Plan för förebyggande av rusmedelsanvändning

Transkript

1 Plan för förebyggande av rusmedelsanvändning Våga ta tag i missbruket visa att Du bryr dig! Godkänd av Axxells direktion Reviderad Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO och OHSAS 18001

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Information till studerande angående bruk av rusmedel i läroanstalten Begreppsdefinitioner och kännetecken Identifiering av rusmedelsanvändning Handlingsmodell för tidigt ingripande Under 18-åriga studerande Över 18-åriga studerande Att uppträda påverkad av rusmedel i läroanstalten Tester Förebyggande rusmedelsarbete Mål med arbetet mot rusmedelsbruk Medel för att nå målen Källor BILAGOR Tips för samtal med studerande (Bilaga 1) Beskrivning av misstanke för internt bruk (Bilaga 2) Intyg över narkotikatest (Bilaga 3) Avtal om vårdhänvisning (Bilaga 4) Överenskommelse (Bilaga 5) 2

3 1. Inledning Handlingsplanen för tidigt ingripande vid rusmedelsanvändning skall ge personalen i Axxell redskap för att hjälpa studerande som riskerar att inleda eller har påbörjat ett missbruk av rusmedel. Såväl studier i läroanstalten som inlärning i arbete förutsätter ett rusmedelsfritt beteende, vilket också förutsätts i studerandes framtida arbetsliv. Målet för handlingsplanen i Axxell är att ge personal kunskap och medel till förebyggande av rusmedelsproblem och till att upptäcka rusmedelsproblem. Det är viktigt att ingripa i ett så tidigt skede som möjligt. Läroanstalten bör ingripa i rusmedelsanvändning av juridiska, disciplinära, hälso- och säkerhetsskäl. Ett annat mål är att stöda studerandes möjligheter till att genomföra sina studier. Målet med det förebyggande rusmedelsarbetet inom Axxell är att främja hälsa, trygghet och välmående genom att uppmuntra till en livsstil utan rusmedel, förebygga och minska rusmedelsproblemen samt genom att öka förståelsen för rusmedelsfenomenet och hanteringen av det samma. Rusmedelsanvändningen hos ungdomar börjar tidigare än förut och har ökat. Hela personalen har en viktig roll då det gäller att upptäcka alkohol-, narkotika- eller övriga drogproblem hos studerande. Direktionen har godkänt den uppgjorda rusmedelsplanen och har ansvar för att anställda vid Axxell har beredskap att identifiera, ingripa och agera då rusmedelsbruk upptäcks. För att dessa mål skall kunna nås krävs att hela läroanstaltens personal förbinder sig att handla enligt rusmedelsplanens riktlinjer trädde en ändring av Lag om yrkesutbildning (630/1998) i kraft. Målet med ändringen var ett ge läroanstalterna möjligheter att ingripa i situationer som hänför sig till olämplighets- och säkerhetsfrågor i anslutning till studerande. Lagändringen innehåller bl.a. bestämmelser gällande narkotikatest vilka är beaktade i denna plan. 2. Information till studerande angående bruk av rusmedel i läroanstalten Läroanstaltens verksamhetsmodell (publiceras som utdrag i studieguider eller motsvarande): Hela personalen verkar för studerandes bästa. Detta betyder att var och en i personalen skall ingripa och föra fram misstanke om rusmedelsmissbruk. Ärendet förs vidare i första hand till studerandevårdsgruppen på enheten. Studerande inom Axxell som känner oro för studiekamraters eventuella rusmedelsmissbruk skall tala om saken med egenlärare/handledande lärare, kurator eller skolhälsovårdare. Frånvaro är en tydlig signal på att allt inte står rätt till, därför följs frånvaro upp och åtgärder vidtas i enlighet med Rutinbeskrivning för hantering av studerandefrånvaro. 3

4 En studerande är skyldig att följa läroanstaltens ordningsregler. Om rusmedel föreskrivs i ordningsreglerna följande: Det är förbjudet att uppträda påverkad av rusmedel. Även innehav av rusmedel i läroanstalten är förbjudet. (Ordningsregler för Axxell 12) Enhets-/platschefen kan ålägga studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande är narkotikapåverkad i studierelaterade praktiska uppgifter eller inlärning i arbete eller att den studerande är narkotikaberoende. Den studerandes vårdnadshavare underrättas om att intyg över narkotikatest krävs. Skolan svarar för kostnaderna för detta intyg. Vid rusmedelsmissbruk hänvisas den studerande till vård. Barnskyddsmyndigheterna i hemkommunen kontaktas när det gäller minderåriga studerande. För studerande i behov av detta kan ett stödjande nätverk byggas upp bestående av läroanstaltens representant(er), studerandes vårdnadshavare och social- och hälsovårdspersonal. Om studerande bryter mot läroanstaltens ordningsregler eller vägrar att visa upp intyg över narkotikatest vidtas disciplinära åtgärder som kan vara skriftlig varning eller avstängning från läroanstalten för viss tid. Läroanstalten informerar nya studerande och vårdnadshavare om läroanstaltens ordningsregler och om dess rusmedelsplan. 3. Begreppsdefinitioner och kännetecken Rusmedel är den allmänna benämningen på alla kemiska ämnen som ger en känsla av rus och/eller ett berusningstillstånd vid intagning. I Finland definieras alkohol som ett socialt rusmedel. Tekniska lösningsmedel klassificeras som gift. Dessa ger starkt rus vid sniffning. Med begreppet narkotika avses andra rusmedel än alkohol. Enligt narkotikalagen klassificeras som droger: 1. mediciner som används för berusningsändamål 2. sniffbara ämnen (bensin, lim och övriga lösningsmedel) 3. narkotika (hasch, marijuana, amfetamin, heroin, LSD, ecstasy, kokain samt många lugnande läkemedel och sömnmediciner) 4. de nya syntetiska drogerna Med rusmedel avses i denna plan alkoholhaltiga drycker och narkotika. Kännetecken på rusmedelsbruk: - blodsprängda ögonvitor (hasch), utvidgade pupiller (amfetamin, ecstasy) - en söt rökdoft i kläder och hår (hasch) - någon verkar berusad men luktar inte alkohol - olika föremål (sprutor, pipor, skedar) - märken av injektioner på armar - ett fnittrigt beteende - frånvarande eller förvirrat beteende - förändrat beteende 4

5 Rusmedel inverkar på kroppen på olika sätt. Effekten beror bl.a. på ämnet som använts, användningssätt och hur lång tid och hurudana mängder som använts. Användarens personliga egenskaper påverkar också, allmänt tillstånd, ålder, kroppsstorlek osv. Cannabis (hasch) är sannolikt den mest allmänt förekommande formen av narkotikamissbruk. Vid användning försvinner intresset för arbetet, koncentrationen blir sämre och det är svårt att tolka instruktioner, t.ex. beskrivningar av hur uppgifter skall utföras. Rusmedelsanvändning försvagar reaktionsförmågan, närminnet är knaggligt och koordinationsförmågan sjunker (t.ex. vid arbete på hög höjd). Bruk av droger gör att kroppen blir trött och leder till depression och psykiska problem. Då användning av rusmedel styr det övriga livet förorsakas ett mentalt, psykiskt beroende. En droganvändare kan bli beroende av det känsloläge som rusmedlet ger. Han/hon upplever sig behöva rusmedlet för att må bra, för att kunna leva. Vid ett fysiskt beroende har användarens kropp vant sig med ämnet och om användaren slutar får han/hon fysiska abstinenssymptom. Ett socialt beroende kan uppstå, då användning av rusmedel är förknippat med umgänge och levnadssätt. Rusmedel inverkar på en människas känslovärld, upplevelse och tankevärld. Rusmedelsanvändning ger fysiska, psykiska och sociala men och påverkar också användarens familj. Olika följder: fysiska: - olyckor, olycksfall, förgiftningar, olika sjukdomar - infektionssjukdomar - ansvarslöst sexuellt beteende - försämrad sexuell förmåga psykiska: - störning i personlighetsutvecklingen - problem i inlärning - balansrubbning av känslolivet - försvagad intellektuell kapacitet - psykiska störningar, depression, psykoser sociala: - en negativ effekt på studie- och arbetsprestationer - relationsproblem - ekonomiska problem - risk för utslagning - utsätta andra för fara, t.ex. i trafiken - kriminalitet, våld 5

6 4. Identifiering av rusmedelsanvändning Användningen av rusmedel har genomgått en betydande förändring. Då kulturen förändras behövs allt mångsidigare arbetsmodeller för det förebyggande arbetet samt för tidigt upptäckande och tidigt ingripande. Det är inte alltid man i skolmiljön upptäcker att en studerande är användare av rusmedel. Däremot kan man märka många förändringar i beteendet hos de unga. Drogmissbruk i ett tidigt skede eller ett rikligt alkoholbruk kan kanske bäst upptäckas i förändringar som sker i ungdomens levnadssätt. Förändringar som kan tyda på rusmedelsanvändning: - kamratkretsen ändrar - ökat behov av pengar - studerande i fråga undviker lärare eller personal - en snabb försämring av studieprestationer och försummelse av uppgifter - passivering - trötthet på lektionerna - olovlig frånvaro från skolan - frånvaron från hemmet som inte är överrenskomna i förväg - förändringar i värderingar och levnadssätt - spår av misshandel - upprepade olyckshändelser - att komma till skolan bakfull - starka raseriutbrott - försummelse av personlig hygien - dyra varor dyker upp/försvinner - kriminella handlingar 5. Handlingsmodell för tidigt ingripande Att upptäcka rusmedelsanvändning är svårt. Det underlättar om det i läroanstalten mellan lärare och studerande finns en god kommunikation och gott förtroende, att personalen ser baskunskaper om rusmedel som en viktig del av sitt arbete och att man är beredd att diskutera dessa frågor. Viktigt är också att läraren känner sina studerande. Vetskap om att en studerande använder rusmedel kan komma till kännedom på många sätt: studerande kommer själv och diskuterar, en vän oroar sig, föräldrarna tar kontakt, en lärare lägger märke till det, användning uppdagas hos hälsovårdare eller kurator osv. Det viktiga är att kunna ingripa och stöda den studerande i ett så tidigt skede att eventuella försök med rusmedelsanvändning kan begränsas så att missbruksproblem inte uppstår. Grunden för rusmedelsplanen är ett smidigt samarbete mellan läroanstaltens olika personalgrupper, med olika myndigheter och med hemmet för att ordna vård och för att trygga studerandes fortsatta studier. Den unga bör få en uppfattning att han/hon är accepterad men att användning av rusmedel inte accepteras. Den unga måste förstå att det går att stoppa rusmedelsanvändningen. I vår läroanstalt finns såväl minderåriga som myndiga, därför har vi två sätt för ingripande. 6

7 5.1. Under 18-åriga studerande 1. Då man i läroanstalten misstänker eller har belägg för att en studerande använder rusmedel är det viktigt att reagera. Misstanken bör omgående delges egenläraren eller någon annan medlem i studerandevårdsgruppen. 2. Studerandes totalsituation kartläggs, frånvaro, studieprestationer mm. 3. Ärendet förs till studerandevårdsgruppen. I studerandevårdsgruppen besluter man hur man närmar sig den studerande samt vårdnadshavaren om misstanken. I studerandevårdsgruppen tar man också beslut om hur ärendet följs upp och av vem. I akuta fall kan enhets-/platschef tillsammans med studerandevårdspersonal (en person) besluta om behövliga åtgärder. 4. Två personer ur personalen samtalar med den studerande. Diskussionstips med studerande finns i Bilaga 1. Det är viktigt att man signalerar att läroanstalten inte godkänner rusmedelsbruk i någon form. Studerande bereds själv möjlighet att berätta för sina vårdnadshavare att man i läroinrättningen misstänker eller vet att studerande använder/har använt rusmedel. Man bör förklara att läroanstalten har en skyldighet att ingripa i en studerandes rusmedelsbruk samt att kontakta vårdnadshavarna och barnskyddsmyndigheterna i den studerandes hemkommun. 5. Vårdnadshavare kontaktas. Även om misstanken är vag är det viktigt att det finns grunder för misstankarna. För de flesta föräldrar är det svårt att tro och framför allt att acceptera att eget barn har använt eller använder rusmedel. Man bör poängtera hur viktigt det är att ingripa i ett tidigt skede för att undvika att problemen förvärras. Då ingripandet sker i ett tidigt skede av drogexperimenten/-bruket kan det ofta räcka med t.ex. regelbundna diskussioner med studerande samt med frivilliga drogtester som studerande och vårdnadshavaren har gett sina tillstånd till. Man bör förklara att läroanstalten har en skyldighet att ingripa i en studerandes rusmedelsbruk och att meddela barnskyddsmyndigheterna i den studerandes hemkommun. 6. Barnskyddsanmälan görs av skolkurator eller skolhälsovårdare. 7. De av studerandevårdsgruppen utsedda personerna besluter om vidare åtgärder ss. nätverksmöte, uppehåll, vårdhänvisning, förändringar i den personliga studieplanen och uppföljningssamtal. Dokumentationen av detta sker på Bilaga 2a, 3 och 4. I de fall då kriterierna för att ålägga studerande att visa upp intyg över narkotikatest uppfylls i enlighet med 34a i Lag om yrkesutbildning och återgivna i denna plan under punkt 7 kan enhets-/platschefen göra beslut om detta. 8. Studerandevårdsgruppen informeras kontinuerligt om ärendets gång. 7

8 5.2. Över 18-åriga studerande 1. Då man i läroanstalt misstänker eller har belägg för att en studerande använder rusmedel är det viktigt att reagera. Misstanken bör omgående delges egenläraren eller någon annan medlem i studerandevårdsgruppen. 2. Ärendet förs till studerandevårdsgruppen. I studerandevårdsgruppen besluter man hur man närmar sig den studerande om misstanken. I studerandevårdsgruppen tar man också beslut om hur ärendet följs upp och av vem. I akuta fall kan enhets-/platschef tillsammans med studerandevårdspersonal (en person) besluta om behövliga åtgärder. 3. Studerandes totalsituation kartläggas, frånvaro, studieprestationer mm. 4. Två personer ur personalen samtalar med den studerande. Diskussionstips med studerande finns i Bilaga 1. Det är viktigt att man signalerar att läroanstalten inte godkänner rusmedelsbruk i någon form. Man bör förklara att läroanstalten har en skyldighet att ingripa i en studerandes rusmedelsbruk. 5. De av studerandevårdsgruppen utsedda personerna besluter om vidare åtgärder ss. nätverksmöte, uppehåll, vårdhänvisning, förändringar i den personliga studieplanen, uppföljningssamtal. Dokumentationen av detta sker på Bilaga 2b, 3 och 4. I de fall då kriterierna för att ålägga studerande att visa upp intyg över narkotikatest uppfylls i enlighet med 34a i Lag om yrkesutbildning och återgina i denna plan under punkt 7 kan enhets- /platschefen göra beslut om detta. 6. Studerandevårdsgruppen informeras kontinuerligt om ärendets gång. 6. Att uppträda påverkad av rusmedel i läroanstalten Om man på läroanstaltens område observerar en studerande som är påverkad av rusmedel ingriper vi på följande sätt: Den i personalen som observerar en person som är påverkad av rusmedel på läroanstaltens område söker upp en kollega, ett arbetspar, innan man börjar agera. Man bör försäkra sig om att studerande inte utgör en fara för sig själv eller för andra. Om det handlar om en minderårig studerande tas omedelbar kontakt till vårdnadshavaren. Med vårdnadshavaren kommer man överens om hur studerande kommer hem. Om kontakt med vårdnadshavare inte fås kontaktas vederbörlig myndighet. Studerande ombeds avlägsna sig från läroanstaltens område. Undvik alla former av diskussioner och provokation. Det är inte tillåtet att söka i väskor eller konfiskera något. 8

9 Varje lärare/utbildare ges rätt att förhindra och vägra en påverkad studerande att delta i undervisningen för att garantera den studerandes och övriga gruppens säkerhet. Om studerande inte följer uppmaningen att avlägsna sig från området eller om situationen i övrigt är hotfull kallas polis till platsen. Alla berörda i fallet dokumenterar händelsen noggrant. Efter att det akuta läget har löst sig behandlas ärendet i enlighet med kapitel 5. Enhets-/platschefen tar tillsammans med rektor ställning om eventuella disciplinära åtgärder. Om man på läroanstaltens område upptäcker en utomstående person som är påverkad av rusmedel, skall denna person lugnt men målmedvetet avlägsnas från läroanstaltens område. Vid avlägsnandet skall ett behövligt antal personer från personalen vara närvarande. Vid behov tillkallas polis. På de enheter där det finns skolpolis skall skolpolisens anvisningar följas. Alla har en skyldighet att agera och hjälpa i en dylik situation. 7. Tester Enhets-/platschefen kan ålägga den studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande är narkotikapåverkad i studierelaterade praktiska uppgifter eller inlärning i arbete eller att den studerande är narkotikaberoende. En ytterligare förutsättning är att testet är nödvändigt för att klarlägga den studerandes funktionsförmåga och att den studerande sköter uppgifter som kräver särskild noggrannhet, pålitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där studerandes handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende allvarligt äventyrar den studerandes eller någon annans liv eller hälsa allvarligt äventyrar säkerheten i trafiken allvarligt äventyrar skyddet eller integriteten i fråga om uppgifter som skyddas av sekretessbestämmelserna eller väsentligt ökar risken för olaga handel med och spridning av sådana ämnen som avses i 3 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (373/2008) och som är i läroanstaltens eller en arbetsplats eller arbetsgivares besittning Skolan svarar för kostnader för intyg över narkotikatest som inbegärs i enlighet med ovanbeskrivna beslut. Frivilliga drogtester kan användas som redskap i förebyggande arbete. 9

10 8. Förebyggande rusmedelsarbete Målet med det förebyggande rusmedelsarbetet är att främja hälsa, trygghet och välmående genom att uppmuntra till en livsstil utan rusmedel, förebygga och minska på rusmedelsproblem samt genom att öka förståelsen för rusmedelsfenomenet och hanteringen av det samma. Med förebyggande rusmedelsarbete vill man påverka inom följande områden: 1) kunskap och attityder som gäller rusmedel 2) faktorer som skyddar från rusmedlens skadeverkningar 3) rusmedelsanvändning 8.1. Mål med arbetet mot rusmedelsbruk Att skapa ett positivt studieklimat. Detta ökar studiemotivationen och gör att de studerande förbinder sig till sina studier. Hela personalen har en viktig andel i skapandet av ett positivt klimat, t.ex. den respons och uppmuntran som en lärare ger kan förbättra trivseln i skolan och studerandes självkänsla. Att de studerande har kunskap om hur rusmedel inverkar på hälsan och funktionsförmågan såväl på kort som på lång sikt. Studerande förstår att rusmedelsfrihet är en del av mognad och tillväxt inom yrkesutbildningen. Studerande vet hur de själva kan söka hjälp och på vilket sätt man i läroanstalten ingriper i rusmedelsanvändning. Att utveckla studerandes livshanteringsförmåga och förmåga till eget ansvar Att arbetet mot rusmedelsmissbruk sker i samråd med vårdnadshavare Att läroanstaltens personal har tillräckliga kunskaper och färdigheter att ta upp frågan om rusmedel och om förebyggande verksamhet mot rusmedelsanvändning. Att våra samarbetspartners (t.ex. arbetsplatserna för inlärning i arbete) är medvetna om Axxells rusmedelsplan och de i sin egen verksamhet strävar till att stöda ungdomarna till rusmedelsfrihet och att därigenom uppnå målsättningarna för yrkesutbildningen Medel för att nå målen Information om Axxells rusmedelsplan ges till väsentliga delar skriftligt till nya studerande och vårdnadshavare i samband med att studierna inleds. Studerandehälsovårdaren tar upp frågor kring bl.a. rusmedel i samband med hälsosamtalet. Även skolkuratorn tar upp rusmedelsfrågor under samtal med studerande. 10

11 Personalen informeras om rusmedelsplanen och fortbildning i rusmedelsfrågor ordnas. Studerandevårdsgruppen gör årligen upp en verksamhetsplan för studerandevården där det förebyggande arbetet mot rusmedel inkluderas (t.ex. att dra nytta av det utbud som diverse organisationer erbjuder, föreläsare, temadagar, undervisningsmaterial). Plan för förebyggande av rusmedelsanvändning finns på Axxells hemsida. Årligen hålls en föräldraträff för nya studerandes vårdnadshavare där de får information om skolans handlingsplaner samt en klar bild av skolans verksamhetsprinciper. Samtidigt vill man främja ett gott samarbete mellan hem och skola. 11

12 9. Källor Litteratur Dahl, Päivi & Tanja Hirschovits (1996): Tästä on kyse tietoa päihteistä. Irti Huumeista ry, Keskusrikospoliisi, Opetushallitus, Suomen Vakuutusyhtiöiden keskusliitto & Stakes (2001): Suomi ja huumeet. Tietopaketti huumeista. Nuorten päihteidenkäyttöä ehkäisevä työryhmä (NET) 1998: Ennaltaehkäisystä hoitoon osa 1. Opas nuorten (alle 18-vuotiaiden) parissa työskenteleville. Nuorten päihteidenkäyttöä ehkäisevä työryhmä (NET) (2000): Ennaltaehkäisystä hoitoon osa 2. Opas nuorten aikuisten (18-24 vuotiaiden) parissa työskenteleville. Opasluonnos 2002 (Stakes): Kouluterveydenhuolto Opas kouluterveydenhuollon työntekijöille, peruskouluille ka kunnille. Arvioitavaksi lähetty luonnos Utbildningsstyrelsen (1997): Metoder för förebyggande av drogmissburk i gymnasier och yrkesläroanstalter Utbildningsstyrelsen (2000): PM om drogtester för skolor och läroanstalter Arbetsgruppen för trygghets- och brottbekämpningssamarbete (2001): Vasa en trygg hemstad. Handlingsplan för trygghets- och brottbekämpningsarbetet år 2001 Metoder för förebyggande av drogmissbruk i gymnasier och yrkesläroanstalter (UBS 1997) Handlingsplan mot rusmedelsanvändning, Yrkesakademin i Österbotten Ordningsregler för Axxell Organisationer som arbetar mot rusmedel och rusmedelsanvändning Fri från narkotika, svensk servicetelefon tisd , tfn , Irti huumeista, riksomfattande servicetelefon, 9 15 och 18 21, tfn Livet är det bästa ruset r.f., A-klinik stiftelsen, Lagstiftning Lag om yrkesutbildning (630/1998) Lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) Barnskyddslagen (417/2007) Narkotikalagen (1289/1993) Strafflagen (1304/1993) Lag om nykterhetsarbete (828/1982) Lag om missbrukarvård (41/1986) Personuppgiftslagen (523/1999) Folkhälsolagen (66/1972) 12

13 Bilaga 1 TIPS FÖR SAMTAL MED STUDERANDE (alltid två ur personalen) skapa en lämplig miljö och atmosfär för samtalet berätta vad som bekymrar dig, förklara ditt ingripande genom att presentera de fakta du har (t.ex. hög frånvarosiffra från skolan, försvagade studieprestationer, brist på koncentrationsförmåga) om det är möjligt, berätta varifrån du har fått din information (om informationen emellertid har getts konfidentiellt, bör du inte yppa din källa) tala tydligt och i klarspråk som är entydigt tala inte i förtäckta ordalag berätta om de gränser som skolan och samhället har satt upp gå framåt i enlighet med skolans plan för förebyggande av rusmedelsanvändning det är lättare för dig att vara övertygande då du vet att du agerar enligt principer som gäller vid ingripande i dylika situationer och som man har kommit överens om i studerandevårdsgruppen lyssna aktivt ge den studerande tid att svara, avbryt inte, ge inga förslag till svar ställ tilläggsfrågor som fördjupar diskussionen ss. Berätta hur du tänker. Kan du ge exempel. Vad är det värsta/bästa som kan hända? Hur skulle du helst vilja att... Vad skulle hända om... Vilken hjälp behöver du? Vem kan hjälpa dig? Hur tänker andra? skapa din egen helhetsuppfattning om situationen var empatisk och använd sunt bondförnuft håll situationen under kontroll, gå inte med i en "visst inte-jomenvisst" - argumentering uppmuntra till förändring; en förändring sker inte i ett ögonblick ge inte upp som hjälpare sammanfatta diskussionen med att upprepa hur du förstått situationen Förbered dig - på ilska och hat även i dig själv - på känslor av besvikelse och frustation - på ett eventuellt misslyckande i samtalssituationen och i bemötandet överlag Ett ingripande har alltid effekt, eftersom följden alltid är åtminstone att - man har konfronterat verkligheten - problemhanteringen har aktiverats - visar att någon bryr sig Källa: Net-työryhmän opas: Alle 18-vuotiaiden päihteidenkäyttö, ennaltaehkäisystä hoitoon

14 Bilaga 2 För internt bruk Studerande xxxxx xxxxx (matrikelnr xxxxxxx) Beskrivning av den misstanke om narkotikapåverkan i praktiska arbetsuppgifter eller inlärning i arbete eller narkotikaberoende på vilken enhets-/platschefen grundar sitt beslut att ålägga studerande att visa upp intyg över narkotikatest. Ort xx.xx.xxxx xxxxx xxxxx enhetschef/platschef

15 Bilaga 3 INTYG ÖVER NARKOTIKATEST Studerande xxxxx xxxxx (matrikelnr xxxxxxx) åläggs härmed att visa upp intyg över narkotikatest. Intyget inlämnas senast datum. Detta beslut görs med stöd av 34 a i Lag om yrkesutbildning (630/1998). Ort xx.xx.xxxx xxxxx xxxxx enhetschef/platschef Bilaga: Anvisning för omprövning av beslut (bifogat originalet)

16 Bilaga 4 KONFIDENTIELL AVTAL OM VÅRDHÄNVISNING Studerandes namn Personbeteckning Jag har deltagit i en diskussion där mitt eventuella rusmedelsproblem har behandlats. Jag förbinder mig att delta i den vård som ordnas för mig via studerandevården i enlighet med överenskommelsen. Överenskommelsen är bifogad denna hänvisning. Studerandevården följer tillsammans upp vårdresultaten. Vårdplatsen kan ta kontakt med studerandevården om det förekommer försummelser i vården. Om jag inte följer överenskommelsen eller rusmedelsmissbruket fortsätter kan det leda till disciplinära åtgärder. Överenskommelsen är i kraft fr.o.m. den dag den undertecknas. Ort och datum Studerandes underskrift Vårdnadshavaren underskrift Underskrift av läroanstaltens representant samt titel/ uppdrag Underskrift av läroanstaltens repr. samt titel/ uppdrag DISTRIBUTION Studerande Vårdnadshavare (om studerande under 18 år) Skolhälsovårdaren Vårdplatsen

17 Bilaga 5 KONFIDENTIELL ÖVERENSKOMMELSE På grund av mitt eventuella rusmedelsproblem söker jag mig till vård. Avtalet om vårdhänvisning har undertecknats. Vid diskussionen har vi kommit överens om följande: besök till skolhälsovårdare senast frivillig drogtest under tiden besök hos skolkuratorn senast annan vårdkontakt Uppföljning Ort och datum Studerandes underskrift Vårdnadshavaren underskrift Underskrift av läroanstaltens representant samt titel/ uppdrag Underskrift av läroanstaltens repr. samt titel/ uppdrag DISTRIBUTION Studerande Vårdnadshavare (om studerande under 18 år) Skolhälsovårdaren Vårdplatsen