FAS-centra. Tio starka forskningsmiljöer för människors arbete, hälsa och livsvillkor

Transkript

1 FAS-centra Tio starka forskningsmiljöer för människors arbete, hälsa och livsvillkor

2

3 Den svenska forskningspolitiken inriktas i allt högre grad mot att främja ökad internationalisering och högre vetenskaplig kvalitet, något som ytterligare betonas i den senaste forskningspolitiska propositionen 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation. Tidigare har regeringen avsatt särskilda medel för att utveckla starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har beslutat stödja tio starka forskningsmiljöer, så kallade FAS-centra, under de kommande tio åren. Dessa centra får ett större stöd under en längre tid än vad som annars är brukligt. FAS anser, att det är väsentligt att etablera starka forskningsmiljöer inom alla sina huvudområden. Det är viktigt att forskning inom FAS ansvarsområde får samma möjligheter som andra forskningsområden att utveckla spetskompetens. Det gäller även nya forskargrupper inom dessa områden. Syftet med denna broschyr är att presentera en översikt över FAS-centras inriktning och organisation. De olika inriktningarna är: åldrande och stödjande miljöer; hälsa och samhälle; samspelet mellan mental och fysisk hälsa; global hälsoforskning; hörselskador i arbetslivet; medicin och teknologi för arbetsliv och samhälle; social förändring och ojämlikhet över livsförloppet; äldre; alkohol och droger; och, slutligen, arbete och välfärd i ett mångetniskt samhälle. Dessa centra utgör en kvalitetssäkring i FAS ansvar för att främja kunskapsbildningen inom områdena arbetsliv, folkhälsa och välfärd. De kommer att fungera som broar mellan svensk och internationell forskning. De kommer att förse praktiker och beslutsfattare på nationell och lokal nivå med kunskap. Med stora inslag av vetenskaplig inspiration och analytisk förmåga bör de vara aktiva medlemmar på den europeiska och globala forskningsarenan. Stockholm i november 2008 Erland Hjelmquist Huvudsekreterare Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 3

4 FAS-centrum för forskning om äldre Hur ser skillnaderna i åldrandet ut för olika grupper? Hur mycket ohälsa kan förebyggas? Kan milda kognitiva problem förutsäga vem som senare får demens? Det är tre av de mest intressanta forskningsfrågorna för Ageing Research Center (ARC) inför framtiden, menar Laura Fratiglioni, professor i geriatrisk epidemiologi och direktör för ARC. ARC är ett nationellt forskningscentrum, grundat år 2000 med finansiering från FAS, som har till uppgift att studera åldrandet på ett tvärvetenskapligt sätt. Vad håller människor friska och vad orsakar sjukdom hos äldre? Karolinska Institutet och Stockholms universitet driver gemensamt organisationen, som nu också har utsetts till ett av tio FAS-centra. Vi väljer medvetet att använda pengarna till att anställa seniora forskare och det har visat sig vara en mycket framgångsrik väg, säger Laura Fratiglioni. Forskarna är tillräckligt internationellt kända för att få nationella och internationella forskningsanslag, men har inte tidigare haft tillfälle att arbeta med de här specifika frågorna. Så det är en strategi som vi kommer att fortsätta med. Innehållet i forskningen kommer att följa ARCs tidigare forskningslinjer och bygga på olika studier utifrån de egna stora databaserna som Kungsholmsprojektet, SNACK och SWEOLD. Perspektivet är multidisciplinärt och omfattar bland annat geriatrik, epidemiologi, psykologi och socialgerontologi. Hälsa hos äldre är ett slutfenomen, ett resultat av vad som har hänt tidigare i livet, Prof. Laura Fratiglioni när vi föddes, ungdomstiden, medelåldern, säger Laura Fratiglioni. Därför har vi ett livstidsperspektiv i vår forskning. Inför framtiden är det tre områden som är särskilt intressanta, menar hon. Det första handlar om sociala faktorer i åldrandet som effekter av minnesträning, läkemedelsanvändning samt multisjuklighet hos äldre. Vi vill bland annat studera om det är möjligt att minska konsekvenserna av att leva med många sjukdomar. Vilken roll spelar medicineringen och nutritionen för dessa äldres livskvalitet? Det andra forskningsområdet är skillnader i hälsa på äldre dar. Vi lever längre och längre, men lever vi längre och bättre eller längre och sämre? Ämnet är inte nytt, men vi kommer att analysera data från bland annat Kungsholmsprojektet, för att se hur äldres hälsa skiljer sig åt mellan olika grupper. Det tredje forskningsområdet handlar om hjärnans åldrande och särskilt intressant är studierna om mild kognitiv svikt, menar Laura Fratiglioni. Vi har sett att bara en tredjedel av dem som har den sortens problem efter 75 års ålder senare utvecklar demens. För övriga kan orsaken vara till exempel läkemedel, stress och depression. Är det möjligt att göra prognoser för att se vilka som kommer att drabbas av demens? Det är en intressant fråga som vi ska studera. Anslag till FAS-centrum: 10 miljoner kronor per år. laura.fratiglioni@ki.se 4

5 FAS-centrum för forskning om åldrande och stödjande miljöer CASE, Center for Ageing and Supportive Environments i Lund, har äldre och de miljöer där de lever som huvudfokus. Hur bör utemiljön, kollektivtrafiken och bostäderna utformas för att stödja aktivitet och hälsa på äldre dar? Det nya FAS-centrumet är resultatet av många års samarbete mellan professorerna Agneta Ståhl vid Lunds tekniska högskola och Susanne Iwarsson vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och deras gemensamma intresse för äldre människor och den miljö de lever i. De kommer gemensamt att leda arbetet inom CASE och förutom forskarna vid de egna fakulteterna kommer den Samhällsvetenskapliga fakulteten att delta i verksamheten. Jag är arbetsterapeut och har bland annat arbetat med bostadsanpassning för äldre och forskat om inomhusmiljöns betydelse för aktivitet och hälsa, berättar Susanne Iwarsson. Agneta Ståhl har forskat om tillgänglighet och säkerhet för äldre i utemiljön och kollektivtrafiken och under de senaste tio åren har vi samarbetat med varandra och med många duktiga forskare från olika håll. CASE är ett sätt för oss att samla och utveckla forskningen när det gäller det här området. En ny fråga är att studera personer som tidigt i livet har drabbats av sjukdomar och se vilka behov de har när de åldras, till exempel när det gäller boendet, säger Susanne Iwarsson. Ett annat område är att studera miljöns betydelse för att förebygga fallolyckor. Det är också oerhört angeläget att studera vad som Prof. Agneta Ståhl Prof. Susanne Iwarsson händer när äldre oskyddade trafikanter råkar ut för trafikolyckor. Om man ser vilka faktorer som har betydelse för olyckorna, har man lättare att arbeta förebyggande. Forskargrupperna inom ramen för CASE kommer också att följa människor och miljöer över tid. En skånsk kommun har till exempel byggt om utemiljön i ett område för att passa äldre. Vi har nyligen genomfört en första uppföljning av insatserna för att se om de äldre har märkt någon skillnad: är de ute mer, sker det färre olyckor? Vi kommer också att följa ombyggnaden av ett sjukhem till seniorbostäder och dels samla in objektiva data om boendestandard och miljöhinder, men även intervjua de äldre om hur användbar bostaden är och hur den påverkar deras livskvalitet och hälsa. Ett av målen för forskarna vid CASE är att hälften av Sveriges kommuner om tio år ska ha tilllämpat de nya forskningsresultaten. Det handlar om att ge olika aktörer i samhället underlag att skapa miljöer som fungerar för äldre, där de kan ta sig in och ut ur bostaden, utnyttja kollektivtrafiken och har en miljö som ger dem möjligheter att upprätthålla sitt sociala nätverk, säger Susanne Iwarsson. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. susanne.iwarsson@med.lu.se 5

6 FAS-Centrum för hälsa och samhälle Vi är intresserade av vad som bestämmer folkhälsan i ett land och varför hälsan för olika grupper i samhället utvecklas olika. Så sammanfattar professor Denny Vågerö vid CHESS, Centre for Health Equity Studies vid Stockholms universitet/karolinska institutet, den tvärvetenskapliga forskarmiljön som nu har utnämnts att vara ett FAS-centrum under de kommande åren. Vi kommer att arbeta inom ramen för CHESS och utifrån minst två olika forskningslinjer, säger han. Den ena handlar om att se på en människas hälsa utifrån ett livsperspektiv. Hälsotillståndet i vuxen ålder är enligt det synsättet en effekt av hur en människa har levt tidigare när det gäller miljöfaktorer, sociala förhållanden och även genetiska förutsättningar. Vi tittar mycket på förhållanden tidigt i livet, fostermiljöns och familjens betydelse, barns hälsa, utveckling och skolframgångar. Barn som inte växer optimalt i moderlivet eller utsätts för konflikter i hemmet riskerar till exempel att få högt blodtryck i vuxen ålder. Det finns med andra ord en tydlig koppling mellan tidiga faktorer och hälsa senare i livet. Den linjen ska vi utveckla nu bland annat utifrån en studie av personer födda 1915 till 1929 i Uppsala och deras barn och barnbarn. Vi ska alltså följa upp hälsan för tre generationer. Prof. Denny Vågerö En annan forskningslinje som vi ska utveckla handlar om kontextuella inflytanden, det vill säga hur en människas hälsa påverkas av sociala sammanhang, till exempel i skolan eller i ett bostadsområde. Vi har också dragit igång ett internationellt projekt där vi tittar på hur den nordiska politiken har påverkat folkhälsan i de olika länderna. En första rapport visar klara kopplingar mellan politiska reformer som barnbidrag och att både kvinnor och män har möjlighet att arbeta, och att barnfattigdomen är väldigt låg. CHESS har funnits sedan 2001 och är likaägt av Karolinska institutet i Stockholm och Stockholms universitet. På CHESS arbetar 25 forskare och forskarstuderande med bakgrund i medicin, psykologi och sociologi. En viktig uppgift och förutsättning för de studier som görs är att vårda befintliga databaser och konstruera nya. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. denny.vagero@chess.su.se 6

7 FAS-centrum för forskning om samspelet mellan mental och fysisk hälsa Finns det ett samband mellan fetma eller alkoholkonsumtion i medelåldern och kognitiva funktioner senare i livet? Kan psykologisk stress leda till hjärt/kärlsjukdomar? Det är inriktningen på några av studierna vid EpiLife, det nya FAS-centrumet vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Den övergripande frågan för forskarna är att se hur kropp och själ samverkar över hela livsprocessen. Vi har en lång tradition i Göteborg att arbeta med stora populationsstudier som sträcker sig över många år och i EpiLife kan vi samordna våra forskningsinsatser på ett nytt sätt, säger professor Lauren Lissner som är projektledare för det nya FAScentrumet. Forskarna, som kommer från flera olika discipliner som folkhälsa, hjärt/kärlsjukdomar, psykiatri, psykologi och nutrition, kommer att koncentrera sig på fyra större områden. Vi ska bland annat titta på hur psykosociala faktorer hänger ihop med hjärt/kärlsjukdomar, säger Lauren Lissner. Ett annat område handlar om hur ålder och åldrande påverkar den mentala hälsan. Där ska vi bland annat studera kopplingen mellan alkohol och depression i olika åldrar och vilka sociala faktorer som är relaterade till alkoholism. En annan studie på det området handlar om hur människors funktionella kapacitet påverkas av åldern, det vill säga hur man kan klara sig och ta hand om sig själv i sitt dagliga liv. Prof. Lauren Lissner Det tredje området för forskarna vid EpiLife är att studera fetma över ett livsperspektiv. Där har vi sett flera intressanta nya resultat den senaste tiden, säger Lauren Lissner. Barnfetmaepidemin i Göteborg och resten av landet håller på att plana ut. Samtidigt kan man se att vissa socialgrupper fortfarande har förhöjda risker för fetma. Vi ska nu försöka utveckla en interventionsstudie för att se om man kan påverka utvecklingen bland utsatta grupper med sämre ekonomi, lägre utbildning och dem som bor i invandrartäta områden. Det fjärde området handlar om riskfaktorer för demens, t.ex. Alzheimers. Vi har studier där vi kan följa utvecklingen hos människor från medelåldern och uppåt och vet redan nu att vinkonsumtion i medelåldern är förknippad med en minskad risk för demens hos kvinnor, säger Lauren Lissner. Å andra sidan visar flera studier att fetma är förknippad med en högre risk. Utöver dessa områden kommer EpiLife att arbeta med övergripande forskningsfrågor som att utveckla metoder, hypoteser och även bevaka frågeställningar som handlar om etik. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. lauren.lissner@medfak.gu.se 7

8 FAS-centrum om global hälsoforskning Hälsa och globalisering hänger allt tydligare ihop. Det menar professor Stig Wall, som är projektledare för det nya FAS-centrumet om global folkhälso forskning, med placering vid Umeå universitet. Han tar sjukdomen SARS som exempel. Den spreds via globaliseringen, men kan också bekämpas tack vare globala kontakter. Det forskningscentrum han nu håller på att bygga upp har sitt ursprung i enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap i Umeå, men sin bas i ett flertal forskningsprojekt och samarbeten i framför allt Etiopien, Tanzania, Vietnam, Indonesien, Nicaragua och Sydafrika. Under många år har forskare i Umeå samarbetat med forskare i dessa länder och byggt upp omfattande fältdatabaser och forskningsstationer i respektive land. Dessutom har institutionen sedan flera år en internationell mastersutbildning. Nu samlas projekten i det nya forskningscentrumet. Basen är även i fortsättningen samarbetet med fattiga länder, men i fortsättningen kan studierna och samarbetet läggas upp mer långsiktigt. Många av projekten syftar till interventionsstudier om hur man kan förbättra folkhälsan. I flera studier kommer vi att titta på utvecklingen av riskfaktorer för hjärt/kärlsjukdomar och jämföra med den ekonomiska utvecklingen, säger Stig Wall. Pengar skapar inte alltid bättre hälsa. Folkhälsoområdet har även sina grundvetenskapliga frågor som vi kommer att få tid att arbeta med nu. Det gäller bland annat nya metoder för att utvärdera interventionsstudier. Prof. Stig Wall Forskning om folkhälsa är ett komplext område, betonar han. Fattiga länder har en dubbel sjukdomsbörda. De drabbas både av fattigdomssjukdomar som HIV och undernäring och klassiska folkhälsosjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och stroke. Därför kommer centrumet i Umeå att drivas tvärvetenskapligt. Ingen enskild forskare kan klara alla de här frågorna, säger han. Här finns medicinare, sociologer, statistiker, socialarbetare, sjukgymnaster och inte minst hälsoekonomer som kan utvärdera om en satsning var värd pengarna och hur de kan användas mest effektivt. Många av våra doktorander är från andra länder, en satsning vi nu kan utveckla. En del av forskningen berör folkhälsoarbetet i Sverige. Även om vi till stor del bedriver vår forskning i andra länder lär vi oss mycket om hur vi ska hantera våra egna problem, säger Stig Wall. När vi arbetade med interventionsstudier och samarbete på bynivå för att förhindra spridningen av HIV i Tanzania, fick vi erfarenheter som vi sedan har dragit nytta av när vi har arbetat för att minska hjärt-kärlsjukdomarna i Norsjöprojektet här i Västerbotten. Det projektet leds härifrån och vi har en mycket intressant databas som vi fortsätter att bygga ut nu. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. stig.wall@epiph.umu.se 8

9 FAS-centrum för forskning om hörselskador i arbetslivet Forskning om hörselskador är inget nytt område, men den satsning som nu byggs upp vid Karolinska Institutet är något av en pionjärinsats, menar projektledaren professor Mats Ulfendahl, tillika chef för Centrum för hörseloch kommunika tionsforskning vid KI. Vi knyter till oss helt nya sorters forskare och inriktar oss mer på forskning som berör arbetslivet, både när det gäller att hitta riskfaktorer och bra metoder för skydd och rehabilitering. Hörselskador i arbetslivet är ett stort problem, betonar Mats Ulfendahl. Drygt 14 procent av den svenska befolkningen har hörselproblem som påverkar deras dagliga kommunikation. Man tror ofta att det bara handlar om äldre människor, men det är fel. Drygt 60 procent är faktiskt i arbetsför ålder. Dessutom ser man en stor ökning av hörselskador bland yngre och medelålders. Därför är det viktigt att forskningen också riktar in sig på problem som uppstår i arbetslivet, menar han. Det nya FAS-centrumet för forskning om hörselskador kommer att arbeta som ett särskilt projekt inom ramen för den nuvarande organisationen på Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning vid KI i Stockholm. Åtta seniora forskare har i uppdrag att bygga upp forskargrupper kring tre omfattande program. Prof. Mats Ulfendahl Ett tema är epidemiologiska studier för att hitta riskfaktorer i arbetslivet som beror på genetiska förutsättningar. Det är ett helt nytt område när det gäller hörselskador och vi kommer att samarbeta med världsledande epidemiologer som inte tidigare har forskat om hörselproblem, säger Mats Ulfendahl. En av de databaser vi kommer att använda är tvillingregistret på KI. Om vi lär oss mer om detta kan vi kanske se hur man kan undvika eller bygga bort risker i arbetslivet. Det andra temat handlar om sambandet mellan de biologiska processerna i kroppen och hur hörselskador uppstår. Vad händer till exempel i kroppen när den utsätts för buller? Hur mycket påverkar stress förekomsten av hörselskador? Där finns det fortfarande begränsad forskning även om vi vet att hörselskadade är överrepresenterade bland dem som är sjukskrivna för utbrändhet, säger Mats Ulfendahl. Det tredje forskningsprogrammet handlar bland annat om psykosociala faktorer, vilka mekanismer som leder till utstötning i arbetslivet och hur rehabilitering ska läggas upp för att vara framgångsrik. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. mats.ulfendahl@ki.se 9

10 FAS-centrum METALUND Centrum för medicin och teknologi för arbetsliv och samhälle Den medicinska och tekniska forskningen måste samordnas för att hitta och minska riskerna för de stora folkhälsosjukdomarna. Det är huvudtanken bakom det nya FAS-centrumet METALUND. Därför har de kommande årens forskning ett mycket tydligt fokus på att identifiera riskfaktorer i arbetsmiljön och den yttre miljön som på ett tydligt sätt påverkar människors hälsa. Forskargruppen vill dessutom att samarbetet mellan de olika disciplinerna ska leda till att kunskapen omsätts i praktiken och används förebyggande, innan skador uppstår eller människor drabbas av ohälsa. Det gäller oavsett om man tar fram ny teknologi, utvecklar nya produktionssystem inom industrin eller ser över gränsvärdena för mängden skadliga partiklar som får finnas i luften på en arbetsplats. Vid METALUND arbetar forskare som i vanliga fall finns vid avdelningen för yrkesoch miljömedicin, medicinska fakulteten och avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola. Vi har samarbetat i olika forskningsprojekt redan tidigare, men stödet från FAS gör att vi kan arbeta mer samlat med de här frågorna, säger Maria Albin som är docent i yrkes- och miljömedicin och projektledare för META- LUND. Associate prof. Maria Albin Forskarna har tagit fasta på de faktorer som är viktiga för folkhälsan som till exempel luftföroreningar i arbetsmiljön och den yttre miljön och hur de påverkar luftvägssjukdomar, hjärt/kärlsjukdom och födelsevikten. Om man omvänt tittar på hjärt/kärlsjukdomar kan man se att också buller i arbetsmiljön och den yttre miljön är en riskfaktor liksom vissa tunga metaller. Vi ska titta på den sortens samband och också titta på skyddande effekter som naturliga ljud och vissa landskapsbilder, säger Maria Albin. Vi har bland annat projekt på gång om hur människor trivs i sitt bostadsområde och kan redan nu se samband mellan vissa landskapstyper som varierad natur, vildhet och artrikedom och att människor trivs bättre, motionerar mer, är mindre överviktiga och så vidare. Det är viktig kunskap att ha med i samhällsplaneringen. METALUND arbetar mycket brett i skärningspunkten arbetsmiljö, yttre miljö och hälsa. Sammanlagt kommer sex forskargrupper att inrikta sina studier på ämnena luftvägssjukdomar, hjärt/kärlsjukdomar, njursjukdomar och diabetes, cancer och reproduktiv hälsa, stressrelaterade hälsoproblem samt metoder för riskbedömning och riskhantering. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. maria.albin@med.lu.se 10

11 FAS-centrum för forskning om arbete och välfärd i ett mångetniskt samhälle REMESO är namnet på det nya FAS-centrumet vid Linköpings universitet. Där kommer en forskargrupp under ledning av professor Carl-Ulrik Schierup studera migration och integrationsfrågor i förhållande till arbetsmarknadens och välfärdsstatens omvandling. Hur påverkas till exempel möjligheten att få jobb och utbildning av det faktum att man har invandrat till Sverige, det vill säga den etniska bakgrunden? Frågorna är inte nya på universitetet. Sedan år 2000 har Tema Etnicitet byggt upp en forskarmiljö med stöd av resurser från bland annat FAS, Arbetslivsinstitutet och Norrköpings kommun, och det nya centrumet vidareutvecklar nu temat. Forskarna vid REMESO eller Centre of Excellence for Research on Migration, Economy and Society som det formellt heter kommer att studera frågorna utifrån tre sammanlänkade perspektiv och i samarbete med forskare i andra länder. Vi ser för det första på förändringar av arbetsmarknadens struktur och organisation i relation till migration och levnadsvillkor för människor med invandrarbakgrund, säger Carl-Ulrik Schierup. Vi undersöker betydelsen av en ny arbetsorganisation inom privat och offentlig verksamhet. Outsourcing kan till exempel medföra många led från beställare till utförare, menar Prof. Carl-Ulrik Schierup han. Ett byggföretag kanske får ett kontrakt för att sanera asbest i en fastighet och anlitar en underleverantör som låter avtalet gå vidare i flera led. Till slut kanske jobbet utförs för en låg ersättning av invandrade utan arbetstillstånd, löneavtal och skyddsutrustning. Forskarna vid REMESO kommer att kartlägga och följa processerna inom byggsektorn och hushållsnära tjänster och se vad förändringarna innebär för migranter, både när det gäller ekonomin, arbetsvillkoren och livsförhållandena i övrigt. Det andra perspektivet är att se hur arbetsmarknadens parter, myndigheter och frivilligorganisationer följer upp och förhåller sig till deklarationer om normer som handlar om arbetsvillkor, rasism och diskriminering som de har formulerats av FN, ILO OECD och EU. Det tredje perspektivet handlar om strategier för hållbar utveckling och medborgerliga villkor, det vill säga hur man i praktiken kan arbeta för att inkludera migranter i utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden. Vi arbetar dessutom på att bygga upp en nationell och internationell forskarskola och avsätter en betydande pott till gästforskare, säger Carl-Ulrik Schierup. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. carl-ulrik.schierup@isv.liu.se 11

12 FAS-centrum: Social förändring och ojämlikhet över livsförloppet Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har utsetts till att bli ett av FAS nya forskningscentra. Vi ser det som ett betyg på att den forskning vi bedriver idag är bra, säger professor Anders Björklund, projektledare för centrumet. Anslagen gör att vi kan arbeta mer långsiktigt och ger oss också frihet att snabbt ge oss in på nya viktiga forskningsprojekt. Vi kommer bland annat att utvärdera friskolereformen och göra en ny levnadsnivåundersökning. Institutet för social forskning studerar ojämlikhet och sociala förändringar i ett livsperspektiv. Det betyder att forskarna är beroende av bra databaser och studier där människor följs över en längre period i livet. Vi räknar med att kunna upprepa den longitudinella Levnadsnivåundersökningen, säger Anders Björklund. I den senaste studien som vi gjorde år 2000 intervjuade vi barnen om hur de själva upplevde bland annat sin hälsa. Det kommer vi att kunna följa upp nu och om tio år befinner sig dessa barn ute på arbetsmarknaden. Det ger oss helt nya möjligheter att studera sambanden mellan hälsa i tidiga år och hur det går för barnen senare i livet. Andra projekt på SOFI handlar om sambandet mellan föräldrarnas klasstillhörighet och barnens klasstillhörighet som vuxna och om motsvarande samband när det gäller föräldrarnas ekonomiska situation och vilka ekonomiska förutsättningar barnen har senare i livet. Prof. Anders Björklund FAS anslag innebär att forskarna på SOFI också kommer att studera hur politiska reformer påverkar sociala faktorer i människors liv, om besluten leder till större ojämlikhet. I en ny studie kommer forskarna till exempel att utvärdera friskolereformen på 90-talet och se om den bland annat ledde till skillnader i skolresultat. Det man kan befara är att vissa elevgrupper får en bättre utbildning medan andra förlorar, säger Anders Björklund. Då kan man tala om ökad segregation, men reformen kan också ha lett till att skolan över hela linjen har blivit bättre. För Anders Björklund handlar stödet från FAS till stor del också om frihet och möjligheten att engagera duktiga forskare som precis har doktorerat och har spännande idéer de vill utveckla. Annars måste de först söka om anslag till egen forskning vilket kan ta två år. Pengarna vi har fått gör också att vi kan arbeta mer internationellt. Vi är ofta ute på konferenser och träffar världsledande forskare. Om vi enas om en idé kan vi handla snabbt och sätta igång ett projekt med detsamma. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. anders@sofi.su.se 12

13 FAS-centrum för studier om alkohol och droger SoRAD, centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, forskar om konsumtions mönster när det gäller alkohol- och drogbruk och vilka konsekvenser det för med sig, bland annat socialt och kulturellt. Det faktum att en forskargrupp på SoRAD nu också har utsetts att bli ett FAS-centrum gör att forskarna kommer att kunna arbeta utifrån ett ännu bredare samhällsvetenskapligt perspektiv än tidigare. Vad ser till exempel samhället som normalt och avvikande när det gäller bruk av alkohol och droger? Vi vill bland annat titta på hur samhället väljer att dra gränsen och var man därmed väljer att lägga problemet, säger professor Börje Olsson, projektledare för det nya centrumet. Det handlar i förlängningen om vilka åtgärder man vidtar och vad de åtgärderna får för konsekvenser för den som pekas ut. Befäster åtgärderna en dålig situation eller är de en hjälp? De åtgärder samhället erbjuder behöver studeras, menar han. Vad innebär det till exempel att vissa sorters missbruk framför allt hanteras inom rättsväsendet och andra inom sociala och medicinska vårdsystem och det faktum att den vård som erbjuds bara kommer ett fåtal till godo? Vi vet att de allra flesta som förändrar sina alkohol- och drogvanor gör det på egen hand och inte med hjälp av vården, säger han. Vi Prof. Börje Olsson vill studera hur det går till och hur man kan stödja de processerna. Vi behöver också undersöka vilka som får vård idag och vad den betyder. Det finns ingen enskild åtgärd som är mest effektiv för att minska de negativa effekterna av för hög konsumtion. Vi tror att man måste förstå de olika mekanismerna tillsammans om man vill åstadkomma en förändring. Han hoppas att de kommande årens forskning ska ge en bred förståelse för vad som gör att människor påverkas olika av sitt bruk av alkohol och droger och även ge en bättre kunskap om vilka konsekvenserna blir av de olika strategier som samhället utvecklar för att komma till rätta med problemen. Ambitionen hos Börje Olsson och hans kollegor är också att bidra till teoriutveckling och ny empirisk kunskap när det gäller den samhällsvetenskapliga forskningen om alkohol och droger. Särskilt viktigt är det att kombinera mer traditionell epidemiologisk forskning, baserad på stora datamängder och olika slag av statistisk analys, med kvalitativt inriktade analyser av till exempel olika policysatsningar och olika former av social kategorisering, menar han. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. borje.olsson@sorad.su.se 13

14 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) stödjer och initierar grundläggande och behovsstyrd forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom områdena arbetsliv, folkhälsa och välfärd. Arbetslivets inriktning och utveckling Samhällets regelverk och trygghetssystem Individens hälsa och levnadsvillkor I rådets huvuduppgifter ingår att: fördela medel till forskning utvärdera forskningen inom de egna ansvarsområdena identifiera områden för nya satsningar och utarbeta forskningsprogram i samråd med andra forskningsfinansiärer sträva efter att forskningsresultat görs tillgängliga, prövas och diskuteras i olika sammanhang arbeta för ökat nationellt och internationellt samarbete och utbyte inom forskarvärlden främja mång- och tvärvetenskaplig forskning arbeta för att öka förutsättningarna för yngre och nydisputerade forskare att fortsätta sin forskarkarriär främja genusperspektiv i forskningen verka för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen främja vetenskaplig publicering, kunskapsförmedling och dialog Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Postadress: Box 2220, Stockholm Besöksadress: Westmanska Palatset, Wallingatan 2, Stockholm Telefon: Fax: E-post: fas@fas.se Webbsida:

15

16 Best.nr Prospect Communication