C-UPPSATS. Uppskovsavdrag

Transkript

1 C-UPPSATS 2009:233 Uppskovsavdrag - förändrade regler från och med 2009 års taxering Linda Kitti Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2009:233 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--09/233--SE

2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att redogöra för de ändringar som från och med 2009 års taxering gjorts för uppskovsreglerna vid byte av bostad. Även frågorna varför reglerna ändrades och hur de kommer att påverka den enskilde som har eller funderar på att ansöka om uppskovsbelopp undersöktes. Eftersom reglerna är så pass nya har jag till största delen granskat förarbetena till lagändringarna, men även andra källor har använts i arbetet. Uppskovsavdrag innebär att beskattningen av en realisationsvinst vid privatbostadsförsäljning skjuts upp på framtiden. Reglerna har ändrats flera gånger genom årens gång sedan uppskovsavdraget infördes på 60-talet. Från och med taxeringsåret 2009 har reglerna för uppskovsavdrag skärpts på flera sätt i förhållande till reglerna vid 2008 års taxering. Det har blivit svårare att få uppskov, begränsningar i uppskovets storlek har gjorts och uppskovet har räntebelagts. Anledningen till detta var dels att finansiera bortfallet från den statliga inkomstskatten och dels att bromsa upp den stora ökningen av antalet uppskov. Lagändringarna är dessutom en följd av problemen som uppstår vid utlandsuppskov.

3 FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARINGAR INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNING METOD DISPOSITION UPPSKOVSAVDRAG KORT HISTORIK Uppskovsavdragets införande års skattereform Återinförande Utvidgade möjligheter till uppskov ÅRS TAXERING Preliminärt och slutligt uppskov Realisationsvinstbeskattning Benefika överlåtelser Ersättningsbostadens inköpspris FÖRÄNDRADE REGLER BAKGRUND TILL REGELFÖRÄNDRINGARNA Reformerad fastighetsbeskattning Ökning av antalet uppskovsansökningar Uppskov för bostäder inom EES-området UPPSKOV FRÅN OCH MED 2009 ÅRS TAXERING Preliminärt och slutligt uppskov Realisationsvinstbeskattning Takbelopp Benefika överlåtelser Ersättningsbostadens inköpspris SCHABLONINTÄKT PÅ UPPSKOVSBELOPP Schablonintäktens bakgrund och syfte Remissinstansernas yttrande Beräkning av schablonintäkt Undantag vid återföring av preliminära uppskov Kritik JÄMFÖRELSE MELLAN NYA OCH GAMLA REGLER PRELIMINÄRT OCH SLUTLIGT UPPSKOV REALISATIONSVINSTBESKATTNING BENEFIKA ÖVERLÅTELSER ERSÄTTNINGSBOSTADENS INKÖPSPRIS TAKBELOPP SCHABLONINTÄKT SLUTDISKUSSION DISKUSSION SLUTSATSER...19 KÄLLFÖRTECKNING

4 Förkortningar och förklaringar Bet. Betänkande Ersättningsbostad Den nya bostaden som vinsten man gör uppskov med läggs vilande på. IL Inkomstskattelagen (1999:1229) Inkomstår Det år du erhåller dina inkomster. Kallas även för beskattningsår. Privatbostad Småhus eller bostadsrätt som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående för permanentboende eller fritidsbostad. Prop. Proposition SOU Statens offentliga utredningar Taxeringsår Infaller året efter inkomståret. Avser det år du ska deklarera för dina inkomster från inkomståret. Inkomstårets slutliga skatt beräknas. För privatpersoner inträffar taxeringsåret kalenderåret efter inkomståret. Uppskov Har du sålt bostad med vinst och köpt en ny ersättningsbostad, kan du ansöka om att skjuta upp beskattningen av vinsten. I arbetet förekommer även synonymerna uppskovsavdrag och uppskovsbelopp. 3

5 1. Inledning Avsnittet innehåller bakgrund, syfte, avgränsning, metod och disposition för uppsatsen Bakgrund Den som gör en vinst vid försäljning av sin privatbostad (bostadsrätt eller småhus) ska ta upp vinsten till beskattning. Detta görs i det påföljande årets inkomstdeklaration under inkomstslaget kapital. Vinsten beskattas med 22 procent samtidigt som staten står för 15 procent av en eventuell förlust. Normalt sett är skatten på kapital 30 procent, men för privatbostadsförsäljning har man valt en lägre skattesats. Lodin et al. framhåller det faktum att det är svårt att vinna allmänhetens godkännande för en skatt på 30 procent då vinsterna vid bostadsförsäljning kan vara mycket höga, som en anledning till undantaget. 1 Man har diskuterat huruvida beskattningen vid avyttring ska vara kvar, eller om man ska nöja sig med löpande beskattning. Ett exempel på löpande beskattning är den gamla statliga fastighetsskatten, och från och med årets taxering den kommunala fastighetsavgiften. Boendet beskattas under innehavstiden. Reavinstskatten har dock behållits, en av anledningarna är att den också har sina fördelar för den enskilde eftersom säljaren tillåts göra avdrag för en eventuell förlust. Detta medför att ett bostadsköp blir mindre riskfyllt, vilket är väl så betydelsefullt både för den enskilde men även samhället i stort eftersom det ligger i samhällets intresse att bostadsmarknaden är rörlig. 2 Dessutom är realisationsvinstbeskattning generellt sett mer accepterad i samhället än vad löpande beskattning är. 3 Förutom den lägre skattesatsen finns det en annan uppskattad förmån för den som ska sälja sin bostad, nämligen möjligheten att göra ett uppskovsavdrag. Uppskovsavdraget innebär kort sagt att man skjuter upp beskattningen av vinsten. För att få göra ett uppskovsavdrag krävs dock att man uppfyller vissa kriterier, till exempel måste man ha varit bosatt i den sålda bostaden, vinsten måste uppgå till en viss summa och en ny bostad måste ha införskaffats inom en viss tid. Vid uppskovsavdrag läggs vinsten på den nya bostaden, som kallas för ersättningsbostad, och inte förrän den nya bostaden avyttras behöver den gamla vinsten plockas fram, men även här är det möjligt att göra ett nytt uppskovsavdrag (förutsatt att man uppfyller kriterierna). Uppskovsavdragets huvudsakliga syfte är att motverka olika inlåsningseffekter i samhället. Inlåsningseffekter uppstår när bostadsägare avstår från att sälja sin bostad för att man inte vill skatta en eventuell vinst, eller då bostadsägaren inte har råd med den tänkta nya bostaden för att en del av vinsten skattades bort. Uppstår inlåsningseffekter på bostadsmarknaden kan konsekvenserna för samhället blir stora. Är bostadsmarknaden stilla leder detta ofta till att arbetsmarknaden påverkas på ett negativt sätt, eftersom arbetskraften är orörlig. 4 Uppskovsreglerna har förändrats och omarbetats många gånger under årens gång sedan avdraget infördes på 60-talet. De senaste lagändringarna trädde ikraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. 1 Inkomstskatt s SOU 2000:34 s SOU 2000:34 s Inkomstskatt s 211 4

6 1.2. Syfte Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för de nya uppskovsreglerna som tillämpas från och med taxeringsåret 2009 samt jämföra dem med reglerna som gällde för taxeringsåret De frågeställningar som kommer att beröras i arbetet är följande: Vilka är skillnaderna mellan de nya och de gamla uppskovsreglerna? Varför har ändringarna införts? Hur kommer regelförändringarna att påverka den enskilde individen? 1.3. Avgränsning Jag kommer i min uppsats i princip endast att redogöra för/undersöka de regelförändringar som har införts från och med 2009 års taxering. De grundläggande reglerna som gäller för uppskovsavdraget kommer endast att tas upp bitvis och kortfattat då de inte är intressanta för mitt syfte. Dessutom finns det på Skatteverkets hemsida, bra och lättillgänglig information om de grundläggande reglerna för uppskovsavdrag för den som önskar mer kunskap i ämnet. Jag kommer inte att beröra frågan om hur de ändrade uppskovsreglerna kommer att påverka statsfinanserna mer än i stora drag, utan avgränsning görs till hur den enskilde privatpersonen påverkas. Slutligen kommer jag inte heller att beskriva de EU-rättsliga reglerna som gäller för uppskov inom EES-länderna i någon större utsträckning Metod Min rättsutredning kom av naturliga skäl att baseras på förarbetena, dels för att lagändringarna är så nya att det inte funnits så många andra rättskällor att tillgå men dels också för att syftet bland annat var att undersöka varför reglerna har ändrats, vilket diskuteras flitigt i förarbetena. Som redan framgått är lagändringarna så nya att ingen intressant praxis funnits att ta del av, inte heller doktrinen har varit särskilt intressant då de nya reglerna inte berörs i rättskällan i någon större omfattning. Däremot har jag som stöd åt förarbetena använt mig av Riksrevisionens granskningsrapport, Skatteverkets handledningar samt artiklar av ledande personer och organisationer inom området Disposition I avsnitt två ges en beskrivning för uppskovsavdragets utveckling från dess införande på 1960-talet till hur reglerna såg ut taxeringsår I avsnitt tre följer en kort redogörelse för bakgrunden till regelförändringarna taxeringsår 2009 och de förändrade reglerna framställs. Avsnitt fyra innehåller en jämförelse mellan reglerna för taxeringsår 2008 samt 2009 och skillnader däremellan framhålls. I avsnitt 5 följer slutligen en diskussionsdel med egna synpunkter och slutsatser. 5

7 2. Uppskovsavdrag I avsnitt 2 följer en beskrivning av uppskovsavdragets utveckling fram till och med 2008 års taxering Kort historik Avsnittet innehåller en kort sammanfattning av uppskovsavdragets historia Uppskovsavdragets införande Möjligheten till uppskovsavdrag fanns redan i lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst. Rätten till avdrag gällde bara för fastigheter, det var dock inte alla fastighetsägare som omfattades av rätten. Det krävdes att fastigheten avyttrats genom expropriation eller liknande tvångsförsäljning, till exempel att jord- och skogsbrukets utbredning eller flygbuller gjorde det omöjligt att bo kvar i fastigheten. Anledningen till att uppskovsavdraget endast gällde vid tvångsavyttringar och dylikt var att det enligt de dåvarande reglerna normalt sett inte fanns någon beskattning på vinst vid fastighetsförsäljning. En kommitté tillsattes för att utreda uppskovsreglerna och den framhöll att skattepliktiga vinster ofta förekom och att möjligheten till uppskov därför skulle utvidgas till att även omfatta frivilliga avyttringar. 5 I samband med lagen (1978:970) om uppskov med realisationsvinst, UppskovsL, utvidgades reglerna om uppskov till att även omfatta frivilliga avyttringar av jordbruks- och villafastigheter. 6 Reglerna som gällde fram till och med skattereformen i början av 1990-talet, var invecklade och administrativt krävande års skattereform Skattereformen hade som främsta mål att uppnå likformighet i beskattningen av de olika kapitalposterna. Regeringen ville att beskattningen skulle vara lika hög för de olika posterna, bland annat av rättviseskäl, men också för att motverka att bostadssektorn blev föremål för sparande och investeringar. 8 Målsättningen likformighet och förenkling gjorde att man ställdes inför ett ultimatum, antingen var man tvungen att utvidga uppskovsavdraget till att även gälla vid försäljning av bostadsrätter eller så skulle avdraget slopas helt och hållet. Av remissinstanserna förespråkade bland andra Skatteverket, TCO och kommittén om reformerad inkomstbeskattning en slopning av uppskovsavdraget, just med hänvisning till förenklingen. Finansbolagens förening ville i sin tur att uppskovsavdraget skulle utvidgas till att även omfatta bostadsrätter. I propositionen framhöll regeringen att en utvidgning skulle göra reglerna mer komplexa. Det fanns inget system motsvarande fastighetsregistret för bostadsrätter, vilket förutspåddes kunna leda till administrativa svårigheter. Dessutom menade regeringen att det faktum att ersättningsbostaden måste vara dyrare för att uppskov ska erhållas, skulle medföra att bostadspriserna steg, eftersom de skattskyldiga skulle bli tvungna att söka efter en dyrare bostad för att erhålla uppskov. Även ansågs förhållandet att det är ogynnsamt för makar att köpa ny bostad tillsammans om ursprungsbostaden endast ägts av en av dem, som ett skäl emot uppskovet. 9 Uppskovsavdraget slopades men för att ersätta uppskovsreglerna och motverka 5 Prop 1975/76:180 s 75 f 6 UppskovsL. 3 7 Prop. 1993/94:45 s 37f 8 SOU 2000:34 s Prop 1989/90:110 s 409 ff 6

8 inlåsningseffekterna infördes särskilda begränsningsregler. Begränsningsreglerna som kom att kallas takreglerna innebar att beskattningen för permanentbostadsförsäljning inte fick överstiga 9 procent av vinsten. 10 Beräkningen gjordes genom att vinsten räknades till 30 procent av försäljningsintäkten och skattesatsen var 30 procent Återinförande Redan 1993 återinfördes uppskovsavdraget genom lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, UAL. Anledningen var att det fanns en stark och utbredd kritik mot reglerna för hur beskattningen skulle ske då privatbostad avyttrades. 12 Utredarna bakom SOU 1992:47 framhöll problemen vid bostadsbyten där vinsten behövdes för att finansiera inköpet av den nya bostaden. Då en del av vinsten skattades bort ökade istället andelen som måste finansieras genom lån, vilket inte var eftersträvansvärt, dels på grund av att inte alla beviljades lån och dels på grund av det faktum att utgiftsräntor var avdragsgilla. En ökning av utgiftsräntorna innebar med andra ord en minskning av skatteintäkterna. Dessutom såg utredarna problem i att bostadsinnehavaren kunde avstå från en försäljning för att undvika beskattning, vilket ansågs ha en negativ påverkan både på bostads- och arbetsmarknaden. 13 Regeringen stod återigen inför två val, den här gången hade man att välja på att antingen helt slopa reavinstbeskattningen eller återinföra uppskovsavdraget. Av statsfinansiella skäl valde man det senare alternativet, dock med betydligt kortare tidgränser för inköp av och bosättning i ersättningsbostaden än reglerna som gällde fram till och med avskaffandet av uppskovet i 1990 års skattereform. 14 Takreglerna slopades och skatten höjdes. 50 procent av en vinsten blev skattepliktig, med en kapitalvinstskatt på 30 procent var den verkliga skattesatsen därmed 15 procent. Den skattesatsen gällde fram till år 2001 då den höjdes till 20 procent. Höjningen 2001 gjordes för att man ville att reavinstskatten skulle stå för en större del av skatteuttaget på bostäder Utvidgade möjligheter till uppskov Fram till och med 2006 krävdes att både den avyttrade och den förvärvade bostaden låg i Sverige för att uppskovsavdrag skulle medges lämnade EU-kommissionen in en stämningsansökan mot Sverige inför EG-domstolen. Kommissionen menade att de svenska uppskovsreglerna stred mot den fria rörligheten för personer och kapital som stadgas i EG-fördraget. 16 Skatteverket hade redan innan stämningen från kommissionen kommit fram till att de dåvarande reglerna stred mot europarätten och sett till att dessa utvidgats, dock inte tillräckligt enligt kommissionens tycke. En ytterligare utvidgning ägde därför rum i oktober Enligt de nuvarande reglerna kan ersättningsbostaden finnas inom vilket EES-land som helst års taxering I det här avsnittet följer en beskrivning av de uppskovsregler som gällde vid 2008 års taxering. 10 RiR 2009:3 s Prop 1989/90:110 s Prop. 1993/94:45 s SOU 1992:47 s Prop. 1993/94:45 s 36 f 15 RiR 2009:3 s Prop 2006/07:19 s RiR 2009:3 s 43 7

9 Preliminärt och slutligt uppskov Man gör skillnad på slutligt och preliminärt uppskovsavdrag. För att erhålla rätt till slutligt uppskovsavdrag krävs bland annat att ersättningsbostaden (den nya bostaden), förvärvats tidigast kalenderåret före eller senast samma år som ursprungsbostaden (den gamla bostaden) avyttrades. Dessutom krävs att man har bosatt sig i ersättningsbostaden senast den andra maj året efter ursprungsbostaden avyttrats och att vinsten uppgår till minst kr. 18 Exempel: Har du sålt din bostad den 1/ ska ersättningsbostaden ha förvärvats tidigast den 1/ och senast den 31/ Bosättning ska ha ägt rum senast den 2/ för att rätt till slutligt uppskovsavdrag ska föreligga. Uppfyller man inte kriterierna för slutligt uppskovsavdrag kan man istället ansöka om preliminärt uppskovsavdrag. Tidsgränserna för förvärvande av ersättningsbostaden är generösare än dem för slutligt avdrag eftersom man får ett år extra på sig. Väljer man att göra avdrag för preliminärt uppskov ska man året därpå antingen omvandla avdraget till ett slutligt uppskovsavdrag eller återföra vinsten till beskattning. Uppfyller man inte kriterierna för slutligt uppskovsavdrag det året åläggs man ett tillägg på 10 procent av den del på det preliminära uppskovsbeloppet som inte kan omvandlas till ett slutligt uppskov. 19 Har man till exempel ett preliminärt uppskov på kr och uppfyller inte vid nästa års taxering kriterierna för slutligt uppskov, blir det särskilda tillägget på 10 procent kr. Belopp att återföra till beskattning blir då kr istället för kr Realisationsvinstbeskattning Enligt reglerna för taxeringsår 2008 skulle två tredjedelar av kapitalvinsten vid avyttring av privatbostad tas upp till beskattning. Skattesatsen var 30 procent och resultatet blev således att reavinstskatten var 20 procent (2/3 x 0.3 = 0.2) Benefika överlåtelser Övergår en privatbostad som är belastad med ett uppskovsbelopp till en ny ägare genom ett benefikt fång, det vill säga arv, gåva, testamente eller bodelning, var reglerna vid 2008 års taxering sådana att den nya ägaren skulle överta den gamla ägarens andel av uppskovsbeloppet, den del som hänfördes till den avyttrade andelen. Den nya ägaren trädde in i överlåtarens skattemässiga situation och övertog förutom uppskovsbeloppet också förre ägarens anskaffningsutgift (vilket blir aktuellt vid en framtida avyttring och redovisning av bostaden) Ersättningsbostadens inköpspris Om inköpspriset för ersättningsbostaden är lägre än försäljningspriset för ursprungsbostaden har säljaren av bostaden inte rätt till avdrag för uppskovsbelopp med hela vinsten, en kvotering ska då istället göras. Kvoteringen beräknades enligt reglerna för 2008 års taxering på följande sätt: Vinst (+ eventuellt tidigare uppskov) x ersättning för ersättningsbostaden ersättning för ursprungsbostaden IL 47 kap 7 19 SKV 301 utg. 27 s 643 f 20 GAMLA IL 45:33 och 46:18 21 SKV 301 utg. 26 s SKV 301 utg. 26 s 640 8

10 3. Förändrade regler Avsnitt 3 innehåller en sammanfattning av de förändringar som har gjorts i uppskovsreglerna från och med taxeringsår 2009 samt de orsaker som ligger till grund för förändringarna Bakgrund till regelförändringarna Här följer en beskrivning av bakgrunden till de regelförändringar som har genomförts vid 2009 års taxering Reformerad fastighetsbeskattning Från och med taxeringsåret 2009 har den statliga fastighetsskatten, som ägare till privatbostadsfastigheter förut betalade, slopats och istället ersatts med en kommunal fastighetsavgift. Den statliga fastighetsskatten tillföll staten, grundades på fastighetens taxeringsvärde och togs ut med olika procentsatser beroende på hur gammal fastigheten var. 23 Den nya kommunala fastighetsavgiften tillfaller istället kommunerna. För småhus uppgår avgiften till 0.75 procent av taxeringsvärdet eller högst kr per år. Den kommunala fastighetsavgiften räcker dock inte till för att finansiera skattebortfallet från den statliga fastighetsskatten, trots att statsbidraget till kommunerna reducerats Ökning av antalet uppskovsansökningar Sedan möjligheten till uppskovsavdragen återinfördes 1993 har ökningen av antalet uppskovsbelopp varit kraftig. För taxeringsåret 2008 uppgick antalet slutliga uppskovsavdrag till stycken, motsvarande 216 miljarder kr. Räknar man sedan på skatten, 22 procent av uppskovsbeloppen, uppgår skattekrediterna till nästan 50 miljarder kr. Uppskovsbeloppen och därmed skattekrediterna har ökat snabbare de senaste åren, vilket Riksrevisionen menar är en effekt av att bostadsägaren erhåller allt större vinster när bostaden säljs. 25 Taxeringsåret 2008 beviljades uppskov med 42.3 miljarder kr medan summan för återförda uppskov endast uppgick till 13.1 miljarder kr. Det är alltså långt fler uppskov som beviljas än som återförs till beskattning Uppskov för bostäder inom EES-området För uppskovsbelopp som ligger på bostäder i utlandet är kontrollen över uppskovsbeloppen för Skatteverkets del betydligt svårare. Detta beror på att de inte får samma information över avyttringar i utlandet som de får för bostäder inom Sverige. 27 De flesta länder inom EES-området saknar centrala fastighetsregister som Skatteverket automatiskt skulle kunna hämta information ifrån. Skatteverket är dessutom även begränsad i möjligheten att erhålla uppgifter direkt från skattemyndigheten i det aktuella landet. Visserligen har det införts en skyldighet för uppskovsinnehavaren i utlandet att varje år inkomma med uppgifter om ersättningsbostaden, men tappar Skatteverket kontakten med uppskovsinnehavaren kan det vara svårt att beskatta uppskovsbeloppen, och även att påföra den schablonintäkt som från och med årets taxering ska tas ut på alla uppskovsbelopp. 28 För mer information om schablonintäkten se avsnitt Fastighetsbeskattning s Prop 2007/08:27 s 1 25 RiR 2009:3 s 23 f 26 RiR 2009:3 s Inkomstskatt s RiR 2009:3 s 45 9

11 3.2. Uppskov från och med 2009 års taxering I det här avsnittet följer en beskrivning av de senaste förändringarna i reglerna för uppskovsavdrag, som tillämpas första gången vid 2009 års taxering Preliminärt och slutligt uppskov Reglerna för preliminärt och slutligt uppskovsavdrag har inte genomgått några större förändringar. För en beskrivning av reglerna hänvisas därför till avsnitt Realisationsvinstbeskattning Från och med 2009 års taxering är skatten på vinst vid avyttring av privatbostad 22 procent, dvs en ökning med två procentenheter från vad som gällde Ökningen är ett led i finansieringen av bortfallet från den statliga fastighetsskatten. Men att enbart låta en höjd kapitalvinstbeskattning komplettera den kommunala fastighetsavgiften för finansieringen av den statliga fastighetsskattens bortfall ansågs för riskabelt eftersom kapitalvinsterna, som genererar skatteintäkter, hänförs till förändringen i fastighetspriserna. Kapitalvinsternas storlek har historiskt sett varierat stort och de är mer föränderliga än den nivå på fastighetspriserna som fastighetsskatten beräknas på. Därför borde enligt regeringen finansieringen kompletteras med andra medel än endast höjd kapitalvinstskatt. 30 Diskussioner om att höja kapitalvinstskatten har förekommit länge, enligt ursprungsförslaget skulle en höjning upp till procent vara att föredra. Dessvärre är det så att ju högre beskattningen är, desto attraktivare blir uppskovsavdragen. Dessutom riskerar man enligt regeringen att uppmuntra till skatteplanering, där bostadsinnehavaren ser till att beskattning inte utlöses genom att avstå från en avyttring eller ger bort bostaden i gåva istället för att sälja den. 31 Samtidigt vill regeringen inte heller ha för låg beskattning, eller åtminstone inte så mycket lägre beskattning än för de övriga kapitalposterna. En lägre beskattning kan leda till att priserna på bostadsmarknaden ökar och att sparandet överförs till bostadssektorn, vilket i sin tur medför att andra delar av ekonomin påverkas negativt och att välfärden begränsas. 32 Den höjda kapitalvinsten har fått kritik, bland annat från Sven-Olof Lodin som är professor i finansrätt och skatteexpert. Han förespråkar istället en sänkning av reavinstskatten till 15 procent. Det, tillsammans med en rad andra förändringar, bland annat att uppskovsavdraget slopas, är att föredra enligt honom. Han är kritisk till det faktum att den som haft sin bostad lång tid samt betalat den höga fastighetsskatten och som har fått sitt uppskov då skattesatserna var lägre, nu drabbas av den höjda beskattningen för att finansiera den framtida sänkningen av fastighetsskatten. Han menar att regeländringarna inte är rättvisa och att de har retroaktiva effekter, även om de inte formellt sett är retroaktiva. 33 Även Riksrevisionen har ifrågasatt de retroaktiva effekterna av höjningen och det faktum att regeringen inte tagit upp frågan i propositionen. De medger att regelförändringarna tillkännagavs en tid innan de trädde ikraft, men långt ifrån alla uppskovsinnehavare kan ha haft möjligheten att skatta bort sina uppskov IL 45:33 och 46:18 30 Prop. 2007/08:27 s Prop. 2007/08:27 s SOU 2000:34 s Lodin, S-O, Lägg avgift på villaägarnas gamla uppskov med reavinst 34 RiR 2009:3 s 54 10

12 Skattebetalarnas förening vill att Sverige ska ta efter flertalet övriga EES-länder och slopa beskattningen vid avyttring av permanentbostad helt. De gör en jämförelse med till exempel Danmark och Storbritannien där vinst inte beskattas överhuvudtaget. De framhåller även beskattningssystemen i Norge och Finland där man slipper beskattning efter en viss tid av ägande, i Norge är gränsen ett år och i Finland är den två år. 35 Faktum är dessutom att reglerna varit sådana i Sverige en gång i tiden, enligt kommunalskattelagen (1928:370), KL, var vinst skattefri om man innehaft fastigheten i 10 år. 36 Anledningen till att reglerna var utformade på det sättet var att man ansåg det skäligt att beskatta vinster om de uppkom genom spekulationer, dvs att syftet med fastighetsinnehavet var en investering snarare än behovet av en bostad Takbelopp Från och med 2009 års taxering har ett takbelopp införts för hur stort uppskovsbeloppet får vara. Takbeloppet är kr per ursprungsbostad. Ägs en bostad av fler än en person multipliceras ägarens andel av bostaden med kr för att räkna fram hur högt dennes takbelopp är. Ägs en bostad av två personer har de med andra ord rätt till ett uppskovsavdrag på kr vardera. 38 Huvudregeln är att avdrag för preliminära uppskov görs med hela kapitalvinsten plus eventuellt tidigare uppskov. Är detta belopp större än takbeloppet, dvs kr multiplicerat med den ägda andelen, görs dock avdrag för preliminärt uppskov endast med takbeloppet. Är kapitalvinsten högre än takbeloppet tas överstigande del upp till beskattning samma år som man gör avdrag för preliminärt uppskov. 39 Vid taxeringsår 2008 kunde man inte begränsa det preliminära avdraget till att bara avse en del av vinsten, avdrag skulle göras med hela vinsten. Detta kan man dock alltså göra vid 2009 års taxering eftersom det preliminära uppskovet kan begränsas på grund av takbeloppet. 40 Regeringen framhöll i propositionen att om takbeloppet sattes relativt högt skulle detta inte medföra några större problem för bostadsbyten. 41 Bland remissinstanserna gick åsikterna om takbeloppet isär. Skatteverket menade att syftet med uppskovet, att beskattning ska ske när sista ersättningsbostaden avyttras, urholkas i och med bestämmelsen. Dessutom framhöll Skatteverket att takbeloppets införande ytterligare komplicerar ett regelområde som av många redan upplevs som väldigt svårt och invecklat, en åsikt som även Kammarrätten i Göteborg delade. Enköpings kommun var för takbeloppet. Stockholms kommuns stadsledningskontor var väldigt kritiska till takbeloppet, de menade att rörligheten på arbets- och bostadsmarknaden i Stockholm skulle inskränkas avsevärt. 42 Den tänkta storleken på takbeloppet uppgick från början till kr, men efter kritik från remissinstanserna om att beloppet var för lågt ändrade sig regeringen och höjde beloppet med kr till kr. 43 Företrädare för finansdepartementet påtalar i en intervju med Ekot också det faktum att takbeloppet inte kommer att vara till några problem i större delen av landet, men i Stockholms innerstad och dyrare villaområden kommer många att drabbas Skattebetalarnas förening, Slopa räntebeläggningen på uppskoven! 36 Prop. 1975/76:180 s Prop. 1975/76:180 s IL 47:7 39 IL 47:8 40 SKV 301 utg. 26 s Prop. 2007/08:27 s Prop. 2007/08:27 s Prop. 2007/08:27 s Kritiken mot uppskoven får stöd. Intervju i Sveriges radio. 11

13 Benefika överlåtelser Från och med 2009 års taxering har möjligheterna till att låta uppskovsbeloppet ligga kvar på bostaden vid benefika överlåtelser begränsats. Endast i de fall det rör sig om arv eller testamente till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år, om bostaden övergår genom bodelning vid äktenskapets eller samboförhållandets upp-hörande samt då make/sambo dör tillåts uppskovet ligga kvar. Huvudregeln är numer med andra ord att uppskov ska återföras till beskattning av den förre ägaren när privat-bostad överlåts benefikt. Fortfarande gäller dock att den nye ägaren övertar den förre ägarens anskaffningsutgift. 45 Anledningen till att reglerna för övergången av uppskov vid benefika överlåtelser skärptes var även det ett led i att finansiera slopandet av fastighetsskatten och minska skattekrediterna. De flesta remissinstanserna valde att inte kommentera förslaget. Skatteverkets synpunkter kretsade mest kring att en lagändring enligt förslaget skulle medföra utredningssvårigheter för deras del. Kammarrätten i Göteborg varnade för att uppskovsbestämmelserna skulle bli ännu svårare för den enskilde att förstå. Enköpings kommun var för förslaget och trodde att det skulle leda till större rörlighet på bostadsmarknaden. Sveriges Pensionärsförbund och Villaägarnas Riksförbund ville att undantag också skulle göras för de situationer då bröstarvinge erhöll bostaden genom arv eller gåva, då det annars skulle medföra stora svårigheter för bröstarvingarna att behålla bostaden Ersättningsbostadens inköpspris Beräkningen för hur kvoteringen av uppskovsbeloppet ska göras då ersättningsbostaden är billigare än den avyttrade bostaden har ändrats från och med 2009 års taxering. Med beräkningen enligt de nya reglerna kommer uppskovsavdraget att bli lägre än med den gamla beräkningsmodellen. 47 Från och med 2009 års taxering beräknas kvoteringen på följande sätt: Vinst (+ ev tidigare uppskov) + ersättning för ersättningsbostaden - ersättning för ursprungsbostaden = högsta möjliga uppskovsbelopp 48 Anledningen till att kvoteringsreglerna ändrats är att regeringen tyckte att de medförde oskäligt höga uppskovsbelopp. 49 Regeringen framhöll att syftet med uppskovsbeloppet är att möjliggöra för investering i ny bostad. Har då en billigare ersättningsbostad införskaffats är det naturligt att uppskovsavdraget blir lägre. Frågan om ändrad beräkning väckte inte något större intresse hos remissinstanserna, Skatteverket ville ha en ändrad uppskovsberäkning, Kammarrätten i Göteborg och organisationen Fastighetsägarna Sverige hade inget att säga emot förslaget IL 47:11 46 Prop. 2007/08:27 s. 114 f 47 SKV 301 utg 27 s IL 47:7 1 st 2 p 49 Betank. 2007/08:SkU10 vol 1 s Prop. 2007/08:27 s

14 3.3. Schablonintäkt på uppskovsbelopp I avsnittet görs en kort avhandling om schablonintäkten på uppskovsbelopp Schablonintäktens bakgrund och syfte Regeringen beslutade att från och med 2009 års taxering införa en schablonintäkt. Schablonintäkten innebär att uppskovsinnehavaren får betala en slags ränta till staten på sitt uppskov. Fram till 2009 års taxering har uppskoven varit avgifts- och räntefria. Anledningen till schablonintäktens införande var densamma som för de övriga ändringarna i uppskovsreglerna, ett led i att finansiera sänkningen av fastighetsskatten, men också för att begränsa ökningen av antalet uppskov Remissinstansernas yttrande Bland remissinstanserna går åsikterna isär om schablonintäkten. Lagrådet har kritiserat valet att kalla räntan för schablonintäkt, de framhåller att man aldrig bör undanhålla eller mörklägga orsaken till en lagbestämmelse och dess effekter för medborgaren. 52 Skatteverket hänvisar till det faktum att reglerna för uppskoven redan ansågs invecklade och att schablonintäkten kommer att leda till ytterligare försvåringar. HSB och Riksbyggen framhåller i sin tur att om ändringar för uppskoven ska göras, är det viktigt att de som redan innehar ett uppskovsbelopp ges möjlighet till generösa och långsiktiga anpassningsregler. Hyresgästföreningen har däremot inga problem med att uppskoven, och även tidigare erhållna uppskov, räntebeläggs. Mäklarsamfundet och villaägarnas riksförbund är emot en räntebeläggning och föreslår istället att en obligatorisk amortering görs varje år. Skattebetalarnas förening och PRO anser att räntebeläggningen är en retroaktiv regeländring och är starkt emot förslaget Beräkning av schablonintäkt Från och med 2009 års taxering kommer den som innehar ett uppskovsbelopp således att påföras en schablonintäkt som beräknas till 1.67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång. 54 Schablonintäkten räknas som en inkomst och tas upp under inkomstslaget kapital där skattesatsen är 30 procent. En schablonintäkt på 1.67 procent gör att uppskovet räntebeläggs med ca 0.5 procent (1.67 x 0.3 = 0.501). För den som har ett uppskovsbelopp på kr blir räntan därmed kr Undantag vid återföring av preliminära uppskov Den som erhåller ett preliminärt uppskov ska vid påföljande års taxering antingen göra uppskovsavdraget slutligt eller återföra uppskovet till beskattning. För de fall den skattskyldige inte uppfyller förutsättningarna för att slutligt uppskov ska kunna erhållas måste uppskovet återföras. Då påförs den skattskyldige som tidigare nämnts ett särskilt tillägg som uppgår till 10 procent av den del av uppskovsbeloppet som måste återföras. 56 Det särskilda tillägget ses som en sorts ränta och man har därför inte ansett det skäligt att ta även ta ut en schablonintäkt i det fallet. Blir däremot det preliminära avdraget ett slutligt avdrag, ska schablonintäkt tas upp Prop 2007/08:27 s Prop 2007/08:27 s Prop. 2007/08:27 s 120 f 54 SKV 301 utg. 27 s Betank. 2007/08:SkU10 vol 1 s 6 56 Se avsnitt Prop. 2007/08:27 s

15 Kritik Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten 58 Reglerna om schablonintäkt gäller även för äldre uppskovsbelopp som erhållits före de nya reglerna trätt i kraft. Kritiker menade att det handlar om retroaktivitet. 59 Skattebetalarnas förening var väldigt kritiska till det faktum att uppskovsinnehavare med gamla uppskov inte hade någon möjlighet att förutse schablonintäkten när de erhöll sitt uppskov. Deras enda möjlighet att idag komma undan intäkten är att skatta av sitt uppskov, och det är långt ifrån alla som har möjlighet till det. 60 Villaägarnas riksförbund var också kritiska med anledning av att man anser att schablonintäkten medför orimlig påverkan för uppskovsinnehavarna. Istället för schablonintäkten vill dem att man ska tvingas återföra uppskoven successivt. 61 Lodin var däremot för en räntebeläggning av uppskoven. Han ville som tidigare har framkommit i denna uppsats att kapitalvinstskatten ska sänkas vilket ska finansieras genom att uppskovsmöjligheterna tas bort och att de gamla uppskoven räntebeläggs. Han menade att det är en bättre och mer rättvis lösning än att höja skattesatsen för den som erhållit sitt uppskov under en period då skattesatsen var lägre. 62 Skatteverket var emot schablonintäkten med hänvisning till de svårigheter som kan uppkomma med att ta ut schablonintäkten för uppskov utomlands RF 2:10 2 st 1 m 59 Inkomstskatt s Skattebetalarnas förening, Slopa räntebeläggningen på uppskoven! 61 Villaägarnas riksförbund, Avskaffa skatten på tidigare beviljade uppskov. 62 S-O, Lodin, Lägg avgift på villaägarnas gamla uppskov med reavinst 63 Prop. 2007/08:27 s

16 4. Jämförelse mellan nya och gamla regler I det här avsnittet följer en jämförelse mellan de nya och de gamla reglerna, avsikten är att framhålla vilka skillnaderna är. Som grund för jämförelsen följer här ett exempel med förutsättningarna: vinst kr försäljningspris för ursprungsbostaden kr inköpspris för ersättningsbostaden kr båda bostäderna ägs till 100 % av en ensam ägare 4.1. Preliminärt och slutligt uppskov Vad gäller reglerna för preliminärt och slutligt uppskovsavdrag har det inte skett någon förändring gällande de grundläggande bestämmelserna om skillnaden mellan och betydelsen av de olika typerna av uppskovsavdrag. Se även avsnitt och Realisationsvinstbeskattning Beskattningen på vinster vid avyttring av privatbostäder har höjts med 2 procentenheter från 20 till 22 procent. Vid exemplet ovan skulle skatten enligt reglerna för 2008 års taxering blir kr (0.2 x ). Med en beskattning på 22 procent enligt 2009 års taxering blir skatten istället kr (0.22 x ). Den nya skattesatsen ger därmed kr högre skatt i det här exemplet kr skulle kunna ses som en retroaktiv höjning enligt den kritik som bland andra Lodin och Riksrevisionen har lämnat eftersom skatten för den som erhöll sitt uppskov vid 2008 års taxering eller innan dess, blir högre än den beräknade skatten vid uppskovsansökan. Kritiken riktas mot att en skattemässig höjning har skett i efterhand, en höjning som därmed är olaglig Benefika överlåtelser Möjligheten till att överföra uppskovsavdrag mellan den nya och den gamla ägaren vid benefika överlåtelser har inskränkts. Vid 2008 års taxering var överföring möjlig vid alla slags benefika fång. Från och med 2009 års taxering är detta endast möjligt vid arv eller testamente till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år. Överföring av uppskovsavdrag är fortfarande tillåtet även när bostaden övergår till sambo/make genom bodelning eller då sambo/make dör. Kritiken att begränsningen av överföring av uppskov vid benefika förvärv kommer leda till att uppskovsreglerna blir ännu mer svårförståeliga för den enskilde behöver knappast ifrågasättas. Den enskilde har nu dessutom att hålla reda på vilka de benefika fången är där överföring av uppskov är tillåtna. 65 Det torde också vara så att det vid benefika fång, till exempel gåva, är vanligare att den enskilde genomför överlåtelsen utan någon utomstående juridisk hjälp, vilket i sin tur säkerligen medför att felbedömningar av de juridiska reglerna ökar. 64 Se och Se och

17 4.4. Ersättningsbostadens inköpspris Kvoteringsreglerna för uppskovets storlek då ersättningsbostaden är billigare än den avyttrade bostaden är från och med 2009 års taxering betydligt mindre generösa än reglerna för år Det här är i princip den enda delen i regeländringarna som inte utsatts för någon större kritik. Följderna för den enskilde har inte ansetts särskilt anmärkningsvärda, trots att det kan bli stora försämringar i uppskovsberäkningen för den enskilde. Anledningen till att kritiken uteblivit är att effekten bedömts som godtagbar då den enskilde vid inköp av billigare ersättningsbostad inte har samma behov av att få göra uppskov eftersom inte lika stor del av vinsten behöver investeras i det nya boendet. För att tydliggöra skillnaden mellan de olika beräkningssätten följer här ett exempel med samma förutsättningar som ovan: Beräkningen av högsta möjliga uppskov enligt reglerna för taxeringsår 2009 blir följande: = kr. Beräkningen av högsta möjliga uppskov enligt reglerna för taxeringsår 2008 blir istället: x ( / ) = kr. Uppskovet enligt reglerna för 2009 års taxering blir i det här fallet kr lägre än beräkningen enligt de reglerna som gällde vid 2008 års taxering Takbelopp Vid 2008 års taxering kunde uppskovsbeloppen vara hur stora som helst. Även i detta avseende har begränsningar gjorts från och med 2009 års taxering. Avdrag för uppskov tillåts enligt de nya reglerna endast vara kr per avyttrad bostad. Enligt exemplet ovan med en vinst på kr, skulle det med andra ord innebära att det återstår kr att ta upp till beskattning. Vid taxeringen 2008 hade uppskov kunna göras med hela vinsten. (Här bortses från att ersättningsbostaden i exemplet ovan är billigare än ursprungsbostaden, eftersom det skulle leda till en kvotering och att uppskovsbeloppet blir lägre än takbeloppet). Kritiken från bland annat Skatteverket om att takbeloppet komplicerar uppskovsreglerna ytterligare är befogad. Det blir ytterligare faktorer och beräkningar att beakta vid uppskovsansökan. Det är dock långt ifrån alla som gör en så pass stor vinst på sin bostadsförsäljning att takbeloppet på kr uppnås. Oron för att bostadssäljare i Stockholm och andra dyra områden kommer att drabbas får ändå anses befogad eftersom det ofta är där vinsterna är som störst Schablonintäkt Från och med 2009 års taxering har man påfört uppskovsinnehavaren en schablonintäkt procent av uppskovsbeloppet ska tas upp som en inkomstpost under inkomstslaget kapital med en beskattning på 30 procent, vilket medför en ränta på 0.5 procent. Vid 2008 års taxering fanns inga regler om schablonintäkt. Intäkten kommer dock att påföras alla uppskovsbelopp, även de som beviljades före 2009 års taxering. För uppskovsinnehavaren enligt exemplet ovan med ett uppskov på kr skulle räntan på 0.5 procent bli ca kr ( x x 0.3). Kritiken om retroaktivitet får anses befogad, för uppskovsinnehavaren med ett gammalt uppskov fanns ingen möjlighet att förutse schablonintäkten vid uppskovsansökan. Att dessa från och med årets taxering kommer att belastas med en ränta på sitt uppskovsbelopp är olagligt menar bland andra Skattebetalarnas förening Se och Se Se

18 5. Slutdiskussion Avsnittet innehåller en diskussionsdel samt mina slutsatser Diskussion Det primära syftet med uppskovsavdraget, att förhindra och motverka inlåsningseffekter på bostadsmarknaden och i förlängningen därmed också arbetsmarknaden, är viktigt att hålla i minnet när man ska utvärdera de förändrade uppskovsreglerna. Jag tycker därför att det är bra att de tidigare så generösa uppskovsmöjligheterna vid benefika överlåtelser och förvärv av billigare ersättningsbostad nu begränsats, eftersom de var för generösa tidigare. Reglerna som gällde för 2008 års taxering sträckte sig enligt mitt tycke vid vissa tillfällen betydligt mycket längre än vad som krävdes för att syftet, att förhindra inlåsningseffekter, skulle uppnås. Ett bra exempel på detta är kvoteringsreglerna som gällde då ersättningsbostaden var billigare än den sålda, den gamla beräkningen gav enligt regeringens tycke ofta alldeles för höga uppskov, en åsikt som jag delar. Är den nya bostaden billigare än den sålda, får den enskilde kvar en större del av vinsten, och har därför möjlighet att skatta en större del än vad som krävdes vid 2008 års taxering. Dessutom kräver en billigare bostad mindre lån, vilket också medför att behovet av uppskov minskar. Begrundar man uppskovets syfte, att möjliggöra för den enskilde att byta bostad, är det ingenting som hindrar skärpta uppskovsmöjligheter. Jag kan inte se att det finns någon anledning att i dessa fall tillåta för den enskilde att skjuta upp beskattningen med så stor del som tidigare var möjligt. Det nya sättet att kvotera uppskovsavdraget från och med 2009 års taxering är till den enskildes nackdel, uppskoven kommer att bli mindre än vid en beräkning enligt 2008 års kvoteringsregler. Förutom denna regeländring är även de andra ändringarna till den enskildes nackdel. Schablonintäkten medför att uppskoven blir en kostnad för den enskilde, en kostnad som betalas av den enskilde uppskovsinnehavaren under innehavstiden. Den ökade realisationsvinstskatten gör det dyrare att för den enskilde att sälja sin bostad. Samtidigt medför takbeloppet att avdrag för uppskov i vissa fall endast kan göras med en del av vinsten, trots att dyrare ersättningsbostad införskaffats, för att nämna några exempel. Det är också tydligt att det inte alltid är lika motiverat med möjlighet till uppskovsavdrag då en bostad överlåts genom ett benefikt fång. Det kan motivera ägaren att överlåta sin bostad genom gåva istället för att sälja den, för att slippa uppta uppskovet till beskattning. Men att alltid kräva att uppskovsavdrag återförs kan leda till stora, besvärliga problem för de berörda vid till exempel en anhörigs dödsfall. Därför anser jag att lösningen med att tillåta att uppskovet förs över vid vissa benefika fång är bra och att syftet med uppskovsavdraget fortfarande tillgodoses. Jag tycker också att införandet av ett takbelopp är en bra idé. Det torde vara klart att möjligheten till att göra uppskovsavdrag har sin del i att bostäder inom bland annat Stockholmsregionen har blivit så väldigt dyra på senare tid. Uppskovet möjliggör för den enskilde att göra större investeringar i bostäder än vad man egentligen har ekonomiskt utrymme för. Jag tycker därför att det är bra att begränsningar för uppskovets storlek införts. Däremot kan jag ställa mig lite frågande till om inte takbeloppet begränsar möjligheterna för uppskovsavdraget att uppfylla sitt syfte, att motverka inlåsningseffekter. En bostadsinnehavare som har gjort en riktigt bra affär när bostaden inköptes och som kommer att göra en stor vinst vid försäljningen bör också ha rätt och möjlighet att investera sin vinst i en ny, dyrare bostad. Enligt de nya reglerna kan uppskov bara göras på en del av vinsten, resten måste beskattas. Detta kan leda till att den tänkta ersättningsbostaden blir för dyr och att uppskovsinnehavaren istället 17

19 avstår från försäljning eller tvingas köpa en billigare bostad. Visserligen är det endast i vissa fall, då vinsten är stor, som takbeloppet blir aktuellt, men möjligheten att utnyttja de skattemässiga förmånerna bör väl vara lika för alla, oavsett vinst? Jag är ännu mer kritisk till schablonintäkten, eller snarare att denna ska belasta uppskovsinnehavare med äldre uppskov. För den som erhöll sitt uppskov innan takbeloppet infördes, och har höga uppskovsbelopp, slår dessutom räntan hårdast. De hade ingen möjlighet att förutse att räntebeläggning skulle ske och det är långt ifrån alla som har möjlighet att skatta bort sina uppskov utan att tvingas sälja sin bostad, vilket i sig knappast kan vara eftersträvansvärt. Jag anser att räntan endast skulle lagts på nya uppskovsbelopp, där den enskilde har möjlighet att ta ställning till schablonintäkten. Vill man ändå att de gamla uppskoven ska bidra till någon sorts intäkt till staten tidigare än då ersättningsbostaden avyttras, tycker jag att det ska ske genom amortering av uppskovsbeloppet. Bortser man från de retroaktiva aspekterna är jag positiv till räntebeläggningen. Jag kan inte se någon befogad anledning till att staten ska stå för räntefria skattekrediter åt den enskilde eftersom det är en stor utgiftspost för staten. Dessutom är en ränta på uppskovsbeloppet något som de flesta borde ha råd med. Om man återigen funderar på syftet med uppskovsbeloppet, att motverka inlåsningseffekter, så är detta ingenting som hindrar att räntebeläggning kan ske. En ränta på 0.5 procent är trots allt inte en så stor utgift för uppskovsinnehavaren att den överväger uppskovets fördelar. Jag tror alltså att syftet att motverka inlåsningseffekter uppnås trots räntebeläggningen. Att uppskovsavdrag som är vilande på bostäder i utlandet under speciella omständigheter kan försvinna är ett problem, även om jag inte tror att det händer allt för ofta borde möjligheten inte finnas. Erhåller Skatteverket inte bättre kontroll på de utländska uppskoven tycker jag att man borde överväga att ta bort möjligheten till uppskovsavdrag helt och hållet, att endast förlita sig på att uppskovsinnehavaren ska vara behjälplig med uppgifter om utlandsbostaden verkar inte som en säker lösning. Uppskovsavdragets syfte, att motverka inlåsningseffekter på den inhemska bostadsmarknaden omfattade inte till en början avyttringar där ersättningsbostaden låg i utlandet. Men utvidgning tvingades ske eftersom inskränkningen till att ersättningsbostaden skulle finnas i Sverige ansågs bryta mot europarätten. Höjningen av realisationsvinstskatten har kritiserats för att vara retroaktiv och orättvis. Syftet med höjningen har från regeringens sida varit tydlig, det är en del av finansieringen av den statliga fastighetsskattens bortfall. Ökningen har kritiserats på flera plan, men mest kritik har riktats mot det faktum att även gamla uppskov, som erhölls då skattesatsen var lägre, kommer att beröras av höjningen. Visserligen kan jag förstå att den som erhöll sitt uppskovsbelopp för fem år sedan hade svårt att förutse att skatten om några år skulle höjas till 22 procent. Däremot måste man som uppskovsinnehavare vara medveten om att när man gör avdrag för uppskovsbelopp så skjuter man upp beskattningen av vinsten, inte skatten i sig. Med anledning av detta anser jag inte att skattehöjningen kan sägas vara retroaktiv. Uppskovsavdragen är frivilliga att göra och det är uppskovsinnehavarens skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller. Dessutom kom skattehöjningen inte helt oväntat, utan diskussion om höjningen har förekommit under lång tid, vilket den eftertänksamme uppskovsinnehavaren åtminstone kunde ha reflekterat över vid sin uppskovsansökan. 18

20 5.2. Slutsatser Syftet med uppsatsen var att redogöra för hur uppskovsreglerna har förändrats, varför man tyckte att en förändring var nödvändig och vilken påverkan de nya reglerna kommer att få för den enskilde. Uppskovsreglerna har från och med 2009 års taxering skärpts avsevärt och är inte lika generösa för uppskovsinnehavaren som de var vid 2008 års taxering. Det är svårare att få uppskov, uppskovets storlek har begränsats och blir i många fall mycket mindre enligt 2009 års regler än de ha skulle blivit vid 2008 års taxering. Dessutom har uppskovsinnehavaren ålagts en sorts ränta samtidigt som realisationsvinstskatten har höjts. Det är med andra ord tydligt att alla nya regler och förändringar är till nackdel för den enskilde. Motiven bakom regelförändringarna är klara och till stor del gemensamma för de olika reglerna. Det är framförallt tre faktorer som jag kan se legat till grund för ändringarna i uppskovsreglerna. Den viktigaste faktorn är avskaffandet av fastighetsskatten. Visserligen införde man en kommunal fastighetsavgift, men avgiften räckte inte till för att finansiera fastighetsskattens bortfall. Då regeringen ville att finansieringen skulle ske inom bostadssektorn var uppskovsavdragen en post som enkelt skulle kunna dra in mer pengar till statskassan. Dessutom framgår det tydligt att man från regeringens sida tyckte att uppskovsavdragen blivit för många och att ökningen är för stor. Att skärpa reglerna för uppskovsavdragen och göra dem mindre generösa var med andra ord även en åtgärd för att motverka ökningen. Den tredje och sista bidragande faktorn till ändringarna är de problem som utvidgningen till att ersättningsbostaden får finnas utanför Sverige medfört. Kontrollen för utlandsuppskoven är betydligt svårare än för de inhemska, och det är en konsekvens som alla uppskovsinnehavare får stå för. Är då regelförändringarna tillräckliga för att uppnå syftet och att minska skattekrediterna? Jag för min del tror att reglerna fortfarande är så pass generösa att bostadssäljaren inte avskräcks från att ansöka om uppskov i första taget. Jag tror inte att räntebeläggningen ses som ett speciellt stort problem bland dem som säljer sin bostad nu, och har kännedom om reglerna vid ansökningstidpunkten. Slutligen kan jag bara konstatera att uppskovsavdragets vara eller icke vara är en omdebatterad skatterättslig regel. Det lär säkerligen inte dröja allt för många år innan ytterligare förändringar görs. 19