Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Boxholms kommun. Beslut. B oxholms kommun Box Boxholm Dnr :7647

Transkript

1 Skolinspektionen B oxholms kommun Box Boxholm för förskola efter tillsyn i Boxholms kommun Skolinspektionen, Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: ,

2 2 (13) Tillsyn i Boxholms kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Boxholms kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskola. Måluppfyllelse och resultat Boxholms kommun har inte inom sitt kvalitetsarbete dokumenterat förskolans måluppfyllelse och resultat.

3 3(13) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område Förutsättningar för utbildningen i förskolan Utveckling av utbildningen i förskolan Typ av ingripande Senaste datum för redovisning I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det arbetsområde som granskats. Sammanfattande bedömning Det finns allvarliga brister i Boxholms kommuns systematiska kvalitetsarbete för förskolan. Skolinspektionen konstaterade brister i kvalitetsarbetet även vid tillsynen år 2010 och finner det anmärkningsvärt att sådana brister finns återigen fem år senare. Boxholms kommun måste ta ett mer aktivt och tydligt ansvar för att säkerställa att verksamheten inom kommunens förskola är likvärdig, uppfyller de nationella målen och utvecklas kontinuerligt. En förutsättning för att huvudmannen ska kunna ta sitt ansvar är att ansvariga politiker och tjänstemän har god kännedom och kunskap om hur måluppfyllelsen ser ut för förskolorna i kommunen. Huvudmannen behöver bland annat skapa strukturer och rutiner för hur verksamhetens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till de nationella målen. Detta ska ske på såväl enhetssom huvudmannanivå. Kvalitetsarbetet måste också dokumenteras. Dokumentationen måste vara tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser och för att huvudmannen ska kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid. Även det faktum att kommunen saknar rutiner för hur och när uppgifter om kränkande behandling ska rapporteras påverkar huvudmannens möjligheter att fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen. Alla barn i förskolan ska tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet. Boxholms kommun måste se till att få kännedom om när ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, så att omständigheterna kan utredas skyndsamt och åtgärder kan vidtas. En förutsättning för att detta ska fungera är att rutinerna för att anmäla kränkande behandling till förskolechefen och huvudmannen är klargjorda, kända och följs i samtliga enheter. En medveten och genomtänkt resursfördelning är ett medel för att nå målet att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning. Boxholms kommun måste ta fram och implementera ett resursfördelningssystem där resurser viktas utifrån barnens olika förutsättningar och behov inom förskolan i kommunen. Huvudmannen ska aktivt och medvetet följa upp resursfördelningen.

4 4(13) Skolinspektionens beslut Föreläggande vid vite Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Boxholms kommun att vid vite av senast den 17 december 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Om Boxholms kommun inte följer detta föreläggande kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Utveckling av utbildningen i förskolan Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nuläges bild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Boxholms kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen)

5 5 (13) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Kommunen fördelar resurser till utbildning inom förskolan efter barnens olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8a skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Boxholms kommun ska se till att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet. I detta ingår att se till att inriktningen på kvalitetsarbetet är de nationella mål för utbildningen som anges i skollagen och övriga skolförfattningar. Kommunen ska följa upp resultaten genom att samla in information från verksamheten. Vidare ska kommunen analysera uppföljningen samt besluta och planera för utvecklingsåtgärder. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. - Boxholms kommun ska ta fram och implementera ett resursfördelningssystem där resurser viktas utifrån hur det ser ut inom förskolan i kommunen. Utgångspunkten för hur resurserna ska fördelas är barnens olika förutsättningar och behov. Kommunen måste därför se till att det finns ett aktuellt och tillräckligt underlag innan resursfördelningen görs. Motivering till bedömning av brist Systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till lagen (prop. 2009/10:165 sid. 306) har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter. Av Skolinspektionens utredning framgår att det finns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för förskolan. Huvudmannen har inte identifierat några särskilda utvecklingsområden eller mål för förskolan i kommunen, annat än nöjda kunder. Detta mål följs upp genom enkäter till vårdnadshavare vartannat år. Av utredningen framgår att huvudmannen till stora delar inte efterfrågar resultat från förskolor och pedagogisk omsorg beträffande hur väl deras verksamhet motsvarar det nationella uppdraget. Huvudmannen begär in uppgifter om tillgång till personal med adekvat utbildning och hur kösituationen för förskoleverksamheten ser ut. Det redskap som huvudmannen har för att följa upp mer kvalitativa aspekter av verksamheten i

6 6(13) förskolan är en brukarenkät till vårdnadshavare som genomförs vartannat år. Svaren i brukarenkäten ger inget heltäckande underlag som visar verksamhetens kvalitet. Det saknas en uppföljning på huvudmannanivå av olika centrala delar i förskoleverksamhetens uppdrag, exempelvis av hur väl förskolan stimulerar barns utveckling och tärande och hur förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. Huvudmannen efterfrågar heller inte resultaten i pedagogisk omsorg. Förskolechefen uppger att varje förskola följer upp och analyserar verksamheten löpande med hjälp av olika analysverktyg. Skolinspektionen har tagit del av exempel på dokumentation som visar personalens uppföljning och analys av arbetet med ett tema i en förskola. Det saknas emellertid en koppling mellan det kvalitetsarbete som bedrivs på enhetsnivå och ett kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Skolchef, rektorer och förskolechef har regelbundna träffar i en ledningsgrupp då kvalitetsfrågor i verksamheterna diskuteras. Huvudmannen arbetar dock inte systematiskt med att planera, följa upp och utveckla förskoleverksamheten i förhållande till de nationella målen. Initiativet att förse huvudmannen med uppgifter om förskolan tas till stor del av förskolechefen. Arbetet inom kommunens skolväsende bygger till stor del på informella strukturer. Samtliga informanter menar att de får information från varandra, men att det saknas system för hur detta ska ske och att det bygger på att den som vill lämna informationen gör det. Av intervjuer med ansvariga politiker framgår att de upplever att den information som huvudmannen har till sitt förfogande är selekterad och otillräcklig. Det finns en mall för hur kvalitetsarbetet ska dokumenteras på enhetsnivå men ingen motsvarighet för huvudmannanivån. Mallen för enhetsnivån har ännu inte börjat användas. På huvudmannanivå finns kortfattade kommentarer om nuläge och åtgärder i mötesprotokoll. Det saknas således till stora delar dokumentation som visar kvalitetsarbetet gällande förskolan. Det saknas dokumentation som ger en samlad bild av förskoleverksamhetens resultat, måluppfyllelse och kvalitetsarbete. Historiskt sett finns heller ingen samlad dokumentation av kvalitetsarbetet vare sig på enhets- eller huvudmannanivå. Därmed saknas också möjligheter att följa utvecklingen över tid. Även vid tillsynen år 2010 konstaterades brister i kommunens kvalitetsarbete för förskolan. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen inom förskolan. Det finns även brister i huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet. Bristerna handlar inte enbart om otillräcklig dokumentation av kvalitetsarbetet utan också om avsaknad av systematisk uppföljning och analys i praktiken. Denna avsaknad av insyn i verksamheten som det bristfälliga systematiska kvalitetsarbetet gett upphov till innebär att kommunen saknar möjligheter att sätta in nödvändiga åtgärder för att utveckla utbildningen i syfte att höja måluppfyllelsen. Kommunen saknar alltså verktyg för att säkerställa att förskolan bedrivs utifrån kraven i skollagen och andra författningar. Därmed finns en överhängande risk att de nationella målen inte uppfylls och att barnens utveckling och lärande äventyras.

7 7(13) Resursfördelning Av skollagen framgår att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Av förarbetena till lagen (prop. 2013/14:148 sid. 21) framgår att varje kommun måste ha ett resursfördelningssystem där resurser viktas utifrån hur det ser ut i kommunen. Kommunen måste också kunna redogöra för på vilket sätt detta förväntas bidra till att eleverna når utbildningens mål. Det måste framgå hur förhållandena på skolor, förskolor och fritidshem påverkat resursfördelningen och hur kommunen vägt in barnens och elevernas förutsättningar och behov. Skolinspektionens utredning visar att Boxholms kommun inte har något resursfördelningssystem som utgår från barns förutsättningar och behov i förskolan. Av intervjuer med förskolechef och huvudmannen framkommer att resurserna fördelas efter antal barn och en grundbemanning per förskola. Av intervju med huvudmannen framgår att resurserna inte fördelas utifrån exempelvis socioekonomiska faktorer. Vidare kan förskolechefen löpande under året lämna önskemål om extra resurser till verksamheten. Någon systematisk uppföljning eller utvärdering av utfallet av resursfördelningen görs inte. Huvudmannen uppger att det är verksamheten som tar fram ett underlag där behov och kostnader framgår. Förskolechefen uppfattar inte att huvudmannen gör någon uppföljning av vad resurstilldelningen gett för resultat eller konsekvenser. Skolinspektionen bedömer att Boxholms kommun inte fördelar resurser till utbildningen inom förskolan efter barns olika förutsättningar och behov. Kommunen saknar ett resursfördelningssystem som visar hur förhållandena i de olika förskolorna i kommunen påverkar resursfördelningen och hur kommunen vägt in barns olika förutsättningar och behov. Dessutom gör kommunen ingen uppföljning av vad resursfördelningen gett för resultat. Resursfördelning är ett medel för att nå målet att alla barn i förskolan ska få tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. I arbetet för att nå en ökad måluppfyllelse är det viktigt att resurser styrs så att barns behov tillgodoses samt att resurserna riktas till verksamheter och barn med mindre gynnsamma förutsättningar. Resursfördelningen ska alltså vara kompenserande mellan förskolor med olika förutsättningar och mellan barn med olika behov. För att resurserna ska kunna fördelas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt måste kommunen ha god kännedom om behov och förutsättningar samt följa upp hur resurserna används och vilken effekt de får för likvärdigheten. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får Skolinspektionen förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 27 skollagen får ett föreläggande förenas med vite. Eftersom Boxholms kommun inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, finns skäl att förelägga kommunen att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Bristerna medför en överhängande risk att de nationella målen inte

8 8(13) uppfylls och att barnens utveckling och lärande äventyras samt att barnen inte får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Mot bakgrund av omfattningen och allvaret i de brister som föreligger samt att brister inom kvalitetsarbetet även konstaterades vid tillsynen 2010 finner Skolinspektionen det nödvändigt att förena föreläggandet med vite. Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Boxholms kommun att senast den 17 december 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Boxholms kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen tar emot anmälningar från förskolechefer om angivna kränkningar mot barn, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling. (6 kap. 10 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Boxholms kommun ska se till att det finns tydliga rutiner för när och hur rektor ska anmäla uppgifter om kränkande behandling till huvudmannen. Vidare ska kommunen se till att rutinerna implementeras i verksamheten så att alla som arbetar i förskolan är väl insatta i skyldigheten att anmäla uppgifter om kränkande behandling.

9 9(13) Motivering till bedömning av brist Av skollagen framgår att en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:10) med kommentarer om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling framgår bland annat att huvudmannen bör ha system och upprätta rutiner för hur en anmälan om kränkande behandling ska göras så att den kommer huvudmannen till del. Huvudmannen ska alltid informeras när rektorn eller förskolechefen får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt för kränkande behandling. Det gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls. Av tillsynen framgår att det saknas tydliga och fastställda rutiner i kommunen för hur en anmälan om kränkande behandling ska göras så att den skyndsamt kommer såväl förskolechefen som huvudmannen till del. Av intervju med förskolechefen framgår att fall av kränkande behandling hanteras i verksamheten men att det är oklart om alla uppgifter har anmälts till huvudmannen. Av intervju med representanter för huvudmannen framgår att dessa kan få kännedom om fall av kränkande behandling på informell väg, men att det saknas rutiner för anmälan om kränkande behandling. Boxholms kommun tar inte det fulla ansvaret för arbetet med att motverka kränkande behandling då det finns brister i arbetet med att anmäla uppgifter om kränkande behandling till huvudmannen. Kommunen saknar därmed ett underlag för att uppmärksamma och rikta resurser där det finns problem. Kränkningar kan bestå av exempelvis nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiska handlingar. Kränkningar kan även bestå av utfrysning eller hot. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Anmälningsskyldigheten omfattar alla situationer där barn och elever är eller upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling. Det gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. Kränkande behandling behöver inte konstateras för att en anmälan måste göras och det ska inte göras någon värdering av händelsen innan den anmäls till huvudmannen. Det faktum att kommunen saknar rutiner för hur och när uppgifter om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen utgör en risk att alla uppgifter inte kommer huvudmannen till del. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte säkerställer att kravet på anmälningsskyldighet avseende uppgifter om kränkande behandling uppfylls. Motivering till föreläggande som ingripande Då Boxholms kommun inte uppfyller författningarnas krav avseende utbildningsverksamheten finns skäl att förelägga kommunen att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

10 10 (13) I ärendets slutliga handläggning har deltagit rättschef Marie Axelsson, jurist Christina Ridderman Karlsson, avdelningschef Maria Sundkvist, avdelningsjurist Carin Holtz, enhetschef Allan Westerdahl och utredarna Jon Torkelstam och Josefin Bräde Sundin (föredragande). Ann-Marie Begler Generaldirektör Hur man överklagar, se bilaga 3 Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Boxholms kommun Bilaga 3: Överklagandehänvisning

11 Bilaga 1 11(13) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

12 Bilaga 2 12 (13) Fakta om Boxholms kommun I Boxholms kommun ansvarar kommunstyrelsens barn- och utbildningsutskott för verksamheten inom förskola och annan pedagogisk omsorg. Det finns ingen förskola med enskild huvudman i kommunen. I kommunen finns fem kommunala förskolor med sammanlagt elva avdelningar. Cirka 240 barn går i kommunens förskolor. Det finns även pedagogisk omsorg i form av fem familjedaghem. I den verksamheten finns tillsammans ungefär 30 barn. Förskolor och pedagogisk omsorg leds av en förskolechef. Enligt nationell statistik för år 2014 är andelen inskrivna barn i förskolan 73 procent, vilket är lägre än genomsnittet för riket. Andelen barn 1-5 år inskrivna i pedagogisk omsorg är istället högre än motsvarande värde i riket. Antal barn per avdelning är 15,6, vilket är något lägre än genomsnittet i riket som är 16,9. Även antal inskrivna barn per årsarbetare är något lägre jämfört med riket. I kommunen har 37 procent av personalen (andel årsarbetare) i förskolan pedagogisk högskoleutbildning, vilket är lägre än de 43 procent som är genomsnittet för riket.

13 Bilaga 3 13 (13) Överklagandehänvisning Skolinspektionens beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till Skolinspektionen, Box 330, Linköping. Överklagandet ska ha inkommit till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.