Rapport Föreningslyftet 2015

Transkript

1 Rapport Föreningslyftet 2015 Denna rapport är skriven av projektledningen (GFF och SISU) samt ingående Föreningar och redovisar och utvärderar vad som avhandlats inom projektet Föreningslyftet Filmklipp - Föreningslyftet The Movie Göteborg Filmklipp - Projektets hälsning Sammanfattning Filmklipp - Sammanfattning Föreningslyftet 2015, som är det andra av tre planerade pilotprojekt, är en mycket lyckad fortsättning på ett långt föreningsutvecklingsarbete som Göteborgs fotboll- och övriga idrottsföreningar står inför. För satsade 1,9 miljoner kronor har 28 st idrottsföreningar kunnat delta och vi kan konstatera att pilotprojektet i stor utsträckning visar på att genom ett strukturerat och målmedvetet arbete så kan verksamheten i våra idrottsföreningar flyttas fram rejält. Deltagande föreningar har visat på ett tydligt utvecklingsresultat kopplat till Föreningsutvecklartjänsten. Tydligast framsteg visar de klubbar som hittat rätt Föreningsutvecklare och som getts störst resurser/tid att dagtid jobba med att utveckla föreningens verksamhet. Genom den gemensamma mötesplatsen (träffar dagtid) fås en central styrning samt en gemensam uppfattning om hur vi vill att verksamheten i våra föreningar skall bedrivas. Projektet är en direkt orsak till att flera lokala nätverk kommit igång. Antalet utbildningar genomförda i föreningen har ökat markant och utbildningars innehåll har breddats. Plattformen och På Flykt är två bra exempel på detta. Projektet har också producerat 4 st manualer inom områden Börja Rätt, Behålla Rätt, Skolsamverkan och Integration. Dessa innehåller beskrivningar, tips och rekommendation för hur föreningar kan hantera sin verksamhet inom dessa mycket aktuella och prioriterade områden. Sida 1 av 120

2 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund 2. Projektinnehåll 3. Projektmål och resultat 4. Slutsatser 5. Föreningslyftet 2016 och framåt 6. Filmer Föreningarnas rapporter Bilagor: A. Azalea BK B. BK Häcken C. Finlandia/Pallo IF D. Fässbergs IF E. Hisingsbacka FC F. Hovås/Billdals IF G. Hönö IS H. IF Angered United I. IF Warta J. IF Väster K. IFK Göteborg L. IK Kongahälla M. Kungsladugårds BK N. Kållereds SK O. Landvetter Fotboll (IF och IS) P. Lerums IS Q. Lindome GIF R. Qviding/FIF S. Sandarna BK T. Sportlife Kungälv IBK U. Stenkullen GoIK V. Sävedalens IK W. Torslanda HK X. Torslanda IK Y. Ytterby IS Z. Älvsborgs FF Å. Älvängens IK Ä. Öckerö IF Sida 2 av 120

3 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till och med så att det enskilda laget är starkare än föreningen. Det enskilda laget sätter upp sin egen policy och målsättning som ibland inte alls överensstämmer med föreningens. Laget blir liveget och skulle i princip kunna tillhöra vilken förening som helst och präglas alltså inte av föreningens värderingar utan snarare av den egna föräldragruppens. Många föreningar har också svårt med rekryteringen av organisationsledare till styrelse etc. Även rekrytering av tränare och ledare till lagen kan, speciellt i utsatta områden, vara problematiskt. Ledarna saknar ofta rätt utbildning och vägledning och har därmed svårt leda sitt lag på ett, för föreningen, gynnsamt sätt. Hur har det kunnat bli så här kan man fundera över. En förklaring är naturligtvis att samhället som föreningarna lever i förändras. Idag är t.ex. de flesta föräldrar yrkesarbetande med jobb som ställer höga krav, vilket gör att tid och kraft för övriga engagemang ser annorlunda ut. En annan är att idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet utvecklas från en ren fritidssysselsättning till i vissa fall en rent kommersiell verksamhet där många finner sin sysselsättning och försörjning. Detta i sin tur gör att medlemmarna ställer högre krav på föreningarnas utbud, verksamhet och kvalité. Begrepp som tidig specialisering och elitsatsning blir viktiga pusselbitar för föreningarna att hantera. Filmklipp - Analysen Det är viktigt att inse att idrottsföreningarna även idag fyller en mycket viktig roll, kanske viktigare än någonsin, när det gäller att utbilda, utveckla och fostra våra barn och ungdomar till goda medborgare med sunda vanor och värderingar. Den huvudsakliga utföraren av idrottslig verksamhet är föreningarna. Föreningarna behöver dock hjälp för att få ut det bästa av verksamheten, där av att Göteborgs Fotbollförbund tillsammans med övriga Specialdistriktsförbund (SDF) och SISU Idrottsutbildarna vill lägga fokus i sina satsningar de kommande åren på föreningsutveckling och detta projekt - Föreningslyftet. Föreningslyftet var från början ett projekt för enbart fotbollsföreningar. Efter hand har det dock visat sig att analysen och problemställning gäller lika mycket för de flesta andra idrotter och idrottsföreningar. Därför är Föreningslyftet numera en aktivitet som omfattas och drivs av alla idrottsföreningar och SDF. Sida 3 av 120

4 Bemanning i dagens förening Med hänvisning till ovanstående resonemang om ett förändrat samhälle där kraven på föreningarna ökar, tid och kraft från den ideella föräldraledaren förändras så måste föreningarna tillföras resurser och kompetens. Lite förenklat består organisationen (bortsett från lagen) i dagens föreningar av följande bemanning: Styrelsen där majoriteten oftast bara arbetar på styrelsemötena och där kärnan (ofta ordförande, kassör och ungdomsansvarig) gör merparten av jobbet. En lönebidragsanställd eller pensionär som sköter de enklare kansliuppgifterna inkl. tvätt och vaktmästeri. En eldsjäl (ofta ungdomsansvarig) som driver ungdomsverksamheten. Den ungdomsansvarige är ofta dessutom ledare i ett lag, sitter med i styrelsen och har ett heltidsarbete. Många föreningar har idag insett att flaskhalsen för att bedriva kvantitativ och kvalitativ verksamhet är den ovan beskrivna eldsjälen samt bristen på långsiktigt utvecklingsarbete med policy, mål och visioner i föreningen. Vår lösning är att införa en anställd föreningsutvecklare i föreningen. Några föreningar har själva sökt lösningar och kommit igång med en anställd föreningsutvecklare (ofta på deltid) och man kan direkt se effekter i dessa föreningars verksamhet. Så som fler utbildade ledare, mindre konflikter med föräldrar genom tydligare riktlinjer och information. Aktuella områden och satsningar Idag är integration och flyktingmottagande ett väldigt aktuellt ämne där föreningslivet redan idag visar stor vilja att hjälpa till. Genom att tillsammans ge detta område en struktur och en modell kan fler föreningar involveras och därmed fler flyktingar integreras i samhället. Skolsamverkan och folkhälsa, och då inte minst koppling mellan inlärningsförmåga och fysisk aktivitet, är ett annat aktuellt område där föreningslivet kan göra stor nytta. För varje satsad krona från samhället (stat och kommun) till föreningarna får man tillbaka verksamhet värd minst det 5-dubbla i form av ideella arbetstimmar. Det är m.a.o. ett väldigt billigt och effektiv sätt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att låta föreningarna göra jobbet. Med rätt förutsättningar kan det även ske med rätt kvalité! Sida 4 av 120

5 Syfte och Vision Föreningslyftet är en satsning som Göteborgs Fotbollförbund tillsammans med sina medlemsföreningar, övriga SDF, berörda kommuner och SISU Idrottsutbildarna gör för att stärka föreningslivet och idrotten i Göteborg eller som projektets vision säger: Stärka Göteborgsidrotten med föreningsutvecklare i alla föreningar så att vi får en idrott för alla! Som visionen antyder så behöver föreningarna tillföras kompetenta resurser för att möjliggöra rekrytering och säkerställa kvalité och kvantitet i sin verksamhet en Föreningsutvecklare. Genom att förstärka föreningarna och dess verksamhet med rätt kvalité samt större helhetsperspektiv av samhällsstrukturen idag, så blir idrotten starkare. För att göra det möjligt med en Föreningsutvecklare i varje förening behöver bidragsstrukturen förändras. Föreningslyftet tror att riktade medel mot kvalitetssäkrad verksamhet är det effektivaste sättet att styra föreningarnas verksamhet åt rätt håll. Genom att också skapa ett gemensamt forum/mötesplats där kommun, SISU Idrottsutbildarna, SDF och Föreningsutvecklare från föreningarna träffas löpande ökar möjligheten att tillsammans skapa det föreningsliv vi eftersträvar, där idrotten gör som Idrotten vill. Filmklipp - Visionen Sida 5 av 120

6 Projektinneha ll Medverkande föreningar Föreningslyftet 2015 är ett pilotprojekt bestående av 26 fotbollsföreningar, varav två är elitföreningar samt en handbollsklubb och en innebandyklubb, som löpt under perioden Finansiering Filmklipp - Finansiering Bidrag Klubb Kommun Period Kommun SISU GFF Älvängens IK Ale 2 X X Azalea BK Göteborg 2 X X X Hisingsbacka FC Göteborg 2 X X X IF Angered United Göteborg 2 X X X Älvsborgs FF Göteborg 2 X X Hovås/Billdal IF Göteborg 1 X/4 X X IF Väster Göteborg 1 X/2 X X Sandarna BK Göteborg 1 Torslanda IK Göteborg 1 X/2 X X IF Warta Göteborg 2 X X Kungsladugårds BK Göteborg 1 X/2 X X Qviding/FIF Göteborg 1 X X Finlandia/Pallo AIF Göteborg 1 X/4 X X Torslanda HK Göteborg 1 X OBS! Handboll BK Häcken Elitförening 2 IFK Göteborg Elitförening 2 Landvetter Fotboll Härryda 2 X X Sida 6 av 120

7 Ytterby IS Kungälv 2 X X X IK Kongahälla Kungälv 1 X Sportlife Kungälb IBK Kungälv 1 X OBS! Innebandy Lerums IS Lerum 2 X X Stenkullen GoIK Lerum 1 X X Fässbergs IF Mölndal 2 X X Lindome GIF Mölndal 2 X X Kållered SK Mölndal 1 X X Öjersjö IF/Sävedalens IF Partille 1-2 X X Hönö IS Öckerö 1-2 X/2 X X Öckerö IF Öckerö 2 X/2 X X Finansieringsgrad = Medverkansgrad (10-50% av en heltid) Notera att medverkande föreningar haft olika grader av finansiering och därmed olika medverkansgrad. GFF- och SISU-bidraget har stått i proportion till att delta i det gemensamma arbetet. Med kommunbidraget har man också kunnat göra ett större arbete i föreningen. Föreningsutvecklaren har varit anställd i sin förening och där uppburit lön som i sin tur finansierats av diverse bidrag till föreningen. Projektets avsikt var att alla medverkande föreningar/föreningsutvecklare skulle ges möjlighet att delta på halvtid utifrån nedanstående budget: Kommunbidrag SISU Idrottslyft SISU resurs/verksamhetstimmar GFF Idrottslyft Föreningarnas egen insats Summa Intäkter kr kr kr kr kr kr Så har det inte riktigt blivit och det har naturligtvis påverkat respektive förenings möjligheter att genomföra utvecklingsarbetet i sin förening. Det gemensamma arbete har dock kunnat genomföras som planerat och utifrån den årsplan som återfinns nedan. Det är värt att notera att några föreningar deltagit fullt ut utan en krona i ersättning. Sida 7 av 120

8 Arbetsform Projektet har träffats varannan vecka dagtid Den gemensamma mötesplatsen. Mötena har varit lokaliserade till de medverkande föreningarna klubbhus och oftast på torsdag eftermiddag och inkluderande lunch. Där har värdklubben getts möjlighet att presentera sin förening, sin anläggning och dess övriga förutsättningar. Detta har lett till en ökad kännedom om varandras verksamhet och förutsättningar. Mötena leds av projektledningen (som bemannats av GFF och SISU Idrottsutbildarna) och deltagarna är Föreningsutvecklarna från ingående föreningar samt i förekommande fall inbjudna gäster/föreläsare (utifrån träffarnas tema). Grundtanken är att dessa träffar är till för och bemannas av alla föreningslivets intressenter såsom SDF, kommun och resp. förenings SISU-konsulent. De gånger alla intressenter medverkat har varit få men är något som absolut kan utvecklas framöver, inte minst när projektet växer och fler föreningar involveras. Då ökar behovet av att dela upp arbetet i lokala enheter. Innehållet i de gemensamma träffarna återfinns i den s.k. årsplanen. Denna tas fram gemensamt i projektets inledning. Se nedan. Beroende på om Föreningsutvecklaren varit med i projektet i 1 eller 2 år har man fått olika ansvar. De som är med 2:a året har delats upp i grupper med ansvar för något av områdena: Börja Rätt, Behålla Rätt, Skolsamverkan och Integration. Ett sådant ansvar innebär att man förbereder, genomför projektträffar och dokumenterar sitt område. Projektet har använt sig av folkbildningens metoder och pedagogik, vilket innebär en arbetsmetodik där man berört olika områden genom goda exempel, processarbete och genom att lära av varandra fått bättre kunskap och förutsättningar att genomföra förändringar i sin förening. Varje förening har upprättat en individuell handlingsplan utifrån de gemensamma arbetsområdena men också utifrån föreningens egna behov. Handlingsplanen godkänns av projektledning och föreningen styrelse och blir någon form av kontrakt/inriktningsbeslut på vad i utvecklingsarbetet som Föreningsutvecklaren och föreningen skall lägga sin kraft på. Handlingsplanen uppdateras kontinuerligt med aktuell status och redovisas vid vissa projektträffar (märk status). Resp. förenings handlingsplan återfinns som bilaga i denna rapport. Sida 8 av 120

9 Filmklipp - Projektets organisation En något förenklad projektorganisation återfinns i figuren nedan. Förening - Halvtid Förening - Halvtid Förening - Halvtid PL - SISU - GFF Styrgrupp - Kommun - GFF - SISU -... Elitförening - Egen insats Förening - Halvtid Föreningsutvecklarens uppgifter fördelas enligt följande: 1. Föreningsspecifikt arbete (40%) Utveckla och driva sin förening Implementering av projektgemensamt arbete i sin förening utifrån sin handlingsplan 2. Projektgemensamt arbete (10%) Projektmöten Gemensamt utvecklingsarbete utifrån årsplanen Rapportering och redovisning Projektet har haft en styrgrupp bestående av projektets finansiärer dvs Göteborgs Fotbollförbund, SISU Idrottsutbildarna samt Göteborgs-, Kungälvs- och Öckerö kommun. Under året har 4 st styrgruppsmöten avverkats där projektets utveckling rapporterats och diskuterats. Projektet drivs av Göteborgs Fotbollförbund. Sida 9 av 120

10 Årsplan Projektet har arbetet med olika områden utifrån nedanstående årsplan som också kan ses som ett mötesschema Feb Mars April Maj Juni V1 3.V14-2/4 FU-arb - Mötesagenda - Kom.rutiner Börja Rätt 1 - Multiidrott 8.V23-4/6!! Heldag! Börja Rätt 5 - Plattformen V2 V3 2. V12-19/3: Plan & mål 1 - Årsplan - Handlingsplan - SISU Utb.plan (SISU) - Egenskattning (År 1) V4 1. V9-26/2: Kickoff - Organisation och arbetssätt - Förväntningar och förutsättningar V5 V14-31/3 Styrgruppsmöte 1 4. V16-16/4 Plan & mål 2 Börja Rätt 2 - Pojk & flick 5.V18-30/4 Börja Rätt 3 - Fotboll Skolsamverkan 1 6.V20-13/5 Börja Rätt 4 - Dokumentera koncept! 7.V22-28/5 Skolsamverkan 2 Status 1 - Alla SISU konsulenter medverkar Styrgruppsmöte 2 V25-16/6 Infomöte Föreningar Sida 10 av 120

11 Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb V32-6-9/8 Föreningsutv.utb 9. V34-20/8 heldag! Handledarutb. 3- och 5-manna Workshop Börja Rätt 5 - S2S - Fotboll V36-3/9 Status 2 Uppstart av - Skolsamverkan! - Börja Rätt! - 3- och 5-WS! 11.V38-17/9 Certifiering 1 - SvFF - GU Behålla Rätt 1 12.V40-1/10 Flickfotboll 1 Idrottsmodell 1 - Multiidrott - Tr-trappa Styrgruppsmöte 3 15.V46-12/11 Föreningslyft Finansiering - Ansökan Idrottsmodell 2 - Bredd/elit: Klubbbyten 14.V42-15/10 Heldag! Kommuner och SISUkonsulenter medverkar! Integration 1 Certifiering 2 Gemensam mötesplats 16.V48-26/11 Integration 2 17.V50-10/12 Status 3 Behålla Rätt 2 V51-15/12 Infomöte Föreningar/Idrottslyft 18.V2-14/1 Utvärdering, Rapportering 1 19.V4-28/1 Utvärdering, Rapportering 2 Styrgruppsmöte 4 20.V6-11/2 Redovisning Sida 11 av 120

12 Projektma l och resultat Projektet har haft både mätbara och icke mätbara mål. De mätbara och kvantitativa målen är lättare att jämföra och avgöra om något har minskat eller ökat. De kvalitativa målen är mer subjektiva och svårare att jämföra. I detta projekt är begrepp som kvalité i föreningens verksamhet viktigare än t.ex. antalet medlemmar. Över tid finns det naturligtvis ett samband men det kan ta tid innan god kvalité leder till ökad kvantitet. Det är en av anledningarna att vi ser föreningsutvecklingsarbetet som en långvarig process som efterhand ökar antalet medlemmar och anslutningen till föreningslivet. Några mål är kopplade till föreningens utveckling t.ex. antal medlemmar, LOK-stöd och SISU verksamhetstimmar, andra är kopplade till de projektgemensamma delarna. Dessa mål är inte lika mätbara utan där handlar det mer om en subjektiv bedömning. Föreningslyftets fokusområden och mål är i 1:a hand kopplade till föreningsarbetets kvalité och metoder snarare än dess kvantitet (antal medlemmar, aktiviteter etc). Vi rekommenderar läsaren att ha med sig detta i den fortsatta läsning. Varje deltagande föreningsutvecklare har själv redogjort för hur man uppfattat de olika delarna av projektet. Föreningens rapporter hittar du i Bilaga A-Ä i slutet av rapporten. Allmänna mål Nedanstående mål finns angivna i projektbeskrivning och här redogörs för hur det är uppfyllda. Vidareutveckla och kvalitetssäkra ingående föreningarna via bl.a. o Samverka med fler föreningar, idrotter och skolan i syfte att öka folkhälsa och inlärning o Fortsatt utveckling av en gemensam certifieringsmodell för alla föreningar o Rekrytering av ledare och spelare Börja Rätt o Former för hållbart idrottande Behålla Rätt och ungdomars medbestämmande o Utbildning och fortbildning Föreningsutvecklarna har upprättad föreningsindividuella handlingsplaner som projektledning godkänt. De aktiviteter som finns i resp. handlingsplan har också statusrapporterats fortlöpande. Detta är en del i att kvalitetssäkra arbetet i föreningen. I projektet har flera lokala/geografiska nätverk skapats där man bl.a. samarbetar kring utbildning och rekrytering. Sida 12 av 120

13 Ämnet multiidrott har behandlats och rekommenderas starkt speciellt för de yngre utövarna. Plattformsutbildningen har genomförts och rekommenderas nu som den första utbildningen för alla ledare i föreningarna. Plattformen är en generell och icke idrott/grenspecifik utbildning. Genom att arrangera lokala Plattformsutbildningar så skapar vi utmärkta förutsättningar för de yngsta att börja med flera idrotter. Samverkan mellan lokala föreningar över idrottsgränserna finns dokumenterat i Börja Rätt-manualen. Där belyses också möjligheter och tips kring att och hur pojkar och flickor tränar tillsammans. Hur vi får fler att stanna kvar längre i föreningarna behandlas under rubriken Behålla Rätt. Här har projektet fokuserat på åldersspannet år där tappet är som störst. Dokumentationen återfinns i Behålla Rätt-manualen. Alla nya Föreningsutvecklare har genomfört en Föreningsutvecklarutbildning i Skara. Där utbildas man bl.a. till handledare med behörighet att genomföra en C Diplom utbildning i sin förening. Projektet har också genomför handledarutbildning i 3- och 5-manna Workshops som är GFFs egna ledarutbildning för 3- och 5-mannafotboll som spelas av de yngsta lirarna. Även för Bolltrixet, som är ett samarbetsprojekt med Fotboll 2000 och som syftar till ökat spontanidrottande, utbildning genomförts. där utbildats till handledare för 3-och 5-manna Workshops. Genom att projektledning uppmuntrar föreningsutvecklarna att arrangera och genomföra dessa utbildningar i sin förening och att också ange detta i sina handlingsplaner ökar andelen genomförda ledarutbildningar. Filmklipp - Utbildning Projektets hållning till certifiering är att jämställa det med utbildning. Genom utbildning kvalitetssäkras verksamheten. Man kan se Föreningslyftet som en utbildning där föreningsutvecklare och föreningarna utbildas och uppmuntras till att utveckla sin verksamhet utifrån de samlade kunskaper man skaffar sig via de gemensamma träffarna. Detta tillsammans med handlingsplanen gör att vi ser Föreningslyftet som en stor kvalitetssäkring/utvecklingsinsats. Denna skulle kunna utvecklas ytterligare genom att fler intressenter deltar i den gemensamma mötesplatsen. Att bara ställa krav leder inte automatisk till högre kvalité man behöver också skapa rätt förutsättningar där det är möjligt att utveckla. Vidareutveckla och dokumentera projektets arbetsmodell så att fler fotbollsföreningar och på sikt fler idrottsföreningar kan få denna möjlighet. Sida 13 av 120

14 Under året har projektet rapporterats/presenterats till alla fotbollsföreningar vid två tillfällen/träffar. Kommun SISU och andra distriktsidrottsförbund har också fått del av projektets utveckling. Arbetsmodellen med en gemensam del och styrning kompletterat med eget föreningsarbete har varit mycket bra och uppskattat. Det blir känslan av vi i Göteborgsfotbollen gör si eller så, m.a.o. en tydlig vi-känsla. Det ger också förbund och kommuner ett redskap att styra utvecklingen i våra föreningar. Denna rapport och dess slutsatser skall göras tillgänglig för alla via inte minst Göteborgs Fotbollförbunds hemsida. Till rapporten kommer det också finnas ett filmat material som vi hoppas skall öka spridningen. Se vidare under rubriken Filmer. Artiklar i andra medier t.ex. Göteborgs Posten hoppas vi också skall öka kännedomen om Föreningslyftet. Rekrytera ytterligare 14 nya föreningsutvecklare/konsulenter (en halvtid/förening) till projektet. Föreningslyftets har på sikt målsättning att göra detta tillsammans med Arbetsförmedlingen och Göteborgs Universitet (GU). Under 2015 kommer projektet och de ingående föreningarna att erbjuda och ta emot praktikplatser/praktikanter från Sports Coaching programmet. Föreningslyftet har bestått av 28 st Föreningsutvecklare med varierande tjänstgöringsgrad (10-50%). Många har dessutom haft andra uppdrag i sina föreningar vilket gjort att många av Föreningsutvecklarna har kunnat fokusera på sina uppdrag på ett förtjänstfullt sätt. En nyckelfaktor för hur effektiv arbetet kan bedrivas är naturligtvis Föreningsutvecklaren själv och vad den personen har för bakgrund, uppbackning, befogenhet och personligt driv. Vår analys är att i de fall man utgått från en person som redan funnits i föreningen (som ideell ledare eller anställd) och som via Föreningslyftet getts ökade resurser men också metoder och verktyg har haft större verkningsgrad. Den här personen räknar inte timmar utan finns naturligt i föreningsmiljön på tider då de andra ledarna är där. Man har också en god insikt i föreningens organisation samt i de flesta fall en naturlig auktoritet och befogenheter som gör att man får saker att hända! Den andra typen av person som rekryterats utanför föreningen in i projektet och som vid sidan har ett annat försörjningsjobb har i regel haft en tydlig startsträcka. Med rätt utbildning och bakgrund har och ju större tjänst i föreningen som vederbörande ges desto bättre resultat. Under år 2 och på längre sikt skapar denne ett mycket gott resultat. Minst verkningsgrad och resultat blir det för föreningar som inte lyckas hitta rätt person eller skapa förutsättningar för rätt person att delta. Att låta någon annan än Sida 14 av 120

15 föreningsutvecklaren representera föreningen i den gemensamma mötesplatsen är sällan en långsiktig lösning. Oavsett under vilka förhållande och bakgrund man erhållit tjänsten som Föreningsutvecklare i Föreningslyftet så är det egna drivet och ambitionen att skapa utveckling och förbättring avgörande. Inom föreningslivet är det en förutsättning att ta egna initiativ och driva frågor som man brinner för. Ett stort engagemang och mod är förutsättningar för att lyckas nå en förändring och vara den motor som många föreningar behöver. Samarbetet med GU har utvecklats. Vi höll en informationsträff med elever från Sports Coaching programmet vilket bl.a. resulterade att 6 st studenter valt att genomföra sin VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) i 6 av föreningarna i Föreningslyftet med dess Föreningsutvecklare som handledare. Detta lovar gott för den fortsatta rekryteringen av Föreningsutvecklare. Inledande kontakter med Arbetsförmedlingen har också tagits. Där avser vi att ägna ett av projektmötena i nästa år projekt till att diskutera ev. samarbetspunkter för att knyta potentiella Föreningsutvecklare/studenter till projektet och föreningarna. Fortsätta etablera ett forum/gemensam mötesplats/nätverk/arbetsgrupp där föreningar, kommun, SISU Idrottsutbildarna, medfinansiärer samt övriga intressenter ingår och som gemensamt arbetar med utveckling av våra fotbolls/idrottsföreningar. Detta mål som är mest nyskapande och som är det mest effektiva inför framtiden arbetssätt. Idag finns det många intressenter runt vårt föreningsliv där alla har olika riktlinjer och tankar kring hur verksamheten bedrivs på bästa sätt. Vår slutsats och önskan är att vi, genom att arbeta tillsammans, kan tillföra föreningen mer kraft och resurser. Vi ser det som ett ypperligt tillfälle för våra bidragsgivare att finnas med vid de gemensamma träffarna samt vid styrgruppsmötena. Detta för att bidra med sin kunskap, sina tankar samt förmedla vilka krav de har på föreningarna för till exempel bidrag, men också få en direktkontakt med föreningarna och höra deras syn på saken. Här har vi lite att arbeta med för att nå projektets mål och frågan har diskuterats och arbetats med och visst finns det goda förhoppningar att i framtiden kunna utveckla konceptet ännu mer. I en ideal värld där alla idrottsföreningar har en föreningsutvecklare träffas kommun, SISU, SDF och föreningarna i lokala mötesplatser, på dagtid, och tillsammans utvecklar föreningarna verksamhet. Den gemensamma mötesplatsen har under året också haft besök av Migrationsverket, Röda korset, Fotboll2000, alla SISU konsulenter, Plattformsutbildare, kommunrepresentanter och ett flertal SDF. Sida 15 av 120

16 Filmklipp - Manualer Ur den gemensamma mötesplatsen har också 4 st manualer kommit. Det är: Börja Rätt. Där beskrivs hur föreningen kan göra och vad man kan tänka på när man startar upp nya träningsgrupper. Att få en bra 1:a kontakt med den organiserade idrotten är oerhört viktig. Manualen har utökats med områdena multiidrott och pojk/flick. o Filmklipp - Börja Rätt Behålla Rätt. Adresserar problematiken att många lämnar föreningslivet för tidigt och speciellt då i åldern Ett flexiblare utbud och större delaktighet är två förslag som kan hjälpa till. o Filmklipp - Behålla Rätt Skolsamverkan. En Beskrivning om hur föreningarna kan hjälpa skolorna att aktivera eleverna. Ökad rörelse skapar bättre studieresultat och ökad folkhälsa och välbefinnande. Trots att alla utvärderingar och forskningsresultat entydigt visar på ovanstående samband så minskar antalet skolsamverkansprojekt utifrån att finansieringsstödet dras undan. Föreningslyftet tar upp kampen och uppmuntrar och hjälper sina Föreningar att hitta skolsamverkanslösningar. o Filmklipp - Skolsamverkan Integration. Detta hyperaktuella ämne. Föreningslyftet har arbetat fram modell i 3 nivåer som beskriver hur man kan hantera aktivera nyanlända i s.k. Storslussar och hur man via Föreningsslussar integreras in våra föreningar och lag och genom idrotten kommer in i det svenska samhället. Föreningsutvecklaren är en central person i modellen genom att koordinera en verksamhet som i första hand bedrivs dagtid när anläggningarna står tomma. Manualen ger också en del tips över vanliga situationer som behövs lösas och hur man kan göra det. o Filmklipp - Integration Verka för och finna ytterligare och mer permanenta finansieringsformer. Man skulle kunna säga att det arbete som idag görs i våra idrottsföreningar, det mest helt ideellt, är oerhört billigt för stat och kommun. Genom ett ökat samarbete skulle föreningarna kunna göra ännu mer av det som idag ligger på det kommunala ansvaret. Vi har svårt att se någon annan som är bättre på att integrera människor i samhället och den sociala gemenskapen. Att fostra barn och ungdomar, och inte minst att ta ett ansvar för folkhälsan. Skolsamverkan och integration av nyanlända är bara två exempel där kommunen med en liten insats (investering) kan ta hjälp av föreningarna. Att ge medel till idrottsföreningarna för förebyggande verksamhet, Sida 16 av 120

17 skulle bidra till ett lugnare klimat, skapa förutsättningar för fler att hitta ett sammanhang och en social tillvaro där vi kan påverka, uppfostra och ge grunden till en meningsfull sysselsättning. Att utifrån ovanstående resonemang yrka på ett riktat och utökat kommunalt bidrag så att alla idrottsföreningarna kan hålla sig med en Föreningsutvecklare känns rimligt. För att visa för kommunerna det inte bara är Idrott & Förenings -budgeten som skall bära kostnaderna för ett bättre föreningsliv utan även andra såsom t.ex. skolan för skolsamverkan och Social resurs för integration har vi delat upp våra äskanden på dessa områden. Det handlar om att se bidraget som en investering och inte som en kostnad. Problemet är att en investering tar tid att räkna hem, och den tiden verkar inte finnas idag. Sida 17 av 120

18 Mätbara mål Som en del i att följa upp föreningarnas utveckling under projekttiden har följande mätningar genomförts. Mätningar har skett i projektets inledning och dess slut och mellanskillnaden utgör någon mått på vad som hänt under året. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att Föreningsutvecklarens arbete är av långsiktig natur och därför inte alltid kan urskiljas för en så pass kort period som ett år. Det är dock viktigt att starta dessa mätningar nu för att längre fram kunna dra tydligare slutsatser om projektets påverkan. Föreningsutvecklarenkät Denna enkät har Föreningsutvecklaren själv svarat på. 1:a mätningen gjordes i juni 2014, den andra i januari 2015, den tredje i april 2015 och den sista i januari Det genomsnittliga värdena på svaren redovisas nedan. 1 stämmer inte alls, 5 stämmer helt Föreningen Jag har haft ett stort stöd och förtroende från min styrelse : 4, : 4, : 4, : 4,2 Jag har hela föreningen med mig i arbetet : 3, : 3, : 3, : 3,7 Det har varit lätt att förankra projektet i föreningen : 4, : 3, : 3, : 3,8 Föreningen har gjort stora framsteg under året : : : : 4,1 Projektet Våra träffar har gett mig nya infallsvinklar : 4, : 4, : 4, : 4,1 Innehållet på träffarna har varit intressanta och gett ny kunskap : 4, : 4, : 4, : 3,8 Jag har det stödet jag behöver från projektledningen : 4, : 4, : 4, : 4,3 Jag kan ringa till mina kollegor inom projektet om det är något jag behöver hjälp med : 4, : 4, : 4, : 4,8 Sida 18 av 120

19 Min roll Jag är trygg i min roll som föreningsutvecklare : 4, : 4, : 3, : 4,5 Jag är nöjd med vad jag åstadkommit under detta år som föreningsutvecklare : : : : 3,8 Det totala genomsnittsvärdet var : 4, : 4, : 4, : 4,1 vilket får betecknas som mycket bra och ett tecken på föreningsutvecklare trivs med sitt arbete och sina uppgifter men att det samtidigt finns en del saker kvar att utveckla som skulle göra arbetet mer effektivt i föreningarna. Antal medlemmar Uppgifterna har lämnats av resp. förening själva i samband med ansökan inför kommande Föreningslyftprojekt. Vi har valt att endast visa de föreningar som uppburit kommunala bidrag och alltså haft möjlighet att jobba med implementeringen i sin förening Förening Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Azalea BK Finlandia/Pallo IF Hisingsbacka FC Hovås/Billdal IF Hönö IS Lärje/Angered IF-> IF Angered United IF Väster Kungsladugårds BK Torslanda IK Ytterby IS Öckerö IF Summa Det är vanskligt att dra entydiga slutsatser av ovanstående sammanställning. Det man naturligtvis undrar är om deltagande i Föreningslyftet och kommunala bidrag leder till fler medlemmar i föreningen. Vi menar att det att omöjligt att några slutsatser alls ur ovanstående material. Sida 19 av 120

20 LOK-stöd Uppgifterna är de som föreningarna rapporterat i IdrottOnline och fått bidrag för. Även här har vi valt att endast visa de föreningar som uppburit kommunala bidrag för sin medverkan i Föreningslyftet. Sammankomster Ledartillfällen Deltagartillfällen Sammankomster Ledartillfällen Deltagartillfällen Sammankomster Ledartillfällen Samma sak här. Det är mycket vanskligt att dra några slutsatser från ovanstående tabell. Deltagartillfällen Förening Azalea BK * Finlandia/Pallo Hisingsbacka FC Hovås/Billdals IF Hönö IS IF Angered United IF Väster Kungsladugårds BK Torslanda IK Ytterby IS Öckerö IF Summa * Endast första halvåret 2015 SISU verksamhetstimmar Uppgifterna är de som föreningarna rapporterat till SISU och tillfört sin s.k. resurs. Även här har vi valt att endast visa de föreningar som uppburit kommunala bidrag för sin medverkan i Föreningslyftet. Förening Kommun Azalea BK Göteborg Finlandia/Pallo Göteborg 52 Hisingsbacka FC Göteborg Hovås/Billdals IF Göteborg Hönö IS Öckerö IF Väster Göteborg IF Angered United Göteborg Kungsladugårds BK Göteborg Torslanda IK Göteborg Ytterby IS Kungälv Öckerö IF Öckerö Summa Sida 20 av 120

21 Även här är det vanskligt att dra några entydiga slutsatser. Förmodligen ligger förklaringen närmare variationer i redovisningsdisciplin och redovisningsmodeller snarare än i antalet redovisningsbara aktiviteter. Sida 21 av 120

22 Slutsatser Föreningslyftet 2015, som är det andra av tre planerade pilotprojekt, är en mycket lyckad fortsättning på Föreningslyftet. Följande slutsatser kan dras ur projektet: Genom ett strukturerat och målmedvetet arbetssätt, där resurser tillförs föreningarna i form av en Föreningsutvecklare, så kan verksamheten i våra idrottsföreningar flyttas fram rejält. Genom den gemensamma mötesplatsen fås en central styrning samt en gemensam uppfattning om hur vi vill att våra föreningar skall bedrivas. Framförallt kommunerna kan öka sin närvaro i den gemensamma mötesplatsen och på så sätt nå högre verkningsgrad i sitt arbete. Föreningsutvecklarna själva anger den gemensamma mötesplatsen som den mest positiva delen av projektet. Den kan dock användas i högre utsträckning av fler av föreningslivets intressenter. Genom att i den gemensamma mötesplatsen tillsammans jobba med vissa prioriterade områden ges Föreningsutvecklaren den kunskap och det stöd som är nödvändigt för att sedan implementera det i sin förening. Genom handlingsplanen och årsplanen styr projektet vad som är prioriterade områden och att dessa blir implementerade föreningarna. Nedan följer en sammanställning över några prioriterade områden och dess implementeringsgrad hos medverkande föreningar: o Börja Rätt Utvecklad Förbättrad Innehåller bl.a. rekrytering av spelare och ledare samt utbildning av föräldrar. Majoriteten av föreningarna i Föreningslyftet jobbar enligt denna modell. Dokumenterad i Börja Rätt-manualen. o Behålla Rätt Utvecklad Endast implementerad i enstaka fall. Kommer att få stor betydelse Ett nyckelområde för att hålla kvantitet i Föreningslivet. o Skolsamverkan Utvecklades Förbättrad och dokumenterad Majoriteten av Föreningslyftet föreningar har någon form av skolsamverkan!! o Integration En modell är framtagen och dokumenterad. Väntar på att bli implementerad. Kräver dock ekonomiskt stöd från samhället. Ca hälften av Föreningslyftets föreningar har eller är del i en s.k. Föreningssluss för nyanlända. Här planeras ett poolspel där Föreningsslussarna har matchutbyte med varandra. o Utbildning Alla föreningar har genomfört eller planerar att genomföra de flesta av de utbildningar som Föreningslyftet utbildat handledare för dvs SvFF - C Diplom, GFF 3-manna Workshop, GFF 5-manna Workshop, Fotboll2000 Workshop i sin förening. RF - Plattformen är genomförd med Föreningsutvecklarna och nu införd som första Sida 22 av 120

23 utbildning i GFFs utbildningsstege. Röda korset - På Flykt är genomförd i projektets och hos ca en 1/3 del av föreningarna. o Samverkan och Nätverk Alla föreningar i Föreningslyftet samverkar idag med minst en annan idrottsförening. Dessutom har det uppstått 4-5 st s.k. lokala nätverk där ingående föreningar träffas och samverkar på egen hand kring t.ex. utbildning och cuparrangemang. En nyckelfaktor för hur effektiv arbetet kan bedrivas är naturligtvis Föreningsutvecklaren själv och vad den personen har för bakgrund, uppbackning, befogenhet och personligt driv. Ett stort engagemang och mod är förutsättningar för att lyckas nå en förändring och vara den motor som många föreningar behöver. Omfattningen på Föreningsutvecklarens tjänst är också avgörande för vilken verkningsgrad och utvecklingstakt Föreningsutvecklaren och föreningen kan hålla. Ju större tjänst desto bättre utveckling. En sammanhållande kraft (t.ex. Föreningslyftet) är en förutsättning för att uppnå ovanstående resultat! o Filmklipp - Projektets höjdpunkter Föreningslyftet 2015 har gjort Göteborgsfotbollen starkare och mer enad och påbörjat ansatsen att även inkludera andra idrotters föreningar i denna process! Sida 23 av 120

24 Alla Fo reningslyftet 2016 och frama t Föreningslyftets långsiktiga målsättning är att alla idrottsföreningar skall kunna ha någon grad av Föreningsutvecklare och att detta finansieras via ett permanent kommunalt eller statligt bidrag fr.o.m Filmklipp - Framtiden Föreningslyftet 2014 ett mindre pilotprojekt började resan. Föreningslyftet 2015 med fler föreningar tog över och fortsatte att utveckla ingående föreningar och den gemensamma mötesplatsen. Föreningslyftet 2016 är tänkt att inkludera ytterligare föreningar och visa på att det är ett idrottsneutralt projekt. Föreningslyftet 2016 är också tänkt att bli det sista av tre pilotprojekt. Därefter är det mening av arbetet skall fortsätta som en ordinarie verksamhet och då gärna med alla idrottsföreningar i Göteborg. Inriktning i Föreningslyftet 2016 är att: Utöka antalet medverkande föreningar Inkludera och samverka med andra idrotter och idrottsföreningar i högre utsträckning Progression (över 3 år) och långsiktighet Att låta integration och skolsamverkan utgöra viktiga områden i Föreningsutvecklarens uppdrag Fokusera på folkhälsa och värdegrund Alla kommuner skall vara med En rimlig årlig progression skulle kunna se ut så här: År 1 Grundår 14F+2E 10F+2A 8F+8A År 2 Fortsättningsår 14F+2E 10F+2A År 3 Examensår 14F+2E År 4- Löpande F-Fotbollsföreningar E-Elitföreningar A-Föreningar från andra idrotter Sida 24 av 120

25 Noterbart är att många idrottsföreningar insett det nödvändiga av att ha en anställd föreningsutvecklare och anställt utan att egentligen har råd. Ett visst utrymme kan ofta skapas via interna prioriteringar men någonstans finns en smärtgräns för vad som är möjligt. Dessa förlitar sig idag på Föreningslyftet för att långsiktigt kunna upprätta hålla kvalitet i sin verksamhet. Risken med att överlåta till föreningarna själva att finansiera sin Föreningsutvecklare är att några få föreningar blir dominerande och de mindre och svagare försvinner samt att den Gemensamma mötesplatsen urholkas. Denna föreningsbildning är ingenting som kommer att gynna den breda folkrörelsen som idrotten är och bör vara! Många kommuner villkorar idag sina bidrag med att föreningarna skall leva upp till vissa saker. En del funderar på att införa hela föreningscertifikat med instruktioner och pekpinnar på hur föreningarna skall bedriva sin verksamhet. Väldigt få funderar på hur detta skall ske och framförallt vem som skall göra det. Föreningslivet behandlas ibland som en outtömlig källa av ideell arbetskraft. Göteborgs Fotbollförbund har en dialog med kommunernas ledande tjänstemän inom föreningsförvaltningarna. Alla håller i princip med om analysen men när det kommer till frågan om att dela ut bidrag är det lite blandade resultat. Man motiverar detta med orättvisa mot andra idrotter och föreningar samt att det inte finns avsatt några medel i budget. Man hänvisar därefter vidare till politiken och bestämmer över fördelningen. Filmklipp - Våra ord till politikerna Utifrån ovanstående resonemang så har Föreningslyftet startat upp kommunvisa träffar där ALLA idrottsföreningar i området/kommunen bjuds in till att delta i ett UPPROP. Uppropet syftar till att alla idrottsföreningar fr.o.m skall kunna få möjlighet att anställa en Föreningsutvecklare. Preliminära beräkningar, baserade på Helsingsborgsmodellen (se Helsingborgs kommun) visar att det skulle kosta ca miljoner att införa detta för alla idrottsföreningar i Göteborgsdistriktets åtta kommuner (Göteborg, Ale, Kungälv, Partille, Lerum, Härryda, Mölndal, Öckerö). Hur många värstingar kommer att räddas? Hur många invandrare kommer att integreras? Hur många skolungdomar kommer att få högre betyg? Hur många barn och ungdomar får en bättra hälsa? Ja, det är frågor (och svar) som kommer läggas fram i detta gemensamma UPPROP. En lista över alla upprop finns här! Detta arbete kan man säga bedrivs parallellt med pilotprojekten. Sida 25 av 120

26 Filmer Fo reningslyftet 2015 Genom att också redovisa projektet via filmmediet hoppas vi kunna nå ut bättre med projektets erfarenheter och resultat. Alla filmer finns dels klickbara nedan men också invävda på relevanta ställen i rapporten. Vi man se alla filmer rekommenderas spellistan nedan. Önskar man endast en sammanfattning så rekommenderas den ihopklippa och sammanfattande filmen: Spellista Alla filmer återfinns i Spellista Föreningslyftet 2015 Föreningslyftet The Movie Projektledningens presentationer Analysen Visionen Projektets organisation Manualer Utbildning Sammanfattning Framtiden Finansiering Manualer Börja Rätt Behålla Rätt Skolsamverkan Integration Manualer - Trailers Börja Rätt Behålla Rätt Skolsamverkan Integration Sida 26 av 120

27 Övrigt Våra ord till politikerna Projektets höjdpunkter Projektets hälsning stor Projektets hälsning - liten Föreningspresentationer A. Azalea BK B. BK Häcken C. Finlandia/Pallo IF D. Fässbergs IF E. Hisingsbacka FC F. Hovås/Billdals IF G. Hönö IS H. IF Angered United I. IF Warta J. IF Väster K. IFK Göteborg L. IK Kongahälla M. Kungsladugårds BK N. Kållereds SK O. Landvetter Fotboll (IF och IS) P. Lerums IS Q. Lindome GIF R. Qviding/FIF S. Sandarna BK T. Sportlife Kungälv IBK U. Stenkullen GoIK V. Sävedalens IK W. Torslanda HK X. Torslanda IK Y. Ytterby IS Z. Älvsborgs FF Å. Älvängens IK Ä. Öckerö Sida 27 av 120

28 Fo reningarnas rapporter Bilagor Nedan följer de rapporter som Föreningsutvecklarna och föreningarna skrivit själva. De publiceras här ordagrant som de är skrivna och inlämnade till projektledningen. Klicka gärna på resp. filmklipp för att med Föreningsutvecklarens egna ord höra hur man upplevt sitt deltagande i Föreningslyftet. Bilaga A: Azalea BK Filmklipp - Azalea BK Rapport Föreningslyftet 2015 Förening: Azalea BK Föreningsutvecklare: Leif Skoog Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 50% Finansieringsgrad från projektet: 100% År 1 eller År 2 förening: År 2 1. Föreningsutvecklarens arbete i föreningen och dess utvecklingundera ret Fo reningsutvecklare i Azalea BK fo rdelas mellan 50% fo reningsutveckling och 30% administration. Administration a r hantering av medlemsregister, medlemsavgifter och fotbollsadministration. Nedanstående beskrivning av Azaleas verksamhet a r helt beroende av att det finns en fo reningsutvecklaren ger ett sto d åt de ideella ledarna i fo reningen. Det ga ller allt från rekrytering av ledare till revidering av riktlinjer. Det a r sja lvklart inte så att en person som go r allt men utan en verksamhetssamordnare skulle fo reningen inte kunna utvecklas på samma sa tt. Det ingjuter en tro i fo reningen som lockar till engagemang. Det finns anledning att ka nna hopp fo r fo reningslivet med en fo reningsutvecklare som samordnar och driver utvecklingen i fo reningen. Policydokument Under året har Våra riktlinjer reviderats och de fristående delarna Fo reningen har arbetat fram en ny Spelarutbildningsplan som bygger pa GFF:s spelarutbildningsmatris och SvFF:s spelarutbildningsplan. Som ett komplement till Va ra Riktlinjer har vi tagit fram Resan med Azalea BK som beskriver verksamheten i lagen fra n 7-16 a r. Fo r att skapa en verksamhet som a r ja mfo rbar mellan lagen. Sida 28 av 120

29 Utbildning Fo reningsutvecklaren har under 2015 ga tt bredvid fo r att fa kompetens att ha lla tra narutbildning C Diplom. Vi har ocksa genomfo rt C Diplom vid två tillfa llen under året i samarbete med Älvsborg FF, Kungsladugårds BK, IF Va ster och Va stra Fro lunda. Fo r de yngre lagens ledare har vi ocksa arrangerat en 3-mannaworkshop. Fo reningsutvecklaren har ocksa genomga tt handledarutbildning fo r att kunna ha lla i Tra narutbildning C med bo rjan va ren Rekrytering Vi har ko rt vidare med ett skolsamverkansprojekt fo r barn 6-9 a r pa Karl Johansskolan med Tove Sjo din, f som projektledare. Tove spelar i GFF:s damseniorer och a r fostrad i Azalea BK. I och med att Tove fick heltidsjobb på skolan lades skolsamverkan med Karl Johansskolan på is men med Aron Lundh och Milad Qaljaee har skolsamverkansprojektet byggts ut fo r att omfatta a ven Freinetskolan Bild och Form i Masthugget. Fotbollsleken genomfo rdes i enlighet med de rekommendationer som utarbetats av Fo reningslyftet, Bo rja ra tt. Leif Skoog 3- och 5-mannaansvarig och fo reningsutvecklare och fyra ungdomsledare ho ll i Fotbollsleken fra n fo rsta so ndagen i september. Fo ra ldramedverkan under a tta tillfa llen gav bra fo rutsa tttningar till ledarrekrytering. Fotbollsutskottet har rekryterat ytterligare 2 ledarmo ter och fo reningen har nu ledare med spelformsansvar fo r 3-manna, 5-manna, 7-manna, 9-manna och slutligen 11-manna. Det a r Robert Odenjung som a r en diplomerad fo ra ldratra nare utan barn i fo reningen och Fredrik Sundqvist som a r fo rfattare till Azalea BK Våra riktlinjer. Organisationsutveckling Under 2015 har vi fo r andra året i rad haft en konferens fo r organisationsledare och aktivitetsledare. I år har fokus legat på att genomfo ra det som fo rberedes under det fo rsta året med fo reningslyftet. Arbetet har lett fram till de nya policydokumenten och en plan fo r hur de ska implementeras. Ett organisationsschema har utvecklats och ett fotbollsutskott har bildats. En modell fo r hur lagen ska organisera sig spelformsvis med en ansvarig ledare fo r varje spelform och mentorskap inom spelformen. Fo reningen har ocksa tagit fram en ny modell fo r lagens organisation med syfte att aktivera fo ra ldragrupperna i lagen. Rollen kontaktfo ra lder har utvecklats och definierats. Under utbildningsveckan fo rmedlades den nya organisationen till ledare och kontaktfo ra ldrar och det beslutades att alla lag skulle samlas fo r att gemensamt planera sa songen. A rets fo rsta ledarmo te har sa ledes utvecklats till en planeringsdag. Den 23 januari deltog 55 organisationsledare, aktivitetsledare och kontaktfo ra ldrar i en konferens pa Ullevi Konferenscenter fo r sa Sida 29 av 120

30 songsplanering Arbetet medfo r att vi kan bedriva den va rdegrundsstyrda verksamhet som vi vill. En verksamhet som uppfyller idrottens och fotbollens styrdokument, Idrotten vill och Fotbollens spela lek och la r. Visionsarbete och kringarrangemang Uto ver arbetet med handlingsplanen har fo reningen sjo satt ett visionsarbete med fo r att utveckla Majvallens aktivitetsytor och att bygga en klubbstuga. En del i utvecklingsarbetet a r att ta vara pa Azaleas va rdegrundsarbete. Ma let a r ett nationellt breddutvecklingscenter pa Majvallen. En arbetsgrupp tillsattes fo r att ta fram en la ngsiktig vision fo r fo reningen. Fredrik Sundqvist, Ma rten Everbrand och Bjo rn Carlund, F00 har tillsammans med fo reningsutvecklaren producerat en broschyr som beskriver Vision Majvallen Arbetet har lett fram till att Azalea sitter med i arbetsgruppen Framtida Majvallen tillsammans med IOFF, Fastighetsfo rvaltningen och Majornas Scoutka r. Arbetet leds av Carola Hellten. I samarbete med Va stsvenska Idrottsfo rbundet och Go teborg Fotbollfo rbund planeras en konferens med syfte att skapa ett na tverk som diskuterar hur vi ska bedriva barn och ungdomsfotboll med barnen i centrum. Ett sponsorssamarbete med Guldhedens IK och Hemko p har ocksa fortsatt. Den planerade cupen omformulerades och blev i samarbete med Majornas samverkansfo rening, IK Nord och IFK Goteboule till ett prova-på evenemang med multiidrott på schemat. 300 barn i åldrarna 6-12 år deltog i evenemanget. Beskriv fo reningens utveckling och kopplingen till fo reningsutvecklartja nsten under a ret. Fo reningsutvecklaren har med styrelsens sto d kunnat initiera en rad a tga rder som beskrivs ovan. Det a r bo rjan pa en fo ra ndringsprocess som har fa tt sto d i hela organisationen. Det finns en fo rva ntan och en vilja att utra tta na got tillsammans. Det har uppsta tt en mo jlighet att arbeta med va rdegrundsfra gor pa ett mer samlat sa tt fo r att arbeta utifra n ett barnra ttsperspektiv och kunna go ra som Idrotten vill. Vad har Fo reningsutvecklartja nsten inneburit fo r nya mo jligheter? Fo reningen bo rjar fa en riktning och en ide om vad den vill vara. Fo reningsutvecklartja nsten a r en fo rutsa ttning fo r denna utveckling. Inte na gon av dessa aktiviteter bortsett fra n na gon del av utbildningen skulle ha a gt rum om inte tja nsten inra ttats. Beskriv konsekvenser om fo reningsutvecklartja nsten skulle uto kas eller inte skulle finnas kvar. En uto kning av fo reningsutvecklartja nsten skulle go ra det mo jligt att om tja nsten skulle fo rsvinna a r risken att fo reningens drivkraft skulle begra nsas till att pa sin ho jd ha lla verksamheten flytande. Fo reningen skulle till slut besta av ett antal lag som fungerar som enskilda enheter Sida 30 av 120