BIOVÄRMEGUIDE. Dimensioneringsanvisningar för biovärmeanläggning Ariterm biovärmeprodukter Måttritningar

Transkript

1 BIOVÄRMEGUIDE Va r m t o c h s k ö n t. Dimensioneringsanvisningar för biovärmeanläggning Ariterm biovärmeprodukter Måttritningar 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 Ariterm Oy 4 Naturlig och förnybar energi som är inhemsk 4 7 Projektering och dimensionering av biovärmeobjekt 8 9 Ett välprojekterat biovärmesystem Biobrännare 14 Matarutrustningar för bränsle Bränsleförråd och bottenkonstruktioner Styrautomatik Arimatic för biovärmesystem Skydd mot bakbrand Biopannorna i Arimax 300-serien Pannorna Arimax Bio kw Biovärmecontainrar 30 Högeffektanläggningar Tillvalsutrustningar Systembeskrivningar för Ariterm Tekniska data och beställningsexempel 2

3 ARITERM ÄR EN INHEMSK TILLVERKARE AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM Företagets huvudprodukter är centralvärmepannor avsedda för produktion av värme och varmt tappvatten, biobränslesystem och helhetslösningar. I det breda modellsortimentet finns flera moderna uppvärmningslösningar för villor, lantgårdar och större bostads- och industrifastigheter. ARITERM deltar intensivt i utvecklingen av värmebranschen i intimt samarbete med branschens olika organisationer och med myndigheterna. Vi använder oss också av ett certifierat ISO 9001-kvalitetssystem, med vars hjälp kvalitetsnivån säkerställs i alla faser av verksamheten. Dessutom följer företaget ett certifierat miljösystem enligt ISO standarden. Alla Ariterm Oy:s pannor tillverkas enligt tryckkärlsdirektivets (PED) H- eller H1-modul. Som ett tecken på detta har alla pannor ett CE 0424-märke, vars användningsrätt har beviljats av Inspecta Tarkastus Oy. Dessutom har Ariterm Oy ett giltigt ASME-certifikat för tryckbärande anordningar, som möjliggör försäljning av produkterna också till den nordamerikanska marknaden. 3

4 NATURLIG OCH FÖRNYBAR ENERGI SOM ÄR INHEMSK Den moderna biovärmen är ett tryggt och ekonomiskt sätt att sköta uppvärmningen. De högklassiga biovärmelösningar som utvecklas och tillverkas av Ariterm Oy erbjuder ett effektivt och tillförlitligt sätt att utnyttja inhemska energikällor; skogsflis, träpellets, briketter, stycketorv och biomassor från åkrar. De inhemska källorna av värmeenergi stärker för varje år sin ställning inom finsk uppvärmning. Orsakerna till detta är enkla; bl.a. är skogsflis, träpellets och stycketorv förnybara, miljövänliga, inhemska och ekonomiska energikällor, och en övergång till dessa minskar utsläppen av svavel- och växthusgaser till atmosfären. De uppfyller kraven på hållbar utveckling som man idag ställer på energikällor för uppvärmning. Den moderna biovärmen är lättskött och i hög grad automatiserad, varvid den egna arbetsinsatsen för drift och underhåll av värmesystemet har kunnat minimeras. Denna utveckling har också gett upphov till en ny företagsform, värmeföretag, med en lokal företagare som säljer värme producerad med bioenergi till sina kunder. Som en inhemsk energikälla ingår trä som en naturlig del av uppvärmningen i Finland. Trä i olika former uppfyller utmärkt kriterierna för en bra energikälla: trä är miljövänligt och förnybart och ger i praktiken energi helt utan föroreningar. I dag växer det mera trä i de finska skogarna än vad som används; av trä som lämpar sig för energiproduktion lämnas årligen över 15 miljoner m 3 oanvänt. Flis är spån som huggs ur träd. Råvaran till flis kan utgöras av hela träd, avverkningsrester eller annat träavfall. Flisens kvalitet är av stor betydelse för hur bra systemen fungerar. Skogsflis har de bästa egenskaperna för energiproduktion. Stycketorv är det biobränsle som förnyas långsammast av de vanligaste biobränslena. Det är mest ekonomiskt om man ser till priset, men kräver i motsvarande grad mer underhåll av användaren. Därför lämpar torv sig bäst som bränsle i större biovärmeanläggningar. Torv kan också eldas i form av pellets, torvpellets. Då lämpar sig torv bra även i mindre biovärmeanläggningar. Träpellets är ett bränsle som är inhemskt, har jämn kvalitet och ett högt värmevärde. Träpellets tillverkas genom pressning av sågspån och kutterspån. Råvaran kommer huvudsakligen från företag inom den mekaniserade skogsindustrin. Vid framställning av pellets används inga tillsatsämnen, och därför är de lika miljövänliga som flisat trä. Träbriketter liknar till sin sammansättning pellets, men är betydligt större till storleken. På grund av sin större storlek lämpar sig träbriketter i första hand för anläggningar av en större storleksklass (> 500 kw). Spannmål i olika former är ofta tillgängliga på jordbruk. Spannmålens förbränningsegenskaper skiljer sig dock mycket från träbränslen. Andelen aska är upp till tio gånger så hög och askans smältpunkt är låg. Användning av spannmål som bränsle ökar rengörings- och underhållsarbetet avsevärt. Spannmålens lämplighet som bränsle måste alltid övervägas fall- och utrustningsspecifikt. Flis Stycketorv Träpellets Träbriketter PROJEKTERING OCH DIMENSIONERING AV BIOVÄRMEOBJEKT Denna Biovärmeguide är avsedd att vara en vägledande projekterings- och installationsguide för aktörer som sysslar med projektering och anskaffning av biovärmeanläggningar. Vid planering av en ny biovärmeanläggning kan man gå tillväga enligt schemat nedan: Värmeeffektbehovet beräknas (toppeffekt kw) Det totala energibehovet för ett år beräknas (kwh) Typ av ränsle väljs (flis, pellets, stycketorv, trä) Storleksklassen på årsförbrukningen av bränsle beräknas (lös-m 3 ) Bränslets lagringsvillkor och utrymmesbehov klarläggs Utrustningens utrymmesbehov klarläggs (samarbete med tillverkaren) En lämplig uppvärmningsutrustning väljs (typ, effekt, fabrikat) 4

5 Värmeeffektbehov Fastighetens totala värmeeffektbehov sammansätts av byggnadernas värmeförluster, ventilationen och förbrukningen av varmt tappvatten. Som riktvärden för effektbehovet kan värdena i tabellen här intill användas, när objektet är en ny/gammal bostadsbyggnad. Värmeeffektbehovet i olika typer av service-, produktions- och kreatursbyggnader måste bestämmas fallspecifikt, eftersom värmeförlusterna är mycket olika, bl.a. beroende av isolering, använd temperatur, ventilation, användning av vatten, öppning av stora dörrar osv. Om inga byggnadstekniska data finns tillgängliga, kan vid bestämningen av effektens storleksklass t.ex. användas värdet 20 W/rm 3. Effektbehovet för varmvattnet kan vara betydande under kort tid. Exempelvis kräver en vanlig dusch effekten 30 kw. Varmluftskanalernas effektförluster är ganska små. För moderna, välisolerade kanaler är värmeförlusterna ca 20 W/meter. Frågan bör kontrolleras med kanaltillverkarna. Nya bostadsbyggnader 18 W/rm 3 Gamla bostadsbyggnader W/rm 3 Räkneexempel I gammal bostadsbyggnad i gott skick yta 200 m 2 takhöjd x 2,60 m byggnadsvolym = 520 m 3 Värmeeffektbehov 520x25 W 13 kw Beräkning av värmeeffektbehov (toppeffekt) Exempel 1. LANTGÅRDSOBJEKT Bostadsbyggnad Yta 200 m 2 Takhöjd 2,60 m Byggnadsvolym 200 x 2,6 = 520 m 3 Värmeeffektbehov 520 x 25 W 13 kw Maskinhall Yta 300 m 2 Hallens invändiga höjd 3 m Byggnadsvolym 300 x 3 = 900 m 3 Värmeeffektbehov 900 x 22 W Ladugård Behov av extra värme under vintersäsongen Varmluftskanaler Uppskattade effektförluster (50 m lång varmluftskanal, 20 W/m) Varmt tappvatten 13 kw 20 kw 25 kw 1 kw Exempel 2. RADHUS + SKOLA En gemensam värmecentral för ett relativt nybygt radhus med sex lägenheter och en skola Bostadsbyggnad (nybyggt radhus) Byggnadsvolym m 3 Värmeeffektbehov x 20 W Skolbyggnad Byggnadsvolym m 3 Värmeeffektbehov x 30 W Varmluftskanaler Uppskattade effektförluster (200 m varmluftskanal, 20 W/m) Varmt tappvatten Radhus: uppskattad toppförbrukning 80 kw Skola: uppskattad toppförbrukning 75 kw Förbrukningstopparna kortvariga (max. 155 kw), 80 kw reserveras och resten lånas från uppvärmningssidan. n utrustas med en 150 kw värmeväxlare för tappvatten Toppeffektbehov 22 kw 90 kw 4 kw 80 kw 196 kw Två duschar, effektbehov 60 kw. Effektbehovet är kortvarigt och behöver inte beaktas separat, utan pannan förses med en tillräckligt effektiv tappvattenslinga. Toppeffektbehov 59 kw OBS! En korrekt bedömning av effektbehovet utgör grunden för ett välfungerande uppvärmningssystem! Man bör ovillkorligen diskutera med experter, eftersom en korrekt dimensionering gör att man undviker onödiga investeringar och säkerställer en oklanderlig funktion hos systemet. Under sommaren med många viloperioder är det viktigt att se till att draget är tillräckligt. Om tillräckligt bra drag (30 Pa) inte kan garanteras, bör man installera en undertrycksstyrd rökgasfläkt i utrustningen. I en anläggning utrustad med fläkt finns det möjlighet att anpassa skorstenens höjd efter omgivningen. stort. Den fuktigare flisen i sin tur skall man elda på sommaren. Fuktigare flis kräver längre driftperioder per producerad värmeenhet och på så sätt kan man utnyttja biobrännarens egenskaper på bästa sätt. Genom att förkorta viloperioderna kan både verkningsgraden och driftsäkerheten förbättras. Bränslets (flis) fuktvariationer kan utnyttjas genom värmebehovets säsongsmässiga variation. Det lönar sig att elda torr flis med bra värmevärde under vintern då värmeeffektbehovet är 5

6 Totalt energibehov under ett år Den totala årliga energiförbrukningen påverkar valet av förbränningsteknik och bränsle. I våra exempel är den totala årliga energiförbrukningen av den storleksklass som anges i tabellen. Exempel 1. LANTGÅRDSOBJEKT Bostadsbyggnad Maskinhall Ladugård Varmt tappvatten Totalt Exempel 2. RADHUS + SKOLA Bostadsbyggnad värmeförluster Varmt tappvatten Skolbyggnad värmeförluster Varmt tappvatten Totalt kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år Val av bränsle De vanligaste bränslena är flis, stycketorv, pellets och sågspån. Valet av bränsle påverkas åtminstone av följande faktorer: tillgång, transporter, lagring och torkning. Rökgasmängden blir också större och pannans dragmotstånd ökar. Då ökar rökgastemperaturen och mindre värmeenergi tas till vara. I tabellen nedan visas fukthaltens inverkan på årsförbrukningen av flis i exempelfallet 2 (radhus + skola: det totala energibehovet är kwh). Fukthalt 20 % årsförbrukning 270 lös-m 3 Fukthalt 30 % årsförbrukning 310 lös-m 3 Fukthalt 50 % årsförbrukning 450 lös-m 3 När flisens fukthalt ökar från 20 till 50 %, blir förbrukningen mer än 1,5 gånger högre! Fukthaltens inverkan på dimensionering och val av skorsten Då pannan körs på nominell effekt med dimensionerande bränsle är rökgasmängden konstant. Om fuktigare bränsle används, ökar bränsleförbrukningen och rökgasmängden. Detta bör också beaktas vid dimensioneringen av skorstenen och en eventuell rökgasfläkt. Effektens och rökgasens beroende av flisens fukthalt Rökgasens temperatur 500 Om flis eller stycketorv används som bränsle, måste man kontrollera bränslets huvudsakliga fukthalt och dess variation. En bra målsättning är att bränslets fukthalt inte ska överskrida 40 % i biobränslesystem med en effekt under kw. När det gäller flis måste man också beakta faktorerna som påverkar lagringsegenskaperna % n. 2,7 im 3 /MWh Jämförelse av energiinnehållen i olika bränslen 40 % Flis 850 kwh/lös-m 3 Stycketorv kwh/lös-m 3 Pellets kwh/lös-m 3 Lätt eldningsolja kwh/lös-m % 20 % Bränslets fukthalt % 10 % Bränslets fukthalt Med den moderna förbränningstekniken brinner även fuktigt bränsle, men när fukthalten ökar stiger bränsleförbrukningen kraftigt och pannans underhållsbehov ökar. Fuktigt bränsle brinner ofullständigt, sotar och ger mera aska Använd effekt i förhållande till pannans nominella effekt (%) n. 1,1 im 3 /MWh Effekt % Vid mycket fuktig flis (> 40 %) rekommenderar vi att utrustningen dimensioneras större än den nominella effekten. Avdunstningen av fukt under förbränningsprocessen kräver energi och för att uppnå samma måleffekt måste utrustningen överdimensioneras. Rökgaskurvan är uppmätt vid fliseldning. 10 %-kurvan motsvarar i praktiken användning av träpellets. Avläsningsanvisning: Vid tvärstrecket belastas utrustningen med bränsle med fukthalten 20 % vid 100 % effekt, varvid rökgastemperaturen är ca 180 C. 6

7 Årsförbrukning av bränsle Med olika bränslen uppgår årsförbrukningen i våra exempelobjekt till de följande teoretiska bränslemängderna: Bränsle Lantgård Radhus+skola Pellets 30 lös-m 3 70 lös-m 3 Stycketorv 70 lös-m lös-m 3 Flis 110 lös-m lös-m 3 Olja 8,2 m 3 20,5 m 3 Säsongmässiga variationer i bränsleförbrukningen Man bör observera att när systemet dimensioneras för den erforderliga toppeffekten kan bränsleförbrukningen under den varmaste tiden av året sjunka till en tiondel eller mindre. Val av biobrännare och biopanna Brännar- och panneffekten väljs i allmänhet efter den beräknade toppeffekten, om inga andra värmekällor används. I våra exempelfall väljs för lantgården brännaren och pannan med en nominell effekt på 60 kw och för radhuset/skolan 200 kw. ns och pannans effekter anges som nominella effekter, dvs man bör få ut en effekt på 200 kw från en kombination i vilken brännaren och pannan har effekten 200 kw. Vid val av biobrännare och biopanna bör du uppge för din utrustningsleverantör toppeffektbehovet (kw) för din fastighet och vilka bränslen som huvudsakligen används. Uppge också variationen i bränslets fukthalt (t.ex. flis %). Biobrännaren och pannan utgör en helhet, som bör fungera sömlöst tillsammans. Ariterms biobrännare och biopannor är från början konstruerade att bilda en kompatibel enhet. Effekter, kopplingar och olika anslutningar passar ihop utan problem och det viktigaste, förbränningsresultatet, är av högsta klass. Kännetecken på en bra biobrännare hög temperatur på lågan = pellets C, flis C, stycketorv 950 C låg luftfaktor, t.ex. under 1,4 (en hög luftfaktor minskar verkningsgraden) små utsläpp av kolmonoxid (CO-utsläpp), värden under 500 ppm (eller 0,05 %) små utsläpp av kväveoxider (NOX) brett driftområde (t.ex %) tillräckligt skydd mot bakbrand (säkerhet) Bränslestandarder EN Fasta bränslen. Kvalitetskrav på och kvalitetsklasser för bränslen. Kännetecken på en bra panna En brännare som förbränner fullständigt och effektivt kräver en panna som på effektivast möjliga sätt kan överföra värmen från brännarens heta rökgaser till pannvattnet. en konstruktion med stående konvektionsdel (förlänger serviceintervallen) lätt att rengöra låg rökgastemperatur ( C vid nominell effekt) tillräcklig eldyta (en förutsättning för att värmen effektivt ska överföras till pannvattnet) tillräckligt hög tryckklass (gör det möjligt att använda en tillräckligt hög temperatur) pannans vikt (indikerar dimensioneringen av eldytorna, hur robust konstruktionen är, pannans livslängd) Tryckkärlsdirektiv Tillverkningen av värmepannor omfattas för närvarande av tryckkärlsdirektivet (PED). Direktivet gör det möjligt att tillverka pannor av hög kvalitet inom olika kravnivåer. Grundnivån är en nivå som överensstämmer med s.k. god verkstadspraxis. Produktionen förutsätter inte extern kvalitetssäkring. Pannorna som tillverkas på denna grundnivå har en konstruktionstemperatur på max C, och produkten får inte förses med en CE-märkning som hänvisar till tryckkärlsdirektivet. Temperaturen finns inpräglad på pannans tillverkningsskylt. Tillverkningsnivån med högsta kraven är nivån enligt tryckkärlsdirektivets H- och H1-modul. Pannorna som tillverkas enligt denna mest krävande nivå har konstruktionstemperaturerna 120 C () / 135 C () / 150 C (6 bar) / 175 C (10 bar). En produktion som överensstämmer med den mest krävande tillverkningsnivån förutsätter en kontinuerlig extern kvalitetssäkring och tillverkaren beviljas ett separat certifikat för tryckbärande anordningar för produkter enligt H1-modulen. Alla Ariterm Oy:s pannor tillverkas enligt den mest krävande nivån. Som ett tecken på detta har alla Arimax-pannor en CE 0424-märkning som övervakas av Inspecta Tarkastus Oy. 7

8 ETT VÄLPROJEKTERAT BIOVÄRMESYSTEM Modell av ett fungerande biovärmesystem Delarna i ett biovärmesystem Bränslelager med skrapförråd Påfyllning av bränslelagret med frontlastare 8

9 Paluuyhde Omsorgsfull projektering ger ett bra resultat Grunden för ett fungerande, ekonomiskt och lättskött biovärmesystem är en omsorgsfull projektering. Innan man börjar bygga ska man utreda effektbehovet, välja utrustning och lösningar för bränslelagring utgående från det valda bränslet samt bestämma hur service och underhåll ska fungera, automatiseringsgraden och brandsäkerheten. Vi rekommenderar att man anlitar professionell hjälp vid projekteringen. När det gäller brandsäkerheten lönar det sig att kontakta de lokala brandskyddsmyndigheterna så tidigt som möjligt. Då får man myndighetens godkännande av brandskyddslösningarna redan på projekteringsstadiet. Ofta installeras värmesystem i en befintlig byggnad, men det lönar sig att också överväga en separat värmecentral eller en lösning med en färdigbyggd värmecontainer. Nyckelfaktorer vid projekteringen är bl.a. dimensionering av effekten, alstring av topp- och reserveffekten enkelt underhåll (passage till sotningsluckor m.m.) placering av luckor och brännare bränsleförrådets storlek och påfyllningssätt typen av matare och transportörer i bränsleförrådet och deras dimensionering nivån på skyddet mot bakbrand automatiseringsgrad och eventuell fjärrövervakning automatisk asktömning rökgasfläkt och/eller rökgasrenare Expansionskärl GSM-larm Skorsten Bakbrandsskydd x2 AVTA pulsstyrd släckningssystem Fjärrstyrning och kontroll via internet Anslutning för framledning Automatsotning Returanslutning Rökgasfläkt Rökgas renare Askskruv Matarskruvar för bränsle (förrådskruv, brännarskruv) Biobrännare med fläktar Asksockel Askkärl 9

10 HAKEJET BIOBRÄNNARE kw HakeJet är konstruerad främst för fliseldning. Dess öppna, halvcirkelformade brännarhuvud är tillverkat av gjutjärn. Detta gör rostret mycket hållbart och ger det lång livslängd. Tack vare det keramiska brännarvalvet får lågan tillräckligt hög tempera- Keramiskt brännarvalv Trapproster av gjutjärn tur och förbränningen blir fullständig. n kan utrustas med automatisk tändning, som genomförs med en varmluftsfläkt. HakeJet-brännaren är nästan helt inskjuten i pannans eldstad och spar därför utrymme i pannrummet. Det kan vara av avgörande betydelse när man förnyar ett uppvärmningssystem i befintliga utrymmen. HakeJet har separata fläktar för primäroch sekundärluft Brännarhuvudet MiniJet 40 med en fläkt för förbränningsluft Särskilt för eldning med flis HakeJet lämpar sig utmärkt för lantgårdar och andra objekt som har god tillgång till flis. Flisanvändning underlättar i hög grad effektiv skogsskötsel och som energikälla är flisen miljövänlig och förnybar. Flis får man antingen från flisproducenter i den närmaste omgivningen eller genom att göra sin egen flis. HakeJet är kompatibel med Arimax biopannor och matarsystem. Rekommenderad maximal fukthalt för flis är 40 %. HakeJet sedd bakifrån ns huvudmått HakeJet 40 kw 60 kw 80 kw 120 kw 150 kw 200 kw 250 kw 300 kw mått C (mm) diameter D (mm) vikt (kg) HakeJet-biobrännarna är kompatibla med Arimax biopannor. Adapterflänsar för rektangelformade brännaröppningar finns tillgängliga från fabriken. C Ø D 10

11 BIOJET BIOBRÄNNARE kw Vid utvecklingen av BioJet-brännarens vattenkylda brännarhuvud har Ariterm utnyttjat den bästa tillgängliga kunskapen från forskningen och användarna. BioJet är i första hand avsedd för träpellets, men även briketter och flis kan användas. BioJet har testats hos VTT och underskrider de strängaste utsläppsgränserna för närvarande (EN303-5): Verkningsgrad 90 %, kolmonoxid CO 150 mg/nm 3, partiklar 30 mg/nm 3, kolväteföreningar OGC 1 mg/nm 3. Vattenkyld mantel Keramiskt brännarvalv Trapproster BioJets egenskaper BioJets roster är hållbart med en lång livslängd. Mantelns vattenkylning håller temperaturen konstant mellan drift- och viloperioderna. Det keramiska brännarvalvet höjer lågans förbränningstemperatur upp till grader. Separata fläktar för primär- och sekundärluft möjliggör en optimal luftfördelning, vilket ger en låg luftfaktor (under 1,4) och alla rökgaser förbränns mycket omsorgsfullt. Det segmenterade rostersystemet kan hantera temperaturväxlingar och temperaturbetingade rörelser ännu bättre än tidigare och förlänger därmed brännarens och rosterns livslängd. BioJet i drift Utrustningen fungerar också bra vid låg belastning, det användbara effektområdet är %. Exempelvis erhölls verkningsgraden 90 % med pannan Arimax Bio 300 kw och pellets som bränsle vid nominell effekt, och 85 % vid låg belastning. BioJet 700 och 1000 som enbart är avsedda för pelletsanvändning är utrustade med tre fläktar för förbränningsluft. n kan utrustas med automatisk tändning. ns huvudmått () BioJet 60 kw 80 kw 120 kw 150 kw 200 kw 250 kw 300 kw 400 kw 500 kw 700 kw kw mått C (mm) mått E (mm) diameter D (mm) vikt (kg) BioJet-biobrännarna är kompatibla med Arimax biopannor. Adapterflänsar för rektangelformade brännaröppningar finns tillgängliga från fabriken. E C Ø D 11

12 MULTIJET BIOBRÄNNARE kw Smidig användning av biobränslen Ariterms MultiJet-biobrännare är konstruerad för att användas med flera olika bränslen. Lämpliga bränslen är bl.a. flis av olika slag, trä- och torvpellets, stycketorv samt olika bränslen från åkrar. MultiJet är försedd med ett rörligt roster, som gör att bränslet blandas effektivt på rosterytorna. Det rörliga rostret förbättrar överföringen av askan från brännarhuvudet till pannans askutrymme, framför allt vid bränslen som innehåller mycket aska. Rostrets drivenhet är en hållbar ställmotor med lång livslängd eller hydraulik på de större brännarna ( kw). Frammatningen av bränslet görs med ett matarsystem med två skruvar, som utgör en väsentlig del av utrustningens konstruktionsmässiga brandskydd. n har två (< 200 kw) eller fyra fläktar för förbränningsluft. Fläktarna styrs från styrcentralen så att blandningsförhållandet mellan bränsle och luft alltid hålls optimalt vid körning med olika effekter. I de större brännarna ( kw) kan olika mängder luft styras mot rostrets framoch bakdel beroende av den aktuella effekten som brännaren körs med. På så sätt uppnås en fullständig förbränning och en hög verkningsgrad i alla situationer. Även pannan håller sig renare genom detta. ns konstruktion och material har valts med tanke på de krävande förhållanden som biobrännaren kontinuerligt arbetar under. MultiJet kw är utrustad med en brännarskruv. De större MJ är utrustade med två parallella brännarskruvar, så att bränslet sprids ut jämnare på det breda rostret. Modellerna med två brännarskruvar kräver, beroende av bränslet och bränsleförrådets placering, en separat fördelningsskruv för transport av bränslet från silon eller förrådsskruven till de båda brännarskruvarna. n styrs med Arimatic styrcentral (se sidan 18 19). MultiJet kw = AM150 MultiJet kw = AM200 eller AM1000 MultiJet kw = AM2000, fråga fabriken om mer information! 12

13 15 MULTIJET BIOBRÄNNARE kw Huvudmått för MultiJet-brännaren kw A B C D E F min. G min. Vikt kg D A 137 E B E B G min C Fmin 13

14 MATARUTRUSTNINGAR FÖR BRÄNSLE Pelletsmatare PS-10 Vid användning av pellets kan brännarskruven ersättas med en pelletsmatare PS-10. Den har en inbyggd slussmatare och en nivåvakt för styrning av förrådsskruven. Pelletsmataren ger en jämnare bränslematning och är utrustad med ett extra bakbrandsskydd. Dessutom ingår ett pulversläckningssystem och en bakbrandstermostat i systemet. Pelletsmataren kan anslutas till brännare av typerna Bio- Jet, MultiJet ( kw) och HakeJet. Modeller: PS kw PS kw PS kw Brännarskruvarnas dimensionering Matarskruvarna i Ariterms biobränsleutrustningar är tillverkade av stål och är gjorda för att tåla de påfrestningar som olika bränslen förorsakar. Rätt val av skruvar har stor betydelse för att biovärmeutrustningen ska fungera felfritt. I system med två skruvar kan den inbördes placeringen av pannan och bränsleförrådet väljas friare. Fallschaktet kan på beställning göras med specialdimensioner, varvid placeringen av utrustningen kan anpassas efter det befintliga installationsutrymmet. Matningssystem med två skruvar Ett system med två skruvar rekommenderas på grund av det bättre bakbrandsskyddet. Fallschaktet mellan skruvarna ger ett avbrott i bränsletillförseln mellan bränsleförrådet och brännaren vilket förhindrar bakbrand. Fallschaktet tillsammans med den lutande brännarskruven bildar en vattenlåsliknande anordning i en bakbrandssituation. Matarskruvarnas kraftöverföring är dimensionerad efter skruvarnas storlek och det valda bränslet. Motorerna och växlarna är underhållsfria snäckväxlar och växlar med koniska/cylindriska kugghjul. Matningskruvar (2 st) Arimax Biopanna Bränsleförråd Fallchack Skruvarnas rekommenderade maximilängd är 5 m, medan olika systems minimilängder framgår av ritningarna för de olika modellerna (s ). Matarskruvarnas dimensionering, biobrännare kw Biobrännarens typ Skruvrörets diameter x godstjockleken i mm Skruvens diameter, mm Spel, mm 40 kw 139 x 4, x 7, kw 159 x x 7, kw 2 x 7, x 7,5 MJ700 och trapproster 700 kw 2 x 159 x x 7,5 MJ och trapproster kw 2 x 193,7 x x 7,5 Obs! Dimensioneringen sker från fall till fall vid stora objekt. Askskruvarna är dimensionerade efter panntypen (se sidan 31). Den del av askskruvarna som befinner sig inne i eldstaden är tillverkad av eldhärdigt specialstål. 14

15 BRÄNSLEFÖRRÅD OCH BOTTENKONSTRUKTIONER Fjädermatare J2-301 (Ø 1,5 3,0 m) och J4-501 (Ø 3,3 5,7 m) Fjädermataren är ett smidigt alternativ som förrådslösning för mindre fliseldningssystem. En lutande botten kan byggas för mataren eller den kan monteras direkt på golvet. Mataren lämpar sig för flis av god kvalitet och för pellets. Flisens maximala fukthalt får vara 30 % och den maximala styckestorleken 30 mm. Fjädrarna som roterar tillsammans med tallriken transporterar bränslet till förrådsskruven. Det är enkelt att anpassa fjädermataren till befintliga utrymmen, eftersom man kan välja fjädrarnas längd efter objektet. Förrådsskruven och tallriken har ett gemensamt ställdon. Man kan välja olika mått för förrådsskruven. Skruvens maximala stigningsvinkel är 17 o, för pellets 5 o. J2-301 Modell J2-301 Förrådets diameter Förrådets max. fyllhöjd (< 250 kg/m 3 ) F3 1,5 3,0 m 3,0 m F4 < 4,0 m 3,0 m Modell J4-501 Förrådets diameter Förrådets max. fyllhöjd (< 250 kg/m 3 / < 400 kg/m 3 ) GA3 3,3 m 7,0 m / 3,5 m GA4 4,1 m 7,0 m / 3,5 m GA5 5,1 m 7,0 m / 3,5 m GA6 5,7 m 7,0 m / 3,5 m J4-501 STANDARDKOMPONENTER J2-301 och J förrådsskruv - förrådsskruvens motor och kraftöverföring - fallschaktets övre del Skrapförråd T1 (1,5 x 3 m), T2 (3 x 3 m), K2 (2 x 2 m) Skrapförrådsbotten T2 innehåller två fram- och återgående skrapor, som styrda av automatiken transporterar bränslet till förrådsskruven som är placerad mitt i mataren. Skraporna manövreras elhydrauliskt separat från förrådsskruven, som har ett eget ställdon. Matarskraporna rör sig endast vid behov, så att bränslet inte packas på förrådsskruven. Volymen hos skrapförrådsbotten T2 är ca 3 m 3 och det är enkelt att bygga ett bränsleförråd i önskad storlek ovanpå mataren. Bränsleförrådets maximala storlek är 50 m 3. Skrapförråd T1 och K2 är utrustade med en skrapa och deras bottenstorlekar är T1 = 1,5 x 3 m och K2 = 2 x 2 m. Maximal förrådsstorlek är ca 20 m 3. STANDARDKOMPONENTER T1, T2 OCH K2 - förrådsskruv - förrådsskruvens motor och kraftöverföring - stångmatarens hydraulaggregat - fallschaktets övre del - AVTA-släckventil T1 T2 K2 15

16 Golvmatare TPYM Golvmataren baseras på samma teknik som de fabrikstillverkade stångmatarbottnarna, men levereras som lösa delar. Monteringen av matarna görs delvis i samband med gjutningen. Skrapornas antal och längd kan variera, och därför lämpar sig golvmataren bra för olika förrådslösningar. Bottenytan i förråd med golvmatare kan variera mellan 7,5 och 40 m 2. Förrådets volym kan vara upp till 200 m 3. Leveransens innehåll: - Bottenbalkar 2 4 st. D - Kantbalk (längden beroende av antalet skrapor) C - Matarskrapornas stänger, cylindrar (2 4 st.) samt styrkanaler som behövs för infästningen B - Mellanvägg (längden beroende av antalet skrapor) G - Förrådsskruv med växelmotor F - Hydraulaggregat H - Motskrapor (1 3 st./stångmellanrum) Tillvalsutrustning OBS! Leveransomfattningen kan variera från fall till fall. Skrapförråd K4 Skrapförrådsbotten K4 är moduluppbyggd, med grunddelens storlek 2 x 4 m. Den kan byggas ut till storlekarna 4 x 4 m eller 6 x 4 m med tilläggsmoduler, varvid förrådets påfyllningsintervall blir längre även i större biovärmeanläggningar. Modulerna är enkla att frakta också i normal godstrafik. Vid objektet fogas modulerna ihop, och skraporna och förrådsskruven fästs på sina platser. Leveransens innehåll: - Stabil stålram - Skrapförrådsskrapornas hydraulcylindrar (2 st.) - Hydraulaggregat 1,5 kw - Förrådsskruv Ø 135 mm + drivmotor 1,5 kw - Förrådsskruvens trågbredd 194 mm, skrapförrådsskraporna beroende av de valda modulernas antal (2 st.) - Inspektionsluckans gränslägesbrytare - AVTA-ventil TPYM *) De gjutna golvplanens höjder i mm Före montering - bränsleförråd servicegång pannrum Slutgiltiga nivåer - bränsleförråd servicegång pannrum Servicegång Bränsleförråd Pannrum 16

17 Förrådslösningar för pellets Pellets är till skillnad från flis och briketter ett bränsle med låg friktion och mycket jämn kvalitet. Pelletsförrådet behöver inga skrapor för att fungera. De från t.ex. jordbruket välkända stående silorna av stål lämpar sig väl för lagringen. Vågräta silon med V-botten är vanliga, särskilt i villor. Det är viktigt att silons väggar sluttar i en vinkel som inte understiger 50, annars är risken för valvbildning mycket stor och följden kan bli att systemet slocknar på grund av bränslebrist. Vid fastställandet av pelletsförrådets storlek bör man beakta pelletsleverantörernas minimistorlek för leveranser. Pellets klarar köld bra och luftfuktigheten är inget problem. De behöver dock skyddas mot direkt vattenbegjutning. I vatten sväller pellets till mångdubbel storlek och täpper till matarutrustningen. Uppskattning av bränsleförrådets volym Tänk efter hur en lämplig påfyllningsintervall skulle se ut, alltså hur ofta du vill ta hand om bränslepåfyllningen. Välj förrådets volym utgående från det påfyllningsintervall du vill ha och den beräknade dygnsförbrukningen (i tabellen nedan beroende av effektbehov och bränsle). 30 m 3 stående silo i stål Förrådets volym = påfyllningsintervall x dygnsförbrukning Tabellen anger toppförbrukningen av bränsle (förbrukningen vid högsta kontinuerliga effekt) per dygn. Beräknat med detta värde räcker förrådets volym alltså för den önskade påfyllningsintervallen under den kallaste vinterperioden. Under övriga tider är bränsleförrådets påfyllningsintervall längre. Effekt kw Dygnsförbrukning pellets, lös-m³ Dygnsförbrukning flis, lös-m³ 40 0,3 1,1 60 0,5 1,6 80 0,6 2, ,0 3, ,2 3, ,6 4, ,0 6, ,4 8, ,2 10, ,0 13, ,6 18, ,0 26,6 3 x 34 m 3 stående silo i stål Exempel 1. LANTGÅRD Exempel 2. RADHUS + SKOLA Toppeffekt 60 kw 200 kw Bränsle flis pellets Lämplig brännare HakeJet BioJet Dygnsförbrukning vid toppeffekt lös-m³ 1,6 1,6 9 m 3 liggande silo med V-botten Önskad fyllintervall 4 dygn 1 vecka Silovolym 4 x 1,6 = 6,4 m³ 7 x 1,6 = 11 m³ 17

18 ARIMATIC STYRCENTRAL AM150, AM200, AM1000, AM2000 Ariterms biovärmesystem styrs av en Arimatic-automatik, som vid behov kan förses med många tillvalsutrustningar. AM150 Arimatic 150 är en prisvärd styrcentral, som lämpar sig för HakeJet-, BioJet- och MultiJet-brännare upp till 150 kw. Förutom brännarstyrningen finns det i AM150 en styrning för förrådssystemet (matar- och förrådsskruv samt stångmatare). Styrcentralen är uppbyggd med programmerbar logik och systemets användargränssnitt är ett 2-radigt teckenfönster. Tillvalsutrustning som finns att tillgå till AM150: - Styrning av rökgasfläkt (TH1, TH2, TH3) - Styrning av askskruvar, 1 2 st. (extra styrcentral) - Pulsstyrt släcksystem - Ackumulatorbackup via UPS - GSM-larm Styrcentral Arimatic 150 AM200 Styrautomatiken Arimatic 200 har utvecklats för att motsvara behoven i normalutrustade värmecentraler. Automatiken lämpar sig t.ex. utmärkt för HakeJet-, BioJet- och MultiJet-brännarna. Styrcentralen är uppbyggd med programmerbar logik från Siemens och en 4 grafisk pekskärm utgör ett lättanvänt användargränssnitt för systemet. Vid konstruktionen av styrcentralen Arimatic 200 har särskilt beaktats möjligheten att förutom brännarstyrningen ska man med styrcentralen och det separat sålda tillvalsutrustningen på ett smidigt sätt kunna förverkliga styrningar för blandningspumpar och kylpumpar för brännarhuvudet (BioJet), två askskruvar, rökgasfläkt, automatisk sotning, pelletsmataren PS-10 (frekvensomriktarstyrd) och slussmataren JM20 för pellets. En finjustering av förbränningsprocessen är möjlig med restsyrestyrningen som säljs som tillvalsutrustning. Andra tillvalsutrustningar är GSM-larm, UPS-enhet, förbindelse för fjärrövervakning (via webbläsare) och s.k. containerutrustning (styrreläer för öppning av förrådets tak, ett hängmanöverdon och 10 A säkring för belysning samt en 16 A felströmsskyddad matning, t.ex. till vägguttag i containern). Lämplig för: HakeJet/BioJet/MultiJet-system kw. AM200-skärm 18

19 AM1000 Arimatic 1000 är en mångsidig styrautomatik för biovärmesystem, som smidigt kan skräddarsys efter de leveransspecifika behoven. Automatiken kan användas på alla standardsystem som levereras av Ariterm. Styrcentralen är uppbyggd med programmerbar logik från Siemens och en 8 grafisk pekskärm utgör ett lättanvänt användargränssnitt för systemet. Förutom de funktioner som finns i AM200-centralen, kan man med AM1000-centralen åstadkomma en styrning för flera askskruvar och de mångsidiga brännarstyrningar som de större Multijet-brännarna kräver. Med AM1000 kan man också styra en värmeledningspump och t.ex. två parallella förrådsskruvar, och på det sättet justera deras blandningsförhållande. En shuntreglering styrd efter utomhustemperaturen är också möjlig att åstadkomma för två värmekretsar. Styrcentralens kapsling dimensioneras för det enskilda fallet. Lämplig för: HakeJet/BioJet kw, MultiJet kw. AM2000 En projektspecifik central för krävande specialobjekt. Det stora apparatskåpet har utrymme för de större apparatchassin som krävs i lösningar med trapproster och dubbelbrännare. Automatiken baseras på samma 8 pekskärm och logik som AM1000. AM1000-skärm STYRCENTRALERNAS FUNKTIONER Utrustningshelhet AM150 AM200 AM1000 AM2000 HakeJet/BioJet kw X X X MultiJet kw X X X HakeJet/BioJet/MultiJet kw X X X BioJet kw X X MultiJet kw (2 matarskr.) X Med trapproster kw X 2-brännarlösningar X Tillvalsutrustning AM150 AM200 AM1000 AM2000 Restsyrestyrning X X X Askskruvsstyrningar 1 2 st. X* X X X Askskruvsstyrningar > 2 st. X X Rökgasfläktens styrning X** X X X Slussmatare X X X Automatisk tändning X X X Shuntkretsens styrning max. 2 st. X X ns blandningspump X X X Biojet-brännarens kylpump X X X Cirkulationspump X X X GSM-larm X X X X Webbanslutning X X X Modbus X X X Styrning för automatisk sotning X X X Lågnivålarm för bränslesilo X X X UPS (avbrottsfri kraft) X X X X Elförbrukningsmätare X X Oljebrännarstyrning X X Pulsstyrt släcksystem X X X X 2 förrådsskruvar X X * Extra styrcentral ** Rökgasfläkt TH1 3 (1-fas) 19

20 SKYDD MOT BAKBRAND En väsentlig del av biovärmeutrustningar är elden som brinner i eldstaden. När man handskas med eld måste man alltid vara mycket vaksam och komma ihåg att systemet är lika säkert som dess svagaste länk. En välprojekterad, välkonstruerad och välunderhållen biovärmeanläggning är dock säker att använda. I utrustningar med skruvar som transporterar det fasta bränslet uppstår fara om elden i brännarhuvudet börjar krypa bakåt mot bränsleförrådet. Vid konstruktionen av Arimax-biovärmesystemen har man fäst stor vikt vid att hindra bakbrand från att uppstå och att släckningssystemen genast släcker en eventuellt begynnande bakbrand. Rätt dimensionering av skorstenen och en omsorgsfullt utförd anslutning mellan pannan och skorstenen är mycket viktiga för att förhindra bakbrand. Användaren ska säkerställa, att det under alla förhållanden är tillräckligt undertryck i pannans eldstad (drag från pannan till skorstenen). I annat fall ökar risken för bakbrand kraftigt. Undertrycket åstadkoms genom en tillräckligt hög och rätt dimensionerad skorsten. Det säkraste sättet att få ett tillräckligt undertryck under alla förhållanden är att utrusta pannan med en rökgasfläkt. Fläkten styrs med hjälp av en undertrycksgivare som monteras i pannans eldstad. Undertrycksgivaren styr rökgasfläkten och håller undertrycket i eldstaden konstant. De utrustningar som Ariterm levererar är tillverkade för att motsvara anvisningarna för bakbrandsskydd/bakbrandssäkerhet i fastbränsleanläggningar från Försäkringsbolagens Centralförbund (2006). Skydd mot bakbrand i fliseldad värmecentral 1. Ett pulsstyrt släcksystem som styrs av en temperaturgivare ger en vattendusch i matarröret, för att öka bränslets fukthalt och sänka temperaturen, och på så sätt eliminera förutsättningarna för att elden ska sprida sig. Systemet stänger inte av utrustningen och ger inget larm. 2. Styrd av en temperaturgivare fortsätter automatiken att driva skruven under en inställd tid i syfte att transportera ut brandhärden ur skruven. Automatiken stänger av utrustningen och ger larm. 3. Styrd av temperaturgivaren sprutar AVTA-ventilen in vatten i matarsystemet och släcker branden. De ovannämnda aktiva brandskyddssystemen i kombination med de konstruktionsmässiga lösningarna för att öka brandskyddet garanterar ett säkert och fungerande biovärmesystem. För att få bästa möjliga slutresultat rekommenderar vi att du kontaktar de lokala brandskyddsmyndigheterna redan under projekteringsfasen. I pelletseldade utrustningar ska vattensläckning ersättas med ett pulversläckningssystem. Matningsskruven tempgivare (pulssläckningssystem) Värmeisolerande fläns 20 Följande lösningar vittnar om Arimax-brännarnas genomtänkta brandsäkerhet: - en rund skruv i ett runt matarrör, röret är alltid fyllt med bränsle - matarsystem med två skruvar, ett lufthopp mellan skruvarna och en stigande brännarskruv - en värmeisolerande fläns mellan brännarhuvudet och matarröret - AVTA-ventil, termostatstyrt släckningssystem med tryckvatten, som är säkrat med ett expansionskärl i händelse av tryckförlust i nätet. Munstycken för brännarskruven och fallschaktet AVTA-ventilen är självverkande och kräver ingen el e.d. för att fungera. (AVTA som standardutrustning, T1, T2, K2 och K4). - automatik, pulsstyrt bakbrandsskydd som fungerar med tryckvatten, munstycket i början av brännarskruven släcker en begynnande brand (tillvalsutrustning). Funktionen kan säkerställas med en UPS-enhet i händelse av strömavbrott. - automatik, termostatstyrt skydd mot bakbrand (om temperaturen i matarröret stiger över ett inställt värde, stoppas fläktarna och automatiken kör skruven under en inställd tidsperiod för att tömma den på överhettat bränsle) - gränsbrytare på brännaren och på silons lock - automatiskt pulversläckningssystem vid användning av pellets - larmförbindelse till GSM-telefon PIA Pulsstyrt bakbrandsskydd som fungerar med tryckvatten 1 Arimatic 2 Bakbrandstermostat Brännarskruv Det runda matarröret är alltid fullt av bränsle, vilket hindrar luftdrag genom röret. AVTA-ventilen öppnas, när max. temperatur överskrids och släckningsvatten sprutas in i brännarskruven. Fallchakt 1. Magnetventil 2. Bakbrandstermostat 3. PIA Larmande tryckgivare Stängninsventil

21 FUNKTIONER FÖR BAKBRANDSSKYDD System för flis 1. Flamkontrolltermostat 2. Bakbrandstermostat 3. AVTA-ventil, självverkande DN Expansionskärl l, förtryck 100 kpa 5. Pulsstyrt bakbrandsskydd: magnetventil och temperaturmätning i matarskruv 6. UPS-enhet 7. Brännarhuvudets förflyttningsgräns PIA tryckmätare för larm, kpa Avstängningsventil Backventil KV Kallvatten System för pellets 1. Flamkontrolltermostat 2. Bakbrandstermostat 3. UPS-enhet 4. Brännarhuvudets förflyttningsgräns 5. Pulversläckningssystem med två slangar och tryckmätare med larmfunktion Avstängningsventil System för pellets, PS Flamkontrolltermostat 2. Bakbrandstermostat 3. UPS-enhet 4. Brännarhuvudets förflyttningsgräns 5. Pulversläckningssystem och tryckmätare med larmfunktion Avstängningsventil 21

22 BIOPANNOR I ARIMAX 300-SERIEN Effektva biopannor,, kw Pannorna i Arimax 300-serien är effektiva och lättskötta biopannor. Alla pannorna finns i höger-/vänsterutföranden, med brännaröppningen framtill och på någondera sidan. Alla pannor har som standard ett rymligt askutrymme. n är kompatibel med bl.a. HakeJet, BioJet- och MultiJetbrännarna. Den fyrkantiga brännaröppningen gör att man också kan använda andra brännarlösningar. Pannorna är lätta att rengöra tack vare de stora service- och rengöringsluckorna. Rökkanalens anslutning kan göras baktill eller på någondera sidan. Eldstadens keramiska bakvägg ökar pannans effektivitet och upprätthåller en fullständig förbränning, särskilt med fuktigare bränslen Effekt kw Vikt kg Volym l Max. drifttryck bar 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Max. drifttemperatur C Eldstadens mått Eldstadens höjd mm Eldstadens bredd mm Eldstadens djup mm Eldstadens volym m³ 0,125 0,212 0,327 0,486 0,675 Eldyta m 2 3,7 5,5 7,4 11,2 14,7 Belastning av eldytan kw/m² 10,8 10,8 10,8 10,7 10,2 Brännaröppningens storlek mm x mm 250 x x x x x 480 Övriga mått Rökkanalens storlek mm 138 x x x x x 226 Skorsten, min.-ø mm Skorstenshöjd min.. m Framlednings-/returanslutning DN Anslutning för expansion DN Termostatanslutning DN Varmvattenslinga 56 kw ja ja ja ja ja Möjlighet till dubbla slingor kw nej ja ja ja ja I Arimax 300-seriens biopannor används konventionell stående konvektion som förlänger pannans rengöringsintervall betydligt. ns stora eldstad är enkom konstruerad för biobränslen. Mångsidiga luckor och anslutningar möjliggör många olika monteringsalternativ. 1 eller 2 spiraler Sommardrift/bypass av konvektorn Synglas till eldstad Man kan bl.a. montera flera elpatroner i pannorna som reservvärmekälla. ns konvektionsdel är utrustad med en löstagbar keramisk bypasskiva. Vid sommardrift, när värmebehovet är mycket litet, kan bypasskivan tas bort. Då blir pannans drift jämnare och säkrare. Det rymliga askutrymmet som är standardutrustning är isolerat på utsidan. Löstagbara keramiska element 22

23 MÅTTUPPGIFTER FÖR ARIMAX 300-SERIEN ns höjd H mm ns bredd B mm ns djup L mm Service-/brännarluckans mått, mm 250 x x x x x 480 Min. transportbredd B max. mm Placeringen av luckans mittpunkt - sidoluckan från pannans framkant S1 mm sidoluckan från golvet S2 mm frontluckan från pannans sidokant S3 mm frontluckan från golvet S4 mm *) 1 1 S1 5 2 S H Askskruv som tillbehör (se sida 31) S2 S L 7 Bmax B STANDARDUTRUSTNING: - rengöringsredskap - tryck-/temperaturmätare - rökgastermometer - varmvattenslinga TILLVALSUTRUSTNING: - extraslinga (för varmt tappvatten, ej Arimax 340 Bio) - undertrycksstyrd rökgasfläkt - askskruvspaket - vedeldningssats, inkl. lucka och rostrar (ej 3120, 3150) - säkerhetsventil - elpatron med termostat, 6 kw - oljebrännarutrustning (lucksats) - pelletsbrännarutrustning - *) lyftögla (löstagbar) 1. Dragregulator/termostatanslutning DN Termometeranslutning DN Kallvatten Ø Varmvatten Ø Servicelucka/oljebrännarlucka 6. Asklucka 7. Rengöringslucka 8. Sotningslucka 9. Tömningsanslutning DN Brännaröppning, kan också vara placerad på sidan av pannan 11. Elpatronanslutning DN Utgång till nät DN Retur från nät DN Expansion/säkerhetsventil DN Rökkanal, även åt sidan 138 x 226 mm 16. Rökgasmätningar 17. Lyftögla 18. Eldstadens mätanslutning (2 st.) DN Synglas 20. Anslutning för askskruv 23

24 ARIMAX BIO kw - effekt kw - bl.a. kompatibel med Ariterms biobrännare - max. drifttryck 4 10 bar - kan utrustas med värmeväxlare för varmvatten - pannan har luckor som är nödvändiga för rengöring och kontroll av förbränningen. Beroende på modellen görs rengöringen av konvektionsdelen uppifrån eller från sidan. Placeringarna av eldstadens luckor och brännaröppningar kan bestämmas separat i samband med beställningen. - konstruktion med öppen botten, ett isolerat askutrymme som tillvalsutrustning och askskruvar för asktömning Tillvalsutrustning: - Ett isolerat askutrymme av stål - Askskruvar - Automatisk sotning med tryckluft - Undertrycksstyrd rökgasfläkt - Rökgasrenare - Oljebrännarlucka På bilden en modell som sotas från sidan, med den bakre konvektionsdelens rengöringslucka öppnad. Askutrymmet i pannans nedre del är tillvalsutrustning H 12 2 H Modell som sotas uppifrån 13 Modell som sotas från sidan L B L B 1. Termostatanslutningar (på båda sidorna) 2. Fönster för kontroll av flamman 3. Servicelucka för brännarhuvud/eldstad (framtill eller på sidan) 4. Anslutning för expansion/säkerhetsventil 5. Framledningsanslutning 6. Servicelucka 7. Returanslutning 8. Rengöring av främre konvektionsdel 9. Rengöring av bakre konvektionsdel 10. Rökgasspjäll 11. Rökkanal (upptill på kw-modellerna) 12. Brännaröppning (framtill eller på sidan) 13. Askutrymme (tillvalsutrustning) 14. Anslutningar för kontroll av vattentanken (i nedre hörnen) 15. Anslutning för brännarhuvudets kylningscirkulation Modeller som sotas från sidan: kw, rengöring från den sida som kunden väljer Tillvalsutrustning: kw, rengöring från båda sidorna Rekommendation: pannor kw, rengöring från båda sidorna 16. Anslutningar för automatisk sotning 17. Eldstadens mätanslutningar 18. Anslutning för rökgastemperatur/rökgasanalys 19. Anslutning för lambdagivare 20. Mätanslutningar för rökgas, 2 st

25 ARIMAX BIO kw Biopannor med 5 dragkanaler Effekt kw Bredd B mm Extrabredd på SP-modellerna +mm Djup L mm Höjd H mm Vikt kg Volym dm³ Max. drifttryck bar Max. drifttemperatur C Eldstadens bredd mm Eldstadens djup mm Eldstadens höjd mm Eldstadens volym m³ 0,7 1,0 0,8 1,1 1,3 1,8 2,2 3,8 5,5 8,1 10,2 14,3 18,7 Eldyta m 2 19,0 22,0 25,9 30,8 33,7 43,9 54,3 75,2 105,2 161,2 212,7 268,8 315,8 Belastning av eldytan kw/m² 6,3 6,8 7,7 8,1 8,9 9,1 9,2 9,3 9,5 9,3 9,4 9,3 9,5 Rökkanalens placering D mm ( ( Rökkanalens höjd E mm Rökkanalens bredd F mm Framlednings-/returanslutning DN Anslutning för expansion DN Termostatanslutningar DN (1 Mått för modell som sotas uppifrån, måttet för modell som sotas från sidan är 100 mm mindre. Begär en blankett för olika alternativ från fabriken för beställningsändamål. Pannor med 6 och 10 bar, kw Effekt kw Drifttryck 6 bar, max. drifttemperatur 150 C, vikt kg Drifttryck 10 bar, max. drifttemperatur 175 C, vikt kg Principritning över pannornas tvärsnitt Valv Arimax Bio kw Arimax Bio kw Arimax Bio kw Vid modellerna som sotas uppifrån ska pannrummets höjd vara 2 x pannans höjd. Valvet är endast standardutrustning på kw pannor som utrustas med Ariterm-brännare. 25

26 ARIMAX BIO kw Dimensioneringsanvisningar för askutrymmet Askutrymmet enligt måttskisserna kan muras på plats. n finns också tillgänglig utrustad med en stålsockel. Måtten anges i millimeter. Måttet h är minimihöjden. Effektområde kw h Effekt a b c d e h Fabrikstillverkade askutrymmen av stål Askutrymmets vikt (kg) Askutrymmets vikt med rosterblock (kg) a 70 c b Effektområde kw h Rökrör i fundamentet När en rökgasfläkt används anges i tabellen på sidan 27 storleken på rökgaskanalens utgång som tas upp i sockeln. a 70 c 70 d b Effektområde kw Rökrör i fundamentet h a 70 c 70 d 70 e b Varmt tappvatten Behovet av varmt tappvatten varierar med objektet. Därför kan Arimax Bio kw pannorna utrustas med just den värmeväxlare som lämpar sig bäst för kundens behov. Man bör låta en VVS-konstruktör dimensionera värmeväxlaren. Fördelen med en plattvärmeväxlare i stället för en traditionell varmvattenslinga är den betydligt bättre värmeöverföringsförmågan samt möjligheten att också installera en värmeväxlare i efterhand. Följande uppgifter underlättar bestämningen av rätt effekt på värmeväxlaren: - toppförbrukning (liter per sekund eller liter per minut) - toppförbrukningens varaktighet (till exempel 15 minuter) - vattnets max.temperatur (till exempel +65 C) Om man inte har tillgång till exakta uppgifter, kan man beräkna storleksklassen om man vet hur många varmvattenkranar det finns efter pannan (t.ex. 2 duschar, 2 kökskranar och 3 tvättställskranar). En liten överdimensionering av värmeväxlaren för varmvatten skadar inte. 26