Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd

Transkript

1 Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning Reviderad 2011

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Illustrationer: Lennart Gustafsson Ansvarig handläggare: Ulla-Britt Blomquist Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger, HI Formgivning: Ulla-Jane Saxberger, HI URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning Hjälpmedelsinstitutet

4

5 Förord Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning är tänkt att ge en översiktlig information om vart man vänder sig för att få hjälpmedel och hur hjälpmedelsförsörjningen i Sverige fungerar. Den innehåller även en beskrivning av närliggande stödsystem, exempelvis bostadsanpassningsbidrag och bilstöd. Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd vänder sig i första hand till personer med funktionsnedsättning och närstående, men den är också användbar för andra som söker information inom området. Förord Skriften är upplagd så att man i alfabetisk ordning kan söka information utifrån enstaka ord eller begrepp. Innehållet finns även att läsa på webbplatsen Stockholm, februari 2011 Hjälpmedelsinstitutet Susann Forsberg Avdelningschef 5

6 Innehåll Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionshinder 10 Den svenska funktionshinderpolitiken 10 Vilka lagar reglerar insatserna? 11 Funktionsnedsättning funktionshinder 11 Hjälpmedel 12 Vem tillhandahåller och vem bestämmer vad som är hjälpmedel? 13 Vem kan erhålla hjälpmedel? 13 Var kan jag köpa hjälpmedel som inte förskrivs? 13 Myndigheter och andra aktörer inom funktionshinderområdet 14 Barnombudsmannen 14 Diskrimineringsombudsmannen 15 Handisam 16 Hjälpmedelsinstitutet 17 Socialstyrelsen 18 Sveriges Kommuner och Landsting 19 Frågor och svar 20 Vilket stöd/hjälpmedel finns och vart vänder man sig? 20 Anhörig 22 Anhörigstöd 22 Anhörighjälpmedel 22 Avlösarservice 23 Vårdbidrag 23 Arbete 24 Arbetshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning 24 Personligt biträde 25 Arbetstekniska hjälpmedel 26 6

7 Assistans 27 Assistansersättning/personlig assistans 27 Ledsagarservice 28 Bil 29 Bidrag till bil/bilstöd 29 Bilstöd, annat 30 Körkortsutbildning för personer med funktionsnedsättning 30 Ombyggnad och anpassning av bil 31 Parkeringstillstånd 31 Innehåll Bostad 32 Bostadsanpassningsbidrag/ombyggnad av bostad 32 Ordinärt boende 32 Särskilt boende 33 Fritid 34 Fritidshjälpmedel 34 Handikappersättning 36 Hemtjänst 37 Hjälpmedel för det dagliga livet och för vård och behandling 38 Landstinget/regionen 40 Hjälpmedelscentralen 40 Hörcentralen 41 Syncentralen 41 Ortopedtekniska avdelningen 41 Vårdcentralen 41 Habiliteringsenheten 41 Datatek 41 Kliniker i sluten vård 42 Dataresurscenter/kommunikationscenter 42 Tolkcentralen och Taltjänst 42 Kommunen 42 Medicinskt ansvarig sjuksköterska 42 Rehabiliteringsenheten 42 Äldre- och handikappomsorgen 43 7

8 LSS-handläggaren 43 Heminstruktör och hörselombud 43 Personligt ombud 43 Hjälpmedel för olika funktionsnedsättningar 44 Rörelsehinder 44 Ortopedtekniska hjälpmedel 44 Hörselskada och dövhet 45 Synskada 46 Dövblindhet 47 Demens 48 Utvecklingsstörning 48 Tal- och språkskada 49 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 50 Psykiska funktionshinder 50 Flerfunktionshinder 51 Medicinska funktionsnedsättningar 51 Förbrukningsartiklar 52 Service- och signalhundar 53 Litteratur och media 54 Talböcker och ljudböcker 54 Taltidning 55 Lättläst 56 Läsombud 57 Anpassad radio och tv 57 Inläsningstjänst 58 Punktskriftstjänst 58 Resor 60 Färdtjänst och riksfärdtjänst 60 Skolskjuts 60 Övriga resor, allmänna kommunikationsmedel med särskild service 61 Skola 62 Hjälpmedel i skola 62 Hjälpmedel i barnomsorg och förskola 64 Anpassade och särskilt utvecklade läromedel i grund- och gymnasieskola 64 8

9 Anpassad kurslitteratur i högskola 65 Ansvariga inom skolområdet 66 Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) 66 Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB) 67 Skolor för barn och ungdomar med funktionsnedsättning 67 Skolskjuts 68 Övrigt stöd i skolan 69 Övrigt stöd i högskolan 69 Tandvård 70 Tandvård som en del av sjukdomsbehandling och landstingets ansvar för tandvård 70 Munrelaterade hjälpmedel, orofaciala hjälpmedel 72 Innehåll Telefon 73 Texttelefon och anhörigtelefon 73 Bildtelefon 74 Andra produkter och tjänster för text- och bildtelefoni 75 Tolktjänst 76 Taltjänst 76 Tolkcentralen 76 Tolk till andra språk 77 Trygghetslarm 78 Övrigt 79 Brukarmedverkan 79 Handikappkonsulent 79 Handikapporganisationer 80 Patientnämnder 84 Rättighetslag Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 84 Sjukvårdsupplysningen/handikappupplysningen 86 Lagar, förordningar och föreskrifter 87 Sökord 90 9

10 Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning Den svenska funktionshinderpolitiken Funktionshinderspolitiken omfattar insatser för att undanröja hinder för full delaktighet i samhället, insatser för att bekämpa diskriminering och insatser som ger barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning en möjlighet att leva ett självständigt liv. På internationell nivå finns FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Båda dessa konventioner gäller i Sverige. År 2000 antogs en handlingsplan för handikappolitiken Från patient till medborgare. Den har involverat alla samhällsområden och sträckte sig fram till år En uppföljning av den nationella handlingsplanen har gjorts och den kommer att följas upp med en nationell strategi för funktionshinderpolitiken, som ska gälla under fem år. De mål som fastställdes i den nationella handlingsplanen gäller fortsättningsvis. De nationella målen för funktionshinderpolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Landets hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring- och arbetsmarknadsåtgärder ger sammantaget förutsättningar för att nå målen. Samhällets insatser i form av stöd till enskilda personer ges huvudsakligen genom: Kommunerna Landstinget/regionerna Försäkringskassan Arbetsförmedlingen 10

11 Kommunen svarar för skola/utbildning, bostadsanpassning, äldre- och handikappomsorg samt hälso- och sjukvård upp till läkarnivå. Landstinget/ regionen svarar i huvudsak för hälso- och sjukvård på alla vårdnivåer. Försäkringskassan svarar för socialförsäkringens ansvarsområde, till exempel pensioner och sjukpenning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan svarar för insatser med anknytning till arbetet. En översiktlig sammanställning över de olika verksamheternas stöd och insatser för personer med funktionsnedsättning finns på sidan 21. Informationen i denna skrift syftar i huvudsak till att läsaren ska finna vägar till hjälpmedel. Därutöver beskrivs närliggande samhällsstöd riktat till personer med funktionsnedsättning. Vilka lagar reglerar insatserna? Det finns flera lagar som reglerar de insatser och det stöd som samhället ger till personer med funktionsnedsättning. Några exempel är hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. (BAB) och Socialförsäkringsbalken. Under varje insats som beskrivs i alfabetisk ordning längre fram i skriften anges lagstiftning som i huvudsak ligger till grund för insatsen. En sammanställning av de viktigaste lagarna som berör hjälpmedel och samhällsstöd till personer med funktionsnedsättning finns i slutet av skriften. Funktionsnedsättning funktionshinder Definitionen av funktionsnedsättning är enligt Socialstyrelsens Termbank: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan vara en följd av en sjukdom eller annat tillstånd eller som följd av en medfödd eller förvärvad skada. Funktionshinder definieras i samma Termbank: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Begränsningarna handlar framför allt om bristande tillgänglighet i omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. En tillgänglig miljö och god tillgång till väl fungerande hjälpmedel är grundläggande förutsättningar för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt och vara delaktig i samhället. Väl fungerande hjälpmedel kan innebära att man får en väsentligt ökad livskvalitet. Dessutom kan hjälpmedel medföra besparingar inom andra sektorer av samhället. Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning 11

12 Hjälpmedel Begreppet hjälpmedel saknar en tydlig definition. Under senare år har begreppet breddats till att omfatta mer än bara produkten. Med begreppet hjälpmedel avses ofta även metoder, ny teknik och de produkter som betecknas som hjälpmedel. Hjälpmedel är avsedda för personer med funktionsnedsättning för att: förebygga framtida förluster av funktion och förmåga, förbättra och vidmakthålla funktion och förmåga, kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Hjälpmedel som ska användas i hemmet, närmiljön och skolan för att underlätta det dagliga livet och eller för vård och behandling, är ett ansvar för sjukvårdshuvudmännen, det vill säga landstinget/regionerna och kommunerna. Hjälpmedel förskrivs av hälso- och sjukvårdspersonal. Det innebär att behovet av hjälpmedel bedöms av hälso- och sjukvårdspersonal som oftast också förskriver hjälpmedlet. En förskrivning innebär att i samråd med användaren välja ett lämpligt hjälpmedel, träna användandet av det, informera om hur det ska skötas etc. Förskrivaren ska också svara för att följa upp att hjälpmedlet fungerar som det vara tänkt. På finns en skrift om Förskrivningsprocessen, I några landsting och kommuner finns det möjlighet att göra ett Fritt val av hjälpmedel. Det innebär att behovet av hjälpmedel bedöms av hälso- och sjukvårdspersonal och att brukaren därefter får möjlighet att själv välja vilket hjälpmedel han eller hon vill ha. Om Fritt val av hjälpmedel kan du läsa mera på För att veta om möjligheten finns där du bor kontakta hjälpmedelsverksamheten. Hjälpmedel, som möjliggör för en person med funktionsnedsättning att arbeta, benämns arbetshjälpmedel och är ett ansvar för arbetsförmedlingarna och försäkringskassorna. De hjälpmedel som en anställd behöver för att motverka att arbetsskador uppstår i arbetet, är ett arbetsgivaransvar och benämns arbetstekniska hjälpmedel. Informationen om hjälpmedel finns i huvudsak under följande rubriker: Arbete Fritid Hjälpmedel för daglig livsföring samt för vård och behandling Skola 12

13 Vem tillhandahåller och vem bestämmer vad som är hjälpmedel? Att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning är en skyldighet för landstingen/regionerna och kommunerna enligt Hälso- och sjukvårdslagen, (HSL). HSL är en ramlag. Det innebär att varje landsting/ region och kommun själv kan besluta om regler för hjälpmedel, till exempel vilka produkter som ska betraktas som hjälpmedel. De beslutar även om eventuella avgifter. Möjligheten att få ett visst hjälpmedel kan därför variera beroende på var i landet man är bosatt. Arbetshjälpmedel är ett ansvar för arbetsgivaren, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ger ut riktlinjer om hur lagen ska tolkas och vad som anses vara arbetshjälpmedel. Arbetstekniska hjälpmedel är arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla. Arbetsgivaren beslutar själv vad som ska inköpas. Skolhjälpmedel, som inte är ett ansvar utifrån HSL, är ett ansvar för varje skola att köpa in. Gränsdragning mellan skolans och hälso- och sjukvårdens ansvar kan se olika ut beroende på vilka överenskommelser som finns mellan kommunen och landstinget. I rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan, kan man läsa mera om hjälpmedel i skolan. Vem kan erhålla hjälpmedel? Sjukvårdshuvudmännens ansvar för hjälpmedel omfattar personer som är bosatta i landstinget/regionen respektive kommunen. För personer med behov av hjälpmedel som inte är bosatta i Sverige, gäller särskilda regler. Reglerna varierar beroende på om man är asylsökande eller tillfällig besökare. Asylsökande har rätt till akut vård som inte kan vänta. Detta inkluderar hjälpmedel. Tillfälliga besökare har rätt till akut vård vilket inkluderar hjälpmedel. Beroende på vilket land den tillfällige besökaren kommer ifrån, varierar betalningsansvaret. Landstinget/regionen och vårdcentralen kan informera om vad som gäller i det enskilda fallet. Var kan jag köpa hjälpmedel som inte förskrivs? Det finns hjälpmedel som man får köpa själv. Sådana hjälpmedel kan oftast köpas på apotek, i specialaffärer, på syn-, hör-, hjälpmedelscentraler och ortopedtekniska avdelningar. Det finns även företag som säljer hjälpmedel via webbutiker på Internet. Information om hjälpmedel och leverantörer finns även på Hjälpmedelsinstitutets webbplats på samt Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning 13

14 Myndigheter och andra aktörer inom funktionshinderområdet Barnombudsmannen Vad är Barnombudsmannen? Barnombudsmannen (BO) är en statlig myndighet som har till uppgift att ta tillvara barns och ungdomars intressen och rättigheter. Barnombudsmannen arbetar utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter barnkonventionen. Barnombudsmannens huvudsakliga uppgifter är att: företräda barn och unga upp till 18 år, driva på genomförandet av barnkonventionen, bevaka efterlevnaden av barnkonventionen, information och opinionsbildning, kunskapsinhämtning, forskning och statistik, internationellt kunskapsutbyte kring barnkonventionen. Barnombudsmannen hämtar regelbundet in åsikter och synpunkter från barn och ungdomar bland annat genom att besöka skolor och föreningar, barn- och ungdomsråd och kontaktklasser som svarar på enkätfrågor. Kontakter med barn och ungdomar sker också via telefon, brev och BO:s webbplats. Barnombudsmannen tar årligen fram en rapport till regeringen. Den beskriver myndighetens arbete om hur barn och ungdomar har det i Sverige samt ger rekommendationer till förbättringar för barn och unga. Barnombudsmannen, tfn webbplats: 14

15 Var får jag mer information? Lagstiftning Lag om Barnombudsman, SFS 1993:335. Förordning med instruktion för Barnombudsmannen, SFS 2007:1021. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Diskrimineringsombudsmannen Vad är Diskrimineringsombudsmannen? Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringsombudsmannen, tfn webbplats: Myndigheter och andra aktörer inom funktionshinderområdet Var får jag mer information? Lagstiftning Diskrimineringslag, SFS 2008:567. Lag om diskrimineringsombudsmannen, SFS 2008:

16 Handisam Vad är Handisam? Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige och för att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Arbetet styrs av de mål och strategier för handikappolitiken som riksdagen slagit fast. Handisam arbetar för att funktionshindersperspektivet ska genomsyra hela samhället, en ökad medvetenhet och kunskap om hur personer med funktionsnedsättning kan bli mer delaktiga och jämlika i samhället. Det gör de bland annat genom att stödja och samordna de myndigheter som har ett särskilt ansvar för genomförandet av handikappolitiken, stödja och följa de statliga myndigheterna i deras arbete med genomförandet av handikappolitiken, stödja kommunernas och landstingens tillgänglighetsarbete genom att utveckla och förankra metoder för uppföljning, ta fram riktlinjer för tillgänglighet, ge regeringen underlag så att styrningen av det handikappolitiska arbetet blir effektivt, analysera problem inom området och bedöma vilka åtgärder som behövs för att komma till rätta med dem, bevaka och rapportera om den internationella utvecklingen inom området, bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden inom ramen för mänskliga rättigheter. Handisam, tfn fax e-post: [email protected] webbplats: 16

17 Hjälpmedelsinstitutet Vad är Hjälpmedelsinstitutet? Hjälpmedelsinstitutet (HI) är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Institutet är en ideell förening med staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) som huvudmän. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutet genomför på regeringens uppdrag utvecklingsprojekt. Exempel på sådana är Teknik för äldre, Fritt val av hjälpmedel, Hjälpmedel i fokus och Service- och signalhundar. Läs mer om regeringsuppdragen på Hjälpmedelsinstitutets webbplats. Hjälpmedelsinstitutet ger ut böcker, foldrar och annat informationsmaterial som kan beställas från Hjälpmedelsinstitutets webbplats eller lånas från biblioteket. Man kan även hämta en del material gratis som pdf-dokument från HI:s webbplats. Biblioteket är öppet för alla och det har Nordens största samling av litteratur om funktionshinder, hjälpmedel och tillgänglighet. Man kan söka i biblioteksdatabasen Hicat via HI:s webbplats. Fjärrlån är kostnadsfritt (låntagaren betalar eventuellt returporto). Hjälpmedelsinstitutet, tfn texttelefon webbplats: Lagstiftning Lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening, SFS 1998:1214. Myndigheter och andra aktörer inom funktionshinderområdet 17

18 Socialstyrelsen Vad är Socialstyrelsen? Socialstyrelsen arbetar för social välfärd och värnar om den enskilda människans rätt till god hälsa, vård och omsorg. Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har en mycket bred verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Riksdag och regering bestämmer vilken inriktning Socialstyrelsens arbete ska ha. Socialstyrelsen följer och analyserar utvecklingen i vård och omsorg och förmedlar kunskap till de yrkesgrupper som möter patienter, brukare och klienter. De styr verksamheter med föreskrifter, allmänna råd och handböcker för att vård och omsorg ska bli säker och jämlik över hela landet. Det finns bl.a. föreskrifter från Socialstyrelsen som styr hur hjälpmedel ska hanteras inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen utövar tillsyn så att regelverken följs. Socialstyrelsen har en kunskapsdatabas med ovanliga diagnoser som kan nås via Socialstyrelsens webbplats Socialstyrelsen, tfn webbplats: 18

19 Sveriges Kommuner och Landsting Vad är Sveriges Kommuner och Landsting? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Medlemmar i SKL är Sveriges kommuner och landsting samt regionerna Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland. SKL driver medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service, väcker frågor och bildar opinion. SKL ger kommuner och landsting bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Visionen är att utveckla välfärden. Kommunerna ansvarar bl.a. för skolor, vård av äldre, stöd till personer med funktionsnedsättningar och räddningstjänsten. Landstingen och regionerna svarar för sjukvården. Habilitering, rehabilitering och hjälpmedel ingår i både landstingens och kommunernas ansvar. Sveriges Kommuner och Landsting, tfn webbplats: Myndigheter och andra aktörer inom funktionshinderområdet 19

20 Frågor och svar I den här delen av skriften har rubriker samlats med anknytning till hjälpmedel och närliggande samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning. Innehållet har ett enhetligt upplägg med återkommande frågor och svar under varje rubrik. De återkommande frågorna är: Vad är? Under Vad är? ges en kort beskrivning av vad rubrikens benämning betyder. Under beskrivs vart man i första hand vänder sig för att få hjälp med det som rubriken avser. Landstingen/regionerna och kommunerna är ofta ansvariga för de insatser som ges. Eftersom varje landsting/ region och kommun har en egen organisation hänvisas till respektive huvudmans telefonväxel. Genom telefonväxeln kan man få hjälp att nå rätt enhet. Varje landsting och kommun har även egen webbplats. Under anges verksamheter, organisationer eller myndigheter som kan ge ytterligare information samt aktuell lagstiftning. Lagar kan man söka via Internet, till exempel i Svensk Författningssamling på Generellt gäller att den hänvisning som ges är en upplysning om telefonnummer, texttelefon och webbplats på Internet. Dessa uppgifter kan förändras, men var aktuella i januari En överblick av de områden som beskrivs i denna skrift och vart man vänder sig finns på nästa sida. 20

21 Vilket stöd/hjälpmedel finns och vart vänder man sig? Hjälpmedel/ stödform Kommun Landsting/ region Anhörig X X Arbete X X X Assistans X X Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Arbetsgivare Länstyrelsen Annan Frågor och svar Bil X X X Bostad X Fritid X Handikappersättning X Hemtjänst Litteratur och media Resor X X X X X X Skola X X X Tandvård X X Telefon X X Tolktjänst X Hjälpmedel för olika funktionsnedsättningar Trygghetslarm X 21

22 Anhörig Anhörigstöd Vad är anhörigstöd? Anhörigstöd är olika insatser från samhället som bidrar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta anhörigas situation. Exempel på anhörigstöd är avlösning, hjälpmedel, växelvård och dagverksamhet. Enligt Socialtjänstlagen ska kommunens socialtjänst genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller har en funktionsnedsättning. Anhöriga svarar för en stor del av insatserna inom äldreomsorgen. Anhörigstödets syfte är att skydda och stödja den resurs som de anhörigas insats innebär. Med anhörig menas en person i familjen, en partner eller nära släkting. Grannar, vänner eller andra närstående kan också betraktas som anhörig. Kommunens äldre- och handikappomsorg kan ge information om vilka former av anhörigstöd som finns i den egna kommunen. Äldreombud eller patientombudsman, om sådan finns i egna kommunen eller landstinget/ regionen, kan också informera. Äldre- och handikappomsorgen i den egna kommunen. Lagstiftning Socialtjänstlag, SFS 2001:453. Anhörighjälpmedel Vad är anhörighjälpmedel? Det finns inte några specifika hjälpmedel som benämns anhörighjälpmedel. Hjälpmedel som kan underlätta för anhörig förskrivs oftast genom hälso- och sjukvården till personen med funktionsnedsättning. Se rubriken Hjälpmedel för det dagliga livet och för vård och behandling, sidan

23 Avlösarservice Vad är avlösarservice? Avlösarservice är en del av anhörigstödet. Se den rubriken. Vårdbidrag Anhörig Vad är vårdbidrag? Vårdbidrag är en ersättning för förälders merarbete för särskild tillsyn och vård och/eller för de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionsnedsättning ger upphov till. En förälder kan få ett helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels vårdbidrag. Vårdbidrag kan förälder få som vårdar ett barn i hemmet som är sjukt eller som har en funktionsnedsättning. Barnet måste vara i behov av särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att föräldern har särskilda merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning. Vårdbidrag kan man få när barnet är nyfött och längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Därefter kan barnet själv få handikappersättning. Se rubrik Handikappersättning, sidan 36. Försäkringskassan handlägger ansökningar om vårdbidrag. Till ansökan ska bifogas ett läkarutlåtande om sjukdomen eller funktionshindret. Försäkringskassan i den egna kommunen eller webbplats: Lagstiftning Socialförsäkringsbalk, SFS 2010:

24 Arbete Arbetshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Vad är arbetshjälpmedel? Arbetshjälpmedel ska kompensera en nedsättning i arbetsförmågan. Det kan ske genom ett hjälpmedel, en anpassning av programvara eller ett befintligt datorsystem eller en fysisk anpassning av arbetsplatsen. Hjälpmedlen ska vara sådana produkter som normalt inte behövs i verksamheten. Ansvaret för arbetshjälpmedel och/eller ombyggnad av arbetsplatsen är delat mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har ansvar för arbetshjälpmedel som behövs för att kunna fortsätta en anställning, medan Arbetsförmedlingen ansvarar för att personer med funktionsnedsättning kan komma ut i arbetslivet. Försäkringskassan ansvarar för bidrag till arbetshjälpmedel som behövs för att en person med funktionsnedsättning ska kunna utföra sitt arbete. Bidrag ges till personer som varit anställda i minst 12 månader eller till egenföretagare och fria yrkesutövare som är etablerade på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ansvarar för bidrag till arbetshjälpmedel som behövs för att en person med funktionsnedsättning ska kunna få ett arbete eller utföra ett arbete vid en nyanställning. Arbetsförmedlingen ansvarar även för bidrag till arbetshjälpmedel när behovet framkommer under de första 12 anställningsmånaderna. Vid anställning med lönebidrag har Arbetsförmedlingen kvar ansvaret även efter 12 månader. Dessutom ansvarar Arbetsförmedlingen för kostnader för tal- och punktskriftslitteratur som synskadade behöver för att kunna delta i arbetsmarknadsutbildning. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen anlitar ofta rehabiliterings- och hjälpmedelsspecialister i dessa frågor. Den egna arbetsgivaren har det grundläggande ansvaret för att arbetstagaren har en bra arbetsmiljö. Försäkringskassan handlägger ansökan om arbetshjälpmedel i förebyggande eller rehabiliterande syfte samt anpassning av arbetsplatsen. Intyg/arbetsplatsutredning från arbetsterapeut, sjukgymnast, 24

25 skyddsingenjör eller motsvarande bör bifogas. Arbetsförmedlingen utreder och bedömer behovet och beslutar om stöd till arbetshjälpmedel med mera som behövs för att kunna ta ett nytt arbete. Försäkringskassan, webbplats: Arbetsförmedlingen, webbplats: Arbete Lagstiftning Förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, SFS 2000:630. Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrift om tillämpning av förordningen 2000:630 om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, AMSFS 2000:6. Förordningen om bidrag till arbetshjälpmedel, SFS 1991:1046. Personligt biträde Vad är personligt biträde? Personligt biträde fungerar som ett stöd på arbetet för en person med funktionsnedsättning. Bidrag kan ges för de merkostnader som uppstår för att assistera personer med funktionsnedsättning på arbetet. Bidrag kan även ges för utbildning av personligt biträde i teckenspråk för döva, tolk för dövblinda eller till inläsning på band av facklitteratur till synskadad som genomgår utbildning inom ett företag. Arbetsförmedlingen på den egna orten kan ge mer information. Lagstiftning Förordningen om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, SFS 2000:630. Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrift om tillämpning av förordningen 2000:630 om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, AMSFS 2000:6. 25

26 Arbetstekniska hjälpmedel Vad är arbetstekniska hjälpmedel? Arbetstekniska hjälpmedel är sådan utrustning som anställda behöver för att förebygga arbetsskador i arbetet eller för att förkorta en sjukskrivning. Att personal har den utrustning som behövs för att utföra arbetsuppgifter på ett säkert sätt är arbetsgivarens ansvar. När man har behov av utrustning på arbetsplatsen vänder man sig i första hand till arbetsgivaren. Lagstiftning Arbetsmiljölag, SFS 1977:

27 Assistans Assistansersättning/ personlig assistans Vad är assistansersättning/personlig assistans? Assistansersättning är pengar. Pengarna ska betala lön för personlig assistans. Den som har svåra funktionsnedsättningar och ett omfattande behov av personligt utformat stöd i det dagliga livet kan få personlig assistans. Insatsen grundar sig på lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Assistans För att kunna få personlig assistans måste en person behöva hjälp med grundläggande behov, det vill säga sin personliga hygien, måltider, att klä på och av sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade. Är behovet av hjälp 20 timmar eller mindre beslutar kommunen om ersättningen. Överstiger behoven 20 tim per vecka är det Försäkringskassan som beslutar. Behöver en person hjälp med de grundläggande behoven kan den även ha rätt till personlig assistans för andra behov i den dagliga livsföringen. Den person som är i behov av personlig assistans väljer själv om den personliga assistenten ska anställas av kommun, privata företag, kooperativ eller av den funktionshindrade själv. Äldre- och handikappomsorgen, biståndshandläggare eller LSS-handläggare i den egna kommunen eller handläggare vid Försäkringskassan hjälper till med ansökan om assistansersättning. LSS-handläggaren i den egna kommunen eller Försäkringskassan på hemorten, webbplats: Lagstiftning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, SFS 1993:387. Socialförsäkringsbalk, SFS 2010:

28 Ledsagarservice Vad är ledsagarservice? Ledsagarservice är en insats utifrån lagen om stöd och service (LSS) och/eller Socialtjänstlagen. Ledsagarservice är till för personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp att komma ut på fritids- och kulturaktiviteter eller för att i övrigt delta i samhällslivet. Ledsagning är oftast kostnadsfri. Äldre- och handikappomsorgen, biståndshandläggaren eller LSS-handläggaren i den egna kommunen. Lagstiftning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, SFS 1993:387. Socialtjänstlag, SFS 2001:

29 Bil Bidrag till bil/bilstöd Bil Vad är bidrag till bil/bilstöd? Bidrag till bil/bilstöd kan den få som har en varaktig funktionsnedsättning och därför har stora svårigheter att förflytta sig eller anlita allmänna kommunikationer. Det kan gälla personer som är beroende av olika hjälpmedel, till exempel rullstol, rollator eller käppar. Även vid svårare astmatiska besvär eller andra allvarliga tillstånd kan bidrag ges. Förälder, som har ett barn med funktionsnedsättning, kan också få bilstöd. Bilstödet kan beviljas vart nionde år för inköp och vid behov för anpassning av bil, motorcykel eller moped. Bilstödet består av: Grundbidrag, ej inkomstprövat för inköp av bil. Anskaffningsbidrag, inkomstprövat för inköp av bil. Anpassningsbidrag, för anpassning eller anordning på bilen så att personen själv ska kunna använda den. Bidrag till körkortsutbildning, för den som är under 65 år, som har beviljats bilstöd och som är i behov av bil för att till exempel kunna försörja sig. Bilstöd kan sökas av följande grupper: Personer med funktionsnedsättning under 65 år som är beroende av bil för att arbeta, studera eller för yrkesinriktad utbildning eller rehabilitering med aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning. Person med funktionsnedsättning under 65 år som fått bilstöd enligt reglerna för ovanstående grupp, men som sedan fått sjukeller aktivitetsersättning. Person med annan funktionsnedsättning i åldern år. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år. Förälder till barn med funktionsnedsättning. De som bor och arbetar i Sverige. För de två första grupperna krävs inte körkort om någon annan förare kan anlitas för resorna. För de tre övriga kan bilstöd ges under förutsättning att personen själv kör bilen. 29

30 Ansökan om bilstöd görs hos Försäkringskassan som kan ge mer information och ansökningsblanketter. Försäkringskassan på hemorten eller webbplats: Lagstiftning Socialförsäkringsbalk, SFS 2010:110. Bilstöd, annat Vad är annat bilstöd? För den som inte är berättigad att erhålla bilstöd via Försäkringskassan finns hos några landsting/regioner möjlighet att ansöka om bilstöd till ombyggnad eller inköp av bil. Kontakta den egna vårdcentralen, till exempel arbetsterapeut eller sjukgymnast. Hjälpmedelscentralen eller motsvarande kan upplysa om bilstöd finns i det egna landstinget/regionen. Körkortsutbildning för personer med funktionsnedsättning Vad är körkortsutbildning för personer med funktionsnedsättning? Det finns trafikskolor som specialiserat sig på körkortsutbildning för personer med olika funktionsnedsättningar, till exempel rörelsehinder, utvecklingsstörning och dyslexi. Sveriges Trafikskolors Riksförbund kan lämna upplysning om vilka de är. Bidrag till körkortsutbildning är en del av bilstödet. Läs under rubriken Bidrag till bil/bilstöd, sidan 29. Sveriges Trafikskolors Riksförbund, tfn webbplats: 30

31 Ombyggnad och anpassning av bil Vad är ombyggnad och anpassning av bil? Bidrag till ombyggnad/anpassning av bil är en del av bilstödet. Läs mer under rubriken Bidrag till bil/bilstöd, sidan 29. Information om bilstöd ges av Försäkringskassan. Bil Parkeringstillstånd Vad är parkeringstillstånd? Personer med rörelsehinder och föräldrar till barn med rörelsehinder kan få parkeringstillstånd för handikappfordon så att de kan parkera nära den plats de besöker. Parkeringstillstånd ger möjlighet att parkera på platser som är markerade med handikappskylt och vissa andra platser. Reglerna varierar från kommun till kommun. Om det finns behov av att hämta och lämna personer med rörelsehinder, vid till exempel skolor, sjukhus och olika fritidsaktiviteter, kan Länsstyrelsen bevilja parkeringstillstånd, som gäller i flera kommuner. Gruppbostäder kan få sådant tillstånd. För att tillstånd ska beviljas måste det fordon som ansökan avser vara knutet till verksamheten. Parkeringstillstånd för person med rörelsehinder utfärdas av den egna kommunen. Parkeringstillstånd för att hämta och lämna personer med rörelsehinder och som eventuellt ska gälla i flera kommuner beslutas av länsstyrelsen. Den egna kommunen eller Länsstyrelsen. 31

32 Bostad Bostadsanpassningsbidrag/ ombyggnad av bostad Vad är bostadsanpassningsbidrag? Bostadsanpassningsbidrag är till för att ge möjlighet till ett självständigt liv i eget boende för personer med funktionsnedsättning. Bidraget kan ges till en person med funktionsnedsättning som bor permanent i sin bostad och det är avsett att anpassa bostadens fasta funktioner, till exempel hygienutrymme. Åtgärderna ska leda till att bostaden blir ändamålsenlig. Ansökan om bostadsanpassning görs hos kommunen där man bor. Behovet av föreslagen bostadsanpassning ska styrkas av arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig. Kommunen beslutar om bidraget. Boverket har tillsyn över kommunens bidragsverksamhet för bostadsanpassning. Kommunen ansvarar för bostadsanpassningsbidrag. Vilken enhet som handlägger bostadsanpassningsbidrag kan telefonväxeln i kommunen svara på. Behandlande läkare och/eller arbetsterapeut, distriktssköterska eller sjukgymnast kan också svara på frågor om anpassning av bostaden. Boverket, tfn webbplats: Lagstiftning Lag om bostadsanpassningsbidrag m.m., SFS 1992:1574. Ordinärt boende Vad är ordinärt boende? Ordinärt boende är det samma som eget boende. 32

33 Särskilt boende Vad är särskilt boende? Bostad i särskilt boende fås via biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller som insats enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Exempel på särskilt boende är: bostäder avsedda för äldre, bostäder med särskild service för äldre med särskilda behov, bostäder med särskild service till personer med funktionsnedsättning, särskilt boende med helinackordering, vilket innebär att den enskilde har vård och omsorg dygnet runt. Bostad Den egna kommunen ansvarar för att bevilja särskilt boende. Kontakta äldreoch handikappomsorgens biståndshandläggare eller LSS-handläggaren. Information om vilka boende som kan erbjudas finns ofta på kommunens webbplats på Internet. Lagstiftning Socialtjänstlag, SFS 2001:453. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, SFS 1993:

34 Fritid Fritidshjälpmedel Vad är fritidshjälpmedel? Fritidshjälpmedel underlättar för personer med funktionsnedsättning att utöva olika fritidsaktiviteter, till exempel en hobby, sport eller naturnära aktiviteter som skidåkning och paddling. Fritidshjälpmedel kan vara enkla produkter, men även specialbyggda för särskilda idrotter, till exempel kälke för ishockey, sit-ski för utförsåkning, särskilda stolar och styranordningar för segling. Hjälpmedel för vanliga fritids- och rekreationsaktiviteter i boende- och närmiljön kan vara hjälpmedel som sjukvårdshuvudmannen tillhandahåller. Det vanliga är dock att specifika hjälpmedel för fritid och motion inte förskrivs som hjälpmedel. Sjukvårdshuvudmännen har inom sitt habiliterings/ rehabiliteringsansvar skyldighet att informera och ge råd om bidragsmöjligheter till fritidshjälpmedel och/eller var man kan hyra, köpa eller låna sådana. Depåer för fritidshjälpmedel har byggts upp i några län där det finns möjlighet att hyra hjälpmedel. Distriktsidrottsförbunden (SDF) i olika län kan informera om var hjälpmedel för idrotter finns. Hjälpmedelscentralen eller motsvarande kan upplysa om vad som gäller i det egna landstinget/regionen. Svenska Handikappidrottsförbundets (SHIF) specialidrottsdistriktsförbund (SDF) i det egna länet. Någon av de sju fritidsanläggningar som har depåer med hjälpmedel för uthyrning: Aktivitetscentret, Valjeviken, Blekinge Hjälpmedel för alla årstider. tfn webbplats: Totalskidskolan, Åre, Jämtland Hjälpmedel för vinterbruk. tfn webbplats: 34

35 Vintersäsong 15 december 30 april, tfn , mobil Hjälpmedelscentralen, Växjö, Kronoberg Året runt och secondhand hjälpmedel. tfn webbplats: / Hjälpmedelscentralen Rekryteringsgruppen Bosön, Stockholm Hjälpmedel för kajak och långfärdsåkning i skridskokälke. tfn webbplats: Fritid Friskusgruppen i Malmö, Skåne Hjälpmedel för friluftsliv och cykling. tfn webbplats: / Uthyrning Västernorrlands Handikappidrottsförbund Hjälpmedel för alla årstider med tyngdpunkt på is, snö och vatten. tfn webbplats: Örebro läns Handikappidrottsförbund, Örebro Sporthjälpmedel. tfn webbplats: Svenska Handikappidrottsförbundet, tfn webbplats: Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: 35

36 Handikappersättning Vad är handikappersättning? Handikappersättning kan person med funktionsnedsättning få från och med juli månad det år de fyller 19 år (då rätten till vårdbidrag upphör). Kravet är att personen behöver mera tidskrävande hjälp av en annan person för att klara den dagliga livsföringen, arbetet, studier eller att man har betydande merkostnader. Personen måste ha fått funktionshindret före 65-årsdagen och ha ett sådant behov av stöd i minst ett år. Det går att få handikappersättning också efter fyllda 65 år. Storleken på handikappersättningen beror på behovet av hjälp och/eller hur stora merkostnaderna är. Handikappersättningen är skattefri. Försäkringskassan handlägger ansökningar om handikappersättning. Till ansökan ska bifogas ett läkarutlåtande om hälsotillstånd, om inte särskilda skäl talar emot detta. Försäkringskassan på den egna orten eller webbplats: Lagstiftning Socialförsäkringsbalk, SFS 2010:

37 Hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst underlättar eget boende. Det finns olika slag av hjälp i hemmet för människor som på grund av sjukdom, fysisk, psykisk och/eller social funktionsnedsättning behöver stöd och hjälp i det dagliga livet. Målet är att man ska kunna bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt. Hemtjänsten kan delas in i två olika typer av uppgifter: Uppgifter av servicekaraktär. Det kan handla om hjälp med att sköta hemmet, till exempel städning, matlagning och tvätt, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, eller att se till att man får färdiglagad mat. Uppgifter som är inriktade på personlig omvårdnad. Det kan handla om hjälp med att äta, klä sig och förflytta sig eller sköta sin personliga hygien. Det kan också vara insatser för att bryta isolering och för att hjälpa människor att känna sig trygga och säkra i hemmet. I hemtjänsten kan också ingå en del inslag av avlösning för närstående eller ledsagarservice. Handikappersättning Hemtjänst Exakt vad man kan få hjälp med genom hemtjänsten skiljer sig åt mellan kommunerna. Äldre- och handikappomsorgen inom den egna kommunen. Lagstiftning Socialtjänstlag, SFS 2001:

38 Hjälpmedel för det dagliga livet och för vård och behandling Vad är hjälpmedel för det dagliga livet och för vård och behandling? Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården. I all vård, inklusive habilitering och rehabilitering, är helhetssyn på personens behov och situation viktig. Av propositionen Stöd och service till vissa funktionshindrade (1992/1993:159) framgår bland annat att med hjälpmedel för den dagliga livsföringen menas de hjälpmedel som behövs för att personen själv eller med hjälp av någon annan ska kunna: tillgodose grundläggande personliga behov (att klä sig, äta, sköta sin personliga hygien med mera), förflytta sig, kommunicera med omvärlden, fungera i hemmet och i närmiljön, orientera sig, sköta vardagslivets rutiner i hemmet, gå i skola och delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter. Hjälpmedel för vård och behandling är sådana som kopplas till en vårdinsats eller behandling. De flesta hjälpmedel för daglig livsföring och för vård och behandling är medicintekniska produkter. Det finns lagstiftning som talar om vad en medicinteknisk produkt är och vilka säkerhetskrav som ska uppfyllas för att den ska vara en medicinteknisk produkt. Ibland måste hjälpmedel specialanpassas för att fungera bra för en enskild person. För specialanpassning finns också särskild lagstiftning. Hjälpmedel förskrivs av personal inom hälso- och sjukvården. Hjälpmedel är ett lån och ska i de flesta fall återlämnas när brukaren inte längre behöver dem. Oftast är hjälpmedlen kostnadsfria för brukaren, men avgifter kan förekomma. En del hjälpmedel, som är utöver sjukvårdshuvudmannens ansvar, får brukaren bekosta helt själv. Se även sidan 12 och avsnittet för hjälpmedel för olika funktionsnedsättningar sidan 44. Reparation av förskrivna hjälpmedel bekostas oftast av sjukvårdshuvudman- 38

39 nen. I samband med att hjälpmedlet tas i bruk informeras brukaren eller närstående om vart de ska vända sig om hjälpmedlet behöver repareras. Förbrukningsmaterial bekostas av brukaren själv. Vad är Fritt val av hjälpmedel? Fritt val av hjälpmedel innebär att brukaren själv kan välja sitt hjälpmedel. Förutsättningen är att en bedömning av hjälpmedelsbehovet har gjorts av hälso- och sjukvårdspersonal och att denne och brukaren är överens om att tillämpa Fritt val av hjälpmedel. Brukaren erhåller en rekvisition och kan själv handla sitt hjälpmedel som landstinget eller kommunen betalar. Fritt val av hjälpmedel har utvecklats genom ett regeringsuppdrag som genomfördes under perioden Det bedrevs som en praktisk försöksverksamhet i Stockholms län, Sörmlands län och Kronobergs län där både landsting och kommuner deltog. Syftet med fritt val av hjälpmedel är att stärka den enskilde hjälpmedelsanvändarens möjligheter till ökad delaktighet och valfrihet vid förskrivning av hjälpmedel. Regeringens målsättning är att Fritt val av hjälpmedel har förutsättningar att finnas i hela landet. Därför informeras och stimuleras sjukvårdshuvudmännen på olika sätt och oklara frågor utreds. Möjligheten till Fritt val av hjälpmedel är än så länge begränsad. I Stockholms län, Sörmlands län och Kronobergs län fortsätter Fritt val av hjälpmedel. För att kontrollera om möjligheten finns där du bor kontakta den verksamhet där du brukar få dina hjälpmedel förskrivna. Landstinget/regionen och kommunen har ett delat ansvar för hjälpmedel för det dagliga livet och för vård och behandling. Fördelningen av ansvaret varierar i landet. Kontakta landstinget/regionen eller kommunen för att få information om hur det är där du bor. Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: Hjälpmedel för det dagliga livet och för vård och behandling Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763. Lag om medicintekniska produkter, SFS 1993:584. Förordning om medicintekniska produkter, SFS 1993:876. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1. Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter, LVFS 2003:11 Patientsäkerhetslag, SFS 2010:

40 Hur ser organisationen för hjälpmedel ut? Ansvaret för hjälpmedel för det dagliga livet och för vård och behandling är delat mellan sjukvårdshuvudmännen, dvs. landstingen/regionerna och kommunerna. Nedan beskrivs de verksamheter och befattningshavare inom landstinget/regionen och kommunen som arbetar med hjälpmedel. Landstinget/regionen och kommunen har oftast ett reglerat samarbete via avtal eller gemensam organisation för främst hjälpmedelscentralens eller motsvarandes verksamhet. Landstinget/regionen De verksamheter som arbetar med hjälpmedel inom landstinget/regionen är: Hjälpmedelscentral eller motsvarande, Hörcentral eller motsvarande, Syncentral, Ortopedteknisk avdelning, Vårdcentral eller motsvarande i öppen vård, Habiliteringsenheter, Klinik eller motsvarande i sluten vård, Datatek, Dataresurscenter, Kommunikationscenter, Tolkcentral och Taltjänst. Hjälpmedelscentralen Personalen på hjälpmedelscentralen eller motsvarande arbetar vanligtvis konsultativt via landstingens/regionernas och kommunernas förskrivare i habiliterings- och rehabiliteringsverksamheter för barn och vuxna med rörelsehinder, kognitiva funktionsnedsättningar, talskada och/eller utvecklingsstörning. Konsultationen sker när det gäller speciellt komplicerade eller ovanliga hjälpmedel eller vid anpassning/specialanpassning av hjälpmedel. Personalen på hjälpmedelscentralen informerar om befintliga och nya hjälpmedel och utbildar förskrivare och andra på och omkring hjälpmedel. På hjälpmedelscentralerna finns hjälpmedelskonsulenter med ansvar för olika hjälpmedelsområden. Hjälpmedelscentralen eller motsvarande har ofta ett samordningsansvar för urval av sortiment, inköp, lagerhållning, transport och reparation av hjälpmedel för landstinget/regionen och kommunerna. 40

41 Den hälso- och sjukvårdspersonal som inom hjälpmedelscentralens område förskriver hjälpmedel finns inom landstinget/regionen, kommunen eller privata vårdgivare som sjukvårdshuvudmannen har avtal med. Hörcentralen Hörcentralen eller motsvarande ansvarar för hörselrehabilitering. Det innebär att personalen utför hörselprov samt utprovar, anpassar och tränar användning av hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel. Hörcentralen eller motsvarande informerar, utbildar samt ger råd och stöd till personen med hörselskada och anhöriga. De administrerar också installationer av hörseltekniska hjälpmedel i hemmet, exempelvis system som gör att lampor blinkar när dörrklockan ringer. Oftast krävs remiss från läkare för att komma till hörcentralen. I några landsting/regioner finns auktoriserade audionommottagningar. Dit kan man vända sig utan remiss. Kontrollera med hörcentralen hur det är där du bor. Syncentralen Syncentralen ansvarar för rehabilitering av personer med synskada. Det innebär rehabilitering genom synträning, orienterings- och förflyttningsträning, träning av kompensatoriska tekniker samt utprovning och förskrivning av optiska hjälpmedel och andra synhjälpmedel. För att komma till syncentralen krävs remiss från en ögonläkare. Ortopedtekniska avdelningen Den ortopedtekniska avdelningen arbetar oftast på uppdrag av landstinget/ regionen. Den svarar för utprovning och tillverkning av ortoser, proteser och ortopediska skor efter remiss från läkare. Vårdcentralen Vårdcentralen eller motsvarande i primärvården är den verksamhet man vänder sig till om man behöver hjälpmedel. På vårdcentralen finns läkare och oftast arbetsterapeuter, distriktssköterskor och sjukgymnaster, vilka kan utreda behov av och förskriva hjälpmedel. Vid behov av syn- eller hörhjälpmedel remitteras man till ögon- respektive öronkliniken eller motsvarande. Vid behov av ortopediska hjälpmedel remitteras man i de flesta fall till ortopedklinik eller ortopedteknisk avdelning. Hjälpmedel för det dagliga livet och för vård och behandling Habiliteringsenheten Habiliteringsenheten ansvarar för behandling av barn, ungdomar och vuxna med medfödda funktionsnedsättningar. Hjälpmedel är en del av behandlingen och förskrivs av de arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder som finns på habiliteringsenheten. 41

42 Datatek Det finns cirka 30 Datatek i landet. Datateken är oftast organiserade inom landstingens/regionernas habiliteringsverksamhet. På Datateken kan barn med funktionsnedsättningar före läs- och skrivnivå prova olika typer av program för dator. Man kan också låna hem program och styrdon till egen persondator. Kliniker i sluten vård Medicinska enheter, kliniker inom den slutna vården, har i flera landsting/ regioner ansvaret för vissa hjälpmedel som är avsedda för vård och behandling. Dataresurscenter/kommunikationscenter Dataresurscenter, som drivs av landstingen/regionerna, är speciella enheter för utprovning av avancerade datorbaserade hjälpmedel. Dataresurscenter, s.k. Redah-center, finns bland annat i Göteborg, Linköping, Lund, Furuboda, Stock holm, Umeå, Uppsala och Örebro. På några av dataresurscentren finns en särskild enhet för insatser inom kommunikationsområdet som erbjuder utbildning, utredning, behandling och hjälpmedel för att den enskilde ska kunna kommunicera med andra. I Malmö finns en sådan fristående enhet. I de flesta landsting/regioner finns speciella enheter eller team som arbetar med datorbaserade hjälpmedel. Hjälpmedelscentralerna eller motsvarande kan upplysa om hur det är i det egna landstinget/regionen. Tolkcentralen och Taltjänst Tolkcentralen och Taltjänst svarar för tolkning för hörsel- och talskadade. Tolkcentralen handhar i många landsting/regioner texttelefoner. Läs mer under rubriken Tolktjänst, sidan 74. Kommunen De enheter eller personer som arbetar med hjälpmedel och personer med funktionsnedsättning inom kommunen är: medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), rehabiliteringsenhet eller motsvarande, äldre- och handikappomsorg, LSS-handläggare, heminstruktör/hörselombud och personligt ombud. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) är den person som har ansvaret för kvalitet och säkerhet inom den kommunala hälso- och sjukvården. I några kommuner har en arbetsterapeut eller sjukgymnast motsvarande ansvar för rehabilitering. De kallas då medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). 42

43 Rehabiliteringsenheten I många kommuner finns en rehabiliteringsenhet med arbetsterapeuter och sjukgymnaster som svarar för rehabilitering av äldre och personer med funktionsnedsättningar inom kommunens ansvarsområde. Personalen på rehabiliteringsenheten förskriver hjälpmedel som en del i rehabiliteringen. De flesta kommuner har lokalt hjälpmedelsförråd med tillgång till de mest frekventa hjälpmedlen och samarbetar i övrigt med landstingets/regionens hjälpmedelscentral eller motsvarande. Äldre- och handikappomsorgen Äldre- och handikappomsorgen är den enhet inom kommunen som handhar frågor som rör äldre och personer med funktionsnedsättningar. LSS-handläggaren LSS-handläggaren svarar på frågor och informerar om vad lagen om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (LSS) innebär samt handlägger ansökningar om insatser. Heminstruktör och hörselombud Heminstruktör och hörselombud är anställda av kommunen. I arbetet ingår att hjälpa personer med synskada och hörselskada till ett mer aktivt liv i hemmiljön. Heminstruktören/hörselombudet kan till exempel träna användningen av syn- eller hörselhjälpmedel och förmedla kontakter med sjukvården. Heminstruktörer och hörselombud finns inte i alla kommuner. Personligt ombud Verksamhet med personligt ombud fyller en viktig funktion för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska bli delaktiga i samhället. Personliga ombud ska se till att kvinnor och män (18 år och äldre) som lever med en omfattande psykisk funktionsnedsättning får sina behov tillgodosedda och att deras insatser planeras, samordnas och genomförs. Kommunerna är huvudmän för personliga ombud men är inte skyldiga att tillhandahålla sådana. Däremot får kommuner som väljer att inrätta en ombudsverksamhet bidrag från staten. Hjälpmedel för det dagliga livet och för vård och behandling Ombudens uppgift är att: tillsammans med den enskilde identifiera och formulera den enskildes behov av vård, stöd och service, tillsammans med den enskilde se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs, bistå och företräda den enskilde i kontakterna med olika myndigheter, se till att den enskilde får vård, stöd och service utifrån egna önskemål, behov och lagliga rättigheter. 43

44 Hjälpmedel för olika funktionsnedsättningar Rörelsehinder Vad är hjälpmedel vid rörelsehinder? Hjälpmedel för personer med rörelsehinder är till för att underlätta och möjliggöra aktiviteter i det dagliga livet. Det kan handla om hjälpmedel för att sköta den personliga hygienen, till exempel dusch- och badhjälpmedel, eller rollator och rullstol för att kunna förflytta sig själv. Hjälpmedel kan även användas av anhörig och vårdare, till exempel personlyft. Vårdcentralens arbetsterapeut, distriktssköterska, sjukgymnast eller läkare eller kommunens rehabiliteringsenhet kan informera om hur det fungerar i det egna landstinget/regionen och kommunen. Hjälpmedelscentralen eller motsvarande i landstinget* eller hjälpmedelsansvarig i den egna kommunen. Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: Råd om vård, 1177, tfn 1177 webbplats: / välj landsting Ortopedtekniska hjälpmedel Vad är ortopedtekniska hjälpmedel? Ortopedtekniska hjälpmedel är till för att korrigera eller kompensera en funktionsnedsättning eller avsaknad av kroppsdel. Exempel på ortopedtekniska hjälpmedel är ortoser, proteser och särskilda ortopediska skor. Landstingen/regionerna ansvarar för ortopedtekniska hjälpmedel. Ta kontakt med en läkare i primärvården, som efter bedömning kan remittera till 44

45 ortopedläkare eller till ortopedteknisk avdelning. Hjälpmedlen provas ut och tillverkas på ortopedtekniska avdelningen. Ortopedtekniska avdelningen i det egna landstinget/regionen. Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: Hörselskada och dövhet Vad är hjälpmedel vid hörselskada eller dövhet? Hjälpmedel för hörselnedsättning eller dövhet kompenserar nedsatt hörsel. Hörapparat och andra ljudförstärkare är exempel på kompenserande hjälpmedel för personer med hörselnedsättning. Signaler som syns eller känns via vibrationer, signalsystem som blinkar när telefonen eller dörrklockan ringer, är exempel på hörseltekniska hjälpmedel. En del landsting/regioner tar ut avgifter av den som behöver hörhjälpmedel. Texttelefon, fax eller bildtelefon används för att personer med hörselskada eller dövhet ska kunna telefonera. Läs om telefoner på sidan 73. För att personer med grav hörselskada eller döva ska kunna kommunicera med hörande finns teckenspråks-, vuxendöv- och dövblindtolkar på tolkcentralen. Läs mer om tolkcentralen på sidan 76. Hjälpmedel för olika funktionsnedsättningar För att få hjälp att utreda och/eller kompensera hörselnedsättningen med hjälpmedel eller annan rehabilitering, ta kontakt med en läkare i primärvården. Läkaren kan efter utredning remittera till öronklinik eller motsvarande. I vissa landsting/regioner kan man vända sig direkt till auktoriserade audionommottagningar. Hörcentralen eller motsvarande i det egna landstinget/regionen. Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: 45

46 Synskada Vad är hjälpmedel vid synskada? Hjälpmedel för personer med synskada är till för att kompensera funktionsnedsättningen. Det kan handla om att på olika sätt göra det möjligt för personer med synskada att orientera sig och förflytta sig, eller att skriva och ta del av skriven text. För den som har synrester, försöker man på olika sätt att förstora och förtydliga, medan man för den som är blind bygger på känsel och hörsel. Exempel på hjälpmedel är förstorande system för att läsa, talsyntes, punktskriftsdisplay till dator samt punktskrivare. För att kunna läsa är talböcker och taltidning ett alternativ. Läs mer om dessa på sidan 54. Ledarhund För blinda personer finns möjlighet att få en ledarhund. Det är speciellt tränade hundar som markerar hinder vid förflyttning utanför den egna bostaden. Landstingets/regionens syncentral ansvarar för utprovning och förskrivning av hjälpmedel för personer med synskada. För att utreda och kompensera en synnedsättning med hjälpmedel vänder man sig till en optiker eller läkare i primärvården, som kan remittera vidare till en ögonläkare. Ögonläkaren kan efter utredning remittera vidare till Syncentralen. Information om ledarhund kan fås från Synskadades Riksförbund (SRF) eller från Iris Hundskolan AB. För hjälpmedel som behövs på arbetet, se sidan 24. Synskadades Riksförbund (SRF), tfn webbplats: Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: 46

47 Dövblindhet Vad är hjälpmedel vid dövblindhet? De flesta som är dövblinda har syn- eller hörselrester i olika grad. Kombinationen syn- och hörselskada gör att personen har ett omfattande kommunikations- och informationshinder samt att personen är i stort behov av hjälpmedel. Synnedsättningen kompenseras med olika hjälpmedel, dels för att kunna orientera sig och förflytta sig, dels för att kunna skriva och ta del av skriven information. Om en person har synrester kan förstorande hjälpmedel vara till god hjälp för att exempelvis kunna läsa och skriva. Om personen är helt blind behövs hjälpmedel som utnyttjar känseln, till exempel en punktläsrad för dator. Hörselskadan kompenseras med hörapparat eller andra ljudförstärkande hjälpmedel. För telekommunikation behövs text-, bild- och/eller punktskriftstelefoner. Även hjälpmedel som gör att personen uppmärksammar signaler från till exempel dörr, telefon och brandvarnare är viktiga. Det finns hjälpmedel som ger ifrån sig ljud, ljus och vibrationer. Det finns också hjälpmedel som tagits fram speciellt för dövblinda, till exempel en vibrerande termometer och en dörrtelefon som är kopplad till datorn. Personer som är dövblinda har möjlighet att få ledarhund. För att dövblinda och personer som inte kan teckenspråk eller handalfabet ska kunna kommunicera, finns dövblindtolkar. Läs mer i avsnittet om Tolktjänst, sid 76. Man vänder sig till en läkare i primärvården, som sedan kan remittera vidare till syn- eller hörcentralen via ögon- eller öronkliniken, för utprovning och förskrivning av hjälpmedel. En del hjälpmedel provas ut och förskrivs av tolkcentralen. Ofta behövs ett samarbete för att nå en bra helhetslösning. Hjälpmedel för olika funktionsnedsättningar Information om ledarhund kan fås från Synskadades Riksförbund (SRF) eller från Iris Hundskolan AB. Synskadades riksförbund (SRF), tfn webbplats: Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB), tfn webbplats: Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: 47

48 Demens Vad är hjälpmedel vid demenssjukdom? Hjälpmedel för personer med demenssjukdom kan stödja och kompensera nedsatta kognitiva funktioner som minne, planering, orientering i tid och rum etc. Hjälpmedel kan ge möjligeter att vara aktiv, delaktig, trygg och säker för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Exempel på hjälpmedel är tids- och planeringshjälpmedel, passiva larm, telefoner som gör det lättare att ringa och programmerbara medicindosetter. Mer information finns på Vilka produkter som kan erhållas som hjälpmedel varierar i landet. Kommunens äldre- och handikappomsorg, landstingets/regionens vårdcentral, hjälpmedelscentralen eller motsvarande. Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: Utvecklingsstörning Vad är hjälpmedel för personer med utvecklingsstörning? Kognitivt stöd är allt man gör för att kompensera funktionsnedsättningen i begåvningen. Det kan vara anpassningar i miljön eller hjälpmedel. Hjälpmedel kan ha avancerad teknik, som datorer, anpassade datorprogram och styrsätt eller vara enkla som färgad tejp och bilder av olika slag. Kognitivt stöd kan också vara arbetssätt, attityder och förhållningssätt hos personer som har till uppgift att stödja brukaren. Syftet med kognitivt stöd är ökad självständighet för att klara vardagen bättre. Det finns hjälpmedel, produkter och tjänster för att brukaren mer självständigt ska kunna planera, passa tider och förstå information. Det finns också stöd för att kunna utföra olika sysslor mer självständigt som att skriva, betala räkningar och laga mat. Habiliteringsenheten eller vårdcentralen i landstinget/regionen där du bor. Rehabiliteringsenheten eller äldre- och handikappomsorgen i kommunen där du bor. 48

49 Hjälpmedelscentralen eller motsvarande kan informera om de möjligheter som finns. Trollreda Hjälpreda, webbplats: Hinfo databas för hjälpmedel, webbplats: Hjälpmedelsinstitutet, webbplats: Tal- och språkskada Vad är hjälpmedel vid tal- och språkskada? Hjälpmedel för personer med en tal- och språkskada är till för att underlätta kommunikation. Hjälpmedlen kan vara mycket enkla, till exempel bilder för kommunikation med symboler, eller mer tekniskt avancerade, till exempel samtalsapparater. För personer med talskada finns i vissa landsting/regioner Taltjänst, se sidan 76. För personer med talskada finns möjlighet att få texttelefon, se sidan 73. Det är en logoped, ibland en arbetsterapeut, som förskriver hjälpmedel för personer med tal- och språkskada. Om det inte redan finns en kontakt med en logoped kontakta vårdcentralen eller behandlande rehabiliterings/habiliteringsenhet. Hjälpmedel för olika funktionsnedsättningar Hjälpmedelscentralen eller motsvarande kan upplysa om hur det är i det egna landstinget/regionen. Speciella dataresurs-/kommunikationscenter finns på olika platser i landet, se sidan 42. Taltjänst Sverige, webbplats: Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: 49

50 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Vad är hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi? Hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ofta datorbaserade skriv- eller lässtöd. Speciella rättstavningsprogram, talsyntes, skanner och DAISY-spelare är exempel på sådana hjälpmedel. Möjligheten att få hjälpmedel förskrivna via hälso- och sjukvården, för att kompensera läs- och skrivsvårigheter, varierar i landet. Det kan finnas möjlighet att få sådana hjälpmedel via skola eller som arbetsplatsanpassning. Hjälpmedelscentralen eller motsvarande kan svara på hur det är i det egna landstinget/regionen. För behov av hjälpmedel i skolan kontakta lärare eller rektor och för behov på arbetsplatsen kontakta arbetsgivaren. Dyslexiförbundet FMLS, tfn webbplats: Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: Psykiska funktionsnedsättningar Vad är hjälpmedel vid psykiska funktionsnedsättningar? Med rätt hjälpmedel kan man förbättra, vidmakthålla och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Personen kan bli mer självständig och har bättre förutsättningar att få delaktighet i sin livssituation. Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan behöva hjälpmedel för att klara av sitt vardagsliv. Det handlar framförallt om planering, struktur, sömn, tid och påminnelser. Hjälpmedelscentralen eller vårdcentralen kan svara på hur det fungerar där du bor. 50

51 Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: webbplats: webbplats: Humanteknik i Karlstad, webbplats: Flerfunktionshinder Vad är hjälpmedel vid flerfunktionshinder? Flerfunktionshinder innebär en kombination av flera svåra funktionsnedsättningar. Det är viktigt att bedöma det totala behovet av anpassat stöd och hjälpmedel för att hitta fungerande helhetslösningar. Personer med flera funktionsnedsättningar har omfattande stödbehov och många aktörer är involverade i vården och omsorgen. Den enhet som ger habilitering/rehabilitering. Även vårdcentralen eller kommunens rehabiliteringsenhet kan ge information. Hjälpmedel för olika funktionsnedsättningar Medicinska funktionsnedsättningar Vad är hjälpmedel vid medicinska funktionsnedsättningar? Hjälpmedel för medicinska funktionsnedsättningar är kopplade till en medicinsk behandlingsinsats och kan vara ett av flera behandlingsalternativ som finns. Ett exempel på ett sådant hjälpmedel är stimulator för smärtlindring, så kallad TENS-apparat. Hur hjälpmedel för medicinska funktionsnedsättningar hanteras, beslutas lokalt. Organisationen och typ av hjälpmedel är därför olika i landstingen/ regionerna. Behandlande klinik, vårdcentral, sjukgymnast eller arbetsterapeut. Hjälpmedelscentralen kan hänvisa till rätt expertis. 51

52 Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: Förbrukningsartiklar Vad är förbrukningsartiklar? Förbrukningsartiklar är produkter som personer med allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättning har ett kontinuerligt behov av, exempelvis för urininkontinens och stomi. Vissa hjälpmedel kan förskrivas utan kostnad för den som behöver dem medan andra måste köpas. Vissa förbrukningsartiklar omfattas av högkostnadsskydd. Landstinget/regionen eller kommunen är ansvarig för förbrukningsartiklar. Inom landstinget/regionen kan man få information på den klinik där man behandlas för sin sjukdom eller via distriktssköterskan. I kommunen kan den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ge information. Generell information om förbrukningsartiklar kan fås från: Hjälpmedelsinstitutet, tfn Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763. Läkemedelslag, SFS 1992:859. Lag om medicintekniska produkter, SFS 1993:584. Lag om läkemedelsförmåner m.m., SFS 2002:160. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1. 52

53 Service- och signalhundar Vad är service- och signalhundar? Service- och signalhundar (sos-hundar) är tränade att hjälpa personer med funktionsnedsättning med olika tjänster i det dagliga livet. I begreppet servicehundar ingår även alarmerande hundar typ diabetes- och epilepsihundar. Dessa hundar känner av när brukaren är på väg att få en känning/ett anfall och gör då brukaren uppmärksam på detta. Hjälpmedelsinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att under tre år genomföra en försöksverksamhet för att öka användandet av service- och signalhundar och för att utvärdera i vilken utsträckning insatser av dessa hundar kan fungera som komplement eller alternativ till andra insatser för personer med funktionsnedsättningar. Ansökan om att få delta i utbildning och att finansiering sker genom projektet, ställs till SoS-förbundet. Förbundet skickar vidare ansökan till Hjälpmedelsinstitutet, som sammanställer och bedömer om ytterligare uppgifter erfordras. Beslutet om vilka ekipage som skall finansieras via projektet tas två gånger om året av Hjälpmedelsinstitutet. Instruktörerna skall vara certifierade enligt vissa principer. Dessa är ännu ej helt fastlagda, varför inledningsvis SoS-förbundets krav är vägledande. De brukare som skall ingå i projektet måste ställa upp på ett antal krav, bland annat redovisning av hur situationen förändrats efter det att man tillsammans med sin hund genomgått ett godkänt slutprov. Man skall även besvara ett antal frågor och enkäter under utbildningen samt i möjligaste mån vara tillgänglig för intervjuer m.m. under projektet. Hjälpmedel för olika funktionsnedsättningar För ytterligare information om ansökan och hur utbildningen går till: SoS-förbundets kansli, tfn e-post: [email protected] webbplats: 53

54 Litteratur och media Talböcker och ljudböcker Vad är talböcker och ljudböcker? Talböcker och ljudböcker är inläsning av tryckta böcker. Det som skiljer talböcker från ljudböcker är att talböcker endast är avsedda för personer med funktionsnedsättningar som ger svårigheter att läsa och bara kan lånas på bibliotek. Framställning och användning av talböcker regleras genom en särskild paragraf i upphovsrättslagen och bestämmelser som regeringen utfärdat. Talböcker är inlästa från pärm till pärm. Vissa talböcker är gjorda i ett särskilt syfte eller med en speciell målgrupp i åtanke, till exempel att de läses långsamt och tydligt eller att de är försedda med ljudeffekter. Utlåning av talböcker sker via biblioteken, men det är bara personer som har svårt att läsa tryckt text som får låna, exempelvis personer med synskada, rörelsehinder, psykisk funktionsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter. Även personer som har tillfälliga funktionsnedsättningar har rätt att låna talböcker under den tid de behöver det. Alla Tal- och punktskriftsbibliotekets (TPB) talböcker finns i TPB-katalogen. Det finns över nedladdningsbara talböcker i TPB:s digitala bibliotek. Nya talböcker framställs i DAISY-format som innebär att det går att bläddra, söka, sätta bokmärken och att de oftast ryms på en enda cd-skiva. För att lyssna på DAISY-böcker behöver man en DAISY-spelare, en persondator med cd-pelare eller en MP3-spelare. För att lyssna på talböcker i datorns cd-romspelare behöver man först installera ett särskilt datorprogram som kan hämtas gratis från Tal- och punktskriftsbibliotekets webbplats. Biblioteket i den egna kommunen kan ge närmare information om hur det går till att låna talböcker. Ljudböcker kan lånas på biblioteket eller köpas i bokhandeln och andra affärer. Synkonsulenten och syncentralen kan informera om hur det är i det egna landstinget/regionen när det gäller talboksspelare som hjälpmedel. 54

55 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, tfn webbplats: Lagstiftning Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, SFS 1960:729. Bibliotekslag, SFS 1996:1596. Taltidning Vad är taltidning? Taltidningen är avsedd för personer som inte kan eller har svårigheter att ta del av skriven text, exempelvis synskadade, afatiker eller dyslektiker. Det finns olika taltidningar. Taltidningen kan vara en dagstidning, en lokal taltidning eller en tidskrift. Litteratur och media Ungefär 90 dagstidningar kan fås som taltidning. Taltidningarna kommer till prenumeranterna på olika sätt: via radions P1-nät, genom postdistribution av kassetter eller hämtas hem från Internet. Den som vill prenumerera på en dagstidning som taltidning vänder sig till tidningens prenumerationsavdelning. Prenumerationsavgiften är densamma som för den tryckta tidningen. Om man redan har den tryckta tidningen i hushållet betalar man 10 procent av ordinarie avgift. Den som prenumererar på en taltidning får gratis låna den utrustning som behövs för att ta emot och läsa tidningen. Dagstidningarnas kostnader för framställning av kassett eller radiotidning ersätts av den statliga Taltidningsnämnden. I de flesta kommuner finns en lokal taltidning som är till för att hålla synskadade och andra informerade om kommunala angelägenheter. Den kan även innehålla riktad information till de grupper som är läsare av tidningen. Vissa tidskrifter, till exempel organisationstidskrifter, finns som taltidning. Taltidningsnämnden Taltidningsnämnden är en statlig myndighet som har till uppgift att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade, afatiker, dyslektiker och funktionshindrade som inte kan hålla i eller bläddra i en tidning. Prenumerationsavdelningen på den dagstidning prenumerationen gäller. Den egna kommunen eller dess bibliotek för lokal taltidning och tidskrifter. Synkonsulenten i det egna landstinget/regionen. 55

56 Taltidningsnämnden, tfn webbplats: En lista över alla tidskrifter och vilka som producerar dem finns på Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB), tfn eller webbplats: Lagstiftning Förordningen om statligt stöd till radio- och kassettidningar, SFS 1988:582. Lättläst Vad är Lättläst? Att en text är lättläst innebär att språket är enkelt och lättbegripligt samtidigt som den är skriven på ett vuxet och variationsrikt sätt. Man utnyttjar ofta text och bild i förening så att läsningen förenklas. Det finns både lättlästa böcker, så kallade LL-böcker, och en lättläst nyhetstidning. De flesta LL-böcker finns inlästa som talböcker. Många tycker att det är svårt att läsa vanliga tidningar och böcker eller papper från kommuner och myndigheter. Informationsmaterial från exempelvis myndigheter ska kunna fås i lättläst version. Myndigheten kan få tjänsten utförd av Centrum för lättläst. Lättlästa böcker finns på biblioteket eller kan beställas i bokhandeln. Nyhetstidningen 8 SIDOR och lättlästa böcker kan beställas från Centrum för lättläst. 8 SIDOR finns även som webbversion. Offentliga verksamheter är skyldiga att på begäran tillhandahålla information i LL-version. Centrum för lättläst, tfn webbplats: Förbundet Funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter (FMLS), tfn webbplats: 56

57 Förbundet för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), tfn webbplats: Läsombud Vad är läsombud? Man kan få tillgång till läsning fast man inte kan eller orkar läsa själv. Med högläsning och lättlästa texter får många helt nya möjligheter till läsestunder med allt vad det innebär av stimulans, närhet, kunskaper och en skön stund tillsammans en höjd livskvalitet! Personal och andra som ger hjälp i vardagen kan bli läsombud. Läsombuden ordnar läsestunder med högläsning. De finns i olika personalgrupper och är läsombud som en del av sitt ordinarie arbete. Det finns cirka 5000 läsombud inom vård och omsorg i hela landet. Litteratur och media Centrum för lättläst arbetar för att det ska finnas läsombud i hela landet. Arbetet med att få fram läsombud görs tillsammans med biblioteken, Studieförbundet Vuxenskolan, socialtjänsten i kommunerna, FUB, Demensförbundet m.fl. Centrum för lättläst, tfn webbplats: webbplats: Anpassad radio och tv Vad är anpassad radio och tv? Radio och tv har sändningar som är tillgängliga för personer med vissa funktionsnedsättningar. Sveriges Radio sänder nyhetsprogrammet Klartext, som är en nyhetssändning där nyheterna läses på enkel svenska. Sveriges Television sänder Nyhetstecken, som är en nyhetssändning som sänds på teckenspråk. Sveriges Television har två olika textremsor, dels svenska till svenska, dels översättning från annat språk till svenska. Information om vilka program som textas finns på text-tv. Det är också möjligt att i SVT:s digitala sändningar få talande textremsa som är översättning från annat språk till svenska. 57

58 Myndigheten för radio och tv kommer under 2011 att fatta beslut om vilka krav som ska ställas på tv-program när det gäller tillgängligeten för personer med funktionsnedsättning. Den nya radio- och tv-lagen ställer krav på ökad tillgänglighet. Sveriges Radio P4, webbplats: Sveriges Television, webbplats: Myndigheten för radio och tv, webbplats: Lagstiftning Radio och tv-lag, SFS 2010:696. Inläsningstjänst Vad är inläsningstjänst? Inläsningstjänsten vänder sig till personer med synskada, dyslexi eller andra funktionsnedsättningar som försvårar läsning. Inläsningstjänst är en personlig service som kompletterar annat material på CD-skivor, DAISY-format och punktskrift, till exempel brev, broschyrer, bruksanvisningar, matrecept och artiklar ur tidningar. Tjänsten är kostnadsfri för privat bruk. Biblioteket på hemorten och Länsbiblioteket i hemlänet kan ge mer information. Punktskriftstjänst Vad är punktskriftstjänst? Genom punktskriftstjänsten på Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, kan dövblinda personer och personer med synskada få material av olika slag överfört till punktskrift. Det gäller dock inte hela böcker, skolmaterial och hela tidningar. Exempel på material som punktskriftstjänst skriver ut är privata anteckningar, brev, enskilda artiklar i tidningar, recept och bruksanvisningar. Enskilda 58

59 personer kan dessutom få hjälp med bevakning av tidskrifter, föreningsblad och liknande utifrån personligt intresse. Synskadade kan få originalsidor per person och år överförda, samt ett obegränsat antal kopior. För dövblinda personer finns inga begränsningar när det gäller antal sidor. Punktskriftsböcker kan lånas på TPB. Böckerna skickas med post direkt till låntagaren. För punktskriftslån vänder man sig direkt till Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), tfn (vx) tfn (utlåningen) webbplats: Litteratur och media TPB:s katalog på Internet, webbplats: 59

60 Resor Färdtjänst och riksfärdtjänst Vad är färdtjänst och riksfärdtjänst? Personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan använda allmänna kommunikationer eller köra egen bil kan få färdtjänst. Det innebär ett generellt tillstånd att åka taxi eller specialfordon i den egna kommunen till en kostnad som motsvarar färd med allmänna kommunikationer eller till starkt reducerat pris. Personer som behöver ledsagning har rätt att ta med ledsagare utan extra avgift. Färdtjänstresorna samordnas ofta vilket innebär att man kan få dela taxi med andra. Riksfärdtjänst innebär resor utanför den egna kommunen. Riksfärdtjänst beviljas för varje enskild resa. Den egna kommunen, oftast äldre- och handikappomsorgen, handlägger och beviljar ansökan om färdtjänst och riksfärdtjänst. Den egna kommunens äldre- och handikappomsorg kan ge ytterligare information. Lagstiftning Lag om färdtjänst, SFS 1997:736. Lag om riksfärdtjänst, SFS 1997:735. Skolskjuts Vad är skolskjuts för elever med funktionsnedsättning? Skolskjuts för elever med funktionsnedsättning beskrivs under Skola, sidan

61 Övriga resor, allmänna kommunikationsmedel med särskild service Vad är allmänna kommunikationsmedel med särskild service? Med allmänna kommunikationer menas buss, tåg, flyg med mera. I en del kommuner finns så kallade servicelinjer. Det är bussar som är särskilt utrustade för personer med funktionsnedsättning och som oftast har en annan färdtur än vanliga bussar. Resor På tåg och flyg finns ofta möjlighet till särskild service och hjälp för personer med särskilda behov på grund av funktionsnedsättning. Den egna kommunen kan informera om det finns en särskild servicelinje eller ej. För resor med tåg, buss eller flyg kan biljettförsäljningen informera om den service som erbjuds. 61

62 Skola Hjälpmedel i skola Hjälpmedel i skolan kan vara: personliga hjälpmedel, anpassade läromedel, alternativa verktyg IT grundutrustning. Tillgänglighet Tillgänglighet i skolan och förskolan innebär att ta bort fysiska hinder och att ha tillgängliga lokaler. Det handlar dessutom om pedagogisk tillgänglighet. Verksamma i skolan måste ha kunskap om alternativa verktyg, anpassade läromedel och hjälpmedel. Det handlar om att se alternativ för att stärka elevers delaktighet och ha respekt för individen. På Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM, webbplats finns mer att läsa om tillgänglighet i skolan. Personliga hjälpmedel för det dagliga livet Personliga hjälpmedel i skolan är sådana hjälpmedel som den enskilde eleven behöver för att kompensera sin funktionsnedsättning och kunna delta i undervisningen. Sjukvårdshuvudmannen, landstinget/regionen eller kommunen, ansvarar för de personliga hjälpmedlen. Hälso- och sjukvårdspersonal, till exempel arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast ansvarar för behovsbedömning och förskrivning av lämpligt hjälpmedel. Ansvaret för sjukvårdshuvudmannen att erbjuda personliga hjälpmedel i skolan omfattar: grundskola, inklusive särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola högskola/universitet, statlig och kommunal vuxenutbildning. En skolform som inte omfattas av sjukvårdshuvudmannens ansvar för skolhjälpmedel är folkhögskolan. Folkhögskolan finansierar anpassning av teknisk utrustning med statliga bidrag från Specialpedagogiska skolmyndig- 62

63 heten, SPSM. De personliga hjälpmedel som eleven behöver är dock sjukvårdshuvudmannens ansvar. Anpassade läromedel Elever med funktionsnedsättning kan ha behov av anpassade eller särskilt utvecklade läromedel. I grundskola, inklusive särskola och specialskola, gymnasieskola samt de fristående skolor som står under statens tillsyn, är det skolans ansvar att skaffa och bekosta sådana läromedel. Skola Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, anpassar läromedel så att de kan läsas av elever med funktionsnedsättning tex. synskada, dyslexi, rörelsehinder etc. SPSM anpassar läromedel till: Tryckt punktskrift E-bok i Textviewformat E-bok DAISY Text och Ljud - med syntetiskt inspelat tal (f.d. DAISY Fulltext) E-bok DAISY Ljud (f.d. Talbok) Svällpappersbilder (som bilaga till en del anpassade läromedel) Alternativa verktyg IT Alternativa verktyg i lärandet räknas som pedagogiska hjälpmedel och är skolhuvudmannens ansvar. För elever med neuropsykiatriska tillstånd och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi måste skolan ta ett särskilt ansvar när det gäller tillgång till alternativa verktyg i lärandet. Det är skolans sak att erbjuda eleverna de verktyg de behöver i den skolmiljö de befinner sig. Många kommuner har startat en övergripande verksamhet som ansvarar för och arbetar med IT för dessa elevgrupper. Ofta kallas denna verksamhet skoldatatek. Vid skoldatateken kan skolpersonal få utbildning och support på alternativa verktyg i lärandet samt låna utrustning för att låta elever prova. Grundutrustning Grundutrustning som behövs för att bedriva verksamhet, till exempel bord och stolar är skolhuvudmannens ansvar. Gränsdragningen mellan utrustning och hjälpmedel är ibland svår. Några landsting har genom avtal med kommunerna kommit överens om hur gränsdragningen ska se ut. I andra landsting diskuteras frågan när problem uppstår. I rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan, kan man läsa mera om gränsdragning. 63

64 Landstingets syn-, hör-, och hjälpmedelscentral eller motsvarande habiliterings-/rehabiliteringsverksamheten för personliga hjälpmedel. Kommunen/skolan för läromedel, pedagogiska hjälpmedel och grundutrustning. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, tfn webbplats: Lagstiftning Skollag, SFS 2010:800. Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr 11. Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Hälso- och sjukvårdslag, SFS 1982:763. Hjälpmedel i barnomsorg och förskola Förskolan är en del av skolan. Det är idag olika hur hjälpmedel inom barnomsorg/förskola hanteras. I flera landsting/regioner är detta reglerat genom avtal med kommunerna. Man vänder sig till Habiliteringsverksamheten, hjälpmedelscentralen eller motsvarande i det egna landstinget/regionen eller barn- och utbildningsförvaltningen i hemkommunen. Anpassade och särskilt utvecklade läromedel i grund- och gymnasieskola Vad är anpassade läromedel i grund- och gymnasieskola? Elever med funktionsnedsättning kan ha behov av anpassade eller särskilt utvecklade läromedel. Det kan till exempel vara lättläst text, punktskrift eller talböcker. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för att dessa läromedel framställs. 64

65 Specialpedagogiska skolmyndigheten, har rådgivare inom olika funktionshinderområden. Rådgivarna kan ge specialpedagogiskt stöd och råd om specialpedagogiska läromedel för att underlätta skolgången för elever med funktionsnedsättning. Prata med lärare eller rektor på skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, tfn webbplats: Skola Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: Anpassad kurslitteratur i högskola Vad är anpassad kurslitteratur i högskola? Studenter med läshandikapp har rätt att låna kurslitteratur i anpassad form. Det finns talböcker, punktskriftsböcker och e-textböcker. Dessa medier produceras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Studenter väljer mellan två sätt att låna genom nedladdning av talböcker från TPB-katalogen, på högskolebibliotek eller folkbibliotek. Lån av anpassad kurslitteratur är kostnadsfritt. Studenter bör i god tid före terminsstart höra av sig till den kontaktperson/ samordnare som finns för studenter med funktionsnedsättning på universitetet/högskolan. Där får studenten hjälp med att ansöka om låne-id från TPB. Studenten lånar anpassad kurslitteratur genom högskolebiblioteket som också hjälper till att beställa nyinläsning av böcker som inte finns inlästa. Studenter kan också låna själva direkt från TPB-katalogen på TPB:s webbplats med sitt låne-id. All anpassning av böcker tar tid, till exempel cirka åtta veckor för en talbok. Därför bör böckerna beställas i god tid. 65

66 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Högskoleservice, tfn webbplats: Kontaktperson/samordnare på högskola/universitet eller webbplats: Ansvariga inom skolområdet Myndigheter som ansvarar för skolan generellt är Skolverket och Skolinspektionen. För högskolor och universitet är det Högskoleverket. För skolformer avsedda för elever med funktionsnedsättning finns följande myndigheter och stödfunktioner: Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Specialpedagogiska skolmyndigheten bildades den 1 juli 2008 för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Denna myndighet har övertagit all verksamhet inom Sisus, Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten. SPSM:s insatser syftar till att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar ska få en utveckling och utbildning som präglas av likvärdighet, delaktighet, tillgänglighet och gemenskap. SPSM:s uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till skolhuvudmän, främja tillgången på läromedel, driva specialskolor för vissa elevgrupper och fördela statsbidrag till studerande med funktionsnedsättningar och till utbildningsanordnare. Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå målen för sina studier och utbildning. SPSM ger också råd och stöd i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar till personal inom det offentliga skolväsendet och friskolor som står under statlig tillsyn. I uppdraget ingår att: anordna och medverka i kompetensutveckling, sprida information till skolhuvudmän och föräldrar, bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet, främja och informera om tillgång till anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. 66

67 Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB) Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som anpassar litteratur till medier för personer med läshandikapp och deltar i utveckling av ny teknik kring anpassade medier. Talböcker kan personer låna direkt från sitt bibliotek. Punktskriftsböcker och e-textböcker lånar man från TPB. TPB har också ett stort digitalt bibliotek från vilket talböcker kan laddas ner. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, tfn webbplats: Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), tfn webbplats: Skola Skolor för barn och ungdomar med funktionsnedsättning De flesta barn som har funktionsnedsättning går i hemskolan. Inom det obligatoriska skolväsendet finns särskola och specialskolor. Särskolan är en särskild skolform för utvecklingsstörda barn och ungdomar som inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapsmål. För elever som är döva och hörselskadade finns specialskolor i Härnösand, Stockholm, Örebro, Vänersborg och Lund. För döva och hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda samt elever som är dövblindfödda finns en riksskola i Gnesta. Hjälpmedel på särskola och specialskola hanteras på samma sätt som hjälpmedel i grundskola. Se rubriken Vad är hjälpmedel i skolan?, sidan 62. Ungdomar med svårt rörelsehinder som avslutat grundskolan eller motsvarande och som inte kan genomföra studier vid hemortens gymnasieskola har, enligt skollagen och gymnasieförordningen, rätt till en rh-anpassad (rh=rörelsehinder) utbildningsplats vid ett gymnasieprogram. Dessa platser finns vid Riksgymnasier som ligger i Stockholm, Göteborg, Umeå och Kristianstad. För ungdomar med synskada eller grav språkstörning finns visstidsutbildningar vid särskilda resurscenter, Ekeskolan i Örebro respektive Hällsboskolan i Sigtuna. Ansvaret för de hjälpmedel som den enskilde eleven behöver ansvarar hemlandstinget/regionen för. Se avsnittet Hjälpmedel i skolan, sidan

68 För information om särskola eller alternativa skolformer kontakta den egna kommunen. För information om specialskolor kontakta Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, tfn webbplats: webbplats: Lagstiftning Skollag, SFS 2010:800. Specialskoleförordning, SFS 1995:401. Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr 11. Skolskjuts Vad är skolskjuts? Elever med funktionsnedsättning kan behöva skolskjuts för att kunna ta sig till och från skolan. Beroende på vilket funktionsnedsättning eleven har varierar kraven på fordon. Kommunen bedömer behovet av, ansvarar för och bekostar skolskjutsen. För elever som går i specialskola är det specialskolan som bedömer behovet av, ansvarar för och bekostar skolskjutsen. Rektor på skolan eller barn- och utbildningsförvaltningen i den egna kommunen. Går eleven i specialskola vänder man sig till rektor. Lagstiftning Skollag, SFS 2010:800. Förordning om skolskjutsning, SFS 1970:

69 Övrigt stöd i skolan Vad är övrigt stöd i skolan? Elever som har funktionsnedsättning kan behöva särskilt stöd i skolan. De kan få praktiskt stöd genom att det finns en extraresurs eller elevassistent. En resursperson eller elevassistent kan hjälpa flera elever eller enbart en elev. Om man har personlig assistent på fritiden kan det vara möjligt att ordna så att samma person är assistent i skolan. På många skolor finns också specialpedagoger. För elever i specialskola kan detta vara svårare att ordna, eftersom specialskolan är statlig och den personliga assistenten på fritiden oftast är anställd av kommunen. Skola Läraren eller rektor på skolan. Övrigt stöd i högskolan Vad är övrigt stöd i högskolan? Studerande med funktionsnedsättning kan få kompensatoriskt och pedagogiskt stöd vid högskolan. Exempel på sådant stöd är extra handledning, lektörshjälp och anteckningshjälp. Lektörshjälp innebär att någon, vanligen en studiekamrat, läser in text på kassett i de fall litteraturen inte produceras av Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Lektörshjälp används för till exempel kompendier, stenciler och urval ur böcker. Tag tidigt kontakt med den kontaktperson/samordnare för studerande med funktionsnedsättning som finns vid högskolan/universitetet ansökan gäller. Mer information och en lista med kontaktperson/samordnare finns på webbplatsen Lagstiftning Diskrimineringslag, SFS 2008:

70 Tandvård Särskild tandvård landstingets/regionens ansvar Landstinget/regionen har ett ansvar för särskild tandvård. Ibland kan avgiften för sådan tandvård vara densamma som för ett vanligt läkarbesök. Det gäller till exempel om tandvården är ett led i en sjukdomsbehandling eller om en person har ett stort medicinskt omvårdnadsbehov. Det görs alltid en individuell prövning av landstinget/regionen innan man kan få tandvård till samma avgift som sjukvård. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Det finns ett antal sjukdomar, tillstånd och besvär där viss tandvård kan ingå som en del av sjukdomsbehandlingen. I gruppen ingår personer: som läkare remitterat till tandvård i samband med olika medicinska ingrepp, som läkare remitterat till tandvård i samband med olika medicinska eller kirurgiska ingrepp, med medfödda missbildningar i ansiktet och runt käken, med skador i ansiktet eller runt käken som beror på en sjukdom, som skadat tänderna under ett epileptiskt anfall, som ska få en behandling och måste vara infektionsfri, med förändringar i munnens slemhinna som beror på sjukdom, som har en sjukdom som påverkas av mun- och tandhälsan, som får strålbehandling mot huvudet eller halsen, som har muntorrhet som en följd av strålbehandling. 70

71 Tandvård för personer med ett stort medicinskt eller socialt omvårdnadsbehov Personer med stort och långvarigt behov av vård- och omsorgsinsatser kan ibland få särskild hjälp när det gäller tandvård. Det innebär att man kan erbjudas uppsökande tandvård, det vill säga en kostnadsfri munhälsobedömning utförd av tandvårdspersonal där man bor och få viss tandvård till samma avgift som sjukvård. Det som avgör om man kan få hjälpen är behovet av personlig omvårdnad. Behovet av vård ska vara långvarigt, det vill säga under minst ett år, och så pass stort att man behöver tillsyn minst tre gånger dagligen samt på natten. Sådant som ålder, vilket behov av tandvård man har eller den privata ekonomin har ingen betydelse för bedömningen. Tandvård Till denna grupp hör personer som: bor i särskilda boendeformer för service och omvårdnad, till exempel sjukhem, äldreboende eller gruppboenden får omfattande hälso- och sjukvård i det egna hemmet bor i egen bostad men har mycket stora behov av vård och omsorg har en omfattande psykisk funktionsnedsättning har en funktionsnedsättning och omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Landstingets/regionens enhet för tandvård på hemorten kan upplysa. Råd om Vård 1177, webbplats: (Temasidor Tänder) Lagstiftning Tandvårdsförordning, SFS 1998:1338. Förordning om statligt tandvårdsstöd, SFS 2008:193. Socialförsäkringsbalk, SFS 2010:

72 Munrelaterade hjälpmedel, orofaciala hjälpmedel Vad är orofaciala hjälpmedel? Många barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder har problem med till exempel sugsvårigheter, ät- och sväljsvårigheter, talsvårigheter, dregling samt problem att rengöra munhålan och att klara en tandbehandling. Dessa svårigheter kan ibland kompenseras med hjälp av anpassad metodik och så kallade orofaciala hjälpmedel. Hjälpmedlen kan indelas i: hjälpmedel för att äta och dricka, stimulerings- och träningshjälpmedel för munmotorik, munvårdshjälpmedel, hjälpmedel vid tandbehandling. Mun-H-Center (ett nationellt resurscenter för orofaciala hjälpmedel), tfn webbplats: Hjälpmedelsinstitutet, tfn webbplats: 72

73 Telefon Texttelefon och anhörigtelefon Vad är texttelefon? Texttelefonen ger möjlighet för döva personer, personer med hörselnedsättning, talskada och dövblindhet att ringa telefonsamtal. Att ringa med texttelefon innebär att man i stället för att tala och lyssna i telefon skriver och läser text. Förbindelsen mellan dem som texttelefonerar är direkt, precis som när man använder vanlig telefon. Telefon En texttelefon har ett tangentbord för att skriva text och en skärm för att läsa text. Det finns också texttelefoner som är programvara för dator. Det flesta texttelefoner kopplas in i telefonjacket, men det finns också texttelefoner som kopplas till Internet. Att ringa med texttelefon Med texttelefon kan innehavaren ringa direkt till andra innehavare av texttelefon. Det är vanligt att den som får texttelefon också får välja ut en eller några personer som man behöver ha regelbunden kontakt med, som då också får texttelefoner. För samtal mellan texttelefon och vanlig telefon tar innehavaren hjälp av förmedlingstjänsten för texttelefoni. Texttelefoner eller faxar förskrivs via landstinget/regionen. Kliniker eller enheter som förskriver texttelefoner är hörcentraler, tolkcentraler, datorresurscenter, talkliniker och foniatriska avdelningar. I några landsting* handhar Hjälpmedelscentralen eller motsvarande texttelefoner. Förmedlingstjänst för texttelefoni, Eniro taltelefon texttelefon webbplats: 73

74 Post och Telestyrelsen, tfn webbplats: Hjälpmedelsinstitutet, tfn texttfn webbplats: Lagstiftning Förordning om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, SFS 2001:638. Statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, SOSFS 2002:2. Bildtelefon Vad är bildtelefon? En bildtelefon förmedlar en rörlig bild på den person man talar med. Den möjliggör kommunikation bland annat för personer som använder teckenspråk. Bildtelefoner finns både som programvara för dator och som särskilda bildtelefoner. Det finns också en förmedlingscentral för bildtelefoner som gör det möjligt att med teckenspråk i en bildtelefon tala med person som har en vanlig telefon. Ett fåtal bildtelefoner kan man både använda som bildtelefon och texttelefon. Bildtelefon förskrivs på samma ställe som texttelefon. Se information under den rubriken. Förmedlingstjänst för bildtelefoni, webbplats: Hjälpmedelsinstitutet, tfn texttfn webbplats: 74

75 Andra produkter och tjänster för text- och bildtelefoni Idag finns det många sätt att kommunicera på distans för den som inte kan ringa med vanlig telefon. En del är mer eller mindre direkta och även om de inte fungerar lika bra som texttelefon eller bildtelefon i alla avseenden kan de vara ett bra komplement till hjälpmedlen. Exempel på konsumentteknik som kan användas för distanskommunikation är: SMS med vanlig mobiltelefon, videosamtal med 3G-mobiltelefon, chatt-program för textkommunikation, video-chatt-program för dator eller mobiltelefon, t.ex. Skype, MSN, oovoo eller Tango. Telefon Totalkonversation är ett hjälpmedel som fungerar både som bildtelefon och texttelefon. Det går att ringa till och bli uppringd från både texttelefoner och bildtelefoner och vid samtal mellan två totalkonversationsterminaler används både rörlig bild, text och ljud. 75

76 Tolktjänst Taltjänst Vad är Taltjänst? Taltjänst är en kostnadsfri service för personer med röst-, tal- eller språksvårigheter. På Taltjänst arbetar taltjänsttolkar. Taltjänst finns för närvarande i nio landsting/regioner och där erbjuds: Talstöd, som innebär att taltjänsttolkar fungerar som personligt kommunikationsstöd och är med vid kontakter som känns osäkra och svåra. De repeterar och/eller förtydligar tal eller det sätt en person kommunicerar på. Telefonstöd, som innebär hjälp med att ringa trepartssamtal där taltjänsttolk inleder och vid behov förtydligar eller undanröjer missförstånd, men i övrigt finns med i bakgrunden. Läs- och skrivstöd, som innebär att få hjälp med att läsa/skriva brev och skrivelser, föra anteckningar vid möten med mera. Landstingets/regionens telefonväxel kan ge upplysning om det finns Taltjänst i det egna landstinget/regionen eller inte. Taltjänst Sverige, webbplats: Hjälpmedelsinstitutet, tfn eller webbplats: Tolkcentralen Vad är tolkcentralen? Landstingen/regionerna har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen att erbjuda tolktjänst till barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. 76

77 Flertalet landsting/regioner har en tolkcentral medan några svarar för att förmedla tjänster. På tolkcentralen arbetar specialutbildade tolkar: teckenspråkstolkar för barndomsdöva, det vill säga personer som är döva sedan födseln eller förlorat hörseln i tidig ålder och har teckenspråk som första språk. vuxendövtolkar för vuxendöva, det vill säga personer som mist hörseln i vuxen ålder och har svenska som första språk (ofta skrivtolkning) men även tecken som stöd (tss) och avläsning. dövblindtolkar för dövblinda eller gravt syn/hörselskadade personer. Tolktjänst Tolkarna gör det möjligt för hörande och döva/hörselskadade att kommunicera. Tolkservicen är kostnadsfri och tolk kan beställas för alla situationer när en person tycker att det behövs. Det gäller såväl barndomsdöva, hörselskadade, vuxendöva, dövblinda som hörande. Landstingets/regionens tolkcentral förmedlar tolkar. Till tolkcentralerna går det att ringa via texttelefon. Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslag, SFS 1982:763. Tolk till andra språk Vad är tolk till andra språk? Tolkförmedlingen eller tolkservice förmedlar tolkar för personer med annat modersmål än svenska språket. Servicen har inte med funktionsnedsättning att göra. Kommunen ansvarar för språktolkar. Kommunens telefonväxel kan hänvisa till rätt enhet. 77

78 Trygghetslarm Vad är trygghetslarm? Med ett trygghetslarm kan en person snabbt komma i kontakt med en larmcentral eller hemtjänstpersonal om man skulle råka ut för en nödsituation. Larmet fungerar via telefon och användaren larmar med hjälp av en sändare som vanligtvis sitter runt handleden eller hänger runt halsen. Trygghetslarm är ett behovsprövat stöd, men kan i vissa kommuner även hyras. Äldre- och handikappomsorgen i den egna kommunen. Lagstiftning Socialtjänstlag, SFS 2001:

79 Övrigt Brukarmedverkan Vad är brukarmedverkan? Brukarmedverkan innebär att behandlingar inom hälso- och sjukvården så långt det är möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten/ brukaren. När det finns flera behandlingsalternativ ska patienten/brukaren informeras om dessa och ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens/ brukarens självbestämmande och integritet. Brukarmedverkan sker även genom olika samverkansorgan. Exempel på samverkansorgan för brukare och verksamhetsföreträdare är handikappråd och hjälpmedelsråd. Trygghetslarm Övrigt Behandlande enhet eller klinik. Patientnämnden i kommunen eller landstinget/regionen. Det egna landstinget/regionen eller den egna kommunens telefonväxel för att få information om vilka samverkansorgan som finns på hemorten. Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslag, SFS 1982:763. Handikappkonsulent Vad är handikappkonsulent? Handikappkonsulent kan finnas både i kommuner och landsting/regioner. Handikappkonsulenten lämnar information till allmänhet och myndigheter i handikappfrågor och verkar för förbättringar av samhällets åtgärder för människor med funktionsnedsättning. Handikappkonsulenten är ofta sekreterare i kommunens eller landstingets/ 79

80 regionens handikappråd. Handikapprådet är ett referens- och samrådsorgan bestående av politiker, representanter för handikapporganisationer samt tjänstemän från förvaltningar och myndigheter. Handikappråden utarbetar handlingsplaner och policyprogram grundade på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den s.k. handikappkonventionen. Vänd dig till den egna kommunens eller landstingets/regionens telefonväxel. Handikapporganisationer Vad är handikapporganisationer? En handikapporganisation arbetar för att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och bevaka deras intressen. Medlemmar är personer som på grund av varaktiga funktionsnedsättningar möter betydande svårigheter i sin dagliga livsföring, eller anhöriga. Handikapporganisationerna får statsbidrag för att bedriva verksamheten. För att få bidrag ska handikapporganisationen vara demokratiskt uppbyggd, ha en riksomfattande organisation med ett lokalt förankrat föreningsliv, samt vara partipolitiskt och religiöst obunden. Det finns handikapporganisationer för olika funktionsnedsättningar. Handikappförbunden är en paraplyorganisation för cirka 40 organisationer. Andra stora handikapporganisationer är Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Synskadades Riksförbund (SRF), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) och Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR). Förutom handikapporganisationer finns patient- och intresseorganisationer. Sök i telefonkatalogen på Gula Sidorna och på under rubriken Handikapporganisationer för att nå dem i det egna länet. Var får jag mer information? Riksorganisationerna: Afasiförbundet tfn webbplats: 80

81 Alzheimerföreningen i Sverige tfn webbplats: Anhörigas Riksförbund tfn webbplats: Astma- och Allergiförbundet tfn webbplats: Övrigt Barnplantorna, Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat tfn webbplats: Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), tfn webbplats: Demensförbundet tfn webbplats: Dyslexiförbundet FMLS tfn webbplats: Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) tfn webbplats: Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) tfn texttfn webbplats: Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft tfn webbplats: Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund tfn webbplats: Hörselskadades Riksförbund tfn texttfn webbplats: 81

82 ParkinsonFörbundet tfn /27 webbplats: Reumatikerförbundet tfn webbplats: Riksförbundet Attention tfn webbplats: Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) tfn webbplats: Riksförbundet döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) tfn texttfn webbplats: Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) tfn webbplats: Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) tfn webbplats: Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade (RPT) tfn webbplats: Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) tfn webbplats: Riksföreningen Autism (RFA) tfn webbplats: Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), tfn webbplats: Schizofreniförbundet tfn:

83 webbplats: STROKE-Riksförbundet tfn webbplats: Synskadades Riksförbund (SRF), tfn texttel webbplats: Övrigt Svenska Diabetesförbundet (SD) tfn webbplats: Svenska Epilepsiförbundet (SEF) tfn webbplats: Svenska OCD-förbundet Ananke tfn webbplats: Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Stockholm, tfn texttfn webbplats: Sveriges Dövas riksförbund (SDR), Leksand, tfn texttfn webbplats: Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF) tfn: webbplats: Hjälpmedelsinstitutet har länkar till flera handikapporganisationer, tfn webbplats: Lagstiftning Förordning om statsbidrag till handikapporganisationer, SFS 2000:7. 83

84 Patientnämnder Vad är patientnämnder? I varje landsting/region och kommun finns en patientnämnd som ska stödja och hjälpa patienter inom hälso- och sjukvården. Till patientnämnden kan den person vända sig som inte är nöjd med den vård, det bemötande eller omhändertagande han eller hon fått. Patientnämnden ska hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälsooch sjukvården samt främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal. Genom att rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna bidrar patientnämnden till kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården. Nämnden är rådgivande och har inga disciplinära befogenheter. Den egna kommunen eller det egna landstingets/regionens telefonväxel. Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslag, SFS 1982:763. Lagen om patientnämndsverksamhet m.m., SFS 1998:1656. Rättighetslag Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vad är rättighetslag? Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag. Beslut enligt rättighetslagar, som LSS, kan överklagas och prövas i domstol. Sjukvårdshuvudmannen har det grundläggande ansvaret för hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. För människor med vissa funktionsnedsättningar och med särskilda behov finns dessutom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den enskilde personen eller en företrädare måste själv ansöka om insatser enligt LSS. LSS ger rätt till sammanlagt tio olika insatser, vilka är: rådgivning och annat personligt stöd (den enda insatsen landstinget/regionen har ansvar för), personlig assistent, ledsagarservice, 84

85 kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse för skolungdom över 12 år, korttidstillsyn, boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet. Övrigt De personer som omfattas av lagen är personer med: utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom och andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Individuell plan Om en enskild person har insats enligt LSS kan han/hon begära att en individuell plan upprättas. I de flesta kommuner och landsting/regioner finns särskilda LSS-handläggare. Den egna kommunens eller landstingets/regionens telefonväxel kan hänvisa vidare. Lagstiftning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, SFS 1993:

86 Sjukvårdsupplysningen/ handikappupplysningen Vad är sjukvårdsupplysningen/handikappupplysningen? I flera landsting/regioner finns sjukvårdsupplysning dit allmänheten kan ringa för att få råd vid sjukdom. I några landsting/regioner finns även handikappupplysning som svarar på frågor som rör personer med funktionsnedsättning. Råd om vård ges på På webbplatsen kan du välja det landsting/region du bor i och få lokal information. Det egna landstingets/regionens telefonväxel. Handikappupplysningen, Stockholm, webbplats: Råd om vård, 1177, webbplats: 86

87 Lagar, förordningar och föreskrifter Det finns en mängd lagar som reglerar de insatser och det stöd som samhället ger till personer med funktionsnedsättning: Hjälpmedel för det dagliga livet Hälso- och sjukvårdslag, SFS 1982:763 Läkemedelslag, SFS 1992:859. Lag om läkemedelsförmåner m.m., SFS 2002:160. Lag om medicintekniska produkter, SFS 1993:584. Förordning om medicintekniska produkter, SFS 1993:876. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1. Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter, LVFS 2003:11. Patientsäkerhetslag, SFS 2010:659. Lagar, förordningar och föreskrifter Hemtjänst och annat stöd Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, SFS 1993:387. Socialtjänstlag, SFS 2001:453. Lag om bostadsanpassningsbidrag m.m., SFS 1992:1574. Socialförsäkringsbalk, SFS 2010:110. Arbete Socialförsäkringsbalk, SFS 2010:110. Förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, SFS 2000:630. Föreskrift om tillämpningen av förordningen 2000:630 om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, AMSFS 2000:6. Förordning om bidrag till arbetshjälpmedel, SFS 1991:1046. Arbetsmiljölag, SFS 1977:1160. Bil och resor Lag om färdtjänst, SFS 1997:736. Lag om riksfärdtjänst, SFS 1997:735. Socialförsäkringsbalk, SFS 2010:

88 Litteratur, media och telefon Bibliotekslag, SFS 1996:1596. Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, SFS1960:729. Förordning om statligt stöd till radio- och kassettidningar, SFS 1988:582. Förordning om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, SFS 2001:638. Socialstyrelsens föreskrifter om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, SOSFS 2002:2. Radio och tv-lag, SFS 2010:696. Skola Skollag, SFS 2010:800. Förordning om skolskjutsning, SFS 1970:340. Diskrimineringslag, SFS 2008:567. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr 11. Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Tandvård Socialförsäkringsbalk, SFS 2010:110. Tandvårdsförordning, SFS 1998:1338. Förordning om statligt tandvårdsstöd, SFS 2008:193. Tolktjänst Hälso- och sjukvårdslag, SFS 1982:763 Övrigt Diskrimineringslag, SFS 2008:567. Förordning om statsbidrag till handikapporganisationer, SFS 2000:7. Förordning om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken, SFS 2001:526. Lag om diskrimineringsombudsmannen, SFS 2008:568. Lag om patientnämndsverksamhet m.m., SFS 1998:1656. Lag om Barnombudsman, SFS 1993:335. Förordning med instruktion för Barnombudsmannen, SFS 2007:1021. Lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening, SFS 1998:

89 Lagar och förordningar kan läsas i sin helhet på Internet, till exempel i Svensk Författningssamling på riksdagens webbplats och på Notisums tjänst Rättsnätet. Läkemedelsverkets, Socialstyrelsens och Skolverkets föreskrifter finns på webbplatserna, se nedan. Man kan även köpa lagar, förordningar och föreskrifter hos Norstedts Juridik. Riksdagen: webbplats: under rubriken Lagar. Notisum: webbplats: Socialstyrelsen, webbplats: under rubriken Föreskrifter och allmänna råd (SOSF)S. Läkemedelsverket: webbplats: under rubriken Lagar och regler. Skolverket: webbplats: under rubriken Lagar och regler. Norstedts Juridik: tfn webbplats: Lagar, förordningar och föreskrifter 89

90 Sökord Alternativa verktyg IT 63 Anhörighjälpmedel 22 Anhörigstöd 22 Anhörigtelefon 73 Anpassad kurslitteratur 65 Anpassade läromedel 63 Anpassning av bil 31 Anpassning av bostad, se bostad 32 Anskaffningsbidrag 29 Arbete 24 Arbetshjälpmedel 24 Arbetsplatsanpassning 24 Arbetstekniska hjälpmedel 26 Assistansersättning 27 Avlösarservice 23 Barnombudsmannen 14 Barnomsorg, hjälpmedel f. 64 Bidrag till bil, se bilstöd 29 Bidrag till ombyggnad 32 Bilbidrag, se bilstöd 29 Bildtelefon 74 Bilstöd 29 Bostad 32 Bostadsanpassningsbidrag 32 Brukarmedverkan 79 Dataresurscenter 42 Datatek 42 Demens, hjälpmedel för 48 Diskrimineringsombudsmannen 15 Dyslexi, hjälpmedel vid 50 Dövhet, hjälpmedel vid 45 Dövblindhet, hjälpmedel vid 47 Dövblindtolk 76 Flerfunktionshinder, hjälpmedel vid 51 Fritid 34 Fritidshjälpmedel 34 Fritt val av hjälpmedel 39 Funktionshinder 11 Funktionsnedsättning 11 Färdtjänst 60 Förbrukningsartiklar 52 Förskola, hjälpmedel för 64 Förtroendenämnd, se patientnämnd 84 Grundbidrag 29 Grundutrustning 63 Habiliteringsenheten 41 Handikappanpassning av bil, se bilstöd 31 Handikappersättning 36 Handikappkonsulent 79 Handikapporganisationer 80 Handikappråd, se handikappkonsulent 79 Handisam 16 Hemtjänst 37 Hjälpmedel 12 Hjälpmedelscentralen 40 Hjälpmedelsinstitutet 17 Hörcentral 41 Hörselombud 43 90

91 Hörselskadade, hjälpmedel f. 45 Inläsningstjänst 58 Invandrartolk 77 Kognitivt stöd 48 Kommun 13, 42 Kurslitteratur, anpassad 65 Körkort 30 Körkortsutbildning 30 Lagar 87 Lagen om stöd och service, LSS 84 Landstinget/regionen 40 Ledarhund 46 Ledsagarservice 28 Litteratur 54 Ljudböcker 54 LSS, Lagen om stöd och service 84 Läs- och skrivsvårigheter, hjälpmedel vid dyslexi 50 Läsombud 57 Lättläst 56 Media 54 Medicinska funktionsnedsättningar, hjälpmedel för 51 Munrelaterade hjälpmedel 72 Ombyggnad av bil, se bilstöd 31 Ombyggnad av bostad, se bostad 32 Orofaciala hjälpmedel, se munrelaterade 72 Ordinärt boende 32 Organisation för hjälpmedel 40 Ortopediska hjälpmedel 44 Ortopedtekniska avdelningen 41 Parkeringstillstånd 31 Patientnämnd 84 Personlig assistans 27 Personligt biträde 25 Psykiska funktionsnedsättningar, hjälpmedel för 50 Punktskriftstjänst 58 Resor 60 Rh-anpassad gymnasieutbildning 67 Riksfärdtjänst 60 Rättighetslag 84 Rörelsehinder, hjälpmedel för 44 Service- och signalhundar 53 Skola 62 Skoldatatek 63 Skolhjälpmedel 62 Skolskjuts 60, 68 Socialstyrelsen 18 Specialpedagogiska skolmyndigheten 66 Sveriges Kommuner och Landsting 19 Syncentralen 41 Synskadade, hjälpmedel vid 46 Särskilt boende 33 Tal- och språkskada 49 Tal- och språkskador, hjälpmedel för 49 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 67 Talböcker 54 Taltidning 55 Taltjänst 42, 75 Tandvård 70 Tandvårdshjälpmedel 72 Teckenspråkstolk 76 Telefon 73 Sökord 91

92 Texttelefon 73 Tillgänglighet i skolan 62 Tolkcentral 42, 76 Trygghetslarm 78 Utskriftstjänst se punktskriftstjänst 58 Utvecklingsstörning, hjälpmedel fö r 48 Vuxendövtolk 76 Vårdbidrag 23 Vårdcentralen 37 Landstinget inkluderar region Skåne, Västra Götalandsregionen, region Halland och region Gotland. 92

93

94 Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning Skriften är en uppslagsbok där man kan ta reda på vart man vänder sig med frågor om hjälpmedel och olika typer av stöd från samhället. Här finns också hänvisning till lagar och bestämmelser. En lista med sökord underlättar sökningen. Skriften är reviderad i februari 2011 och vänder sig till brukare och anhöriga samt vårdpersonal och politiker inom området. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel, forskning och utveckling, utredningsverksamhet, utbildning och kompetensutveckling, internationell verksamhet samt information och kommunikation. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 510, Vällingby Tfn Fax Texttfn E-post [email protected] Webbplats Artikelnummer pdf