Hur länge förekom 110 och 127 V i allmän eldistribution i Sverige? Vilken eller vilka eldistributörer höll ut längst med de spänningarna?

Transkript

1 Gamla nätspänningar Postad av Torbjörn Forsman - 10 jul :14 Hur länge förekom 110 och 127 V i allmän eldistribution i Sverige? Vilken eller vilka eldistributörer höll ut längst med de spänningarna? Och en fundering till: Har 150 V någonsin använts i praktiken? Och var det i så fall i växelströms- eller likströmsnät? Postad av Stefan Ericson - 11 jul :20 Hej! 200 x sqrt 3 = x sqrt 3 = 127 Vad jag vet så har det aldrig använts i Sverige av el leverantörer. Där emot system spänning på 500Vac på järn bruk och liknande. Går nog att stöta på idag med. Postad av Joakim Grafström - 11 jul :58 Som f.d. elverksmedarbetare har jag några minnen från förr. Framför allt gäller det historier som jag hörde på 80-talet från kolleger som var med när det hände. Med viss reservation för att minnet kan svika när det gäller smådetaljer. När Stockholm elektrifierades användes 2 x 110V likspänning, vilken senare skruvades upp till 2 x 220V. Om jag inte minns alldeles fel så användes i Stockholms ytterstad 220/127 V växelspänning vid elektrifieringen (som då var senare än innerstaden). Det finns en kul artikel om detta här: runeberg.org/t ektid/1928e/0017.html 1 / 8

2 Omläggning av likspänningen samt den lägre växelspänningen till dagens 400/230V-distribution pågick fram till i början/mitten av 1970-talet. Ni som har bra minne minns också att fram till 1989 benämndes distributionsspänningen som 380/220 V, men i vår europaanpassning gjordes en smärre uppskruvning till 400/230V. Spåren från likspänningstiden fanns kvar länge i form av likriktare till bl.a. gamla hissmaskiner. Det skulle vara intressant att höra om någon har koll på gammal likspänningsdistribution i andra städer än Stockholm och/eller om några av mina minnen är felaktiga. Postad av Stefan Ericson - 11 jul :55 Där ser man. På slutet av 70 talet, var jag på en gammal stamp, byggd i Tyskland på 30talet. HMS Freja. Service fartyg till 11 torpedbåts divisionen. Den hade 110 Vdc. När dom använde likströmen i Stockholm, producerade dom strömen med ångmaskin? Postad av Torbjörn Forsman - 11 jul :31 Början till likströmsdistributionen i Stockholm (liksom så gott som alla andra svenska städer med likströmsnät) var ångmaskinsdrivna generatorer, och då var man såklart tvungen att placera elverket mitt i stadskärnan. Det var ett typiskt byggsätt på talet. Belastningen ökade såklart snabbt, och fram mot sekelskiftet kompletterades de gamla verken ofta med ångturbindrivna likströmsgeneratorer samt, om man hade tillgång till växelström från något vattenkraftverk utanför staden, roterande omformare. Ofta försökte man samordna den allmänna likströmsdistributionen med spårvägsdrift, många tidiga spårvägsanläggningar matades med 440 V likström och då kunde man använda samma maskineri och buffertbatterier för antingen 2 x 220 V allmän distribution eller minusjordad 440 V för spårvägen. Men de flesta spårvägar gick snart upp till ca 600 V (och idag har väl spänningen krupit upp till 750 V på många håll, t o m 850 V i Stockholms tunnelbana). 2 / 8

3 Ett lite udda fall var Härnösands elverk som började 1885 med 2 kv likström, producerat i ett vattenkraftverk några km utanför staden. Men den energin användes enbart till gatubelysning med ett antal seriekopplade båglampor. När det var dags för allmän eldistribution strax efter sekelskiftet så blev det 110 V (osäker på om det var 2 x 110 V likström eller 110/190 V trefas) från ett ångturbinverk på Kronholmen. Sundsvall började med 2 x 110 V likström 1892, jag vet inte om likströmsnätet någonsin lades om till 2 x 220 V men det fanns kvar åtminstone in mot slutet av 1940-talet. Omläggning av växelströmsnät från 127/220 V till 220/380 V lär ha skett under 1960-talet i Gävle och i början av 1950-talet i Bollnäs. Jag har sett en uppgift ur en Asea-skrift från 50-talet (undrar om den heter "En brukselektrikers erfarenheter" eller något liknande?) om att många brukssamhällen där bruket också stod för eldistributionen hade olika spänning på bruket respektive ute i samhället, bl a för att minska svinnet av glödlampor från bruket. Ofta använde man likadana transformatorer i båda näten men hade 127/220 V i ena fallet och 3 x 220 V utan nolla i andra fallet. Men, frågan kvarstår vem som var sist med omläggningen från de gamla spänningarna till 220/230 V. Hemelektronik från 60-talet har ju oftast en nätspänningsomkopplare där man åtminstone kan välja 127 och 220 V. På 50-talet och fram till tidigt 60-tal fanns ofta också 110 och 150 V att välja på, liksom 240 V som väl mest var tänkt för 220 V-nät med kronisk överspänning. Och detta även på svensktillverkad utrustning som inte alls var tänkt för export. Postad av Reijo Eriksson - 11 jul :43 En artikel från 1938 om lik- och växelspänning: runeberg.org/nfm/1938/0206.html Postad av Mats Jonsson - 11 jul :26 I delar av Solna fanns i slutet av 1900-talet (-95?) 3x220 V. Alltså utan neutralledare. Uttagen matades med 2 faser och spisen med 3 faser. Nånstans runt åren utförde jag en omdragning av elen i en villa i Djursholm. Även där hade man 3x220 V vilket ställde till det för mig som då var ung och trodde att all el var, som Joakim skriver, 220/380 V. 3 / 8

4 Postad av Reijo Eriksson - 11 jul :14 Ända fram till början på 2000-talet matades många gamla banvaktstugor med 2x110 volt. Varje gruppledning hade två säkringar. På grund av avregleringen av elmarknaden var Banverket tvungna att låta banvaktstugorna läggas om med matning från nätägaren på orten. Postad av Niklas - 11 jul :49 "från båtägaren på orten" KE!!!?? Såja - nätägaren passade bättre Postad av Stefan Ericson - 11 jul :01 Hej på er! Det är riktigt skojigt att få på nöten av andra. Jag känner till att det har funnits likström i USA, men viste inte att det funnits i Sverige. Det här är en anlednig till att jag tycker Fluxio är roligt. Det är inte ofta jag har folk om kring mig som kan el. På gammla ånglok hade dom en generator på 48. VDC. En fråga till er. Håller ni med om att det vore bättre att höja spänningen i bilar, lastbilar och bussar till 48VDC som televerket använder. Om ett hus använde 48 V dc så skulle bilen kunna vara ett reservaggregat. Postad av Michell Andersson - 11 jul :06 4 / 8

5 Förstod inte riktigt hur du menade här. Vad menar dy för hus? Annars kan man väl sätta en konverter. Postad av Ronnie Lidström - 11 jul :33 Denna tråd påminner mig om att jag har en påbörjad fluxio-artikel om elhistoria. Kanske dags att göra den klar för publicering i sommar! Är det någon som vill hjälpa till att få fram lite fakta/årtal/osv som saknas så skriv ett pm till mig eller mail via "kontakta oss" funktionen så skickar jag en länk till förhandskopia på artikeln. Postad av Stefan Ericson - 11 jul :56 Hej igen! Med hus menar jag villa. 48 VDC anses som klen spänning. Vad kan man köra på 48 Vdc? Kylskåp, frysbox, TV, stereo, led lampor. Inte spis, tvätt maskin, strykjärn, dammsugare. Ved spis, gasol spis. En tvättmaskin som tar varm vattnet från en ved panna, skulle fungera, Koppar ledningarna i en bil slulle bara behöva en 1/4 av vokten på ett 12V system, Postad av Stefan Ericson - 11 jul :57 Vikten Postad av Torbjörn Forsman - 11 jul :04 5 / 8

6 För ca år sedan fanns det långt gångna planer på att gå upp till 42 V systemspänning i fordonsbranschen. Anledningen till att man valde 42 V var att spänningen aldrig skulle behöva gå upp över SELV-gränsen 50 V, inte ens om man räknar med värsta fall av överspänning vid snabbladdning av blybatterier mm. Det var så långt kommet att standarder var framtagna, alla stora underleverantörer hade 42 V-utrustning utvecklad och klar att sättas i produktion och man väntade bara på vilken biltillverkarre som skulle vara först att satsa på tekniken (det antogs att något av de tyska premiummärkena skulle ta ledarrollen). Men sedan kom finanskrisen och ställde alla bilindustrins planer på huvudet. Och nu när hybriddrift och elfordon blir mer och mer på tapeten så lutar allt åt att man använder driftbatteriets spänning på någonstans mellan 100 och 400 V för alla större förbrukare, och så matas småförbrukarna som tidigare med V via en DCDC-omvandlare. Postad av Stefan Ericson - 11 jul :03 Hej Torbjörn! Jag vet inte vad selv spänningen är eller betyder. 24 x 2.7 =64.8 är max spänning på en bly acumulator som är gjord för 48V. Det är under 70 V som är gränsen för klen spänning 48VDC. Kan man känna. Man dör inte av det. Postad av Torbjörn Forsman - 11 jul :41 SELV = Safety Extra Low Voltage. Det är en modern benämning på samma sak som förr kallades klenspänning i Sverige. Vanligtvis går gränsen vid 50 V RMS (dvs 50 V likspänning respektive 70,7 V toppvärde vid växelspänning). Postad av Mats Jonsson - 12 jul :01 När det gäller elinstallationer i byggnader är gränsen för SELV: AC 50 V DC120 V Något förenklat. För exakt beskrivning se definitionen för ordet Spänningsband I i SS : / 8

7 Värdet 120 V har diskuterats om det eventuellt bör sänkas. Men det ligger i så fall i framtiden. Om man sänker det så har någon framfört 90 V DC. Men om 10 år kanske vi vet mer. Postad av Michell Andersson - 12 jul :31 Ronnie Lidström skrev: Denna tråd påminner mig om att jag har en påbörjad fluxio-artikel om elhistoria. Kanske dags att göra den klar för publicering i sommar! Är det någon som vill hjälpa till att få fram lite fakta/årtal/osv som saknas så skriv ett pm till mig eller mail via "kontakta oss" funktionen så skickar jag en länk till förhandskopia på artikeln. Sidan 2-5 i Elkrafthandboken del. 1 anger en heldel årtal. Framförallt sidan 6 kan vara något då alla referenser står där. T.ex. sid. 3 "1893 ASEA bygger den första trefasöverföringen mellan Hellsjön och Grängesberg. Överförd effekt: 344 kva. Frekvensen är 70 Hz. I andra delar av Sverige byggde man generatorer för 25 Hz, t ex i Trollhättan. Ända fram till 1949 hade man 25 Hz i stora delar av Göta älvsområdet. " Man blir lite stolt när man läser om elens historia för Sverige låg banne mig inte på latsidan! Postad av Stefan Ericson - 13 jul :10 Hej på er! I slutet på 1800 talet var växelstömen klart överlägsen lik strömmen vid distribution. I dag när dom lägger ut en sladd från Norge till Tyskland så lägger dom ut en likströms kabel. Anledningen är elektroniken. Att man valde 3 fas, var att man kan få en asynkron motor eller synkron motor att snurra. 7 / 8

8 I båten har jag en kylbox som fungerar mellan 10.8Vdc till 32 Vdc. Jag är inte rktigt säker på spänningen på kompressorn men tror det är en 3 fas asynkron motor 230 Vac. Det betyder att likström kan få nästan alla elmotorer att snurra med elektronik. Om då 42 Vdc blev standard i villor, bil lastbil, bussar och fritids båtar, så skulle motorer kunna snurra med elektronik. Det vore bättre med synkron motorer men det är problem med att få fram jordartsmetaller som magneterna görs av. Kina har monopol på det. Ett reserv kraft aggregat behöver bara bestå av en bränsle motor med en klopols växelströmsgenerator med fullvågs likriktare. M.a.o en bil generator. Det betyder att folk som vill hålla på med vind sol och vatten kraftverk skulle ha mycket lättare att koppla in sig och minimal styrning krävs. Att fasa en en växelstöms generator mot nätet, kan ofta orsaka skador så det blir skrot av alltihop. Vad är lämpigt att driva på 42 Vdc? Långtids förbrukare med effekt runt 100W. Det här betyder i så fall att så kallade inverter elverk skulle bli överflödiga. Om 42 Vdc blev standard så skulle MAS 80 också ändras från 24Vdc till 42 Vdc. Då skulle PLC, relä spolar, magnet ventiler, induktiva, kapavitiva givare, använda 42Vdc. Jag vet inte varför dom valde 24 Vdc. Mistänker att dom tog 2 gånger 12 V. Om man skippar 230 Vac och använder 400 Vac så skulle min elmotorsåg kunna bli 4kW istället för 2.2kW som i dag. Elgräsklippare skulle bli starkare på 10A. Derhär skulle kräva ett internationellt beslut. Jag tycker det är dags för det. Era åsikter? 8 / 8