Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar. Lilla Prästgården

Transkript

1 Bilagor Bilaga 1. Husbeskrivningar Lilla Prästgården Hus 1 Typ: Treskeppigt långhus Funktion: Flerfunktionellt långhus eller ekonomibyggnad Orientering: N SO Nivå: 18,7 18,8 m ö.h. Yttre form: Rektangulär med rundade gavlar Storlek: >8,7 7,3 meter Yta: >53 m 2 Inre takbärande konstruktion: 3 takbärande stolpar/1 bockpar, underbalanserat. Bockbredd: 3,1 meter Spannlängd: >6,4 meter äggkonstruktion: Två stolphål i gaveln, två väggstolpar. Ingång: Övriga konstruktionsdetaljer: En härd i mittskeppet kan ingå i huset. Ytterligare tre stolphål, med svårförklarad funktion, finns inom husytan. Anläggningarnas fyllning: Gråbrun, enstaka stolphål innehöll rester av trä. Datering: 14 C-datering av trä från stolphål hamnade inom intervallet 80 till 260 e.kr. Kalibrerad datering med 2σ noggrannhet. Kontext: Alven bestod av. Anmärkning: Huset är dåligt bevarat och inte framtaget i sin helhet. I fält antogs huset vara tvåskeppigt. Fynd: Bränd (F23, F33), keramik (F25, F26), obrända ben (F39, F47, F48, F49 sågat horn, F50, F51 tamgris, F54, F62). Analyser: Träkol från stolphål C-daterades. Ingående anläggningar: Takbärare: 1360/1448, äggstolpar: 1354, 1367, 1458, 1467 Övriga: 1476, 1542, Y X Figur 106. Plan över hus 1, Lilla Prästgården. Skala 1:200. X Y m Schakt Stolphål Härd Hus Bilagor 103

2 Stora Prästgården Hus 1 Typ: Treskeppigt långhus Funktion: Flerfunktionellt långhus Orientering: S ONO Nivå: 18,6 18,9 m ö.h. Yttre form: Rektangulärt Storlek: 15,3 6,1 meter Yta: 85 m 2 Inre takbärande konstruktion: 9 takbärande stolpar/4 (5?) bockpar, 4 omstolpningar. Rak ogrupperad stolpsättning. Balanserat. Bockbredd: 2,7 3,0 meter Spannlängd: 2,3 3,0 meter äggkonstruktion: 20 väggstolpar. Enstaka stolphål på vardera långsida samt stolphål vid bägge gavlarna. Huset har något buktande långsidor och något rundade gavlar. Ingång: Två möjliga motställda ingångar i N, mellan stolphålen 6535 och 6887 respektive 2037och Ytterligare en möjlig ingång i S mellan stolphålen 1942 och Övriga konstruktionsdetaljer: Anläggningarnas fyllning: Gråbrun, oftast med inslag av kol och bränd. Flertalet var stenskodda. Många stolphål visade tecken på att ha blivit omstolpade. I två väggstolpar fanns obränt trä, förmodligen efter själva stolpen. Datering: Typologisk datering till sen förromersk järnålder/äldre romersk järnålder. 14 C-dateringarna hamnade inom tidsspannen e.kr., e.kr. respektive e.kr. (kalibrerat med 2σ). Kontext: Undergrunden bestod av. Området var anläggningstätt och f anläggningar som inte tillhörde huset låg inom samma yta. Anmärkning: Låg på en yta med tunt kolluvialt kulturpåverkat lager och i postglacial. I söder är husets avgränsning oklar. Detta beror troligen av att huset har byggts om och möjligen förlängts i söder. I söder har troligen ytterligare en bock stått men här saknas parstolpe. Benfynden uppvisar en uppseendeväckande koncentration till N delen av huset och härifrån kom även makrofynden. 14 C-dateringarna gav förvånande unga resultat i jämförelse med den förmodade typologiska dateringen. Men huset är svårtolkat och en alternativ tolkning kan vara att det istället rör sig om spåren efter två mindre uthus på platsen Y Schaktkant Stolphål Hus X X Fynd: Lerklining (F229), obrända ben av obestämd art (F349, F351, F363, F364, F379, F382, F393, F438 och F439). Analyser: Träkol från stolphålen 2013, 2037 och 6860 och 14 C-daterades. Ur jordprov från 2013 tillvaratogs ett ospecificerat sädeskorn medan havre påvisades i Träkolet från stolphålen var av tallved i ett fall och ospecificerat i det andra. Ingående anläggningar: Takbärare; 1937, 2293/1953, 2002/2013, 6491/2029, 6610/6582. Omstolpningar; 2200, 6510/3364, äggstolpar: 1904, 1924, 1930, 1942, 1951, 1964, 1971, 0, 2022, 2037, 2207, 6413, 6483, 6535, 6601, 6860, 6870, 6879, 6887, Övriga: Y m Figur 107. Plan över hus 1, Stora Prästgården. Skala 1: Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

3 Y Y X m Schaktkant Stolphål Hus X Figur 108. Plan över hus 2, Stora Prästgården. Skala 1: Figur 109. Plan över hus 3, Stora Prästgården. Skala 1: m X X Y Y Hus 2 Typ: Treskeppigt långhus (Tresättare) Funktion: Flerfunktionellt långhus/ekonomibyggnad Orientering: N S Nivå: 18,5 19,0 m ö.h. Yttre form: Rektangulärt, något utsvängda långväggar? Storlek: 16 5,9 meter Yta: 92 m 2 Inre takbärande konstruktion: 6 takbärande stolpar, 3 bockpar, rak ogrupperad stolpsättning. Underbalanserat. Bockbredd: 1,8 meter Spannlängd: 3,4 4,5 meter äggkonstruktion: 8 väggstolpar. 2 på långsidan, 6 i S gaveln, en gavelhörnstolpe i N. Omstolpningar i S gaveln. Ingång: Övriga konstruktionsdetaljer: Anläggningarnas fyllning: Kraftig, brun, kol i flertalet. De flesta stenskodda med stora stenar. I enstaka stolphål fanns obränt trä samt i något fall stolpen bevarad, t.ex och Datering: Typologisk datering till yngre romersk järnålder vendeltid. 14 C-dateringarna kalibrerade med 2σ noggrannhet faller inom tidsramarna e.kr. respektive e.kr. och e.kr. En Combine av dessa dateringar hamnar inom tidsramen 230 till 340 e.kr. (kalibrerat med 2σ). Kontext: Undergrunden bestod av förutom i norr där Bilagor 105

4 den övergick i storblockig morän. Här var även odlingssten påfört i senare tid. Huset ligger delvis på samma yta som hus 3. Några stratigrafiska iakttagelser mellan husen kunde dock inte göras. Anmärkning: I den norra delen av huset ligger ett antal större markfasta block. Här fanns också en stor mängd odlingssten. Fynd: Keramik (F), ben av tamgris (F511), obestämda obrända ben (F320; F430). Analyser: Träkol av tall från stolphål 2473, 2555 och C-daterades. Träkolet från stolphålen var från tallved. Makrofossilanalys utfördes där vete påträffades i stolphålen 4650 och 4639, ospecificerad säd i stolphålet 3387 medan penningört fanns i prov från Ingående anläggningar: Takbärare; 4009/2640, 2555/2605, 4320/2774. äggstolpar; 2473, 2519, 2526, 2662, 4663, Omstolpningar i S gaveln; 4628, Hus 3 Typ: Treskeppigt långhus (tresättare). Funktion: Flerfunktionellt långhus. Orientering: N S Nivå: 18,5 18,7 m ö.h. Yttre form: Rektangulärt Storlek: 12,7 4,5 meter Yta: 50 m 2 Inre takbärande konstruktion: 6 takbärande stolpar, 3 bockpar, rak ogrupperad stolpsättning. Underbalanserat. Bockbredd: 1,5 1,6 meter Spannlängd: 4,1 4,2 meter äggkonstruktion: Tre gavelhörnstolpar, den Ö utflyttad gavelstolpen saknas i norra gaveln. 1 stolphål i Ö långväggen. Ingång: Övriga konstruktionsdetaljer: Anläggningarnas fyllning: Lera och lerig silt, brun till gråsvart ofta innehållande kol och skärvsten. Flertalet stolphål var stenskodda. Datering: Typologisk datering till yngre romersk järnålder folkvandringstid. 14 C-datering med 2σ noggrannhet faller inom tidsramen e.kr. Kontext: Undergrunden bestod av. Huset låg i ett anläggningstätt område och ligger delvis på samma yta som hus 2. Trots detta kunde inga stratigrafiska iakttagelser mellan anläggningar ingående i de båda husen göras. Anmärkning: Tolkade som ett rektangulärt fyrstolpshus i fält. Fynd: Ben (F319), bränd (F218). Analyser: 14 C-datering av obränt ben från stolphål i takbärande konstruktion (A2447). Ingående anläggningar: Takbärare; 2433/2441 (2447), 3568/2674, 2582/2623. äggstolpar; 2246, 2425, 2533, Hus 4 Typ: Fyrstolpshus. Funktion: Ekonomibyggnad. Orientering: NN SSO Nivå: 18,5 18,6 m ö.h. Yttre form: Kvadratisk Storlek: 2,4 2,6 meter Yta: 6 m². Inre takbärande konstruktion: 4 takbärande stolpar, 2 bockpar, stolpsättning. En omstolpning. Bockbredd: 2,4 meter Spannlängd: 2,6 meter äggkonstruktion: Ingång: Övriga konstruktionsdetaljer: Anläggningarnas fyllning: Gråbrun /lerig silt, flertalet med inslag av kol eller sot. Datering: 14 C-datering med 2σ noggrannhet faller inom tidsramen f.kr. Kontext: Undergrunden bestod av. Huset låg i ett anläggningstätt område och i nära anslutning till en grupp av härdar och gropar. Närmaste långhus är hus 2 och hus 3. Anmärkning: Fynd: Obränt ben från tamkatt (F503), ben obestämt (F340; F357; F370; F371). Bränd (F215). Analyser: 14 C-datering av ben från tamkatt i stolphål Ingående anläggningar: Takbärande/väggstolpar; 2716/2828, 2735/2861. Omstolpning; Hus 5 Typ: Treskeppigt långhus. Funktion: Flerfunktionellt långhus. Orientering: N OSO Nivå: 18,2 18,4 m ö.h. Yttre form: Rektangulärt Storlek: >7,6 5,0 meter Yta: 36 m Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

5 Stolphål Hus 2861 Y X X Y m X Figur 110. Plan över hus 4, Stora Prästgården. Skala 1:200. Y Inre takbärande konstruktion: 7 takbärande stolpar, 2 bockpar (2 bockpar fas 2), 3 omstolpningar. Rak stolpsättning. Bockbredd: 1,7 meter (fas 1), 2,6 2,7 (fas 2) Spannlängd: 3,4 meter äggkonstruktion: Tre gavelstolpar. Ingång: Övriga konstruktionsdetaljer: Anläggningarnas fyllning: Gråbrun, hälften innehöll sot eller kol, 2/3 var stenskodda. Rest av stolpe i 7164 och 12354, stolpfärgning i Datering: Typologisk datering till romersk järnålder vendeltid. De två 14 C-dateringarna hamnade inom intervallen e.kr. respektive i e.kr. (kalibrerat med 2σ). 14 C-dateringen gäller fas 2. Kontext: Undergrund, överlagrar kulturlager Y X m Figur 112. Plan över hus 6, Stora Prästgården. Skala 1: X Y Figur 111. Plan över hus 5, Stora Prästgården. Skala 1:200. Y X m Bilagor 107

6 12606 Y X X m Figur 113. Plan över hus 7, Stora Prästgården. Skala 1:200. Y Stolphål Härd Hus Anmärkning: Endast den sydöstra änden ligger inom undersökningsytan. Huset förefaller ha två faser med olika breda mittskepp, men stolphål som tolkats som fas 2 kan också utgöra stolpar i innerväggar. Huset överlagrades delvis av lager 3505 i N. Fynd: Obrända ben; obestämt (F224), av nöt (F389), av tamgris (F396), av gräsätare (F448) keramik (F266), bränd (F211). Analyser: 14 C-analys av träkol av tall från stolphål 3387 och Makrofossilanalys utfördes där ospecificerad säd framkom i stolphål 3387 och ett hasselnötskal i Ingående anläggningar: Takbärare; 3315/3387, (fas /3387), 7164/12492 (fas /12354). äggstolpar; 3295, 3302, Övriga: X Y Schaktkant Stolphål Hus Figur 114. Plan över hus 1, Örby. Skala 1: S408 Y X m 108 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

7 Hus 6 Typ: Treskeppigt långhus. Funktion: Flerfunktionellt långhus. Orientering: N S. Nivå: 20,2 20,4 m ö.h. Yttre form: Förmodat böjda långsidor och raka gavlar Storlek: >12>5,6 meter Yta: >37 m². Inre takbärande konstruktion: 3 takbärande stolpar, 1 bockpar, rak stolpsättning. Underbalanserat. Bockbredd: 1,6 meter Spannlängd: 4,9 5,2 meter äggkonstruktion: Ingång: En möjlig ingång mellan stolphålen och Övriga konstruktionsdetaljer: Spridda stolphål utmed långsidorna samt f stolphål i södra gaveln. Anläggningarnas fyllning: Gråbrun, mer än hälften innehöll kol, samtliga takbärande stolpar har varit stenskodda. Stolphål A10398 innehöll stolprester. Datering: Typologisk datering till yngre romersk järnålder vendeltid. 14 C-dateringen hamnade inom intervallet e.kr. (kalibrerat med 2σ). Kontext: Undergrunden bestod av. På samma plats som huset och öster därom fanns f stolphål och en tjärtratt. Kan ha utgjort huvudbyggnad i en gård tillsammans med hus 7. Anmärkning: Huset låg vid schaktkant och fortsätter utanför undersökningsytan. Huset var även i övrigt dåligt bevarat och därför svårtolkat. Träkol, av gran från ett stolphål söder om huset gav en datering till e.kr. (kalibrerat med 2σ). Fynd: Analyser: 14 C-analys av träkol av tall i stolphål Ingående Anläggningar: Takbärare; 10398/10417, äggstolpar; 10439, 11039, 11053, 12396, 12422, 12841, 12852, 12889, Övriga: 12384, Hus 7 Typ: Fyrstolpshus. Funktion: Ekonomibyggnad. Orientering: NN SSO Nivå: 20,4 20,6 m ö.h. Yttre form: Kvadratiskt Storlek: 3,7 3,9 meter Yta: 17 m². Inre takbärande konstruktion: 4 takbärande stolpar, 2 bockpar. Bockbredd: 3,7 3,8 meter Spannlängd: 3,8 3,9 meter äggkonstruktion: Ingång: Övriga konstruktionsdetaljer: Anläggningarnas fyllning: Gråbrun lerig silt, stenskodda. Datering: 14 C-dateringarna hamnade inom intervallet e.kr. respektive e.kr. Kalibrerat värde med 2σ noggrannhet. Kontext: Ligger på en förhållandevis anläggningsgles yta omgiven av ett fåtal härdar och stolphål. Undergrunden bestod av. I närheten finns enstaka markfasta block. Kan ha utgjort ett verkstadshus/sekundärbyggnad i en gård med hus 6 som huvudbyggnad. Anmärkning: Härden 9844, belägen nästan mitt i huset antogs ha fungerat som eldstad i huset. Fynd: Analyser: 14 C-analys av träkol av ek från härden A9844 och träkol av ask från stolphål A Ingående anläggningar: Takbärare; 9832, 9863, 9889, härd Örby Hus 1 Typ: Treskeppigt långhus Funktion: Flerfunktionellt långhus Orientering: N SÖ Nivå: 22,8 23,2 m ö.h. Yttre form: Konvext Storlek: > 19,5 6,2 meter Yta: Inre takbärande konstruktion: 10 takbärande stolpar, 4 bockpar. Närmast rak ogrupperad stolpsättning. Bockbredd: 1,5 1,7 meter Spannlängd: 2,8 3,9 meter äggkonstruktion: 7 spridda stolphål. Ingång: En möjlig indragen ingångsstolpe. Övriga konstruktionsdetaljer: Enstaka övriga stolphål inom huset kan tillhöra detta och vara rester av innerväggar eller bås. Bilagor 109

8 Anläggningarnas fyllning: Bestod av, samtliga stolphål för de inre takbärande stolparna var stenskodda med stora stenar, enstaka skärviga. En del av stolphålen innehöll kol. Datering: Typologisk datering till folkvandringstid medan 14 C-dateringen hamnade inom vendeltid och vikingatid. Fynddateringen av amulettringen antyder även det en datering från folkvandringstid fram till vikingatid. Kontext: Överlagras av tegelugn, ligger delvis utanför undersökningsområdet. Undergrunden bestod av. I närheten fanns några härdar. Anmärkning: Möjligen ska stolphålet 448 ingå. I en sådan hypotetisk tolkningen utgör den en gavelstolpe i en rak 4 tillsammans med 5456 och ytterligare två eventuella stolphål utanför schaktkanten. Likaså ska kanske härden 327 räknas till huset. Härden ligger dock inte placerad mitt i spannet utan är förskjuten mot ena raden av inre takbärande stolpar. Fynd: Amulettring (F5), obestämt järnföremål (F6) och bränd (F7). Analyser: Träkol från stolphål 305 kom från trädslagen salix och tall. Den förra 14 C-daterades till tidsramen 690 till 890 e.kr. (kalibrerat med 2σ). Ingående anläggningar: Takbärare; 268, 277, 305, 340, 456, 856, 1086, 1110, äggstolpar; 202, 236, 245, 436, 446, 829, Ingångsstolpe?: 428. Bilaga 2. Tabeller över arkeologiska objekt Rasbo 667, Lilla Prästgården SS = Skärvsten, SBS = Skörbränd sten Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning Kulturlager 100 0,05/0,26 Matjord. Tjockast i sydväst 207 Störning ,3 10,8 0,7 X X Recent avfallshög 226 Härd 50 0,8 0,8 0,03 X X 245 Härd 75 1,7 1,6 0,15 X X Kollins i botten, rest av stensatt kant 294 Kulturlager ,2 0,05/0,26 X X Boplatslager bestående av gråbrun med inslag av småsten och innehållande bränd, djurben och keramik. Nedtryckta högst upp fanns även recenta inslag. Lagret var tjockast i sydost och fortsatte utanför undersökningsområdet. Det undersöktes inledningsvis med 13 stycken 1 x 1 meter stora grävenheter, därefter avbanades det skiktvis med grävmaskin. Inga anläggningar påträffades på, i eller under lagret. 318 Stolphål 50 0,11 0,11 0, Stolphål 50 0,15 0,15 0, Härd 50 1,32 0,97 0,11 X X X X Tydliga sot- och kollinser 468 Grop 50 0,65 0,5 0,13 X 475 Grop 50 0,45 0,28 0,09 X 615 Utgår 50 Naturlig 622 Härd 50 0,9 0,9 0,12 X X X 628 Härd 50 0,5 0,5 0,1 X X 635 Härd ,8 0,12 X X 645 Utgår 50 Matjordsrest 655 Brunn 50 3,46 2,99 1,62 X X En del större stenar återfanns i framförallt de övre delarna. En större ansamling bränd påträffades även i de övre delarna. 670 Härd 50 1,1 1 0,06 X X Härdbotten 696 Härd 50 1,8 1,2 0,1 X X X Rester av kantkedja, låg på gropssytem Störning 50 7,4 3,1 0,3 Rest av sprängt block 733 Gropsystem 50 4,7 4,2 0,68 X 110 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

9 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning 773 Kulturlager ,6 16 0,2/0,3 X X Kolluvium med inslag av småsten och eldpåverkad sten. Lagret var tjockast i de lägre belägna partierna i sydväst och fortsatte utanför undersökningsområdet. Under lagret påträffades en härd och en grop. 985 Ugn ,3 X X 1134 Grop 50 0,4 0,4 0,08 X 1213 Kulturlagerrest 50 0,2 0,2 0, Kulturlagerrest 50 0,65 0,4 0,01/0,05 X 1354 Stolphål 50 0,15 0,15 0,08 Hus Stolphål 50 0,37 0,37 0,17 Hus 1 Stolprest. Plan i botten, platt sten i N kanten 1367 Stolphål 50 0,5 0,5 0,32 Hus 1 Stolprest Härd 50 0,7 0,7 0,08 X Hus Härd 50 0,72 0,45 0,08 X X X 1447 Stör 100 0,47 0,07 0,07 Påträffades i botten av brunn 655. Tjockare vid ena änden, krokig vid andra Stolphål 50 0,4 0,4 0,2 X Hus 1 Inslag av bränd 1458 Stolphål 50 0,52 0,52 0,25 Hus 1 Trärester mot botten 1467 Stolphål 50 0,4 0,4 0,25 Hus Stolphål 50 0,3 0,3 0,14 X Hus 1 Inslag av bränd 1485 Stolphål 50 0,25 0,3 0,28 X X Hus 1 Trärest av stolpe 1492 Stolphål 50 0,25 0,25 0,25 X X Stolprest i mitten 1508 Grop 50 0,7 0,62 0,11 X 1542 Stolphål 50 0,8 0,8 0,19 X X X Hus 1 Trärester 1552 Utgår 50 Matjordsrest 1560 Stolphål 50 0,4 0,4 0,25 X X Hus 1 Stolprest och mörkare i mitten Stolphus 100 Hus 1. Se separat beskrivning Rasbo 630:1, Stora Prästgården SS = Skärvsten, SBS = Skörbränd sten Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning Kulturlager 100 0,2/0,4 X X X X Matjord 774 Odlingsröse 100 5,1 4,3 1,7 Bestod av både upp till två meter stora block och mindre stenmaterial. Gav ett sentida intryck. ar anlagt på ett parti berg i dagen Stolphål 50 0,4 0,4 0,37 X Skoning av 0,05-0,1 m stora stenar 1821 Grop 50 1,3 1,1 0,11 X 1826 Stolphål 50 0,55 0,52 0,25 X Trärester 1842 Stolphål 50 0,96 0,78 0,32 X 1873 Stolphål 50 0,48 0,4 0, Utgår 50 Försvann vid rensning 1881 Härd 50 0,7 0,7 0,13 X Und. vid FU (A2025 då, 14 C-dat.) 1887 Utgår 50 motsvarar Stolphål 0 0,51 0, Utgår 50 Försvann vid rensning 1904 Stolphål 50 0,36 0,35 0,24 X Hus Utgår 50 Naturlig grusfläck 1924 Stolphål 50 0,46 0,4 0,1 X X X Hus Härd ,9 0,03 X X X Härdrest 1930 Stolphål 50 0,49 0,4 0,25 X X X Hus Stolphål 50 0,45 0,45 0,13 X X 1937 Stolphål 50 0,6 0,55 0,18 X X Hus Stolphål 50 0,5 0,46 0,24 X Hus Stolphål 50 0,5 0,4 0,15 X X Bilagor 111

10 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd 1951 Stolphål 50 0,5 0,4 0,3 X X X Hus Stolphål 50 0,7 0,6 0,16 X X Hus Stolphål 50 0,26 0,24 0,24 X Hus Stolphål 0 0,4 0,31 Hus 1 0 Stolphål 50 0,36 0,35 0,17 X X Hus 1 SS SBS Kontext Anmärkning 8 Utgår 100 Syntes ej i profil 1995 Utgår 100 Försvann vid rensning 2002 Stolphål 50 0,5 0,44 0,13 X X X Hus Stolphål 50 0,6 0,52 0,16 X X Hus Stolphål 50 0,3 0,3 0,17 X X Hus Stolphål 50 0,64 0,6 0,2 X X X Hus Stolphål 50 0,7 0,66 0,33 X Hus Stolphål 80 0,92 0,8 0,25 X X Hus Stolphål 50 0,6 0,5 0,26 X X X Hus Härdgrop 50 1,24 1,15 0,28 X X X 2229 Kokgrop 50 0,82 0,64 0,31 X X Mkt skärvsten. Urlakad fyllning? 2237 Stolphål 50 0,6 0,55 0,26 X 2246 Stolphål 50 0,45 0,4 0,23 X Hus Utgår 50 Försvann vid rensning 2257 Utgår 50 Två mindre stenar och lite kol i ytan, inget djup 2264 Stolphål 50 0,5 0,5 0,07 X 2272 Stolphål 50 0,5 0,5 0,1 Osäkert 2280 Utgår 100 X Syntes ej i profil. Endast lite skörbr. sten i yta 2286 Stolphål 50 0,54 0,5 0,2 X Mindre trärester 2293 Stolphål 50 0,58 0,52 0,21 X X Hus Stolphål 50 0,32 0,32 0,22 X X X Inslag av trä 2319 Stolphål 50 0,15 0,15 0,05 X 2325 Utgår 50 Lite kol i ytan, inget djup 2331 Härd 50 0,6 0,1 0,06 X Härdrest 2340 Lager ,2/0,3 X Kulturpåverkat kolluvium bestående av gråbrun/grå med inslag av småsten och grus och innehållande enstaka fynd. Egentligen en fortsättning på lager Genom lagret fanns enstaka anläggningar grävda. Lagret undersöktes inledningsvis i samband med undersökning av dessa anläggningar, därefter avbanades det skiktvis med grävmaskin. Inga anläggningar påträffades under lagret Stolphål 50 0,18 0,16 0, Stolphål 50 0,23 0,21 0, Stolphål 50 0,25 0,25 0, Stolphål 50 0,25 0,2 0,16 X Koncentration av bränd mot botten 2398 Stolphål 50 0,22 0,22 0,08 X 2406 Härd 50 0,9 0,55 0,26 X X 2418 Utgår 100 Syntes ej i profil 2425 Stolphål 50 0,7 0,7 0,12 X X Hus Stolphål 50 0,5 0,43 0,2 X X Hus Stolphål 50 1,2 1,2 0,18 X Hus 3 Grop? 2447 Stolpfärgning 50 0,27 0,27 0,2 Hus 3 Hus Stolphål 50 0,6 0,6 0,23 X Hus 2 Ytliga trärester i fyllningen 2481 Grop 50 0,8 0,7 0, Härd 50 1,72 1,7 0,2 X X X Skär Utgår 50 Försvann vid rensning 2519 Stolphål 50 0,2 0,2 0,12 X Hus Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

11 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd 2526 Stolphål 50 0,24 0,24 0,14 Hus Stolphål 50 0,3 0,28 0,11 Hus 3 SS SBS Kontext Anmärkning 2539 Stolphål 50 0,37 0,3 0,09 Osäkert 2546 Stolphål 50 0,54 0,5 0,18 X 2555 Stolphål 50 0,94 0,9 0,45 X Hus Utgår 100 Försvann vid rensning 2573 Stolphål 50 0,63 0,6 0,25 Skärs av Stolphål 50 0,6 0,58 0,15 X Hus Stolphål 50 0,78 0,67 0,36 X X 2605 Stolphål 50 0,78 0,77 0,43 X Hus Utgår 100 Försvann vid rensning 2623 Stolphål 50 0,63 0,6 0,25 X Hus Stolphål 50 0,4 0,4 0,12 X 2640 Stolphål 50 0,9 0,9 0,47 X Hus Stolphål 50 0,38 0,34 0,1 X Hus 3 Nästan bara skärvsten i fyllningen 2662 Stolphål ,4 X Hus Stolphål 50 0,7 0,6 0,24 Hus 3 Osäker 2695 Stolphål 50 0,53 0,52 0,22 X 2704 Utgår 100 Försvann vid rensning 2711 Stolphål 50 0,2 0,2 0, Stolphål 50 0,25 0,25 0,15 X X Hus Stolphål 50 1,4 1,4 0,48 X X X Skoning av 0,1-0,3 m stora stenar Stolphål 50 0,5 0,5 0,3 X X Hus Grop 50 1,2 1 0,26 X X 2755 Grop 50 0,97 0,9 0, Stolphål 50 0,75 0,68 0,13 X Hus 2 Mycket stört av rötter 2783 Stolphål 50 0,4 0,3 0,05 Osäkert 2790 Grop 50 0,6 0,6 0,18 X Skärs av Härd 50 0,85 0,8 0,23 X X Skär Utgår 100 Försvann vid rensning 2821 Utgår 100 Försvann vid rensning 2828 Stolphål 50 0,4 0,4 0,2 Hus Stolphål 50 0,3 0,3 0,25 X Hus Stolphål 50 0,3 0,3 0,22 X X 2849 Härd 0 0,97 0, Stolphål 50 0,2 0,2 0,07 X Hus Härd 50 0,7 0,7 0,02 X X X Botten 2878 Utgår 50 Ej synlig 2886 Stolphål 0 0,23 0, Härdgrop 50 0,7 0,6 0,14 X 2901 Härd 50 1,7 1,4 0,1 X X X 2919 Stolphål 50 0,3 0,3 0,1 X 2926 Kulturlagerrest 50 0,4 0,3 0,01 X X 2933 Stolphål 50 0,36 0,36 0,2 X X Und. vid FU (A1334 då, 14 C-dat.) 2941 Kulturlagerrest 50 0,26 0,21 0,01/0,03 X X 2947 Härd ,8 0,08 X X X X 2979 Stolphål 50 0,35 0,35 0,12 X Tveksam anläggning 3071 Stolphål 0 0,45 0, Grop ,9 0,25 X 3097 Kokgrop 50 1,9 1,7 0,21 X X X X Und vid FU (A1293 då, 14 C-dat.) 3113 Stolphål 0 0,33 0, Utgår 100 Matjordsrest 3161 Härd ,18 X X 3185 Härd 50 1,2 0,4 0,06 X X Härdrest 3222 Kulturlagerrest 50 0,8 0,6 0,01 X X 3230 Kulturlagerrest 50 0,2 0,2 0,02 Ev. rest av stensprängning 3236 Stolphål 50 0,6 0,5 0,1 X 3244 Stolphål 50 0,6 0,6 0,17 X X Bilagor 113

12 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd 3252 Kulturlagerrest 50 0,5 0,4 0,01/0,02 X 3260 Stolphål 50 0,15 0,12 0, Stolphål 50 0,6 0,5 0,15 X 3275 Stolphål 50 0,4 0,4 0,11 X X 3283 Kulturlagerrest 50 0,3 0,26 0,01/0,02 SS SBS Kontext Anmärkning 3289 Stolphål 50 0,4 0,4 0,2 X Undersökt vid FU (A1277 då) 3295 Stolphål 50 0,5 0,4 0,1 Hus 5 Und. vid förundersökning 3302 Stolphål 50 0,22 0,22 0,12 Hus Stolphål 50 0,26 0,26 0,22 Hus Stolphål 50 0,87 0,54 0,3 X X Hus Stolphål 50 0,82 0,75 0, Stolphål 50 0,3 0,25 0,2 X X X Hus Utgår 100 Försvann vid rensning 3377 Kulturlagerrest 50 0,78 0,7 0,01/0,02 X 3387 Stolphål 50 1,1 0,55 0,3 X Hus 5 Eventuell stolprest i fyllning 3399 Stolphål 50 0,6 0,6 0,12 X Hus Utgår 50 Otydlig i plan 3413 Stolphål 50 0,6 0,57 0,32 Hus Kulturlagerrest 50 0,4 0,4 0,01/0, Stolphål 50 0,25 0,25 0,12 X 3438 Grop 50 0,4 0,4 0,05 X Kol i ytan 3445 Kulturlagerrest 50 0,18 0,18 0, Stolphål 50 0,9 0,8 0,22 X 3462 Störning 50 2,9 1,75 0,3 Sprängsten 3505 Kulturlager 100 7,25 3,6 0,2/0,45 X Avsatt i sänka. Inledningsvis undersökt med handgrävd grävenhet, sedan med maskin. Genom lagret fanns f stolphål grävda (7164, 7153). Fortsatte utanför schaktet Härdgrop 50 0,75 0,75 0,32 X X X 3559 Stolphål 50 0,33 0,3 0,11 X X 3568 Stolphål 50 0,5 0,45 0,18 Hus 3 Osäkert 3574 Stolphål 50 0,3 0,3 0, Grop 0 1,2 0, Stolphål 50 0,25 0,25 0,22 X X 3628 Stolphål 50 0,25 0,25 0, Härd 0 0,82 0, Stolphål 50 0,25 0,25 0, Stolphål 50 0,4 0,4 0, Grop 50 0,6 0,6 0,18 X 3702 Stolphål 50 0,5 0,5 0,04 X Osäkert 3710 Stolphål 50 0,7 0,6 0, Stolphål 50 0,6 0,6 0,21 X 3728 Stolphål 50 0,3 0,3 0, Stolphål 50 0,23 0,23 0, Stolphål 50 0,34 0,34 0, Stolphål 50 0,18 0,18 0, Stolphål 50 0,15 0,15 0, Utgår 50 Naturlig 3795 Utgår 50 Naturlig 3801 Stolphål 50 0,4 0,4 0,08 X Inslag av trä 3809 Stenlyft 50 0,55 0,55 0,3 X 3819 Stolphål 50 0,3 0,3 0,03 X 14 C-dat. vid FU (A1383 då) 3829 Utgår 50 X Naturlig formation 3837 Utgår 50 Matjordsrest 3846 Utgår 50 Naturlig formation 3859 Störning 50 1,9 1,3 0,4 Sprängsten 3928 Stolphål 50 0,4 0,4 0,15 X Osäkert 3978 Utgår 50 Matjord kring block Stenlyft 100 0,8 0,62 0,01 Försvann vid rensning 4009 Stolphål 50 0,78 0,76 0,29 X Hus 2 Skärs av 2493 i väster 114 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

13 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m 4019 Tjärtratt 50 0,54 0,54 0, Stolphål 0 0,35 0,24 Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning 4034 Stolphål 50 0,38 0,38 0,02 Osäkert, endast synlig i plan 4076 Grop 50 1,8 0,85 0,3 X X 4092 Pinnhål 0 0,12 0, Härdgrop 50 0,64 0,64 0,14 X X X 4108 Härdgrop 50 0,2 0,2 0,14 X X X 4114 Grop 50 0,19 0,19 0, Grop 50 0,34 0,34 0, Stolphål 50 0,18 0,18 0,1 X X 4142 Stolphål 50 0,4 0,4 0,02 Osäkert stolphål, endast synligt i plan Stolphål 50 0,42 0,42 0,02 Osäkert stolphål, endast synligt i plan Lager ,1/0,5 X X Kolluvium avsatt i en större naturlig sänka. Bestod av mörkgrå med inslag av småsten, bränd och annat boplatsmaterial. Lagret var tjockast i de lägsta partierna i sydost och fortsatte utanför schaktet. Det undersöktes inledningsvis med 2 stycken 1 1 meter stora handgrävda grävenheter, därefter med en 61 2,5 meter stor maskingrävd grävenhet. Ett antal boplatsanläggningar var grävda genom lagret, inget fall av överlagring kunde däremot konstateras Grop 0 1,36 1, Härd 50 0,55 0,55 0,08 X X X Inslag av 0,5 0,1 m stora stenar 4212 Stolphål 50 0,34 0,34 0,02 Osäkert stolphål, endast synligt i plan Stolphål 50 0,41 0,41 0,02 Osäkert stolphål, endast synligt i plan Stolphål 50 0,39 0,39 0,02 Osäkert stolphål, endast synligt i plan Stolphål 50 0,36 0,36 0,02 Osäkert stolphål, endast synligt i plan Grop 0 1,37 1, Grop 50 1,45 1,05 0, Utgår 100 Försvann vid rensning 4320 Stolphål 50 0,61 0,4 0,1 X Hus Härdgrop 50 0,84 0,5 0,4 X X Fyllning med 4 lager, 1 av endast kol och sot Härd 50 0,28 0,25 0,08 X X X 4356 Utgår 50 Del av kulturlager Stolphål 0 0,33 0, Lager 30 10,5 3 0,2/0,3 Mörkare del av Stenansamling 100 0,6 0,4 0,2 Invid telestolpe, recent 4467 Stolphål 0 0,56 0, Stolphål 50 0,42 0,42 0,02 Osäkert. Gick ej att se i profil Utgår 100 Försvann vid rensning 4614 Stolphål 50 0,19 0,19 0, Stolphål 50 0,65 0,63 0,34 Hus Stolphål 50 0,7 0,68 0,32 X Hus Stolphål 50 0,67 0,61 0,34 X Hus Stolphål 50 0,92 0,9 0,47 X Hus Kokgrop 50 1,65 1,12 0,3 X X X X 4837 Kokgrop 0 1,3 0, Kokgrop 50 1,16 1 0,16 X X X X 4852 Kokgrop 50 1,14 1,1 0,18 X X X X 4860 Kokgrop 50 1,8 1,05 0,18 X X X X 4893 Grop 50 2,45 1,5 0,22 Bilagor 115

14 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning 4926 Stolphål 50 0,9 0,9 1 Recent 4940 Stolpe 100 0,2 0,2 0,4 Recent telestolpe 4962 Störning 50 3,6 3,4 0,1 X X X Sprängt block, recent Störning 50 2,61 1,96 0,08 X X X Sprängt block 5095 Kulturlagerrest 50 0,45 0,45 0,02 Gick ej att se i profil 5107 Kulturlagerrest 50 0,23 0,23 0,02 X X 5119 Sotfläck 50 0,2 0,2 0,01 X 5131 Sotfläck 50 0,2 0,2 0,01 X X 5142 Sotfläck 50 0,15 0,15 0,05 X X 5151 Kulturlagerrest 50 0,45 0,25 0,03 X X 5160 Störning 50 2,35 2 0,35 X X X Sprängt block med kolbitar, recent 5693 Störning 50 0,75 0,75 0,05 X X X Sprängt block 5716 Kokgrop ,26 X X 5723 Kokgrop 50 1,2 1,2 0,42 X X 5805 Grop 50 1,06 1,06 0,24 Inslag av porslin. Recent? 5817 Stenpackning 50 1,1 0,8 0,42 Innehöll recenta fynd 5824 Utgår 50 Naturlig stenförekomst 5847 Stolphål 50 0,7 0,7 0,5 Recent 5853 Stolpe 100 0,2 0,2 0,4 Recent telestolpe 5858 Odlingsröse 100 7,8 5,1 0,4 Bestod av 0,1 0,5 meter stort stenmaterial deponerat mot ett antal markfasta block. Inslag av järnskrot och plast, recent Odlingsröse 100 9,7 3 1,4 Bestod av 0,1 1,5 meter stort stenmaterial anlagt runt ett stort block, förutom i öster. Innehöll recenta inslag som metallplåt och plast, recent Kulturlager ,1/0,3 X X X Boplatslager avsatt i en naturlig sänka. Bestod av gråbrun/ grå med inslag av småsten, ställvis mycket skörbränd sten och skärvsten samt boplatsmaterial i form av bl.a. djurben och bränd. Lagret undersöktes inledningsvis med 13 st. 1 1 meter stora grävenheter, därefter avbanades det skiktvis med grävmaskin. Lagret var tjockast vid dess centrala delar och fortsatte utanför schaktet. I norr överlagrade det brunnnar och enstaka andra anläggningar Kulturlagerrest 50 0,6 0,6 0,01-0, Grop 50 0,75 0,5 0,5 0,05 0,3 m stora stenar i botten Stolphål 50 0,7 0,65 0,32 X Hus Stolphål 50 0,45 0,42 0,3 Hus Utgår 50 Naturlig formation 6464 Utgår 50 Del av Stolphål 50 0,54 0,5 0,38 X X Hus Stolphål 50 0,38 0,35 0,15 X Hus Stolphål 50 0,45 0,44 0,06 X X X Stolphålsbotten 6510 Stolphål 50 0,3 0,26 0,2 X Hus Härd 0 1,25 0, Stolphål 50 0,8 0,6 0,32 X X Hus Stolphål 50 0,25 0,25 0,18 X 6556 Stolphål 50 0,4 0,35 0,1 X 6565 Härd 0 0,9 0, Stolphål 50 0,45 0,44 0,18 Hus Stolphål 50 0,45 0,45 0,24 X X Hus Stolphål 50 0,4 0,37 0,17 X X Hus Stolphål 50 0,35 0,33 0,12 X X Hus Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

15 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m 6620 Härd 0 0,93 0,88 Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning 6681 Härd 50 0,3 0,3 0,06 X X Härdrest/kolfläck 6707 Stolphål 100 0,3 0,25 0, Stolphål 0 1,15 0, Stolphål 0 0,55 0, Stolphål 0 0,73 0, Stolphål 0 0,67 0, Stolphål 0 0,27 0, Stolphål 50 0,43 0,4 0,29 X X Mycket kol 6778 Stolphål 0 0,38 0, Stolphål 0 0,16 0, Utgår 100 Försvann vid rensning 6803 Stolphål 50 0,38 0,37 0, Stolphål 0 0,39 0, Utgår 100 Försvann vid rensning 6827 Stolphål 50 0,23 0,22 0,11 X Osäker avgränsning mot underlaget 6835 Utgår 100 Kolfläck som försvann vid rensning 6845 Utgår 100 Kolfläck som försvann vid rensning 6853 Stolphål 50 0,2 0,2 0,08 X 6860 Stolphål 50 0,38 0,32 0,13 X X Hus Stolphål 50 0,35 0,28 0,15 X X Hus Stolphål 50 0,36 0,28 0,12 X Hus Stolphål 50 0,52 0,44 0,28 X X Hus Utgår 100 Kolfläck som försvann vid rensning 6910 Stolphål 50 0,27 0,27 0,11 Hus Stolphål 0 0,55 0, Stolphål 50 0,34 0,32 0,38 X Skär Pinnhål 0 0,1 0, Stolphål 50 0,6 0,5 0,4 X Hus Stolphål 100 0,7 0,55 0,35 X Hus 5 Stolprest utanför stenskoning mot stolphål Härd ,55 0,08 X X X 7361 Grop 50 0,86 0,83 0,24 X X X 7442 Ugn 50 0,92 0,58 0,12 X X 7473 Utgår 100 Försvann vid rensning 7485 Utgår 100 Naturlig grop 7495 Stolphål 100 0,34 0,33 0,04 Stolphålsbotten 7549 Stolphål 50 0,2 0,19 0,05 Stolphålsbotten 7556 Utgår 100 Försvann vid rensning 7624 Härd 50 1,3 1,05 0,16 X X X 7644 Grop 50 1,62 1,6 0,21 X 7731 Härd 100 0,7 0,45 0,02 X X X X Härdrest 7744 Grop 50 0,98 0,75 0,33 X X 7750 Härd 50 0,98 0,68 0,14 X X X X 7809 Grop 0 0,5 0, Härd 50 1,3 1 0,11 X X 7838 Grop 50 0,76 0,68 0, Kokgrop ,9 0,27 X X X X 7858 Grop 100 1,14 1,1 0,27 X X Avfallsgrop 7867 Stolphål 0 0,46 0, Grop 50 1,54 1,42 0,45 X Recent, fyllning av matjord 7917 Störning ,6 0,4 Grop med sprängsten 7933 Störning 50 2,2 1,9 0,35 Grop med sprängsten 7971 Grop 50 0,48 0,4 0, Utgår 100 Matjordsrest Bilagor 117

16 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning 8049 Lager ,8 0,01/0,3 X Kulturpåverkat kolluvium bestående av gråbrun med inslag av småsten och enstaka fynd. Lagret fortsatte utanför undersökningsområdet. Det undersöktes inledningsvis med 4 st. 1 1 meter stora grävenheter, därefter avbanades det skiktvis med grävmaskin. Inga anläggningar påträffades på, i eller under lagret Pinnhål 0 0,14 0, Härd 50 1,1 1,1 0,06 X X X 8116 Pinnhål 0 0,14 0, Pinnhål 0 0,15 0, Utgår 100 Försvann vid rensning 8203 Härd 50 1,62 1,2 0,1 X X 8483 Utgår 100 Matjordsrest 8529 Utgår 100 Försvann vid rensning 8544 Utgår 100 Försvann vid rensning 8555 Stolphål 50 0,21 0,2 0, Stolphål 50 0,4 0,4 0, Utgår 100 Försvann vid rensning 8597 Utgår 100 Försvann vid rensning 8623 Utgår 100 Rot 8639 Utgår 100 Försvann vid rensning 8649 Stenlyft 100 0,15 0,15 0, Stenlyft 100 0,6 0,55 0, Stolphål 50 0,3 0,3 0,2 X X Tjockt lager kol och sot i botten Stolphål 50 0,2 0,2 0, Grop 50 0,42 0,42 0, Stolphål 50 0,29 0,29 0,3 X X Tre urskiljbara lager Stolphål 50 0,24 0,24 0,14 X X 8983 Störning 50 4,05 1,9 0,5 Grop med sprängsten 9007 Utgår 50 Fläck av mörkare 9077 Grop 50 0,55 0,4 0,13 X 9118 Stolphål 50 0,26 0,26 0, Utgår 100 Försvann vid rensning 9153 Utgår 100 Matjordsrest 9166 Utgår 100 Försvann vid rensning 9254 Utgår 50 Fläck av mörkare 9270 Stenlyft 50 0,53 0,5 0, Stenlyft 50 0,5 0,35 0, Utgår 50 Fläck av mörkare 9315 Kulturlagerrest 50 0,3 0,18 0,02 X X 9326 Utgår 50 Fläck av mörkare 9338 Utgår 50 Fläck av mörkare 9351 Utgår 50 Fläck av mörkare 9361 Stenlyft 50 0,5 0,5 0, Stenlyft 50 0,5 0,5 0, Grop 50 0,78 0,55 0, Utgår 50 Fläck av mörkare 9417 Stenlyft 50 0,4 0,37 0, Lager ,3/0,35 Kulturpåverkat kolluvium bestående av gråbrun med inslag av småsten och enstaka fynd. Lagret undersöktes inledningsvis med 2 stycken 1 1 meter stora grävenheter, därefter avbanades det delvis med grävmaskin. Inga anläggningar påträffades på, i eller under lagret Stolphål 0 0,32 0, Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

17 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning 9593 Kokgrop 100 1,3 1 0,23 X X X Mycket bränd och kol runt samt under stenarna 9615 Stolphål 100 0,16 0,16 0,03 X Mycket osäkert, stenlyft? 9625 Utgår 100 Försvann vid rensning 9641 Utgår 100 Försvann vid rensning 9655 Utgår 100 Försvann vid rensning 9665 Utgår 100 Försvann vid rensning 9676 Utgår 100 Stenlyft 9685 Härd 50 1,05 1,05 0,06 X X X 9720 Utgår 100 Matjordsrest 9745 Stolphål 50 0,12 0,1 0,17 X 9753 Pinnhål 0 0,09 0, Kulturlager 40 2,5 0,5 0,05/0,18 X X X Lager runt mindre block. Rikligt med skärvig sten samt en ca 0,05 m tjock kollins i botten. Man har förmodligen eldat för att spränga blocket Kulturlager 30 5,7 3 0,03/0,15 Lager bestående av homogen lerig silt, enstaka inslag av ytterst små kolfragment. Äldre jordbrukshorisont Stolphål 50 0,47 0,46 0,23 Hus Härd 50 0,9 0,9 0,06 X X Hus Stolphål 50 0,7 0,6 0,3 Hus Stolphål 50 0,62 0,52 0,2 X 9889 Stolphål 50 0,44 0,42 0,26 Hus Stolphål 50 0,22 0,2 0,21 X 9971 Stolphål 50 0,47 0,47 0,18 X 9984 Utgår 50 Fläck av mörkare 9994 Utgår 50 Fläck av mörkare Utgår 50 Fläck av mörkare Utgår 100 Matjordrest Utgår 50 Motsvarar Grop 50 0,9 0,75 0,2 X Recent intryck Stenpackning 100 8,6 2,5 0,3 Utgjorde de nedre delarna av odlingsröset 6195, anlagt runt ett stort block förutom i öster. issa delar av stenpackningen torde vara recenta men vissa är troligen samtida med kulturlagret som fanns mellan och under stenarna Utgår 100 Försvann vid rensning Utgår 100 Försvann vid rensning Härd 50 0,85 0,85 0,04 X X X Stolphål 50 0,25 0,25 0,16 X Kulturlagerrest 50 0,2 0,2 0, Stolphål 50 0,5 0,5 0,16 X Hus 6 Skoning av 0,15 m stora stenar Stolphål 50 0,9 0,7 0,38 X Hus 6 Stolprester, skoning av 0,4 m stora stenar Stolphål 50 0,9 0,7 0,32 X Hus 6 Skoning av 0,1 0,4 m stora stenar Stolphål 50 0,2 0,2 0,13 X Hus Stolphål 50 0,26 0,23 0, Stolphål 50 0,16 0,16 0, Stolphål 50 0,7 0,7 0,37 Hus 6 Skoning av 0,1-0,3 m stora stenar Stolphål 50 0,7 0,54 0,18 Hus Kulturlagerrest 50 0,3 0,3 0,01/0,02 Osäker Stolphål 50 0,56 0,5 0,1 X Skoning av 0,15 0,3 m stora stenar Stolphål 50 0,54 0,5 0,11 X Skoning av 0,2 m stora stenar Stolphål 50 0,45 0,45 0,18 X Skoning av 0,1-0,2 m stora stenar. Bilagor 119

18 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m 120 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning Stolphål 50 0,54 0,47 0,28 X X Skoning av 0,1-0,4 m stora stenar Utgår 50 Matjordsrest Utgår 50 Matjordsrest Störning 50 2,54 1,93 0,45 Grop med sprängsten Störning 50 2,8 1,67 0,4 Grop med sprängsten Stolphål 0 0,44 0, Härd 50 0,8 0,8 0,18 X X Anlagd vid ett block Stolphål 50 0,6 0,4 0,2 X Härd 50 0,5 0,48 0,23 X X Härd ,3 0,1 X X Stolphål 50 0,48 0,32 0,04 Stolphålsbotten Stolphål 50 0,38 0,3 0,05 Stolphålsbotten attenhål 50 1,34 1,3 0,62 X attenhål 100 7,9 4,8 1,2 X X Stolphål 50 0,39 0,38 0, attenhål 50 4,56 2,6 1,06 X Enstaka stenar 0,2-0,3 m i fyllning Utgår 50 Fläck av mörkare 12 Kulturlager 100 2,95 2,65 0,05/0,35 X X X Bestod nästan uteslutande av bränd, särskilt vid de centrala delarna. ar inbakat i lager 6316 och överlagrade vattenhålet Troligen rör det sig om resterna av en lerklinad konstruktion som dumpats på platsen attenhål 50 1,9 1,7 0, Utgår 100 Ej synlig i plan Stolphål 50 0,4 0,4 0,14 X Stolphål 50 0,45 0,4 0,14 X X Stolphål 0 0,2 0, Stolphål 50 0,8 0,8 0,3 X Hus Härd 50 0,55 0,55 0,19 X X Stolphål 50 0,6 0,6 0,25 X Hus 5 Trärester i fylln., skoning av 0,1-0,4 m stora stenar Grop 50 0,58 0,4 0, Grop 50 0,6 0,52 0,07 X Stolphål 50 0,15 0,15 0,03 Kulturlagerrest? Stolphål 50 0,64 0,6 0,27 X X Hus 6 Skoning av 0,1-0,2 m stora stenar Stolphål 50 0,73 0,6 0,24 X X Hus Tjärtratt 100 1,15 1,15 0,72 X X Stolphål 50 0,6 0,5 0,25 X Hus 5 Stolpfärgning, skoning av 0,1-0,2 m stora stenar Härd 50 1,27 1,2 0,1 X X X Stolphål 50 0,5 0,5 0,32 Hus Stolphål 50 0,16 0,16 0,1 X Stenlyft 50 0,3 0,3 0, Stolphål 50 0,37 0,35 0,41 X Kulturlager ,8 0,02/0,3 X X X X X Boplats-/avfallslager bestående av gråbrun/grå siltig/humös med inslag av småsten, skärvsten, skörbränd sten och innehållande boplatsfynd. Lagret var anlagt mot ett stort block och tydligast i väster och norr. I söder och öster var det omrört genom åkerbruk. Det undersöktes inledningsvis med 4 stycken 1 1 meter stora handgrävda grävenheter, därefter grävdes även resten för hand. Lagret överlagrades av och var delvis inbakat i stenpackningen 10090, i övrigt överlagrade det härdgropen

19 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning Utgår 50 Motsvarar Stolphål 50 0,18 0,16 0, Stolphål 0 0,11 0, Härd 50 0,45 0,41 0,16 X X Låg mellan schaktkant och markfast block Lager ,3 0,01/0,3 X Kulturpåverkat kolluvium bestående av gråbrun/grå med inslag av småsten och grus och innehållande enstaka fynd. Genom lagret fanns talrika anläggningar grävda. Lagret undersöktes inledningsvis i samband med undersökning av dessa anläggningar, därefter avbanades det skiktvis med grävmaskin. Inga anläggningar påträffades under lagret attenhål 50 0,8 0,78 0, Grop 50 0,68 0,6 0,48 X X Stolphål 50 0,19 0,19 0, Stolphål 50 0,45 0,42 0,15 X X Skoning av 0,05-0,2 m stora stenar Kulturlagerrest 50 0,12 0,09 0,02 X Stolphål 50 0,52 0,47 0,23 X Hus Stolphål 50 0,6 0,6 0,14 Hus Stolphål 50 0,22 0,22 0,08 Hus Stolphål 50 0,2 0,2 0,03 Hus 6 Kulturlagerrest? Utgår 50 Försvann vid rensning Stolphål 50 0,27 0,27 0,12 X Stolphål 50 0,31 0,31 0,13 X Utgår 100 Försvann vid rensning Stolphål 50 0,18 0,16 0,1 X Stolphål 50 0,18 0,16 0, Stolphål 50 0,2 0,2 0, Stolphål 0 0,23 0, Grop 40 1,9 1 0,39 X Grop 30 1,15 0,95 0, Grop 50 1,8 1,5 0, Härdgrop 100 1,6 1,5 0,2 X X X X Härd 50 0,6 0,6 0,04 X X Stolphål 50 0,15 0,15 0,09 X X Stolphål 50 0,15 0,15 0,09 X X Utgår 100 Försvann vid rensning Stolphål 50 0,22 0,22 0, Stolphål 50 0,28 0,26 0, Stenlyft 50 0,3 0,24 0, Stolphål 50 0,2 0,18 0, Stolphål 50 0,26 0,24 0, Stolphål 0 0,14 0, Stolphål 50 0,35 0,3 0, Stolphål 50 0,3 0,2 0, Husgrund Motsvarar Rasbo Ramp Motsvarar Rasbo Utgår 50 Matjordsrest Stolphål 50 0,8 0,7 0,25 X X Hus 6 Skoning av 0,1-0,2 m st stena Stolphål 50 0,45 0,45 0,12 Hus 6 Skoning av 0,1-0,15 m stora stenar Stolphål 50 0,6 0,4 0,07 Hus Stolphål 50 0,6 0,5 0,23 X Utgår 50 Motsvarar Stolphål 50 0,5 0,5 0,36 X X Kokgrop 100 1,25 0,72 0,6 X X X Mkt skörbränd sten mot botten Bilagor 121

20 Idnr Anl. typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd Grop 100 0,65 0,48 0,3 X X X SS SBS Kontext Anmärkning Stolphus 100 Se separat beskrivning Stolphus 100 Se separat beskrivning Stolphus 100 Se separat beskrivning Stolphus 100 Se separat beskrivning Stolphus 100 Se separat beskrivning Stolphus 100 Se separat beskrivning Stolphus 100 Se separat beskrivning Stolphål 0 0,48 0,43 14 C-dat. vid FU (A3201 då) Kokgrop 50 0,75 0,55 0,3 X Und på FU. Ej återfunnen SU Rasbo 664, Örby SS = Skärvsten, SBS = Skörbränd sten Idnr Anl. Typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning 100 Ugn 100 Se separat beskrivning 101 Ränna 100 Se separat beskrivning 201 Matjord 100 0,3 0,4 202 Stolphål 50 0,32 0,32 0,2 Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av upp till 0,2 m stora stenar. 215 Härd 50 1,25 0,95 0,12 X X Fyllning av mörkgrå. 228 Stolphål 50 0,18 0,16 0,4 Tydligare i plan än i profil. Fyllning av gråbrun. 236 Stolphål 50 0,6 0,6 0,28 X X Hus 1 Fyllning av mörkgrå. Skoning av 0,1-0,2 m stora stenar. 245 Stolphål 50 0,78 0,62 0,3 Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av mestadels 0,05-0,1 m stora skärvstenar, ett par 0,15-0,2 m stora stenar förekom också. 255 Härd 50 0,7 0,6 0,04 Härdrest 268 Stolphål 50 0,84 0,84 0,4 Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av 0,2-0,3 m stora stenar. 277 Stolphål 50 0,86 0,84 0,6 X Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av 0,15-0,45 m stora stenar. 289 Stolphål 50 0,22 0,2 0,08 Fyllning av ljusgrå. 296 Stolphål 50 0,4 0,36 0,12 Fyllning av mörkgrå. Skoning av 0,05-0,1 m stora stenar. 305 Stolphål 50 1,05 1,05 0,78 X X Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av 0,2-0,7 stora stenar. 318 Stolphål 50 0,3 0,28 0,16 X Osäkert. Fyllning av gråbrun emellan. 327 Härdgrop 50 0,6 0,6 0,22 X X X X Fyllning av svart med mycket kol och sot. 340 Stolphål 50 0,8 0,7 0,3 Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av 0,1-0,5 m stora stenar. Fortsatte utanför schaktet. 349 Nedgrävning 100 3,8 2,45 0,2 Ugn Raseringslager 100 X X X X Ugn Ränna 50 0,24 Ränna Stenpackning 100 Ränna 101 0,05-0,15 m stora stenar 397 Planka 100 1,3 0,15 0,01 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 419 Stolphål 50 0,36 0,35 0,16 X Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av 0,05-0,1 m stora skärvstenar. 122 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

21 Idnr Anl. Typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning 428 Stolphål 50 0,38 0,36 0,12 X Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av 0,05 m stora skärvstenar. 436 Stolphål 50 0,42 0,4 0,26 X Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av mestadels 0,05-0,1 m stora skärvstenar, ett par 0,15-0,2 m stora stenar fanns också. 446 Stolphål 50 0,82 0,74 0,18 X Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av 0,1-0,2 m stora stenar. 456 Stolphål 50 0,7 0,66 0,22 Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av 0,15-0,3 m stora stenar. Fortsatte utanför schaktet. 464 Stenpackning 100 2,6 1,6 0,1 Ugn 100 Kantiga, 0,05-0,2 m stora stenar samt murbruk 494 Stenskoning 100 0,5 0,5 Stolphål Stenskoning 50 0,4 0,3 Stolphål 856 0,2-0,3 m stora stenar, delvis omrörd av ugnslämningarna 0,2-0,3 m stora stenar, rubbad av ugnslämningarna 554 Raseringslager 100 X X X X Ugn 100 Inslag av tegelkross och murbruk 627 Kollovium 100 0,2-0,3 Helt fyndtomt, mycket mörkt. 652 Slana 100 1,2 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 655 Slana 100 1,9 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 658 Slana 100 1,9 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 661 Slana 100 1,7 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 664 Slana 100 0,9 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 666 Slana 100 0,9 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 668 Slana 100 0,7 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 670 Slana 100 1,15 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 672 Slana 100 1,65 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 674 Slana 100 1,15 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 676 Slana 100 1,95 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 678 Planka 100 1,25 0,03 0,01 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 691 Grundmur 100 1,6 1,3 0,08 Ugn 100 0,05-0,15 M stora stenar, inslag av kalkbruk 727 Slana 100 0,15 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 729 Slana 100 0,6 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 731 Slana 100 0,15 0,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 733 Slana ,03 0,03 Ugn 100 Horisontell, förkolnad 735 Utjämningslager 100 X X Ugn 100 Inslag av småsten 758 Lergolv 100 X Ugn Stenpackning 100 0,4 0,35 0,1 Ugn 100 0,05-0,1 M stora stenar 815 Utfyllnadslager 100 X Ränna Stolphål 50 0,16 0,16 0,04 Hus 1 Tydligare i plan än i profil. Fyllning av ljusgrå. 836 Kulturlagerrest 50 X 856 Stolphål 50 0,66 0,55 0,5 Hus 1 Framkom under ugnslämningarna. Fyllning av gråbrun med ett par 0,2 m stora stenar. 900 Stenansamling 50 1,2 1,2 0,16 Ansamling av kantig men ej eldpåverkad natursten med grå emellan. ilade delvis på berg. 915 Härd ,3 X Fyllning av mörkgrå med inslag av obrända djurben (ej tillvaratagna). 925 Utgår 50 Ansamling av lösjord mot en stor sten. 949 Stenskoning 50 0,3 0,3 Stolphål ,1-0,2 m stora stenar Bilagor 123

22 Idnr Anl. Typ Und. andel Längd i m Bredd i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning 999 Utgår 50 Ansamling av lösa stenar mot berghäll Marklager 100 X X Ugn Odlingslager 100 0,2-0,3 X X Enstaka mindre stenar Stolphål 50 0,55 0,5 0,28 X Hus 1 Fyllning av gråbrun. Skoning av upp till 0,3 m stora stenar Stolphål 50 0,7 0,7 0,6 Hus 1 Framkom under ungslämningarna. Fyllning 1095, stenskoning Stolphålsfyllning 50 X X X Stolphål Stolphål 50 0,66 0,64 0,4 X X Hus 1 Framkom under ugnslämningarna. Fyllning av gråbrun Stolphål 50 0,7 0,7 0,32 X Hus 1 Framkom under ugnslämningarna. Fyllning av gråbrun. Skoning av 0,1 0,3 m stora stenar Stolphus 100 Hus 1, se separat beskrivning Rasbo 630:1, Grusvägen, arkeologiska objekt SS = Skärvsten, SBS = Skörbränd sten Idnr Anl. Typ Und. andel L i m B i m Min/max tj. i m H/D i m Sot Kol Bränd SS SBS Kontext Anmärkning Kulturlager ,75 4,2 0,1/0,15 X X Fyllning av grå Härd 50 0,34 0,34 0,08 X X Härdrest Grop 50 1,75 1,6 0,3 X X Skålformad, fyllning av grå Härd 50 0,4 0,39 0,01 X X X Härdrest Kulturlager 50 1,3 1 0,1/0,35 X X X X Fyllning av mörkgrå Stolphål 50 0,7 0,64 0,22 X X Fyllning av mörkgrå Kulturlager ,2 0,05/0,08 X X Stolphål 50 0,57 0,43 0,15 X X Fyllning av mörkgrå Kulturlagerrest 50 0,5 0,42 0, Stolphål 50 0,47 0,45 0,28 X X X Stenskodd, fyllning av grå Stolphål 50 0,54 0,52 0,2 X X Stenskodd, fyllning av mörkgrå Kulturlagerrest 50 0,4 0,34 0, Kulturlagerrest 50 0,45 0,41 0, Stolphål 50 0,8 0,74 0,24 X X X Stenskodd, fyllning av mörkgrå Stolphål 50 0,6 0,6 0,2 X Fyllning av grå Utgår 50 Naturlig mörkfärgning Utgår 50 X X Rotbrand Stolphål 50 0,6 0,5 0,17 X X Fyllning av grå Härd 50 1,7 1,5 0,12 X X Fyllning av grå Utgår 50 Djurgång Utgår Stolphål 50 0,5 0,5 0,15 X X X Stenskodd, fyllning av grå Kulturlagerrest 50 0,45 0,45 0,2 X X Fyllning av gråsvart Utgår 50 Rotbrand Utgår 50 Djurgång Kulturlagerrest 50 0,46 0,43 0,03 X Stolphål 50 0,35 0,32 0,08 X X Fyllning av grå Kulturlagerrest 50 0,31 0,29 0,03 X Utgår 50 Fyllning av grå 124 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

23 Bilaga 3. Tabeller över grävenheter Rasbo 667, Lilla Prästgården Idnr Undersökningsmetod Min. tj. i m Största tj. i m Kontext Anmärkning 304 Hacka/Skärslev 0,2 0,2 294 Inslag av bränd 307 Hacka/Skärslev 0,15 0, Inslag av bränd 310 Hacka/Skärslev 0,08 0,1 294 Mkt bränd 313 Hacka/Skärslev 0,06 0, Inslag av bränd 316 Hacka/Skärslev 0,08 0,1 294 Mkt bränd 327 Hacka/Spade 0,18 0, Dike i N-hörnet 330 Hacka 0,15 0, Enstaka små stenar 333 Spade/Hacka 0,07 0,1 294 Enstaka kolbitar och små stenar 611 Skärslev 0,22 0, Inslag av bränd 614 Hacka/Skärslev 0,18 0,2 294 Inslag av bränd 1169 Hacka 0,07 0, Inslag av bränd 1172 Hacka 0,05 0, Inslag av bränd 1175 Spade 0,08 0,1 294 Inslag av bränd Rasbo 630:1, Stora Prästgården Idnr Undersökningsmetod Min. tj. i m Största tj. i m Kontext Anmärkning 3644 Skärslev/Hacka 0,05 0, , 4844, Skärslev 0,05 0, , Spade 0,3 0, Inslag av bränd 5604 Spade 0,2 0, Skärslev 0,1 0, , Maskin 0,2 0, Hacka/Spade 0,05 0, Spade 0,25 0, Inslag av bränd samt fragment av obränt ben 5839 Spade 0,3 0, Inslag av bränd 6977 Maskin 0,2 0, Maskin 0,2 0, Spade/Hacka 0,1 0, Hacka/Spade 0,1 0, Hacka 0,1 0, Mkt skärvsten och vanlig sten, inslag av bränd 9467 Hacka 0,18 0, Inslag av bränd 9470 Skärslev/Hacka 0,15 0, Inslag av bränd 9473 Spade/Hacka 0,18 0, Enst. bränd. Enst. bränt ben. Enst. obränt ben 9476 Skärslev/Hacka 0,2 0, Maskin/Hacka/Spade 0,1 0, Påbörjades för hand, avslutades med maskin 9483 Hacka/Maskin 0,35 0, Påbörjad för hand, avslutad med maskin. Bränd 9486 Hacka 0,1 0, Inslag av bränd 9489 Spade/Hacka 0,15 0, Hacka/Spade 0,16 0, Skärslev/Hacka 0,15 0, Skärslev 0,1 0, , Skärslev 0,1 0, , Skärslev 0,1 0, , Hacka 0,16 0, Hacka 0,2 0, Hacka 0,2 0, Inslag av bränd Hacka 0,16 0, Inslag av bränd Skärslev 0,05 0, Skärslev 0,05 0, Skärslev 0,3 0, Frostsprängda sten från blocket, inslag av bränd Hacka/Spade 0,08 0, Skärslev 0,3 0, Skärslev 0,3 0, Hacka/Spade 0,18 0, Skärslev 0,1 0, Inslag av bränd och recent metallskrot Spade/Hacka 0,03 0, Bilagor 125

24 Rasbo 664, Örby Idnr Undersökningsmetod Min. tj. i m Största tj. i m Kontext Anmärkning 1040 Skärslev 0,1 0, Skärslev 0,25 0, Skärslev 0,3 0, Bilaga 4. Fyndtabeller Rasbo 667, Lilla Prästgården Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt, i g Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet 1 Järn Sölja 1 Fragment 1 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 2 Cu-leg Bleck 1 Fragment 1 X Konserverat Obestämt 3 Metall Smälta 1 Fragment 4 X Ej sparad Obestämt 4 Cu-leg Sölja 1 Defekt 8 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 5 Järn Sölja 1 Intakt 29 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 6 Cu-leg Sölja 1 Intakt 13 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 7 Cu-leg Smälta 1 Fragment 4 X Ej sparad Hantverk och produktion 8 Cu-leg Kam 1 Defekt 6 X Ej sparad Dräkt, smycken och personlig utrustning 9 Järn Föremål 1 Fragment 15 X Konserverat Obestämt 10 Bly Smälta 1 Fragment 44 X Ej sparad Obestämt 11 Bly Smälta 1 Fragment 91 X Ej sparad Obestämt 12 Bränd 13 Smält 14 Bränd Bränd Sintrad Bränd 294 Torne 16 Fragment 16 Ej sparad Byggnadsdetaljer Fragment 5 Byggnadsdetaljer Anmärkning Torne av järn Torne av järn Luskam 7 Fragment 6 Ej sparad Byggnadsdetaljer Keramik Kärl 2 Fragment 7 Husgeråd och livsmedel 16 Smält 17 Bränd Sintrad Bränd Mynning 1 Fragment 1 Byggnadsdetaljer Fragment 9 Ej sparad Byggnadsdetaljer Keramik Kärl 1 Fragment 5 Husgeråd och livsmedel 19 Bränd Bränd 16 Fragment 18 Ej sparad Byggnadsdetaljer Keramik Kärl 2 Fragment 4 Husgeråd och livsmedel 21 Bränd 22 Bränd 23 Bränd Bränd Bränd Bränd Fragment 4 Ej sparad Byggnadsdetaljer Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer Fragment 4 Ej sparad Byggnadsdetaljer Keramik Kärl 1 Fragment 19 Husgeråd och livsmedel 25 Keramik Kärl 3 Fragment 80 Husgeråd och livsmedel 26 Keramik Kärl 1 Fragment 1 Husgeråd och livsmedel 27 Bränd 28 Bränd 29 Smält Bränd 733 Mynning 1448 Mynning, skuldra Fragment 3 Ej sparad Byggnadsdetaljer Kritpipa 1 Fragment 5 Ej sparad Nöjen Lerklining 97 Fragment 1070 Byggnadsdetaljer 985 Flertal med pinnavtryck 30 Bly Smälta 1 Fragment 10 X Ej sparad Obestämt 126 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

25 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt, i g 31 Bränd 32 Bränd 33 Bränd 34 Bränd Bränd Bränd Bränd Bränd Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet 1 Fragment 6 Ej sparad Byggnadsdetaljer Fragment 3 Ej sparad Byggnadsdetaljer Fragment 6 Ej sparad Byggnadsdetaljer Fragment 5 Ej sparad Byggnadsdetaljer Keramik Skål 4 Fragment 486 Ej sparad Husgeråd och livsmedel 36 Keramik Skål 1 Fragment 3 Ej sparad Husgeråd och livsmedel 37 Bränd 38 Bränd Bränd Bränd Dike Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer 733 Anmärkning B2:Y B2:Y 1 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer Ben Avfall 1 0,9 Osteologi Ben Avfall 7 7,1 Osteologi Ben Avfall 8 2,6 Osteologi Ben Avfall 3 1,5 Osteologi Ben Avfall 1 2,2 Osteologi Ben Avfall 3 2,6 Osteologi Ben Avfall 1 0,4 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall 4 1,3 Osteologi Ben Avfall 1 0,8 Osteologi Horn Avfall 1 1 Hantverk och produktion 50 Ben Avfall 6 5,6 Osteologi Ben Avfall 1 0,5 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall 1 0,3 Osteologi Ben Avfall 2 1,5 Osteologi Ben Avfall 1 0,6 Osteologi Ben Avfall 1 0,1 Osteologi Ben Avfall 5 1 Osteologi Ben Avfall 1 7,2 Osteologi Ben Avfall 2 3 Osteologi Ben Avfall 2 2,1 Osteologi Ben Avfall 6 5,2 Osteologi Ben Avfall 6 1,9 Osteologi Obestämd djurart, sågat horn 63 Ben Avfall 1 0,4 Osteologi 985 Dåligt förbr, blått 64 Ben Avfall 1 25,2 Osteologi Ben Avfall 1 5,5 Osteologi Ben Avfall 2 1,1 Osteologi Ben Avfall 1 0,8 Osteologi 1485 Bilagor 127

26 Rasbo 630:1, Stora Prästgården Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g 128 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet 1 Silver Mynt 1 Fragment 0,5 X KMK Handel och värdemätare 2 Ben Avfall 11 8 Osteologi Cu-leg Skrot 1 Fragment 7 X Konserverat Hantverk och produktion 4 Cu-leg Skrot 1 Defekt 12 X Konserverat Hantverk och produktion 5 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,6 X Konserverat Hantverk och produktion 6 Cu-leg Skrot 1 Fragment 4 X Konserverat Hantverk och produktion Anmärkning Knopp av spännbuckla. Likarmat spänne. Upprullad kant. Spår av vitmetall på baksidan. Undre delen av matjorden. Mynningsbit av kärl. 7 Järn Föremål 1 Fragment 7 X Konserverat Obestämt Undre delen av matjorden 8 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,6 X Konserverat Hantverk och produktion 9 Glas Pärla 1 Fragment 2 Dräkt, smycken och personlig utrustning 10 Järn Kil 1 Defekt 14 X Konserverat Hantverk och produktion 11 Cu-leg Klipp 1 Fragment 1 X Konserverat Hantverk och produktion 12 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,6 X Konserverat Hantverk och produktion 13 Cu-leg Bleck 1 Fragment 0,3 X Konserverat Obestämt 14 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,8 X Konserverat Hantverk och produktion 15 Cu-leg Klipp 1 Fragment 2 X Konserverat Hantverk och produktion 16 Cu-leg Råämne 1 Defekt 7 X Konserverat Hantverk och produktion 17 Cu-leg Skålla 1 Intakt 2 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 18 Järn Kniv 1 Defekt 32 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 19 Metall Bleck 1 Fragment 0,3 X Konserverat Obestämt 20 Glas Pärla 1 Intakt 1 Dräkt, smycken och personlig utrustning 21 Järn Brodd 1 Defekt 6 X Konserverat Transport och samfärdsel 22 Silver Föremål 1 Fragment 0,3 X Konserverat Handel och värdemätare 23 Cu-leg Ring 1 Intakt 1 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 24 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,2 X Konserverat Hantverk och produktion 25 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,8 X Konserverat Hantverk och produktion 26 Cu-leg Mynt 1 Defekt 1,6 X Konserverat Handel och värdemätare 27 Cu-leg Spänne 1 Defekt 8 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 28 Cu-leg Spik 1 Intakt 0,9 Konserverat Husgeråd och livsmedel 29 Cu-leg Beslag 1 Defekt 0,5 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning Undre delen av matjorden Bränd. Blå. Delvis ihopvikt. Undre delen av matjorden. Delvis ihopvikt Ihoptryckt Blad med lite av tången Gul. Ihopvikt Ovalt spänne Prydnadsspik 30 Järn Föremål 1 Fragment 3 X Konserverat Obestämt Spetsigt fragment 31 Järn Kniv 1 Fragment 4 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 32 Järn Skölpjärn 1 Intakt 16 X Konserverat Hantverk och produktion 6316 Spets 33 Järn Föremål 1 Defekt 6 X Konserverat Obestämt Del av nyckel? 34 Cu-leg Föremål 1 Defekt 12 X Konserverat Obestämt Böjt, runt beslag med ornamentik

27 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet Anmärkning 35 Järn Föremål 1 Fragment 2 X Konserverat Obestämt Kant av modernt metallkärl? 36 Metall Knapp 1 Defekt 2 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 37 Järn Ämnesjärn 1 Fragment 77 X Konserverat Hantverk och produktion 38 Järn Kil 1 Intakt 16 X Konserverat Hantverk och produktion 39 Cu-leg Klipp 1 Fragment 1 X Konserverat Hantverk och produktion 40 Cu-leg Nit 1 Defekt 4 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 41 Järn Föremål 1 Fragment 14 X Konserverat Obestämt Ihopvikt Undre delen av matjorden. Huvud av prydnadsnit 42 Järn Föremål 1 Fragment 2 X Konserverat Obestämt Undre delen av matjorden. Knivspets? 43 Cu-leg Skålla 1 Defekt 0,4 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 44 Metall Smälta 1 Intakt 2 X Ej sparad Hantverk och produktion 45 Cu-leg Beslag 1 Fragment 2 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 46 Cu-leg Skålla 1 Defekt 1 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 47 Bly Hänge 1 Defekt 5 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 48 Karneol Pärla 1 Fragment 0,4 Dräkt, smycken och personlig utrustning 49 Järn Kniv 1 Fragment 8 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 50 Cu-leg Fingerring 1 Intakt 2 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 51 Metall Sked 1 Fragment 1 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 52 Järn Brodd 1 Defekt 7 X Konserverat Transport och samfärdsel 53 Cu-leg Ströning 1 Intakt 0,6 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 54 Järn Föremål 1 Fragment 3 X Konserverat Obestämt 55 Mässing Skruv 1 Fragment 5 X Konserverat Byggnadsdetaljer och 56 Cu-leg Gjuttapp 1 Fragment 9 X Konserverat Hantverk och produktion Ihoptryckt Spår av vitmetall på baksidan. Små nitar. Del av tånge och blad Undre delen av matjorden Ornerat. Modernt. Huvud. Recent. 57 Järn Föremål 1 Fragment 14 X Konserverat Obestämt Spetsigt fragment 58 Cu-leg Fingerring 1 Intakt 1 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 59 Järn Brodd 1 Defekt 4 X Konserverat Transport och samfärdsel 60 Cu-leg Gryta 1 Fragment 45 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 61 Järn Brodd 1 Defekt 6 X Konserverat Transport och samfärdsel 62 Cu-leg Ströning 1 Defekt 0,3 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 63 Järn Lås 1 Fragment 16 X Konserverat Byggnadsdetaljer och 64 Cu-leg Skrot 1 Fragment 5 X Konserverat Hantverk och produktion 65 Järn Sölja 1 Fragment 2 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 66 Cu-leg Bleck 1 Fragment 0,6 X Konserverat Obestämt 67 Järn Pilspets 1 Defekt 6 X Konserverat apen och rustningar 68 Järn Kniv 1 Fragment 10 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 69 Järn Kniv 1 Fragment 5 X Konserverat Husgeråd och livsmedel Fot Mynningsbit av kärl Torne Blad Spets Bilagor 129

28 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet 70 Cu-leg Skålla 1 Intakt 0,9 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 71 Cu-leg Ring 1 Intakt 0,4 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning Anmärkning 72 Järn Föremål 1 Intakt 8 X Konserverat Obestämt Ihopvikt 73 Järn Kniv 1 Fragment 7 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 74 Cu-leg Syl 1 Intakt 5 X Konserverat Hantverk och produktion 75 Järn Platta 1 Fragment 18 X Konserverat Obestämt 76 Järn Kniv 1 Fragment 6 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 77 Cu-leg Beslag 1 Fragment 2 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning Tånge Tånge och del av blad Undre delen av matjorden. Textilrester. 78 Metall Föremål 1 Defekt 2 X Konserverat Obestämt Modernt? 79 Cu-leg Spänne 1 Defekt 5 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 80 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,8 X Konserverat Hantverk och produktion 81 Cu-leg Smälta 1 Fragment 2 X Konserverat Hantverk och produktion 82 Cu-leg Droppe 1 Fragment 7 X Konserverat Hantverk och produktion 83 Cu-leg Bleck 1 Fragment 0,2 X Konserverat Obestämt 84 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,4 X Konserverat Hantverk och produktion 85 Cu-leg Bleck 1 Fragment 0,2 X Konserverat Obestämt 86 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,5 X Konserverat Hantverk och produktion 87 Cu-leg Föremål 1 Fragment 2 X Konserverat Obestämt 88 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,4 X Konserverat Hantverk och produktion 89 Cu-leg Klipp 1 Fragment 2 X Konserverat Hantverk och produktion Ovalt spänne Cu-legering och järn Spår av vitmetall. 90 Metall Bleck 1 Fragment 0,4 X Konserverat Obestämt Modernt? 91 Cu-leg Bleck 1 Fragment 0,2 X Konserverat Obestämt 92 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,9 X Konserverat Hantverk och produktion 93 Cu-leg Bleck 1 Fragment 0,2 X Konserverat Obestämt 94 Cu-leg Klipp 1 Fragment 3 X Konserverat Hantverk och produktion 95 Cu-leg Klipp 1 Fragment 2 X Konserverat Hantverk och produktion 96 Cu-leg Klipp 1 Fragment 5 X Konserverat Hantverk och produktion 97 Cu-leg Bleck 1 Fragment 0,4 X Konserverat Obestämt Punsspår 98 Metall Plåt 1 Fragment 2 X Konserverat Obestämt Recent 99 Bly Smälta 1 Fragment 2 X Konserverat Hantverk och produktion 100 Cu-leg Bleck 1 Fragment 0,2 X Konserverat Obestämt 101 Cu-leg Klipp 1 Fragment 1 X Konserverat Hantverk och produktion 102 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,2 X Konserverat Hantverk och produktion 103 Metall Smälta 1 Fragment 2 X Konserverat Hantverk och produktion 104 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,6 X Konserverat Hantverk och produktion 105 Cu-leg Klipp 1 Fragment 1 X Konserverat Hantverk och produktion 106 Cu-leg Smälta 1 Fragment 3 X Konserverat Hantverk och produktion 107 Cu-leg Klipp 1 Fragment 1 X Konserverat Hantverk och produktion 108 Cu-leg Skrot 1 Fragment 3 X Konserverat Hantverk och produktion Genomborrat av två hål. Ihopvikt Tillplattad mynningsbit av kärl 130 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

29 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet 109 Metall Bleck 1 Fragment 0,3 X Konserverat Obestämt 110 Bly Rör 1 Fragment 3 X Konserverat Obestämt 111 Bly Föremål 1 Fragment 3 X Konserverat Obestämt 112 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,5 X Konserverat Hantverk och produktion 113 Cu-leg Hänge 1 Fragment 1 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 114 Cu-leg Klipp 1 Defekt 2 X Konserverat Hantverk och produktion 115 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,6 X Konserverat Hantverk och produktion 116 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,9 X Konserverat Hantverk och produktion 117 Järn Hästsko 1 Fragment 112 X Konserverat Transport och samfärdsel 118 Metall Smälta 1 Fragment 28 X Ej sparad Hantverk och produktion 119 Cu-leg Klipp 1 Fragment 1 X Konserverat Hantverk och produktion 120 Järn Kniv 1 Fragment 5 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 121 Metall Knapp 1 Defekt 2 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 122 Järn Kniv 1 Fragment 3 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 123 Cu-leg Knapp 1 Defekt 2 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 124 Järn Sprint 1 Intakt 41 X Konserverat Byggnadsdetaljer och 125 Cu-leg Fingerborg 1 Defekt 3 X Konserverat Hantverk och produktion 126 Cu-leg Skrot 1 Defekt 4 X Konserverat Hantverk och produktion 127 Metall Beslag 1 Fragment 1 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 128 Cu-leg Klipp 1 Fragment 1 X Konserverat Hantverk och produktion Anmärkning itmetall kring ögonen Genomborrat av två hål Spår av nithål. Del av blad Del av blad Ihopvikt. Spår av ornamentik. 129 Metall Plåt 1 Fragment 7 X Konserverat Obestämt Recent 130 Bly Smälta 1 Fragment 33 X Ej sparad Hantverk och produktion 131 Cu-leg Beslag 1 Defekt 4 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 132 Järn Kil 1 Defekt 28 X Konserverat Hantverk och produktion 133 Cu-leg Knapp 1 Intakt 3 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 134 Järn Hästsko 1 Defekt 106 X Konserverat Transport och samfärdsel Osäker. Böjd spets 135 Järn Pilspets 1 Defekt 13 X Konserverat apen och rustningar Armbortpilspets 136 Cu-leg Beslag 1 Intakt 3 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 137 Cu-leg Knapp 1 Defekt 3 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 138 Bly Rör 1 Defekt 10 X Konserverat Obestämt Nedre delen av matjorden. Ihoptryckt 139 Cu-leg Knapp 1 Intakt 3 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning Nedre delen av matjorden 140 Järn Doppsko 1 Defekt 26 X Konserverat apen och rustningar Till spjut 141 Koppar Mynt 1 Intakt 5 X KMK Handel och värdemätare 142 Koppar Mynt 1 Intakt 9 X KMK Handel och värdemätare 143 Koppar Mynt 1 Intakt 8 X KMK Handel och värdemätare 144 Koppar Mynt 1 Intakt 4 X KMK Handel och värdemätare Bilagor 131

30 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet 145 Koppar Mynt 1 Intakt 1,5 X KMK Handel och värdemätare 146 Koppar Mynt 1 Intakt 9 X KMK Handel och värdemätare 147 Koppar Mynt 1 Intakt 4 X KMK Handel och värdemätare 148 Koppar Mynt 1 Intakt 4 X KMK Handel och värdemätare Anmärkning Mycket osäkert mynt 149 Cu-leg Rör 1 Fragment 7 X Konserverat Obestämt Nedre delen av matjorden 150 Järn Nit 1 Fragment 4 X Konserverat Byggnadsdetaljer och 151 Cu-leg Bleck 1 Fragment 0,1 X Konserverat Obestämt 152 Järn Ljushållare 1 Fragment 12 X Konserverat Husgeråd och livsmedel 153 Cu-leg Droppe 1 Fragment 2 X Konserverat Hantverk och produktion 154 Cu-leg Skrot 1 Fragment 5 X Konserverat Hantverk och produktion 155 Cu-leg Skrot 1 Fragment 2 X Konserverat Hantverk och produktion 156 Metall Skrot 1 Fragment 1,5 X Konserverat Hantverk och produktion 157 Cu-leg Skrot 1 Fragment 7 X Konserverat Hantverk och produktion 158 Cu-leg Skrot 1 Fragment 3 X Konserverat Hantverk och produktion 159 Cu-leg Smälta 1 Fragment 17 X Konserverat Hantverk och produktion 160 Cu-leg Droppe 1 Fragment 0,9 X Konserverat Hantverk och produktion 161 Cu-leg Smälta 1 Fragment 2 X Konserverat Hantverk och produktion 162 Cu-leg Smälta 1 Fragment 6 X Konserverat Hantverk och produktion 163 Cu-leg Klipp 1 Fragment 0,7 X Konserverat Hantverk och produktion 164 Cu-leg Klipp 1 Intakt 0,4 X Konserverat Hantverk och produktion 165 Cu-leg Klipp 1 Intakt 0,7 X Konserverat Hantverk och produktion 166 Cu-leg Klipp 1 Intakt 0,3 X Konserverat Hantverk och produktion 167 Järn Föremål 1 Fragment 3 Konserverat Obestämt Bly Smälta 1 Fragment 5 X Ej sparad Hantverk och produktion 169 Järn Mejsel 1 Intakt 5 X Konserverat Hantverk och produktion 170 Cu-leg Klipp 1 Fragment 2 X Konserverat Hantverk och produktion 171 Cu-leg Smälta 1 Fragment 4 X Ej sparad Hantverk och produktion 172 Metall Knapp 1 Defekt 5 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 173 Cu-leg Skrot 1 Fragment 3 X Konserverat Hantverk och produktion Huvud Nedre delen av matjorden. Provtagen av GAL Del av likarmat spänne. Provtaget av GAL Mynningsbit av kärl. Provtaget av GAL Mynningsbit av kärl. Provtaget av GAL Tillplattad bit av spännbuckla. Provtaget av GAL Knop av ryggknappspänne. Förgylln. Provt. av GAL Provtagen av GAL Tillplattad. Provtagen av GAL. Provtagen av GAL Provtagen av GAL Ned del av matjorden. Ihopvikt. Provtaget av GAL Ihopvikt. Provtaget av GAL. Provtaget av GAL Provtaget av GAL Nedre delen av matjorden Ihopvikt. Nedre delen av matjorden Nedre delen av matjorden Nedre delen av matjorden Del av pärlspridare. Förgyllt. Nedre delen av matjorden 174 Järn Föremål 1 Fragment 2 X Konserverat Obestämt Upprullad ände. Del av eldstål? 132 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

31 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g 175 Slagg Järnhaltig slagg 176 Cu-leg Fingerborg 177 Bränd 178 Bränd Bränd Bränd Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet 1 Fragment 21 Hantverk och produktion 1 Fragment 0,9 X Konserverat Hantverk och produktion 1 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 1 Fragment 5 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 179 Keramik Kärl 4 Fragment 14 Husgeråd och livsmedel 180 Keramik Kärl 2 Fragment 10 Husgeråd och livsmedel 181 Keramik Kärl 2 Fragment 9 Husgeråd och livsmedel 182 Bränd Bränd 2 Fragment 15 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 183 Bergart Löpare 1 Fragment 469 Husgeråd och livsmedel 184 Keramik Kärl 1 Fragment 13 Husgeråd och livsmedel 185 Keramik Kärl 8 Fragment 129 Husgeråd och livsmedel 186 Keramik Kärl 3 Fragment 4 Husgeråd och livsmedel 187 Keramik Kärl 2 Fragment 2 Husgeråd och livsmedel 188 Bränd 189 Bränd Bränd Bränd 22 Fragment 27 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 1 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 190 Keramik Kärl 1 Fragment 1 Husgeråd och livsmedel 191 Keramik Kärl 5 Fragment 5 Husgeråd och livsmedel 192 Bergart Löpare 1 Fragment 232 Husgeråd och livsmedel 193 Bergart Löpare 1 Defekt 1012 Husgeråd och livsmedel 194 Slagg Järnhaltig slagg 1 Fragment 25 X Ej sparad Hantverk och produktion 195 Bergart Bryne 1 Fragment 3 X Hantverk och produktion 196 Keramik Kärl 55 Fragment 67 Husgeråd och livsmedel 197 Bränd Bränd 1 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Keramik Kärl 2 Fragment 26 Husgeråd och livsmedel 199 Flinta Eldslagningsflinta 200 Flinta Eldslagningsflinta 1 Fragment 4 Husgeråd och livsmedel 1 Fragment 13 X Husgeråd och livsmedel 201 Skiffer Bryne 1 Fragment 15 Hantverk och produktion 202 Smält Pärla 1 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 203 Keramik Kärl 1 Fragment 11 Husgeråd och livsmedel 204 Slagg Järnhaltig slagg 205 Slagg Järnhaltig slagg 1 Fragment 11 X Ej sparad Hantverk och produktion 1 Fragment 108 Hantverk och produktion 206 Skiffer Bryne 1 Fragment 30 Hantverk och produktion 207 Bergart Malsten 1 Intakt Ej tillvaratagen Husgeråd och livsmedel Anmärkning Svagt grenavtryck En skärva, skivad till två bitar Dekor, mynning Mynning, dekor I ytan på härd Intryck av gräs f.d. pilspets Övre matjord Nedre matjordslager Underliggare, konkav överyta Bilagor 133

32 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g 134 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet 208 Keramik Kärl 8 Fragment 7 Husgeråd och livsmedel 209 Bränd Lerklining 5 Fragment 68 Byggnadsdetaljer och 210 Keramik Kärl 1 Fragment 1 Husgeråd och livsmedel 211 Bränd 212 Bränd 213 Bränd 214 Smält 215 Bränd 216 Bränd Bränd 1 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 1 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 9 Fragment 22 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Pärla 3 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 3 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 11 Fragment 7 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 217 Keramik Kärl 1 Fragment 1 Husgeråd och livsmedel 218 Bränd 219 Bränd Bränd 1 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 5 Fragment 15 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 220 Järn Ten 1 Fragment 2 Ej sparad Obestämt Bränd 222 Bränd Bränd 1 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 2 Fragment 3 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 223 Sandsten Slipsten 1 Fragment 58 X Hantverk och produktion 224 Keramik Kärl 1 Fragment 1 Husgeråd och livsmedel 225 Keramik Kärl 30 Fragment 11 Husgeråd och livsmedel 226 Bränd Bränd 5 Fragment 7 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 227 Bergart Bryne 1 Fragment 30 Hantverk och produktion 228 Skiffer Bryne 1 Fragment 8 Hantverk och produktion 229 Bränd 230 Bränd Bränd 2 Fragment 3 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Lerklining 10 Fragment 515 Byggnadsdetaljer och 231 Skiffer Bryne 1 Fragment 8 Hantverk och produktion 232 Bergart Knacksten 1 Intakt 458 Husgeråd och livsmedel 233 Bergart Löpare 1 Defekt 518 Husgeråd och livsmedel 234 Keramik Kärl 1 Fragment 1 Husgeråd och livsmedel 235 Bränd Lerklining 1 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 237 Bergart Löpare 1 Intakt 854 Husgeråd och livsmedel 238 Keramik Kärl 10 Fragment 26 Husgeråd och livsmedel 239 Keramik Kärl 1 Fragment 1 Husgeråd och livsmedel 240 Järn Föremål 1 Defekt 46 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 241 Bränd 242 Bränd 243 Bränd Bränd 3 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Lerklining 24 Fragment 185 Byggnadsdetaljer och Bränd 12 Fragment 38 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Anmärkning Tegelliknande Tegelliknande Övre matjord 2744 Splitter? Osäker tolkning L-form. Gångjärnsstapel?

33 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g 244 Bränd 245 Bränd 246 Bränd 247 Bränd Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet Lerklining 1 Fragment 4 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd Bränd Bränd 1 Fragment 14 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 8 Fragment 14 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 1 Fragment 4 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 248 Keramik Kärl 1 Fragment 3 Husgeråd och livsmedel 249 Keramik Kärl 4 Fragment 10 Husgeråd och livsmedel 250 Bränd 251 Bränd Bränd Bränd 13 Fragment 25 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 1 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 252 Keramik Kärl 1 Fragment 2 Husgeråd och livsmedel 253 Keramik Kärl 1 Fragment 20 Husgeråd och livsmedel 254 Cu-leg Smälta 1 Fragment 34 X Ej sparad Hantverk och produktion 255 Bränd 256 Bränd 257 Bränd 258 Bränd Bränd 3 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Lerklining 14 Fragment 156 Byggnadsdetaljer och Bränd Bränd 3 Fragment 5 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 5 Fragment 8 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 259 Keramik Kärl 5 Fragment 7 Husgeråd och livsmedel 260 Bränd 261 Smält Bränd Smält 3 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 1 Fragment 23 Byggnadsdetaljer och 262 Keramik Kärl 3 Fragment 5 Husgeråd och livsmedel 263 Bränd 265 Bränd Bränd 2 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Tegel 2 Fragment 4 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 266 Keramik Kärl 4 Fragment 30 Husgeråd och livsmedel 267 Bränd 268 Bränd Ugnsvägg 11 Fragment 40 Byggnadsdetaljer och Lerklining 2 Fragment 333 Byggnadsdetaljer och 269 Keramik Kärl 1 Fragment 1 Husgeråd och livsmedel 270 Keramik Kärl 18 Fragment 15 Husgeråd och livsmedel 271 Keramik Kärl 2 Fragment 41 Husgeråd och livsmedel 272 Bränd 273 Bränd 274 Bränd 275 Bränd 276 Bränd Bränd 1 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 2 Fragment 7 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 2 Fragment 7 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 1 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 3 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 277 Keramik Kärl 1 Fragment 1 Husgeråd och livsmedel 278 Keramik Kärl 1 Fragment 1 Husgeråd och livsmedel Anmärkning Kvistavtryck Mynning, läpp? Nedre matjordslager Pinnavtryck Dike Magrad 12 0,13 0,1 m med ett ocentrerat hål ca 0,03 m stort Mynning Botten Bilagor 135

34 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g 279 Bränd 136 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet Bränd 1 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Anmärkning 280 Keramik Kritpipa 1 Fragment 2 Ej sparad Nöjen Skaft, rensfynd 281 Bränd 282 Bränd Lerklining 18 Fragment 25 Byggnadsdetaljer och Bränd 1 Fragment 5 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 284 Keramik Kärl 2 Fragment 2 Husgeråd och livsmedel 285 Bränd 286 Smält Bränd 1 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Smält 1 Fragment 1 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 287 Keramik Kärl 1 Fragment 1 Husgeråd och livsmedel 288 Bränd 289 Bränd 290 Bränd 291 Bränd Bränd 7 Fragment 16 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 2 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Lerklining 1 Fragment 20 Byggnadsdetaljer och Bränd 1 Fragment 3 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 292 Keramik Kärl 1 Fragment 2 Husgeråd och livsmedel 293 Bränd 295 Bränd 296 Bränd 297 Bränd 298 Smält 299 Bränd Bränd 4 Fragment 3 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 1 Fragment 2 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Bränd 69 Fragment 223 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Lerklining 180 Fragment 1894 Byggnadsdetaljer och Pärla 48 Fragment 449 Byggnadsdetaljer och Lerklining 200 Fragment 1186 Byggnadsdetaljer och 300 Bergart Löpare 1 Fragment 238 Husgeråd och livsmedel 302 Bergart Löpare 1 Fragment 523 Husgeråd och livsmedel 304 Bergart Löpare 1 Fragment 310 Husgeråd och livsmedel 305 Bergart Slipsten 1 Fragment 246 Hantverk och produktion 306 Sandsten Slipsten 1 Fragment 60 Hantverk och produktion 312 Keramik Kärl 1 Fragment 36 Husgeråd och livsmedel 313 Bergart Glättsten 2 Defekt 292 Hantverk och produktion 317 Ben Avfall 1 35,9 Osteologi 318 Ben Avfall 6 4,6 Osteologi 319 Ben Avfall 4 2,3 Osteologi Några bitar med kvistavtryck Pinnavtryck Ben Avfall 2 15,8 Osteologi Ben Avfall 1 47,3 Osteologi Ben Avfall 12 15,1 Osteologi Ben Avfall 1 3,9 Osteologi Ben Avfall 2 0,2 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall 1 0,4 Osteologi Ben Avfall 1 2,8 Osteologi 328 Ben Avfall 1 17,6 Osteologi Ben Avfall 1 0,5 Osteologi Ben Avfall 1 0,3 Osteologi Ben Avfall 1 7,3 Osteologi Ben Avfall 3 2,2 Osteologi 2798

35 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet 333 Ben Avfall 1 14,7 Osteologi Ben Avfall 2 1,2 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall 1 0,1 Osteologi Ben Avfall 3 0,7 Osteologi Ben Avfall 1 0,1 Osteologi Ben Avfall 1 1,4 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall 2 0,9 Osteologi Ben Avfall 2 1,4 Osteologi Ben Avfall 1 2 Osteologi Ben Avfall 1 0,3 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall 1 0,5 Osteologi Ben Avfall 1 0,5 Osteologi Ben Avfall 2 1,2 Osteologi Ben Avfall 2 1,1 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall 1 6,9 Osteologi 353 Ben Avfall 1 0,1 Osteologi Ben Avfall 3 0,8 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall 1 0,1 Osteologi Ben Avfall 1 0,4 Osteologi Ben Avfall 1 0,1 Osteologi Ben Avfall 1 0,6 Osteologi Ben Avfall 1 1,2 Osteologi Ben Avfall 1 0,1 Osteologi Ben Avfall 7 1,7 Osteologi Ben Avfall 1 4 Osteologi Ben Avfall 2 0,7 Osteologi Ben Avfall 1 0,9 Osteologi Ben Avfall 1 0,9 Osteologi Ben Avfall 2 0,5 Osteologi Ben Avfall 1 0,5 Osteologi 369 Ben Avfall 3 0,8 Osteologi Ben Avfall 4 1,4 Osteologi Ben Avfall 2 2 Osteologi Ben Avfall 1 0,1 Osteologi Ben Avfall 5 1,9 Osteologi Ben Avfall 1 0,5 Osteologi Ben Avfall 1 1 Osteologi Ben Avfall 6 2,5 Osteologi 377 Ben Avfall 4 0,4 Osteologi Ben Avfall 1 0,3 Osteologi Ben Avfall 2 0,6 Osteologi Ben Avfall 1 1,4 Osteologi Ben Avfall 2 0,5 Osteologi Ben Avfall 2 0,3 Osteologi Ben Avfall 1 0,5 Osteologi 7731 Anmärkning 384 Ben Avfall 1 13,7 Osteologi Nu i 6 bitar 385 Ben Avfall 1 14,8 Osteologi Ben Avfall 3 0,4 Osteologi Ben Avfall 3 12,6 Osteologi Ben Avfall 10 11,9 Osteologi Ben Avfall 1 25,7 Osteologi Ben Avfall 1 5,4 Osteologi 391 Ben Avfall 1 3,7 Osteologi Ben Avfall 2 14,3 Osteologi Ben Avfall 2 0,7 Osteologi Ben Avfall 1 2,4 Osteologi 1842 Bilagor 137

36 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet 395 Ben Avfall 4 1,7 Osteologi Ben Avfall 1 0,6 Osteologi Ben Avfall 1 3,8 Osteologi Ben Avfall 1 12,9 Osteologi Ben Avfall 1 6,6 Osteologi Ben Avfall 1 0,5 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall 1 7,4 Osteologi Ben Avfall 1 4,5 Osteologi Ben Avfall 1 0,7 Osteologi Ben Avfall 2 2,5 Osteologi Ben Avfall 1 1,4 Osteologi Ben Avfall 2 0,5 Osteologi Ben Avfall 1 0,5 Osteologi Ben Avfall 1 4,3 Osteologi Ben Avfall 6 7,6 Osteologi Ben Avfall 2 157,7 Osteologi Ben Avfall 1 19 Osteologi Ben Avfall 1 0,3 Osteologi Ben Avfall 12 7,4 Osteologi Ben Avfall 1 6 Osteologi Ben Avfall 1 1,9 Osteologi Ben Avfall 1 0,9 Osteologi Ben Avfall 10 8,8 Osteologi Ben Avfall 1 2,3 Osteologi Ben Avfall 7 12,5 Osteologi Ben Avfall 1 50,1 Osteologi Ben Avfall 1 4,7 Osteologi Ben Avfall 1 7,9 Osteologi Ben Avfall 19 35,2 Osteologi Ben Avfall 1 22,8 Osteologi Ben Avfall 1 0,6 Osteologi Ben Avfall 17 24,8 Osteologi Ben Avfall 1 49,7 Osteologi Ben Avfall 15 14,4 Osteologi Ben Avfall 4 7,5 Osteologi Ben Avfall 5 48,7 Osteologi Ben Avfall 1 0,4 Osteologi Ben Avfall 1 1,3 Osteologi Ben Avfall 24 27,3 Osteologi Ben Avfall 2 12,5 Osteologi Ben Avfall 2 1,3 Osteologi Ben Avfall Osteologi Ben Avfall 2 5,3 Osteologi Ben Avfall 9 7,3 Osteologi Ben Avfall 2 4,5 Osteologi Ben Avfall 1 14,8 Osteologi Ben Avfall 2 6,9 Osteologi Ben Avfall 3 1,7 Osteologi Ben Avfall 1 3,3 Osteologi Ben Avfall 27 10,8 Osteologi Ben Avfall 1 4,4 Osteologi Ben Avfall 1 1,8 Osteologi Ben Avfall 5 22,7 Osteologi Ben Avfall 1 4,9 Osteologi Ben Avfall 16 19,4 Osteologi Ben Avfall 1 9,3 Osteologi Ben Avfall 1 6 Osteologi Ben Avfall 2 5,2 Osteologi Ben Avfall 1 3,8 Osteologi Ben Avfall 2 20,7 Osteologi Anmärkning 138 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

37 Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt i g Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Grävenhet 456 Ben Avfall 4 52,1 Osteologi Ben Avfall 3 145,2 Osteologi Ben Avfall 12 9,3 Osteologi Ben Avfall 1 0,1 Osteologi 460 Ben Avfall 1 33,7 Osteologi 461 Ben Avfall 1 14,9 Osteologi 462 Ben Avfall 1 3,6 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall 34 43,9 Osteologi Ben Avfall Osteologi Ben Avfall 1 2,7 Osteologi Ben Avfall 3 27,1 Osteologi Ben Avfall 11 12,7 Osteologi Ben Avfall 3 0,4 Osteologi Anmärkning 470 Ben Avfall 1 32,6 Osteologi frag. som passar 471 Ben Avfall 1 4 Osteologi Ben Avfall 1 0,7 Osteologi Ben Avfall 23 22,5 Osteologi Ben Avfall 2 5,5 Osteologi Ben Avfall 5 92,8 Osteologi Ben Avfall 3 3,8 Osteologi Ben Avfall 9 49,9 Osteologi Ben Avfall 3 19,7 Osteologi Ben Avfall 1 2 Osteologi Ben Avfall 13 14,1 Osteologi Ben Avfall 1 3,6 Osteologi Dike Ben Avfall 16 15,6 Osteologi Ben Avfall 4 87,8 Osteologi Ben Avfall 1 4,1 Osteologi Ben Avfall 15 7,3 Osteologi Ben Avfall 28 39,4 Osteologi Ben Avfall 1 0,3 Osteologi Ben Avfall 1 0,5 Osteologi Ben Avfall 1 4,1 Osteologi Ben Avfall 31 24,1 Osteologi Ben Avfall 1 2,3 Osteologi Ben Avfall 1 0,3 Osteologi Ben Avfall 1 14,3 Osteologi Ben Avfall 2 13,8 Osteologi Ben Avfall 11 6,6 Osteologi Ben Avfall 1 0,6 Osteologi Ben Avfall 1 6,6 Osteologi Ben Avfall 2 15,3 Osteologi Ben Avfall 5 43,3 Osteologi Ben Avfall 5 10,2 Osteologi Ben Avfall 1 0,1 Osteologi Ben Avfall 34 31,8 Osteologi Ben Avfall 1 0,2 Osteologi Ben Avfall Osteologi Ben Avfall ,7 Osteologi Ben Avfall 1 19,1 Osteologi Ben Avfall ,6 Osteologi Ben Avfall 1 25,6 Osteologi Ben Avfall 14 11,1 Osteologi Ben Avfall ,8 Osteologi Ben Avfall 1 2,9 Osteologi Horn Föremål 1 Fragment 3 Dräkt, smycken och personlig utrustning 513 Horn Spillbit 3 Fragment 107 Hantverk och produktion 6 bitar som passar 2722 Rådjur. Nål eller pryl? Hjort/älg Bilagor 139

38 Rasbo 664, Örby Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt, i g Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Anmärkning 1 Cu-leg Mynt 1 Defekt 3 X KMK Handel och värdemätare 201 Myntpollett 1/4 skilling Cu-leg Kedja 1 Fragment 1 X Konserverat Dräkt, smycken och personlig utrustning 3 Slagg Järnslagg 1 Fragment 140 X Ej sparad Hantverk och produktion Järn Amulettring 1 Intakt 16 X Konserverat Religion och kult Järn Föremål 1 Fragment 3 X Konserverat Obestämt Bränd Bränd 2 Fragment 9 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 8 Bränd Tegel 3 Fragment 1151 Ej sparad Byggnadsdetaljer och 9 Kalkbruk Kalkbruk 1 Fragment 20 Ej sparad Byggnadsdetaljer och Rundade bitar utan avtryck 554 Sekundärbrända 554 Rasbo 630:1, Grusvägen Fnr Material Sakord Antal Fragm. grad ikt, i g Metalldet. fynd Fyndstatus Kategori Kontext Anmärkning 1 Järn Brodd 1 Fragment 8 X Ej sparad Transport och samfärdsel Järn Brodd 1 Fragment 9 X Ej sparad Transport och samfärdsel Järn Kniv 1 Fragment 22 X Ej sparad Husgeråd och livsmedel Järn Hästsko 1 Intakt 360 X Ej sparad Transport och samfärdsel Järn Föremål 1 Fragment 21 X Ej sparat Obestämt Nithuvud? 6 Cu-leg Knapp 1 Intakt 1 X Ej sparad Dräkt, smycken och personlig utrustning 7 Ben Avfall 1 Fragment 1 Osteologi Bränt 8 Järn Hästsko 1 Defekt 246 X Ej sparad Transport och samfärdsel Järn Krok 1 Defekt 35 X Ej sparat Obestämt Järn Föremål 1 Fragment 3 X Ej sparat Obestämt Knivspets? 11 Järn Hästsko 1 Fragment 76 X Ej sparad Transport och samfärdsel Järn Hästsko 1 Fragment 103 X Ej sparad Transport och samfärdsel Järn Hästsko 1 Intakt 310 X Ej sparad Transport och samfärdsel ägfyllning 14 Järn Brodd 1 Fragment 5 X Ej sparad Transport och samfärdsel ägfyllning 15 Keramik Kärl 2 Fragment 7 Husgeråd och livsmedel Bergart Löpare 1 Fragment 153 Husgeråd och livsmedel Cu-leg Bleck 1 Fragment 1 X Ej sparad Obestämt Järn Hästsko 1 Fragment 70 X Ej sparad Transport och samfärdsel ägfyllning 19 Järn Ten 1 Fragment 5 X Ej sparat Obestämt ägfyllning 20 Järn Krok 1 Fragment 85 X Ej sparat Obestämt ägfyllning 22 Järn Hästsko 1 Fragment 124 X Ej sparad Transport och samfärdsel ägfyllning 23 Järn Kniv 1 Fragment 25 X Ej sparad Husgeråd och livsmedel ägfyllning Spets 24 Järn Hästsko 1 Fragment 34 X Ej sparad Transport och samfärdsel Ben Avfall 1 Fragment 2 Osteologi Bränt 26 Ben Avfall 13 Fragment 11 Osteologi Obränt 27 Ben Avfall 11 Fragment 46 Osteologi Obränt 29 Ben Avfall 1 Fragment 8 Osteologi Obränt 30 Ben Avfall 1 Fragment 1 Osteologi Bränt Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

39 Bilaga 5. Rasbo i de historiska kartorna av Mats Pettersson Syfte Målet med det här arbetet har varit att med hjälp ett historiskt arkivmaterial säga något om den förhistorisk verksamhet i området Rasbo prästgårdsmark. Arbetet ska utföras genom en retrogressiv studie av historiska storskaliga kartor, SGU:s kombinerade jord- och bergartskarta samt Häradsekonomisk kartbladet tillsammans med uppgifter från äldre vetenskaplig litteratur och databaserna; SDHK, SOFI, FMIS och Sveriges äldsta storskaliga kartor. Tyngdpunkten har lagts på Rasbo prästgård och Lundby då arbetet ska ingå i en arkeologisk rapport gällande undersökningarna i Rasbo år 2010 men berör till en del större delen av Rasbo socken. Källmaterialet Kartor Äldre Geometriska Jordeböcker (Rasbo prästgård och Lundby inägor, 1640) Den systematiska kartläggningen av Sverige fick sitt definitiva genombrott år 1628 i och med att en statlig lantmäteriverksamhet inrättades. Redan i början av 1630-talet började de första storskaliga geometriska kartorna av byar och gårdar att levereras in till Räkningekammaren (d.v.s. kammarkollegiet) i Stockholm. Kartorna ordnades efter by socken och härad och bands in i så kallade geometriska jordeböcker. Beteckningen antyder att det fanns fiskala och kamerala utgångspunkter för karteringen (Tollin 1991:11f ). Detta unika karteringsprojekt, utan motsvarighet i övriga Europa, pågick mellan åren Ägomätning (Rasbo prästgård och Lundby, 1702) Ägomätningskartor är en typ av geometriska kartor som upprättades mellan åren det fanns f olika skäl till denna kartering. anligen var orsaken tvister inom eller mellan byar eller om oklarheter vad vissa gårdar hade för åkerinnehav eller avkastning. Ofta var kronogårdar inblandade i dessa sammanhang (Tollin 1991:19f ). Laga skifteskartor (Rasbo prästgård och Lundby skogsägor, 1844) Laga skiftet blev det instrument som systematiserade och underlättade jordbrukets genomgripande förändring under 1800-talet. All bebyggelse liksom de olika markslagen är redovisade. Kartorna är mycket tillförlitliga med endast obetydliga vinkel- och skalfel. Med hjälp av dessa kartor och tillhörande protokoll kan en mycket detaljerad rekonstruktion göras av landskapet vid tidpunkten. Upprättandet av dessa kartor pågick mellan åren (Tollin 1991:27ff ). Äldre ekonomiska kartan,»häradskartan«(bladet Rasbo, 1863) År 1859 efterträddes sockenkartverket av Allmänna ekonomiska kartverket. Kartorna publicerades till en början häradsvis och kom därför inofficiellt att kallas häradskartor. Karteringen pågick mellan åren tal. Den ekonomiska karta lämnar en överskådlig bild av fördelningen mellan olika markslag. Till kartorna hör i regel också en informativ statistisk-ekonomisk beskrivning av det karterade området (Tollin 1991:39f ). Jord-och bergartskartan Aa-serien (nummer 27, bladet Rånäs, 1868). I slutet av 1850-talet slog kvartärgeologin igenom som självständig vetenskap. Då upprättades också Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, närmare bestämt år I SGU:s regi började snart kartor framställas över jordarter och andra geologiska förhållanden. Den äldre jordartskartan, Serie Aa, innehåller kombinerade jord- och bergartskartor i skala 1: med separat beskrivning. När man jämför kartorna i Aa-serien, , med den moderna jordartskartan, Ae-serien, upptäcker man att skillnaderna är stora. Orsakerna till detta är f. id tiden för förstagångsinventeringen an jord- och bergartskartan var nya Generalstabskartan ännu inte tryckt. För att få ett inventeringsunderlag fick man rita av uppmätningen för hand. Nivåmätningarna var dock osäkra. Först på talet anställdes en nivellör. I och med ökad kunskap förändrades också klassgränserna för jordarna. ad som var normalt visste man ännu inte (Damberg, muntlig uppgift i Pettersson 2007:183). De geologiska kartorna är användbara för att ge en bakgrund till de bebyggelsehistoriska förhållandena. Här finns de kända fornlämningarna noterade, vattenkällor med tradition samt den äldre hydrografin. Äldre litteratur Avhandling från år 1777, Om jorden och dess fruktbarhet. Uppsala, förvaras på Kungliga Skogs och Lantbruksakademi (KSLA). Bilagor 141

40 Avhandlingen är skriven vid tiden för genomförandet av storskiftesreformen. I avhandlingen får man en samtida redogörelse för hur de agrara begreppen definieras samt det vetenskapliga kunskapsläget för jordarter i Sverige. Databaser Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven (SDHK) Uppgifter om svenska brev eller brev rörande Sverige finns samlade i diplomatariets databas Svenskt Diplomatariums huvudkartotek (SDHK). Databasen omfattar uppgifter om över brev och medger en rad olika sökmöjligheter, bl.a. på personnamn, ortnamn, datum och viktiga sakuppgifter. Ortnamnsregistret, Institutet för folkminnen (SOFI) ärldens största ortnamnssamlingar finns på Institutet för språk och folkminnen. Numera är stora delar av samlingarna tillgängliga för sökning via Internet, genom Ortnamnsregistret Riksantikvrieämbetet Fornsök (FMIS) Riksantikvarieämbetets sökbara databas över registrerade fornlämningar i Sverige. Sveriges äldsta storskaliga kartor databas Här kan man ta del av och forska i en unik samling med Sveriges äldsta storskaliga kartor. Databasen innehåller kartor över byar och gårdar från perioden Man kan söka i materialet på olika sätt, via register eller via modern karta. Metod Det förberedande arbetet innefattade dels rektifiering av de två storskaliga geometriska; jordebokskartorna över Rasbo prästgård, och Lundby, samt Ägomätningskartan över Rasbo prästgård och Lundby och även transkribering av Ägomätningskartans text samt kartkommentaren (tydning av text ordagrant). Ekonomiska kartbladet användes som grundkarta till rektifieringen. Därefter vidtog den retrogressiva analysen där punkt- och linjeelement, bebyggelselägen samt noteringar i karttext och kartkommentarer är viktiga för analysen. Som komplement till dessa material användes också information från det äldre ekonomiska kartbladet (Häradskartan) samt den kombinerade jord- och bergartskartan Aa-serien För att bättre förstå innebörden i vissa begrepp som används i NE (Notarum Explicatio) och som noterats på kartan studerades också en äldre avhandling som behandlar odlingsjordar och beskrivningen av dessa, Om jorden och dess fruktbarhet författad 1777 av Mag. Emanuel Ekman. Avhandlingen innehåller en beskrivning av de så kallade huvudjordarterna; svartmylla, och sand. Till dessa kan läggas kritjord och märgel. Dessa jordar förekommer sedan i olika kombinationer och bildar ett tiotal olika jordmåner. Och hur dessa klassas i fyra olika grader utifrån fruktbarhet. Därefter beskrivs hur en bättre jordmåner skiljs från en sämre med hjälpa av olika kännetecken; okulära och experimentella. Avhandlingen avslutas med en diskussion om växternas näringsupptagning och det ekologiska kretsloppet. För att få information om ortnamns betydelse, tidiga belägg samt historiska nedslag studerades SOFIS:s samt SDHK:s databaser. Den kombinerade jord- och bergartskartan, Aaserien ger information om källor fornlämningar och framför allt den äldre hydrografin (sjöar och vattendrag) innan de stora sjösänknings- och utdikningsprojekten. Många mossar har torrlagts och dikats ut sedan mitten av 1800-talet, och det är många gånger omöjligt att identifiera de äldre myrmarkerna utifrån den moderna ekonomiska eller topografiska kartan (Tollin 1991:62). Här ger denna karta med sin beskrivning en ovärderlig hjälp. Informationen kunde sedan jämföras med idag kända förhållanden för fornlämningar och källor i Riksantikvarieämbetets Fornsök (FMIS) samt dagens hydrografi utifrån det ekonomiska kartbladet. Analys tolkning och resultat Försvunna yngre järnåldersgårdar Fredningssystemet d.v.s. hägnadernas dragning och inägomarkens indelning i gärden var ett förhållandevis stabilt inslag i det äldre jordbrukslandskapet. I Uppland rådde tvåsäde vilket innebar att hälften av åkern besåddes årligen medan andra hälften låg i träda. Det vanliga vid detta trädessystem var att varje by hade två åkergärden, och att tvåsädeshägnaden utgick från bytomten (Tollin 2008, månadens karta). id upprättandet av den äldre geometriska kartan år 1640 hade Rasbo prästgård fyra olika åkergärden; norr-, väster-, lilla- och södra gärdet. id ägomätningen 60 år senare återstod tre gärden (figur 115 och 116). 142 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

41 År 1640 År 1702 Figur 115. Grävfältens fördelning över åkergärdena och tvåsädeshägnadernas läge, ett bortschaktat gravfält (nr 2), två källor samt mosstorvens utbredning 1868 (en del av den äldre hydografin). Teckenförklaring finns på nästa sida. En sökning i databasen - Sveriges äldsta storskaliga kartor gjordes för att eventuellt kunna se vad som var normalt för prästgårdar i Uppland vid tiden för de första geometriska uppmätningarna. Det visade sig att endast två av åtta prästgårdar i Uppland hade fler än två åkergärden där den ena var Rasbo med fyra gärden, som nämnts ovan, och andra var gården Tuna med också med fyra gärden; kyrk-,swelpere-, mellan- och- stora gärdet (se tabell nedan). På Rasbos inägor har legat tre, alternativt fyra, ättebackar som enligt 1640 års uppmätning fördelar sig på detta sätt (figur 115 och 116): Det östra gravfältet (58:1) ligger på en backe i norrängen. I jord- och bergartskartans beskrivning år 1868 står att läsa: öster om prästgården och fjärdingsstolpen, fyra till fem kullar norr om landsvägen, av vilken den ena möjligen är ett kummel (nummer 2 enligt listan över fornlämningar i GBLK Aa-serien), och söder om vägen andra gravkullar; här även rest sten (nummer 45 enl. GBLK). I FMIS:s beskrivning står att läsa: Gravfynd, vid vägarbete, år 1953, förstörd grav. Två delar av dubbelskaligt ovalt spänne av brons, dubbelskalig, oval spännbuckla, järnnyckel, järnkniv, järnring med vidhängande krampa. Samt ett strax utanför (38:1). Kan möjligen höra ihop med en tidigare bebyggelse vid läget för prästgården. Det västra gravfältet (57:1) ligger i beteshagen vid lilla gärdet intill en boplats (Rasbo 667), arkeologiskt undersökt, och en hägnad (Rasbo 666) vilken ligger på en backe i åkergärdet. På ägomätningskartan, år 1702, finns en mängd stenar markerade norr och söder om denna backen. Det norra gravfältet (59:1) ligger på norrgärdet intill en arkeologiskt undersökt boplats (Rasbo 630:1). Det södra gravfältet (43:1 och 45:1) ligger väster om Rasbo kyrka och klockargården på gränsen och strax utanför södra åkergärdet. Det verkar således som det funnits minst två vikingatida gårdar med var sin ättebacke. Ett på lillgärdet i västra delen med intilliggande boplats. Alternativt kan gravfältet på lillgärdet höra ihop med bebyggelse vid läget för prästgården. En alternativ tolkning är att bebyggelsen på läget för prästgården kan har haft sin ättebacke på norrängen. En väl avgränsad enhet är de på norrgärdet med gårdsplats och gravfält intill varandra. Bilagor 143

42 144 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk Figur 116. Kartorna visar hela ägobilden för Rasbo prästgård och Lundby år 1640 (akt A5:193 och 192, LM) respektive 1702 (akt B50-31:1 och 2, LM) där även utmarken är avbildad. Notera också skvaltkvarnen uppe vid Lundby gård.

43 Prästgårdar i Uppland Sökningen är gjord med Prestegårdh och Uppland i Sveriges äldsta storskaliga kartor databas. Gård Akt Hemman Gärden Namn Lagga A6: p 2 Rasbo A5:193 p 4 norr-, väster-, lillasödra gärdet Alsike A10:142 p 2 Tuna A2:21 p 4 kyrk-,swelpere-, mellan-, stora gärdet Odensala A10: p 2 Alunda A2:82-83 p 2 östergärdet Åker A4: p 2 Närtuna A6: p 2 p = prästgård Prästgården, som förefaller sakna belägg från medeltid och början av 1500-talet. För de angränsande socknarna Funbo och Rasbokil finns prästgårdar redovisade, varför det inte beror på att jordeböckerna inte tog med prästgårdar. Under medeltid var Rasbo annexkyrka till sjunde kanonikatet vid Uppsala domkyrka (DMS 2:257). Det är först på lantmäterikartor från 1600-talet och framåt som den återges. På dessa kartor anges också att värderingen i markland saknades. Kartorna visar också ett nära rumsligt samband med Lundby som låg omsluten av Prästgårdens ägor, samt dessutom tillhörde de gårdar som ägdes av sockenkyrkan. Emellertid visar inte Lundby någon skillnad i storlek mellan början av 1500-tal och 1600-talet. Sammantaget talar därför mycket för att Prästgården har ett ursprung från medeltid, men att den av någon anledning inte redovisats i jordeböckerna från den första delen av 1500-talet (Göthberg 2003:6f ). Stensamlingar och femstenarör åren 1640 och 1702 Utöver själva ägofiguren finns element i kartbilden och noteringar i karttext samt tillhörande beskrivning som kan visa på potentiell fornlämning. Stenarna på de två storskaliga kartorna (markerad som blå punkter) är ett exempel. Dessa sammanfaller med begreppet grund som här betyder litet jorddjup, ofta stenig mark (Ekman 1777). Källor På jord- och bergartskartan, Aa-serien, visas läget för källor kända för befolkningen under 1800-talets andra del däribland en trefalldighetskälla (nr 52). Dessa källor kan ha en lång tradition. Trefaldighet är detsamma som treenighet. Heliga Trefaldighets dag, söndag efter pingst. Trefaldighetsnatten, natten före denna söndag, då man förr drack ur trefaldighetskällor (Beskow 1999:177). Sjöar och vattendrag I de kombinerade jord- och bergartskartorna, som upprättades mellan åren , kan ofta den äldre hydrografin nås då de i vissa all är upprättade innan de stora sjösänkningsprojekten startade. I fallet Rasbo socken kan man på f platser se var mindre vattendrag rätats ut och även lokalisera utdikade sjöar. Ett exempel är: Källsjön och Långsjön hade fortfarande en vattenspegel vid tiden för ägdelningskartans tryckning år På det ekonomiska kartbladet år 1952, aktnummer 11i9d, är Källsjön utdikad och uppodlad och likaså norra delen an Långsjön. Sjön mellan Källsjön och Långsjön har vid tiden för Häradskartans tryckning inget namn. På den tidigaste kartan där sjön finns avbildad ägomätningskartan år 1803, aktnummer 03-rao-130 är den inte heller namngiven. I beskrivningen till jord- och bergartskartan år 1868 omnämns området som sjön vid Elfgärde. På Hemmanklyvningskartan år 1885, aktnummer 03-rao-219, är området uppodlat som starrvallsäng. Försvunnen bebyggelse och åkrar på skogsägorna 1844 På Laga skifteskartan, Rasbo prästgård och Lundby skogsägor, år 1844 (akt B50-31:3), finns fyra byggnader markerade i norra delen av kartbilden vilken är noterad i FMIS (Rasbo 511:1) och beskrivs som följer. Bebyggelseplats, inom ett ca m (N 30cg S 30cg Ö) stort område. egetationen antyder möjligheten till att platsen varit föremål för bebyggelse men någon grund finns inte inom området. Här har man alltså tappat information som finns att nå på en historisk karta. idare finns torpet Järstadal på södra delen av skogsmarken samt f idag igenlagda åkertegar. Häradskartan I Häradskartan år 1863 benämns det tidigare Rasbo prästgårdsmark samt Lundby tillsammans som Kyrkoherdebostället Lundby. Notera också backstugan och fattighuset sydväst om prästgården. Bilagor 145

44 Figur 117. Kartan visar förekomst av källor, fördelningen av kända fornlämningar och den äldre hydrografin; mosstorv orange, torvdy ljusblå, rullstengrus (åsmaterial) samt sjöar och vattendrag blå, år Notera också det ursprungliga läget för Trefaldighetskällan (nr 52 enlig GBLK) år 1868, då den tydligen ännu var i bruk, samt dagens notering från FMIS (se s. 150).

45 - 157, Almungebornas öknamn på socken borna i Rasbo, se Rasbo vantar och Rasbo vargar. Öberg, A , Rasbo, se Th. Andersson, Iarlabanki atti alt hundari detta. Svenska studier från runtid till nutid, s. 19 ff , Rasbo hundare i Eled hundare, se Th. Andersson Iarlabanki atti alt hundari detta. Svenska studier från runtid till nutid, s. 22 ff. Lundby i Rasbo socken, Uppsala län - 2, Andres i Lundby, år 1480, Stockholms tänkebok s , in Lundby, år 1291, SD 2 s , in Lundby, år 1344, SD 5, s Figur 118. Skogsskifteskartan, laga skifte år 1844 (akt B ) visar numera igenlaga åkrar samt två bebyggelser, dels Järstadal och dels en okänd bebyggelse i norr som i FMIS noteringar har försvunnit. Tidiga skriftliga belägg Nedan redovisas tidiga belägg och noteringar ur SOFI Ortnamnsregistret, Institutet för folkminnen samt SDHK svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Siffrorna framför varje träff är numret i träfflistan i respektive databas. SOFI Rasbo i Rasbo socken, Uppsala län - 18, domini johanni de Rasbo hundare, år 1310, SD 2 sid , Rasbo : ur fornsvenska ras/raes = vattendrag. UNT 1915, s. 4, von Triesen. - 61, rås = vattendrag, Salgren, J. saga sed 1938: , Rås = ström, bäck, rinnande vatten. gränsen mellan byar skall gå högst i ås och lägst i rås. Namnet Rasbo betecknar de som bo vid vattendraget eller vattendragen. UNT J. 1922:2. Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven Sökningen på Rasbo eller Rassbo i SDHK, som gav ca 90 träffar, redovisas nedan med de tidiga nedslagen på: - Rasbo hundare (Rasbohunderi) år Rasbo härad år Rasbo socken år 1305 den prebenda med Rasbo församling år Rasbo församling år Rasbo kyrka år Kyrkoherde i Rasbo år Sankt Erik (se Notarum Explicatio, ägomätning 1702, akt B50-31:1): Kristina Ryttersdotter, änka efter rådmannen Olof Nilsson i Uppsala, säljer med sina fränders samtycke till herr Lars Jönsson, kyrkoherde i Rasbo, en åkerlott ovanför Svartbäcks bro sunnan fore then sancte Ericx fiællin, som for:de herre Larens fore nokron forlidhen aar ( ) i ghen lösthe ok köpthe... af min elskeliga bondha for:da Oloff Nielsson. Olof Nilsson anges vara begravd i domkyrkan, år Referenser Beskow, P Teologiskt lexikon. Nya Doxa, Nora. Ekman, E Om jorden och dess fruktbarhet. Uppsala. Kungliga Skogs och Lantbruksakademi (KSLA). Göthberg, H äg 288 Jälla Hov. Upplandsmuseet rapport 2003:22. Bilagor 147

46 Pettersson, M Från Hässelby till Stora Ekstugan en resa genom de historiska kartorna. I: Gården Tingen Graven. Arkeologiska perspektiv från Mälardalen. Anund, J. (red.) Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 71. Stockholm. Tollin, C Ättebackar och ödegärden. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Texter på webben Tollin, C Norra Nånös fredningssystem omkring Månadens karta, projektet De äldre Geometriska Jordeböckerna ( riksarkivet.se). Databaser på webben Sveriges äldsta storskaliga kartor ( riksarkivet.se). SDHK - svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven ( medeltid/soksida.html). SOFI Ortnamnsregistret, Institutet för folkminnen ( FMIS Riksantikvarieämbetet, Fornsök ( SAOB svenska akademins ordbok ( g3.spraakdata.gu.se). Muntliga uppgifter Damberg, Anders. Tidigare förste stadsgeolog i Uppsala, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Kartor, LM i Gävle Äldre geometriska jordeboken: Rasbo prästgård, akt A5.193, år Äldre geometriska jordeboken: Lundby, akt A5.192, år Ägomätning: Rasbo prästgård och Lundby, akt B och 2, år Laga skifte, Rasbo prästgård och Lundby skogsägor, akt B50-31:3. Häradsekonomiska kartan akt J , år Jord- och bergartskartan, Aa-ser nr 27, bladet Rånäs, år ägdelningskarta, aktnummer 03-rao-219, år Ekonomiska kartbladet, aktnummer Rasbo - 11i9d, år 1952 Ekonomiska kartbladet, aktnummer Hov - 12i0d, år Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk Ordlista Avgärda by, eller hemman, betyder en by som anlagts på en äldre bys (bolbyns) mark och avskilts från denna. Både bolby och avgärda by hade lagliga begränsningar i upptagandet av ny ängsmark. Skogsmarken blev oftast inte delad förrän tidigast vid Storskiftet i slutet av 1700-talet. Bolby, i medeltidslagarna och i 1734 års lag de ursprungliga byarna, i vilka byborna ägde sina gårdar samtidigt som de hade del i byns gemensamt ägda marker.både bolby och avgärda by hade lagliga begränsningar i upptagandet av ny ängsmark. Skogsmarken blev oftast inte delad förrän tidigast vid Storskiftet i slutet av 1700-talet. Ecklesiastika avseende eller tillhörig kyrkan. Fiskal utgångspunkt beivra överträdelser av lagar och förordningar l. (i vissa fall) att bevaka kronans rätt. Grund jord, litet jorddjup, ofta stenig mark (Ekman 1777:19). Kameral utgångspunkt. Taxeringsfrågor, inkomsternas uppbärande, förvaltning och redovisning o.d. Mantal kallas den måttstock, varefter hemmans kameralistiska storlek utmärkes. Prebenda löneförbättring åt innehavare av vissa ecklesiastika ämbeten. Refning Landtmätarens förrättning, mätning och kartering. ( Remiss återförvisning, till förnyad handläggning ( Svag jord, näringsfattig och klassad som fjärde och sista graden (Ekman 1777:35). Tvåsädeshägnader i Uppland rådde tvåsäde vilket innebar att hälften av åkern besåddes årligen medan andra hälften låg i träda. Det vanliga vid detta trädessystem var att varje by hade två åkergärden, och att tvåsädeshägnaden utgick från bytomten. Trefaldighet. Detsamma som treenighet. Heliga Trefaldighets dag, söndag efter pingst. Trefaldighetsnatten, natten före denna söndag, då man förr drack ur trefaldighetskällor (Beskow 1999:177). Ängsfjäll. Beläget i annan by. GBLK Aa-ser nr 27, bladet Rånäs De 52 fornlämningar i Rasbo socken som finns registrerade i jord- och bergartskartan Aa-serien nr 27 år Med kursiv text under varje post ur jord- och bergartskartan redovisas dagens registrerade fornlämning enligt FMIS.

47 Ättehögar: - 1 äster om fattighuset på en låg förhöjning en stensatt ättekulle (?). FMIS: ensamliggande stensättning. - 2 Öster om prästgården och fjäringsstolpen, 4-5 kullar norr om landsvägen, av vilken den ena möjligen är ett kummel, och söder om vägen andra gravkullar; här även rest sten. FMIS: Bortgrävd i samband med vägbygge Fyndplats för gravfynd. Enligt 1953 års inventering: Gravfynd, vid vägarbete förstörd grav. 2 delar av dubbelskaligt ovalt spänne av brons, dubbelskalig, oval spännbuckla, järnnyckel, järnkniv, järnring med vidhängande krampa. Orientering enligt 1952 års inventering. Enligt exerpt 300 m, 50 m S om prästgården års inventering: Exerptorientering och inläggning kan ej stämma. Tillägg dnr : id arkeologisk förundersökning år 1993 utfördes schaktövervakning i anslutning till fyndplatsen. Inget av antikvariskt intresse påträffades. (FMIS). - 3 På backen söder invid Östersta, en stensatt; FMIS: invid gravfält med 70 fornlämningar. - 4 id Årsta, 4-5 dåliga; FMIS: invid gravfält med 15 fornlämningar. - 5 På en bergbacke nordväst om Gökbol, 2 skadade; FMIS: invid gravfält med 70 fornlämningar. - 6 Öster om föregående och landsvägen, 2 urgrävda kullar och en ring; FMIS: invid gravfält med 10 fornlämningar. - 7 id Sandbol en mindre kulle; FMIS: invid gravfält med 70 fornlämningar. - 8 Ovanför Årby, 7-8 merendels skadade kullar, somliga med fotkedja; FMIS: invid gravfält med 90 fornlämningar. - 9 Öster om Ekeby, några obetydliga kullar jämte stensättningar; FMIS: invid gravfält med 80 fornlämningar - 10 äster om Ekeby, 4-5 kullar jämte bautastenar; FMIS: invid gravfält med 20 fornlämningar Norr vid isteby,en större och 5-6 små; FMIS:ensamliggande stensättning Öster om isteby, 6-7 oansenliga kullar och stensättningar; på backen närmast öster härom också en kulle; FMIS: invid gravfält med 12 fornlämningar - 13 äster om sjön vid Elfgärde, söder om vägen, större och mindre; FMIS: invid gravfält med 20 respektive 70 fornlämningar äster om Ströja vid ån, 3 stenbelagda; FMIS: hög invid ensamliggande stensättning Nordost om föregående, en stenbelagd; FMIS: invid gravfält med 5 fornlämningar - 16 Öster om Kräby, en skadad större kulle och några mindre; FMIS: invid ensamliggande stensättning Mellan Kräby och Nyfla, en låg, men vid kulle; FMIS: invid gravfält med 5 fornlämningar id Nyfla, 8-9 större och mindre; FMIS: invid gravfält med 25 fornlämningar Söder om Lejsta, mitt emot en runsten, 7-8 låga, mest helt och hållet stensatta kullar, såvida de ej äro stensättningar; FMIS: invid gravfält med 18 fornlämningar Söder om Lejsta bro, en urgrävd stenfylld; FMIS:hög ensamliggande stensättning id Österberga, kullar, vanligen försedda med fotkedja; FMIS: invid gravfält med 30 fornlämningar - 22 Mellan Lutbron och Norrhagen, 4 stora och spridda ättehögar, de mellersta och största vid pass 225 fot i omkrets och 10 fot i höjd; urgrävda; FMIS: invid stensättningsliknade lämning. Stenkummel: - 23 Norr om ett soldattorp öster om Treflinge ett kummel av stenar om ett par kubikfot. FMIS: invid ensamliggande röde Nordost om Treflinge på en höjd, 3 kummel alldeles invid varandra, med vid pass 150 fots omkrets och 5 fots höjd: strax norr här bredvid, ett annat, men litet; FMIS: två rösen och en stensättning Norr om föregående, et kummel, alldeles sönderkastat; FMIS: stensättning? - 26 Norr vid Ströja väderkvarn, ett lågt, 150 fot i omkrets; FMIS: kan vara en skärvstenshög, 136:3 eller 4 alternativt en stensättning, 129:1 eller 130: Söder om Ströja, vid vägen, ett lågt, med 200 fots omkrets; FMIS: ett röse, 146:1. Stensättningar: - 28 På en höjd nära Treflinge, 4-5 otydliga; FMIS: stensättningar. Bilagor 149

48 - 29 id landsvägen norr om Smedbacken, mest fyrkantiga sättningar av större eller mindre stenar; FMIS: invid gravfält med 25 fornlämningar äster invid Årby, 5-6 dåliga; FMIS: invid gravfält med 90 fornlämningar Norr invid Årby, bland gravkullar, en avlång, fyrkantig sättning; FMIS: invid gravfält med 90 fornlämningar På en backe mellan Sanby och Årsta, mest väster om vägen, åtminstone 30, vanligen fyrkantiga, sättningar, fylda än med sten, än med jord, här kanske även bautastenar; FMIS: invid gravfält med 125 fornlämningar - 33 Norr om Gökbol, vid gravkullar, en ring av små tätt vid varandra lagda stenar, varav blott hälften finns kvar, ringen har ursprungligen haft vid pass 150 fots omkrets; FMIS: invid gravfält med 10 fornlämningar Nordost om Gökbol, en fyrkantig sättning med 27 fots sidor, norr och väster härom finns f stenar, bautastenar eller lämningar efter någon sättning (?); FMIS: invid gravfält med 70 fornlämningar Öster vid Gökbol står vid vägen 6 stora tämligen stora (några 5 fot stora) stenar resta, sannolikt lämningar efter någon skeppssättning; norr härom står f mindre stenar; FMIS: stensättningar äster om Ekeby, finns några dåliga sättningar; FMIS: stensättning Öster om Ekeby, några obetydliga jämte gravkullar; FMIS: invid gravfält med 70 fornlämningar Öster om isteby, 6-7 oansenliga stensättningar och gravkullar; FMIS: invid gravfält med 38 fornlämningar Nordväst om isteby bränneri, en fyrkantig sättning (och en urgrävd kulle); FMIS: stensättning Norr om Ströja väderkvarn, 5-6 otydliga; FMIS: stensättning id Kräby, öster om Ströjavägen, 6-7 dåliga, väster om vägen 2-3 dylika; FMIS: invid gravfält med 8 fornlämningar Öster om om Hof på en höjd, ett par stensättningar eller möjligen fotkedjor till några låga kullar; även spår till ett sönderplockat kummel; FMIS: invid gravfält med 20 fornlämningar äster om Nytorpet, på en låg backe, 5-6 mest fyrkantiga; FMIS: utanför kartbilden Norr bredvid Nytorpet, 5-6 dylika. FMIS: utanför kartbilden. Resta stenar: - 45 id landsvägen bland gravhögar öster om prästgården, en 4 fot hög sten rest; säkert f kullfallna; FMIS: gravfält med 40 fornlämningar, vägmärke äster om Ekeby, bland gravhögar, en 5 fot hög häll rest. FMIS: invid gravfält med 15 fornlämningar. Runstenar: - 47 I kyrkomuren B 536, L 291, ej synlig sannolikt överrappad. FMIS: runristning Strax inom norra kyrkoporten ligger en nätt sten. B 539, L 290. FMIS: runristning id gångvägen mellan Treflinge och Lejsta, en hög sten med mycket utplånade runor, B 533, L 294. FMIS runristning.: - 50 Öster om Hof vid Lutbron halvligger i gärdet en del af en sten, B 537, L 296. FMIS: runristning På en höjd vid istebo bränneri, 5 fot hög, 4,5 fot bred, sten med nätt slinga och nästan oläsliga runor, ej förr känd. FMIS: runristning. Källa: - 52 Söder om Gåvsta i Raabo socken, begagnas som trefalldighetskälla (vid tiden för denna inventering var källan fortfarande i bruk!). FMIS: har ett nordligare läge enligt denna inventering, vilket dock baserar sig på ett antagande ( Trefaldighetskälla, offerkälla numera, överodlad. Enligt 1953 års inv: Igenstenad. Enligt Exerpt har det varit en offerkälla här (antagligen). I dikeskanten synes en förhöjning med 0,1-0,3 m stora stenar, vilka antagligen utgjort det fyllnadsmaterial, som fyllt igen offerkällan med. Diket gjordes större omkring år Tidigare har det endast varit ett litet dike. Diket går i riktning N S vid den förmodade källan ). 150 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

49 Notarum Explicatio Rasbo, ÄGJ 1640, aktnummer A5:193 (Rubrik:) Raasbo sochn Notarum Explicatio A. Raasbo prestegårdh B. thsäde det ena åhret i södher giärdet 18 tunnor C. thsäde i norra giärdet till samma åhr 17 tunnor D. En wret till samma åhr, både medh brukat och obrukat åker 2 tunnor E. thsäde det andra åhret i westra giärdet 18 tunnor F. thsäde i lilla giärdet till samma åhr 13 tunnor G. Höö aff Norr engen 57 laß H. Höö aff Södher engen 30 laß Höö aff Nykell engen, affrijtat och noterat medh G folio 192 En hestehagha till prästegårdhen hwilken duger till åker, affrijtat och noterat medh H folio laß I. En engesfiäll till samma gårdh 2 laß En enges fiäll till samma gårdh på Kråckengen, affrijtat och noterat medh K folio 200 En engesfiäll i Elians byen i Kijlß sochen till denna gård, affrijtat och noterat medh G folio 233 En engesfiäll till samma gårdh i Skallerberget i Kijllz sochen, affrijtat och noterat medh <...> folio 216 K. Klåckeregården En åker fiell till denne gården, hwilken ähr affrijtat och noterat medh NB folio 194 En enges fiäll till samma gårdh, hwilken ähr affrijtat och noterat med Q folio 194 (Karttext:) Lundhby ägor Grund jordh Swagh jordh Leer mylla Lundhby ägor Leer mylla Ler mylla Westerstaa ägor Grund jordh Skeches ägor Beteßhaga Grundh jordh Kalffwe teppa Leer mylla Leer mylla Leer mylla Raasbo kyrkia Leyestaa ägor Skeches ägor Grund jordh Gåwesta ägor Lundby, ÄGJ 1640, aktnummer A5:192 (Rubrik:) Raasbo häradh Notarum Explicatio 2 laß 6 laß 14 laß 4 1/2 tunna 14 laß A. Lundhbyen ähr itt cronehemman 6 öresland B. thsäde det ena åhret 9 tunnor C. thsäde det andra åhret 8 1/2 tunna D. En wret till samma åhr 1 5/8 tunnor E. Höö aff Stoor engen 16 laß F. Höö aff lille engen 6 laß G. En engh till Raaßbo prästegårdh, tienligh till åker, specificerat folio 193 H. En bestehaga 1 (Karttext:) Nycklebolß ägor på denna sidan Westerstadz ägor på denna sidan Lermylla Kalfwe teppa Ler mylla Grund jordh Ler mylla Prästebolß ägor på denna sidan Leer mylla Scala ulnarum 1 Fel för beteshaga? Rasbo prästgård och Lundby, ägomätning 1702, aktnummer B NB Rasbo Prästgård är enstaka gård ligger vid stora landsvägen som löper emellan Öregrund och Uppsala ifrån den senare 1 ¾ mils bestämdes nu för tiden af 12:te --- utan något vist öretal på Grefe herr Hindrich Burelius sökt förmedling hos högvälborne herr Baron och landshövdingen, så som och bekommit dess remiss till refning som lantmätaren Olof Gustaf Svebell till den ändan begynt mätningen anno 1702 men intet alt fullbordat hwilket nu sedemera är verkställt och finnes här till följande ägor nämligen: Notarum Explicatio ästra gärdet uti ena årvägen A Moblandad 7 tunnland 20 ½ kappland andra graden B Grund och stenig jord 5 tunnland tredje graden C Mojord 19 tunnland 24 kappland Kyrkgärdet den andra årvägen D Lerjord 6 tunnland 30 kapplad fjärde graden första graden E Moblandad 3 tunnland andra graden F Mojord 8 tunnland 17 kappland Storgärdet till samma årväg G Hård 2 tunnland 9 ½ kappland H Lera som tager skada av vatten. J Mojord 10 tunnland 29 kappland fjärde graden andra graden 2 tnl 14 kpl tredje graden tredje graden K Kyrkängen av starrbotten 15 lass andra graden L Storängen består mestadels av hårdvall och något starr a Hårdvalls lass första graden b Starrvalls lass andra graden M N O Nyckelbolsängen kallad af skarp Hårdvall 8 lass första graden Ängstegarna på kråkängen ¼ mil öster från prästgården av mossbotten En hästhage god betesmark 1 lass andra graden 2 lass andra graden P Kalvhage vid gården 2 lass andra graden Q En trägård instängd av kalvhagen R Ladugården Bliver --- till prästbordet: åker 1:a gr. 3 tnl 15 kpl, 2:dra gr. 6 tnl 15 kpl, 3:dje gr.3 tnl 23 kpl, 4:de gr. 19 tnl 19kpl. äng: 1:a gr. 36 lass, 2:dra gr. 24 lass. --- ägor prästbordet på Rasbo härads allmänning några ängsfjällar --- av lantmätaren Braun avmätta och af --- deraf avfattade charta finnes beskrifning: skogen till prästboret består av tall- och granskog till medelmåttig stängsel och hvedbrand samt medelmåttigt mulbete, ägor och uti Lundbygärdet en skvaltkvarn som går höst och vår men inga andra lägenheter. Bilagor 151

50 Nummer 2, Lundby Sanct Erichs --- ½ Donation är a-- Lä- på --- och avgärda på Rasbo prästgårds ägor, äger nu mera hank och stör, vidare är dess afgärda bys rättighet till ---. Detta hemman kan intet tåla ---. Drager den gamla räntan derförr det kommer att skattläggas till --- af högvälborne herr Baron och landshövdingens ordres. Dess lägenheter är som följer nämligen Den ena årvägen Aa Moblandad 6 tunnland 6 kappland andra graden Bb Mojord 3 tunnland 15 kappland fjärde graden Den andra årvägen Cc Holmar som tager skada av vatten 4 tunnland 10 ½ kappland fjärde graden Dd Moblandad 2 tunnland 18 kappland andra graden Ee Ff Grund och stenig jord L--- vretar igenlagda för den svaga jord 16 tunnland 30 kappland tredje graden Gg Storängen af hårdvall 16 lass andra graden Hh Lillängen dito vall 6 lass? andra graden Ii Kalvhage Bliver det så--- till Lundby Skog och mulhlbete dess afgärda bys rättighet med prästegården Inga andra lägenheter. Nr 3 en skvaltkvarn till prästbordet Nr 4 Rasbo kyrka Nr 5 Klockargården Nr 6 åker till klockarbordet Nr 7 en ängtäppa af föga värde och så under Klockarbordet Längs ner till höger med annan hand: År 1785 är denna charta uträknad jämförd med 1722 års skattläggning och därvid befunnit, den åkern Littera I innehåller 1 tunnland 17 kappland mindre 152 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

51 Bilaga 6. Osteologisk analys Av Agneta Ohlsson, U Rasbo 667, Lilla Prästgården Inledning Under sommaren år 2010 undersöktes fornlämning Rasbo 667 i Rasbo socken i Uppland. Undersökningen utfördes av Riksantikvarieämbetet, U Mitt, under ledning av Anton Seiler och Håkan Aspeborg. Material Benmaterialet för analysen kommer från tio kontexter, som utgörs av stolphål, härdar, en ugn, ett gropsystem och ett kulturlager som är undersökt i nio grävenheter. Särskilt obrända djurben förekommer på platsen. Sammantaget består benmaterial av 82,8 gram ben varav 2,7 gram utgörs av brända ben. Totalt har 72 fragment tillvaratagits och snittvikten är 1,15 gram. Nötboskap (Bos taurus) och gris (Sus domestica) har identifierat till art och benslag i några fall. De identifierade benslagen utgörs endast av köttfattiga, d.v.s. slaktavfall, såsom tänder och delar från foten. På grund av materialet fragmenteringsgrad har dock de flesta fragmenten registrerats som obestämbara. Många av de obrända fragmenten har dock konstaterats tillhöra stor gräsätare och utgörs av större rörben. Ett litet fragment av ett avhugget horn från hjortdjur (cervidae) har även identifierats (0,1 gram). De fragment som identifierats till benslag utgörs av tänder och mellanfotsben eller mellanhands/mellanfotsben d.v.s. köttfattiga delar, vilket talar för att platsens benmaterial främst utgörs av slakavfall. Tabell 12. Osteologisk sammanställning, Rasbo 667. Kontext Grävenhet Fnr ikt (g) Antal Bestämd art Obestämd art Kommentar Bränd ,5 3 Ja ,2 1 Nöt (Bos taurus) Tand ,1 7 Rörben stor gräsätare , , ,4 1 Stor gräsätare ,2 1 Ja ,3 1 Ja , ,1 1 Ja ,2 1 Stor gräsätare mc/mt , , ,2 1 Ja ,2 1 Nöt (Bos taurus) Mellanfotsben ,5 1 Stor gräsätare mc/mt ,1 2 Rörben ,4 1 Dåligt förbr, blått Ja ,5 2 Rörben , , ,8 1 Stor gräsätare, rörben Hjortdjur (Cervidae) Sågat horn ,8 1 Rörben , ,5 1 Gris (Sus domesticus) Tand ,9 6 Summa 82,8 72 Bilagor 153

52 antal fragment Katt Mus Gris Häst Figur 119. Fördelning av antal fragment per art. Får/get Nöt vikt (gram) Katt Mus Gris Häst Figur 120. Fördelning av antal fragment per art. Får/get Nöt Nöt Får/get Gris Häst Figur 121. Anatomisk fördelning per art. 0 Kranium Käke + tänder Framben Bål Bakben Fot 70 Köttfattiga delar Köttrika delar Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk Figur 122. Fördelning mellan köttrika och köttfattiga delar för nöt, får/get, gris och häst Nöt Får/get Gris Häst

53 Rasbo 630:1, Stora Prästgården Inledning Under sommaren år 2010 undersöktes fornlämning Rasbo 630:1, Stora Prästgården i Rasbo socken i Uppland av Riksantikvarieämbetet, U Mitt under ledning av Anton Seiler och Håkan Aspeborg. Det osteologiska materialet kommer från ett boplatsområde som användes under yngre bronsålder tidig vendeltid med tyngdpunkt under yngre romersk järnålder folkvandringstid. Material Benmaterialet för analysen kommer från 68 arkeologiska objekt (åtta fyndenheter från matjorden tas inte med i analysen av förklarliga skäl). Sammantaget har 795 fragment till en vikt av 2676 gram ingått i analysen. Övervägande del av materialet utgjordes av obrända ben. Endast 42 fragment var brända och utgjorde 1 % av den totala vikten (27 gram). Två kulturlager (6316 och 12638) innehöll tillsammans 41 % av allt material viktmässigt och 32 % räknat utifrån antalet fragment. Övrigt benmaterial har främst återfunnits i stolphål, gropar, härdar, vattenhål och diken samt mindre bemängda kulturlager. Fragmentering och antal fragment varierar stort bland de olika lämningarna. Metod Benfragmenten har, i den mån det varit möjligt, bedömts till art och benslag. Bedömningen har skett okulärt med tillgång till ett referensmaterial. Den osteologiska analysen har registrerats i Intrasis. Beroende på hur många arter och individer som identifieras i ett material kan de arkeologiska objekten få ett varierat antal fyndnummer (Fnr). Även det oidentifierade materialet från en kontext får ett eget fyndnummer vid registrering (se Osteologisk sammanställning, tabell 15). Materialet och förekommande arter redovisas både som fragment och i vikt. Fördelningen skiljer sig ofta åt, vilket framför allt beror på att vikten för stora djur ofta blir överrepresenterad i förhållande till mindre djur. MINDberäkning är ytterligare en metod som kan användas för beskrivning av frekvensen av arter. Metoden innebär att man bedömer minst möjliga antalet individer genom att ta hänsyn till benslag, sida, storlek och åldersskillnader. I princip innebär det att man måsta hitta dubbletter för att påvisa f arter. I förhållandevis små material blir denna metod mindre användbar. För bedömning av ålder har tandframbrott, slitage och epifyssammanväxning använts. Materialets fördelning i anatomiska delar redovisas per art. id jämförelsen bör dock poängteras att benslag som finns i f uppsättningar (t.ex. tänder), kan bli överrepresenterade i ett material. Tandens emalj består dessutom av skelettets hårdaste material och bevaras mycket väl. Resultat Tabell 13. Identifierade fragment och vikt per art, bränt och obränt sammanslaget. Art ikt (gram) Sammantaget har 137 fragment kunnat identifieras till art och benslag. De arter som identifierats i materialet är nötboskap (Bos taurus), häst (Equus caballus), gris (Sus domesticus.), får/get (Ovis aries/capra hircus), katt (Felis catus) och råtta/mus (Muridae). Bland de oidentifierade fragmenten förekommer många delar från rörben och revben som inte gått att fastsälla art för, d.v.s. endast att de tillhör gruppen stor gräsätare. Den dominerande arten är nötboskap, både till antalet fragment och vikt. id en viktjämförelse blir häst någon överrepresenterad i materialet, liksom förekomsten av nöt överdimensionerad (tabell 13, figur ). Den övervägande delen av identifierade fragment utgörs av tänder, delar av över- och underkäke och kranium, följt av delar från fötter, framben, bakben och bål (se figur 121). Större del av materialet består av fragment från djur som uppnått vuxen ålder. Fragment från späddjur, gris och får/get förekommer i två fall i stenpackning och i kulturlager Fördelningen köttrika/köttfattiga delar i skelettet hos tamdjur är inte lika stor, utan de köttrika bendelarna utgör ca 40 % av djuret (beräkning efter Sigvallius 8:44). Detta innebär att när Antal fragment Nöt Får/get 98,9 38 Häst 88,5 7 Gris 81,9 15 Mus 0,6 1 Katt 0,2 1 Summa 1555,1 137 den procentuella andelen köttrika delar överstigen 40 %, dominerar de köttrika delarna i ett material. id en sammanställning av hela materialet från Stora Prästgården utgör de köttrika delarna endast 26 %, d.v.s. en övervikt av köttfattiga delar från slaktavfall. id en jämförelse av förhållandet mellan arterna dominerar de köttfattiga delarna för nöt kraftigt, för får eller get är förhållandet ungefär lika, för gris är de Bilagor 155

54 köttfattiga delarna någon fler och av häst förekommer endast fragment från kött fattiga delar (se figur 122). Det djuret som främst förefaller ha konsumeras på platsen är följaktligen får eller get, Tabell 14. Hugg, snitt och gnagspår. Ark. objekt där den procentuella fördelningen av köttrika delar är 47 %. Kulturlager innehåller nästan enbart fragment från köttfattiga regioner, några oidentifierade fragment från rörben förekommer dock också. Andelen brända fragment i detta lager är hela 26 % (28 fragment av 108). Fragmenten var dock i de flesta fall mycket små och inte möjliga att bestämma vare sig till art eller benslag (fragment av mellanhands/mellanfotsben från får/get kunde endast identifieras). Fragment från alla domesticerade djur förekommer (nöt, får/get, gris och häst) och ett fragment av råtta/mus). Fnr Art Anmärkning Typ Får get (Ovis/Capra) Revben med snittspår Grop Får get (Ovis/Capra) Strålben med gnagspår Härd Får get (Ovis/Capra) 2 skenben med hugg Kulturlager Får get (Ovis/Capra) Skenben med hugg Stenpackning Tamgris (Sus domesticus) 2 revben med gnagspår Stenpackning 4844 m.fl. 437 Obestämd art Hugg på två rörben Kokgrop Obestämd art Gnag på rörbensdiafys Kulturlager Obestämd art Huggmärke på rörben Stolphål Tabell 15. Sammanställning av identifierade arter, fragment och vikt per stratigrafiskt objekt. Ark. objekt G-enhet Pnr Fnr ikt, g Lager 6316 innehåller endast obrända ben. Fragment från alla domesticerade djur förekommer (nöt, får/get, gris och häst) men nöt dominerar starkt. De köttrika delarna utgör omkring 1/3 av de identifierade fragmenten. Till skillnad från kulturlagret beskrivet ovan, har detta lager en blandad sammansättning med rester från både mat- och slaktavfall, från nöt och får/get. Snittspår, hugg och gnag har identifierats på fragment av får/get och gris på köttrika delar i både grop, härd, kulturlager och stenpackning (se tabell 15). Hugg och gnagmärken har även uppmärksammats på ej identifierade benslag i kokgrop, stolphål och stenpackning. Benslag med spår från matlagning har således hittats i anläggningar förknippade med matlagning. Antal Art Bendel Kommentar Bränd ,6 1 Nöt (Bos taurus) ph II 6 bitar som passar ,7 1 Obestämd art costa Stor gräsätare ,4 1 Obestämd art Ja ,4 1 Nöt (Bos taurus) premolar, krona 395 1,7 4 Obestämd art ,3 2 Obestämd art Obestämd art rörben Får/get/gris Nöt (Bos taurus) ulna proximal sin ,3 4 Obestämd art ,3 1 Tamgris (Sus domesticus) humerus distal sin Nöt (Bos taurus) dens, Premolar 453 5,2 2 Obestämd art ,2 1 Tamkatt (Felis domesticus) ,1 31 Obestämd art ve caudalis 491 2,3 1 Tamgris (Sus domesticus) metatarsal dx 492 0,3 1 Får get (Ovis/Capra) ve cervicalis ,3 1 Nöt (Bos taurus) femur proximal diafys ,4 4 Obestämd art Obestämd art Svarta i mitten Ja ,5 2 Nöt (Bos taurus) 1 dens Premolar krona, 1 vertebra 511 2,9 1 Tamgris (Sus domesticus) dens, Incisivi ,3 1 Får get (Ovis/Capra) radius diafys Gnag från liten carnivor 332 2,2 3 Obestämd art ,2 1 Obestämd art ,4 1 Obestämd art ,7 1 Obestämd art Stor gräsätare ,6 1 Tamgris (Sus domesticus) dens Incisivi, krona 156 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

55 Ark. objekt G-enhet Pnr Fnr ikt, g Antal Art Bendel Kommentar Bränd ,7 5 Obestämd art 1 humerus distal diafys Stor gräsätare ,5 1 Obestämd art Ja ,8 1 Nöt (Bos taurus) dens-, Molar i maxilla 442 6,9 2 Obestämd art ,6 1 Nöt (Bos taurus) ph I 350 0,2 1 Obestämd art 402 7,4 1 Tamgris (Sus domesticus) Dens, M ,5 1 Obestämd art den, talong Stor gräsätare ,7 7 Obestämd art ,5 2 Obestämd art ,9 5 Obestämd art ,8 1 Får get (Ovis/Capra) ulna diafys ,4 1 Obestämd art ,1 1 Obestämd art Ja ,1 1 Obestämd art ,2 1 Obestämd art ,9 1 Obestämd art ,9 1 Nöt (Bos taurus) metatarsal diafys ,5 4 Obestämd art Huggmärke på rörben ,4 2 Obestämd art ,9 1 Nöt (Bos taurus) ph I distal ,8 1 Nöt (Bos taurus) tibia diafys ,2 1 Får get (Ovis/Capra) tand, Incisivi 484 4,1 1 Får get (Ovis/Capra) metapodium 485 7,3 15 Obestämd art ,3 5 Nöt (Bos taurus) dentes 1 Incisivi, 1 Premolar, 1 Molar, 1 carpal, 1 metapodium ,2 5 Får get (Ovis/Capra) dentes- 2 Molares, 2 ph I, 1 metapodium 501 0,1 1 Obestämd art ph ,8 34 Obestämd art ,7 1 Får get (Ovis/Capra) radius diafys 423 7,9 1 Nöt (Bos taurus) mandibula ,2 19 Obestämd art ,3 1 Häst (Equus caballus) ph ,1 12 Obestämd art ,5 1 Obestämd art 462 3,6 1 Nöt (Bos taurus) dens, P/M krona 463 0,2 1 Obestämd art Ja ,9 34 Obestämd art ,6 1 Nöt (Bos taurus) dens, talong ,8 17 Obestämd art ,2 2 Obestämd art ,7 2 Får get (Ovis/Capra) 2 tibia diafys Hugg på båda ,1 4 Obestämd art ,7 1 Nöt (Bos taurus) metacarpal diafys ,1 1 Nöt (Bos taurus) coxae ,8 1 Obestämd art mandibula Nöt/älg ,8 5 Obestämd art 476 3,8 3 Får get (Ovis/Capra) dens, P, ve cervicalis 1 radius diafys ,9 9 Nöt (Bos taurus) dentes, 1P, 2M, 1 mandibula,1 cornu, 2 metapodium, 1 ph I, 1 tarsal Nöt (Bos taurus) 1 cornu, 2 mand dx, 1 ph I, 1 mt, 2 metapodium, 1 costa, 1 radius diafys, 1 humerus distal, 2 tarsal sin+ dx ,7 19 Obestämd art Främst delar av rörben ,1 1 Tamgris (Sus domesticus) mandibula med P4-M ,3 2 Får get (Ovis/Capra) 1 ve lumbalis, 1 tibia diafys 439 7,3 9 Obestämd art Bilagor 157

56 Ark. objekt G-enhet Pnr Fnr ikt, g ,6 2 Obestämd art ,7 2 Obestämd art ,7 2 Obestämd art Antal Art Bendel Kommentar Bränd ,2 1 Obestämd art costa Stor gräsätare ,6 1 Tamgris (Sus domesticus) mandibula med Premolar ,1 2 Obestämd art Rörben 351 0,2 1 Obestämd art ,2 2 Obestämd art ,7 1 Nöt (Bos taurus) metacarpal diafys ,9 1 Häst (Equus caballus) pars petrosa ,4 16 Obestämd art Kraniefragment ,4 1 Nöt (Bos taurus) tand, P ,5 2 Obestämd art ,5 1 Obestämd art kranium ,9 1 Får get (Ovis/Capra) ve cervicalis 418 8,8 10 Obestämd art Bl.a. revbensfragment ,2 1 Obestämd art ,5 1 Obestämd art ,2 3 Nöt (Bos taurus) tibia diafys sin, 2 Molares i maxilla 458 9,3 12 Obestämd art ,1 1 Obestämd art ,2 1 Obestämd art ,8 1 Får get (Ovis/Capra) talus dx ,8 3 Obestämd art ,7 1 Tamgris (Sus domesticus) dens, C krona ,5 1 Får get (Ovis/Capra) costa Stor gräsätare ,9 2 Obestämd art ,7 3 Tamgris (Sus domesticus) costae Gnag på två Får get (Ovis/Capra) tibia diafys Hugg ,1 13 Obestämd art Ungdjur bland frag ,5 1 Tamgris (Sus domesticus) ve lumbalis 330 0,3 1 Obestämd art Ja ,4 1 Häst (Equus caballus) dens- Incisivi, krona ,6 1 Obestämd art Stor gräsätare, 5 fragment som passar ,6 16 Obestämd art ,8 4 Nöt (Bos taurus) 1 cornu, 1 mandibula, 1 costa, 1 radius diafys dx ,9 1 Obestämd art Stor gräsätare, rörben 324 0,2 2 Obestämd art Stor gräsätare, rörben Ja ,3 2 Obestämd art ,7 2 Nöt (Bos taurus) humerus diafys sin, femur distal dx Obestämd art Rörben ,1 1 Obestämd art ,8 2 Obestämd art ,4 1 Obestämd art 440 4,5 2 Obestämd art ,6 1 Obestämd art 378 0,3 1 Obestämd art 466 2,7 1 Häst (Equus caballus) dens - Incisivi ,1 3 Nöt (Bos taurus) 1 dens talong, 1 carpalia, 1 kranium ,7 11 Obestämd art 469 0,4 3 Obestämd art Ja 158 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

57 Ark. objekt G-enhet Pnr Fnr ikt, g Antal Art Bendel Kommentar Bränd ,1 1 Obestämd art Ja 377 0,4 4 Obestämd art ,4 28 Obestämd art 487 0,3 1 Tamgris (Sus domesticus) calcaneus Spädgris 488 0,5 1 Får get (Ovis/Capra) hyoideum 489 4,1 1 Nöt (Bos taurus) metapodium ,8 3 Obestämd art Svarta frag Ja 361 0,1 0 Obestämd art 372 0,1 1 Obestämd art 386 0,4 3 Obestämd art Ja ,6 3 Obestämd art Gnag på diafys, rörben 413 0,3 1 Får get (Ovis/Capra) malleolus 414 7,4 12 Obestämd art Ja 496 0,6 1 Råtta mus (Murinae) mandibula sin 497 6,6 1 Får get (Ovis/Capra) dens- Molar i maxilla ,3 2 Obestämd art Rörben ,8 1 Obestämd art Rörben stor gräsätare ,9 1 Obestämd art Revben 337 0,7 3 Obestämd art Ja Obestämd art 344 0,3 1 Obestämd art ,2 1 Får get (Ovis/Capra) metapodium Ja 381 0,5 2 Obestämd art Ja ,4 15 Obestämd art ,3 1 Häst (Equus caballus) dens - Incisivi ,5 7 Obestämd art Får get (Ovis/Capra) 1 mandibula, 2 costae Snittspår på revben 472 0,7 1 Obestämd art Ja ,5 23 Obestämd art Obestämd art ,5 1 Får get (Ovis/Capra) dens, Incisivi 409 4,3 1 Nöt (Bos taurus) ph I 410 7,6 6 Obestämd art Obestämd art ,7 5 Nöt (Bos taurus) kranium + metapodium 432 0,4 1 Får get (Ovis/Capra) tarsal 433 1,3 1 Häst (Equus caballus) dens - Incisivi ,3 24 Obestämd art ,6 27 Obestämd art 4828 m.fl ,6 1 Häst (Equus caballus) dens P3-M ,1 14 Obestämd art Ja ,8 10 Nöt (Bos taurus) 5 carpalia, 1 metacarpal, 3 dentes, 1 ph I ,7 3 Får get (Ovis/Capra) 1 mertacarpal, 1 metapod, 1 sesamoidea 444 3,3 1 Nöt (Bos taurus) dens, Premolar ,8 27 Obestämd art ,8 2 Får get (Ovis/Capra) 1 mandibula, 1 metapodium 495 6,6 11 Obestämd art ,9 10 Obestämd art Rörben + kranium Summa ,5 2 Obestämd art Rörben + kranium ,5 2 Tamgris (Sus domesticus) 1 dens, 1 mandibula dx 436 1,3 2 Får get (Ovis/Capra) 1 dens -Incisivi, 1 carpalia sin Obestämd art Hugg på 2 rörben Bilagor 159

58 Referenser Grant, A. 2. The use of tooth war as a guide to the age of domestic ungulates. I: Ageing and Sexing Animal Bones from Archaeological Sites, BAR British Series 109. Oxford. Bull, G. & Payne, S. 2. Tooth eruption and epiphysial fusion in pigs and wild boar. I: Ageing and Sexing Animal Bones from Archaeological Sites, BAR British Series 109. Oxford. Sigvallius, B. 8. Husdjur på förhistoriska boplatser en utvärdering av osteologiska undersökningar. I: Gotländskt arkiv. isby. on den Driesch, A A guide to the measurement of animal bones from achaeological sites. Peabody Museum Bulletin Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

59 Bilaga 7. Makrofossilanalys Av Håkan Ranheden, U Kommentar Proverna har flotterats ur en vanlig plasthink och där den starkt irriterade suspensionen dekanterats över siktar med minsta diameter av 0,5 mm. Proverna har överlag varit uttalat leriga, eller i några fall främst siltiga, och av sedimentkaraktär. Proverna har i regel utgjorts av mellan 1,5 till 2 liter jord. Proverna som alltså överlag varit leriga har också varit AL6316 PM10346 (K-lager) ganska svåra och tidsödande att AB11766 PM12350 (vattenhål) flottera och det är inte ovanligt att sådana material ger ganska lite fynd i form av frön/frukter. Så har det varit även här. Samtliga fynd i listan ovan har varit AL12638 (K-lager) PM11730 brända. Man kunde dock ha AL12638 väntat sig att denna leriga mark (K-lager) skulle ha kunnat härbärgera mer av obrända frön/frukter och vilka genom f mellanled kanske PM1532 A655 (brunn) hade förekommit än idag. Man kan också undra över huruvida annat växtmaterial än just brända sädesslagsfrön Provnr Frön/frukter Antal AS2013 PM3784 (stolphål hus 1) AS2029 PM3785 (stolphål hus 1) AS2774 PM6474 (stolphål hus 2) AS3387 PM4487 (stolphål hus 5) AS4009 PM9140 (stolphål hus 2) AS4639 PM6480 (stolphål hus 2) AS4650 PM6479 (stolphål hus 2) AS12354 PM12590 (stolphål hus 5) AG13686 PM13704 (avfallsgrop) en gång funnits/spridits på/över den leriga marken. Förmodligen är det så men dessa betydligt mer fragila frön/frukter (då de är brända) kan mycket väl ha destrueras på mekanisk väg genom åren medan de starka sädesslagsfröerna klarat detta bättre (dessa blir många gånger tämligen mottståndskraftiga då de en gång bränts). De förekommande sädesslagsfröerna utgör därmed sannolikt spridda rester av sådant bränt växtmaterial som antagligen fanns här och var runt aktivitetsytorna och det är svårt att avgöra om man en gång svett marken och om de brända fröerna är rester efter detta. Med största sannolikhet har också ett tämligen rikligt spill av icke brända sädesslagsfrön funnits, men dessa har förmodligen ganska omgående plockats av fåglar eller möss etc. och i den mån marken svetts så var dessa obrända, för fåglar och STORA PRÄSTGÅRDEN Cerealie sp. (ospec. säd) 1 Avena cf. sativa (havre) Rikligt med obrända vedfragment Thlaspi arvense (penningört) Cerealie sp. (osepc. säd) Cerealie sp. (spec. säd) Triticum vulgare (vanl. vete omoget frö) 1 Rikligt med ved (ej bränt) Triticum cf. vulgare (vanligt vete) cf. Triticum vulgare (vanligt vete) Pinus silvestris (tall, kottefjäll) 1 Corylus evellana (hasselnötskal) Hordeum vulgare (vanligt korn) Hordeum vulgare (vanligt korn) PM13066 Cerealie sp. cf. Hordeum vulgare (vanligt korn) 1 Hordeum vulgare (vanligt korn) 1 Cerealie sp. (ospec. säd) Scirpus sp. (säv) 1 LILLA PRÄSTGÅRDEN Hordeum cf. vulgare (vanligt skalkorn) ½ enstaka, ej brända 1 (mkt hårt korroderad) 1 fragment 1 spets 1 (hårt korroderad) 1 skärva 2½ 8 fragment 3 fragment 1 del djur, åtråvärda frön säkert redan uppätna och därmed borta från platsen. Det är ofta svårt att på förhand avgöra vilken typ av anläggning som kan ge det bästa utfallet vad beträffar bränt växtmaterial. Många gånger är stolphål utmärkta men materialet i dem är i regel sekundärt i förhållande till det i kulturlagren. I agrart aktiva områden är stolphålens bottenfyllningar många gånger det enda som återstår då övre lager kanske odlats bort under senare tider. Då kulturlagren finns bevarade så bör man provta dessa i första hand vilket också gjorts här. Ett av dessa prov (PM13066) har också gett ett lite rikare utfall än det övriga proven och här fanns även en frukt av säd (Scirpus) vilka tillhör en lite mer fragil fyndtyp, jämfört med säd. Fyndet avslöjar att foderhantering förekommit och att den animala delen av produktionen sannolikt varit mer eller mindre viktig för hushållet. Bilagor 161

60 Bland de analyserade proverna finns även några från en brunn och f vattenhål. Dessa har (märkligt nog) inte innehållit några frön/frukter. Fyllningar ur brunnar/vattenhål brukar kunna vara mer eller mindre bemängda med diverse obrända växtrester och anledningen till att sådant material inte kunnat noteras här är lite svår att förstå. Möjligen har sådana växtdelar av någon anledning inte kommit att inlagras i den mer eller mindre ovillkorliga sedimentfälla som brunnar/vattenhål utan avskärmande konstruktion brukar utgöra. Att marken runt brunnnen/vattenhålet skulle ha utgjort steril mark utan någon växtlighet är också svår att tänka sig liksom att miljön i brunnarna/vattenhålen inte skulle ha medgett bevaring av växtmaterial. Dock har ett par brända fragment av sannolikt gammal växtlighet noterats i två av de undersökta brunnarna/vattenhålen. I A11766 från Stora Prästgården noterades ett kottefjäll av tall vilket inte motiverar några kommentarer angående vegetationen vilket dock ett fynd ur en brunn från Lilla Prästgården gör. Här fanns i A655 en del av ett kornfrö (Hordeum vulgare) vilket bör ge vid handen att detta sädesslag också hanterades på platsen och kanske även i närheten av brunnen. Utöver de prov som listats ovan finns också ett större antal prov vilka dock inte innehöll något identifierbart växtmaterial vid sidan av träkol. Dessa prov var från Stora Prästgården: PM1362, PM3781, PM3782, PM3893 PM6475, PM6476, PM6477, PM6478, PM6482, PM7077, PM10021, PM10022, PM11729, PM12078, PM12182, PM12185, PM12186, PM12349, PM12351, PM12352, PM12353, PM12590, PM12945, PM12988, PM13266, PM13267, PM13268, PM13269, PM13438, PM13475, PM13523 och PM Från Lilla Prästgården var följande prov innehållslösa så när som på träkol: PM1531, PM1533, PM1536, PM1538. Provnr Frön/frukter Antal Örby PM573 Charcoal (pieces and fragments) xx Hordeum vulgare (vanligt skalkorn) PM605 Charcoal (pieces and fragments) xxxxx Hordeum vulgare (vanligt skalkorn) 7 s.g.s. hela 1 hel PM634 Charcoal (pieces and fragments) xxx Cerealis sp. cf. Hordeum vulgare (vanligt skalkorn) PM1049 Charcoal (pieces and fragments) x 6 delar PM1054 Chenopodium album (svinmålla) x (ej brända) Thlaspi arvense (penningeört) Polygonum aviculare (trampört) Charcoal (pieces and fragments) PM1096 Charcoal (pieces and fragments) xx PM1122 Charcoal (pieces and fragments) xx Kommentar x (ej brända) x (ej brända) Triviala fynd har här noterats med x-tecken vars antal korrer mot följande mängder av fynd: X = 1-5 fynd Xx = 5-20 fynd Xxx = fynd Xxxx = fynd Xxxxx = mer än 500 fynd (och då det gäller kolfragment, en väsentlig del av den analyserade massan). Förutom mer eller mindre frekventa inslag av kolfragment så har det här noterats brända frön av skalkorn i några av proverna. De obrända frön/frukterna är sannolikt inte användbara för några tolkningar av den studerade kontexttidens växtmaterial användning. Frånvaron av brända och därmed möjligen relevanta ogräslämningar kan antyda att de analyserade materialen inte blev avsatta i sådana lägen att mer fragila frö/frukter kunde bevaras. Sådan vegetation fanns dock med all säkerhet men dess fragila spridningskroppar behöver mer skyddade deponeringslägen för att inte rent fysiskt destrueras av markerosion eller kreaturstramp, eller av annan mekanisk markpåverkan. x 162 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

61 Bilaga 8. edartsprotokoll Av Ulf Strucke, U Rasbo 667, Lilla Prästgården AnalysId: 8451 Anläggning: 1448 Provnr: P1810 ikt (g): 9,1 Analyserad vikt (g): 9,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Tall Antal: 6 Material: Kommentar: Trä AnalysId: 8452 Anläggning: 985 Provnr: PK1395 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Salix sp Antal: 4 Material: Kommentar: Träkol Rasbo 630:1, Stora Prästgården AnalysId: 8544 Anläggning: 1220 Brunn Provnr: PK1302 ikt (g): 0,7 Analyserad vikt (g): 0,7 Fragment: 16 Analyserat antal: 16 Art: Tall Antal: 16 Material: Kommentar: Trä AnalysId: 7960 Del av stolpe. Kärnved. Anläggning: 1293 Kokgrop Provnr: PK ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 14 Analyserat antal: 14 Art: Lövträd Antal: 14 Material: Kommentar: Träkol AnalysId: 7940 Möjligen för lite material för datering. CAIS ±28 BP Anläggning: 1334 Stolphål Provnr: PK ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Barrträd Antal: 4 Material: Kommentar: Träkol AnalysId: 7941 cf Pinus sp. Uppruttnad före förbränning. Poz ±30 BP Anläggning: 1383 Härd Provnr: PK ikt (g): 0,3 Analyserad vikt (g): 0,3 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Björk Antal: 2 Material: Kommentar: Träkol AnalysId: 8541 Poz ±25 BP Anläggning: 2013 Stolphål Provnr: PK3266 ikt (g): 0,6 Analyserad vikt (g): 0,6 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Tall Antal: 6 Material: Kommentar: Träkol Kraftigt rötad AnalysId: 7939 Anläggning: 2025 Härd Provnr: PK ikt (g): 5,6 Analyserad vikt (g): 5,6 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Tall Antal: 7 Material: Kommentar: Träkol AnalysId: 8561 Kraftigt rötad och maskstungen före förbränning. Poz ±30 BP Anläggning: 2037 Stolphål Provnr: PK6976 ikt (g): 7,9 Analyserad vikt (g): 7,9 Fragment: över 100 Analyserat antal: 30 Art: Tall Antal: 30 Material: Kommentar: Trä AnalysId: 8613 Lerigt prov Anläggning: 2473 Stolphål Provnr: P4682 ikt (g): 0,5 Analyserad vikt (g): 0,5 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Tall Antal: 5 Material: Kommentar: Trä AnalysId: 8557 Trä intorkad i Anläggning: 2555 Stolphål Provnr: P6095 ikt (g): 5,7 Analyserad vikt (g): 5,7 Fragment: över 500 Analyserat antal: 30 Art: Tall Antal: 30 Material: Kommentar: Trä AnalysId: 7938 Yttre delar av kärnveden. Anläggning: 2681 Härd Provnr: PK2749 ikt (g): 0,3 Analyserad vikt (g): 0,3 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Tall Antal: 7 Material: Kommentar: Träkol AnalysId: 8556 irket lätt rötat före förbränning. Poz ±35 BP Anläggning: 2722 Stolphål Provnr: PK9006 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Lövträd Antal: 7 Material: Kommentar: Träkol AnalysId: 7942 cf Salix sp. Ung kvist Anläggning: 3201 Stolphål Provnr: PK3211 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 13 Analyserat antal: 13 Art: Barrträd Antal: 13 Material: Kommentar: Träkol AnalysId: 8571 cf Pinus sp. Uppruttnad före förbränning. Poz ±30 BP Anläggning: 3387 Stolphål Provnr: PM4487 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 12 Analyserat antal: 12 Art: Tall Antal: 5 Material: Kommentar: Träkol Art: Tall Antal: 7 Material: Kommentar: Trä Ytligt bränd Bilagor 163

62 AnalysId: 8837 Anläggning: 4076 Provnr: PK5975 ikt (g): 0,6 Analyserad vikt (g): 0,6 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Lövträd Antal: 7 Material: Kommentar: Träkol AnalysId: 8558 cf Populus sp (asp) eller Salix sp (videart). Hårt bränd Anläggning: 4098 Härdgrop Provnr: PK5976 ikt (g): 1,3 Analyserad vikt (g): 1,3 Fragment: 15 Analyserat antal: 15 Art: Tall Antal: 15 Material: Kommentar: Träkol AnalysId: 8839 Lerigt prov Anläggning: 4201 Provnr: PK4627 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Bark Antal: 1 Material: Kommentar: Förkolnad AnalysId: 8838 Bark av lövträd. Delar av yttersta årsringen samt kabium. Anläggning: 4331 Provnr: PK6636 ikt (g): 0,9 Analyserad vikt (g): 0,9 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Al Antal: 1 Material: Kommentar: Träkol AnalysId: 8563 Kraftigt rötad före förbränning. Anläggning: 4639 Stolphål Provnr: P4649 ikt (g): 1,0 Analyserad vikt (g): 1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Tall Antal: 7 Material: Kommentar: Trä AnalysId: 8536 Anläggning: 4844 Provnr: PK4582 ikt (g): 1,0 Analyserad vikt (g): 1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Tall Antal: 1 Material: Kommentar: Träkol AnalysId: 8603 Innesluten kvist Anläggning: 4962 Störning Provnr: PK7079 ikt (g): 7,3 Analyserad vikt (g): 5,6 Fragment: över 200 Analyserat antal: 30 Art: Tall Antal: 30 Material: Kommentar: Träkol Kärnved AnalysId: 8535 Anläggning: 5716 Kokgrop Provnr: PK7742 ikt (g): 12,4 Analyserad vikt (g): 5,9 Fragment: över 500 Analyserat antal: 30 Art: Tall Antal: 30 Material: Kommentar: Träkol 164 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk AnalysId: 8836 Anläggning: 6316 Provnr: PK11461 ikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Tall Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: Kärnved AnalysId: 8540 Anläggning: 6860 Stolphål Provnr: PK7309 ikt (g): 2,6 Analyserad vikt (g): 2,6 Fragment: 13 Analyserat antal: 13 Art: Björk Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Art: Ek Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: Art: Gran Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvarataget AnalysId: 8543 Anläggning: 7153 Stolphål Provnr: PK7246 ikt (g): 1,6 Analyserad vikt (g): 1,6 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Tall Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Rötad och maskstungen ved. AnalysId: 8539 Anläggning: 7422 Ugn Provnr: PK12506 ikt (g): 1,6 Analyserad vikt (g): 1,6 Fragment: 11 Analyserat antal: 11 Art: Tall Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 8555 Anläggning: 7849 Kokgrop Provnr: PK12804 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Ek Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 8573 Anläggning: 9844 Härd Provnr: PK13265 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Ek Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 8562 Anläggning: Stolphål Provnr: P13483 ikt (g): 1,0 Analyserad vikt (g): 1 Fragment: över 50 Analyserat antal: 6 Art: Tall Antal: 6 Material: Trä Kommentar: AnalysId: 8565 Anläggning: Stolphål Provnr: PK12077 ikt (g): 0,6 Analyserad vikt (g): 0,6 Fragment: 11 Analyserat antal: 11 Art: Ek Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: Art: Gran Antal: 6 Material: Träkol Kommentar:

63 AnalysId: 8538 Anläggning: Brunn Provnr: PK12187 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Lövträd Antal: 4 Material: Träkol Kommentar: Helt uppruttnat trä samt sot. Ej daterbar mängd. AnalysId: 8542 Anläggning: Brunn Provnr: PK12346 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Salix sp Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: Art: Tall Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvarataget. AnalysId: 8537 Anläggning: Brunn Provnr: PK12184 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Tall Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: För litet prov för datering. AnalysId: 8559 Anläggning: Stolphål Provnr: PK12987 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Tall Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Ej daterbar mängd AnalysId: 8560 Anläggning: Tjätratt Provnr: PK13306 ikt (g): 4,4 Analyserad vikt (g): 4,4 Fragment: 19 Analyserat antal: 19 Art: Tall Antal: 19 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 8620 Anläggning: Stolphål Provnr: PM13269 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 11 Analyserat antal: 11 Art: Ask Antal: 7 Material: Träkol Kommentar: ald för datering Art: Barrträd Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: cf Pinus sp. Räcker inte för datering. Art: äxtdelar (ört) Antal: 3 Material: Förkolnat Kommentar: Örtstam. Räcker inte för datering AnalysId: 8572 Anläggning: Provnr: PK13645 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Salix sp Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 8564 Anläggning: Kokgrop Provnr: PK13700 ikt (g): 0,7 Analyserad vikt (g): 0,7 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Hassel Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: Anläggning: Grop Provnr: PK20132 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 10 Analyserat antal: 10 Art: Bark Antal: 1 Material: Förkolnad Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Ek Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Tall Antal: 7 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: Anläggning: Härd Provnr: PK20631 ikt (g): 1,6 Analyserad vikt (g): 1,6 Fragment: 24 Analyserat antal: 24 Art: Salix sp Antal: 23 Material: Träkol Kommentar: Art: Tall Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen AnalysId: Anläggning: Stolphål Provnr: PK20538 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Gran Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Salix sp Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Rasbo 664, Örby AnalysId: 9430 Anläggning: 305 Provnr: PK650 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Salix sp Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: ald för datering Art: Tall Antal: 4 Material: Träkol Kommentar: Kraftigt rötad före förbränning. Kärnved. AnalysId: 9431 Anläggning: 1044 Provnr: PK1049 ikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Björk Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Bilagor 165

64 Rasbo 630:1, Grusvägen ID Klass Subklass Analysid Material Antal Art Kommentar Kontext Typ Prov Provanalys edart Träkol 23 Salix sp Härd Provanalys edart Träkol 1 Tall Ej tillvaratagen Härd Provanalys edart Träkol 2 Ek Ej tillvaratagen Grop Provanalys edart Träkol 1 Bark Ej tillvaratagen Grop Provanalys edart Träkol 7 Tall Grop Provanalys edart Träkol 1 Gran Ej tillvaratagen Stolphål Provanalys edart Träkol 2 Salix sp Stolphål Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

65 Bilaga C-tabeller Rasbo 667, Lilla Prästgården Labnr Material Art 14 C BP Stdav Kalibrerat med 1 sigma max/min Kalibrerat med 2 sigma max/min Prov (Context) Kontext Ög, kontext Ua Träkol Salix BC 170 BC 10 AD 1395 Ugn 985 Notering Ua Träkol Gran BC AD 170 BC 30 AD Brunn 655 Granstör Ua Träkol Tall AD AD 1810 Stolphål 1485 Hus 1 Rasbo 630:1, Stora Prästgården Labnr Material Art 14 C BP Stdav Kalibrerat med 1 sigma max/min Kalibrerat med 2 sigma max/min Prov (Context) Kontext Ög, kontext Poz Träkol Tall BC BC FU Härd 2681 Utanför SU omr Notering Ua Träkol Tall BC BC Grop Grusväg Ua Träkol Tall BC BC Ugn 7442 Poz Träkol Tall BC BC FU Härd 2025 Härd 1881 Ua Träkol Ek BC BC Kokgrop 7849 Ua Obränt ben Tamkatt BC BC Stolphål 2716 Hus 4 F503 Poz Träkol Barrträd BC BC FU Stolphål 3201 Stolphål Ua Sädeskorn Korn BC BC K-lager Ua Träkol Hassel BC BC Kokgrop Ua Träkol Al BC BC 6636 Härd 4331 Ua Träkol Tall BC BC 5976 Härd 4098 Ua Träkol Lövträd BC BC 4627 Härd 4201 Ua Träkol Barrträd AD 160 BC 60 AD attenhål Ua Träkol Tall AD 100 BC 70 AD K-lager 6316 Ua Träkol Asp? AD 60 BC 80 AD 5975 Grop 4076 Ua Träkol AD AD Härd Grusväg Ua ed Tall AD AD 6976 Stolphål 2037 Hus 1 Ua ed Tall AD AD 4649 Stolphål 4637 Hus 2 Ua ed Tall AD AD 4682 Stolphål 2473 Hus 2 Ua Träkol Tall AD AD Tjärtratt Ua Träkol Tall AD AD Stolphål Hus 6 Ua ed Tall AD AD 6095 Stolphål Hus 2 Ua Träkol Björk AD AD 7309 Stolphål 6860 Hus 1 Ua Träkol Tall AD AD 7246 Stolphål 7183 Hus 5 Ua Träkol Ask AD AD Stolphål Hus 7 Ua Träkol AD AD 3266 Stolphål 2013 Hus 1 Ua Träkol Tall AD AD 4489 Stolphål 3387 Hus 5 Poz Träkol Barrträd AD AD FU Stolphål 1334 Stolphål 2933 Ua Träkol Ek AD AD Härd 9844 Hus 7 Ua Träkol Tall AD AD 4582 Kokgrop 4844 Ua Obränt ben Obestämt AD AD Stolphål 2441 Hus 3 F319 Ua Träkol cf Salix sp AD AD 9006 Stolphål 2722 Poz Träkol Björk AD AD FU Härd 1383 Härd 3819 Ua Träkol Salix AD AD Stolphål Grusväg Ua Träkol Tall AD AD 7742 Kokgrop 5716 CAIS4771 Träkol Lövträd AD AD FU Kokgrop 1293 Kokgrop Ua Träkol Gran AD AD Stolphål Ua Träkol Tall AD AD 7079 Störning 4962 Rasbo 664, Örby Labnr Material Art 14 C BP Stdav Kalibrerat med 1 sigma max/min Kalibrerat med 2 sigma max/min Prov (Context) Kontext Ög, kontext Ua Träkol Björk BC BC 1049 Lager 1044 Ua Träkol Salix AD AD 650 Stolphål 305 Hus 1 Notering Bilagor 167

66 Bilaga 10. Den sista fjärden en pollenanalytisk undersökning från fornsjön Bokaren Av Jonas Bergman, U Inledning och syfte I samband med de arkeologiska undersökningarna utmed den nya sträckningen för väg 288, har en pollenanalytisk undersökning utförts i Fornsjön Bokaren, Rasbo socken, ca 20 km nordöst om Uppsala. Undersökningen syftar till att ge en bild av naturoch kulturlandskapets utveckling från bronsålder till medeltid, med särskilt fokus på lokal markanvändning och vegetationshistoria. Figur 123. Den sista fjärden. Inmätning av borrpunkten i Fornsjön Bokaren. Foto: Jonas Bergman, U. al av undersökningslokal Ett flertal våtmarker sonderades under sommaren år 2010 i Rasbo socken. Tomtasjön utmed Tomtaån i västra Rasbo visade sig vara en mycket grund torvmark (ca 1,5 m kärrtorv) som direkt underlagrades av. Lokalen undersöktes inte vidare eftersom den med största sannolikhet inte innehåller material från bronsålder utan endast yngre lager. Ett fåtal mycket små torvmarker sonderades i norra skogslandet kring Hammarberg men de var alla alltför grunda; troligen försumpningstorvmarker från sen järnålder. I centrala delen av Rasbobygden ligger Gåvstaskogen som sträcker sig ända ner till Kallesta. Tre mindre torvmarker sonderades i moränområdet men de var alla försumpningstorvmarker med mycket korta lagerföljder. Fornsjön Bokaren i nordöstra Rasbo visade sig vara ett vassbevuxet kärr som dikats, troligen senast under 1900-talet. Lokalen visade sig innehålla en imponerande, f meter mäktig, lagerföljd med postglacial, gyttja och kärrtorv/vasstorv. Efter 14 C-datering av gränsen mellan lergyttja och gyttja samt övergången mellan gyttja och vasstorv konstaterades att den högkvalitativa gyttjesekvensen ungefär omfattade tiden 1000 f.kr e.kr. Därmed beslutades slutgiltigt att Bokaren var lokalen som skulle användas för en pollenanalytisk studie inom väg 288 projektet. Områdesbeskrivning Fornsjön Bokaren ligger ca m ö.h., och dess trädlösa yta mäter idag ca m. Sjöbassängen har ett inlopp i norr och utlopp i söder (figur ). Ytan är igenvuxen med vass och genomkorsas av ett nord sydligt dike. Dräneringsområdet, d.v.s. Figur 124. Bokaren med omnejd och ägotyper. Det skogsbevuxna kärrets ungefärliga utbredning är markerad med mörk striering och den öppna ytan med blå striering. Provtagningspunkten är markerad med en stjärna. 168 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

67 Mossetorv Kärrtorv Tunt eller osammanhängande ytlager av torv Älvsediment, ler-silt Gyttje, lergyttja Postglacial Postglacial finsand Postglacial sand Svallsediment, grus Klapper Glacial Isälvssediment Isälvssediment, finsand Åskrön Sandig morän Moränrygg, transversell mot isrörelsen Moränrygg Blockrik yta Storblockig yta Jätteblock Berggrund Fyllning atten Jord- eller grustäkt det område sjön mottar grund- och ytvatten från, kan uppskattas till ca 300 m åt väst och öst från sjöns respektive stränder, samt ca 3 km åt norr där ett vattendrag dränerar lermarkerna. Skog dominerad av tall och gran växer på fastmarken runt hela Bokaren, medan de sumpiga markerna närmast fornsjön huvudsakligen är bevuxna av björk, tall och al. Sumpskogen tränger gradvis allt längre ut över fornsjön, som är helt dominerad av vass i de centrala delarna. Kring provtagningspunkten innehöll busk- och örtskiktet: ass (Phragmites australis), pors (Myrica gale), vide (Salix spp.), strandlysing (Lysimachia vulgaris), gräs (Poaceae spp.) och halvgräs (Cyperaceae spp.). Bottenskiktet var klent utvecklat och dominerades av vitmossor (Sphagnum spp.). Sjön omnämns år 1741 som Bokare siön, men tidigaste omnämnandet borde vara av Rhegelius (1635) som Botkarsiön eller Hofbo träsk (Ortnamnsregistret). Figur 125. Jordartskarta över Bokaren med omgivningar. Fornsjöns ungefärliga nuvarande trädlösa yta är indikerad med en ellips. Provtagningspunkten är markerad med en stjärna. Det sammanhängande området med kärrtorv domineras med stor sannolikhet av försumpningstorv. Endast de centrala delarna av stråket kan förväntas ha en igenväxningslagerföljd, d.v.s. underlagras av sjösediment. Geologi Berggrunden i området består till största del av gnejsgraniter med mindre massiv av djupgrönsten. äster om Rasbokil förekommer hälleflinta och ordovicisk kalksten. Block av dessa bergarter förekommer regelbundet i moränen i området. Öster om sjön löper en isälvsavlagring i nord sydlig riktning med tydlig ryggform (figur 125; Persson 2). Övriga höjdområden kring Bokaren domineras av sandig morän som till stor del är blockrik och storblockig. Exponerade berghällar förekommer också regelbundet, särskilt väster om lokalen. Sydöst om sjön finns postglacial sand- och finsand vilken svallats ut från isälvsmaterialet. Den mer låglänta Bilagor 169

68 marken i dalgångar och slättområden domineras av glacial, särskilt åt norr och söder. Den glaciala n överlagras ställvis, i de lägst belägna områdena, av ett relativt tunt lager postglacial och gyttje. En storskalig dikning och sjösänkning har genomförts i Bokaren kring år 1869 (Karlsson 2009). Torvmarkerna norr om fornsjön har troligen varit huvudmålet för dikningen. Tidigare pollenanalytiska undersökningar Bokaren undersöktes pollenanalytiskt år 1941, då ben från bl.a. häst, gris och människa hittades i samband med en dikesgrävning ett par år tidigare. Lagerföljden vid fyndplatsen i sydöstra delen av sjön provtogs och analyserades med avsikt att datera fyndnivån. Fynden antogs vara offer deponerade på eller vid en träplattform i vattenbrynet (Lundholm 1947). Det översiktliga pollendiagrammet från fyndplatsundersökningen ger lite vägledning om åldern på fynden, troligtvis är de från bronsålder. I samband med utbyggnaden av väg E4 norr om Uppsala undersöktes bl.a. lokalerna Sjödyn, 14 km åt västsydväst (Almgren 2005), och Hällenmossen, 18 km åt sydsydväst (Karlsson 2005). Båda dessa lokaler ligger på betydligt högre nivåer. Sjödyn ligger på 38 m ö.h. och Hällenmossen på 45 m ö.h. Metodik Fältarbete Provtagningen i Bokaren utfördes med en rysk kannborr, med en längd av en meter och en diameter på kannan av 4,5 cm ( Jowsey 1966: ). Tre provborrningar gjordes från stranden och utåt, i den sydöstra delen av sjön för att få en bild av stratigrafin. Det gick att konstatera att lagerföljden var lätt att följa lateralt, med förväntad lagerkontinuitet och ökande gyttjemäktighet ut mot bassängens mitt. En punkt ca 20 m väster om trädgränsen bedömdes som lämpligast. Lagerföljden sammanfattas i tabell 15. Längre ut från stranden var det vid fältarbetet rådande vattendjupet för stort för provtagning. Provtagningspunkten som användes för analyserna har positionen: N 59 58,471 ; E 17 55,862 (RT 90: ,020/ ,565), och ligger på 16,9 m ö.h. Laboratoriearbete Totalt 75 prover togs ut för pollenanalys från borrkärnorna och 26 har analyserats. Proven mätte cm (1 cm 3 ) och togs ut med 2 cm mellanrum från cm djup. Anrikningen av proverna har gjorts enligt standardmetoder beskrivna av Berglund & Ralska-Jasiewiczowa (6: ). Detta innebär i huvudsak dispergering i natriumhydroxid (NaOH), borttagning av eventuellt kalciumkarbonat (CaCO 3 ) med saltsyra (HCl), borttagning av cellulosa med en acetolyslösning bestående av koncentrerad svavelsyra (H 2 SO 4 ) och ättiksyraanhydrid (CH 3 COO) 2 O. id tillverkning av preparat för mikroskopering har proverna inbäddats i glycerin. Sporer av Lycopodium (lummer) i tabletter, vardera innehållande i genomsnitt sporer, har tillsatts proverna, för att kunna beräkna pollenkoncentrationen/cm 3 sediment (Stockmarr 1971: ). Fyra sedimentprov (ca 5 10 g) togs senare ut för ICP-analys med avsikt att undersöka nivåerna med de relativt höga sotpartikelhalterna ( , och cm, samt två Tabell 16. Den provtagna lagerföljden från Bokaren. Djup (cm) Tabell 17. De elementanalyserade proven från Bokaren. Grundämnenas halter är presenterade i mg (per kg torkat sediment). Provdjupen och cm hade höga sotpartikelhalter. Element Lagerföljd vid provtagningspunkten 0 70 asstorv, rotfilt Brun grovdetritusgyttja Alggyttja (med band av skal och karbonatutfällningar från cm) Lergyttja övergående till gyttje Sandig silt 400 Postglacial Provdjup (cm) 98,5 100, TS % 8,1 16,6 14,6 15,3 Al mg/kg TS As mg/kg TS <4 <3 <4 <4 Ba mg/kg TS 13,9 33,8 36,9 62,6 Be mg/kg TS <0.1 <0.1 <0.1 1,02 Cd mg/kg TS 0,175 0,137 0,221 0,361 Co mg/kg TS 3,9 1,65 3,99 10,3 Cr mg/kg TS 3,47 1,9 4,11 34,7 Cu mg/kg TS 17,9 15,7 41,4 87,1 Fe mg/kg TS Hg mg/kg TS <1 <1 <1 <1 Mg mg/kg TS Mn mg/kg TS 83,3 97, Mo mg/kg TS 4,16 2,53 7,22 15,6 Ni mg/kg TS 11,2 6,36 15,2 40,1 P mg/kg TS Pb mg/kg TS 1,96 <1 1,88 11,7 Sr mg/kg TS 29, ,9 mg/kg TS 3,2 2,38 4,82 39,5 Zn mg/kg TS 40,7 28,7 27,6 78,4 170 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

69 referensprov; tabell 17). Testet gjordes för att försöka påvisa eventuella spår av sedimenterade metaller och/ eller tungmetaller samt undersöka huruvida bildning av myrmalm är möjlig (t.ex. Grandin & Hjärthner Holdar 2001). Höga halter kan indikera att metallhantering har pågått i dräneringsområdet. Proverna analyserades vid ALS Scandinavia AB, Luleå. Pollenanalys Pollenanalys har utförts med ett mikroskop försett med faskontrast. I varje prov har pollenkorn räknats. id analysen har 400- och 1000 förstoring använts och identifieringen av pollen och sporer har gjorts med hjälp av Beug (2004) och Faegri & Iversen (9). En referenssamling med pollenpreparat sammanställd vid Riksantikvarieämbetet U har använts vid behov. Som pollensumma vid procentberäkning har använts summa pollen av landväxter, dvs. träd, buskar, dvärgbuskar och örter. Ormbunkar, vattenoch kärrväxter, samt mossor och alger har räknats utanför denna summa. Parallellt med pollenanalysen har också träkolspartiklar >20, och sotpartiklar >10 mikrometer räknats. Träkolspartiklarna kan ge upplysningar om förekomst och användning av eld i närheten av lokalen, medan sotpartiklar kan vara mer långtransporterade och ge en extralokal eller regional bild av eldförekomsten (jfr Zackrisson 1977:22 32, Tolonen 6: och Bradshaw & Hannon 1992: ). Proverna har även utsatts för en screening för att kunna detektera närvaron av lågfrekventa sädesslagspollen på fler nivåer. Processen innebär att en större del av provet analyseras, men endast sädesslag och Lycopodiumsporer räknas. 14 C-dateringar Totalt åtta AMS 14 C-dateringar har utförts på huvudsakligen terrestra växtmakrofossil från Bokaren vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet (tabell 18). Sjösediment från borrkärnan delades upp i 1 3 cm tjocka skivor vilka löstes i 4 % NaOH under några timmar. Daterbart material plockades sedan ut under stereomikroskop med förstoring. Så långt som möjligt har rottrådar, ved- och barkfragment, samt okända växtrester undvikits. Halveringstiden 5568 ±30 år har använts och anges i år BP. Kalibrering till BC/AD har gjorts med programmet OxCal v. 4.1 (Bronk Ramsey 2005: ). Resultat Elementanalyser Sedimentproven som analyserades för ICP-analys redovisas i tabell 17. Noggrannheten varierar för de olika elementen, men resultaten är i stort svårtolkade. Få liknande studier av sjösediment har utförts, och det är svårt att ens speku hur höga halter av t.ex. olika tungmetaller som skulle kunna ackumus i sedimenten, till följd av förhistorisk metallhantering eller annan sotproducerande verksamhet. Det är värt att notera att det ytligaste provet 100,5 98,5 har högre järnvärden än det underliggande. 14 C-dateringar och kronologi Enligt AMS-dateringarna utförda på växtmakrofossil från Bokarens sedimentlagerföljd (tabell 17) har gyttjesekvensen bildats med en genomsnittlig sedimentationshastighet av ~0,36 mm/år, vilket motsvarar ca 28 år per cm sediment. Den ovanpåliggande kärrtorven har troligen en högre sedimentationshastighet (figur 126). id en utvärdering av dateringarna kan det konstateras att en datering klart faller utanför kronologin, nämligen dateringen från cm djup. Det är troligt att de oidentifierade strå/stamdelarna i provet i själva verket är rottrådar, t.ex. av säv eller starr, och dateringen har av denna anledning fått en för ung ålder. Även från provet på 130,5 133,5 cm djup har liknande material daterats, och man kan även här misstänka att provet har en något för ung ålder Tabell 18. De 14 C-analyserade proven från Bokaren. Djup (cm) Daterat material 14 C-ålder (okal. BP) 14 C-ålder (kal. BC/AD) vid 2σ Lab-nr 78,5 79,5 Säv (frön), starr (frön), nate (frön) 589 ± Ua ,5 93,5 Björk (frön), starr? (frö), fräken (stam) 1470 ± AD Ua ,5 101,5 Klomossor (Drepanocladus) 1463 ± AD Ua ,5 120,5 Klomossor (Drepanocladus) 1866 ± AD Ua ,5 133,5 Strå/stamdelar, näckros (frö) 1667 ± AD Ua ,5 152,5 assdelar 2527 ± BC Ua ,5 161,5 Bladknopp, stamdel 2592 ± BC Ua Strå/stamdelar björk (frö) 1513 ± AD Ua Bilagor 171

70 172 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk Figur C-dateringar och interpod tiddjupkurva för provtagningspunkten i Bokaren. Kurvan har passats in med en spline smoothing för att bättre efterlikna den kontinuerliga sedimentationen i limnisk miljö. Den totala pollenkoncentrationen är inkluderad, där toppen vid ca 167 cm indikerar sjöbassängens isolering. Från övergången till vasstorv vid 70 cm till markytan, har en linjär ackumulationsmodell använts.

71 Bokaren, Uppland (ca 17 m ö h) Pollendiagram (%) Alger Sporer atten-/kärrväxter Ruderatväxter Odlade växter Fuktäng Friskäng, betesmark Allmänt kulturgynnade Buskar, dvärgbuskar Träd Pollensumma Sotpartiklar Meliola sp. (svampspor) Träkol Pediastrum sp. Lopplummer (Huperzia selago) itmossor (Sphagnum) Botryococcus sp. Ormbunksväxter (Polypodiaceae) Fräken (Equisetum) Stensöta (Polypodium sp.) Andmat (Lemna minor) Bredkaveldun (Typha latifolia) Gul näckros (Nuphar lutea) Smalkaveldun, igelknopp (Sparganium-t) it näckros (Nymphaea alba) Kranssling m fl (Myriophyllum sp.) Groblad, rödkämpar (Plantago major/media) Trampört m fl (Polygonum aviculare) Röllika m fl (Matricaria-t) Maskros, fibblor (Crepis-t) Mållor (Chenopodiaceae) Brännässlor (Urtica) Gråbo, malört (Artemisia) Hampa (Cannabis cf sativa) Humle (Humulus sp.) Humle, hampa (Cannabis-t) Sädesslag (Cerealia spp.) Råg (Secale cereale) Havre (Avena sp.) Korn (Hordeum sp.) ete (Triticum sp.) Rutor (Thalictrum) Älgört m fl (Filipendula) Svartkämpar (Plantago lanceolata) Halvgräs (Cyperaceae) Ängssyra/bergssyra (Rumex acetosa/acetosella) Ranunklar (Ranunculus-t) Aster m fl (Senecio-t) ildgräs (Poaceae) Nejlikväxter (Caryophyllaceae) Rosväxter (Rosaceae) Måror (Galium-t) Ljung (Calluna) Ljungväxter (Ericaceae) Fläder (Sambucus nigra-typ) Brakved (Frangula alnus) Jfr Rönn (Sorbus-grupp) Havtorn (Hippophaë rhamnoides) Pors (Myrica gale) Olvon (iburnum) En (Juniperus) Sälg, vide (Salix) Gran (Picea) Avenbok (Carpinus) Bok (Fagus) Lönn (Acer) Ask (Fraxinus) Alm (Ulmus) Lind (Tilia) Ek (Quercus) Al (Alnus) Hassel (Corylus) Björk (Betula) Tall (Pinus) Bok-5 Medeltid 1000 ikingatid Bok-4 endeltid Folkv.-tid 500 Romersk järnålder Bok-3 0 Kr. f. Förromersk järnålder Bok Yngre bronsålder Isolering Bok-1 Äldre bronsålder Figur 127. Pollendiagram i procent från Bokaren. Av de odlade växterna har vete, korn, havre, råg och övriga sädesslag (Cerealia spp.) förhöjda värden ( 3) eftersom proven har screenats efter sädesslagspollen. Sädesslagsfrekvenserna bör följaktligen endast jämföras med varandra. (jfr figur 126). I provet från 90,5 93,5 cm djup återfanns rikligt med växtfragment, men flertalet var omöjliga att identifiera p.g.a. den höga nedbrytningsgraden. Detta kan indikera att materialet är omlagrat och att dateringen möjligen är för gammal. Likaså var provet från 151,5 152,5 dominerat av kraftigt nedbrutna vassdelar, och risken är stor att materialet har omlagrats, t.ex. transporterats ut till den litorala zonen från den strandnära vassvegetationen. Tid djupkurvan i figur 126 är således baserad på de utvärderade dateringarna, och den har jämförts med sjöbassängens förväntade isolering vid ca 1000 f.kr. (Karlsson & Risberg 2006). Tolkning av vegetations- och markanvändningshistoria Pollendiagrammet från fornsjön Bokaren har indelats i fem perioder, eller lokala pollenzoner, baserat på tolkningar av alla tillgängliga data såsom pollen, sporer, alger, mineralpartiklar, träkolspartiklar och sotpartiklar (figur 127). Periodindelningen rör landskapets förändring, både vad gäller vegetation och markanvändning. Både procentdata (figur 127), och koncentrationsdata används för att tolka miljöförändringar i närområdet. Pollenupptagningsområdet från Bokaren är relativt litet, pollensignalen domineras av lokala pollenkorn från närområdet inom ca m radie (t.ex. Broström 2002). En mindre andel av pollensignalen kommer från extralokala områden, såsom Rasbo, Stavby och Rasbokils socknar. Tidigare under sjöns historia, t.ex. under bronsålder järnålder, har Bokaren haft en större klarvattenyta, och då har pollenupptagningsområdet med största sannolikhet varit betydligt större. Bok f.kr. Den sista fjärden Bokaren isos mellan f.kr. men troligen är isoleringen en relativt utdragen process. En innerskärgårdsmiljö, i Bokarens fall en lång och smal fjärd (figur 128), övergår gradvis i insjömiljö under kanske år (jfr figur 129). Enstaka cystor av saltvattensgynnade dinoflagellater (ej visat i dia- Bilagor 173

72 !!!! * Figur 128. Bokaren (ca 1000 f.kr.) under sin sista fas som havsvik. \!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! \ +!!! (( *!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!! Meters 1: Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

73 !!!! Figur 129. Bokaren som insjö vid cirka 500 * f.kr. \!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! \ +!!! (( *!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!! Meters 1: Bilagor 175

74 gram) indikerar att Litorinaviken var kraftigt utsötad. Uppgången av den sötvattensgynnade grönalgen Pediastrum sp. vilken inte sker förrän mot periodens slut, ca , talar för en något utdragen isolering. Sötvattensfasen föregås av en ökning av grönalgen Botryococcus sp., vilken trivs i både sötoch brackvatten. Den tydliga minskningen av tallpollen efter ca 1000 f.kr. är också karakteristisk för ett isolationsförlopp (jfr Florin 1957). Även björk, al och eventuellt alm har troligen av samma anledning förhöjda koncentrationsvärden precis vid isoleringen av bassängen. Den totala pollenkoncentrationen (fig. 126), noterar således en topp precis vid isoleringen, vilket delvis kan förklaras med att det omlagras en del pollen då sjön minskar till ytan, men framför allt förs det in pollen i bassängen med ytvattenströmmar. Sjön omges under perioden huvudsakligen av ädellövskog med en zon av särskilt björk och al närmast sjön. ildhumle växer i alsumpskogen. Enstaka havtornsbuskar växer på de nyligen exponerade sjöstränderna innan al och vide tar överhanden. Tall ingår i skogen på fastmarken och dominerar troligen på moränhöjderna och åsryggen. Odlingssignaler förekommer (korn) redan från nedersta provet i äldre bronsålder, men även senare under yngre bronsålder förekommer pollen av korn- och havretyp. Troligtvis förekommer det småskaligt skogsbete och mindre röjningar i området. Efter isoleringen ökar ljuskrävande växter som hassel och en, liksom gräs och halvgräs, vilket kan indikera ökad betning. Näringsläckaget till sjön ökar och vattenväxterna minskar till förmån för planktiska alger. Bok f.kr. Den första granen Granen expanderar ca f.kr. men dominerar inte i dräneringsområdet innan sen medeltid. Ek och ask minskar kraftigt i början av perioden, medan hassel, lind, björk, avenbok och gran ökar. Möjligen utnyttjas närområdet som virkestäkt av särskilt ek och ask då det är ovanligt att framför allt ek når så låga procent- och koncentrationsvärden. Senare under perioden minskar även lind och alm, vilket är vanligt då skogsbete förekommer allt mer, men även mindre, helt öppna betesmarker har etabs vilket indikeras av pollen från bl.a. svartkämpar. Odling av vete och korn förekommer och ruderatfloran (framför allt gråbo, mållor och brännässlor) expanderar markant. Delar av marken som tidigare dominerats av ädellövskog, och kanske används som betesmark, växer igen med gran. F typer av markanvändning verkar förekomma parallellt, men troligen är inte betesmarker eller odlad mark särskilt dominerande, då gräs och odlade grödor verkar ligga på relativt moderata frekvensvärden. Möjligen är den intensiva ökningen av sotpartiklar och träkolsfragment ett resultat av metallhantering och/eller tjär- och träkolsframställning. Den i stort totala avsaknaden av brandgynnade växter som örnbräken, ljung och mjölkört, talar emot att träkolet härrör från markröjningar med eld. Intressant nog kulminerar sot- och kolkurvan vid järnålderns början. Mot slutet av perioden tas våtmarken närmast sjön i anspråk, troligen som äng eller betesmark. Al och vildhumle minskar som följd. Hasseln verkar bli mindre vanlig igen mot slutet av perioden, vilket indikerar att krontaket blir mer slutet och att hassel inte åtnjuter något särskilt beskydd i kulturlandskapet. Bok f.kr. 400 e.kr. Maximal odling De mest intensiva odlingssignalerna förekommer under denna period, och avspeglar troligen odling i dräneringsområdet, alternativt ligger tröskningsplatserna för huvudsakligen vete och korn nära sjön under denna tid. Likaså betesmarkerna verkar fortsätta expandera, möjligen på mer höglänta marker, längre bort från sjön. Det är tänkbart att det under denna tid etabs ljungvegetation t.ex. på åsen. Hassel verkar vara mindre framträdande i landskapet, liksom al som gradvis minskar och kanske ersätts av björk. Ek återhämtar sig under perioden och blir återigen vanlig i landskapet, kanske i anslutning till betesmarker. Mot slutet av perioden minskar den, kanske till förmån för tall, avenbok och gran. I sjön ökar återigen flytbladsväxter som gul och vit näckros, vilka inte påverkas av det försämrade siktdjupet som Botryococcus-algblomningen ger upphov till. Mot slutet av perioden nås ett andra toppvärde i sotkurvan och verksamheten som den är associerad med, vilken sedan fasas ut fullständigt under början av efterföljande period. Det förblir oklart vilka typer av markanvändning som har gett upphov till sotpartiklarna. Större markröjningar med eld, och regionala skogsbränder kan möjligen också vara potentiella sotproducenter. Dock talar sotkurvans abrupta nedgång för en lokal verksamhet som källa för sotpartiklarna. Bok e.kr. erksamhetsförändringar eller klimatkris? Det förekommer möjligen en kort period med odling av humle och hampa nära Bokaren under vendel- 176 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

75 Figur 130. Strandförskjutningskurvor för bl.a. norra och södra Uppland. Kurvan för södra Uppland är troligen mest relevant för Rasbo och Bokarens isolering. Ur Karlsson och Risberg (2006). tid/vikingatid, men odlingen av korn verkar minska under perioden. eteodling verkar saknas under periodens början, men förekommer sedan näst intill kontinuerligt under vendeltid och vikingatid. Det kan vara kopplat till klimatförbättringen under vikingatid. Ek och björk ökar igen i området, till en början troligen på bekostnad av gran och avenbok. Bränder och röjning avtar under perioden till ett minimum, för att öka något mot slutet av vikingatid. Betesmarker och öppna marker verkar minska under periodens början, men ljuskrävande hassel och en ökar sedan under vikingatid, trots att gräspollenfrekvenserna sjunker. Möjligen kan detta bero på hårt betestryck. Övrig kulturverksamhet verkar också förändras då ruderatfloran minskar liksom fuktängsvegetationen. Näringsläckaget till sjön verkar också avta under en kort period, för att öka mot slutet av perioden. Möjligen kan man diskutera om förändringar i lokalisering och struktur av närliggande boplatser resulterat i att delar av dräneringsområdet blivit avfolkat och att markarealer kring sjön istället har används som regelrätt utmark för t.ex. fäladsdrift. Alternativt kan det vara så att kärrväxter som vass och fräken m.fl., etabts i den telmatiska zonen, d.v.s. den sanka marken runt sjön, och dessa skärmar av tillförseln av örtpollen såsom gräs. Det är även möjligt att mossor har blivit mer dominerande på kärrmarker runt sjön, med torvtillväxt som följd. id ca 550 e.kr. finns en provnivå utan några sädesslagspollen alls, trots den screening som utförts för att tydliggöra förekomsten av sädespollen. Det är den enda nivån i Bokaren sedan yngre bronsålder helt utan odlingssignal. Det är möjligt denna nivå kan korres med klimatkrisen ( e.kr.) och den efterföljande folkvandringstida krisen (t.ex. Gräslund 2007:93 123). Det är dock mycket svårt att utröna ifall mycket kortvariga miljö- och klimatförändringar har någon detekterbar effekt på pollenfrekvenserna, då ett pollenprov omfattar ca år. Bok e.kr. Döden kommer Hassel förefaller minska medan gran ökar i området under tidig medeltid. En mindre ökning av ruderater och odlade sädesslag, inklusive råg, humle och möjligen hampa verkar ske under medeltid. Även havrepollen uppträder under senmedeltid. I den allra översta delen av diagrammet ser vi en markant granexpansion tillsammans med en mindre ökning av Bilagor 177

76 en- och gräspollen, ökningen av en kan bero på en plötslig lättnad i betestrycket. Detta kan vara en ödegårdsfas associerat med digerdöden (t.ex. Myrdal 2003), men utan analyser högre upp i lagerföljden är det svårt att utvärdera detta till fullo. Övergången till torv kring 70 cm djup försvårar generellt datering, analys och tolkning, varpå detta undvikits. I de övre proven från sen medeltid indikerar ascosporer av Meliola cf. Niessleana, en svamp som växer på accinium och andra Ericales-växter (t.ex. ljung), att torvmarksväxter blivit vanliga i den telmatiska zonen. Det är troligt att ökningen av ljungpollen beror på att ljung började växa på partier med ombrotrof sphagnumtorv (mosstorv) som börjat ackumus i kärren utmed stränderna. Kommentar om landhöjningen Bokaren ligger i ett landskap som under mellanoch senneolitikum var ytterskärgård, för att under äldre bronsålder övergå till en innerskärgård pga. den pågående landhöjningen. Under yngre bronsålder omvandlades landskapet ytterligare, och stora arealer mark torrlades och Bokaren isodes från havet. Den pågående landhöjningen verkar ha varit i storleksordningen en meter på 120 år under bronsålder/järnålder (figur 130). I områden med plan mark och låg gradient bör detta ha resulterat i att relativt stora områden torrlades under en människas livstid. De flacka områdena bör ha fungerat som fuktiga strandängar under mycket lång tid. id olika högvattensituationer, som t.ex. vid en storm, har områdena lagts under vatten igen. Följaktligen är det troligt att dessa delar av landskapet togs i anspråk i relativt maklig takt. Tackord Jag vill givetvis först och främst tacka alla mina kolleger på U, arkeologer som kvartärgeologer, för allt stöd och uppmuntran. Det är härligt att jobba som ett team. Tack även till Sven Karlsson som hjälpte mig med en del kniviga pollenbestämningar. Referenser Almgren, E Havsland blir Uppland. En paleoekologisk undersökning av sjön Sjödyn i mellersta Uppland. Inst. för geovetenskap/ paleobiologi, Uppsala universitet. Opublicerad rapport. Berglund, B. E. & Ralska-Jasiewiczova, M. 6. Pollen analysis and pollen diagrams. I: B. E. Berglund (red). Handbook of Holocene palaeoecology and palaeohydrology. John Wiley & Sons. Chichester. Beug, H.-J Leitfaden der pollenbestimmung fûr mitteleuropa und angrenzende gebiete. erlag Dr. Friedrich Pfeil. Mûnchen. Bradshaw, R. H. W. & Hannon, G Climatic change, human influence and disturbance regime in the control of vegetation dynamics within Fiby Forest, Sweden. Journal of Ecology 80. Bronk Ramsey, C Radiocarbon calibration and analysis of stratigraphy: the OxCal program. Radiocarbon 37. Broström, A Estimating source area of pollen and pollen productivity in the Cultural landscapes of southern Sweden developing a palynological tool for quantifying past plant cover. Doktorsavhandling. Lunds universitet. Lund. Faegri, K. & Iversen, J. 9. Textbook of pollen analysis, 4th edition. (Revised by K. Faegri, P.E. Kaland & K. Krzywinski) John Wiley & Sons, Chichester. Florin, M. -B Insjöstudier i mellansverige. Mikrovegetation och pollenregn i vikar av Östersjöbäckenet och insjöar från Preboreal tid till nutid. Acta Phytogeographica Suecica 38. Grandin, L. & Hjärthner-Holdar, E Järnframställning och smide i Ramlösa. Arkeometallurgiska analyser. Riksantikvarieämbetet. U GAL, rapport 2001:3 Stockholm. Gräslund, B Fimbulvintern, Ragnarök och klimatkrisen år e.kr. Saga och sed. Jowsey, P.C An improved peat sampler. New Phytologist 65. Karlsson, L-E Gårdar i Rasbo. Rasbo Hembyggdsgille. Uppsala. Karlsson, S egetationshistoriska undersökningar inom den nya E4-sträckningen Uppsala- Mehedeby, Uppland (Hällenmossen). Inst. för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Stockholm. Karlsson, S. & Risberg, J äxthistoria och strandförskjutning i området kring Fjäturen och Gullsjön, södra Uppland. En introduktion till det arkeologiska projektet Norrortsleden. Riksantikvarieämbetet. U Mitt, rapport 2005:1. Stockholm. 178 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

77 Lundholm, B Abstammung und domestikation des hauspferdes. Zoologiska bidrag från Uppsala. Band 27. Uppsala. Myrdal, J Digerdöden, pestvågor och ödeläggelse ett perspektiv på senmedeltidens Sverige. Sällskapet Runica et Mediaevalia. Stockholm. Persson, C. 2. Beskrivning till jordartskartan Östhammar S. SGU Ae 53. Uppsala. Stockmarr, J Tablets with spores used in absolute pollen analysis. Pollen et Spores, XIII, 4. Tolonen, K. 6. Charred particle analysis. I: B. E. Berglund (red.). Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology John Wiley & Sons. Chichester. Zackrisson, O Influence of forest fire on the north Swedish boreal forest. Oikos 29. På webben Ortnamnsregistret Institutet för språk och folkminnen. Bilaga 11. Analys av jordprov ur misstänkt tjärtratt Av Sven Isaksson, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet Även utgiven som Auxilia, uppdragsrapport nr 163 Inledning Genom analys av organiska rester i jordprover från gropanläggningar är det möjligt att spåra tidig tjärframställning (Hjulström m.fl. 2006: i Hjulström & Isaksson 2007). Följande rapport behandlar analys av extraherbara organiska lämningar ur två jordprover från den överplöjda boplatsen Lejsta 7:1, Rasbo 630:1, i Rasbo socken, Uppland. Det ena provet (PM13705) kommer från en gropanläggning som misstänks ha använts för tjärframställning, en så kallad tjärtratt (A12434) (jfr Hjulstöm & Isaksson 2007:264f ). Det andra provet (PM ) är taget i en avfallsgrop i närheten (A7849) och tjänar i denna analys som referensprov. Proverna skickades till Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, av Anton Seiler, projektledare vid Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, U Mitt, Uppsala. Biomarkörer för trätjära Kåda från gran och tall (Pinaceae) domineras av en serie diterpener så som abietinsyra och dehydroabietinsyra. id bränning av tjära ur ved bildas det också metanol (träsprit) och en del av hartssyrorna kommer att reagera med metanolen och bilda metylestrar. Omvandlingen av abietinsyra till metyldehydroabietinat illustreras i figur 131. Abietic acid Dehydroabietic acid Methyl dehydroabietate Figur 131. Abietinsyra (Abietic acid) är en av huvudkomponenterna i kåda från träd av släktet Pinaceae. Abietinsyra kan omvandlas till dehydroabietinsyra (Dehydroabietic acid) genom dehydogenerings- och isomeriseringsreaktioner. Eftersom dehydroabietinsyra är en huvudkomponent i gran- och tallkåda så är ämnet relativt vanligt förekommande i jordar som varit bevuxna med gran- och/eller tallskog. Under torrdestillation av tjärved reagerar en del av dehydroabietinsyran med metanol och bildar metyldehydroabietinat (Methyl dehydroabietate). Metyldehydroabietinat kan förekomma i låg halt i kåda men är i högre halter en biomarkör för bränd tjära (efter Hjulström m.fl. 2006:284). Bilagor 179

78 Metyldehydroabietinat är därför en biomarkör för tjära framställd genom torrdestillation av tjärved från släktet Pinaceae. Spår av metyldehydroabietinat finns redan i kådan varför dess relativa förekomst gentemot andra diterpener också måste undersökas, eftersom även dessa påverkas under destillationsprocessen. I linje med tidigare studier (Hjulstöm m.fl. 2006: ) har jag valt att fokusera på fyra av tjärans och kådans huvudkomponenter; reten, abietinsyra, dehydroabietinsyra och metyldehydroabietinat. Dehydroabietinsyra förekommer naturligt i jordar, i synnerhet på norra halvklotet där gran- eller tallskog varit vanliga, och ämnet är beständigt över geologiska tidsrymder (Simoneit 6). Det är därför också nödvändigt att analysera referensprover och att påvisa kvantitativa skillnader. Analysteknik Proven torkades i ugn över natt, mortlades och sållades innan cirka tre gram jord vägdes in kvantitativt i provrör. Till vart och ett av proverna sattes 20 mg internstandard (n-hexatriakontan). Proverna extraherades med 3,0 ml kloroform och metanol i volymförhållandet 2:1 med hjälp av ultraljud i 2 15 minuter. Proverna centrifugerades därefter i 30 minuter vid 3000 var per minut. De nu klara extrakten överfördes till preparatrör med pasteurpipett varpå lösningsmedlet avlägsnades med hjälp av kvävgas. De nu torra organiska resterna behandlades med 60 ml bis(trimetylsilyl)trifluoracetamid med 10 volym-% klortrimetylsilan vid 70 C i 20 minuter. Denna process omvandlar ingående föreningar till trimetylsilylderivat, vilket underlättar den fortsatta analysen. Överbliven reagens avlägsnades med hjälp av kvävgas och proverna löstes i 400 ml n-hexan. Analysen utfördes på en HP 6890 Gaskromatograf med en SGE BPX5 kapillärkolonn (15m 220mm 0,25mm) av opolär karaktär. Injektionen av 1,0 ml prov gjordes pulsed splitless (pulstryck 17,6 Psi) vid 325 C via ett Merlin Microseal High Preassure Septum med hjälp av en Agilent 7683B Autoinjektor. Ugnen var temperaturprogrammerad med en inledande isoterm på två minuter vid 50 C. Därefter ökades temperaturen med 10 C per minut till 350 C följt av en avslutande isoterm på 15 minuter. Som bärgas användes helium (He) med ett konstant flöde på 2,0 ml per minut. Gaskromatografen var kopplad till en HP 5973 Masselektiv detektor via ett interface med temperaturen 350 C. Fragmenteringen av separerade föreningar gjordes genom elektronisk jonisering (EI) vid 70 e. Temperaturen i jonkällan var 230 C. Massfiltret var satt att scanna i intervallet m/z , vilket ger 2,29 scan/sec, och dess temperatur är 150 C. Insamling och bearbetning av data gjordes med mjukvaran MSD ChemStation. Alla lösningsmedel var av Pro Analysi-kvalitet, blankprover körs rutinmässigt parallellt med de förhistoriska proverna och allt laboratorieglas som använts är nogsamt rengjort innan analys. Resultat och diskussion Resultaten av analysen redovisas i tabell 19 och figur 132 och visar att det i provet (PM13705) från den misstänkta tjärframställningsanläggningen (A12434) går att påvisa samtliga fyra markörer för tjära av torrdestild ved av släktet Pinaceae. Inga av dessa ämnen finns i referensprovet, inte ens den i jordar tämligen vanliga dehydroabietinsyran. Halten av totalt extraherbart organiskt material (Extr. i tabell 18) är relativt låg i båda proverna i jämförelse med vad som mätts upp vid tidigare analyser. Däremot är det relativa bidraget från diterpenerna till den totala halten extraherbart material (% av Extr. i tabell 18) helt jämförbar med dem som uppmätts i jordprover från tjärframställningsanläggningar av varierande ålder i tidigare studier (Hjulström m.fl. 2006: i Hjulström & Isaksson 2007: ). I figur 133 jämförs den relativa sammansättningen av de fyra diterpenerna i prov PM13705 med den relativa sammansättningen av samma ämnen i tjära och i kåda från tall. Tabell 19. Sammanställning av kvantifieringen av de fyra diterpenerna reten, abietinsyra, dehydroabietinsyra och metyldehydroabietinat samt av totalt extraherbart organiskt material (Extr.), allt uttryckt i mg per gram jord. Dessutom redovisas hur stor andel av det totalt extraherbara materialet som utgörs av de fyra diterpenerna. Prov Reten Abietinsyra Dehydroabietinsyra Metyldehydroabietienat Extr. % av Extr. PM ,25 0,12 0,99 0,10 7,2 20,2 PM ,0 0,0 0,0 0,0 4,7 0,0 180 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

79 PM13705 Dehydroabietinsyra Reten Metyldehydroabiet inat Abietinsyra PM C16:1 C16:0 Bis -(4-klorfenyl)sulfon (BCPS) Dokosanol Palmitinmonoglycer ol C22:0 Alkan Tetrakosanol Figur 132. Del ur totaljonkromatogram för proverna PM13705 (överst) och PM (nederst). X-axeln markerar retentionstid (minuter) och y-axeln relativ intensitet. Ytan under varje topp är proportionell mot mängden av ämnet. Skalan på båda axlarna är den samma för båda proverna. I kromatogrammet för prov PM13705 har endast de fyra diterpenerna markerats, vilka saknas helt i kromatogrammet för prov PM De ämnen som markerats i sistnämnda prov är ämnen man kan förvänta sig i en kulturjord och är huvudsakligen antagligen av vegetabiliskt ursprung. Bis-(4-klorfenyl)sulfon (BCPS) används i produktionen av högtemperaturpolymerer (Naturvårdsverket 2005) och sålunda en recent kontamination från plast. Sammansättningen i provet är som synes betydligt mer lik den i tjära än den i kåda. Framför allt är det metyldehydroabietinatoch reten som det finns mer av i provet och i tjäran än i kådan. I figur 133 återges också resultatet från en av de tidigare (Hjulström m.fl. 2006) analyserna av jordprover (Upmu3670) från en tjärframställningsanläggning. Provet är ur anläggning 3444 från lokalen Snåret i Uppland, en anläggning som 14 C-daterats till e.kr. (ett sigma). Om man jämför de fyra fördelningarna i figur 133 genom en hierarkisk klusteranalys där skillnaden uttrycks som Euklidiskt avstånd (figur 134) så syns det tydligt att de två förhistoriska proverna är varandra mest lika och tillsammans mest lika tjäran, medan kådan avviker starkt. Det är därför möjligt att dra slutsatsen att jordprovet PM13705 är inblandat med åldersstigna spår av tjära från ved av släktet Pinaceae. Förutsatt att jordprovet är taget på ett sådant sätt att dessa organiska lämningar kontextuellt kan knytas till anläggningens användning så är resultaten ett starkt belägg för att anläggningen använts för tjärframställning. Bilagor 181

80 Tjära Kåda PM13705 Upmu3670 Figur 133. Den relativa förekomsten av reten, abietinsyra, dehydroabietinsyra och metyldehydroabietinat, i prov PM13705 samt i talltjära, kåda och i ett prov från en tidigare analys (Upmu3670; Hjulström m.fl. 2006: ). Reten Abietinsyra Dehydroabietinsyra Metyldehydroabietat Figur 134. Träddiagram som illustrerar de kvalitativa skillnaderna i sammansättning av de fyra diterpenerna så som presenterade i figur 133. Skillnaden är beräknad som Euklidiskt avstånd. Sammanfattning Denna rapport har behandlat analys av extraherbara organiska lämningar ur två jordprover från den överplöjda boplatsen Lejsta 7:1, Rasbo 630:1, i Rasbo socken, Uppland. Det ena provet (PM13705) kom från en gropanläggning som misstänktes vara en så kallad tjärtratt (A12434). Det andra provet (PM ) är taget i en avfallsgrop i närheten (A7849) och tjänar i denna analys som referensprov. Proverna analyserades med avseende på extraherbara organiska föreningar med hjälp av gaskromatografi och masspektrometri med fokus på fyra huvudkomponenter i tjära från ved av släktet Pinaceae, diterpenerna reten, abietinsyra, dehydroabietinsyra och metyldehydroabietinat. Samtliga fyra ämnen påträffades i prov PM13705 men inget av dem i prov PM Sammansättnigen av diterpenerna i prov PM13705 var vidare sådan att den stämmer väl överrens med tjära. Resultaten ett starkt belägg för att anläggning A12434 använts för tjärframställning Referenser Hjulström, B., Isaksson, S. & Hennius, A Organic geochemical evidence for tar production in Middle Eastern Sweden. Journal of Archaeological Science, ol. 33, Issue 2. Hjulström, B. & Isaksson, S Dolda spår av forntida verksamhet. Geokemiska analyser i samband med E4-undersökningarna, sträckan Uppsala Mehedeby. I: Göthberg, H. (red) Hus och bebyggelse i Uppland. Delar av förhistoriska sammanhang. Arkeologi E4 Uppland - Studier olym 3. Riksantikvarieämbetet, Societas Archaeologica Upsaliensis och Upplandsmuseet. Uppsala. Naturvårdsverket, Höga halter av miljöfarliga ämnen i miljön? Resultat från Miljöövervakningens Screeningprogram RAPPORT FEBRUARI Simoneit, B. R. T. 6. Cyclic terpenoids of geosphere. Mehods in Geochemistry and Geophysics Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

81 Bilaga 12. Hantverk och hushåll vid Prästgården en analys av stenverktygen Av Karl-Fredrik Lindberg, U id undersökningarna av de förhistoriska lämningarna vid Prästgården påträffades ett tämligen sparsamt stenmaterial även för denna typ av lämning. ad som också bör nämnas inledningsvis är att nästan 60% av de 22 fynden påträffades i matjordslagret, A. Detta sammantaget gör att någon djupare kontextstudie kring olika föremålstyper inte kommer att göras här utan endast diskussioner kring enstaka fynd/företeelser. Resultat Totalt påträffades 22 artefakter i sten. Majoriteten är av granit/gnejs men även skiffer, flinta, vulkanit och sandstens föremål kan ses. Totalt registrerades fem olika redskapstyper bestående av åtta löpare, sju brynen, tre slipstenar, två eldslagningsflintor, en knacksten och en glättsten. Hantverk och hushåll Alla redskap som påträffades kopplas normalt samman med aktiviteter kring hantverk och hushåll. Där löparna använts för malning av säd främst men även kan ha använts för att krossa och mala produkter kopplade till t.ex. färgning av textilier. Löparen F192 påträffades i en härd (A3634) och är tydligt eldpåverkad, endast ena halvan av den återfanns. Löparen F237 påträffades i en kokgrop i undersökningsområdets södra del. Löparen har dock inga tydliga eldskador. Löparna F193 och F183 påträffades i ett vattenhål (A11766) i undersökningsområdets södra del. Löparen F300 påträffades i ett kulturlager (A12638) som bestod av boplatsavfall. Endast 1/3 av löparen är återfunnen och den ser eldpåverkad ut. Knackstenen F232 påträffades i ett stolphål (A1826). ärt att notera är att löparen är ovanligt liten, svår att arbeta med för en vuxen med normalstora händer. Som kan ses är en stor andel av löparna påträffade i kontexter som kan kopplas till matlagning på området. När de setts som uttjänta har de kastats undan i närmaste anläggning. Eldslagningsflintan kan ses kopplad både till hushållet och matlagning men även olika hantverksaktiviteter. id Prästgården har t.ex. stora mängder föremål kopplade till smide framkommit. Eldslagningsflintan F200 påträffades i matjordslagret ovan Hus 7. Så kopplingen till huset får ses som osäker. Eldslagningsflintan F199 är basen till en bifacial pilspets som efter att den brutits sekundärt använts till eldslagningsflinta. Bifaciala spetsar används fram till bronsålder period I. Strandlinjen under denna tid låg ungefär på 17 m ö.h. Spetsen visar alltså troligen på ett mindre utnyttjande av området under denna period. Eldslagningsflintan påträffades i en kokgrop (A2229) och skall ses i samband med denna aktivitet. En vackert formad glättsten framkom även (F313). Denna skall ses i samband med keramiktillverkning där den används för ytbehandling av kärlen. Denna framkom i kulturlager Lagret har tolkats som ett avfallslager från boplatsaktiviteter. Brynen och slipstenar brukar främst kopplas till hantverk men även inom hushållet har det funnits behov av att slipa knivar, saxar osv. Med tanke på detta måste kontexten de påträffas i avgöra i vilken del av gårdens funktioner de varit knutna till. Bilagor 183

82 Bilaga 13. Keramiken från Prästgården i Rasbo Av Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier Inledning och frågeställningar Keramiken från Prästgården i Rasbo har daterats från förromersk järnålder till och med folkvandringstid, vilket innebär att keramiken daterats inom ett 600 år långt intervall. Något jämn kontinuitet över tid har inte belagts utan det förefaller finnas ett avbrott i materialet under en del av romersk järnålder. Keramiken utgör en av de viktigaste fyndkategorierna för att tolka och förstå platsen. En viktig frågeställning är att datera materialet och använda keramiken som underlag för kronologiska diskussioner. En annan viktig fråga har varit att funktionsbestämma keramiken och genom denna tolka och förstå vad som ägt rum på platsen. I den mån det är möjligt kommer även keramikens proveniens att vara föremål för diskussion. Det totala antalet skärvor som påträffades inom ytorna från Prästgården i Rasbo var 201 stycken och vikten uppgick till drygt 1,1 kg (tab. 20). ikten per skärva är därmed 5,6 g, men i beräkningen återfinns även stora skärvor från en skål (F36) som daterats till 1800-talet. Bortser man från denna är vikten per skärva istället 3,2 g. Keramiken har fördelats på 44 fyndposter. Tabell 20. Fördelning av keramik från undersökningen vid Prästgården i Rasbo. Period Antal ikt, g Förromersk järnålder Äldre romersk järnålder Folkvandringstid Järnålder Odefinierad tal Summa Metoder Keramiken har registrerats i Intrasis, och följande variabler har studerats: vikt, antal skärvor, kärlform, kärldel, dekor, mynningsform, mynningsdiameter, höjd, bottendiameter, ytbehandling samt eventuell passning med andra skärvor. Magringstyp, största korn och skärvtjocklek har uppmätts på ett urval skärvor. När det har varit möjligt har en datering av skärvorna noterats. Beroende på tidsperiod har vedertagna indelningar av keramikkärlen tillämpats. Indelningarna är i första hand baserade på mynningsformer, där det finns typologier för olika tidsperioder i norra Europa (ex. Becker 1961; Björhem & Säfvestad 1993; Eriksson 2009). Dessutom är både ytbehandling och ornering viktiga variabler för att datera materialet. Kärlgodset, det vill säga n och magringen, är också en viktig variabel för att tidsbestämma skärvorna. Skärvtjockleken, i kombination med kärlstorlek, magringstyp samt ytbehandling har utgjort underlag för tolkning av kärlens funktion. Keramiken från 1800-talet ingår inte i nedanstående redovisning av keramiken från Prästgården i Rasbo. Kärlform och kärltyp Det har inte varit möjligt att rekonstruera något kärl i sin helhet, utan framför allt mynningsformerna har varit viktiga för att bestämma kärlformerna. Av de nästan 200 förhistoriska skärvorna var sju mynningsskärvor. Storleken på skärvorna är varierade och det var främst fyra skärvor som formen kunnat bestämmas på. I kokgrop fanns den bäst bevarade mynningsskärvan (F312) och den hade tillhört en större kopp (A, fig. 135). Mynningsdiametern har uppmätts till 19 cm och kärlet kan dateras till förromersk järnålder. En samtida skärva (F238) med helt annan form påträffades i kulturlager 12084, och denna skärva var inåtböjd och hade sannolikt tillhört en tunnformat kärl (B, fig. 135). Båda skärvorna påträffades inom Stora Prästgården. I en ruta i kulturlager 294 på Lilla Prästgården framkom en mynningsskärva (F15) som var tydligt förtjockad (C, fig. 135). Denna skärva hade sannolikt tillhört en kopp och den har daterats till äldre romersk järnålder. I materialet finns även folkvandringstida skärvor och en mynningsskärva (F196) i kulturlager på Stora Prästgården har daterats till denna period (D, fig. 135). Skärvan var rundad i själva mynningskanten men i övrigt var den rak till formen. Möjligtvis har skärvan tillhört en större kopp med rak mynning. Utifrån de få mynningarna kan man konstatera att keramikmaterialet vid Prästgården i Rasbo utgörs av mellanstora och ett fåtal större kärl. Några skålar har inte identifierats i materialet och antalet koppar är få, vilket även stöds av skärvtjockleken. Med hänsyn till att materialet är fragmenterat har därför skärvtjockleken uppmätts på sammanlagt 27 skärvor. 184 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

83 Figur 135. Exempel på keramik från Prästgården i Rasbo. A B har daterats till förromersk järnålder, C till äldre romersk järnålder och D till folkvandringstid. Skala 1:2. Illustration: Torbjörn Brorsson. Förutom en skärva är resterande mellan 6 och 10 mm tjocka, vilket tydligt bekräftar bilden att materialet domineras av mellanstora kärl och att det finns ett fåtal större, men dessa är ändå inte vidare stora. En skärva (F26) i stolphål 1542 på Lilla Prästgården var 5 mm tjock och den kan ha tillhört en mindre kopp. Ytbehandling Den vanligaste ytbehandlingen under förhistorien var glättning, vilket innebär att den fuktiga krukans yta ströks av med en våt hand eller trasa. Därefter fick den torka och sedan brändes den. Under slutet av förromersk järnålder blev både fint glättad keramik och polering vanligt. Fint glättad är en term som använts på keramik som omsorgsfullt glättats, men det kan inte klassificeras som polering. Polering är det som kan betecknas som en näst intill metallisk yta, där kärlen oftast var reducerat brända, vilket gett dem en svart färg. I matjorden på Stora Prästgården påträffades en skärva rabbad keramik (F248). Rabbning är en ytbehandling som i stora delar av Skandinavien förekommer under perioden bronsålder till äldre förromersk järnålder (Björhem & Säfvestad 1993:55ff ), men i östra Mellansverige var rabbad keramik under förromersk järnålder mycket ovanligt (Eriksson 2009:123). Glättad keramik har fördelats på 26 fyndposter, medan fint glättad utgörs av endast en fyndpost. Någon pod keramik har inte påträffats vid Prästgården i Rasbo. Den fint glättade skärvan, som var ornerad (F184) framkom i kokgrop 3663 på Stora Prästgården, medan den glättade keramiken fanns i ett flertal olika kontexter. Den fanns i härdgropar, gropar, kokgropar, kulturlager samt i stolphål. I kokgrop på Stora Prästgården fanns en större mynningsskärva (F312) som var glättad upptill och under skuldran hade skärvan en textilintryckt yta. (A, fig. 135). Textilintryckt keramik var vanligt i östra Mellansverige och dateras främst till yngre bronsålder och förromersk järnålder. Skärvan från Prästgården i Rasbo har daterats till förromersk järnålder och en snarlik skärva till den från Rasbo påträffades i en skärvstenshög i Sneden i Litslena socken (Eriksson 2009:fig. 57). Keramiken som antingen glättat, rabbats eller hade textilintryck var sannolikt främst använd som ordinär hushållskeramik, men det är viktigt att notera att dessa typer av ytbehandlingar även fanns på keramik av rituell karaktär under framför allt bronsålder och förromersk järnålder. Skärvan med fin glättning kan ha haft en speciell betydelse och varit använd som någon form av finkeramik. Dekor I matjorden på Stora Prästgården påträffades en bukskärva (F184) med dekor (fig. 136). Dekoren utgjordes av separata intryck i form av nedåtriktade trianglar. Denna typ av dekor tillhörde främst en tidig del av vendeltid och kärl med liknande dekorer har bland annat påträffats på ett keramikkärl på Gotland (Nerman 1969:Taf. 771). Kärlformen på detta kärl avviker dock från formen på kärlet i Rasbo och det är troligt att Rasbokärlet var något äldre än de vendeltida och det kan dateras till folkvandringstid. I kulturlager på Stora Prästgården framkom ytterligare en skärva med möjlig dekor (F253). På skärvans utsida fanns diffusa spår efter vertikala fåror, och skärvan har daterats till förromersk järnålder. Bilagor 185

84 I övrigt kan man konstatera att resterande skärvor från Prästgården i Rasbo saknar dekor, vilket inte är ovanligt för perioden. Dekor var ett sällsynt inslag i keramiken under en stor del av brons- och järnålder. Kärlgods Figur 136. Skärva ornerad med stämplar i form av trianglar (F184). Skärvan påträffades i kokgropen Foto: Anton Seiler, RAÄ U. Skala 1:1. Samtliga skärvor från undersökningen vid Prästgården i Rasbo har bedömts vara tillverkade av leror som magrats med krossad bergart. Största bergartskorn har uppmätts på 30 skärvor och det varierar mellan 1,7 och 4,8 mm, vilket kan ha berott på att man framställt kärl för olika funktioner. Större korn tog upp värme väl, och dessa kärl kan ha använts som kokkärl medan de med finare gods var avsedda för förvaring. Någon tydlig korrelation mellan gods och specifika kontexter finns inte, utan man har påträffat olika typer av kärl i olika kontexter. Dessutom finns det ingen korrelation mellan grovleken på bergartskornen och den kronologiska bedömningen av keramiken. Man har under både förromersk järnålder och folkvandringstid använt sig av olika typer av kärlgods. I kokgroparna 4844 och 4860 på Stora Prästgården påträffades sammanlagt fem skärvor (F181, F196) som magrats med växtmaterial, ett så kalllat tröskmagrat gods. Keramikskärvorna är relativt poriga, då det brända växtmaterialet efterlämnat porer. Gemensamt för de tröskmagrade skärvorna från Prästgården i Rasbo är att det inte tillförts någon bergartsmagring, utan andelen växtmaterial har varit hög. Anledningen till varför man tillsatte höga halter av växtmaterial till n är inte helt klarlagt. Magringsmedlet kan ha gjort godset starkt, men det kan likväl ha gjort godset mera ömtåligt för hög värme. Å andra sidan förekommer oftast en liten mängd växtmaterial i keramik som varit avsett för att användas inom metallhantverk. i kan inte heller utesluta att andra orsaker fanns till att man magrade keramiken med växter. Det kan ha varit ett sätt att ge det tröskade materialet nytt eller förlängt liv i de föremål som användes till maten. Det kan alltså ha varit någon form av offrat föremål. I sammanhanget är det viktigt att notera att inga analyser utförts av de porer som växtmaterialet efterlämnat, och växterna behöver nödvändigtvis inte vara tröskade, men keramiken går under benämningen tröskmagrat. Tröskmagrad keramik dateras generellt till förromersk järnålder. Man kan slutligen konstatera att det finns ingenting som tyder på att någon keramik skulle vara importerad till platsen. Godset i keramiken är förhållandevis homogent och keramiken är med största sannolikhet från regionen. Sammanfattning Genomgången av keramiken från Prästgården i Rasbo visar att den kan dateras till förromersk järnålder, äldre romersk järnålder samt folkvandringstid. De äldre fynden fanns inom både Lilla och Stora Prästgården, medan de folkvandringstida skärvorna enbart påträffades inom ytan på Stora Prästgården. Keramiken har använts som ordinär hushållskeramik och några tydliga indicier på exempelvis rituellt nedlagd keramik eller andra typer av kärl som använts i mera specifika sammanhang eller miljöer har inte påträffats. Kärlgodset i kombination med kärlformer som återfinns i Uppland vid dessa tider gör att det är mycket troligt att all keramik från Prästgården i Rasbo tillverkats i närområdet. En genomgång av keramikens relation till olika typer av kontexter och ytor inom undersökningsområdet visar att något tydligt samband mellan olika typer av kärl, kärlgods med mera och de topografiska hänseendena inte föreligger. Referenser Becker, C. J Føromersk jernalder i Syd- og Midtjylland. Nationalmuseets Skrifter. Større beretninger, CI. Köpenhamn. Björhem, N. & Säfvestad, U Fosie I. Bebyggelsen under brons- och järnålder. Malmöfynd 6. Malmö. Eriksson, T Kärl och social gestik. Keramik i Mälardalen 1500 BC 400 AD. Uppsala. Nerman, B Die endelzeit Gotlands. II. Tafeln. Stockholm. 186 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

85 Bilaga 14. Myntbestämningar Av Gert Rispling, Kungliga myntkabinettet (KMK) Lösfynd, F1 Islamiskt silvermynt (dirham), ca 1/4 fragment, 0,69 g, böjt och sprucket. Abbasidiska dynastin [kalif al-mahdi] ( efter hijra, e Kr) myntort? (troligen Madinat al-salam, d.v.s. Bagdad) år 1[59 64] Kommentar: Myntherre och myntort är borta p.g.a. fragmentering. Av årtalet syns endast 100- talet (1xx). Två stilistiska detaljer ger viss vägledning. På åtsidans rand syns annuletter (små ringar) av typen: oo O on3 x3. På frånsidan syns första delen av centrumfältets inskrift: Muhammad rasul/ [allah] salla allah/[`alayhi wa-sallama]/[al-khalifa al-mahdi] ; enkel ring. Frånsidestypen kallas C1c (N. Lowick) och finns endast under kalif al-mahdi. Förutom Madinat al-salam kan Sijistan, Arminiya och al-haruniyya komma ifråga. Av Kenneth Jonsson, Stockholms universitet F22 Tyskland. Myntort? Myntherre? 0,29 g. Kraftigt beskuren. Det kan möjligen vara fråga om Köln, kung Otto III Häv. 34 som är ett mycket vanligt mynt. Det är emellertid så osäkert att det bör beskrivas som ovan. Häv. = W. Hävernick, Die Münzen von Köln. Die Münzen und Medaillen von Köln, I. Köln F26 Danmark, Kristian II , Malmö. skilling (klipping) u.å. ( ). Av Monica Golabiewski Lannby, Kungliga myntkabinettet (KMK) Nr Fnr ikt, g Land Myntutgivare Period Myntort alör Årtal Beskrivning/ metall ,40 Sverige Kristina Nyköping/Säter 1/4 öre 1635 Koppar Präglad ca ,07 Sverige Kristina Nyköping/Säter 1/4 öre Koppar ,87 Sverige Kristina Avesta 1/4 öre 1645 Koppar Anmärkning ,78 Sverige Ulrika Eleonora Stockholm 1 öre km 1719 Koppar På Karl XII:s nödmynt ,54 Sverige Karl XI Johan Avesta 1/4 skilling 1821 Koppar ,44 Sverige Karl XI Johan Avesta 1/4 skilling 1828 Koppar ,54 Sverige Oscar I Stockholm 1/3 skilling banko 1854 Koppar ,54 - Koppar Troligen ej mynt F1 F1 från Örby är en myntpollett, ¼ skilling, präglad i Avesta för Riksgäldskontoret 1799 under Gustav I Adolf. 2,48 g. Bilagor 187

86 Bilaga 15. Gjuteriavfall från vendel- och vikingatid Analyser av fragmenterade föremål, smältor och droppar Av Lena Grandin, U GAL Även utgiven som U GAL, rapport 2011:10 Sammanfattning Längs väg 288 i Uppland, nordost om Uppsala, genomfördes under år 2010 f arkeologiska undersökningar. En av dem var en särskild arkeologisk undersökning i Rasbo socken, av Lejsta 7:1, fornlämning Rasbo 630:1, även benämnd Stora Prästgården. Bland fynden från denna undersökning finns metallfynd som har dateringar till vendel-/vikingatid och härrör huvudsakligen från matjorden. Underliggande boplatslämningar kan placeras i huvudsak i romersk järnålder folkvandringstid. Kemiska analyser som har genomförts på fyndmaterialet har visat att det finns f olika typer av metaller bland de fragmenterade föremålen, klippen, smältorna och dropparna. Koppar och kopparlegeringar av f typer dominerar i det undersökta materialet. Bland legeringarna finns inte bara brons och mässing utan även rödmetaller. De senare, som innehåller både tenn och zink är tydliga tecken på återanvändning och omsmältning. Andra metalller finns också i fyndmaterialet och kan ha använts för lödning. Bland de många fynden finns också ett trasigt ryggknappspänne av brons som är förgyllt. Tecknen på ett lokalt hantverk syns tydligt med hjälp av smältor och droppar, som tyder på att f olika metaller och legeringar har smälts och troligen även gjutits på platsen. ariationen av legeringar tyder på att det har funnits en spännvidd i införseln av material till platsen. Abstract Metal finds, as scrap metals, melts and broken items, indicative of a casting work shop, were found at an archaeological excavation of a settlement site in Rasbo parish, Uppland, north of Uppsala. The site is dated to Roman Iron Age to Migration Period. However, the metal finds were uncovered in the superimposed Cultivated soil, and typologically dated to endel Period and iking Age. Chemical analyses performed on a selection of the items have revealed a variety of metals and alloys. Among these copper and copper alloys are most frequent. The alloys comprise not only bronze and brass but also gun metal. The latter, that contains both tin and zinc, strongly indicates reuse and remelting of alloys. Other types of metals are also discovered in the items and may have been used for soldering purposes. As an example, a fragmented button-on-bow brooch, is also worth mentioning. It is made of bronze, but have been gilded, as revealed in the detailed analytical work. The melts and scrap metals clearly indicate a local metal work at the site, including remelting and casting. The metal supply, as demonstrated by the chemical analyses, seems however to have been very variable. Inledning Längs väg 288 i Uppland, nordost om Uppsala, genomfördes under år 2010 f arkeologiska undersökningar. En av dem var en särskild undersökning i Rasbo socken, av Lejsta 7:1, fornlämning 630:1, även benämnd Stora Prästgården. Bland fynden från denna undersökning finns metallföremål och avfall från metallhantverk. Metallfynden har dateringar till vendel-/vikingatid och härrör huvudsakligen från matjorden. Underliggande boplatslämningar kan placeras i huvudsak i romersk järnålder folkvandringstid. På uppdrag av Anton Seiler, Arkeologiska uppdragsverksamheten, U Mitt i Uppsala har Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL), också vid U, genomfört analyser på ett urval av metallfynden. Fynden utgörs av fragmenterade föremål, s.k. skrot, samt klipp, smältor, droppar och metallrester på keramiskt material. Alla dessa fyndkategorier kan förknippas med ett metallhantverk. I detta fall rör det sig främst om kopparlegeringar som kan ha gjutits och smälts om till nya föremål på gården. Däremot saknas annat typiskt gjuteriavfall såsom deglar och gjutformar. I uppdraget ingår att genomföra kemiska analyser på metallfynden för att kvantifiera metalllernas sammansättning, om detta är enhetligt eller varierat och jämföra föremål och avfall för att se om dessa hör samman med avseende på sammansättning. Det innebär: är det möjligt att se om föremål som har skrotats har smälts om till nya föremål och samtidigt 188 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

87 lämnat ett avfall i form av små metalldroppar och smältor? Ett fåtal fynd av annan metall/legering förekommer också bland fynden som valts ut för analys. De analyserade fyndposterna beskrivs endast kortfattat i denna rapport. Likaså presenteras resultaten från denna grundläggande analys och en enklare tolkning. De mer omfattande tolkningarna och jämförelser med andra liknande lokaler kommer att behandlas mer ingående i en kommande syntespublikation. Undersökningens förutsättningar Kopparlegeringar sammansättning och ursprung Benämningen kopparlegering som vanligen används för registrering av metallfynd inom arkeologin är en generell term som omfattar såväl metallen koppar som legeringarna brons och mässing, liksom rödmetall. Med tanke på att det vanligen är svårt att avgöra vilken legering det rör sig om utan någon form av analys är termen väl vald och ofta bättre att använda än det mer snävt definierade brons om det inte är säkerställt att det är brons. Brons är en legering av koppar och tenn, mässing en legering av koppar och zink och rödmetall en legering som innehåller koppar, tenn och zink. I alla dessa kan också andra ämnen, eller element, ingå som inte är avgörande för benämningen av legeringen men de kan vara av betydelse på annat sätt. Bland annat kan andra metaller ha effekt på legeringens materialegenskaper, såväl vid smältning, gjutning och annan bearbetning som för föremålets funktion. Andra metaller kan också förändra legeringens färg. En del element förekommer i så låga halter (spårämnen) att de knappast har effekt vare sig på egenskaper eller färg, men de kan vara viktiga markörer för vilken malmtyp som har använts som råvara. Olika malmregioner har olika kännetecken, olika spårämnessammansättningar, varför det också kan vara möjligt att se i vilka malmregioner som den använda malmen har sitt ursprung. Likartade sammansättningar förekommer dock på f platser, i f gruvområden, och en viss spårämnessammansättning är därmed inte en entydig indikation på ursprung. För att kunna hitta möjliga malmregioner är istället innehållet, och proportionerna av blyisotoper, bättre mätinstrument. Bly förekommer i kopparmalmer och, liksom kol, uppträder bly i f olika isotoper. Förhållandet mellan isotoperna är mycket karaktäristiskt för olika geologiska och därmed geografiska områden. Proportionerna förändras inte heller vid smältningen av metallen som andra ämnen kan göra. Brons, mässing och rödmetall I korthet kan vi beskriva legeringar som bildade genom sammansmältning av rena metaller eller malmer med olika mineral som innehåller den önskade metallen. Brons är en sådan legering av koppar (Cu) och tenn (Sn), och består vanligen av % koppar och 4 20 % tenn och som är lämplig för gjutning. Lägre tennhalter kan också förekomma. Legeringens hårdhet ökar med ökande tennhalt. Gjutegenskaperna förbättras ytterligare om bly (Pb) ingår i låga halter. Bly är inte lösligt i legeringen utan förekommer som segregerade droppar i blandningen. Även andra ämnen kan förekomma inom ramarna för det som brukar benämnas brons, ibland med tillägg för det ämnet, t.ex. arsenikbrons eller antimonbrons. Mässing är en legering av koppar (Cu) och zink (Zn). För gjutning används oftast mässing med % zink, mer sällan legeringar med upp till 30 % zink. Bly är inte lösligt i mässing och segregeras därför som små droppar på samma sätt som i brons. Mässing kan ha framställts redan under bronsåldern genom att blanda galmeja (zinkmalmer med zinksilikat- eller zinkkarbonatmineral) med metallisk koppar, men framträder tydligare under järnåldern. Zinkupptaget i koppar i denna process är dock begränsat till ca 28 % (Bayley 1990) så för att nå högre halter krävs att metallisk zink blandas med koppar. Frågan om när metallisk zink är känd för första gången debatteras ibland flitigt och lösningen är säkerligen inte känd ännu. De första beläggen för metallisk zink, importerad från Indien till Europa, är först från talet (Craddock 1995). I Indien framställdes dock metalliskzink redan under århundradena före Kristus (Craddock 1995). Rödmetall används som benämning på en kopparlegering som innehåller såväl tenn som zink, och vanligen också bly. Det finns något varierande uppfattningar om hur legeringens sammansättning ska vara för att den ska definieras som rödmetall. Det mest avgörande och gemensamma är dock att någon eller några viktsprocent tenn och zink ska ingå, ofta också bly. Eftersom zink- och tennmalmer inte förekommer i samma geologiska miljöer betraktas rödmetall som en sekundär legering. Rödmetallen är vanligen ett resultat av omsmältning av brons och mässing vilket innebär att förekomst av rödmetall kan vara ett tecken på återanvändning av skrotmetall. Bilagor 189

88 Spårämnen som fingeravtryck Spårämnen som antimon (Sb), arsenik (As), silver (Ag) och nickel (Ni) är vanligt förekommande i kopparlegeringar. Huvudsakligen har dessa sitt ursprung i kopparmalmen, och de är vanliga i s.k. Fahlerz-malmer. Dessa har följaktligen inte blandats in separat i legeringen. De kan förekomma i någon eller några tiondels viktsprocent. De har måhända ingen större effekt på materialegenskaperna men kan vara nog så intressanta för att se om kopparmalmen som använts till legeringarna har ett eller f ursprung. Dessa spårämnen förekommer i olika proportioner i olika malmregioner och bevaras i samma, eller storleksordningen samma, proportioner vid metallutvinning och smältning. Teoretiskt innebär det att om en analyserad smälta har mycket antimon jämfört med silver och förhållandet är tvärtom i en annan smälta, bör dessa två ha olika ursprung. Om det skett en omfattande omsmältning är det dock svårare att pussla samman alla spårämnen eftersom varje tänkt kopparmalm bidrar med sin egen uppsättning av spårämnen. Dessa proportioner, eller kvoter, återkommer vi till som ett led i tolkningen av analysresultaten. Kopparlegeringarna från Stora Prästgården Analyserna av metallföremålen från Stora Prästgården i Rasbo socken, omfattar huvud- och spårelement, men inte blyisotopsammansättningen. Det innebär att frågan om malmernas ursprung inte är den som fokus ligger på. Andra mer grundläggande problemställningar är prioriterade. iktiga frågor att besvara är: ilka metaller och legeringar som förekommer bland fynden. Om materialet är enhetligt eller om det förekommer en stor variation Om det är stor spridning i legeringarnas sammansättningar, vilka varianter som då förekommer Om det finns det likheter eller skillnader i legeringarnas sammansättning mellan/inom de olika materialkategorierna som klipp, skrot och smältor/droppar Om det är möjligt att, med hjälp av kemisk sammansättning, koppla samman skrot och smältor ad legeringarna kan berätta om platsens metallhantverk och tillgång på råvaror Material och metod Fyndkategorier Materialet som har analyserats i denna studie består av 17 metallfynd. De flesta är kopparlegeringar, men ett fåtal av annan metall förekommer också. Uppdragsgivaren har delat in fynden i grupper som kan knytas till olika led, eller faser, i en tänkt metallhanteringskedja. Till dessa hör fragmenterade föremål, klipp, smältor, droppar och metallrester på keramiskt material. De fragmenterade föremålen har tolkats som skrot, och att de aktivt sönderdelats för att användas för omsmältning och gjutning av nya föremål. Kategorin klipp är likartad, dvs. ett material som är ämnat för metallhantverk. Om dessa är en ursprunglig råvara eller också att betrakta som skrot kan diskuteras. De tre senare kategorierna; smältor, droppar och metallrester på keramiskt material, är tydligare en del av ett metallhantverk där alla är avfall från metaller eller legeringar som har varit smälta. Provurval och provtagning Uppdragsgivaren valde ut föremål för analys i direkt anslutning till att registreringsarbetet av fynden hade genomförts. Provtagningen skedde i de flesta fall innan fynden konserverades, men enstaka fynd provtogs efter konservering. Proverna togs genom kapning med liten handhållen såg eller en tång i ytterkanterna av föremålen. Ambitionen var att kunna få en snittyta att kunna undersöka i mikroskop och analysera samma snittyta med avseende på kemisk sammansättning. Samtidigt var det av betydelse att orsaka så liten skada som möjligt. Det är viktigt att provta en tvärsnittsyta, som kan orienteras i förhållande till hela föremålet för att kunna se hur tillverkning har skett och om materialet är homogent eller heterogent uppbyggt och därmed även av betydelse för vilken del som väljs för kemiska analyser. De millimeterstora proven gjuts in i plast och slipas och pos dels för att studeras i mikroskop (metallografisk undersökning) dels för att kunna undersökas kemiskt i en elektronmikrosond. Metallografisk undersökning Metallografiska undersökningar utfördes på pode prov från 17 fynd för att bedöma typ av metall/ legering och hur denna är tillverkad/bearbetad. I mikroskopet kan variationer i den kemiska sammansättningen hos kopparlegeringar anas som fläckvisa färgskiftningar där rödare partier är kopparrika 190 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

89 (ofta nästan ren koppar) medan blekare nyanser är (förhållandevis) rika på tenn, zink och/eller andra metaller som t.ex. antimon och arsenik. Även grå faser, närmast droppar, är vanligt förekommande och utgörs vanligen av bly. Andra faser som oxider eller sulfider kan också förekomma i legeringarna. Färgskiftningarna, som speglar den kemiska variationen, kan uppvisa en dendritisk textur (mönster) som bildas vid gjutningen. Om föremålen är bearbetade/ smidda framträder en annan textur med ibland tydligt deformerade korn. Undersökningen gjordes i ett Zeiss Axioskop 40A polarisationsmikroskop med påfallande reflekterat ljus. Samtidigt togs fotografier med tillhörande kamera. Elektronmikrosond För att exakt identifiera de i legeringarna ingående komponenterna (element/grundämnen) och deras koncentrationer har proven analyserats i en elektronmikrosond ( JEOL JXA-8530F) vid CEMPEG (Centre for Experimental Mineralogy Petrology & Geochemistry) vid Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala Universitet av Hans Harryson. Metoden innebär att en elektronstråle fokuseras på önskad punkt på provet (punkter mindre än 1µm i diameter kan analyseras, men även stora ytor) varvid röntgenstrålning som är karaktäristisk för varje element (grundämne) utsänds från analysområdet. De ingående elementen kan därmed detekteras och deras halt mätas. På detta sätt får man kvantitativa och/eller kvalitativa data av sammansättningen på de olika element som ingår i materialet. Huvudsakligen har våglängdsdispersiv metod använts (WDS). I enstaka fall har energidispersiv metod (EDS) använts. WDS har bättre kapacitet för denna typ av legeringar och kan särskilja de flesta ämnena mycket bättre än EDS. Den senare är dock snabbare och har använts för att ta reda på om ett ämne förekommer eller ej. I några fall har det gjorts då fasen har varit för liten för kvantitativ analys av enbart en fas. Punktanalyserna (tabell 22) har gjorts i varje enskild fas för att ta reda på vilka ämnen som finns fördelade i dessa (spårämnen koncentreras vanligen i den kopparfattigaste fasen). Men, tyngdpunkten har legat på att göra s.k. bulkanalyser (tabell 23) för att få en bild av föremålens totalsammansättning. Analyser är gjorda över ytor som är mikrometer stora. Eftersom många av legeringarna är heterogena kan dessa resultat variera varför ett medelvärde har beräknats för ytorna inom varje föremål. På metallfynden användes analysrutinen GAL2 i vilket ingår; svavel (S), tenn (Sn), arsenik (As), bly (Pb), antimon (Sb), guld (Au), zink (Zn), koppar (Cu), silver (Ag), kobolt (Co), nickel (Ni) och järn (Fe). Då bl.a. syre (O) inte analyseras kommer analysresultatets totalsumma minska med motsvarande mängd (under 100 %) om syre finns närvarande i analyspunkten, vilket är fallet i t.ex. oxider och hydroxider (se tabell 22 och 23). Resultat Resultaten av analyserna presenteras inledningsvis som en sammanfattning för respektive fyndkategori, där dessa också beskrivs kortfattat. Inom varje fyndkategori följer sedan en mer detaljerad beskrivning av samtliga fyndposter med undersökningen i mikroskop såväl som den kemiska analysen med elektronmikrosond. Samtliga resultat finns sammanfattade i tabell 21 och detaljerade analysresultat i tabell 22 och 23. Klipp Fyra fyndnummer har registrerats som klipp. Samtliga utgörs av tunna bleck. Två av dem (F112 och F165) är mycket likartade i formen, i det närmaste rombiska. Ett tredje (F166) är något mer oregelbundet, medan det fjärde (F163) snarast är hopvikt, eller hopknycklat, till oregelbunden form. Trots den stora likheten hos de rombiskt formade finns skillnader t.ex. i vikt där F112 väger 0,43 g mot F165 med 0,75 g. I figur 137 visas dessa tillsammans före provtagning och konservering och i figur 138 F112 efter provtagning och konservering. Proven för analys togs som ett tvärsnitt genom ett av hörnen. De fyra undersökta klippen uppvisar också likheter i sin uppbyggnad och kemiska sammansättning (fig. 139). De beskrivs var och en nedan där observationer i mikroskop på de provtagna tvärsnitten och resultat från de kemiska analyserna på samma tvärsnitt presenteras. Samliga fyra framträder i mikroskop med en ljust röd, homogen mellanmassa. Färgen och texturen tyder på att kopparinnehållet är dominerande och att andra ämnen saknas eller förekommer endast i låga halter. I proven förekommer även droppar av bly. Mängden och storleken på dessa varierar något mellan proven, och påverkar också fyndens totala blyhalt. Bilagor 191

90 Figur 137. Klippen F165 och F112 före provtagning och konservering. Foto: Lena Grandin. Figur 138. Klippet F112 efter provtagning och konservering. Foto: Lena Grandin. Figur 140. Smältan F159 efter provtagning och konservering. Den provtagna ytan lyser ljust kopparröd till skillnad från den grönärgade ytan. Foto: Lena Grandin. Figur 139. Bilder från mikroskopet på tvärsnitt genom hela klippets tjocklek av F112 (överst), F165 och F166. Klippen domineras av i det närmaste ren koppar (ljust röd). Metallen är oxiderad i kanten (grå). Grå fläckar är droppar av huvudsakligen bly. I F112 och F166 är några av dropparna kopparoxid, vilket framkommer tydligare vid analyser med mikrosond. Foto: Lena Grandin. Figur 141. Den platta droppen F160 efter provtagning och konservering. Skalstrecket är 1 cm. Foto: Lena Grandin. 192 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

91 Även den kemiska sammansättningen visar stora likheter mellan de tre klippen som har analyserats vidare. Förutom att de nästan uteslutande utgörs av koppar innehåller de låga halter av några spårämnen, däribland silver som förekommer i någon eller några tiondels viktsprocent. Enligt analyserna förefaller silver ingå i såväl den kopparrika grundmassan som i de blydroppar som finns fördelade i metallen. Blyinnehållet i totalanalyserna kommer från dessa blydroppar och eftersom dessa inte är helt jämnt fördelade kan blyhalten variera något beroende på mängden droppar. Den totala blyhalten har uppmätts till mellan 0,15 och 0,20 viktsprocent i alla tre, vilket är mycket likartat. I alla tre analyserade klipp visar analyserna av dropparna även innehåll av antimon och tenn. Dessa båda ämnen har detekterats i alla tre, men i något högre halter i F163. Men, även här är halterna låga, ca 0,1 % vardera. Skillnaderna mellan de tre klippen beror följaktligen troligen även i detta fall på mängden och fördelningen av de blyrika dropparna. För ett av klippen, F165, har inte den kemiska sammansättningen fastställts, men texturellt är detta klipp mycket likt F112, även vad gäller mängden blydroppar. En detalj som skiljer klippen åt är förekomst av kopparoxid i F112 och F166 som dock inte har observerats i F163. Huruvida kopparoxiden är en senare bildning eller en del av metallen är inte helt klarlagt. Oavsett vilket, är likheterna mellan klippen så stora att vi kan dra slutsatsen att de har samma ursprung, möjligen kan F112 och F166 utgöra del av samma metallstycke. F112, Klipp I mikroskop framträder en ljust röd, homogen, mellanmassa (fig. 139). Grå droppar (huvudsakligen bly) förekommer i stor mängd och förefaller vara utsträckta längs snittets långsida. Analyser visar att metallen utgörs av i det närmaste ren koppar. Dropparna som har observerats i mikroskop är av två olika typer. De flesta är blydroppar, men även droppar av kopparoxid förekommer (låg totalsumma i analystabellen eftersom syre ej ingår i analysen). Blydropparna är komplexa i sin sammansättning och resultaten visar ett innehåll av även tenn, antimon och koppar (tabell 22). Dropparna är mycket små och möjligen är även omgivande koppar analyserad i samma analyspunkt. Det kan dock enbart förklara kopparförekomsten, inte tenn och antimon, som inte förekommer i den omgivande metallen. Den totala sammansättningen på klippet är koppar med innehåll av bly och silver i storleksordningen 0,1 viktsprocent vardera. F163, Klipp I mikroskop syns en ljust röd, homogen grundmassa. Grå droppar, sannolikt bly, förekommer i hela provet, men i mindre mängd än i F112. Den homogena grundmassan är i stort sett ren koppar. I blydropparna finns också antimon, liksom koppar och järn i lägre halter (se analystabell). Droppar av kopparoxid har dock inte observerats. Den totala sammansättningen är koppar med innehåll av bly, antimon, tenn och silver i storleksordningen 0,1 viktsprocent vardera. F165, Klipp En ljust röd, homogen, mellanmassa dominerar i snittet. En stor mängd grå droppar (bly?) som förefaller utsträckta längs snittets långsida (?) finns på motsvarande sätt som i F112 (fig. 139). Inga kemiska analyser har gjorts på detta fynd men det uppvisar texturellt stora likheter med framför allt F112. F166, Klipp På samma sätt som i F112, F163 och F165 framträder tydligt en homogen, ljust röd mellanmassa på provytan som tyder på att högt kopparinnehåll (fig. 139). Här finns också relativt många grå droppar (bly?), men något färre än i F112 och F165. De är inte heller lika markant koncentrerade till stråk som i dessa, möjligen på grund av något avvikande riktning på tvärsnittet. Resultaten av de kemiska analyserna visar att mellan massan är i det närmaste ren koppar. Blydroppar som har analyserats innehåller även antimon, tenn och koppar (i mycket likartade halter som i F112). Droppar utan antimon och tenn förekommer också. En stor mängd av dropparna är, precis som i F112, av annan karaktär och utgörs av kopparoxid. Den totala sammansättningen är koppar med innehåll av bly i storleksordningen 0,2 viktsprocent samt silver och antimon i storleksordningen knappt 0,1 viktsprocent vardera. Droppar och smältor Bland fynden finns också en kategori som kan beskrivas som droppar eller smältor (fig ). En av dropparna har en tydlig droppform (F153) medan Bilagor 193

92 en (F160) är plattare. En tredje droppe (F254) är utplockad från kanten av ett fragment av keramiskt material med en bränd och en smält sida. De fynd som har registrerats som smältor är större och de flesta är oregelbundna i formen (F159, F161 och F162). Skillnaden mellan droppar och smältor är möjligen endast en fråga om storlek och båda typerna är bildade som avfall vid smältning/gjutning av metaller. Ett fynd som också har registrerats som smälta är F103 som är något plattare och mer regelbunden i formen. Smältan är dessutom är mycket ljusare än övriga och följaktligen inte någon kopparlegering. I mikroskop framträder i f av fynden en textur som är karaktäristisk för kopparlegeringar som har stelnat från smält fas. Texturen är närmast dendritisk med kopparlegeringarnas specifika faser med varierande innehåll av koppar och legerande ämnen som t.ex. tenn och zink. Det finns dock skillnader i deras sammansättning med allt ifrån koppar till brons och rödmetall. Två av smältorna/dropparna (F162 och F254) består av koppar som inte innehåller andra ämnen förutom i mycket låga halter. En tredje smälta (F161) innehåller också järn. En droppe (F153) och en smälta (F159) är båda bronser, men tämligen olika där F159 har låga halter av f ämnen (tenn, antimon, nickel, bly och arsenik) medan F153 är en mer typisk brons med ca 9 % tenn och lägre halter av andra ämnen. I denna brons förekommer dock järn, vilket också noterats i några av kopparsmältorna/ dropparna. En droppe (F160) innehåller både tenn (ca 5 %) och zink (ca 1 %) i så höga halter att den kan definieras som rödmetall. Smältan F103 är emellertid inte någon kopparlegering utan består av en blandning av tenn och antimon. F103, Smälta I tvärsnittet uppträder en ljus-vit grundmassa där kornkontakter kan anas. Metallen/legeringen är omgiven av korroderade områden med enstaka förekomster av små metallrester och kubiska kristaller. Analyserna påvisar en legering med tenn och antimon, med något mer tenn (ca 57 %) än antimon (ca 43 %). Arsenik förekommer i lägre halter (ca 1 %). Samma sammansättning finns i kristallerna i det yttre korroderade området. I legeringens centrala delar finns också avvikande fläckar som består av tenn (ca 61 %) och koppar (ca 37 %). F153, Droppe I mikroskop framträder tydligt en flerfasig legering i en tydlig gjuttextur, med dominans av ljust gul fas. Något mindre vanlig är en ljust grå gul fas. I mindre mängd finns ljusa grå dendriter samt sporadiskt blågrå droppar. Det förekommer även mörkare grå dendriter som sannolikt är korroderade och tillsammans med dessa även sekundärt bildat koppar. Analyser visar att fyndet är brons. Totalanalysen visar att den förutom koppar innehåller ca 9 % tenn, knappt 3 % järn och knappt 1 % bly. Den dominerande fasen har likartad sammansättning, förutom blyinnehållet. I den tyngsta (i mikroskop ljust grågula) fasen är kopparhalten lägre och tennhalten betydligt högre (ca 22 %). Här finns också antimon koncentrerat (knappt 1 %). I anslutning till dessa kontroldes sammansättningen på de små dropparna, som är för små för punktanalys, med EDS som visar att de innehåller bly men det är osäkert om de innehåller även annat i lägre halter. De dendritiska bildningarna domineras av järn med mindre mängd koppar. Legeringen får definieras som brons med utgångspunkt i tennhalten och blyinnehållet men den innehåller också järn. F159, Smälta Smältan är delvis porös och har f sprickbildningar och är oxiderad längs dessa. Den domineras av en ljust röd grundmassa (fig. 142). Ställvis förekommer en ljusare (gul-grå) fas, liksom underordnat, i anslutning till denna en grå fas (möjligen längs kornkontakter). Analyserna visar att den dominerande fasen huvudsakligen innehåller koppar och inget annat ämne når upp i halter över 1 viktsprocent vardera, men där förekomsten av nickel (0,7 %) är intressant då den kan vara viktig för att koppla till smältan till använd råvara. De flesta andra förekommande ämnen är dock koncentrerade till den något mindre frekventa fasen. Här förekommer t.ex. antimon (knappt 5 %), tenn (knappt 3 %), arsenik (knappt 2 %), silver (ca 0,5 %) och nickel (ca 0,3 %). Den minst utbredda fasen har ett högt innehåll av bly men består också av tenn, koppar och järn. De mindre frekventa faserna med innehåll av spårämnen förekommer i tämligen liten mängd vilket syns i totalanalyserna av provet där endast låga halter av antimon (0,8 %), tenn (0,5 %), nickel (0,5 % vilket dock är tämligen högt för detta ämne) och bly (0,4 %) förekommer. 194 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

93 Legeringen innehåller varken tenn, antimon eller bly i halter över 1 % men tillsammans utgör de ca 2,5 % varför smältan ändå kan klassificeras som kopparlegering, och inte koppar. Om brons är den bästa benämningen kan möjligen diskuteras. F160, Droppe Droppen uppvisar en tydlig dendritisk textur, delvis med hjälp av selektiv oxidation. Även i den bevarade metallytan framträder de olika faserna tydligt (fig. 143). Droppen domineras av en ljust röd fas med en gul fas i mindre mängd. Underordnat förekommer också grå fas samt sporadiskt med mörkare droppar. De båda dominerade faserna är enligt analyserna rika på koppar. I övrigt förekommer tenn (2 respektive 12 %), zink (ca 0,9 %), arsenik (ca 0,2 %) och antimon (ca 0,1 %). I den mindre vanliga fasen är tennhalten ännu högre (ca 28 %) och kopparhalten följaktligen lägre. Här finns också antimon koncentrerat (drygt 1 %) liksom silver (drygt 0,5 %). De små dropparna har kontrolts med EDS och innehåller bly. id analysen noterades också små fläckar med innehåll av koppar, zink och svavel. Bulkanalyser av provet visar att det är en legering med huvudsakligen ca 5 % tenn och ca 1 % zink. Den totala blyhalten är ca 0,2 % medan såväl arsenik, silver som antimon enbart förekommer i någon tiondels viktsprocent. Förekomsten av både tenn och zink definierar legeringen som en rödmetall. lägre halt koppar. Denna fas förekommer dock i betydligt mindre mängd varför den totala järnhalten är ca 6 7 %. De små blydropparna är mindre än 1 mikrometer stora och svåra att kvantifiera med analysinstrumentet men EDS-analyser påvisar blyinnehåll. De är också så få att de knappt bidrar till Figur 142. Tvärsnitt genom smältan F159. Smältan är en legering som domineras av koppar (röda fält). Den innehåller också låga halter av bl.a. tenn och antimon som är koncentrerade i de ljusare och grå, mindre vanliga, faserna. Foto: Lena Grandin. F161, Smälta Smältan domineras av en ljust gul grundmassa. Den är flerfasig och har en underordnad dendritisk grå fas och mindre mängder mörkare grå droppar (bly). Den är endast marginellt påverkad av sekundära processer. Analyserna visar att smältan huvudsakligen bestå av koppar och järn. Den dominerande fasen är kopparrik med lägre halter järn (ca 2,5 %). Det omvända gäller för den dendritiska fasen, dvs. mycket järn (ca 92 %) med Figur 143. Tvärsnitt genom droppen F160, en rödmetall. Den uppvisar en dendritisk textur, karaktäristisk för gjutning. Denna syns tydligt i nedre, oxiderade, delen. Även i den bevarade metallytan framträder de olika faserna tydligt. anligast är en ljust röd fas med en gul fas i mindre mängd (båda är kopparrika med innehåll av tenn, zink och arsenik i varierande proportioner). Underordnat förekommer också en grå fas (anrikad på bl.a. antimon) samt sporadiskt med mörkare blydroppar. Foto: Lena Grandin. Bilagor 195

94 totalsammansättningen (<0,1 %). Övriga ämnen förekommer i halter nära detektionsnivåerna eller strax däröver men inte >0,1 %. Smältan är en koppar-järnlegering, möjligen en icke garad koppar, från en kopparmalm med hög järnhalt. F162, Smälta Smältan är porös i sin uppbyggnad och består av en röd homogen grundmassa. Den är fläckvis korroderad, men inga andra faser kan observeras i metallen. Analyserna med elektronmikrosond bekräftar den homogena sammansättningen där endast ett fåtal, mycket små, blydroppar finns fördelade i smältan. I övrigt består den av i princip ren koppar. Bland spårämnen kan noteras guld (ca 0,2 %) och silver (ca 0,1 %). Inga andra ämnen förekommer i halter över en tiondels viktsprocent. Smältan består av koppar. F254, Metall ur keramiskt material En metalldroppe är provtagen från kanten av ett fragment av keramiskt material med en bränd och en smält sida. Droppen har en ljust röd grundmassa med innehåll av grå droppar, troligen en blandning av koppar och kopparoxid. Droppen omges också av en strimma av slaggliknande karaktär (glas + oxid/ silikat) med kopparrika droppar. Den stora metalldroppen har en homogen sammansättning där den kopparrika metalldelen, med i princip enbart koppar dominerar. Förekomsten av kopparoxid är betydligt mindre. De kemiska analyserna avslöjar också en förekomst av få och små droppar av bly och enligt analyser med EDS innehåller dessa också spår av arsenik och antimon Koppardroppar i den omgivande slaggen har likartad sammansättning men innehåller också järn (knappt 2 %) och silver (ca 0,2 %). Den stora metalldroppen innehåller inga andra metaller än koppar, mer än i mycket låga halter, men kopparoxider förekommer i en textur som tyder på att de har bildats under smältningen och avsvalningen då syre blandats med kopparsmältan vilket antyder att syre har funnits tillgängligt under smältningsprocessen. Skrot En fyndkategori har definierats som skrot. Det omfattar främst fynd där det är möjligt att typologiskt avgöra vilket föremål det har varit, men att dessa har kasserats. De har tolkats som skrot för att eventuellt kunna återanvändas och smältas om i kommande gjutningar, som dock inte blivit av. Bland dessa finns fragment av f spännen, bland annat ett likarmat spänne (F4, fig. 144), ett annat likarmat spänne (F154), samt knopp till ett ryggknappspänne (F158, fig. 147). Dessutom har ett prov från en spännbuckla (F157, fig. 146) analyserats. I skrotkategorin ingår också två mynningsdelar till kärl (F155 och 156). Bland dessa finns en variation av legeringar med olika innehåll av tenn, antimon, zink och bly. Ett fynd, knoppen till ett ryggknappspänne (F158) är brons, två andra spännen är tillverkade i mässing, men med stor skillnad på zinkinnehåll, där F4 har ca 10 % zink och spännbucklan F157 ca 26 % zink. Rödmetall finns i ett spänne (F154) och ett fragment av ett kärl (F155). Även rödmetallerna skiljer sig markant från varandra. Det innebär att det finns en stor variation i fyndkategorin skrot. Bland fynden förekommer legeringar med få ingående ämnen liksom betydligt komplexare legeringar. Inget av föremålen som har skrotats är dock av koppar, vilket istället dominerar i den fyndkategori som har definierats som klipp. F4, Skrot (likarmat spänne) I tvärsnittet syns en ljust gul grundmassa, där endast en fas är urskiljbar i mikroskopet (fig. 145), men två faser kan separeras i samband med mikrosondanalyserna. De båda förekommer i liknande mängd och är endast diffust åtskiljbara. Deras kemiska sammansättning är också mycket likartad med jämförbart innehåll av zink (ca %). De skiljer sig åt något vad gäller innehåll av arsenik (ca 3 respektive 1 %) och nickel (0,2 respektive 0,1 %). Även järn och silver förekommer i låga halter. I legeringen finns också sporadiskt fläckar av två olika typer. Analyserna visar att den ena är blyrika droppar. Den andra är en sulfid som domineras av zink med koppar i lägre halt. Bulkanalyser visar en totalsammansättning med ca 10 % zink, 0,5 % arsenik och 0,2 % bly, dvs. mängden blydroppar är tämligen liten. Denna sammansättning definierar legeringen som mässing. F154, Skrot (likarmat spänne) I tvärsnittet framträder en ljust gul-röd grundmassa, med två diffust urskiljbara faser. Sporadiskt förekommer också en underordnad ljust grå fas. En selektiv korrosion avslöjar en dendritisk gjuttextur. Analyserna med elektronmikrosond visar att de två dominerande faserna skiljer sig åt något i sam- 196 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

95 Figur 144. Ett fragmenterat föremål, ett likarmat spänne, F4, efter provtagning och konservering. Det är provtaget i övre vänstra delen, där en blank yta kan anas. Foto: Lena Grandin. Figur 145. Tvärsnitt genom F4 av mässing. Kopparlegeringen är tämligen homogen (gulröd yta). I legeringen finns sporadiskt också fläckar av två olika typer. Analyserna visar att den ena är blyrika droppar. Den andra är en sulfid som domineras av zink med koppar i lägre halt. De grå ytorna längs kanten är oxiderade. Foto: Lena Grandin. Figur 146. Del av en spännbuckla, F157, efter provtagning och konservering. Foto: Lena Grandin. Figur 147. Knopp till ryggknappspänne, F158, efter provtagning och konservering. Provet är taget i nedre kanten (motsvarande pilen men vid bakre delen). Foto: Lena Grandin. mansättning, inte enbart kopparinnehållet. Båda innehåller koppar, zink och tenn, den ena också silver. Den silverförande fasen innehåller ca 13 % tenn, drygt 3 % silver, och knappt 2 % zink, medan den andra har ca 2,5 % vardera av zink och tenn. Den underordnade fasen innehåller främst bly, men även svavel (ca 10 %) och koppar (knappt 5 %). Enstaka fläckar av kopparsulfid har också observerats. Totalsammansättningen för denna legering, med ca 6 % tenn, drygt 2 % zink och knappt 2 % bly definierar den som rödmetall. Silverhalten, på knappt 1 % är också värd att notera. F155, Skrot (kärl, mynning) I tvärsnittet framträder i mikroskop en ljust gul grundmassa som består av f faser. Underordnat finns två grå faser, en ljusare och en mörkare. Analyserna visar att grundmassan är uppbyggd av två faser med snarlik sammansättning. Den domineras av koppar, med tenn (knappt 3 %), antimon och zink i ca 1 viktsprocent vardera. Här finns även lägre halter av järn (ca 0,5 %) arsenik (ca 0,3 %) och nickel (ca 0,2 %). De två underordnade faserna utgörs av blydominerade droppar respektive kopparsulfid med järninnehåll. Blydropparna är så pass frekventa att de bidrar till totalsammansättningen med knappt 6 %. Legeringen i fyndet har f olika ämnen som bidrar till en komplex sammansättning, möjligen är rödmetall den mest lämpliga beteckningen. F156, Skrot (kärl, mynning) I tvärsnittet framträder i mikroskop en ljus homogen mellanmassa. En selektiv korrosion antyder korngränser och lokalt att långsmala kristaller förekommer. Analyserna bekräftar att detta inte är en kopparlegering. Det är tenn som dominerar i provet. Det förekommer i halter på drygt 90 %. I övrigt innehåller det bly (ca 6 %) och lite koppar. En långsmal kristall Bilagor 197

96 som har analyserats innehåller tenn (ca 63 %) och koppar (ca 36 %). Fyndet består huvudsakligen av tenn som är legerat med bly. Detta kan möjligen ha använts för att legeras med koppar, men även för lödning. F157, Skrot (spännbuckla) Tvärsnittet uppvisar i mikroskop en ljust gul homogen grundmassa. Metallen är fläckvis mycket korroderad, eventuellt längs en fas som ej är bevarad, alternativt längs kornkontakter. Enstaka grå droppar förekommer i legeringen. Analyserna bekräftar att legeringen utgörs av en homogen grundmassa med tämligen höga zinkhalter (ca 26 %) med spår av tenn. Fläckvis förekommer också zinkrik sulfid och blyrika droppar, båda i liten mängd. Det låga blyinnehållet ses också i bulkanalyserna där den totala blyhalten är ca 0,3 %, d.v.s. samma storleksordning som tenninnehållet. Spännbucklan är gjuten i en mässing med en relativt hög zinkhalt. F158, Skrot (knopp till ryggknappspänne) I det provtagna tvärsnittet framträder en ljust gul flerfasig mellanmassa samt en ljust grå fas och mörkare grå droppar (fig. 148). Legeringen liknar utseendemässigt den i F4. En selektiv korrosion visar en tydlig gjuttextur och där också sekundärt bildad koppar förekommer sporadiskt. Längs en ytterkant förekommer en tunn strimma av avvikande metall. id analyserna med elektronmikrosond bekräftas de två faserna med snarlik sammansättning som dominerar i legeringen. De faser som förekommer i mindre mängd är dels kopparsulfid, dels blyrika droppar. Bulkanalyer visar att legeringen är brons med ca 9 % tenn. Zink och bly förekommer i halter om ca 0,3 % vardera. Den skiljer sig därmed sammansättningsmässigt från F4, som är mässing, trots de texturella likheterna. Den avvikande metallstrimma som observerats längs en ytterkant (fig. 149) är ca 1 2 mikrometer bred vilket är nära gränsen för hur litet område som kan analyseras utan att omgivande metall bidrar till Figur 148. Tvärsnitt genom F158 av brons. Kopparlegeringen består av f faser i röda och grå nyanser där de två vanligaste är likartade i sammansättning. Bulkanalyser visar ett tenninnehåll på ca 9 %. Föremålets ytterkanter uppvisar en avvikande sammansättning (se detalj ur rutan i följande figur). Foto: Lena Grandin. Figur 149. Detalj ur föregående figur. Ytterst i föremålet finns en tunn strimma, 1 2 mikrometer bred, som består av huvudsakligen guld, med innehåll av såväl koppar som silver. Det tunna skiktet är rester efter en förgyllning på föremålet. Foto: Lena Grandin. Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

97 analyspunkten. Analyserna visar att metallskiktet domineras av guld (84 %) med lägre halter av koppar (ca 16 %) och silver (ca 1,5 %). Skiktet ligger inte i direkt kontakt med bronsen innanför utan de båda är separerade av ett ärgat lager som är knappt 100 mikrometer brett. För att ta reda på hur det gulddominerade skiktet är påfört kontroldes noga eventuella kvicksilverförekomster, som skulle kunna indikera brännförgyllning. Kvicksilver, som om det funnits kan förväntas i halter på f viktsprocent, har dock ej detekterats. Föremålet är tillverkat av brons med en tennhalt på ca 9 %. Det har varit förgyllt, med en tunn beläggning av guld som är legerat med både koppar och silver. Sammanfattning och utvärdering De flesta metallfynd som har analyserats från den undersökta platsen vid Stora Prästgården i Rasbo socken tillhör kategorin kopparlegeringar. Bland dessa har vi kunnat notera f grupper med skilda sammansättningar (tabell 21). Här finns koppar, brons, mässing och rödmetall. Dessa finns anledning att diskutera mer utförligt och vi återkommer till dem. Inte bara kopparlegeringar Först kan vi notera att det finns andra metaller och legeringar än kopparlegeringar bland fynden. Till dessa hör F103, en smälta som är en blandning av tenn och antimon, och F156, en bit skrot som huvudsakligen innehåller tenn, och lite bly. i kan diskutera om dessa har haft någon funktion i ett metallhantverk, och i så fall på vilket sätt. Som vi nämnde inledningsvis är tenn, och antimon, viktiga metaller i brons där koppar och tenn smälts samman i olika proportioner för att få bronser med olika sammansättning och egenskaper. Teoretiskt skulle därför en legering som består av tenn och antimon, likt denna, ha blandats med koppar för att få en brons. isserligen är antimon påvisat i många av fynden men det är inte samma proportioner mellan tenn och antimon i smältan F103 som i något av de analyserade fynden. Därför finns det inga klara belägg för att smältan ingått i omsmältningen, åtminstone inte i det fyndmaterial som vi har analyserat. Lödning Det finns dock andra användningsområden som är rimliga för denna typ av legering(ar). Det är för att löda, d.v.s. att använda en metall eller legering som lod för att sammanfoga metallytor. Det sker genom uppvärmning och lodet har en lägre smälttemperatur än de metaller som ska sammanfogas. Lödning kan ha skett antingen vid tillverkning av föremål bestående av f metaller, eller vid lagning av trasiga föremål. Såväl smältan F103 med tenn och antimon, som skrotet F156, kan fungera som mjuklod med sina relativt låga smälttemperaturer. Som exempel kan vi nämna att enstaka fynd av mjuklod har noterats från både Uppåkra (Kresten m.fl. 2001; Grandin 2004:93 101) och Järrestad i Skåne (Grandin & Hjärthner-Holdar 2003: ), två platser med omfattande metallhantverk från bland annat folkvandringstid och vendeltid, särskilt Uppåkra, som Tabell 21. Resultat från kemiska analyser i sammanfattning. Fnr Fyndtyp Kommentar Resultat Detalj 4 Skrot Likarmat spänne Mässing Med As 103 Smälta Tenn-antimon-legering 112 Klipp Romb. 0,43 g Koppar Sb, Sn i Pb-droppe, Cu-ox 153 Droppe Brons Med Fe. 154 Skrot Likarmat spänne Rödmetall 6 Sn, 2 Zn, 2 Pb, 1 Ag 155 Skrot Kärl, mynning Rödmetall 3 Sn, 1 Zn, 1 Sb, 6 Pb 156 Skrot Kärl, mynning Tennrik Med 6 Pb 157 Skrot Spännbuckla Mässing Högt Zn (26). I övrigt endast spårhalter. 158 Skrot Knopp till ryggknappspänne. Brons Med förgyllning 159 Smälta Brons (?) Med Sb, Sn, Ni, Pb, As; alla < 1 % 160 Droppe Rödmetall 5 Sn och 1 Zn. + Pb, Ag, Sb, As 161 Smälta Koppar Med Fe (7 %) 162 Smälta Koppar Spår av Au och Ag 163 Klipp Koppar Sb i Pb-droppe 165 Klipp Romb. 0,75 g Koppar Ej analyserat 166 Klipp Koppar Sb, Sn i Pb-droppe, Cu-ox 254 Keramiskt material Metall i keramiskt material Koppar Med Cu-ox Bilagor 199

98 innefattar både gjutning och ädelmetallhantverk. Från båda dessa lokaler förekommer bland annat legeringar av tenn och antimon med likartade sammansättningar. Det finns anledning att återkomma till dessa metaller och deras funktion i ett senare sammanhang. Förgyllning Ytterligare en legering har observerats bland metallfynden från Stora Prästgården. Även om förekomsten inte är mer än några mikrometer stor är den väl så intressant. Det rör sig om det ytterst tunna guldskikt som blev synligt på ryggknappspännet F158. Detta bronsföremål var förgyllt. Dessvärre var bronsen ärgad i kontakten med guldskiktet vilket medförde att det inte gick att se exakt hur förgyllningen hade gått till. En vanlig förgyllningsmetod är brännförgyllning t.ex. med amalgam. Detta innehåller kvicksilver som vanligen blir kvar i några viktsprocent i kontaktytan. Men, några kvicksilverrester har inte dokumenterats varför vi åtminstone kan utesluta denna metod. Guldskiktet är inte rent guld utan innehåller både koppar, i halter på ca 16 %, och silver ca 1,5 %. En annan plats, inte långt från Stora Prästgården längs med samma vägsträckning genom Rasbo socken, som undersöktes samtidigt är Skeke. Där påträffades rester av en gjuteriverkstad och två föremål med guldinnehåll, varav det ena var ett brännförgyllt föremål av rödmetall (Hjärthner- Holdar m.fl. 2011). arken smältan eller föremålet från Skeke har samma koppar- och silverinnehåll som förgyllningen på ryggknappspännet. Trots platsernas närhet ser vi här exempel på tre olika guldsammansättningar och ingen koppling mellan dessa gyllene beläggningar. Kopparlegeringar Bland det urval av metallfynd som gjordes från undersökningen vid Stora Prästgården förekommer kopparlegeringar av f olika sammansättningar. Med tanke på de inledande problemställningarna till fynden kan vi därmed direkt konstatera att det finns en variation i sammansättning. Men, hur ser spridningen ut? Nästa steg blir att försöka utvärdera om 10 8 F158 Brons F153 Droppar Smältor Föremål/skrot Klipp Sn (viktsprocent) 6 4 F160 F154 Figur 150. Jämförelse av innehållet av tenn (Sn) och zink (Zn) i de analyserade kopparlegeringarna från Stora Prästgården, Rasbo sn, Uppland. Fyndnummer är markerade för kategorierna föremål/skrot och droppar. Två föremål av mässing med högt zinkinnehåll utmärker sig, liksom två av brons med likartat tenninnehåll. Rutan markerar området som visas i nästa figur. F F254 Mässing F157 F Zn (viktsprocent) 200 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

99 det finns skillnader och/eller likheter inom och mellan de olika fyndkategorierna. Till att börja med kan vi betrakta huvudämnena i legeringarna, dvs. koppar, tenn och zink. I viss mån kan även antimon och bly användas för att få en överblick över de stora dragen. Därefter kan vi göra en jämförelse mellan spårämnen som också förekommer i många av fynden. Koppar, brons, mässing och rödmetall I analystabellerna (tabell 22 och 23) finns alla detaljerade analysresultat och i tabell 21 en kortfattad sammanställning av resultaten. Följande utvärdering baseras också på ett urval av diagram som åskådliggör såväl skillnader som likheter. En grov uppdelning mellan brons, mässing och rödmetall framträder tydligt i figur 150, där tennhalten jämförs med zinkhalten. Koppar är genomgående det dominerande, självklara, ämnet i legeringarna och kommer inte beskrivas närmare. I figur 150 kan man schematiskt se att f fynd ligger längs y-axeln, som visar tenninnehållet. Dessa är bronser. Längs x-axeln visas zinkinnehållet och de två fynd som ligger längs dessa är mässing. Några fynd ligger nära tenn-axeln men har också lite zinkinnehåll. Dessa är rödmetaller och syns tydligare i en mer detaljerad version av diagrammet (fig. 151). De föremål som hamnar nära noll är de som är definierade som koppar. I figurerna kan vi se att alla fynd som hör till legeringarna brons, rödmetall och mässing hör till fyndkategorierna droppar eller skrot. Klipp och smältor (samt en droppe) är dock i huvudsak renare i sammansättning. En smälta är visserligen komplex i sin sammansättning (F159) men innehåller inget enskilt ämne i halter över 1 %. Om klipp och skrot ska betraktas som likartade materialkategorier kan också vara intressant att fundera kring eftersom båda är tolkade som att användas i ett metallhantverk. ad gäller deras kemiska sammansättning ser vi dock en skillnad. Droppar och smältor har också en gemensam nämnare i att vara avfall från någon form av smältning av metaller eller legeringar och vad gäller sammansättning finns såväl skillnader som likheter. De två mässingsföremål som har undersökts skiljer sig från varandra vad gäller zinkinnehåll, där den 10 F158 F153 Brons Droppar Smältor Föremål/skrot Klipp Sn (viktsprocent) F160 Rödmetall F154 Figur 151. Detalj ur rutan i diagrammet i föregående figur. Zink-axeln har justerats för att tydligare urskilja tre fynd av rödmetall med innehåll av såväl tenn som zink. Dessa utgörs av en droppe (F160) och två skrotfynd (F154, ett spänne och F155 som är del av kärlmynning). Smältor och klipp är samlade i nedre hörnet, d.v.s. de saknar tenn och zink. F F Zn (viktsprocent) Bilagor 201

100 fragmenterade spännbucklan (F157) med mycket högt zinkinnehåll (26 %) inte har någon motsvarighet i det övriga fyndmaterialet. i gjorde tidigare en jämförelse med lod från de båda metallhantverksplatserna Uppåkra och Järrestad i Skåne och kan återkomma till dessa även när det gäller mässing (Kresten m.fl. 2001; Grandin & Hjärthner-Holdar 2003: ). Från Uppåkra har några spännbucklor också analyserats men dessa har lägre zinkhalter, men andra mässingsföremål med likartad zinkhalt förekommer där, liksom i Järrestad, bland annat i en smälta. I kommande, mer jämförande, studier kan det också bli aktuellt med fler utblickar till bland annat Birka varifrån en större mängd spännbucklor av f typer utgör ett viktigt, och daterande, fyndmaterial. Två bronsfynd, F153 och F158, har tennhalter på samma nivå, men hur lika dessa är i övrigt, återkommer vi till med hjälp av innehåll och proportioner av spårämnen. Likaså finns tre fynd av rödmetall, F154, F155 och F160, med innehåll av både tenn och zink, men i olika absoluta halter. De båda skrotfynden har dessutom ett relativt högt innehåll av bly (storleksordningen 2 respektive 6 %; se tabell 22) jämfört med övriga fynd, som tyder på att även bly har tillsatts till legeringen, men när detta har skett är svårt att avgöra. Även rödmetallerna kan jämföras mer utförligt med hjälp av sin spårämnessammansättning. Slutligen kan även alla fynd som saknar både tenn och zink jämföras ytterligare med hjälp av spårämnenas förekomst. Spårämnen De skillnader som finns i legeringarnas sammansättning och som kan ses med de tre huvudkomponenterna antyder att det finns en variation i tillgång på det material som har hanterats på platsen. Hur omfattande variationen är kan belysas ytterligare med de redan nämnda spårämnena. Som vi berörde i inledningen är spårämnena viktiga markörer för olika malmtyper som har använts i gjutningen av kopparlegeringar. Förekomst eller avsaknad av kombinationer av dem kan leda till olika malmregioner. Inom ramen för denna undersökning har syftet inte varit att hitta ursprungsområdet utan snarare att se om fyndmaterialet är enhetligt eller varierande, varför jämförelsen ligger inom det undersökta materialet Figur 152. Diagram som visar innehållet av f ämnen samtidigt, i varje fynd. Y-axeln har logaritmisk skala och visar att halterna kan variera från storleksordningen 0,01 viktsprocent till storleksordningen 1 viktsprocent för dessa ämnen. Längs x-axeln visas de valda spårämnena arsenik (As), antimon (Sb), kobolt (Co), nickel (Ni) och silver (Ag). Alla analyserade kopparlegeringar är med i diagrammet och demonstrerar tydligt den stora variation som finns i det analyserade materialet Droppe Fnr 153 Droppe Fnr 160 Droppe i keramiskt material Fnr 254 Föremål/skrot Fnr 154 Föremål/skrot Fnr 155 Föremål/skrot Fnr 157 Föremål/skrot Fnr 158 Föremål/skrot Fnr 4 Klipp Fnr 112 Klipp Fnr 163 Klipp Fnr 166 Smälta Fnr 159 Smälta Fnr 161 Smälta Fnr As S b Co Ni Ag 202 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

101 Det innebär: kan vi återfinna samma sammansättning i en eller f smältor/droppar och skrotmaterialet som antyder smältning och omsmältning, och möjligen blandning av f skrotstycken? Många spårämnen kan kopplas till kopparmalmen och deras inbördes förhållanden kan förväntas vara detsamma oavsett hur mycket tenn som blandas i kopparen. Det innebär att de absoluta halterna kan variera men deras proportioner är, i stort sett, konstanta. Några av dessa spårämnen som är viktiga markörer är arsenik, antimon, kobolt, nickel och silver. I figur 152 är alla dessa presenterade tillsammans för alla analyserade fynd. Föremål med samma ursprung kan förväntas ha samma mönster i diagrammet, men möjligen på olika nivåer. Diagrammet som innehåller alla föremål ser kaosartat ut och det är svårt att urskilja några tydliga likheter vid en första anblick. Den stora variationen säger oss dock att det första intryck vi fick med hjälp av huvudämnena står sig och förstärks när vi också tittar på spårämnessammansättningen (fig. 152). Det vill säga det fanns en stor variation av råmaterial vid Stora Prästgården, oavsett om råmaterialet var föremål som återanvändes eller ej. Teoretiskt skulle man kunna tänka sig att det är kopparmalmen som innehåller alla spårämnen varför tillsättning av tenn respektive zink endast påverkar de absoluta halterna, inte deras inbördes förhållanden. Därför kan vi göra samma jämförelse men välja att ha symboler som visar koppar, brons, mässing etc., för att se om det är uppenbart att en kopparråvara med viss spårämnessignatur har levt kvar i den brons eller mässing som har bildats (fig. 153). Även i denna figur ses den stora variationen men några likartade mönster börjar kunna urskiljas. I figur 152 och 153 är det svårt att urskilja detaljerna i den stora variation som finns. Det är dock möjligt att se att de båda mässingsföremålen har helt olika spårämnessignaturer och inte har någon kemisk samhörighet med varandra (fig. 153). i kan därför välja att betrakta ett urval av föremålen i separata diagram. Om vi börjar med de båda bronserna F153 och F158 som är likartade vad gäller tennhalt, och bronsen i smältan F159 med betydligt lägre tennhalt, 1 Koppar Brons Mässing Rödmetall 0.1 Figur 153. Samma typ av diagram som föregående där symbolerna är utbytta till de olika typerna av legeringar As S b Co Ni Ag Bilagor 203

102 så ser vi att bronserna med hög tennhalt (F153 och F158) har likartade proportioner av kobolt, nickel och silver, men skiljer sig åt vad gäller arsenik och antimon (fig. 154). Dessutom visar det sig att F153 innehåller järn vilket saknas i F158 (tabell 23). Det innebär att trots den likhet de uppvisar i fråga om tennhalt har de olika ursprung och kan inte knytas samman, med mindre än att vi behöver komplexa omsmältningar och blandningar. Inte heller F159 kan kopplas till någon av dessa. F159 kan vi snarare likna vid rödmetallen F155, ett skrotfynd av rödmetall med liknande signatur, där båda har relativt hög antimon- och nickelhalt. Om vi gör motsvarande jämförelse bland rödmetallerna (fig. 154), som har olika proportioner mellan tenn och zink, ser man att F154 och F160 har liknande spårämnessignatur förutom vad gäller silver, medan F155 avviker, med förhöjd antimonhalt som mer liknar bronsen F159 som vi noterat ovan. Teoretiskt skulle F159 kunna ha använts för att ingå i en legering likt F155, men knappast tvärtom även om zinkhalten vanligen minskar vid omsmältning är det tveksamt om det kan ha minskat tillräckligt för att nå den långa halt som finns i F159). Men F155 innehåller inte bara mer zink utan också mer tenn och bly än F159 varför ytterligare tillsatser skulle ha krävts för att få denna sammansättning. Hittills har vi nämnt de fynd som är legeringar, där någon form av blandning av minst två komponenter har ägt rum, minst en gång. Bland dessa finns en stor variation även när det gäller råmaterialet, även om ett fåtal uppvisar en del likheter. Men om vi återgår till fynden som är koppar så finns förutsättningar att hitta renare metaller bland dem, även om dessa också kan ha smälts om och blandats, utan att det syns i den kemiska sammansättningen. Bland dessa finns de tre klippen som ser mycket lika ut i såväl makro- som mikroskala (fig ), d.v.s. F112, F163 och F166. När det gäller deras spårämnessignatur (fig. 155) är den mycket likartad för främst F163 och F166. F112 avviker något med ett lägre antimoninnehåll, men värdena är i närheten av detektionsgränsen, dvs. låga och kan ligga inom felgränsen för analysen. ad som är intressant är att likartad spårämnessignatur finns i skrotfyndet F158 (brons) och drop F159 F155 F153 F154 F160 F158 Koppar Brons Mässing Rödmetall Figur 154. Samma typ av diagram som föregående med endast bronser (F153, F158 och F159) och rödmetaller (F154, F155 och F160). Bronserna med hög tennhalt (F153 och F158) har likartade proportioner av kobolt, nickel och silver, men skiljer sig åt vad gäller arsenik och antimon. Likheter finns mellan bronsfynd F155 och rödmetallfynd F159, bl.a. vad gäller hög nickel- i förhållande silverhalt As Sb Co Ni Ag 204 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

103 pen F160 (rödmetall) (fig. 156). Ytterligare en rödmetall (F154) uppvisar likheter med dessa så när som på en förhöjd silverhalt som bör ha annat ursprung om legeringarna i övrigt har anknytning. Till sist en kemisk likhet som är spännande och rör två andra fynd av koppar, smältan F162 och droppen F254 som fanns insmält i keramiskt material (fig. 155). Dessa har en mycket likartad spårämnessignatur, med markant låg antimonhalt som dessutom skiljer dem från de flesta andra föremålen. ad som dock skiljer dem åt inbördes är att droppen F254 innehåller kopparoxider. Men, dessa förefaller inte vara någon rest från råvaran utan snarare ett tecken på att syre har funnits tillgängligt när metallen har smälts och att detta syre vid avsvalning och stelning har bildat små förekomster av kopparoxid. Här rör det sig snarare om effekter vid processen än olika ursprung. Smältan och droppen kan sannolikt ha bildats från samma utgångsmaterial. Tolkning och utvärdering Analyserna av metallföremålen från Stora Prästgården i Rasbo socken, Uppland har visat att det finns f olika typer av metaller bland de fragmenterade föremålen, klippen, smältorna och dropparna. Koppar och kopparlegeringar av f typer dominerar i det undersökta materialet. Bland legeringarna finns inte bara brons och mässing utan även rödmetaller. De senare, som innehåller både tenn och zink är tydliga tecken på återanvändning och omsmältning. Andra metaller finns också i fyndmaterialet. De exemplar som har undersökts är tennrika smältor och skrotbitar och kan också ha varit del i ett metallhantverk, t.ex. för lödning. Ett trasigt ryggknappspänne av brons, möjligen skrotat för återanvändning, är förgyllt. Om förgyllningen är resultatet av ett lokalt hantverk eller om föremålet är införskaffat i färdigt skick är inte möjligt att avgöra. Om det var tänkt att smältas om kan dock guldskiktet sätta spår i de nya föremål som tillverkades. 1 Droppe Fnr 153 Droppe Fnr 160 Droppe i keramiskt material Fnr 254 Föremål/skrot Fnr 154 Föremål/skrot Fnr 155 Föremål/skrot Fnr 157 Föremål/skrot Fnr 158 Föremål/skrot Fnr 4 Klipp Fnr 112 Klipp Fnr 163 Klipp Fnr 166 Smälta Fnr 159 Smälta Fnr 161 Smälta Fnr Figur 155. Samma typ av diagram som föregående med endast fynd av koppar. Klippen, i grönt, framför allt F163 och F166 har stora likheter även om de inte är identiska. Den tydligaste likheten finns mellan droppen F254 och smältan F As S b Co Ni Ag Bilagor 205

104 Tecknen på ett lokalt hantverk syns tydligt med hjälp av smältor och droppar, som tyder på att f olika metaller och legeringar har smälts och troligen även gjutits på platsen. Det kan vara osäkrare att fastställa att de fragmenterade föremålen och klippen har utgjort en del i hantverket, som den råvara som har smälts om, men det är mycket möjligt. Dessa uppvisar också en stor variation i materialsammansättning och sammantaget är spridningen från koppar, via brons och mässing till rödmetall ännu större i hela fyndmaterialet än i enbart smältorna och dropparna. ariationen av legeringar tyder på att det har funnits en spännvidd i införseln av material till platsen. I sin tur kan det förklaras med att gjutning inte har varit någon stor och specialiserad verksamhet med enhetligt införskaffat råmaterial utan snarare att föremål har kommit till platsen kontinuerligt och att dessa sedan när de har spelat ut sin roll har utnyttjats för omsmältning och gjutning. I samband med den nu genomförda analysen har tyngdpunkten legat på att försöka skapa en bild av ett eventuellt lokalt hantverk och de metaller och legeringar som fanns tillgängliga. ariationen i material är stor men det finns ändå tecken på att en del av fynden hör ihop kemiskt sett, t.ex. en smälta och en droppe som fanns i en bit keramiskt material. Likaså är f små rombiskt formade kopparklipp mycket lika i sin uppbyggnad och bör ha haft ett gemensamt ursprung. i har i korthet berört att det finns likartade legeringar på andra platser med mer omfattande metallhantverk som inkluderar såväl gjutning av kopparlegeringar som ädelmetallhantverk och bruk av lödmetaller. Detta är teman som är värda att gå på djupet med. Likaså att jämföra samma typ av föremål från andra platser för att se om det finns någon enhetlighet i tillverkningen och om denna är relaterad till gjutteknik och/eller tillgång på råvaror. Sist men inte minst vore det värdefullt att lyfta blicken bara en aning och se om det är möjligt att relatera dessa metallfynd, utan direkt anknytning till hantverk på den undersökta bosättningen, till närliggande platser i socknen där hantverk har dokumenterats F154 F160 F166 F163 F Koppar Brons Mässing Rödmetall Figur 156. Samma typ av diagram som i föregående figur. Jämförelse av olika metaller/ legeringar med likartad spårämnessignatur As Sb Co Ni Ag 206 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

105 Tabell 22. Kemiska analyser med elektronmikrosond ( JEOL JXA-8530F) vid CEMPEG (Centre for Experimental Mineralogy Petrology & Geochemistry) vid Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala Universitet. Analyser genomförda i punkter i separata faser. Förkortningar i kolumnen Fas utöver grundämnen: br= brons, ms = mässing, rm= rödmetall, * = huvudsaklig komponent men annat förekommer också. Fynd/ prov Analysnr Fas Anmärkning S Fe Co Ni Cu Zn As Ag Sn Sb Au Pb Summa F4 1 pb* Droppe i Cu-leg 2,548 0,023 0,016 0,056 9,283 0,69 0,114 0, ,392 69,959 83,178 F4 2 znsulfid Lättare fläck i legering 31,04 0,086 0,007 0,098 6,811 61,414 0, , , ,658 F4 3 ms Tyngre av 2 dominerande 0,002 0,181 0,01 0,233 87,571 10,532 3,187 0, ,075 0,006 0, ,918 F4 4 ms Lättare av 2 dominerande 0 0,117 0,014 0,124 88,442 10,691 0, , , ,621 F4 31 ms Tyngre av 2 dominerande 0,002 0,116 0,007 0,146 88,113 11,191 1,2 0,03 0, ,898 F4 41 ms Lättare av 2 dominerande 0 0,207 0,041 0,267 89,925 10,022 0,2 0, , ,77 F103 1 sn- Cu Lättare fläck i legering 0 0,052 0,028 0,068 36, ,064 0,037 60, , ,067 F103 2 sn-sb Grundmassa 0,012 0, , , ,22 43, ,21 102,345 F103 3 sn-sb Kristall i korr område 0,048 0,047 0,01 0,025 0, , ,27 42,623 0,108 0,06 102,608 F112 1 pb* Droppe i Cu-leg 0,012 0,042 0, , , ,402 12,89 0,235 51,647 86,332 F112 2 Cuoxid Fläck i Cu-leg 0,011 0, ,022 83, , ,516 83,867 F112 3 Cu Punkt i grundmassa 0,039 0,015 0,019 0,005 98,276 0, , , ,729 F153 1 br I tyngsta underordnade fasen 0,037 0,285 0,035 0,016 74,833 0,099 0,265 0,068 21,688 0, ,243 98,506 F153 2 fe* Lätt dendritisk fas 0,019 93,928 0, ,871 0,05 0,247 0,014 0, ,363 0, ,866 F153 3 br Dominerande fas 0,032 1,553 0,035 0,059 87, , , ,147 0,121 98,452 F154 1 rm Tyngre av 2 dominerande 0,062 0,025 0, ,338 1,679 0,107 3,486 12,693 0,361 0, ,401 F154 2 rm Lättare av 2 dominerande 0 0,171 0,023 0,028 91,327 2,59 0,01 0,047 2, ,499 0,03 97,317 F154 3 pb* Tyngsta underordnade 9,895 0,019 0, ,687 0,122 0, , ,061 66,515 81,426 F155 1 Cupb F155 2 Cusulfid Droppe i Cu-leg 0,127 0,404 0,02 0,042 50,907 0,242 0,118 0,284 1,805 0,782 0,035 38,332 93,098 Lättare fläck i legering 21,69 9,169 0,012 0,004 60,975 0,034 0,081 0, , ,04 F155 3 rm Tyngre av 2 dominerande 0 0,404 0,078 0,202 90,263 1,003 0,419 0,037 3,423 1,014 0,243 0,436 97,522 F156 1 pb* Tyngre fläck 0 0 0, , , ,296 98,542 F156 2 sn Lättare dominerande fas 0,021 0, ,11 0, , , , ,593 F156 3 sn- Cu Långsmal kristall 0,031 0,067 0,223 0,189 36,408 0,05 0 0,089 62,722 0, ,107 99,915 F157 1 pb* Droppe i Cu-leg 9, ,025 3,671 1, , ,205 66,937 81,944 F157 2 zn-s Lättare fläck i legering 31,908 0, ,76 64, , ,054 F157 3 ms Punkt i grundmassa 0 0, ,042 72,955 26, , ,882 F158 1 pb* Droppe i Cu-leg 9,853 0,027 0, , ,149 62,193 75,565 F158 2 au* Tunt skikt 0,003 0,193 0,049 0,027 15, , , ,621 F159 1 pb* Tyngsta underordnade 0,552 2,296 0,023 0,155 4,836 0,035 0,521 0,107 4,028 9, ,88 88,236 F159 2 br Tyngre fas 0,048 0,163 0,067 0,27 87,134 0,094 1,953 0,509 2,885 4,794 0,199 0,075 98,191 F159 3 br Lättare dominerande fas 0,016 0,391 0,039 0,709 95,381 0,091 0,263 0,093 0,295 0,303 0,173 0,264 98,018 F160 1 br Tyngsta underordnade 0,072 0,056 0,038 0,027 66,869 0,65 0,116 0,577 27,598 1, ,553 97,745 F160 2 rm Tyngre av 2 dominerande 0 0, ,135 0,881 0,217 0,068 12,403 0, ,091 97,972 F160 3 rm Lättare av 2 dominerande 0,022 0, ,021 95,637 0, , ,075 0,233 99,304 F161 1 fe* Lättare fas 0 91,766 0,138 0,059 8,932 0,042 0, ,058 0, ,078 F161 2 Cu* Punkt i grundmassa 0 2,5 0,025 0,007 95, ,115 0,049 0,09 0, ,121 F162 1 Cu Punkt i grundmassa ,076 98, ,005 0,085 0,078 0, ,027 99,023 F163 1 pb* Droppe i Cu-leg 0,041 1,212 0,038 0,215 3,952 0,682 0,151 0,061 0,041 26,452 0,418 54,45 87,713 F163 2 Cu Punkt i grundmassa 0 0 0,007 0, ,226 0,063 0,004 0,208 0,012 0,09 0 0, ,684 F166 1 pb* Droppe i Cu-leg 0,045 0,14 0,032 0,25 6, , ,541 21, ,59 87,534 F166 2 Cuoxid Fläck i Cu-leg 0,023 0,029 0,009 0,012 83, ,097 0, ,417 0,298 84,36 F166 3 Cu Punkt i grundmassa ,008 98, ,042 0,117 0,119 0, ,604 F166 4 pb* Droppe i Cu-leg 0,022 0, ,012 5,441 0,02 0, ,547 14, ,434 84,26 F254 1 Cuoxid Fläck i Cu-leg 0, , , ,059 0,07 0,137 94,565 F254 2 Cu Punkt i grundmassa 0 0,069 0, ,932 0, ,06 0 0, ,338 F254 3 Cu* Droppe i Cu-leg 0,015 1,734 0,025 0,064 97,195 0,009 0,035 0,217 0,097 0,067 0, ,818 Bilagor 207

106 Tabell 23. Kemiska analyser med elektronmikrosond ( JEOL JXA-8530F) vid CEMPEG (Centre for Experimental Mineralogy Petrology & Geochemistry) vid Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala Universitet. Analyser genomförda på mikrometer stora ytor i provet. Medelvärde har beräknats för de analyserade ytorna i varje prov. I homogena metaller/legeringar har färre ytor analyserats, i heterogena något fler. Antalet för varje prov finns angivet i kolumn 3. I den första raden finns de olika ämnenas detektionsgränser noterade. ärden vid och under detektionsgränsen är återgivna i rött och innebär att ämnet sannolikt ej förekommer i provet. Förkortningar i kolumnen Fas : br= brons, ms = mässing, rm= rödmetall, * = huvudsaklig komponent men annat förekommer också. Fynd/ Prov Fas Anm. detetionsgrad ca S Fe Co Ni Cu Zn As Ag Sn Sb Au Pb Summa 0,01 0,01 0,01 0,01 0,03 0,04 0,02 0,01 0,02 0,02 0,05 0,06 F4 ms Medel (6) 0,02 0,14 0,05 0,17 84,68 10,17 0,48 0,07 0,02 0,06 0,04 0,19 96,10 F112 Cu Medel (8) 0,00 0,01 0,01 0,01 94,46 0,01 0,03 0,10 0,01 0,02 0,11 0,15 94,92 F153 br Medel (10) 0,06 2,62 0,02 0,02 80,81 0,04 0,22 0,06 8,94 0,16 0,04 0,89 93,88 F154 rm Medel (8) 0,34 0,13 0,02 0,03 81,45 2,36 0,08 0,95 6,37 0,08 0,67 1,93 94,40 F155 rm Medel (10) 0,20 0,64 0,05 0,18 85,18 1,07 0,27 0,13 2,75 0,95 0,10 5,58 97,09 F156 sn* Medel (6) 0,00 0,01 0,03 0,03 0,61 0,07 0,04 0,00 92,39 0,00 0,04 6,21 99,43 F157 ms Medel (7) 0,02 0,03 0,06 0,04 72,01 26,01 0,03 0,05 0,27 0,02 0,06 0,30 98,89 F158 br Medel ((5) 0,47 0,14 0,02 0,02 84,09 0,26 0,03 0,09 9,14 0,07 0,00 0,33 94,67 F159 br Medel (10) 0,02 0,25 0,05 0,51 91,93 0,07 0,40 0,12 0,51 0,78 0,11 0,44 95,18 F160 rm Medel (8) 0,11 0,11 0,03 0,02 88,29 1,16 0,06 0,10 5,19 0,08 0,05 0,23 95,42 F161 Cu* Medel (10) 0,02 6,66 0,01 0,02 89,08 0,02 0,01 0,06 0,04 0,02 0,08 0,07 96,10 F162 Cu Medel (4) 0,02 0,01 0,03 0,00 94,31 0,00 0,04 0,09 0,04 0,01 0,20 0,02 94,78 F163 Cu Medel (8) 0,02 0,02 0,02 0,03 95,20 0,04 0,04 0,08 0,09 0,12 0,12 0,18 95,94 F166 Cu Medel (8) 0,02 0,01 0,02 0,01 94,95 0,02 0,05 0,07 0,03 0,07 0,09 0,21 95,55 F254 Cu Medel (6) 0,03 0,01 0,02 0,03 93,99 0,04 0,04 0,11 0,06 0,00 0,03 0,11 94,47 Referenser Bailey, J The production of brass in antiquity with particular reference to Roman Britain. s i Craddock, P.T. (red.) 2000 years of zinc and brass. British Museum Occasional Paper No 50, London. Craddock, P.T Early Metal Mining and Production. Edinburgh University Press. Grandin, L How and Where was the Beaker from Uppåkra Made? Some Indications from Chemical Analyses. I: Larsson, L. (red): Continuity for Centuries. A ceremonial building and its context at Uppåkra, southern Sweden. Uppåkrastudier 10. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8, No. 48. Grandin, L. & Hjärthner-Holdar, E Metallhantverket vid storgården. Ett arkeometallurgiskt perspektiv. I: Söderberg, B. (red) Järrestad. Huvudgård i centralbygd. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter 51. Stockholm. Hjärthner-Holdar, E (red.) Gjutning och smide på Skeke under bronsålder och folkvandringstid. Arkeometallurgiska analyser av metall, slagg och teknisk keramik från Skeke, väg 288, Uppland, Rasbo socken, Skeke 2:4, 1:3, fornlämning 669. Riksantikvarieämbetet. U GAL, rapport 2011:7. Geoarkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Uppsala. Kresten, P. Hjärthner-Holdar, E. & Harryson, H Metallurgin i Uppåkra: Icke-järnmetaller under tusen år, LUHM 31000, Uppåkra sn, Skåne. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport Uppsala. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: 11675, Projektgrupp: Lena Grandin. Underkonsulter: CEMPEG (Centre for Experimental Mineralogy Petrology & Geochemistry) vid Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala Universitet (Hans Harryson). 208 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

107 Figur- och tabellförteckning Figurer 1. Rasbobygden, omgivande bygder och väg 288 (mörkblå) markerade på utdrag ur Översiktkartan. Karta: Anders Biwall. Skala 1: Undersökningsområdena markerade på utdrag ur Terrängkartan 632 Gimo och 620 Uppsala. Skala 1: a. Undersökningsområdena vid Lejsta 7:1 och registrerade fornlämningar inom närområdet markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: b. Undersökningsområdet vid Örby 4:3 och registrerade fornlämningar inom närområdet markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan Skala 1: a. Landskapet i Rasbo vid övergången mellan brons- och järnålder, cirka 500 f.kr., med undersökningsområdena och nya sträckan av väg 288 markerade. Karta: Anders Biwall. Skala 1: b. Landskapet i Rasbo kring år 0, med undersökningsområdena och nya sträckan av väg 288 markerade. Karta: Anders Biwall. Skala 1: Rasbo socken och samtliga kända fornlämningar markerade på utdrag från FMIS. Karta: Anders Biwall. Skala 1: Fornlämningar och ortnamn i området som antas härröra från äldre järnålder. Karta: Anders Biwall. Skala 1: Fornlämningar i området som tillhör ett yngre järnålderslandskap. Karta: Anders Biwall. Skala 1: Det medeltida Rasbo med kyrkan, de medeltida sätesgårdarna och ägogränserna från det historiska kartmaterialet markerade. Karta: Anders Biwall. Skala 1: Rest sten på gravfältet Rasbo 59 som låg strax söder om undersökningsområdet. Foto Matjorden på den östra delen av Rasbo 630:1 metalldetekteras. Foto Kontextregistrering i fält. Här skapar Simon Karlsson relationer mellan anläggningar och hus. Foto Schaktning pågår vid Rasbo 630:1 med två maskiner samtidigt. Inmätning av nyframtagna anläggningar görs omedelbart. Foto Flygbild över vägsträckningen med omnejd. I förgrunden syns undersökningsytan Lilla Prästgården och strax höger därom moränkullen med husgrundsplatån Rasbo 666. Foto: Hawkeye Flygfoto Plan över platåhuset med utplacerade hypotetiska stolphål. Huset motsvaras närmast i storlek och inre stolpsättning av hus 4, Arlanda stad, Norrsunda (Göthberg m.fl. 1995:219). Skala 1: Husgrundsplatån. Christina Holm står i husets norra gavel, sedd från boplatsen Rasbo 667. Foto Schaktplan över undersökningsområdet Lilla Prästgården, Rasbo 667, med schakt, metalldetekterad yta, arkeologiska och topografiska objekt samt grävenheter markerade. Skala 1: Sektion över brunnen 655. Skala 1: Simon Karlsson dokumenterar brunnens sektion. Foto Gropsystemet 733 under pågående undersökning. Foto Schaktning pågår vid Lilla Prästgården. I förgrunden syns kulturlagret och i höjd med grävmaskinen den uppstickande moränkullen som hade använts som dumpplats för recent avfall. Foto Översikt över anläggningarna som i fält relaterades till hus 1. I bakgrunden syns den trädbeväxta husgrundsplatån. Foto Undersökningsområdet vid Stora Prästgården innan fältarbetet påbörjades. Strax vänster om det, i den steniga hagmarken, syns gravfältet Rasbo 59:1 och längre bort skymtar Rasbo kyrka. I förlängningen på vägsträckan ligger först undersökningsytan vid Lilla Prästgården och i fjärran fornlämningskomplexet vid Skeke. Foto: Hawkeye Flygfoto Den östra delen av Rasbo 630:1 efter avbaning. Observera de mörka kolluviala lagren. Foto Schaktplan med metalldetekteringsytor, arkeologiska objekt och förundersökningsschakt. Skala 1: Schaktplan över den västra delen av den östra ytan samt över de delar av grusvägen som täckte arkeologiska lämningar. Arkeologiska objekt, grävenheter och topografiska objekt är utmärkta. Skala 1: Översikt över hus 1. Huset var det äldsta boningshuset på platsen. Det låg vid den norra schaktkanten. Här utvidgades schaktet så att huset kunde avgränsas. Simon Karlsson poserar nöjt i mittskeppet efter att ha undersökt huset. Foto Översikt över hus 2. Huset var anlagt i anslutning till ett stenigt impediment. Foto Översikt över hus 4. Huset var den äldsta byggnaden på platsen. Troligast har det fungerat som en lada ute i ängsmarken. Foto Sektion genom kokgroparna 4844, 4852 och Skrafferade och svarta partier var särskilt kol-/sotrika. Skala 1: Stolphålet 2722 under pågående undersökning. Foto Sektion genom stolphålet Skala 1: Schaktplan över den centrala delen av den östra ytan. Anläggningar, grävenheter och topografiska objekt är utmärkta. Skala 1: Översikt över hus 5. Endast en mindre del av huset låg inom schaktet. Här står Christina Holm i mittskeppet av huset. Foto Grävenhet genom kulturlager Foto Sektion genom härdgropen Skala 1: Sektion genom gropen Skala 1: Sektion genom tjärgropen Skala 1: Lager 4159 efter framtagning. Lagret var betydligt mörkare än det naturligare underlaget som syns i bakgrunden. Foto...43 Figur- och tabellförteckning 209

108 39. Schaktplan över den östra delen av den östra ytan. Anläggningar, grävenheter och topografiska objekt är utmärkta. Skala 1: Det platåliknande åkerpartiet efter avbaning. I förgrunden syns A4962. Foto Schaktplan över den centrala delen av den västra ytan. Anläggningar, grävenheter och topografiska objekt är utmärkta. Skala 1: Schaktplan över den norra delen av den västra ytan. Anläggningar, grävenheter och topografiska objekt är utmärkta. Skala 1: Den västra delen av Rasbo 630:1 efter avbaning. Huvuddelen av anläggningarna var belägna i närheten av flyttblocket som syns i bakgrunden. Foto Arbete pågår vid det stora blocket. Christina Holm mäter in stenar medan Elin Säll rensar fram kulturlagret Foto) Underliggaren F207 in situ. I bakgrunden syns hus 6. Foto Hus 6 under pågående utgrävning. Foto Sektion genom tjärtratten Skala 1: Tjärtratten under pågående undersökning. Foto Kokgropen och gropen efter att de tömts helt. Den skörbrända stenen i förgrunden låg huvudsakligen i botten av kokgropen. Foto Schaktplan över den södra delen av den västra ytan. Anläggningar, grävenheter och topografiska objekt är utmärkta. Skala 1: Kokgropen 7849 och gropen 7858 under pågående undersökning. På bilden syns löparen F237 från kokgropen. Foto Kulturlagret 6316 sett från dumphögen. Karin Sundberg rutgräver och Anton Seiler plockar ytfynd. Foto Cecilia Falkendal rensar profilen genom vattenhålet inför dokumentation. Till vänster skymtar den orangea brända n i kulturlagret 12. Observera löparen F193 längst ner. Foto Sektion genom vattenhålet och kulturlagret 12. Skala 1: attenhålen (närmast) och har undersökts till hälften med maskin. Foto Sektion genom vattenhålet Skala 1: Schaktplan över den nordligaste delen av den västra ytan. Anläggningar, grävenheter och topografiska objekt är utmärkta. Skala 1: Cecilia Falkendal står i hus 7. Notera härden snett framför henne. Foto Stolphålen i hus 7 var stora och stenskodda vilket visas av A9832. Foto Stolphålen där de takbärande stolparna i långhusen stått var stora och ofta stenskodda vilket A10398 i hus 6 exemplifierar. Foto Urval av lerklining från A12, F268 och F299. Skala 1:1. Foto Delar av bultlås, sprint och gångjärnsstapel, F63, FFU75, F124 och F240. Skala 1:1. Foto Ströningar, F53 och F62. Skala 1:1. Foto Dräktbeslag, F29, F45, F77, F131 och F136. Skala 1:1. Foto: Skållor, F17, F43, F46 och F70. Skala 1:1. Foto Pärlor, från vänster F20, F48 och F9. Skala 1:1. Foto Ovala spännen, från vänster F27 och F79. Skala 1:1. Foto Fingerringar, från vänster F58, FFU61 och F50. Skala 1:1. Foto Hängen, från vänster F113, FFU49 och F47. Skala 1:1. Foto: Arabiskt silvermynt, F1. Fyndet är cirka en centimeter stort. Foto Tyskt och danskt mynt, F22 och F26. Skala 1:1. Foto Hornbitar med bearbetningsspår, F513. Skala 1:1. Foto Spridning av fynden från metallhantverk. Skala 1: Skrot i form av fragment från kärl och ovala spännbucklor, F3, F155, F156, F157. Skala 1:1. Foto Skrot i form av fragment från spännen och möjligen kärl, F4, F126, F154 och F158. Skala 1:1. Foto Skrot i form av ett fragment från pärlspridare, F173. Skala 1:1. Foto Råämne F16 (till vänster) och urval av klipp. Skala 1:1. Foto Gjuttapp F56 (till vänster) och urval av smältor och droppar. Skala 1:1. Foto Möjligt ämnesjärn och mejsel, F37 och F169. Skala 1:1. Foto Spridning av fynd från trähantverk och multifunktionella redskap. Skala 1: Redskap för trähantverk, från vänster F10, F38, F132 och F32. Skala 1:1. Foto Slipsten, brynen och glättsten, från vänster F305, F206, F201 och F313. Skala 1:2. Foto Syl av Cu-legering, F74. Skala 1:1. Foto Spridningskarta med hushållsfynd. Skala 1: Ljushållare, F152 och FFU83. Skala 1:1. Foto Prydnadsspik och huvud till prydnadsnit, F28 och F40. Skala 1: Urval av knivar, uppifrån F18, F76, FFU71 FFU73, FFU76 och FFU86. Skala 1:1. Foto Eldslagningsflinta, F199. Skala 1:1. Foto Obestämda fynd av järn, F33, F72 och F174. Skala 1:1. Foto Obestämda fynd av Cu-legering, F34, F78, F87 och F149. Skala 1:1. Foto Pilspetsar och doppsko, F67, F135 och F140. Skala 1:1. Foto Spridning av fynden från vendel- och vikingatid. Skala 1: Spridning av fynden daterade till antingen yngre järnålder eller medeltid. Skala 1: Plan med kontexten som 14 C-daterats, inklusive dem från förunder sökningen. Analysnumren är angivna. Skala 1:2 000 respektive 1: a. Diagram med samtliga 14 C-värden utom de från 2011 års undersökning, men inklusive dem från förundersökningen b. Diagram över 14 C-värden från undersökningen inför borttagandet av grusvägen Plan över de daterade proverna indelade i grova tidsskikt och deras läge på undersökningsytan. Skala 1: Plan med företeelserna från yngre bronsålder förromersk järnålder. Skala 1: Tolkningsplan med företeelserna från romersk järnålder folkvandringstid. Skala 1: Tolkningsplan med hypotetiska gårdslägen från yngre järnålder medeltid, markerade på ägomätningen från år 1702 över Rasbo Prästgård. Skala 1: Undersökningsområdet vid Örby innan fältarbetet påbörjades. I en av skogsdungarna till höger om väg 288 ligger ett gravfält och till vänster syns undersökningsytan vid Björkgärdet, avspärrat med orange band. I fjärran skymtar Uppsala. Foto: Hawkeye Flygfoto Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

109 101. Den södra ytan strax innan avbaningen påbörjades. Foto a. Ugnen 100 och rännan 101 efter framrensning. De uppstickande stenarna vänster om blocket hör till stolphål i det underliggande hus 1. Foto b. Ugnen 100 efter att rasmassorna rensats bort. Observera de långsmala avtrycken efter slanor i det hårt brända golvet samt resterna efter stenkonstruktionen 691. Foto Schaktplan över undersökningsområdet Örby, Rasbo 664 och 665, med schakt, arkeologiska och topografiska objekt, förundersökningsschakt samt grävenheter markerade. Skala 1:200 respektive 1: a. Plan över ugnen 100 och rännan 101, med de arkeologiska objekten som hör till destruktionsfasen. Skala 1: b. Plan över ugnen 100 och rännan 101, med de arkeologiska objekten som hör till användningsfasen. Skala 1: Arbetsstyrkan. Foto Plan över hus 1, Lilla Prästgården. Skala 1: Plan över hus 1, Stora Prästgården. Skala 1: Plan över hus 2, Stora Prästgården. Skala 1: Plan över hus 3, Stora Prästgården. Skala 1: Plan över hus 4, Stora Prästgården. Skala 1: Plan över hus 5, Stora Prästgården. Skala 1: Plan över hus 6, Stora Prästgården. Skala 1: Plan över hus 7, Stora Prästgården. Skala 1: Plan över hus 1, Örby. Skala 1: Grävfältens fördelning över åkergärdena och tvåsädeshägnadernas läge, ett bortschaktat gravfält (nr 2), två källor samt mosstorvens utbredning 1868 (en del av den äldre hydografin) Kartorna visar hela ägobilden för Rasbo prästgård och Lundby år 1640 (akt A5:193 och 192, LM) respektive 1702 (akt B50-31:1 och 2, LM) där även utmarken är avbildad. Notera också skvaltkvarnen uppe vid Lundby gård Kartan visar förekomst av källor, fördelningen av kända fornlämningar och den äldre hydrografin; mosstorv orange, torvdy ljusblå, rullstengrus (åsmaterial) samt sjöar och vattendrag blå, år Notera också det ursprungliga läget för Trefaldighetskällan (nr 52 enlig GBLK) år 1868, då den tydligen ännu var i bruk, samt dagens notering från FMIS Skogsskifteskartan, laga skifte år 1844 (akt B ) visar numera igenlaga åkrar samt två bebyggelser, dels Järstadal och dels en okänd bebyggelse i norr som i FMIS noteringar har försvunnit Fördelning av antal fragment per art Fördelning av antal fragment per art Anatomisk fördelning per art Fördelning mellan köttrika och köttfattiga delar för nöt, får/get, gris och häst Den sista fjärden. Inmätning av borrpunkten i Fornsjön Bokaren. Foto Bokaren med omnejd och ägotyper. Det skogsbevuxna kärrets ungefärliga utbredning är markerad med mörk striering och den öppna ytan med blå striering. Provtagningspunkten är markerad med en stjärna Jordartskarta över Bokaren med omgivningar. Fornsjöns ungefärliga nuvarande trädlösa yta är indikerad med en ellips. Provtagningspunkten är markerad med en stjärna. Det sammanhängande området med kärrtorv domineras med stor sannolikhet av försumpningstorv. Endast de centrala delarna av stråket kan förväntas ha en igenväxnings - lagerföljd, d.v.s. underlagras av sjösediment C-dateringar och interpod tid-djupkurva för provtagningspunkten i Bokaren. Kurvan har passats in med en spline smoothing för att bättre efterlikna den kontinuerliga sedimentationen i limnisk miljö. Den totala pollenkoncentrationen är inkluderad, där toppen vid ca 167 cm indikerar sjöbassängens isolering. Från övergången till vasstorv vid 70 cm till markytan, har en linjär ackumulationsmodell använts Pollendiagram i procent från Bokaren. Av de odlade växterna har vete, korn, havre, råg och övriga sädesslag (Cerealia spp.) förhöjda värden ( 3) eftersom proven har screenats efter sädesslagspollen. Sädesslagsfrekvenserna bör följaktligen endast jämföras med varandra Bokaren (ca 1000 f.kr.) under sin sista fas som havsvik Bokaren som insjö vid cirka 500 f.kr Strandförskjutningskurvor för bl.a. norra och södra Uppland. Kurvan för södra Uppland är troligen mest relevant för Rasbo och Bokarens isolering. Ur Karlsson och Risberg (2006) Abietinsyra (Abietic acid) är en av huvudkomponenterna i kåda från träd av släktet Pinaceae. Abietinsyra kan omvandlas till dehydroabietinsyra (Dehydroabietic acid) genom dehydogenerings- och isomeriserings reaktioner. Eftersom dehydroabietinsyra är en huvudkomponent i gran- och tallkåda så är ämnet relativt vanligt förekommande i jordar som varit bevuxna med gran- och/eller tallskog Del ur totaljonkromatogram för proverna PM13705 (överst) och PM (nederst). X-axeln markerar retentionstid (minuter) och y-axeln relativ intensitet. Ytan under varje topp är proportionell mot mängden av ämnet. Skalan på båda axlarna är den samma för båda proverna Den relativa förekomsten av reten, abietinsyra, dehydroabietinsyra och metyldehydroabietinat, i prov PM13705 samt i talltjära, kåda och i ett prov från en tidigare analys Träddiagram som illustrerar de kvalitativa skillnaderna i sammansättning av de fyra diterpenerna så som presenterade i figur 133. Skillnaden är beräknad som Euklidiskt avstånd Exempel på keramik från Prästgården i Rasbo. A B har daterats till förromersk järnålder, C till äldre romersk järnålder och D till folkvandringstid. Skala 1:2. Illustration Skärva ornerad med stämplar i form av trianglar (F184). Skärvan påträffades i kokgropen Foto. Skala 1: Klippen F165 och F112 före provtagning och konservering. Foto Klippet F112 efter provtagning och konservering. Foto Bilder från mikroskopet på tvärsnitt genom hela klippets tjocklek av F112 (överst), F165 och F166. Klippen domineras av i det närmaste ren koppar (ljust röd). Metallen är oxiderad i kanten (grå). Grå fläckar är droppar av huvudsakligen bly. Foto Smältan F159 efter provtagning och konservering. Den provtagna ytan lyser ljust kopparröd till skillnad från den grönärgade ytan. Foto Den platta droppen F160 efter provtagning och konservering. Skalstrecket är 1 cm. Foto Tvärsnitt genom smältan F159. Smältan är en legering som domineras av koppar (röda fält). Den innehåller också låga halter av bl.a. tenn och antimon som är koncentrerade i de ljusare och grå, mindre vanliga, faserna. Foto Tvärsnitt genom droppen F160, en rödmetall. Den uppvisar en dendritisk textur, karaktäristisk för gjutning. Denna syns tydligt i nedre, oxiderade, delen. Även i den bevarade metallytan framträder de olika faserna tydligt. anligast Bilagor 211

110 är en ljust röd fas med en gul fas i mindre mängd (båda är kopparrika med innehåll av tenn, zink och arsenik i varierande proportioner). Underordnat förekommer också en grå fas (anrikad på bl.a. antimon) samt sporadiskt med mörkare blydroppar. Foto Ett fragmenterat föremål, ett likarmat spänne, F4, efter provtagning och konservering. Det är provtaget i övre vänstra delen, där en blank yta kan anas. Foto Tvärsnitt genom F4 av mässing. Kopparlegeringen är tämligen homogen (gulröd yta). I legeringen finns sporadiskt också fläckar av två olika typer. Analyserna visar att den ena är blyrika droppar. Den andra är en sulfid som domineras av zink med koppar i lägre halt. De grå ytorna längs kanten är oxiderade. Foto Del av en spännbuckla, F157, efter provtagning och konservering. Foto Knopp till ryggknappspänne, F158, efter provtagning och konservering. Provet är taget i nedre kanten (motsvarande pilen men vid bakre delen). Foto Tvärsnitt genom F158 av brons. Kopparlegeringen består av f faser i röda och grå nyanser där de två vanligaste är likartade i sammansättning. Bulkanalyser visar ett tenninnehåll på ca 9 %. Föremålets ytterkanter uppvisar en avvikande sammansättning (se detalj ur rutan i följande figur). Foto Detalj ur föregående figur. Ytterst i föremålet finns en tunn strimma, 1 2 mikrometer bred, som består av huvudsakligen guld, med innehåll av såväl koppar som silver. Det tunna skiktet är rester efter en förgyllning på föremålet. Foto Jämförelse av innehållet av tenn (Sn) och zink (Zn) i de analyserade kopparlegeringarna från Stora Prästgården. Fyndnummer är markerade för kategorierna föremål/skrot och droppar. Två föremål av mässing med högt zinkinnehåll utmärker sig, liksom två av brons med likartat tenninnehåll. Rutan markerar området som visas i nästa figur Detalj ur rutan i diagrammet i föregående figur. Zink-axeln har justerats för att tydligare urskilja tre fynd av rödmetall med innehåll av såväl tenn som zink. Dessa utgörs av en droppe (F160) och två skrotfynd (F154, ett spänne och F155 som är del av kärlmynning). Smältor och klipp är samlade i nedre hörnet, d.v.s. de saknar tenn och zink Diagram som visar innehållet av f ämnen samtidigt, i varje fynd. Y-axeln har logaritmisk skala och visar att halterna kan variera från storleksordningen 0,01 viktsprocent till storleksordningen 1 viktsprocent för dessa ämnen. Längs x-axeln visas de valda spårämnena arsenik (As), antimon (Sb), kobolt (Co), nickel (Ni) och silver (Ag). Alla analyserade kopparlegeringar är med i diagrammet och demonstrerar tydligt den stora variation som finns i det analyserade materialet Samma typ av diagram som föregående där symbolerna är utbytta till de olika typerna av legeringar Samma typ av diagram som föregående med endast bronser (F153, F158 och F159) och rödmetaller (F154, F155 och F160). Bronserna med hög tennhalt (F153 och F158) har likartade proportioner av kobolt, nickel och silver, men skiljer sig åt vad gäller arsenik och antimon Samma typ av diagram som föregående med endast fynd av koppar. Klippen, i grönt, framför allt F163 och F166 har stora likheter även om de inte är identiska. Den tydligaste likheten finns mellan droppen F254 och smältan F Samma typ av diagram som i föregående figur. Jämförelse av olika metaller/legeringar med likartad spårämnessignatur Tabeller 1. De arkeologiska objekten från Lilla Prästgården, Rasbo Fördelning över fyndmaterialen Fördelning över fyndkategorierna De arkeologiska objekten från 2010 års undersökning vid Stora Prästgården, Rasbo 630: De arkeologiska objekten från 2011 års undersökning vid Stora Prästgården, Rasbo 630: Fördelning över fyndmaterialen. Fynden från 2011 anges inom parentes Fördelning över fyndkategorierna. Fynden från år 2011 anges inom parentes Sammanställning av fynden som typologiskt kan dateras till yngre järnålder medeltid De arkeologiska objekten från Örby, Rasbo 664 och Fördelning över fyndmaterialen Fördelning över fyndkategorierna Osteologisk sammanställning, Rasbo Identifierade frag ment och vikt per art, bränt och obränt sammanslaget Hugg, snitt och gnagspår Sammanställning av identifierade arter, fragment och vikt per stratigrafiskt objekt Den provtagna lagerföljden från Bokaren De elementanalyserade proven från Bokaren. Grundämnenas halter är presenterade i mg (per kg torkat sediment) De 14 C-analyserade proven från Bokaren Sammanställning av kvantifieringen av de fyra diterpenerna reten, abietinsyra, dehydroabietinsyra och metyldehydroabietinat samt av totalt extraherbart organiskt material (Extr.), allt uttryckt i mg per gram jord Fördelning av keramik från undersökningen vid Prästgården i Rasbo Resultat från kemiska analyser i sammanfattning Kemiska analyser med elektronmikrosond (JEOL JXA-8530F) vid CEMPEG (Centre for Experimental Mineralogy Petrology & Geochemistry) vid Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala Universitet. Analyser genomförda i punkter i separata faser Kemiska analyser med elektronmikrosond (JEOL JXA-8530F) vid CEMPEG (Centre for Experimental Mineralogy Petrology & Geochemistry) vid Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala Universitet. Analyser genomförda på mikrometer stora ytor i provet Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk

111

112 Järnålder i Rasbo aktörer, livsmiljöer och hantverk Under år 2010 och 2011 genomförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, U Mitt, ett flertal särskilda arkeologiska undersökningar av fornlämningar i Rasbo socken, Uppland. Anledningen var utbyggnaden av väg 288, sträckan Jälla Hov. I denna rapport förs diskussioner utifrån ett landskapsoch aktörsperspektiv. Det görs ett försök att nå fram till hushållen som befolkade mindre bosättningar från äldre järnålder, människorna som under yngre järnålder och tidig medeltid lämnade efter sig en mängd metallfynd i matjorden samt bönderna som under nyare tid hade tegelbränning som viktig binäring. De fornlämningar och företeelser som diskuteras här bidrar med värdefull kunskap om den hittills tämligen okända Rasbobygden.