MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MED MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Östra Olofstorp, Mjölby kommun

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MED MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Östra Olofstorp, Mjölby kommun Upprättad av byggnadskontoret i september Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att för planområdets ändrade användning beskriva direkta och indirekta effekter på människors hälsa och säkerhet, miljön, hushållningen med mark och vatten och andra resurser samt bedöma om förslaget kan leda till betydande miljöpåverkan. MKB är både ett systematiskt sätt att öka miljöhänsynen i planeringsprocessen och ett beslutsunderlag som ska ge särskild tyngd till miljöaspekterna vid sidan av tekniska och ekonomiska aspekter. Bedömningarna är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att bedömningarna i denna beskrivning omvärderas. Motiv Översiktlig miljöbedömning med checklista för behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning har utförts i september 2006 och konstaterat att planförslaget kan tänkas ge upphov till betydande miljöpåverkan. Därmed ska MKB utföras enligt Plan- och bygglagens 5 kap. 18 PBL och Miljöbalkens 6 kap. 12. Innehåll och bilagor MKB:n omfattar regleringar och skydd enligt preliminär bedömning och fördjupas kring hästar, trafikbuller, trafiksäkerhet och dagvatten. Bullerkarta, skyddsavstånd till hästar och markavvattningskarta bifogas. Planförslaget i korthet Syftet med förslaget är att skapa nya bostäder genom att utöka Mantorp med ett nytt område i öster. Inom området ryms ca bostäder, företrädesvis villabebyggelse men kvarteren kan även rymma rad- och parhus. Verksamheter med begränsad omgivningspåverkan prövas i norr och markreservat till förskola i sydväst. Natur bevaras till stora delar, men intrång görs i före detta ängsmark mot Riddarängen och norrut. Förutom äldre skogsbestånd söder om planområde bevaras en vegetationsridå mot befintlig bebyggelse och en ny utvecklas mot verksamheter och travanläggning. Dagvatten fördröjs inom planområdet. Motiv till förändrad markanvändning är att tillgodose efterfrågan på bostäder i enlighet med översiktsplanen. Alternativ Nollalternativ: Utan förändring kan området fortsätta brukas för jord- och skogsbruksändamål. Utformningsalternativ: Anslutning till Riddarängen har prioriterats, men skulle kunna utgå; genomfart kan också begränsas genom trafikreglering. Lokaliseringsalternativ: Översiktsplanen anvisar även bostäder vid Hag och Mark. Ytterligare utbyggnad mot Veta och Spångsholm är möjlig, vilket redovisats i förslag till fördjupad översiktsplan Annan tänkbar markanvändning är verksamheter över hela området.

2 2 [Samrådsredovisning] Se planförslagets upprättade samrådsredogörelse. Synpunkter Påverkas ej Kan påverkas Kommentarer GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Förordnanden/skydd Riksintressen Järnvägen är en transportanläggning av riksintresse. Dess bullerutbredning är kartlagd och påverkar inte av planläggningen. Naturvårdsprogram Kommunens naturvårdsprogram 2001 anger naturvårdsintresse klass 3 område av kommunalt intresse för stora delar av vegetationen. Naturvårdsprogrammets naturvärdesbedömning är övergripande och har kompletteras med en fördjupad inventering. Planförslaget innebär att naturområdet delas av ny väg och bebyggelse. Intrånget begränsas genom en luftig förskoletomt med delvis bibehållen vegetation. Ekologiskt känsliga områden Förslaget tar i anspråk sankmark med alträd. Befintliga våtstråk och diken flyttas mot öster genom ny dikning och dagvattenfördröjning. Äldre träd bevaras. Fornlämningar Utöver milsten utmed äldre riksväg bedömer länsstyrelsen att området saknar fornlämningar. Skyddsavstånd till travanläggning / hästar Hästar ger upphov till olägenheter som lukt, flugor, damm och allergen. Det finns inga riktlinjer för andel allergen i luften, men skyddsavstånd ska bedömas från fall till fall enligt Boverkets allmänna råd Travanläggning med ca 250 hästar föranleder skyddsavstånd på m från stall. Bostäder föreslås 200 m från hagmark, 280 m från mindre stall och 390 m från större stallområde. Förskola föreslås >300 m från hagmark och > 500 m från större stallområde. Skyddszonen kommer planteras med tätbevuxen, städsegrön vegetation. Ytterligare naturmark lämnas för fri utveckling, men kan komma att tuktas med hänsyn till bostädernas ljusförhållanden.

3 3 Gödselanläggning ligger norr om stallområdet. Vindros med vindriktning och styrka fördelad i klasser (SMHI Malmslätt, 2000). Vindförhållanden vid Malmslätts väderstation liknar de i Mantorp enligt SMHI (samtal ). Förhärskande vindriktning är sydväst. Det blåser minst från travet mot området. Befintlig och planerad vegetationsridå ökar skyddet mot hästallergener, liksom de större byggnader som planeras utmed den gamla riksvägen. Hästallergen: Inga miljömedicinska studier har utförts inom planarbetet, men förslaget är framtaget efter jämförelser av analyser från Akademistallet i Uppsala och Åbytravet i Göteborg. Allergenhalt (U/m 3 ) vid källan Allergenhalt (U/m 3 ) 50 m från källan Akademistallet 30* 6 3,5 (ca 20 hästar) Åbytravet (200 hästar) 300** Allergenhalt (U/m 3 ) 100 m från källan S 6 tim/år. Figur ovan: Spridningsberäkning av hästallergen Akademistallet, Uppsala. Sammanställning av mätdata från stallet visade att halten hästallergen inne i stallet låg på U/m3 (32 hästar). Nivån utanför stalldörren var 316 U/m3, vilket snabbt sjönk till att ligga på en halt motsvarande ca 1% vid m från stallet och under detektionsnivån från 300m. Figurer ovan: Spridningsberäkning vid Åbytravet, Göteborg. SW 2 tim/år. Jämförelse mellan spridningsberäkningar (utan plank) med vindhastighet (0.5-2 m/s) respektive frekvensen, d.v.s. antal timmar/år. Källa: Beräkning av hästallergenhalter runt Åbytravet, Göteborg / Marie Haeger-Eugensson och Lena Elfman. (IVL Rapport 2006:10)

4 4 MILJÖEFFEKTER Mark Luft och klimat Det finns inga direkta rekommendationer för avstånd mellan bostäder och åkermark, men för tillstånds- och anmälningspliktiga objekt brukar följande villkoras: * Spridning av gödsel i växande gröda (detta sker mer o mer eftersom det är bra ur växtnäringssynpunkt) - minst 50 m till bostadstomt. * Stukalagring (="gödselstack") - minst 150 m till bostadshus. Skyddsplantering med 10 m bredd mot jordbruksmark anvisas i genomförandebeskrivningen. Vatten Dikningsföretag påverkas av att ytor hårdgörs inom området. Lokalt omhändertagande bedöms inte möjligt, men fördröjningsmagasin anläggs inom området. Beräkningar har gjorts med hänsyn till arealer och andel hårdgjorda ytor. Genomförandebeskrivningen anvisar att diken och fördröjningsmagasin anläggas för att magasinera minst 5500 m3 vatten. Vegetation Yngre skog utmed nuvarande åkerkant minskas och flyttas västerut. Större träd sparas. Exploateringen påverkar yngre alskog i sumpskog, vilket bildats vid tidigare exploatering. Som kompensation lyfts kulverterade diken i dagen med möjlighet att skapa levande vattenmiljöer. Djurliv Kvartersmark påverkar fria strövområden för djurlivet. Landskapsbild / Stadsbild Befintligt hus i norr utgör grindstuga till Mantorp och kompletteras genom förslaget av nya hus i linje mot sydväst, vilket kommer att ge orten en ny front mot öster. Det numer öppna landskapet övergår i tätort med bostäder från öster. Nya verksamhetsområden i norr kommer att ge infarten en nytt utseende. Förgårdsmarken mot väg 636 bör utformas med hänsyn till genomfartstrafik. Kommunal markremsa bör både kunna rymma träd och öppenhet gentemot företagen. Miljöpåverkan från Se text om buller och om travverksamhet.

5 5 omgivningen HÄLSOEFFEKTER Utsläpp Bostäder påverkas inte av några verksamheter med omfattande avgasutsläpp. Motorväg och väg Exploateringens vägar kommer medföra avgasutsläpp utan risk att beröra miljökvalitetsnormer. Vibrationer Markvibrationer från järnväg har inte beräknats. Avstånd till järnväg ca 330 m. Buller Området ligger mellan järnvägen och väg 636. Ingemansson har utfört en bullerberäkning av ekvivalenta nivåer ( ), samt beräkning av maximala ljudnivåerna från travbana ( ), motorbana ( ), väg- och tågtrafik ( ). Beräkningarna har utförts enligt gällande nordiska beräkningsmodeller. Hänsyn har inte tagits till kommande lokalgator i det aktuella området. Erforderliga bullerskyddsåtgärder för eventuell framtida spårutbyggnad hanteras av Banverket. Resultat redovisas i bilaga. Av resultaten framgår järnvägstrafiken är dominant, men att ekvivalent ljudnivå är under riksdagens riktvärde 55 dba och att den maximala ljudnivån från tågtrafiken är under 70 dba inom området. Befintlig bostad i norr exponeras för ekv nivå över 55 dba och maxnivå på ca 75 dba. Ny bebyggelse placeras så att riktvärden klaras. Nordlig vegetationsridå kan med fördel utformas med jordvall av schaktmassor för ökat bullerskydd från norr. Ljus Vegetationsridå kommer skugga tomtmark. För att minska skuggning kan vegetationen begränsas 20 m från tomtmark. Säkerhet Genomfartsgata ges gång- och cykelväg. Passage över väg 636 förutsättes utformas på ett trafiksäkert sätt. HUSHÅLLNING MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER Mark- och vattenanvändning + Utbyggnad i anslutning till befintlig bebyggelsen med infrastruktur och goda pendlingsmöjligheter. Naturresurser God jordbruksmark tas i anspråk. Transporter

6 6 Rekreation Andel skog minskas, men det aktuella området har låg besöksfrekvens; samtidigt sparas attraktiva skogspartier. Närmiljö för boende inom området. Området omges av skog i väster och söder och erbjuder en mindre närpark i centralt läge. Huvudgatan utformas med trädallé på en sida. Kulturmiljö Äldre hus ges varsamhetsbestämmelse. MILJÖBALKEN 3 & 4 kap om hushållning Järnvägen är av riksintresse, men påverkar eller påverkas inte. Miljökvalitetsnormer Berörs ej. Anmälan, tillstånd Åtgärder för markavvattning förutsätter tillstånd från Länsstyrelsen. Nedläggning av jordbruksmark är anmälningspliktigt. Ansökan och anmälan kommer sökas i samband med exploatering. SLUTSATS OCH MILJÖBEDÖMNING Den aktuella detaljplanen gör ett mindre intrång i naturmark klass 3. Hänsyn har tagits till buller, närhet till hästar och dagvatten. Kommunens samlade miljöbedömning är att planförslaget inte kan antas ge upphov till betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Någon särskild uppföljning kommer därför inte att ske, men MKB:n läggs till planhandlingarna och utnyttjas om stöd vid bygglov och annan handläggning. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN MKB och bedömning har upprättats av planarkitekt Håkan Sylvan.