CBInytt. CBI Betonginstitutets kundtidning. Textilier i betong Reparation av dykdalb

Transkript

1 CBInytt CBI Betonginstitutets kundtidning Textilier i betong Reparation av dykdalb

2 2-3 Tekniska textilier för betong 4-5 Tillståndsbedömning och reparation av dykdalb 6-7 CBI:s kurser 8-9 Sprickvidder och deras inverkan på beständigheten SKB:s statiska stabilitet Två doktorsavhandlingar Betongbyggnadsdagen Synpunkten Notiser Biblioteket Konferenskalender 16 Intressentföreningen Tekniska textilier för betong Smarta tekniska textilier har under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet inom olika industrier i Europa. Generellt har textilproduktionen i Norden och de flesta länderna i Europa flyttat till andra länder. För att kunna behålla produktionen här är det viktigt att utvecklingen fortsätter, nya applikationer hittas och att kunskapen och affärerna stannar kvar i de nordiska länderna. Inom byggindustrin har textilfibrer utforskats mer ingående och man har fått goda resultat speciellt för konstruktioner som är armerade med glas- och kolfibrer. Svensk forskning om smarta textilier för betong är fortfarande begränsad. I övrigt är det bara ett fåtal universitet som studerar tekniska textiler som byggnadsmaterial, däribland i Dresden och Aachen i Tyskland. De har kommit långt med sin forskning men trots detta finns det fortfarande starkt begränsad kunskap om systemet textil-betong framförallt när det gäller fysikaliska egenskaper, inte minst med tanke på vatten- och klorid-genomtränglighet i betong. Den kunskapen kan ha flera viktiga tillämpningar t.ex. för att förebygga korrosion eller skapa multifunktionella ytor. Stora ekonomiska resurser och miljöbelastande kemikalier används idag för att rengöra betongytor på fasader och anläggningskonstruktioner. Det finns ett stort behov för nya kreativa och hållbara lösningar inom underhållsbranschen. Genom att gjuta betongplattor mot en textil som har en mycket finmönstrad yta och behandla den med impregneringsmedel får betongen en lättrengörande eller en självrenande yta som också är resistent mot biologisk påväxt (figur 1). Tekniken och kunskapen kommer från textilindustri och har tidigare utnyttjats för tillverkning av vattenavvisande plagg. Den här tekniken är också lovande inom byggmaterialindustrin. Sedan 2009 koordinerar CBI Betonginstitutet (Katarina Malaga) tre projekt som fokuserar på användning av tekniska textilier för betong. Två av de projekten är tillämpade och drivs i samarbete med industrin (Strängbetong, FOV Fabrics) och SMF (MA Arkitekter, ForsbergsForm). Textilhögskolan i Borås är också involverad. De två projekten är fokuserade på att ta fram designade textilarmerade icke-bärande betongelement för användning i fasader och möbler. Det tredje är ett doktorandprojekt (Anna Lundahl) som handlar om att modifiera betongytor med textilier för att skapa en självrenande eller lättrengörande effekt. Det gemensamma syftet för alla projekten är att inom snar framtid utveckla tekniken för ytor som är lätta att underhålla med mervärde i form av fysikaliska egenskaper och textilarmerade tunna delar av sandwichelement. Slutprodukten kommer att bli en hållbar Figur 1. Gjutning av betong, form med textil i botten (vänster) och den resulterande betongytan (höger). CBInytt är CBI Betonginstitutets kostnadsfria kundtidning och utkommer två gånger per år. Ansvarig utgivare/chefredaktör: Johan Silfwerbrand. Kontakt till redaktionen: CBI Betonginstitutet, Stockholm, , cbi@cbi.se, ISSN Omslagsbild: Dykdalb, Nynäshamn. Foto: CBI Betonginstitutet. CBI Betonginstitutet har kontor i Stockholm, Borås och Lund. Institutet bedriver forskning, materialutveckling, konsultverksamhet och utbildning inom betong och berg. CBI är ett dotterbolag till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. 2 CBInytt

3 lösning för de problem som idag är associerade med betongens vikt och yta. Preliminära resultat Studier om textila gjutformar har gjorts tidigare, med målet att finna intressanta aritektoniska utryck och möjligheter för 3D-formgjutning av betong (Chandler m.fl. 2007). En stor del av forskningen och utvecklingen i denna studie har hittills handlat om att ta fram tekniken för att överföra de finmönstrade egenskaperna från självrenande textilt material till betong (figur 2). Katarina Malaga katarina.malaga@cbi.se De strukturerande betongytorna har behandlats med hydrofoberande impregneringar och graden av hydrofobicitet testades med vattenkontaktvinkelmätare. Ett flertal prover blev hydrofoba och några superhydrofoba. Nanotextilien gav kontaktvinkel på ca 150º (figur 3). Den andra delen har fokuserat på att utveckla armering av icke-bärande betong där olika typer av textilväv och placering av dessa har böjdrag provats och utvärderats (figur 4). Preliminära resultat visar att det är möjligt att minska tjockleken på en ytterskiva i ett sandwichelement Anna Lundahl alun@teknologisk.dk från dagens 14 cm till 7cm med en textilarmering. I nästa steg ska vi studera de två bästa textilvävarna i en optimerad placering. Vi förväntar oss en färdig produkt till hösten Referenser Lundahl, A.: Use of technical textiles to obtain self-cleaning building surfaces, Proceedings, 8th fib PhD Symposium in Kgs. Lyngby, Denmark, June 20-23, Chandler, A. & Pedreschi, R.: Fabric Formwork, London, RIBA Publishing, Figur 2. Avgjutna mönster på betongytor, mönsterbilden i makroskala (vänster) en yta i optiskt mikroskop (mitten) och yttopografi sedd i konfokalt lasermikroskop (höger). Figur 3. Kontaktvinkel för ett bruk gjutet i olika typer av textilier och andra materialformar. (För hydrofoba ytor är kontaktvinkeln >90º.) Figur 4. Armering med textilt material (ö) och böjdragprovning av balkarna (u) [CBI och Strängbetong]. CBInytt

4 Tillståndsbedömning och repara Den 19 jan 2009 skadades dykdalb 1 vid kaj 1 i oljehamnen vid Nynäshamn på västra sidan efter påkörning av ett oljefartyg. Nynas AB kallade in CBI Betonginstitutet för en snabb tillståndsbedömning av dykdalben efter kollisionen. Efter inspektion av dykdalben med hjälp av dykare konstaterade CBI att den var allvarligt skadad och den borde fortast möjligt repareras för att inte störa verksamheten. Dykdalb är en lösning istället för förlängning av kaj, vilket medför besparingar på ekonomi, utrymme och även underhållskostnader efter byggnationen. Den har använts sedan slutet av 1500-talet. Grundidén var att med hjälp av snedslagna trästockar i bottensediment med kraftiga stålringar ovanför vattenytan stå emot större sidokrafter vid jämförelse med om samma antal trästockar skulle slås vertikalt, figur 1, [Wikipedia]. Dykdalben används för angöring av fartyg för av- och pålastning vilket har en avgörande ekonomisk roll för verksamheten i hamnarna. Numera tillverkas dykdalberna oftast av stålrörspålar, stålspont, betongpålar, armerad betong eller kombination av dessa. Utformning av överdelen kan varieras med trä, stål, betong eller allihopa. Konstruktion Dykdalben i Nynäshamn, en konstruktion av armerad betong, är utformad som ett rör och byggdes Skaften inklusive bottenplattan har troligen byggts som en kassun på land och transporterats till plats. Den har sänkts ner på en singelbädd och ifyllts med friktionsmaterial innan överdelen skulle påbyggas. Singelbädden injekterades med cementbruk för att stabilisera grundplattan. Betongen var klass I, K350, vattentät med en lufthalt på 3,5 %. Cylinderproven från bottenplattan visade en hållfasthet år 2009 på 63 MPa. Figur 2 visar ett snitt på dykdalben före skadan. Kassunen, ca 17 m under vatten, hade en väggtjocklek på 0,3 m och en diameter på 10 m. Betongväggen var dubbelarmerad i både vertikal- och horisontalled. Överdelen, en betongkonstruktion konstruerad som en dubbelkammare, hade två vingar för att skydda fender på framsidan. Skador De observerade skadorna hos dykdalben delades in i tre grupper: a) horisontell dragspricka på västra sidan 2 m över bottenplattan, b) skjuvspricka på södra sidan som en följd av vridning av överdelen, c) betongkross, avbrutna armeringsstänger och skjuvspricka på västra sidan som en följd av vridning och förskjutning av överdelen. Skjuvsprickorna fortsatte ca 45-gradigt neråt till ett djup på ca 3 m över grundplattan. Åtgärdsförslag Inmätningar visade att konstruktionen hade vridits och förskjutits olika mycket på olika höjder. Trots att inga synliga skador på överdelen observerades blev rivning av Figur 1. Dykdalb av trästockar. Figur 2. Skadad dykdalb. 4 CBInytt

5 tion av dykdalb Ghassem Hassanzadeh överdelen ett faktum eftersom försök att vrida tillbaka den skulle bli ohanterligt. En ny betongpågjutning med minst 300 mm bredd valdes för att säkerställa de ställda kraven på dykdalben samt att få en rund och vertikal dykdalb. Detta medförde en varierande tjocklek hos nya pågjutningen, upp till 700 mm på vissa ställen. För att minska risk för sprickor i pågjutningen lades extra armering utöver det som behövdes för statisk last. Pågjutning under vattenyta delades i etapper av ca 3 m hög med UV-betong med inlagd injekteringsslang efter varje etapp för att täta till eventuella gjutsår och att skydda armeringen. Projektering När reparationen av dykdalben projekterades var det viktigt att ta reda på så mycket relevant fakta som möjligt för att minska överraskningar under arbetets gång, bl.a.: Samla alla tillgängliga bygghandlingar inkl. tillkommande ändringar under konstruktionens hittillsvarande livslängd. Bestämma nödvändiga inmätningar och deras omfattning. Ta reda på beställarens framtidsplan för området inklusive ankommande fartygs lastkapacitet och få fram eventuella kombinationer på reparationen. Avväga val mellan reparation och att bygga nytt med hänsyn till ekonomi, teknik, kvalitet och tid. Val av miljö för reparation, dvs. torrlagd eller marin. Få fram en lista på vad som ska demonteras och återmonteras samt hur dessa ska förvaras under arbetets gång inklusive eventuella reparationer/modifikationer hos dem. Få fram normkrav på arbete och utförarna. Utöver dessa krävdes ett öppet sinne för nödvändiga ändringar under projektets gång för att driva fram arbetet. CBI var även kontrollant för detta projekt. Reparation Konstruktionen rengjordes och blästrades för att ta bort växt- och djurrester samt cementpastan på ytan. Detta ökade vidhäftning mellan gammal och ny betong. En ny grundplatta tillkom på den befintliga grundplattan för att underlätta arbetet under vatten på 17 m djup, att slippa spränga berg på östra delen av befintliga grundplattan samt överföra lasten till berggrunden på ett säkert sätt. Inför varje etapp har inlagd armering kontrollerats före gjutning och nödvändig information har dokumenterats. Betong för varje etapp har också provats och protokollförts. I sista gjutetappen under vattenytan och i skvalpzonen har en frostbeständig betong använts. Den nya överdelen har övergått från cirkulärt tvärsnitt till 8-kantig för att vinna tid. Övrig utrustning såsom fender, pollare, krok, kantskoning, räcke, landsgång, el- och vattenledning, kättingar, klätterstegen och belysningsstolpen har monterats åter. Dykdalben står stadigt på plats och under sommaren har den tagit emot många oljefartyg, figur 3. CBI Betonginstitutet kunde med sina olika kompetensfronter förse beställaren med den hjälp och de råd som projektet krävde. Vi tackar beställaren Nynas AB för det förtroende vi fick för att kartlägga skadorna, projektera reparationen och även vara kontrollant på bygget och ser fram emot ett fortsatt samarbete med Nynas AB i framtiden. Figur 3. Nya dykdalben. CBInytt

6 Kurser höst 2010 vår 2011 Betongkurs Klass II *) Platsgjutning av betong För att kunna leda och övervaka platsgjutning av betong i utförandeklass II rekommenderar BBK Klass II-kompetens, vilket deltagaren erhåller efter avslutad kurs och godkänd skriftlig tentamen. För vem / tid och plats / pris Personer verksamma inom platsgjutning av betong. 4-8 och okt 2010, Stockholm och mars 2011, Stockholm :- exkl moms. Betongkurs Klass I *) Platsgjutning av betong Betongelementtillverkning Fabriksbetongtillverkning Kursen pågår under två veckor. Första veckan är gemensam för alla inriktningarna och behandlar grunderna. Andra veckan genomförs separat och behandlar de praktiska tillämpningarna. För vem / tid och plats / pris Personer verksamma inom platsgjutning av betong (P), betongelementtillverkning (B) samt fabriksbetongtillverkning (F) och oktober 2010, Malmö (P) och november 2010, Stockholm (P+B). 29 nov-3 dec och dec 2010, Göteborg (P) jan och 31 jan-4 febr 2011, Stockholm (P+F). 28 mars-1 april och april 2011, Malmö (P) :- exkl moms. Betonggolv rekommendationer för projektering, materialval, produktion, drift och underhåll Betonggolvet är ofta en hårt utsatt konstruktionsdel, där många krav ställs av varierande slag. Golvets funktionsduglighet beror på såväl rätt materialsammansättning som rätt projektering och produktion. Ett gott slutresultat underlättar drift och underhåll, men utan riktlinjer för drift och underhåll blir livslängden förkortad. Svenska Betongföreningens rapport nr 13, med rekommendationer från projektering till underhåll, kommer att utgöra kursinnehåll och rapportens författare medverkar i kursen. För vem / tid och plats / pris Beställare, förvaltare, byggkonsulter, entreprenörer och betongtillverkare oktober 2010, Stockholm :- exkl moms. *) Kursen uppfyller de krav som Svenska Betongföreningens Råd för vidareutbildning formulerat. 6 CBInytt

7 Gunilla Teofilusson Eurokod 2 dimensionering av betongkonstruktioner Tredagarskurs Från 1 januari 2011 måste man ha kunskap om Eurokoderna för att kunna projektera i Sverige. I denna kurs använder vi CBI Betonginstitutets välkända pedagogik som ger utrymme för konkretisering, frågor, exempel och övningar som syftar till förståelse. Förutom en grundlig genomgång av viktiga avsnitt i EK 2 ger vi en översiktlig orientering av EK-systemet. Kunskapen ger dessutom möjlighet att arbeta i utlandet då större delen av Europa nu går över till att dimensionera byggnadsverk med de nya Eurokoderna. Denna kurs är på tre dagar. För vem / tid / pris Konstruktörer och projektörer. 3-5 november 2010, Stockholm. 14, 21 och 28 jan 2011, Stockholm :- exkl moms. Undervattensgjutning enligt Trafikverkets krav*) behörighet för arbetsledare, operatörer och provtagare. I samarbete med Vattenfall Research & Development AB Genomgången kurs och godkänd skriftlig tentamen ger behörighet för undervattensgjutningar av Trafikverkets konstruktioner. Kurslängd är fyra dagar för arbetsledare och provtagare och två dagar för operatörer. För vem / tid och plats / pris Arbetsledare och provtagare för undervattensgjutningar februari 2011, Älvkarleby :- exkl moms. För vem / tid och plats / pris Operatörer vid undervattensgjutningar februari 2011, Älvkarleby :- exkl moms. Uppdatering av betongkurs Klass I och II Platsgjutning av betong Syftet med kursen är att ge en effektiv uppdatering avseende platsgjutning av betong i utförandeklass I och II. Vi tar upp nyheter inom regelverk, materialteknik och arbetsutförande. För vem / tid och plats / pris De som tidigare gått Betongkurs Klass I och/eller II Platsgjutning av betong. 5-6 april 2011, Stockholm :- exkl moms. Betongreparationer *) praktiskt inriktad kurs för operatörer, arbetsledare och beställare Kursen tar bland annat upp allmän betong- och reparationskunskap, arbetsbeskrivningar, förbehandling, lagning med reparationsbruk och betong, regelverk, ytbehandling samt informerar om specialmetoder avseende reparation och förstärkning. Kursen avslutas med praktiska övningar samt en examination för dem som behöver behörigheten. För vem / tid och plats / pris Operatörer och arbetsledare som ska utföra reparationsarbeten 9-12 maj 2011, Stockholm :- exkl moms. För vem / tid och plats / pris Beställare av reparationsarbeten och övriga intresserade maj 2011, Stockholm :- exkl moms. Information / Anmälan Kontakta Maria Wirström, eller kurs@cbi.se Anmälan görs enklast via Aktuella kursdatum samt nya kurser uppdateras kontinuerligt på www. cbi.se CBInytt

8 Sprickvidder och deras inverkan på beständigheten Kristian Tammo I dagens samhälle ställs höga krav på betongkonstruktioners livslängd och kvalitet. De viktigaste faktorerna för en god beständighet och lång livslängd är täckskiktets tjocklek, betongens täthet och frostbeständighet. De två första faktorerna skyddar armeringen från karbonatisering, kloridinträngning och diffusion av syre. En mer osäker parameter är storleken på sprickor som har kontakt med armeringen. Majoriteten av forskare och ingenjörer menar att större sprickor leder in fukt, syre och klorider till armeringen, vilket på längre sikt kan leda till stora korrosionsskador. Dessa korrosionsskador anses bara uppkomma då sprickvidden på betongens yta överstiger ett specifikt värde. Gränsen för när sprickor leder till korrosion brukar sättas till 0,2-0,4 mm vid betongytan, beroende på aktuell norm och miljöklass. Samtidigt är det många forskare och ingenjörer som menar att sprickor inte påverkar beständigheten överhuvudtaget. Bakom denna uppfattning ligger den påvisade självläkning som förekommer för sprickor och olika typer av försök och mätningar. Storleken på sprickvidden är starkt relaterad till tjockleken på täckskiktet, vilket även våra nuvarande normer, BBK 04 och Eurokod 2 tar stark hänsyn till. För att kunna använda stora täckskikt, men samtidigt klara kraven på tillåten sprickvidd måste en stor mängd extra sprickarmering tillföras konstruktionen. Stora mängder sprickarmering leder till ökade kostnader samt större risk för bristande kompaktering och gjutsår. I en doktorsavhandling utförd vid Lunds Tekniska Högskola av textförfattaren kopplas istället sprickvidden på armeringens nivå till beständigheten. Resultaten har varit tydliga och visat att sprickvidden på armeringens nivå är väsentligt mycket mindre än vid betongens yta. Det viktigaste resultatet ur beständighetssynpunkt är att tjockleken på betongens täckskikt visats ha endast liten eller ingen påverkan på sprickvidden vid armeringen, se figur 1. Utförda olinjära FEM-beräkningar har bekräftat mätresultaten. Resultaten tyder på att sprickvidden vid betongens yta inte borde ha den koppling till korrosionsrisken som i normerna. I figur 2 visas resultaten från två momentbelastade balkar med två 8 mm järn i den dragna zonen. Balkarna belastades till en stålspänning på 250 MPa. Böjdragssprickor bildades i underkant av balken vilka kloridbelastades underifrån. En uppmätt spänning på -0,11 V från armeringsjärnens oxidationsprocess antas vara gränsvärde för korrosionsstart. Även resultaten från korrosionsförsöken visar att täckskikten bör kunna öka och ha bibehållen eller mindre armering än i nuläget. Slutligen är det viktigt att förtydliga att sprickor uppkomna vid nyproduktion alltid ska uppfylla kraven från aktuella normer, såvida inga speciella avtal eller handlingar finns. Däremot i äldre konstruktioner och för fall där ingen tvist föreligger så bör man kunna använda ovanstående resultat för att avgöra korrosionsrisken utanför gällande norm. Figur 1. Sprickprofiler för olika stålspänningar för böjbelastade balkar täckskikt 30 mm och 50 mm. Sprickvidderna är uppmätta 4, 5 mm och 11 mm från armeringen samt på betongytan. Figur 2. Uppmätt elektrisk spänning för balkar med två armeringsjärn (ø8 mm) betongtäckskikt 20 mm och 40 mm. Kloridbelastningen är underifrån. Heldragen linje beskriver uppmätt spänning (V) för järnet närmast kloridkällan (saltvatten). Streckad linje beskriver spänningen på armeringsjärnet längst ifrån kloridkällan. 8 CBInytt

9 Ny CBI rapport Självkompakterande betongs statiska stabilitet Under våren 2010 publicerades CBI-rapporten Självkompakterande betongs statiska stabilitet. Rapporten är en litteraturstudie och utgör den första etappen i ett forskningsprojekt kring just självkompakterande betongs (SKB) statiska stabilitet. Projektet initierades på CBI 2007 och finansieras av Konsortiet för finansiering av grundforskning inom betongområdet och institutet gemensamt. Det syftar till att nå ökad förståelse för de mekanismer som styr den statiska stabiliteten hos färsk betong, dvs. dess förmåga att motstå vatten-, pasta- och stenseparation i vila. I rapporten ges en allmän beskrivning av hur betongens sammansättning, delmaterialens egenskaper mm påverkar den statiska stabiliteten. Men den går även in på djupet kring vilka krafter som styr betongs mikrostruktur i färskt tillstånd och därmed dess flytegenskaper och stabilitet. Vidare visade litteraturstudien att pastafasens flytgränsspänning, plastiska viskositet och tixotropa egenskaper samt ballastmaterialets gradering är viktiga egenskaper som till stor del styr SKB:s stabilitet. I rapporten beskrivs på vilket sätt dessa egenskaper anses påverka stabiliteten. Stabiliserande tillsatsmedel används allt oftare i SKB i syfte att öka robustheten och stabiliteten. Hur dessa tillsatsmedel verkar och vilka olika typer det finns tas också upp i rapporten. Projektet fortsätter nu med olika laboratorieförsök. Mikael Westerholm Rapporten 1:2010 kan beställas via cbi@cbi.se, pris 400 kr (exl. moms). Betongkrokodilen på Rögrund Visste ni att det finns ett exemplar av den mycket sällsynta arten betongkrokodil på ön Rögrund i Stockholms skärgård? Många seglare känner igen Rögrund genom krokodilstatyn på södra udden. I samband med en endagskonferens på denna vackra skärgårdsö undersökte CBI:s konstruktionsgrupp krokodilen. Den har drabbats av problem i form av sönderfall och rostande armering och bedömdes efter undersökning vara i behov av åtgärder. Betongkrokodilen byggdes år 1931 av fabrikör Christensen, som ägde Röda sigillets slips- och kravattfabrik och hade köpt ön Rögrund år Ön som ligger mitt emellan Jungfrufjärden och Nämdöfjärden i Stockholms södra skärgård, användes först som sommarställe och från 1940-talet som semesterhem för fab- rikens anställda. Sonen till fabrikören sålde sedan ön till Stockholms stad på 1960-talet, enligt uppgift under en seglats på Nämdöfjärden skrev Stockholms stad över ön på Skärgårdsstiftelsen. Sedan 2004 finns en anläggning med vandrarhem, konferensutrymmen, kafé och restaurang på ön. Ett besök på ön och en titt på krokodilen kan varmt rekommenderas. Mera information kan hittas på och Lars Johansson CBInytt

10 Doktorsavhandling om impregnering Hydrophobic Impregnation of Concrete Structures Effects on Concrete Properties Silanbaserade diffusionsöppna impregneringsmedel används på betongkonstruktioner i Sverige för att i första hand skydda armeringen från vägsalter, detta med dokumenterat goda resultat. Fokus i denna avhandling ligger på hur betongens materialegenskaper förändras genom en impregnering. Fukt- och kloridtransport har studerats i endimensionella flöden och från resultaten framgår tydligt att impregneringen begränsar vätsketransporten och därmed även transporten av ämnen lösta i densamma. Mängden fukt i det impregnerade ytskiktet är avgörande för jontransporter och jämviktsfuktkurvorna som tagits fram indikerar att inte bara inträngningsdjupet påverkas av fuktnivån vilket tidigare varit känt utan också vilken del av betongens porsystem som nås av impregneringsmedlet, något som kan vara avgörande för hur väl behandlingen kommer att fungera. Inträngningsdjupet är en viktig parameter vilket har bekräftats i såväl fält- som labundersökningar. Det exakta djup som krävs beror dock på flera faktorer och måste bedömas från fall till fall. Som exempel kan nämnas att resultaten från fältstationen i Eugeniatunneln pekar mot att % av kloridinträngningen i en betong med vct = 0,45 bromsas upp av en impregnering med 2-3 mm i inträngningsdjup. Åtgärder som förlänger en betongkonstruktions livslängd leder till ett bättre hushållande med naturresurser och därmed både ekonomiska och miljömässiga besparingar för samhället. Att impregnera betongkonstruktioner löser inte alla fuktrelaterade problem i betong men i många fall är det ett intressant alternativ som bör övervägas. Anders Selander anders.selander@cbi.se Doktorsavhandling om ultrafina partiklar Ultrafine Particles in Concrete Influence of Ultrafine Particles on Concrete Properties and Applications to Concrete Mix Design Minskning av cementhalten i betong ger inte bara ekonomiska och miljömässiga fördelar. Det kan även göras av betongtekniska skäl. Andelen cementpasta i betong är kopplad till krympning och krypning av hårdnad betong och är även avgörande för temperaturhöjningen under betongens härdning. Därmed har den ett stort inflytande på risken för uppkomst av temperatursprickor. I avhandlingen undersöks ultrafina partiklars egenskaper och deras inflytande på betong. Inerta och reaktiva partiklar som är finare än cement betecknas som ultrafina i denna avhandling. Användningen av ultrafina partiklar i betong är idag möjlig på grund av utvecklingen av effektiva flyttillsatsmedel. Inverkan av olika mineraler som i allmänhet anses inerta har undersökts, även i kombination med reaktivt silikastoft. Inom avhandlingens ram har det inte tagits hänsyn till föreskrivna minsta cementmängder eller högsta tillåtna vctekv. Resultaten i avhandlingen visar att det är möjligt att ta fram betong med hög hållfasthet och täthet om man inte behöver ta hänsyn till nämnda begränsningar i normerna. Dessa specifikationer borde ersättas med funktionskrav (täthet, motstånd mot inträngning av klorider, mm). Slutsatserna av avhandlingen är att användning av ultrafina partiklar i betong har en stor potential. En del av cementet i betong kan bytas ut mot ultrafina partiklar utan att betongens egenskaper behöver försämras, i några fall har de även förbättrats. Baserat på resultat i avhandlingen har rekommendationer utarbetats för användandet av ultrafina partiklar i betongproportionering. Inom CBI Betonginstitutets program för grundforskning fortgår arbete inom området. Carsten Vogt carsten.vogt@cbi.se 10 CBInytt

11 En Betongbyggnadsdag med fokus på framtiden! Betongbyggnadsdagen arrangeras av Svenska Betongföreningen i samarbete med Cementa, CBI Betonginstitutet och Svensk Betong. Vi har ett litet annorlunda tema för Betongbyggnadsdagen i år: Vision 2030 En framtidsdag för betongbranschen. Istället för att ta upp dagens tillverkning, produktion och förvaltning diskuteras morgondagens samhälle och samhällsbyggande och hur betongsektorn måste förändras de närmaste 20 åren för att möta samhällsbyggandets kommande krav. Föreläsningar varvas med rundabordsdiskussioner, vilket gör att deltagarna har en möjlighet att vara med och påverka. Byggsektorn står inför en rad spännande utmaningar de närmaste 20 åren. Befolkningsmängden i storstäderna spås öka med 50 procent, vilket ställer krav på samhällsbyggandet. Behovet av bostäder, arbetsplatser, trafik och kommunikationer ökar, samtidigt som kraven på uthålligt samhällsbyggande är en självklarhet för alla aktörer. Efter att Mark Isitt, journalist med fokus på arkitektur och design, tittat tillbaka på hur samhället och samhällsbyggandet såg ut för 20 år sedan presenterar Håkan Cullberg, vd på Cullberg Arkitektkontor, den vision som tagits fram av en arbetsgrupp inom byggsektorn i samarbete med Svenska Betongföreningen. Dagens moderator är Åsa Söderström Jerring. Förutom att Åsa är styrelseproffs och konsult i byggsektorn är hon också ordförande i FIA (Förnyelse i anläggningsbranschen). I anslutning till Samhällsbyggardagen den 26 oktober kommer FIA att diskutera samhällets krav, hur man skapar förutsättningar samt mäter och utvärderar anläggningsprojekt. Hur ser samhällsbyggandet ut om 20 år? Tomas Hallén, teknisk direktör på Akademiska Hus, talar om upphandlingen och Göran Werner, avdelningschef på WSP Environmental, tar upp projekteringen. Peabs miljöchef Kristina Gabrielli talar om byggarbetsplatsen och CBI Betonginstitutets vd Johan Silfwerbrand avslutar med forskningen. Som vanligt delar vi ut Svenska Betongföreningens Guldmedalj och pris till Årets bästa examensarbete. Dagen efter anordnas ett studiebesök vid GRYAAB:s anläggning Ryaverket, Göteborgsregionens reningsverk. Ryaverket har nyligen byggts ut med en kväve- och fosforrening för att uppfylla kommande krav på rening av avloppsvatten. I år är det Göteborgs tur. Vi ses på Elite Park Avenue Hotel den november! Richard McCarthy Ordf. i organisationskommittén richard.mccarthy@cbi.se Anmäl dig via foreningen senast 10 november! CBInytt

12 Synpunkten Helheter och detaljer Helhetssyn, helikopterperspektiv, holistisk världsbild tre allitererande modeord. Alla används de som ett medel för att nå det hållbara samhället. Man får inte fastna i detaljer. Att ta bilen till återvinningscentralen med den enda tomflaskan är kanske det mest kända exemplet där miljökostnaden är så mycket större än miljövinsten. Tyvärr tror jag att många som talar om helheter gör det för att de tycker att detaljerna är för komplicerade. Det var så länge sedan man gick i skolan eller tog examen. Men inte minst inom byggsektorn är det oftast detaljerna som är avgörande. De stora, svepande rörelserna räcker inte och det är sällan som de enkla lösningarna ger ett tillräckligt bra resultat. Det var länge sedan Alexander löste den gordiska knuten med ett svärdshugg och Christoffer Columbus med sitt Columbi ägg ställde ägget på högkant. Vi behöver tillgång till många olika yrkesmänniskor som kan olika detaljer och vi måste ha en byggprocess där samarbetet mellan skickliga tekniker fungerar friktionsfritt genom byggprocessens alla led. Vad hjälper en aldrig så bra organisationsplan ifall man väljer fel detaljlösning av t.ex. fasaden? Glädjande nog verkar byggbranschen ha förstått värdet av detaljkunskaper. På CBI Betonginstitutet har vår kursverksamhet noterat all time high flera år i rad. De kompetensgivande betongkurserna klass I och klass II har rekordmånga deltagare och intressent för våra kurser om golv, reparationer och normer är också stort. Kanske tycker Du käre läsare att krönikören har fastnat i detaljerna? Så är det inte, han är fullt medveten om att helheten t.o.m. kan vara större än summan av detaljerna. Holismen är en teori som hävdar just det. Men helheter måste byggas av funktionella och felfria delar och skall de beräknas måste både de- taljerna och beräkningsmetoderna vara korrekta. Livscykelkostnadsberäkningar (LCC) och livscykelanalyser (LCA) kan t.ex. ge i stort sett vilket resultat man vill genom att man väljer ingångsdata och beräkningsmetoder på ett tendensiöst vis. Betongsektorn har liksom övriga delar av byggsektorn ett stort behov av livscykelanalyser som är korrekta, transparanta och vederhäftiga samt tål kritisk granskning. Det är med stor glädje jag kan berätta att CBI Betonginstitutet har anställt en egen LCA-specialist. Han heter Otto During och har arbetat mer än tio år med livscykelanalyser på Industriell Ekologi på KTH. Syftet med hans tjänst är att hela samhället skall få tillgång till en person som dels kan betongområdet, dels LCC och LCA. Vi ser fram emot ett utökat samarbete mellan institutet och omvärlden inom miljöområdet. Johan Silfwerbrand johan.silfwerbrand@cbi.se Råvara Produktion Byggarbetsplats Färdig konstruktion Rivning/Återvinning 12 CBInytt

13 Notiser Ny bok om balkonger av Lars Johansson, CBI Betonginstitutet Balkonger besiktning, reparationer och underhåll Ett samarbete mellan CBI Betonginstitutet och Svensk Byggtjänst. Publicering förväntas i slutet av oktober. Boken kan beställas via webbutiken på Nytt jobb Urban Åkesson har lämnat CBI och arbetar nu på Trafikverket i Göteborg. Björn har tilldelats guldmedalj! Nya medarbetare Karin Appelquist är fil. dr i geologi och arbetar i gruppen Material och verksam i Borås. Otto During har tillträtt en tjänst i gruppen Konstruktioner som specialist på livscykelanalys. Otto är civilingenjör och verksam i Stockholm. Cecilia Eklund är ny receptionist i Stockholm. Ida Mattsson har börjat i gruppen Material. Ida är civilingenjör. Verksam i Borås. Johan Nilsson är vår nya vaktmästare i Stockholm. Patrick Rogers är laboratorieingenjör i gruppen Provning och kontroll och verksam i Stockholm. Vi hälsar samtliga välkomna! Ny VD för Svenska Betongföreningens Service AB Tidigare i år tilldelades Björn Schouenborg, CBI Betonginstitutet, Stenindustriförbundets medalj för Gagnerikt Arbete år 2009 vid förbundets årsmöte. Ur Sveriges Stenindustriförbunds motivering: Björn har på ett föredömligt sätt profilerat natursten som ett högklassigt bygg- och anläggningsmaterial. Han har genom sitt stora grundintresse för materialet lyckats med bedriften att få industrins företrädare att förstå vikten av att materialet och dess produkter presenteras på ett tekniskt adekvat sätt. Richard Mc Carthy, CBI Betonginstitutet, blir ny VD för Svenska Betongföreningens Service AB från och med den 1 januari 2011 då han efterträder Patrik Hult. Richard kvarstår dock som chef för Teknikspridning på CBI. Patrik har suttit i SBF:s styrelse sedan 1985 och varit dess VD sedan CBInytt önskar honom all lycka i framtiden! CBI:s informationsdag 17 mars 2011 Tema: Betong och bergmaterial i innovationskedjan Det som gör forskningsinstitut så spännande är att vi arbetar i hela innovationskedjan, från idé till förverkligande hos våra uppdragsgivare. Denna informationsdag kommer att ge flera olika exempel på det. Boka in torsdag 17 mars 2011 i Stockholm! Mer info kommer på CBInytt

14 Biblioteket Concrete Technology A.M. Neville & J.J. Brooks Second Edition, Pearson Education Limited. ISBN Concise Eurocode 2 for Bridges O. Brooker, P.A. Jackson & S.W. Salim The Concrete Centre, part of the Mineral Products Association, ISBN Det är de internationella betongorganisationerna som ligger bakom Eurokod 2. CEM-FIP MC 1990 blev dagens EK2. Nu har fib publicerat en ny mönsternorm (Model Code). Den kommer så småningom att ligga till grund för nästa version av Eurokod 2. Structural Concrete, Textbook on behaviour, design and performance The International Federation for Structural Concrete, fib bulletin 53. Second Edition, ISBN Model Code 2010, First complete draft, Volume 1 and 2 The International Federation for Structural Concrete, fib bulletin 55, ISBN Kontakt: Tuula Ojala, bibliotekarie, , tuula.ojala@cbi.se 14 CBInytt

15 Konferenskalender november Betongbyggnadsdagen 2010, Göteborg mars CBI:s informationsdag, Stockholm april ACI Spring Convention 2011, Tampa, USA april 12th Int. Conf. on Durability of Building Materials and Components, Porto, Portugal maj-2 juni 9th Nordic Symposium on Building Physics, Tampere, Finland maj-1 juni Nordiskt Betongforskningsmöte, Helsingfors, Finland juni fib Symposium Concrete Engineering for Excellence and Efficiency, Prag, Tjeckien augusti Int. Conf. on Applications of Statistics and Probability in Civil Engineering, Zürich, Schweiz augusti 9th Symposium on High Performance Concrete Design, Verification & Utilization, Christchurch, Nya Zeeland september 6th Int. Symposium on Sprayed Concrete, Tromsø, Norge december 7th World Congress on Joints, Bearings and Seismic Systems for Concrete Structures, Las Vegas, USA juni fib Symposium Concrete Structures for Sustainable Community, Stockholm juni Int. Congress on Durability of Concrete, Trondheim, Norge. Nordiskt Betongforskningsmöte, Helsingfors, 30 maj-1 juni 2011 Finland arragerar Nordiskt Betongforskningsmöte i Helsingfors. det är ett fantastiskt tillfälle för nordiska betongdoktorander att berätta om sina projekt. Deadline för abstracts är oktober fédération internationale du béton är den stora internationella organisationen inom betongområdet. fib ordnar minst ett symposium eller en kongress varje år. Symposierna brukar samla 300 forskare, betongexperter och andra betongintresserade från hela världen. Vi kommer att hålla ihop symposiet och inte ha fler än två parallella sessioner. Vi räknar med att få in över 100 bidrag om befib Symposium, Stockholm, juni 2012 Medan engelsmännen håller på att planera för OS i London 2012 är vi inom Betong-Sverige i full gång med att förbereda fib:s symposium som kommer att äga rum i början av juni samma år på KTH i Stockholm. Symposiet kommer att vara en del av Svenska Betongföreningens hundraårsjubileum. Temat för symposiet är Concrete Structures for Sustainable Community. fib eller tong och hållbarhet. Hållbarhet skall här ses i vid mening och vi välkomnar bidrag om material, konstruktion, produktion och estetik. Sista dag för att skicka in abstracts är den 1 april Mer information kommer inom kort på symposiets egen hemsida Johan Silfwerbrand johan.silfwerbrand@cbi.se CBInytt

16 Vill läsa CBInytt två gånger om året? Får du redan CBInytt men har bytt adress? Använd talongen och faxa/skicka till CBI Betonginstitutet, CBInytt, Stockholm, fax: eller e-post Namn Företag Adress Postnr/ort e-post Vid adressändring vänligen uppge även gamla adressen. CBI:s Intressentförening Finansiärer av CBI:s grundforskning Abetong AB Betongindustri AB Cementa AB Övriga medlemmar Alcron Chemicals CO AB Ny! Alfa Rör AB Aquajet Systems AB BASF Construction Chemicals Sweden AB Bekaert Svenska AB Benders Sverige AB Cemex AB Conjet AB Conmat AB EKA Chemicals AB FB Engineering AB AB Finja Betong MinFo Modern Betong AB NFM Flytgolv AB Nordkalk AB Parkering Malmö Projektengagemang Anläggningsunderhåll AB Färdig Betong AB Strängbetong Swerock AB Ramböll Sverige AB SABO AB SIKA Sverige AB SMA Karbonater AB SSAB Merox S:t Eriks Stenindustrins Forskningsinstitut AB Sto Scandinavia AB AB Stockholmshem Stockholms stad; Trafikkontoret Sveriges Bergmaterialindustri Ny! Svevia AB Sweco Structures AB Ny! Trafikverket Trion Tensid AB Tyréns AB Vattenfall AB WSP Sverige AB Intressentföreningens höstmöte äger rum torsdagen den 21 oktober i Stockholm med start kl Höstmötet kan ses som medlemmarnas chans till en kostnadsfri konsultation. Fråga CBI håller på att utvecklas till samma institution som dess föregångare Fråga Lund i ångtv. När Du läser detta är det för sent att ställa frågor till CBI Betonginstitutets specialister men om Du arbetar på ett medlemsföretag är Du varmt välkommen att komma till mötet och lyssna och ställa följdfrågor. I år kommer vi som lyssnar bland annat att få svar på frågor om reparation av sprickor, strålning från berg, underhåll av fasadelement, karbonatiserad betong och livscykelanalys. Medlemskap, något för ditt företag? Kontakta Johan Silfwerbrand, eller johan.silfwerbrand@cbi.se Mer information om Intressentföreningen finns på CBI Betonginstitutet Stockholm c/o SP, Box 857, Borås Tel: Tel: Fax: Fax: cbi@cbi.se