Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete

Transkript

1 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete Observera att detta endast är ett internt arbetsdokument som har tagits fram med anledning av socialförsäkringsbalkens ikraftträdande 1 januari De förändringar som har gjorts i denna text gäller de laghänvisningar som socialförsäkringsbalken har gett upphov till och borttagande av text som refererar till de förmåner som numera hanteras av Pensionsmyndigheten. Ändringar har även gjorts av de begrepp som angavs skulle förändras i samband med balkenuppdateringen av vägledningen. En ny innehållsmässigt uppdaterad version av denna vägledning håller på att tas fram och kommer att publiceras snarast. Vägledningen innehåller även en del organisatoriska felaktigheter som då kommer att ändras. Vägledning 2000:2 Version 2 1

2 Innehåll Förkortningar...4 Sammanfattning...5 Läsanvisningar Inledning Socialförsäkringsbalken (SFB) Bakgrund till SofL Förordning, föreskrift och allmänt råd med kopplingar till SFB Arbetsordning för Försäkringskassan (AO) Lagstadgad tid Sammanfattning bosättnings- och arbetsbaserad försäkring Bosättningsbaserad försäkring Arbetsbaserad försäkring Sammanfattning anmälan till Försäkringskassan och handläggande länsorganisation Anmälan till Försäkringskassan Handläggande länsorganisation Bosättningsbaserad försäkring Vem är försäkrad och för vad? Huvudregel för bosättning i Sverige När börjar den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? När upphör den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? Finns synnerliga skäl som talar mot bosättning Att komma till Sverige för bosättning eller vistelse Kan personen anses vara bosatt i Sverige? Undantag för vissa personkategorier Tillhör personen någon av de undantagna personkategorierna? Är personen familjemedlem till en person som tillhör någon av de undantagna personkategorierna? Impulser för utredning av bosättning Uppehållstillstånd och uppehållsrätt För vem behövs uppehållstillstånd Beslutsdatum och datum från vilket beviljat uppehållstillstånd gäller Uppehållsrätt Vilka personkategorier kan ha uppehållsrätt? Vem bedömer uppehållsrätt? Fortsatt uppehållsrätt Permanent uppehållsrätt Att lämna Sverige för bosättning eller vistelse i annat land Bosättningsbaserad försäkring under utlandsvistelse Personkategorier som anses bosatta i Sverige trots lång utlandsvistelse Arbetsbaserad försäkring Vem är försäkrad och för vad? Huvudregel för arbete i Sverige Arbetstillstånd Undantag från huvudregel för personer som arbetar utomlands

3 7.3.1 Undantag från huvudregeln för personer som kommer till Sverige för arbete När börjar den arbetsbaserade försäkringen att gälla? Efterskyddstid och förlängd försäkringstid Efterskyddstid Efterskyddstidens början och slut Förlängd försäkringstid efter efterskyddstiden Särskild rätt till arbetsbaserade förmåner i vissa försäkringssituationer Gemensamma bestämmelser Utbetalning av förmåner Vid bosättning i Sverige Ersättning till asylsökande Uppehållstillstånd saknas synnerliga skäl Inte försäkrad inte rätt till förmån Vid arbete i Sverige Vid bosättning/vistelse i utlandet Bosättning/vistelse inom EES Bosättning/vistelse utanför EES huvudregel Bosättning/vistelse utanför EES undantag Arbetsbaserade förmåner vid vistelse i utlandet Övrigt om utbetalning Anmälan Sjukförsäkringsregister Beslut angående försäkringstillhörighet Anmälningsskyldighet Sjukförsäkringsregistret Hantering av anmälan om bosättning eller arbete Hantering av försäkringsbeslut Övriga bestämmelser Övergångsbestämmelser för SofL...71 Källförteckning...73 Sakregister

4 Förkortningar AFL Lagen (1962:38) om allmän försäkring AO Arbetsordning för Försäkringskassan (2005:1) CSN EU Centrala studiestödsnämnden Europeiska unionen FbL Folkbokföringslagen (1991:481) FKAR FKFS Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans författningssamling FL Förvaltningslagen (1986:223) Förordning 1408/ 71 LAF Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tilllämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring MIV PUT RAR RegR RFFS RFV SFB SFBP SGI Lag (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken SGIförord ningen Migrationsverket Permanent uppehållstillstånd Riksförsäkringsverkets allmänna råd Regeringsrätten Riksförsäkringsverkets författningssamling Riksförsäkringsverket Socialförsäkringsbalken Sjukpenninggrundande inkomst Förordning (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst vid studier eller arbetslöshet SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) UF Utlänningsförordningen (2006:97) UL Utlänningslagen (2005:716) 4

5 Sammanfattning Den här vägledningen vänder sig i första hand till dig som är handläggare på Försäkringskassan. Den är tänkt som ett hjälpmedel, tillsammans med bestämmelser i lagar, förordningar samt föreskrifter (FKFS/RFFS) och allmänna råd (FKAR/RAR), när du ska avgöra om en person är försäkrad för socialförsäkringsförmåner i Sverige eller om en person uppfyller villkoren för registrering enligt SFB. Vilken behörighet du som handläggare har framgår av Försäkringskassans arbetsordning (2005:1). Även Ensa-processen för försäkringstillhörighet finns som hjälpmedel. För att ha rätt till ersättning från socialförsäkringen måste en person uppfylla både villkoren för: att vara försäkrad och att ha rätt till ersättning En person kan vara försäkrad enligt förordning 1408/71 socialförsäkringskonvention internationell överenskommelse eller SFB En person som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av den svenska socialförsäkringen. I vägledningen beskrivs reglerna i socialförsäkringsbalken (SFB). För beskrivning av reglerna i EG:s förordningar, socialförsäkringskonventioner m.m. se Vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. Denna vägledning beskriver således de bestämmelser som reglerar under vilka förutsättningar en person kan vara försäkrad enligt SFB. Beskrivningar av de regler som rör rätten till ersättning finns i vägledningar för respektive förmån. SFB innehåller bestämmelser om vem som kan vara försäkrad för vissa förmåner i Sverige. SFB gäller från och med den 1 januari 2011 och ersätter Socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL) och tidigare regler om inskrivning och avregistrering enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Det svenska socialförsäkringsskyddet är uppdelat i: bosättningsbaserad försäkring och arbetsbaserad försäkring Det grundläggande villkoret för att omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen är att personen är bosatt i Sverige. Bosättningsbegreppet i socialförsäkringen överensstämmer ofta med det bosättningsbegrepp som används i folkbokföringslagen (1991:481) (FbL). Vissa personkategorier kan vara försäkrade för bosättningsbaserade förmåner även vid utlandsvistelse. 5

6 Även det omvända förhållandet finns nämligen att en person som är folkbokförd här inte är omfattad av SFB. Exempel på bosättningsbaserade förmåner är barnbidrag och bostadsbidrag. Det grundläggande villkoret för att vara försäkrad för den arbetsbaserade försäkringen är att personen arbetar i Sverige, antingen som anställd eller som egenföretagare. Vissa personkategorier är försäkrade för arbetsbaserade förmåner även vid arbete utanför Sverige. Även i denna del av försäkringen förekommer den omvända situationen att en person arbetar här men ändå inte är omfattad av SFB. Exempel på arbetsbaserade förmåner är sjukpenning och föräldrapenning över lägstanivån. Sedan den 1 januari 1994 ingår Sverige i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och är från och med den 1 januari 1995 medlem i den Europeiska unionen (EU). I vissa fall påverkas reglerna i SFB av bestämmelserna om social trygghet i Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71). (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordningen 574/72). (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning nr 1408/71 och förordning nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser. (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (förordning 1612/68). I de fall de ska tillämpas har förordningarna företräde framför svensk rätt i fråga om tillämplig lagstiftning. Sverige har även ingått överenskommelser om social trygghet med andra länder, s.k. socialförsäkringskonventioner. Dessa har företräde framför SFB ifråga om försäkringstillhörighet men inte framför ovan nämnda förordningar. När en person kommer till eller lämnar Sverige måste förordnings- och konventionsregler uppmärksammas. Se vidare vägledning 2004:11 6

7 Läsanvisningar Den här vägledningen inleds med en beskrivning av reglerna i SFB. De vanligaste försäkringsärendena rör de personer som stadigvarande bor i Sverige och som inte flyttar till något annat land för bosättning och/eller arbete. I dessa ärenden tillämpas enbart reglerna i SFB. I den mån EU:s regler, konventionsregler eller regler i internationell överenskommelse är tillämpliga hänvisas till vägledning 2004:11 eller till vägledning för respektive förmån. I denna vägledning används EES som samlingsbeteckning för både medlemsstaterna inom EU och de stater inom EES som inte är medlemsstater om inte annat anges. I anslutning till varje större textavsnitt finns en ruta med de viktigaste frågorna som bör uppmärksammas när ett ärende utreds. Dessutom finns, förutom en beskrivning av reglernas innehåll, även exempel i varje avsnitt. Vissa centrala resonemang beskrivs också genom illustrationer och bildtext. Observera att den här vägledningen endast är ett hjälpmedel vid bedömningen av om en person är försäkrad eller inte. Innan Försäkringskassan fattar beslut om att betala ut ersättning till en person måste Försäkringskassan göra dels en bedömning om personen är försäkrad dels en bedömning av om personen har rätt till den sökta förmånen. För hjälp med att bedöma rätten till ersättning och dess storlek hänvisas till vägledningar för respektive förmån. Ett annat hjälpmedel är Ensaprocessen för försäkringstillhörighet. 7

8 1. Inledning Försäkringskassan ska med utgångspunkt i SFB, EU:s förordningar samt konventioner bedöma om en person omfattas av svensk socialförsäkring. Både förordningar och konventioner har företräde framför SFB i sådana bedömningar. För en person som alltid har bott och arbetat i Sverige tillämpas reglerna i SFB. Finns det däremot omständigheter i ett ärende som pekar på någon koppling till utlandet måste Försäkringskassan ta ställning till om EU:s regler eller konventionsbestämmelser istället ska tillämpas. Exempel på omständigheter som gör att EU:s regler eller konventionsbestämmelser kan bli tillämpliga är: att personen åker till eller kommer från ett land inom EU, att personen åker till eller kommer från ett konventionsland personens medborgarskap, att personen är familjemedlem till någon som kommer från eller åker till utlandet, arbetets art, t.ex. sjöman, utsänd, lokalanställd på beskickning eller konsulat, att personen arbetar i en medlemsstat. När Försäkringskassan bedömer att omständigheterna i ärendet är sådana att det finns en koppling till utlandet ska Försäkringskassan: först ta ställning till om EU:s regler ska tillämpas (Se vidare Vägledning 2004:11) därefter bedöma om konventionsregler är aktuella (Se vidare Vägledning 2004:11) slutligen avgöra om socialförsäkringsbalkens regler ska tillämpas. (Se vidare denna vägledning) Denna vägledning handlar om när reglerna i SFB ska tillämpas. Vid den tillämpningen kan vägledningens innehållsförteckning och omständigheterna i ärendet vara till hjälp för att hitta rätt i de olika avsnitten. Vägledningsavsnitten är utformade med utgångspunkt från en persons "rörlighet" samt om det är en bosättnings- eller arbetsbaserad förmån som är aktuell: Personen bor och arbetar i Sverige. Bosättningsbaserad försäkring Personen kommer till Sverige för bosättning eller vistelse Personen lämnar Sverige för bosättning eller vistelse i annat land. 8

9 Arbetsbaserad försäkring. Personen kommer till Sverige för arbete. Personen lämnar Sverige för arbete i annat land. Johanna kontaktar Försäkringskassan och ansöker om bilstöd för funktionshindrade. Utredningen visar att Johanna är bosatt i Sverige. Eftersom hon hela tiden bott här och ansöker om en bosättningsbaserad förmån kan vägledning hämtas i kapitel 3. Jiri kontaktar Försäkringskassan och begär sjukpenning. Utredningen visar att han kommer från Moldavien och numera arbetar i Sverige. Eftersom han kom till Sverige från Moldavien och begär en arbetsbaserad förmån kan vägledning hämtas i kapitel 7. 9

10 2. Socialförsäkringsbalken (SFB) SFB trädde i kraft 1 januari SFB reglerar under vilka förutsättningar en person omfattas av svensk socialförsäkring. Den ersätter SofL som trädde i kraft 1 januari I detta kapitel redogörs för bakgrunden till SofL. Dessutom finns beskrivet författningar som tillkom med anledning av SofL. Avslutningsvis görs sammanfattningar av bosättningsbaserad försäkring, arbetsbaserad försäkring samt av administrativa regler. 2.1 Bakgrund till SofL Svensk socialförsäkring byggde tidigare på principen att de personer som var bosatta här i landet omfattades av försäkringen. För att en person skulle ha rätt till en förmån krävdes också att han eller hon var inskriven hos Försäkringskassan. Bestämmelserna som reglerade vilka som var försäkrade och inskrivna fanns i AFL. Sveriges inträde i EES 1994 och medlemskapet i EU 1995 medförde att EU:s regler om social trygghet tillämpas i Sverige. I anslutning till Sveriges inträde i EES tillsattes en utredning som dels lämnade förslag på Rätten till folkpension (SOU 1992:26), dels slutbetänkandet Social trygghet och EES (SOU 1993:115) Reglerna i AFL med krav på bosättning och inskrivning blev svåra att upprätthålla gentemot EU:s gällande regler. Den svenska lagstiftningen var också mycket komplex och innehöll t.ex. varierande försäkringsvillkor för näraliggande försäkringssystem. Lagstiftaren beslutade därför att reglerna för tillhörighet till den svenska socialförsäkringen skulle ses över. Det gjordes i en utredning som gav ut två betänkanden En lag om socialförsäkring (SOU 1997:72) och Socialavgiftslagen (SOU 1998:67). Utredningens förslag resulterade i att regeringen lämnade en proposition till riksdagen (prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets). Därefter lämnade socialförsäkringsutskottet ett betänkande om propositionen (1999/2000:SfU3 Socialförsäkringens personkrets). Resultatet av översynen blev SofL och socialavgiftslagen (2000:980). Genom införandet av SofL bygger tillhörigheten till svensk socialförsäkring på en persons bosättning och/eller arbete i Sverige. Vare sig inskrivning hos Försäkringskassan eller svenskt medborgarskap blev i och med detta villkor för att omfattas av svensk socialförsäkring. 10

11 2.2 Förordning, föreskrift och allmänt råd med kopplingar till SFB I SFB finns angivet skyddsregler för sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Därutöver har regeringen beslutat om förordningen (2000:1418) om tilllämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst vid studier eller arbetslöshet (SGI-förordningen) för att närmare förtydliga skyddsområdet. Det finns även föreskrifter och allmänna råd som påverkar tillämpningen av SFB, Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 2000:10) om registrering och avregistrering av personer i sjukförsäkringsregistret m.m. respektive Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2000:1) om bosättnings- och arbetsbaserad försäkring. 2.3 Arbetsordning för Försäkringskassan (AO) Förändringen av Försäkringskassans organisation 2005 medförde en ändring av SofL. Tidigare regler om beslutande försäkringskassa togs bort. Motsvarande regler har i stället införts i Försäkringskassans arbetsordning. 2.4 Lagstadgad tid Beräkning av tid kan i vissa fall medföra problem i tillämpningen. För beräkning av olika tidsperioder ska reglerna i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid tillämpas. 2.5 Sammanfattning bosättnings- och arbetsbaserad försäkring Om en person ska omfattas av den bosättnings- eller arbetsbaserade försäkringen bestäms i regel av SFB. Försäkringskassan måste dock vara särskilt uppmärksam på om det finns omständigheter i ärendet som kan innebära att andra regler om försäkringstillhörighet blir tillämpliga t.ex. förordning 1408/71 (Se kap. 1 samt vägledning 2004:11) Johan bor och arbetar i Sverige. Johans arbetsgivare flyttar hela sin verksamhet till S:t Petersburg i Ryssland. Johan fortsätter sitt arbete hos arbetsgivaren i Ryssland men bor kvar i Sverige. Johans arbetsbaserade försäkring upphör i Sverige, men den bosättningsbaserade försäkringen kvarstår. 11

12 Malin bor och arbetar i Sverige. Malins arbetsgivare flyttar sin verksamhet till Norge. Malin fortsätter sitt arbete hos arbetsgivaren i Norge men bor kvar i Sverige. Malin blir därmed inte längre omfattad av svensk försäkring enligt reglerna i förordning 1408/71 (Se vägledning 2004:11) Bosättningsbaserad försäkring En person som har sitt egentliga hemvist i Sverige anses vara bosatt här och omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Personen blir härigenom försäkrad för bosättningsbaserade förmåner. Den som kommer till Sverige anses i regel som bosatt här om personens vistelse här kan antas pågå längre tid än ett år. Några personkategorier anses däremot inte som bosatta här även om vistelsen pågår längre tid än ett år. Det gäller t.ex. utländska statligt anställda personer som sänds till Sverige eller personer som kommer hit för att studera samt deras medföljande familjemedlemmar (se vidare avsnitt och 4.2.2). När en person som är bosatt i Sverige lämnar landet kan han eller hon vara fortsatt försäkrad för bosättningsbaserade förmåner om vistelsen i utlandet pågår längst ett år. Vissa personkategorier kan vistas utomlands längre tid än ett år utan att den bosättningsbaserade försäkringen upphör. Det gäller t.ex. statligt anställda som sänds ut av sin arbetsgivare och personer som åker utomlands för att studera samt deras medföljande familjemedlemmar (se även avsnitt 6.2). En person omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen från och med den tidpunkt då personen anses vara bosatt i Sverige och försäkringsskyddet upphör när personen inte längre anses vara bosatt här i landet. De bosättningsbaserade försäkringsförmånerna utgörs av ersättningar i form av olika grundersättningar, t.ex. barnbidrag och föräldrapenning på garantinivå. Bosättningsbaserade försäkringsförmåner kan tidigast betalas ut från och med den tidpunkt då en person anses bosatt i Sverige. Möjligheten att betala ut bosättningsbaserade förmåner retroaktivt är begränsad. I vissa fall krävs uppehållstillstånd för att en förmån ska kunna utbetalas. Det finns vissa begränsningar i möjligheten för en person att få bosättningsbaserade förmåner utbetalade under en utlandsvistelse Arbetsbaserad försäkring En person som arbetar i Sverige som anställd, uppdragstagare eller egenföretagare omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Detsamma gäller en person som kommer till Sverige för att arbeta. 12

13 Några personkategorier blir inte försäkrade trots att de arbetar i Sverige. Det gäller t.ex. den som sänds hit av utländsk arbetsgivare. I vissa försäkringssituationer kan en person kvalificera sig för en arbetsbaserad förmån utan att någonsin ha utfört arbete i Sverige. En person som lämnar Sverige för arbete i ett annat land är enligt huvudregeln inte försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Vissa personkategorier kan vara fortsatt försäkrade enligt SFB trots att de arbetar i ett annat land eftersom arbetet i utlandet ses som arbete i Sverige. Det gäller t.ex. utsända. Den arbetsbaserade försäkringen börjar gälla från och med anställningstidpunkten eller i övriga fall då arbetet påbörjats. Försäkringen upphör i regel att gälla tre månader efter det att arbetet upphört (s.k. efterskyddstid). Efter efterskyddstiden kan försäkringstiden bli förlängd om exempelvis utbetalning av en arbetsbaserad förmån pågår vid arbetets upphörande. Efterskyddstiden kan bli kortare om personen börjar arbeta i annat land och då blir försäkrad där. Till de arbetsbaserade förmånerna räknas t.ex. sjukpenning, föräldrapenning över lägstanivån och inkomstgrundad ålderspension. Möjligheten för Försäkringskassan att betala ut arbetsbaserade förmåner retroaktivt är begränsad. I vissa fall krävs arbetstillstånd för att en person ska ha rätt till förmån. Det finns vissa begränsade möjligheter att få arbetsbaserade förmåner utbetalade under en period då man arbetar i annat land. 2.6 Sammanfattning anmälan till Försäkringskassan och handläggande länsorganisation Anmälan till Försäkringskassan Den som bosätter sig i Sverige utan att vara folkbokförd är skyldig att anmäla det till Försäkringskassan (110 kap. 43 första stycket SFB). Anmälan registreras i sjukförsäkringsregistret (3 2 RFFS 2000:10). En person som arbetar här utan att vara bosatt har ingen skyldighet att anmäla det till Försäkringskassan. En anmälningsskyldighet till Försäkringskassan finns även när en person lämnar Sverige. Det gäller både den som åker till ett annat land för att bosätta sig och den som lämnar Sverige för att arbeta i ett annat land (110 kap. 45 SFB). Den som är statsanställd men inte är folkbokförd här och som sänds av sin arbetsgivare till ett annat land för arbete ska anmäla det till Försäkringskassan (110 kap. 43 andra stycket SFB). Anmälningsskyldigheten är i övrigt begränsad till de situationer då det kan ha betydelse för rätten till en försäkringsförmån. 13

14 2.6.2 Handläggande länsorganisation Försäkringskassan har i avsnittet Fördelning av försäkrings- och bidragsärenden i gällande arbetsordning (AO) bestämt den handläggningsordning som ska gälla för Försäkringskassans organisation. ( rifter/arbetsordning/index.xml). Det framgår alltså av AO vilken länsorganisation som ska handlägga ärendet. 14

15 3. Bosättningsbaserad försäkring I det första avsnittet i kapitlet redovisas reglerna om vem som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och vilka förmåner som då är aktuella. Bosättningsbegreppet i SFB jämförs med andra bosättningsbegrepp. Vidare beskrivs när försäkringen börjar respektive upphör att gälla. I kapitel 9 finns information i vilka situationer en bosättningsbaserad förmån kan fortsätta att lämnas under utlandsvistelse. Viktiga frågor att utreda: Handläggande länsorganisation? Finns koppling till andra regler t.ex. förordning 1408/71? Familjeförhållanden? Vilken förmån avses? Finns stöd för bosättning? Försäkrad/inte försäkrad från och med? Anmälningsskyldighet? Påverkas registreringen i sjukförsäkringsregistret? 3.1 Vem är försäkrad och för vad? Den som anses vara bosatt i Sverige är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner (5 kap. 2 och 3 SFB). Även familjemedlemmar till vissa personkategorier kan omfattas av försäkringen (5 kap. 8 SFB). Se vidare avsnitt 3.2. Förmåner Till den bosättningsbaserade försäkringen hör sådana förmåner som utgör bidrag, t.ex. barnbidrag, samt förmåner som betalas med garantibelopp, t.ex. föräldrapenning på lägstanivån och grundnivå. Gemensamt för dessa förmåner är att de utgör ett grundskydd (5 kap. 9 och 10 SFB samt 2 kap. 7 och 8 SFBP). De bosättningsbaserade förmånerna är de som framgår av 5 kap. 9 SFB. 15

16 3.2 Huvudregel för bosättning i Sverige En person anses vara bosatt i Sverige när han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet enligt huvudregeln i SFB. Enligt SFB är även en person, som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år att anse som bosatt här (5 kap. 3 SFB). Utgångspunkten för tillämpningen bör vara att man ger begreppet den betydelse det har enligt normalt språkbruk. De faktiska förhållanden som föreligger liksom den enskildes normala vistelseort bör vara av avgörande betydelse. Hemvist En person ska anses vara bosatt i Sverige om hon eller han har sitt egentliga hemvist här i landet. En persons hemvist anses vara där personen brukar ha sin dygnsvila enligt den s.k. dygnsviloprincipen i 3 och 7 FbL (prop. 1998/99:119 s. 89). Vid bedömningen av en utlandsvistelses längd bör hänsyn inte tas till att en person kan komma att göra tillfälliga besök i Sverige som kan medföra att utlandsvistelsen blir kortare än ett år. Vistas en person regelbundet utomlands mer än halva året bör personen ändå ha sitt egentliga hemvist här och därmed anses vara bosatt i Sverige. En förutsättning är att han eller hon inte har starkare anknytning till något annat land. Detta kan vara fallet när någon regelbundet arbetar mer än sex månader i följd per år i ett och samma land. Den som på grund av sina arbetsförhållanden vistas utomlands under långa tider kan ändå anses ha sitt egentliga hemvist här. (RAR 2000:1) En person som vistas regelbundet utomlands sammanlagt mer än halva året bör inte anses vara bosatt i Sverige även om varje vistelse kan antas vara kortare än ett år. Göran är bosatt i Sverige. Inför en resa till USA kontaktar han Försäkringskassan. Han uppger att han åker till USA den 1 oktober 2001 för att resa runt på kontinenten. Vistelsen i USA beräknas pågå under 18 månader. Han avser att tillfälligt besöka Sverige under några veckor i maj 2002 då han bland annat ska uppvakta sin mormor på 70- årsdagen. Efter besöket avser han att återvända till USA för att återuppta sin vistelse. Den bosättningsbaserade försäkringen upphör från och med den 2 oktober 2001 eftersom vistelsen i USA beräknas pågå mer än ett år. Att utlandsvistelsen avbryts av det tillfälliga återbesöket i Sverige påverkar inte bedömningen. 16 Förutsättningarna är desamma som i föregående exempel förutom att Göran nu inte vet om han kommer att resa tillbaka till USA efter återbesöket till Sverige och mormors födelsedag.

17 Om det vid utredningstillfället kan antas att vistelsen kommer att bli längst ett år så får Göran anses bosatt i Sverige även under utlandsvistelsen. Anneli kontaktar Försäkringskassan och begär en bosättningsbaserad förmån. Utredningen visar att hon har vistats utomlands i 14 månader. Avsikten vid avresan var att arbeta i utlandet under 10 månader men arbetsperioden förlängdes av arbetsgivaren till 14 månader. Enligt huvudregeln är Anneli inte försäkrad för bosättningsbaserade förmåner under utlandsvistelsen eftersom vistelsen blev längre än ett år. Bedömningen grundas på de faktiska omständigheter som framkom i utredningen. Till stöd för Försäkringskassans bedömning av bosättning finns i första hand folkbokföringsuppgifter. Bosatt enligt folkbokföringen Den som kommer till Sverige ska folkbokföras om det kan antas att personen kommer att ha sin dygnsvila här under minst ett år. Enligt nämnda dygnsviloprincip innebär det att en person anses bosatt där han eller hon regelmässigt tillbringar sin nattvila eller motsvarande vila (3 FbL). Från dygnsviloprincipen finns vissa undantag. Den som på grund av sina arbetsförhållanden bor på något annat ställe än hos sin familj, anses bosatt hos familjen om han eller hon regelbundet besöker den (7 FbL). En studerande som är omyndig eller en studerande som efter myndighetsdagen slutför grundskola, gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning och som på grund av studierna bor någon annanstans än hos sina föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt hos föräldrarna eller sina anhöriga om han kan anses ha sitt egentliga hemvist där (11 FbL). Bosatt enligt skattereglerna I skatterättslig mening kan en person anses bosatt här även om han eller hon inte har sådan anknytning till Sverige som krävs enligt reglerna i SFB. Exempelvis räcker det för skatterättslig anknytning att en person har personliga eller ekonomiska intressen i Sverige. Något krav på att ha en bostad här i landet finns inte (prop. 1998/99:119 s. 88 f.). Det går därför inte heller att använda skatterättsliga principer vid bedömningen av om en person anses bosatt i Sverige och därigenom ska omfattas av socialförsäkringen. Okänt hemvist En person vars adress och vistelseort trots skattekontorets utredning är okänd, folkbokförs under rubriken utan känt hemvist" hos Skatteverket. En person som under två år oavbrutet varit folkbokförd under "utan känt hemvist" avregistreras hos Skatteverket som obefintlig (21 FbL). En person som har okänt hemvist anses inte bosatt i Sverige och kan därför inte heller vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner (5 kap. 2 och 3 SFB). 17

18 Särskild postadress En person som vill ha posten sänd till annan adress än folkbokföringsadressen kan anmäla det till Skatteverket. I sådana fall registreras en särskild postadress. En särskild postadress kan t.ex. vara en postbox. När Skatteverket aviserar folkbokföringsuppgifter till Försäkringskassan lämnas uppgifter om såväl folkbokföringsadress som särskild postadress. Innehåller aviseringen både folkbokföringsadress och särskild postadress uppdateras den särskilda postadressen i sjukförsäkringsregistret. I din Arbetsplats lagras båda adresserna. Bedömning av uppgift om folkbokföring En folkbokföringsuppgift kan inte användas med automatik men ger ändå vägledning vid bedömningen av om en person är omfattad av socialförsäkringen (prop. 1998/99:119 s. 89). Försäkringskassan bör göra en självständig bedömning av om en person kan anses vara bosatt i Sverige eller inte. För personer som alltid bott i Sverige är folkbokföringsuppgifterna tillräckliga för att göra den bedömningen. I övriga fall är det viktigt att uppmärksamma att uppgiften om folkbokföring endast är en del av Försäkringskassans beslutsunderlag. Andra omständigheter som vägs in i bedömningen är de faktiska förhållandena kring vistelsen i Sverige. Det kan exempelvis vara familj, bostad och syftet med vistelsen. Det gäller främst i situationer då en person kommer till Sverige för bosättning. Eva och hennes familj, man och två barn flyttar från Ryssland till Sverige De har uppehållstillstånd. Deras avsikt är att bosätta sig tills vidare i Malmö. Familjen har kvar en liten lägenhet i Ryssland eftersom Eva under kortare perioder åker dit för att se till sin 85-åriga mamma. Eva anses bosatt i Sverige eftersom hon har sitt egentliga hemvist i Sverige. Omständigheter som stödjer detta är att hon till övervägande del tillbringar sin dygnsvila i Malmö och att familjen är bosatt här samt deras avsikt är att tills vidare bo här i landet. Eva omfattas därför av den bosättningsbaserade försäkringen enligt SFB. 18

19 Adam flyttar den 27 januari till Sverige från Venezuela. Han har uppehållstillstånd till och med den 27 januari året därpå. Hans avsikt är att bo här så länge uppehållstillståndet gäller. Därefter planerar han att återvända till Venezuela. Adam kommer inte vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner då han enligt SFB inte kan anses vara bosatt i Sverige. Det beror på att reglerna i SFB kräver att en person vistas i Sverige under längre tid än ett år för att han eller hon ska anses ha sitt egentliga hemvist här i landet. Däremot kan Adam komma att bli folkbokförd eftersom reglerna i FbL anger att en person ska folkbokföras om han eller hon kommer att ha sin dygnsvila i Sverige under minst ett år. (Se även under 2.4 Lagstadgad tid) Var folkbokförs en person? En person folkbokförs enligt huvudregeln i FbL i den församling och på den fastighet där han är bosatt. Om en persons bosättning kan bestämmas till en församling men inte till en viss fastighet inom församlingen anses han bosatt i församlingen och folkbokförs på församlingen (6 FbL). Karin som är 85 år bor i egen lägenhet på Storgatan i Haparanda. Hon är folkbokförd på sin bostadsadress. Efter en tid försämras hennes hälsa och hon kan inte längre bo kvar i sin bostad. Hon flyttar därför till vårdhemmet Krokanen i Haparanda. Med anledning av flytten till vårdhemmet blir Karin istället folkbokförd i den församling som Storgatan tillhör. Karin anmäler till skattekontoret att hon vill ha sin post sänd till vårdhemmet. Skatteverket aviserar folkbokföringsändringen och den särskilda postadressen. 3.3 När börjar den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? En person omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen från och med den tidpunkt då han eller hon anses bosatt i Sverige (5 kap. 2 och 3 SFB). För en person som föds i Sverige innebär det att han eller hon anses bosatt här (6 FbL). Ett nyfött barn folkbokförs i första hand i den församling där modern är folkbokförd. Är modern inte folkbokförd folkbokförs barnet i faderns församling. Beslut om att en person är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner fattas först i samband med att personen begär en bosättningsbaserad förmån (se vidare kapitel 13). 19

20 3.4 När upphör den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? En i Sverige bosatt person som lämnar landet anses fortfarande bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. Den bosättningsbaserade försäkringen upphör att gälla från och med den tidpunkt en person inte längre anses bosatt här i landet (5 kap. 3 SFB). Försäkringskassan har för vissa situationer reglerat i föreskrift från och med när en person ska avregistreras från sjukförsäkringsregistret (3 Riksförsäkringsverkets föreskrifter {RFFS 2000:10} om registrering och avregistrering av personer i sjukförsäkringsregistret m.m.). Marie är bosatt i Sverige och har ett barn som är 8 månader. Marie och barnet åker den 1 maj 2001 till USA för att besöka släktingar. Hon tänker inte arbeta i USA. De kommer att vara borta från Sverige i två år. Då Marie kommer att vistas i USA mer än ett år upphör den bosättningsbaserade försäkringen från och med den 2 maj 2001 eftersom hon från den tidpunkten inte längre anses ha sitt egentliga hemvist i Sverige. 3.5 Finns synnerliga skäl som talar mot bosättning Trots att en person vistas i Sverige i mer än ett år kan en person enligt SFB i vissa fall ändå inte anses bosatt här om det finns synnerliga skäl till en sådan bedömning. Av själva uttrycket "synnerliga skäl" framgår att det är skäl av speciellt eller ovanligt slag. "Synnerliga skäl" kan inte användas mera generellt. Av förarbetena till SofL framgår två exempel på vad som kan anses som "synnerliga skäl". Det första avser utlänningar som avtjänar sitt fängelsestraff här och som stannar i Sverige enbart för det. Det andra exemplet avser personer som vistas här i landet under längre tid på grund av att de får sjukvård av något slag (5 kap. 3 SFB och 1998/99:119 s. 92 och 176). 20

21 4. Att komma till Sverige för bosättning eller vistelse Kapitlet beskriver de regler som gäller för en person som kommer till Sverige för att antingen bosätta sig här eller bara vistas här kortare eller längre tid. Ett antal personkategorier är undantagna från huvudregeln om bosättning. För att en person ska anses bosatt i Sverige krävs att personen vistas här legalt. Det kan innebära att personen antingen måste ha ett beslut om uppehållstillstånd från Migrationsverket eller att Försäkringskassan har bedömt att uppehållsrätt finns. Reglerna om uppehållstillstånd och uppehållsrätt beskrivs i kapitel 5. Viktiga frågor att utreda: Handläggande länsorganisation? Finns koppling till andra regler t.ex. förordning 1408/71? Familjeförhållanden? Vilken förmån avses? Vistelsens längd? Tillhör personen någon av de i kapitlet omnämnda personkategorierna? Medföljande familjemedlem? Försäkrad från och med till och med? Från och med när kan förmåner betalas? Behövs uppehållstillstånd? Finns uppehållsrätt? Anmälningsskyldighet? Påverkas registreringen i sjukförsäkringsregistret? Enligt SFB ska den som kommer till Sverige anses vara bosatt här i landet och ha sitt egentliga hemvist här om det kan antas att personen kommer att vistas här under längre tid än ett år. Beträffande hemvist se avsnitt

22 4.1 Kan personen anses vara bosatt i Sverige? Det är Försäkringskassans antagande som är utgångspunkten för bedömningen av om personen kan anses bosatt i Sverige eller inte. Försäkringskassans bedömning ska grundas på den enskildes personliga förhållanden, bland annat syftet med vistelsen. Ett eventuellt arbete eller sysselsättning här i landet kan också vägas in i bedömningen. När Försäkringskassan är tveksam till uppgifter som en person lämnar är det personen själv som ska lämna kompletterande uppgifter som kan styrka antagandet om vistelsens längd (prop. 1998/99:119 s. 90). Priscilla som är datatekniker kommer till Sverige från USA för att besöka Hans. Hon har tänkt stanna här ca tre månader. Under sin vistelse här får hon erbjudande om ett arbete. Det är ett vikariat på ett och ett halvt år. Hon beslutar sig för att ta jobbet och hon flyttar ihop med Hans. Hon ansöker och får uppehålls- och arbetstillstånd. Omständigheterna i Priscillas situation är sådana att Försäkringskassan kan anta att hon kommer att stanna i Sverige under mer än ett år. Hon kan därför anses som bosatt här i landet. I bedömningen väger Försäkringskassan in dels hennes personliga förhållanden dels att hon accepterat ett arbete som beräknas pågå mer än ett år. Gerardo arbetar som lärare i Brasilien. Han kommer till Sverige för att vistas här ca sju månader. Han är tjänstledig från sitt arbete i Brasilien i tio månader. Hans avsikt är att börja arbeta där igen när tjänstledigheten upphör. Omständigheterna i Gerardos situation talar inte för att han kan antas komma att vistas i Sverige under längre tid än ett år. Han kan därför inte anses som bosatt här i landet. I bedömningen har hans syfte med vistelsen i Sverige liksom han avsikt att fortsätta sitt arbete i Brasilien vägts in. 4.2 Undantag för vissa personkategorier Ett antal personkategorier undantas från huvudregeln om bosättning. Undantaget medför att vissa personkategorier inte anses vara bosatta i Sverige trots att de uppfyller de formella kriterierna för bosättning i Sverige. Det innebär att de inte heller kan omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Samma regler gäller för medföljande familjemedlemmar till dessa personkategorier (5 kap. 4 5 och 7 8 SFB). 22

23 Vid bedömningen av om en person som kommer till Sverige för bosättning ska anses bosatt här är det lämpligt att uppmärksamma följande frågor: Tillhör personen någon av de undantagna personkategorierna? Är personen familjemedlem till en person som tillhör någon av de undantagna personkategorierna? Tillhör personen någon av de undantagna personkategorierna? Utländsk statligt anställd som sänds till Sverige. Den som sänds till Sverige av en utländsk statlig myndighet för att arbeta här för arbetsgivarens räkning betraktas inte som bosatt i Sverige oavsett utsändningstidens längd. Reglerna för den utsände gäller även medföljande familjemedlemmar (5 kap. 4 andra stycket och 8 SFB). Diplomater m.fl. En person som tillhör en annan stats beskickning, karriärkonsulat eller dess betjäning anses i regel inte vara bosatt i Sverige. En sådan person kan endast anses vara bosatt om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Reglerna gäller även en sådan persons betjäning (5 kap. 5 första stycket SFB). En person som på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen (5 kap. 5 andra stycket SFB). Reglerna för diplomater m.fl. gäller även medföljande familjemedlemmar (5 kap. 5 och 8 SFB). Vid bedömningen av om de nämnda personkategorierna ska omfattas av den svenska socialförsäkringen ska bestämmelserna i de s.k. Wienkonventionerna och konventionerna om diplomatiska respektive konsulära förbindelser beaktas. Konventionerna innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier för personer som är utsända från den sändande staten men som inte anses stadigvarande bosatta i den mottagande staten. Konventionsreglerna kan ha betydelse för om den enskilde kan omfattas av svensk socialförsäkring (prop. 1998/99:119 och s.130 f.). Konventionerna finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ 1961:1 respektive SÖ 1974:10). Personer som har anknytning till en internationell organisation De ska anses bosatta i Sverige endast om de omfattas av bestämmelserna i 4 lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Det gäller om detta kan anses vara förenligt med stadga eller avtal som anges i bilaga till lagen. Regeln gäller även familjemedlemmar (5 kap. 5 och 8 SFB). Se även avsnitt EU:s tjänsteföreskrifter innehåller regler om EU-personalens socialförsäkring. Personalen ska därför i den meningen inte anses bosatt vare sig i Sverige eller i någon annan medlemsstat. Se vidare vägledning 2004:11. 23

24 Utländsk studerande Den som kommer till Sverige för att studera ska anses bosatt här endast i de fall han eller hon får utbildningsbidrag för doktorander. Studeranderegeln gäller även för medföljande familjemedlemmar (5 kap. 7 och 8 SFB). Nelson från Sydafrika har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av gäststudier under tiden 10 maj 2004 till 10 februari Han får inte något utbildningsbidrag för doktorander. Nelson är folkbokförd från och med den 13 januari Avsikten är att studera i Sverige i mer än ett år. Nelson har kommit hit för att studera men eftersom han inte har utbildningsbidrag för doktorander kan han inte anses bosatt i Sverige även om vistelsetiden är mer än ett år. Han kan således inte heller vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner Är personen familjemedlem till en person som tillhör någon av de undantagna personkategorierna? Med medföljande familjemedlem till en person som tillhör någon av nämnda undantagna personkategorierna avses enligt 5 kap. 8 SFB: make/maka barn som inte fyllt 18 år sambor om de tidigare varit gifta sambor om de gemensamt har eller har haft barn Av SFB framgår att medföljande familjemedlem i bosättningshänseende likställs med nämnda undantagna personkategorier, t.ex. utländsk statsanställd Impulser för utredning av bosättning Försäkringskassan kan få information om bosättning på flera olika sätt. Det kan exempelvis vara genom en folkbokföringsavisering från Skatteverket. Personen kan också själv göra en anmälan till Försäkringskassan när han eller hon ansöker om bostadsbidrag eller någon annan bosättningsbaserad förmån. 24

25 5. Uppehållstillstånd och uppehållsrätt I detta kapitel redogörs för de situationer där en person för vistelse i Sverige behöver ha uppehållstillstånd. Från detta krav finns undantag. Ett sådant undantag är uppehållsrätt. Vem som har uppehållsrätt och vilka kriterier som gäller kommenteras i detta kapitel. Reglerna för arbetstillstånd kommenteras däremot under kapitel 7. I kapitlet används begreppet EES-medborgare som beteckning på en person som antingen är medborgare i en medlemsstat eller i Norge, Island eller Liechtenstein. 5.1 För vem behövs uppehållstillstånd Uppehållstillstånd krävs för en utlänning som ska vistas i Sverige mer än tre månader. Ett undantag från denna regel gäller medborgare i de nordiska länderna, det vill säga Danmark, Finland, Norge och Island. Ett annat undantag gäller EES-medborgare som i stället i regel har uppehållsrätt (se nedan under Uppehållsrätt). Kravet på uppehållstillstånd kan dock i något fall gälla även för en EES-medborgare. Schweiz omfattas av den fria rörligheten genom ett avtal med EU. Men medborgare i Schweiz måste ansöka om uppehållstillstånd om de vill stanna längre än tre månader. Uppehållstillstånd ska normalt ha ordnats före inresan till Sverige. I vissa situationer finns det dock möjlighet att få uppehållstillstånd även efter inresan till Sverige. Ansökan om uppehållstillstånd handläggs av Migrationsverket (MIV). Det är lämpligt att i förekommande fall kontrollera om uppehållstillstånd finns. Det kan göras genom kontakt med MIV. Ett uppehållstillstånd kan vara tidsbegränsat eller permanent (PUT). Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting kallas asyl. Reglerna om uppehållstillstånd finns i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97). En som inte är svensk medborgare som behöver uppehållstillstånd får registreras i sjukförsäkringregistret först när personen får ett uppehållstillstånd för ett år eller längre. En förutsättning för registrering av bosättning är att vistelsen är legal (prop. 1998/99:119 s ) Beslutsdatum och datum från vilket beviljat uppehållstillstånd gäller I regel gäller uppehållstillståndet från och med den dag beslutet om uppehållstillstånd meddelas. I vissa fall kan uppehållstillståndet beviljas retroaktivt. 25

26 En kvinna från Etiopien vistas sedan den 1 januari 2001 i Sverige. Hennes avsikt är att bo här i landet tills vidare. Hon är sambo med en man som är svensk medborgare. Paret har ett gemensamt barn som inte är svensk medborgare. Kvinnan saknar uppehållstillstånd i Sverige. Hon kontaktar Försäkringskassan och begär en bosättningsbaserad förmån. Kvinnan kan inte få bosättningsbaserade förmåner eftersom hon saknar uppehållstillstånd. Ivanov är rysk medborgare och bosätter sig i Sverige i maj Han beviljas uppehållstillstånd i ett år den 1 juli Ivanov ansöker om handikappersättning i oktober Försäkringskassan bedömer att Ivanov har sitt egentliga hemvist i Sverige och uppfyller därmed villkoren för bosättning. Om Ivanov uppfyller villkoren kan han få handikappersättningen beviljad från och med juli 2005, det vill säga från och med den månad då uppehållstillståndet beviljats och längst så länge Ivanov är försäkrad här. 5.2 Uppehållsrätt Från och med den 30 april 2006 gäller nya regler för EES-medborgare. Reglerna är hämtade från EG:s direktiv 2004/38/EG ofta kallat rörlighetsdirektivet och är införda i utlänningslagstiftningen (UL och UF). Unionsmedborgarskapet medför enligt rörlighetsdirektivet rätt för varje unionsmedborgare att fritt röra sig och uppehålla sig inom en medlemsstats territorium på ungefär samma villkor som landets egna medborgare. Dessutom regleras familjemedlemmarnas oavsett nationalitet - rätt till vistelse i en annan medlemsstat på ett tydligare sätt. Direktivet ska tillämpas på alla unionsmedborgare som reser eller uppehåller sig i en annan medlemsstat än den de själva är medborgare i. Definitionen undantar således det egna landets medborgare (prop. 2005/06:77 s. 38) Juri är svensk medborgare och bosatt här. Han har träffat en lettiska som bor i Lettland. De har bestämt sig för att flytta ihop här i Sverige för ev. giftermål. Dora måste ha uppehållstillstånd för att bosätta sig i Sverige. 26

27 Sverige har i enlighet med rörlighetsdirektivet infört vissa kompletterande regler i UL. För arbetstagare och egenföretagare som arbetar i Sverige innebär dessa regler ingen begränsning. För andra grupper finns vissa begränsningar. De nya reglerna om uppehållsrätt ger medborgare i en medlemsstat tydligare regler för vistelse i en annan medlemsstat. I Sverige får uppehållsrätten betydelse vid vistelse som varar längre tid än tre månader. Skillnaden mellan uppehållstillstånd och uppehållsrätt ligger bland annat i det faktum att beslut utfärdas om uppehållstillstånd men inte för uppehållsrätt. Det registreringsbevis som utfärdas av Migrationsverket för en person som har uppehållsrätt är inte en rättighetsbärande handling ens i formellt hänseende till skillnad från beslutet om uppehållstillstånd. Registreringsbeviset visar bara att personen uppfyllt lagstiftarens krav på att registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket. Om personen däremot inte uppfyller utlänningslagstiftningens krav för uppehållsrätt innebär det att personen i stället måste ansöka om uppehållstillstånd för att kunna fortsätta sin vistelse här trots att personen är EESmedborgare (3 a kap. UL). I UL definieras även familjemedlemsbegreppet. Förutom make/maka är även sambo och registrerad partner familjemedlem. Dessutom räknas släkting i rakt nedstigande led till unionsmedborgaren eller dennes make/maka/registrerade partner som familjemedlem om personen är under 21 år eller är beroende av unionsmedborgaren för sin försörjning. Även släktingar i rakt uppstigande led är familjemedlem om de är beroende av unionsmedborgaren, dennes make/maka eller den registrerade partnern för sin försörjning (3 a kap. 2 ) Vilka personkategorier kan ha uppehållsrätt? Arbetstagare och egna företagare liksom personer som tillhandahåller eller tar emot tjänster (t.ex. konsulter) och som arbetar i Sverige eller kommer till Sverige för att arbeta kan ha uppehållsrätt. Arbetstagarbegreppet får enligt EG-domstolen inte ges en nationell tolkning. Ett anställningsförhållande i EG-rättslig mening utmärks av att en person under viss tid mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon annan under dennes ledning. (Mål 66/85 Deborah Lawrie-Blum) För en egenföretagare som ska arbeta i Sverige gäller självfallet samma krav på auktorisation eller legitimation som för här i landet verkande egenföretagare och kan vara ett bevis på att personen driver verksamhet. Innehav av F- skattesedel eller registreringsbevis från länsstyrelse eller Patent- och registreringsverket är andra handlingar som kan hjälpa till att styrka att verksamhet pågår här i landet och på så sätt vara ett bra underlag när Försäkringskassan bedömer om uppehållsrätt finns för personen. Reglerna om uppehållsrätt gäller också för personer som har tillräckliga tillgångar, studerande, arbetssökande och deras familjemedlemmar. För gruppen studerande inskränks det ovan beskrivna familjebegreppet till en- 27