Samtal med Maria Ferm och Ylva Sjölin den 25 januari 2017 Lars H Gustafsson & Magnus Kihlbom

Transkript

1 Samtal med Maria Ferm och Ylva Sjölin den 25 januari 2017 Lars H Gustafsson & Magnus Kihlbom Vi träffar Maria Ferm (migrationspolitisk talesperson) och Ylva Sjölin (politisk sekreterare) på Miljöpartiets riksdagskansli. Samtalet varar en timme. Utgångspunkten för samtalet är det skriftliga svar vi tidigare fått från Maria Ferm, som här bifogas som bilaga. Magnus leder den första delen av samtalet, Lars den andra. Nedanstående minnesanteckningar speglar detta. Magnus: Frågor och diskussion med direkt utgångspunkt från Maria Ferms tidigare svar. Citaten från Maria Ferms brev återges indragna, mina frågor kursiverade. Vi har till exempel arbetat hårt för att göra den nya tillfälliga lagen just tillfällig, med en kontrollstation efter två år. Fråga: Vad ska kontrolleras och vilka uppgifter kommer regeringen att ha som underlag vid kontrollstationen? Svar: Det är inte fråga om kartläggning av de asylsökande, t ex deras hälsa eller anpassning, utan en politisk bedömning av vilka konsekvenser av lagen man då kan se. T ex: hur har mottagandet i kommunerna fungerat, vilka resurser har saknats, hurdan är kapaciteten för fortsatt mottagande, vilken inställning och vilja finns hos människor i allmänhet, hur har lagen och tillämpningen stämt med EU:s praxis, vad är politiskt möjligt? Det är en relativt stor andel ensamkommande barn, i synnerhet från Afghanistan, som beviljas uppehållstillstånd just för att de är barn och saknar ett ordnat mottagande i hemlandet (dvs föräldrar eller någon annan nära släkting). Fråga: Vad innebär, mer konkret, ett ordnat mottagande? Svar: Att det är väl anpassat för barn, t ex att det finns någon släkting som är beredd att ta emot. Att följa upp hur detta görs är naturligtvis svårt. Men det är Migrationsverkets sak, inte regeringens. Vi stärker upp traumavården satsningar på en stärkt elevhälsa Fråga: Hur ska det gå till? Finns konkreta förslag? Svar: Det finns en insikt om att behovet föreligger, men det finns inga konkreta eller mer specifika förslag ännu. I diskussionen som följde betonade vi att det inte bara är en fråga om resurser utan också om hur dessa kan samordnas på ett effektivt sätt. Vi har gett Socialstyrelsen i uppdrag att införa ett nationellt kunskapscenter för ensamkommande barn. Fråga: Vilka kunskaper åsyftas, och vem ska tillföra dem till Socialstyrelsen? På styrelsens hemsida hittar jag bara en rubrik men ingen text om sådant uppdrag. Svar: Socialstyrelsen har just fått uppdraget. Det är viktigt att det hela nu följs upp.

2 I diskussionen kring denna fråga betonade vi långtidsperspektivet: det måste finnas beredskap för sannolikt fortsatta migrationsvågor i samband med krig och klimatkriser. Den nationella beredskapen för att möta detta måste stärkas. Både MF och YS uttryckte en klar insikt om detta. Magnus reflektioner efter samtalet: BUP har, och kommer att ha framöver, en viktig roll för att hjälpa till att konkretisera de ytterligare åtgärder som nämns i avslutningen av det skriftliga svaret från MF, kartlägga asylsökande barnfamiljers och ungdomars behov av psykiatriskt och psykosocialt stöd, och samarbetet med skola och socialtjänst, vilka resurser för utredning och behandling som finns eller saknas vid olika BUP-enheter, och utarbeta riktlinjer för utredning och behandling av asylsökande barnfamiljer och ungdomar. Lars: Frågor och diskussion om mänskliga rättigheter Jag ställde först frågan hur det kom sig att regeringen så totalt körde över sin egen expertmyndighet, Barnombudsmannen, då den tillfälliga lagen klubbades igenom. MF svarade att man var mycket väl medveten om BO:s synpunkter, och att MP lutat sig mot dessa när man i samtalen inom regeringen försökte mjuka upp de ursprungliga skrivningarna. MF pekade också på flera punkter där man faktiskt lyckats med detta. YS påpekade att BO i ett senare remissvar (om rätten att fullfölja gymnasiestudierna) uttryckt sin uppskattning av att regeringen faktiskt tagit hänsyn till vad BO tidigare sagt. MF underströk att den tillfälliga lagen inte är ett uttryck för var MP står i dessa frågor, men att alternativet hade varit att lämna regeringen vilket i sin tur säkert medfört att lagen hade blivit väsentligt strängare än den till slut blev. Jag ställde sedan en rad frågor om barnets rätt till familjeåterförening. MF svarade att man var väl medvetna om hur skadliga effekter lagen har. MP:s bestämda uppfattning är därför att lagen ska avskaffas så snart det är möjligt och i vart fall efter tre år. Jag påpekade att tre år en mycket lång tid för en treåring som längtar efter sin förälder, vilket MF instämde i. MF pekade också på det fönster som lagen innehåller, nämligen att en domstol kan pröva om ett beslut att neka familjeåterförening är olagligt med hänsyn till Sveriges internationella konventionsåtaganden. Jag frågade om hon, med vetskap om den rättspraxis som råder, verkligen trodde att detta skulle få någon betydelse i praktiken. MF svarade: Det vet vi inte, det får vi se. Jag frågade hur MP såg på förhållandet att en så liten del av de flyktingar som kommer till Sverige får flyktingstatus. MF menade att detta var en fråga för Migrationsverket men att hennes intryck var att andelen som får flyktingstatus på senare tid har ökat. MF nämnde här siffran 30%. MP har i övrigt inte aktualiserat denna fråga. Det har man däremot gjort när det gäller frågan om till vilka ambassader flyktingar ska kunna vända sig för att ansöka om familjeåterförening. Här har MP drivit på hårt för att få till en lösning, och MF såg det som ett stort framsteg att ambassaden i Khartoum nu ska kunna ta emot sådana ansökningar. Jag ställde sedan en rad frågor om barnkonventionen och om MP:s syn på vilken ställning mänskliga rättigheter ska ha i samhället. MF menade att barnkonventionen för närvarande har en för svag ställning både i lagstiftningsarbetet och i rättspraxis. Detta är anledningen till att MP sedan lång tid jobbat hårt för att göra konventionen till svensk lag. Jag frågade om det som hänt på senare tid, med den tillfälliga lagen och med de negativa synpunkterna från flera remissinstanser, har ändrat MP:s syn på detta. Här följde en längre diskussion där också YS deltog. Den utmynnade i att MF tämligen bestämt förklarade att MP inte ändrat uppfattning och att man fortsatt skulle arbeta för att göra

3 barnkonventionen till svensk lag för att sedan med den som hävstång förändra lagstiftningen i positiv riktning som att avskaffa den tillfälliga lagen. Jag frågade sedan hur MP ser på mänskliga rättigheter i stort. Jag sa att MR-perspektivet borde vara särskilt viktigt att lyfta fram i kristider, men att intrycket nu är det omvända: i kristider tonas det ner till förmån för en politik som uppfattas som mer realistisk. Hur kom det sig, undrade jag, att MP, som väl många tidigare uppfattat som ett parti som kanske mer än någon annat värnat respekten för mänskliga rättigheter, nu låtit sig dras med i en realpolitik främmande för tidigare ideal. Både MF och YS protesterade mot min beskrivning och hävdade bestämt att MP inte ändrat vare sig uppfattning eller prioriteringar och att partiet lika mycket som tidigare står upp för att MRperspektivet ska får en mer framträdande roll. Här följde en ganska animerad diskussion om politikens ansvar att å den ena sidan faktiskt vara resultatinriktad, å den andra vara en stark röst också utåt och på det sättet ett stöd för andra krafter, inom civilsamhället och bland professionella, som försöker stå upp för dessa värden. Vi är många som känner oss ensamma och övergivna idag, sa jag. Vi hade behövt ert stöd nu. MF medgav att detta var ett stort dilemma. Jag sa att MP väl inte bara var en del av regeringen utan också ett politiskt parti i sin egen rätt, och jag efterlyste en samlad vision från partiets och regeringens sida inom MR-området barnets rättigheter men också minoriteters (samers, romers etc). MF och MS noterade frågan och lovade ta med sig den för fortsatt begrundan. Gemensamt intryck efter samtalet (Lars & Magnus): Ett öppet samtal i god atmosfär. MF och YS lyssnade noga på våra synpunkter och svarade efter bästa förmåga på de frågor vi ställde. Intrycket var att båda i grund delade de flesta av våra uppfattningar och att de var mycket obekväma med flera av de beslut de känt sig tvingade att medverka till. MF och YS sa sig vara måna om fortsatt samarbete och bad oss höra av oss på nytt, särskilt om vi har konstruktiva förslag till hur olika frågor ska lösas.

4 Bilaga Brevsvar från Maria Ferm den 17 januari 2017 Hej Lars och Magnus m.fl. Ursäkta att svaret har dragit ut på tiden. Stort tack för att ni hör av er till oss och delar med er av era erfarenheter och synpunkter. Ni gör ett otroligt viktigt arbete som jag beundrar och värdesätter högt. Det är på många sätt en tung och svår tid att kämpa för flyktingars rättigheter, samtidigt som det kanske är viktigare än någonsin. Jag förstår att ni liksom många andra, känner stor frustration och besvikelse över hur människor som kommer hit behandlas och de konsekvenser både våra politiska beslut och Migrationsverkets bedömningar har för enskilda människors liv. Till att börja med vill jag säga att jag delar uppfattningen som ni, och många med er, ger uttryck för. Den tillfälliga lagen riskerar att göra situationen för många flyende svårare i Sverige, inte minst vad gäller den otrygghet som de tillfälliga uppehållstillstånden innebär och svårigheterna att återförenas med sin familj. Vi förstår att många är besvikna på att vi inte kunde göra mer för att stoppa denna utveckling, och har full förståelse för att vi bär ett ansvar för de restriktiva regler som kommer att drabba enskilda individer. Jag vill ändå börja med att säga något om hur vi resonerade kring detta beslut och ska sedan försöka svara på de andra frågor ni tar upp i ert brev. Den tillfälliga lagen Den tillfälliga lagen är inte en lag som vi själva hade lagt fram om vi ensamma fått bestämma. Att Miljöpartiet ändå ställde sig bakom denna överenskommelse var för att vi bedömde att alternativet hade varit ännu värre för människor på flykt. De två största oppositionspartierna M och SD vill att Sverige ska stänga gränserna helt och genomföra direktavvisningar vid gränsen. Det skulle innebära att asylrätten hade omintetgjorts och att de tusentals människor som kommit till Sverige i år inte skulle kunnat göra det. Anledningen till att Miljöpartiet landade i att ställa sig bakom beslutet var alltså inte att det är den här politiken vi driver eller vill se, utan att det var det minst dåliga alternativet i ett väldigt svårt politiskt och parlamentariskt läge. Historiskt har vårt sätt att arbeta kring migrationsfrågorna ibland inneburit att vi varit med och genomfört nya reformer för en mer human migrationspolitik, och ibland har det handlat om att försöka förhindra en mer restriktiv politik. Men vid varje givet läge, utifrån vad som är politiskt möjligt, förhandlar vi hårt för flyktingars rättigheter. Det kommer vi fortsätta göra. Vi har till exempel arbetat hårt för att göra den nya tillfälliga lagen just tillfällig, med en kontrollstation efter två år, och för att den tillfälliga lagen inte ska gälla de barn och barnfamiljer som kom före den 24 november förra året, liksom att personer som kom före detta datum ska ha rätt till familjeåterförening. Därtill arbetar vi intensivt för att höja kapaciteten i mottagningssystemet och förbättra etableringen, så att vi kan skapa stöd för en återgång till en mer human migrationspolitik. Det bygger som vi ser på det att Sverige måste stå väl rustat för att ta emot människor både i lägen när det kommer få och när det kommer många asylsökande. Även om vi i grund och botten inte tycker att den tillfälliga lagen är bra, landade vi från Miljöpartiets sida i slutsatsen att vi kan göra mer nytta i regeringen än utanför. Vi fortsätter därför nu att kämpa för att EU:s nya gemensamma migrationspolitik ska bygga på gemensamt ansvar och respekt för

5 asylrätt. Och i höstas kunde vi presentera ett positivt förslag för många ensamkommande ungdomar genom möjligheten till längre uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Nytt lagförslag om uppehållstillstånd för gymnasiestudier Ett av de problem som uppmärksammats mycket på sistone och som ni även tar upp i ert brev är att ensamkommande barn riskerar att utvisas på sin 18-årsdag. Detta sedan Migrationsverket i ett nytt rättsligt ställningstagande ändrat sin praxis så att ensamkommande barn över 16 år som saknar ordnat mottagande i hemlandet bara beviljas tillfälliga uppehållstillstånd fram till sin 18-årsdag, då det inte längre finns något hinder enligt lagen mot att utvisa dem. Det är en relativt stor andel ensamkommande barn, i synnerhet från Afghanistan, som beviljas uppehållstillstånd just för att de är barn och saknar ett ordnat mottagande i hemlandet (dvs föräldrar eller någon annan nära släkting). Därför har stor oro spridit sig bland de många ungdomar som nu går i skolan i Sverige, lär sig svenska, är aktiva i idrottsföreningar och försöker återfå sin framtidstro, över att de riskerar att utvisas på sin 18-årsdag. Detta är alltså inte en konsekvens av den tillfälligt mer restriktiva lagen eller av återvändandeavtalet med Afghanistan, utan av en ny bedömning från Migrationsverket. Miljöpartiet har jobbat hårt för att försöka hitta en lösning på det här som ser till att dessa barn ska få stanna i Sverige. Det är därför väldigt glädjande att regeringen har kommit överens om ett förslag om en lagändring som innebär att de ensamkommande barn som kom före den 24 november 2015 (alltså den stora merparten av alla ensamkommande barn i Sverige som väntar på beslut) och som saknar ett ordnat mottagande i hemlandet, ska beviljas ett längre uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Studier på introduktionsprogrammet kommer att vara tillräckliga. Det första tillståndet ska gälla i fyra år. Enligt nuvarande praxis bör ett så långt tillstånd senare kunna leda till permanent uppehållstillstånd, men det kommer prövas i varje enskilt fall. Även arbete kan ge permanent uppehållstillstånd efter avslutade studier. Det nya lagförslaget kommer att läggas fram tillsammans med förslag om regler för vad som ska gälla för de ungdomar som sökte asyl efter den 24 november 2015 och som beviljas uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen eller på grund av att de saknar ordnat mottagande i hemlandet. Även dessa kommer att få möjlighet till längre uppehållstillstånd genom gymnasiestudier, och därefter kunna hitta ett jobb och få möjlighet till permanent uppehållstillstånd. Observera att förslaget inte gäller ungdomar som redan fyllt 18 år vid det första beslutet, om de inte har skyddsskäl. De som redan har fått ett beslut och har fyllt 18 år efter att beslutet har fattats omfattas dock. Nu har förslaget skickats på remiss till olika myndigheter och organisationer för synpunkter och sedan ska det röstas om i riksdagen. Ni hittar lagförslaget i sin helhet Här är också en länk till vår hemsida där jag svarar på några frågor om här: förslaget: Nya regler för medicinska åldersbedömningar på väg När det gäller åldersuppskrivningar har vi uppmärksammats på att det på senare tid blivit vanligare. Regeringen har tagit fram ett förslag som innebär att Migrationsverket ska göra en bedömning av en

6 asylsökandes ålder tidigare i asylprocessen än vad som görs idag. I förslaget ingår även att Migrationsverket ska erbjuda sökanden att genomgå en medicinsk åldersbedömning innan ett beslut fattas om att skriva upp åldern på den sökande. Detta har ännu inte beslutats av riksdagen. Miljöpartiet har tidigare varit kritiska till medicinska åldersbedömningar eftersom det har saknats rättssäkra metoder. En viktig orsak till att vi nu gått med på att medicinska åldersbedömningar ska kunna göras i högre utsträckning är att Socialstyrelsen gjorde en genomgång av befintliga metoder och konstaterade att det finns nya metoder med magnetkamera som ska vara betydligt mer rättssäkra. Felmarginalerna är lägre och därmed risken att barn felaktigt bedöms som vuxna. I samma rapport kritiserade Socialstyrelsen också de metoder som används idag (psykosocialt samtal, tandröntgen och handledsrötgen). Som det verkar gå till nu, då medicinska åldersbedömningar sällan görs och Migrationsverkets handläggare skriver upp åldern utifrån sin egna subjektiva uppfattning, måste förslaget ses som ett steg fram för rättssäkerheten. Två saker som har varit viktiga för oss i förslaget om medicinska åldersbedömningar är att det ska vara frivilligt att genomgå en medicinsk åldersbedömning (samtycke krävs) och att det i de fall som det efter en medicinsk åldersbedömning fortfarande finns tvivel om den enskildes ålder ska beslutsfattaren utgå från att han eller hon är underårig. Ni kan läsa mer om förslaget här: Försämrat säkerhetsläge i Afghanistan Det finns stora problem med säkerheten i Afghanistan, och det stämmer som ni skriver att en del ungdomar faktiskt inte har någon anknytning till landet eftersom de kan ha växt upp i Iran eller Pakistan. Det är dock Migrationsverket och domstolarna, inte politiker, som har i uppgift att bedöma säkerhetsläget i ett visst land och vad det innebär för bedömningarna av asylansökningar från det landet. Som ni redan hört presenterade Migrationsverkets nyligen ett nytt rättsligt ställningstagande som gäller säkerhetsläget i Afghanistan. Deras bedömning innebär att fler afghaner kommer bedömas behöva skydd och att de som redan har fått beslut kan ansöka om en ny prövning. Det är väldigt välkommet eftersom vi har sett att säkerhetsläget successivt försämrats. Läs mer här: / Forsamrat-sakerhetslage-i-Afghanistan.html Rättigheter för papperslösa Som ni säkert känner till jobbade vi hårt under den förra mandatperioden för att få igenom lagändringar som gav papperslösa flyktingar rätt till grundläggande mänskliga rättigheter, så som tillgång till sjukvård och skola. Självklart anser vi också att detta är rättigheter som människor inte bara ska ha tillgång till i teorin, utan också våga utnyttja i praktiken. Jag tror tyvärr inte att det i rådande läge går att få parlamentariskt stöd för en lagändring på detta område, på kommunal- och landstingsnivå skulle det kunna vara möjligt att ta steg framåt. I Stockholm har till exempel MP fått igenom att papperslösa, liksom i Malmö, ska ha rätt till akut försörjningsstöd. Ytterligare åtgärder Jag vill också passa på att nämna några saker som regeringen har genomfört eller är på väg att genomföra, som kan vara relevanta i sammanhanget att känna till.

7 Insatser för att höja kapaciteten och kvaliteten i skolan - Den så kallade skolschablonen för asylsökande barns skolgång har höjts med 50 procent. - En ny lagstiftning ger friskolor med kö möjlighet att ta emot nyanlända elever. - Satsningar på en stärkt elevhälsa Vi stärker upp traumavården. - Regeringen satsar 40 miljoner kronor årligen för att öka tillgängligheten av vård och behandling för traumatiserade asylsökande och nyanlända. Nationellt kunskapscenter för ensamkommande barn - Ensamkommande flyktingbarn har flytt krig och har som regel mycket traumatiska erfarenheter i sitt bagage. Vi har därför också gett Socialstyrelsen i uppdrag att införa ett nationellt kunskapscenter för ensamkommande barn. Målet är att resultatet av centrets arbete ska spridas till och vara till nytta för yrkesverksamma i deras direkta möten och arbete med att stödja nyanlända barn och unga och främja en god samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård inklusive psykiatrin och skolan. Barnkonventionen ska bli svensk lag - Barnrättighetsutredningen har lämnat sitt förslag om en inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter till regeringen och ska bli verklighet under mandatperioden. Vi hoppas också att det kan ge upphov till mer djuplodande diskussioner om hur barnkonventionen ska tillämpas, så att det inte bara bli tomma ord. ****************************** Jag vill avslutningsvis verkligen tacka för det engagemang som ni och många med er visar för asylsökande barn och ungdomar. Att ni ger dem ett bra bemötande och förutsättningar att klara sin skolgång och bli en del av det svenska samhället är en avgörande framtidsinvestering för dessa ungdomar. Jag hoppas att ni orkar fortsätta engagera er och opinionsbilda om konsekvenserna för de barn som berörs. Det kommer behövas för att vi ska kunna bygga stöd för en mer human flyktingpolitik framöver. Vänligen, Maria Ferm