Allmänna utskottet

Transkript

1 kl , Region Gävleborgs kansli, Gävle Sven-Åke Thoresen, ordförande Lena Roos, 1:e vice ordförande Stig Eng, 2:e vice ordförande Personal vid Region Gävleborgs kansli Lena Roos Mats Fransson Sven-Åke Thoresen Lena Roos 1

2 Ärenden 16 Upprop och protokollsjustering 17 Godkännande av föredragningslistan 18 Regionala tillväxtmedel, anslag 1:1 a) Leader Nedre Dalälven b) Digitala destinationer c) Landbygdsriksdag 2014, information 19 Landstingets kulturplan, underlagsmaterial, remissvar 20 Folkhälsa i Gävleborg, gemensamma utgångspunkter 21 Förslag till Bredbandsstrategi för Gävleborgs län Kapacitetsutredningen, information 23 Rapporter a) Möte med Trafikverket ang ombyggnad av E4 genom Nordanstigs kommun b) Aktuella utskottsärenden c) Kanslirapport d) Arbetsmarknadsläget 2

3 16 Upprop och protokollsjustering Upprop förrättas och Lena Roos utses att jämte ordföranden att justera protokollet. 17 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan kompletteras med 23 a) Möte med Trafikverket ang ombyggnad av E4 genom Nordanstigs kommun 3

4 18 Regionala tillväxtmedel, anslag 1:1 a) Leader Nedre Dalälven Ansvarig tjänsteman: Gunilla Norrman Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Region Gävleborg beviljar Leader Nedre Dalälven (org nr ) högst kronor (högst 8,2 % av de faktiska kostnaderna på kr eller högst 8 % av de totala stödberättigade kostnaderna på kr). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan och Region Gävleborg beviljar projektet medel under förutsättning att övriga finansiärer beviljar enligt finansieringsbudget. Region Gävleborgs beslut kan inte överklagas. Gunilla Norrman föredrar ärendet. Ärendebeskrivning Leader Nedre Dalälven har inkommit med en hemställan om ändring av beslut i Regionstyrelsen avseende projekttidens slut från 2013 till Beredningens förslag Beslut Motivering Projektet stämmer mycket väl överens med det regionala tillväxtarbetet och är i enlighet med Regionalt Utvecklingsprogram Gävleborg Leader är en metod inom Landsbygdsprogrammet som bygger på ett trepartnerskap mellan den privata, den ideella och den offentliga sektorn. Leadermetoden grundas på delaktighet, partnerskap och underifrånperspektiv där man samverkar kring strategin om ett brett och nära samarbete mellan lokala och regionala partners, ett kvalitetstänk och en kraftsamling kring prioriterade åtgärder som kan leda till ökad tillväxt och sysselsättning i Leaderområdet. Styrelsen för Region Gävleborg har beslutat att medfinansiera regionens Leaderområden under åren Detta beslut avser en utökning av perioden till år Projektbeskrivning Leader Nedre Dalälven kan ses som en form av paraplyprojekt för att stärka den lokala ekonomin i området under innevarande programperiod. Under "paraplyet" finns ett stort antal delprojekt, som till största delen genomförs av andra organisationer än Leader Nedre Dalälven. Projektet styrs av en LAG (Local Action Group) som består av representanter från den ideella, privata och offentliga sektorn. 4

5 Grunddokumentet för arbetet är "Utvecklingsplan för Leader Nedre Dalälven ". Det övergripande syftet med arbetet inom Leader Nedre Dalälven är att bidra till tillkomsten och genomförandet av utvecklingsprojekt som överensstämmer med utvecklingsplanen. Det övergripande målet för Leader Nedre Dalälven att ge ett betydelsefullt bidrag till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av området. Målgruppen är alla som bor eller verkar inom området för Leader Nedre Dalälven. Budget Resurser i projektet Kostnader År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Totalt Egen personal Externa tjänster Lokalkostnader Investeringar Övrigt Faktiska kostnader Off dir fin kostnad (In natura finansiering) Summa totalt Finansiering av resurserna i projekt exkl. privata bidrag i annat än pengar Nationell offentlig finansiering Kontant finansiering År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Totalt Region Gävleborg (1:1) Jordbruksverket Säters kommun Hedemora kommun Avesta kommun Sala kommun Heby kommun Tierps kommun Älvkarleby kommun Gävle kommun Sandvikens kommun Summa kontant finansiering Finansiering i annat än pengar Säters kommun Hedemora kommun Avesta kommun Sala kommun Heby kommun Tierps kommun Älvkarleby kommun Gävle kommun Sandvikens kommun Summa finansiering i annat än pengar Summa total

6 Redovisning Projektet ska rekvirera medel en gång i kvartalet. En första rekvisition ska vara inskickad till Region Gävleborg senast Rekvisitionen ska innehålla en lägesrapport, rekvisitionsblankett, underlag för kostnader i form av resultatrapport, huvudbok samt eventuella tidrapporter och beräkningsunderlag för timkostnad. Projektet ska slutredovisas senast Slutrapporten ska innehålla en utförlig redovisning av genomförda insatser, och därutöver samma underlag som vid delrekvirering. Utbetalning Utbetalning görs från anslaget 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. Generella villkor för projektmedlen framgår av bifogad villkorsbilaga. Ett exemplar av denna bilaga ska undertecknas av behörig firmatecknare och återsändas till Region Gävleborg, Box 834, GÄVLE. Sven-Åke Thoresen Ordförande Ulrika Brandt Projektmedelschef 6

7 b) Digitala destinationer (Dnr: ) Ansvarig tjänsteman: Gunilla Norrman/Lena Andersson Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. HÄLSINGLAND TURISM EKONOMISK FÖRENING (org nr ) beviljas högst kronor (högst 68,3 % av de faktiska kostnaderna på kr eller högst 50 % av de totala stödberättigade kostnaderna på kr). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan och Region Gävleborg beviljar projektet medel under förutsättning att övriga finansiärer beviljar enligt finansieringsbudget. Region Gävleborgs beslut kan inte överklagas. Beredningens förslag Förslag till beslut: att bevilja kr till projekt Digitala Destinationer. Ärendebeskrivning Hälsingland Turism ekonomisk förening ansöker om medel för projekt Digitala Destinationer. Projektets syfte är att bidra till en ökad tillväxt inom besöksnäringen genom att identifiera digitala destinationer, utveckla tema-siter, skapa sälj genom att öka gästens intresse före, under och efter resan samt underlätta för ett värdskap i den virtuella säljsituationen. Inom ramen för projektet ingår även ett ansvar för varumärket Hälsingegårdar samt arbete med marknadsföring, information och aktiviteter i samband med sommarens förväntade världsarv. Hälsingegårdar kommer också att bli en digital testbädd i projektet. Om världsarvsförklaringen för Hälsingegårdar uteblir ingår det i projektet för Hälsingland Turism att ta fram en plan för hur Destination Hälsingegårdar kommer att marknadsföras i sitt sammanhang på längre sikt. I projektet B3T Besöksnäring har Hälsingland Turism uppnått ett gott resultat. Genom en inventering av ett hundratal besöksnäringsföretag i Hälsingland samt ett utvecklingsarbete i samverkan med företagen, parallellt med aktivt arbete med digital tillgänglighet och innovativ marknadsföring, redovisar projektet en väsentlig ökning av turistiska produkter på nätet. Tjänstemannabedömningen är att projekt Digitala Destinationer är ett vidare steg i utvecklingen av marknadsföringen på nätet och att detta kan gynna hela regionens besöksnäring. Projektet Digitala Destinationer ska bl. a undersöka olika målgruppers sök- och köpbeteenden på nätet, utveckla digitala destinationer och tema-siter med länets säljbara turistiska produkter utifrån resultatet av sök- och köpbeteendena och skapa trafik till dessa. Projektet ska också utveckla en turistbyrå på nätet med optimal tillgänglighet för besökarna där de kan få individuella svar via exempelvis chat och skype under den största delen av dygnet. Projektet ligger i linje med regionens besöksnäringsstrategi och kompletterar utvecklingsprojektet Nu kör vi mycket bra. I Nu kör vi arbetas det med att lösa den digitala strukturen för länet medan man i projekt Digitala Destinationer utvecklar marknadsföringen och säljet på nätet; något som inte finns med i Nu kör vi. Detta behövs göras parallellt för att vi tillsammans ska uppnå det gemensamma målet att dubblera besöksnäringen i regionen till

8 Projekt: Digitala Destinationer Beslut Region Gävleborg beviljar HÄLSINGLAND TURISM EKONOMISK FÖRENING (org nr ) högst kronor (högst 68,3 % av de faktiska kostnaderna på kr eller högst 50 % av de totala stödberättigade kostnaderna på kr). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan och Villkor för beslut Region Gävleborg beviljar projektet medel under förutsättning att övriga finansiärer beviljar enligt finansieringsbudget. Region Gävleborgs beslut kan inte överklagas. Motivering Projektet stämmer mycket väl överens med det regionala tillväxtarbetet inom området Entreprenörskap och är i enlighet med Regionalt Utvecklingsprogram Gävleborg Enligt RUP:s åtgärdsstrategi Ett dynamiskt näringsliv stärker projektet delmålen Vi skapar affärer och arbetstillfällen genom praktisk användning av ny IT samt Vi stimulerar ökade kontakter mellan såväl företag som företag och forsknings- och utbildningsaktörer, för att bidra till utveckling och kommersialisering av nya produkter, tjänster och processer i både nya och befintliga företag Regionala nyttan av projektets insatser är att det utvecklas ett innovativt sätt att öka den turistiska försäljningen i regionen som på sikt leder till tillväxt i regionen. Projektbeskrivning I samverkan med Region Gävleborg och projektmedarbetare från Hälsinglands och Gästriklands destinationer skall projektet: - Identifiera digitala destinationer för valda målgrupper för ökad tydlighet i erbjudandet - Utveckla Destination Hälsingegårdar som en digital testbädd. Hälsingegårdars produkter och säljbart utbud digitaliseras inför förväntat världsarv år I samverkan med föreningen Hälsingegårdar och enskilda gårdsägarna skapas inspirerande säljbara bokningsbara produkter. Information om evenemang mm som gårdarna erbjuder visas i digitala kanaler - Utveckla tema-siter med fokus på specifika intresseområden - Underlätta ett värdskap i den virtuella säljsituationen genom utvecklande av modellbyrå som i sin verksamhet agerar genom sociala medier för att svara på frågor, stötta kunden i beslutsprocesser och ge förutsättning till försäljning av tilläggstjänster. Projektet genomförs i flera parallella spår: 1) Utveckling i samverkan: Projektägaren kommer tillsammans med Region Gävleborg och projektet "Nu kör vi" arbeta med kompetensutveckling hos de mindre företagen inom näringen. 2) Sälj och marknadsföring på webben: Affärsutveckling, marknadsföring och sälj på webben hänger ihop. Ett bokningssystem och en hemsida är en digital marknadsplats med hyllor där företagare kan ställa upp produkter för försäljning. 3) Modellbyrå: För utveckling och support för etablerade digitala destinationer behöver länet förstärkas med en funktion för kundservice. 8

9 Projektets syfte är att bidra till en ökad tillväxt inom besöksnäringen genom att identifiera digitala destinationer, utveckla tema-siter, skapa sälj genom att öka kundens intresse före, under och efter resan samt underlätta ett värdskap i den virtuella säljsituationen Projektets mål är att bidra till skapandet av 8 nya företag och 15 nya arbetstillfällen, 1 modellbyrå, 4 tema-siter och 4 digitala destinationer. Projektets målgrupp är mikro, små och medelstora företag inom besöksnäringen. Budget Resurser i projektet Kostnader År 2012 År 2013 Totalt Egen personal Externa tjänster Lokalkostnader Investeringar Övrigt Faktiska kostnader Off dir fin kostnad (In natura finansiering) Summa totalt Finansiering av resurserna i projekt exkl. privata bidrag i annat än pengar Nationell offentlig finansiering Kontant finansiering År 2012 År 2013 Totalt Region Gävleborg (1:1) Nordanstigs kommun Hudiksvalls kommun Söderhamns kommun Ljusdals kommun Bollnäs kommun Ovanåkers kommun Summa kontant finansiering Finansiering i annat än pengar Länsstyrelsen i Gävleborg Summa finansiering i annat än pengar Summa total Redovisning Projektet ska rekvirera medel en gång i kvartalet. En första rekvisition ska vara inskickad till Region Gävleborg senast Rekvisitionen ska innehålla en lägesrapport, rekvisitionsblankett, underlag för kostnader i form av resultatrapport, huvudbok samt eventuella tidrapporter och beräkningsunderlag för timkostnad. Projektet ska slutredovisas senast Slutrapporten ska innehålla en utförlig redovisning av genomförda insatser, och därutöver samma underlag som vid delrekvirering. Utbetalning Utbetalning görs från anslaget 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. Generella villkor för projektmedlen framgår av bifogad villkorsbilaga. Ett exemplar av denna bilaga ska undertecknas av behörig firmatecknare och återsändas till Region Gävleborg, Box 834, GÄVLE. Sven-Åke Thoresen Ordförande Ulrika Brandt Projektmedelschef 9

10 c) Landsbygdsriksdag 2014, information Ansvarig tjänsteman: Ann Christin Gagge Allmänna utskottets beslut 1. Informationen lämnas vid Regionstyrelsens sammanträde Ann Christin Gagge informerar om förslaget. Ärendebeskrivning Länsbygderådet X-ing har träffat företrädare för Region Gävleborg för att presentera ett förslag om att arrangera Landsbygdsriksdagen maj 2014 i Gävleborg. Landsbygdsriksdagen arrangeras vartannat år går arrangemanget i Blekinge. Antalet deltagare är ca deltagare från hela landet. Sandviken med Göransson Arena och Järvsö med Järvsö Arena har nämnts som tänkbara platser för arrangemanget. Ansökan om arrangemanget ska vara riksorganisationen Hela Sverige ska leva tillhanda före mars månads utgång. Länsbygderådet X-ing har för avsikt att vid ett positivt svar från Regionstyrelsen, ansökan om medel till förarbetet med ca kronor ur Regionala tillväxtmedel, anslag 1:1. 10

11 19 Landstingets kulturplan, underlagsmaterial, remissvar Ansvarig tjänsteman: Mats Törnquist Allmänna utskottets beslut 1. Förslaget till remissvar behandlas vid Regionstyrelsens sammanträde Mats Törnquist meddelar att kansliet kommer att presentera ett förslag till remissvar vid Regionstyrelsens sammanträde Ärendebeskrivning Underlagsmaterial för kulturplanen har översänts på remiss till Region Gävleborg med begäran om svar senast 31 mars Förslag till remissvar kommer att behandlas i Regionstyrelsen En remisskonferens har arrangerats i Gävle. En ytterligare remissomgång kommer i augusti/september

12 20 Folkhälsa i Gävleborg, gemensamma utgångspunkter Ansvarig tjänsteman: Johnny Haraldsson Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Förslaget till gemensamma utgångspunkter för Folkhälsa i Gävleborg antas. Johnny Haraldsson föredrar ärendet. Allmänna utskottet diskuterar förslaget till gemensamma utgångspunkter och vissa synpunkter av redaktionell karaktär framkommer. Allmänna utskottet uppdrar till kansliet att vidta de redaktionella förändringarna innan förslaget översänds till Regionstyrelsen. I övrigt anser utskottet att förslaget kan tas upp i Regionstyrelsen för godkännande. Ärendebeskrivning Programförklaring Befolkningens hälsa är allas ansvar I det regionala utvecklingsprogrammet för Gävleborgs län (RUP), som antogs av fullmäktige i Region Gävleborg under våren 2009, ingår att ta fram en strategi för ett förstärkt folkhälsoarbete i länet. Med förlagor från liknande uppdrag beträffande vård och omsorg om äldre samt arbetet med barn och ungdomar, har strategin utformats som gemensamma utgångspunkter för arbetet inom folkhälsoområdet i Gävleborg. I det följande kommer utgångpunkterna därför att ges namnet GU Folkhälsa. Det finns många argument för att systematiskt och målinriktat arbeta med att förbättra befolkningens hälsa. Ett argument är att med ett väl genomtänkt arbete kan förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar minska. Ett annat argument är att ohälsan kostar samhället mycket pengar och att en förbättring av hälsan i en befolkning har en positiv påverkan på samhällsekonomin. Utifrån bland annat dessa förhållanden har riksdagen beslutat om det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Sverige. I beslutet ingår också att arbetet med att skapa de samhälleliga förutsättningarna ska ske inom elva målområden. Med GU Folkhälsa vill länets kommuner, landstinget och länsstyrelsen ange den ambitionsnivå och det förhållningssätt som ska känneteckna både det egna och det gemensamma arbetet med att skapa gynnsamma samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen i Gävleborgs län. Livsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor bestämmer i stor utsträckning befolkningens hälsa. Av detta följer att de flesta av de verksamheter som bedrivs inom kommunerna, landstinget och länsstyrelsen kan medverka till att hälsoläget i länet förbättras. Det är därför nödvändigt att integrera ett folkhälsoperspektiv i samtliga verksamheter. Det är också nödvändigt att även andra aktörer än kommuner, landsting och länsstyrelse ges tillfälle att delta i det arbete som följer ur GU Folkhälsa. En utförligare redovisning av bakgrund och de ställningstaganden som ligger till grund för GU Folkhälsa finns i bilaga 1. 12

13 Konkreta konsekvenser På de följande sidorna beskrivs fyra utgångpunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa. Av beskrivningarna följer ett antal konkreta konsekvenser. De flesta av konsekvenserna har det gemensamt att de pekar på ett antal aktiviteter, i form av handlingsplaner eller konkreta åtgärder, som måste genomföras för att respektive utgångspunkt ska förverkligas. För att införa GU Folkhälsa i verksamheter där ett folkhälsoperspektiv inte på ett naturligt sätt ingår i det ordinarie arbetet, kan ett särskilt utformat stöd behövas. En plan bör tas fram för utformningen och innehållet i ett sådant stöd. Utgångspunkt 1: Vägledande principer Inriktning Det övergripande målet för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De samhälleliga förutsättningarna kan beskrivas genom elva målområden, vilka kan sammanfattas i tre kategorier; livsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor. En princip är att låta målområdena och de tre kategorierna vara vägledande för hur arbetet med att skapa de samhälleliga förutsättningarna planeras, genomförs och följs upp. Andra vägledande principer kan härledas ur det förhållandet att livsvillkor, livsmiljöer, levnadsvanor och hälsa varierar med avseende på social position, som kommer till uttryck i utbildningsnivå, position i arbetslivet, materiellt välstånd, kvaliteten på sociala relationer och föräldrars sociala bakgrund. Andra vägledande principer är skillnader i kön, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund, sexuell läggning samt var i livsförloppet man befinner sig. Konkret konsekvens För att i planering, genomförande och uppföljning på ett bättre sätt ta hänsyn till variationer i hälsa betingade av social position, kön, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund, sexuell läggning samt skede i livsförloppet bör uppdrag ges att genomföra en litteraturgenomgång av dessa orsakssamband. Den bör kompletteras med en kartläggning av förekomsten av dessa mekanismer i länet och i de enskilda kommunerna. Utgångspunkt 2: Samverkan, samarbete och samordning Inriktning De gemensamma utgångspunkterna för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa förutsätter att de enskilda kommunerna, landstinget och länsstyrelsen har full beslutanderätt över hur det egna arbetet organiseras, inriktas och effektiviseras. Vid sidan av detta behövs en sektorsövergripande samordning mellan dessa aktörer. Samverkan, samarbete och samordning är en viktig förutsättning för att förbättra hela befolkningens hälsa. Region Gävleborg, samverkansorganet mellan Gävleborgs kommuner och landstinget, är viktig i det här sammanhanget, bland annat av det skälet att där beslutas om och tas ett övergripande ansvar för genomförandet av länets regionala utvecklingsprogram. Att förbättra befolkningens hälsa är ett viktigt inslag i länets utveckling. Med den utformning och innehåll som GU Folkhälsa har, blir det tydligt att styrelsen och utskotten inom Region Gävleborg kan behandla frågor som faller inom ramarna för de aktuella utgångspunkterna. 13

14 Det nuvarande Länsfolkhälsorådet är inrättat för att hantera vissa länsgemensamma frågor som rör befolkningens hälsa och där finns samtliga tio kommuner och även landstinget representerat. Detta råd ersätts med ett Nätverk för strategisk samverkan och knyts till ett av utskotten inom Region Gävleborg. Konkreta konsekvenser Kompletteringar görs beträffande Region Gävleborgs politiska organisation. Det innebär: Att styrelsen ges ett tydligt uppdrag utifrån GU Folkhälsa Att ett av styrelsens utskott ges ett tydligt uppdrag utifrån GU Folkhälsa Det nuvarande Länsfolkhälsorådet ersätts med ett Nätverk för strategisk samverkan, på länsnivå enligt nedan: Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG). Ledamöter: En ordinarie samt en suppleant från respektive kommunstyrelse Tre ordinarie samt tre suppleanter från landstingsstyrelsen Presidium: Ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande i NSFG kompletterade med verkställande tjänsteman från sekretariatet (se nedan) Relation till Region Gävleborg: NSFG knyts till den politiska organisationen i Region Gävleborg genom att dess presidium adjungeras till ett av utskotten Uppdrag: Att verka för strategiskt utvecklingsarbete kring att förbättra befolkningens hälsa inom samtliga elva målområden för den nationella folkhälsopolitiken Att införa och förvalta GU Folkhälsa Att ansvara för den sammanhållna och systematiska folkhälsorapporteringen i länet Att ansvara för det länsövergripande systemet för uppföljning och samordna insatser utifrån utfallet av uppföljningen Att verka för samordnade ansökningar och användande av resurser som ställs till förfogande av regering och statliga myndigheter och dylikt Att arrangera och medverka i konferenser, seminarier och utbildningar Sekretariat: Består av fem tjänstemän representerande Region Gävleborg, landstinget, kommunerna och länsstyrelsen Uppdrag: Att initiera och bereda ärenden för behandling i NSFG Att på NSFG:s uppdrag initiera ärenden för behandling i Region Gävleborg. För att utföra dessa uppdrag behöver en av medlemmarna i sekretariatet fungera som sammankallande och verkställande tjänsteman; en annan som sekreterare. 14

15 Utgångspunkt 3: Ledning och styrning Inriktning För att leda till att hälsan i befolkningen förbättras och fördelas jämnare, måste arbetet med att uppnå detta vara mer effektivt. Med effektivitet avses här hur väl mål uppnås i förhållande till de resurser som används. En förutsättning för ökad effektivitet är en förbättrad ledning och styrning av de verksamheter, samverkansorgan och enskilda insatser som kan skapa gynnsamma samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen i Gävleborgs län. Utifrån ett vanligt sätt att beskriva förvaltningsprocessen i offentlig verksamhet innebär detta att ledningen och styrningen hos såväl enskilda aktörer som hos samverkansorgan ska ha förmåga: 1. Att på sin dagordning föra upp ärenden som innebär att prioritera och sätta mål för befolkningens hälsa 2. Att fördela resurser och sätta mål för befolkningens hälsa 3. Att ta fram tillräckligt bra beslutsunderlag för att uppnå målen 4. Att fatta beslut utifrån framtagna beslutsunderlag 5. Att fatta beslut som leder till måluppfyllelse 6. Att se till att fattade beslut genomförs 7. Att kontrollera att fattade beslut leder till måluppfyllelse. Konkreta konsekvenser Som stöd för tillämpningen av denna utgångspunkt bör underlag tas fram som beskriver vad de sju stegen ovan innebär konkret för varje specifik aktör och samverkansorgan. Överenskommelser bör arbetas fram kring vilka data om hälsan och dess bestämningsfaktorer som ska samlas in gemensamt inom länet, hur de ska samlas in samt vilka som ska analysera och sprida resultaten. Det handlar om att bygga upp en mer sammanhållen och systematisk folkhälsorapportering i länet för att garantera god kvalitet och ett kostnadseffektivt framtagande av beslutsunderlag. Det bör dessutom utredas vilka stödresurser, ekonomiskt, personellt och i form av nätverk, som den förbättrade ledningen och styrningen kräver såväl lokalt som länsövergripande. Utgångspunkt 4: Uppföljning och utvärdering Inriktning Internt i kommuner, landstinget och länsstyrelsen bör arbetet med att förbättra hälsan i befolkningen följas upp och utvärderas inom de egna systemen. Dessa bör dock kompletteras med ett länsövergripande system för uppföljning. Ett sådant system är nödvändigt för att bygga upp och vidmakthålla ett effektivt arbete med att skapa gynnsamma samhälleliga förutsättningar för befolkningens hälsa i länet som helhet. Konkreta konsekvenser Uppdrag bör ges till lämplig aktör att kontinuerligt genomföra analyser och uppföljningar av hälsoläget i länet. Ett länsövergripande system för uppföljning bör byggas upp. Systemet ska harmoniseras med likartade system på nationell nivå. 15

16 Bilaga 1 Bakgrund och ställningstaganden Initiativet till GU Folkhälsa togs av fullmäktige i Region Gävleborg våren 2009 i och med att det antog ett regionalt utvecklingsprogram för perioden I programmet ingår nämligen att ta fram en strategi för ett förstärkt folkhälsoarbete i länet. En naturlig startpunkt för att bestämma vad som bör ingå i de gemensamma utgångspunkterna är att bedöma hälsoläget hos befolkningen i Gävleborgs län. Hälsoläget i länet har följts systematiskt sedan senare hälften av det förra seklet. Ett mönster som då har visat sig är att hälsoläget, liksom i Sverige som helhet, har förbättrats, men att Gävleborg ur ett flertal aspekter alltid befinner sig under riksgenomsnittet. Tydligast är detta när man studerar förändringar i medellivslängden (se figuren nedan). Medellivslängd 85 Ålder År Riket kvinnor Gävleborg kvinnor Riket män Gävleborg män Detta mönster kan tolkas som att befolkningen i Gävleborg, ur hälsosynpunkt, dels påverkas av långsiktigt verkande positiva faktorer som är gemensamma med befolkningar i övriga delar av landet, dels påverkas av för Gävleborg specifika hindrande faktorer. Det bör noteras att detta mönster framträder tydligast för befolkningen i länet som helhet; på kommunnivå finns variationer i förhållande till riksgenomsnittet. Iakttagelsen att det på länsnivå föreligger hindrande faktorer är inte ny för de aktörer som hittills varit aktiva i arbetet med att förbättra hälsoläget i länet. Under åren har också insatser gjorts som ur vissa aspekter har varit framgångsrika. Men dessa insatser har aldrig varit så framgångsrika att de har haft tydligt genomslag på det övergripande mått på ett hälsoläge som medellivslängden utgör. På grund av denna avsaknad är det uppenbart att det arbete som idag bedrivs i länet behöver kompletteras med åtgärder av delvis annan karaktär. Mycket talar för att vad som behöver tillföras framför allt är åtgärder som gäller ledningen och styrningen samt samverkan, samarbete och samordning av det arbete som idag bedrivs. Konstaterandet att det nuvarande arbetet bör kompletteras med fokus på ledning, styrning, samverkan, samarbete och samordning utgör ett av de grundläggande ställningstagandena bakom de gemensamma utgångspunkter som formuleras ovan. Om en bedömning av hälsoläget är en startpunkt för de gemensamma utgångspunkterna, så är det förhållandet att Sveriges riksdag år 2003 antog en nationell folkhälsopolitik ytterligare en startpunkt. Det övergripande målet för denna politik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De förutsättningarna som ska skapas har ordnats i elva målområden enligt uppställningen nedan: 16

17 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Målområdena har i sin tur, i den senaste folkhälsopolitiska rapporten från Statens folkhälsoinstitut, förts samman i tre kategorier. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkor som till exempel utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas även av livsmiljön i form av den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid. Dessutom påverkas de av våra egna val och levnadsvanor. Sammantaget gör detta att Statens folkhälsoinstitut i den folkhälsopolitiska rapporten talar om att folkhälsan är en angelägenhet för alla och att de aktörer som kan skapa de samhälleliga förutsättningarna finns bland centrala politiska organ och myndigheter, regionala statliga myndigheter, regionförbund, landsting, kommuner, ideella organisationer, näringsliv och arbetsgivare. Tillämpad på Gävleborgs län innebär den nationella folkhälsopolitiken att de gynnsamma samhälleliga förutsättningarna i första hand kan skapas av förvaltningarna i de tio kommunerna och landstingets verksamheter i olika delar av länet samt av samverkansorganet Region Gävleborg. Även andra, till exempel statliga myndigheter som Länsstyrelsen Gävleborg, ideella organisationer och arbetsgivare verksamma i länet, kan bidra. Det förhållandet att de gynnsamma samhälleliga förutsättningarna kan skapas av ett stort antal aktörer samt att vissa av dessa aktörer inte i första hand uppfattar sig ha ett uppdrag inom folkhälsoområdet, gör att det finns en pedagogisk fördel med att ge de gemensamma utgångspunkterna en rubrik som anger att de inte begränsas till det som i vardagligt tal brukar ges namnet folkhälsoarbete. Den sistnämnda termen har en viss historisk belastning och leder lätt tanken till att arbetet med att förbättra hälsan i en befolkning enbart kan begränsas till att direkt påverka levnadsvanor och ge befolkningen tillgång till en god sjukvård. GU Folkhälsa utgår därför från en bredare definition av folkhälsoarbete i och med att de avser att omfatta samtliga systematiska och målinriktade insatser för att skapa gynnsamma samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Gävleborgs län. Av detta ställningstagande följer att det är mer ändamålsenligt att ge utgångspunkterna rubriken arbetet med att förbättra befolkningens hälsa. Den rubriken gör det tydligt att GU Folkhälsa gäller för de flesta politiska organ och verksamheter i kommunerna och även i landstinget. En annan följd av den bredare definitionen är att även andra aktörer i länet än kommuner, landsting och Region Gävleborg måste ges möjlighet att delta i det arbete som följer ur GU Folkhälsa. I och med detta finns det dessutom fog för att säga att befolkningens hälsa är allas ansvar. Utöver att bredda definitionen av folkhälsoarbete och att uttala att befolkningens hälsa är allas ansvar leder den nationella folkhälsopolitiken till ytterligare ett ställningstagande beträffande innehållet i de 17

18 gemensamma utgångspunkterna. I detta fall att indelningen av de samhälleliga förutsättningarna i tre kategorier och elva målområden ska vara en av flera vägledande principer för hur planeringen, genomförandet och uppföljningen av arbetet ska struktureras. Ytterligare vägledande principer kan härledas ur formuleringen i det övergripande målet om en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. På den punkten har forskningen, såväl i Sverige som internationellt, visat att hälsan i de flesta samhällen inte är fördelad på lika villkor, dvs. att ojämlikhet föreligger. Vid upprepade undersökningar har det kunnat påvisas att människors position i den sociala hierarkin i hög grad påverkar deras livslängd och risken för att bli sjuk. Ju högre upp i den sociala rangordningen en individ befinner sig, desto bättre är hälsan. Utifrån detta brukar man säga att hälsan i en befolkning följer en social gradient. Det har också visat sig att en individs sociala position framför allt kan förklaras av dennes utbildningsnivå, position i arbetslivet, materiella välstånd, kvalitet på sociala relationer och föräldrars sociala bakgrund. När det gäller social position som en förklaring till hälsoläget i Gävleborg, så är det sedan länge ett känt faktum att en stor andel av befolkningen har en utbildningsnivå som är ogynnsam ur hälsosynpunkt. Senast detta konstaterades var i den första rapporten över öppna jämförelser av folkhälsa som SKL, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut nyligen publicerade. Den rapporten visar, för det första, att det i Sveriges län genomgående finns tydliga skillnader i hälsa mellan den kategori i befolkningen som har en lång utbildning, dvs. mer än 3-årigt gymnasium, och den kategori i befolkningen som har en kort utbildning, dvs. upp till och med 3-årigt gymnasium. För det andra visar rapporten att Gävleborg har den lägsta andelen med lång utbildning; ett faktum som naturligtvis också måste vara vägledande för planeringen, genomförandet och uppföljningen av arbetet med att förbättra hälsan i befolkningen. På den här punkten är det viktigt att lyfta fram att kunskapen om den låga utbildningsnivån i länet behöver kompletteras med analyser av hur andra faktorer som bestämmer social position påverkar befolkningens hälsa. Dessutom är det så att det inte enbart är faktorer med direkt koppling till variationer i social position, som kan förklara att hälsan i en befolkning inte är jämlikt fördelad. I den tidigare nämnda folkhälsopolitiska rapporten lyfts, till exempel, fram att kvinnors självrapporterade hälsa generellt är sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor, att individer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller homo, bi eller transsexuell identitet även de rapporterar en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Det som hittills sagts i denna bilaga visar på att planeringen, genomförandet och uppföljningen av arbetet med att skapa gynnsamma samhälliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Gävleborg ska vägledas dels av folkhälsopolitikens elva målområden, dels av det förhållandet att hälsan för närvarande inte är jämlikt fördelad. Till dessa två principer ska, slutligen, också läggas ytterligare en vägledande princip. Den principen har att göra med att människors livsvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor varierar och kan påverkas systematiskt beroende på i vilken fas av livet man befinner sig. Befinner man sig i fasen före skolan ser de samhälleliga förutsättningar ut på ett sätt och kan påverkas av vissa aktörer; befinner man sig i skol- eller vidareutbildningsfasen är förutsättningarna andra och så även de aktörer som kan påverka; det samma kan sägas om faserna när man bildar familj, då man befinner sig i arbetslivet och då man är pensionär. När arbetet med att förbättra befolkningens hälsa planeras, genomförs och följs upp, måste detta därför anpassas till de variationer som finns i befolkningen beroende på att de ingående individerna befinner sig i olika faser av livsförloppet. 18

19 Sammanfattningsvis bygger GU Folkhälsa på följande ställningstaganden: Det arbete som redan bedrivs för att förbättra befolkningens hälsa måste kompletteras med fokus på ledning och styrning samt på samarbete, samordning och samverkan Med folkhälsoarbete avses samtliga systematiska och målinriktade insatser för att skapa gynnsamma samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Gävleborgs län De gemensamma utgångspunkterna ska avse allt arbete som kan förbättra befolkningens hälsa Befolkningens hälsa är allas ansvar Planeringen, genomförandet och uppföljningen av arbetet med att skapa gynnsamma samhälliga förutsättningar ska vägledas: o Av folkhälsopolitikens elva målområden och indelningen av dessa i livsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor o Av det förhållandet att hälsan inte är jämlikt fördelad i befolkningen och att bakom detta ligger bland annat variationer beträffande kön, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och sexuell läggning samt i social position. Bakom den senare ligger bland annat skillnader i utbildningsnivå, position i arbetslivet, materiellt välstånd, kvaliteten på sociala relationer och föräldrars sociala bakgrund o Av det förhållandet att livsvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor i befolkningen varierar och kan påverkas systematiskt av skilda aktörer beroende på var i livsförloppet en individ befinner sig. 19

20 21 Förslag till bredbandsstrategi för Gävleborgs län Ansvarig tjänsteman: Bengt Valdemarsson Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen Regionfullmäktige beslutar 1. Förslaget till Bredbandsstrategi för Gävleborgs län antas. Bengt Valdemarsson föredrar ärendet. Ärendebeskrivning Region Gävleborg har tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborg utarbetat ett förslag till Bredbandsstrategi för Gävleborgs län (bilaga). Förslaget har remitterats till kommunerna och en remisskonferens arrangerades Ansvariga tjänstemän från Region Gävleborg och Länsstyrelsen Gävleborg har besökt samtliga kommunstyrelser/au i kommunerna. Några kommuner har skickat in skriftliga synpunkter och därutöver har synpunkter lämnats vi remisskonferensen. Dessa framgår av bifogad dokumentation. Strategin ska behandlas av Regionfullmäktige

21 22 Kapacitetsutredningen, information Ansvarig tjänsteman: Magdalena Berglin/Göran Unger Allmänna utskottets beslut 1. Informationen noteras till protokollet. 2. Förslag till yttranden behandlas vid Regionstyrelsens sammanträde Göran Unger och Magdalena Berglin föredrar ärendet. Ärendet kommer att beredas av Utskottet för tillväxt, näringsliv och infrastruktur inför Regionstyrelsens sammanträde Arbetet sker utifrån två yttranden - Ostkustbanegruppens yttrande som är gemensamt för samtliga inblandade län, regioner och kommuner längs banan - och ett eget yttrande från Region Gävleborg avseende de satsningar som särskilt gäller Gävleborg. Regionstyrelsen Regionstyrelsen beslutade 1. Informationen noteras till protokollet. Allmänna utskottet Magdalena Berglin och Göran Unger föredrar ärendet. Det föreslagna yttrandet utgör ett komplement genom ett förtydligande och en förstärkning av den del av det gemensamma yttrandet som avser Gävleborg beträffande Botniska korridoren. Eftersom remisstiden går ut lämnar Allmänna utskottet remissvaret och det avrapporteras i Regionstyrelsen Allmänna utskottet beslutar att 1. Förslaget till yttrande godkänns och insändes till Trafikverket. 2. Remissvaret delges Regionstyrelsen Ärendebeskrivning 21

22 Sammanfattning av förslag Trafikverkets kapacitetsutredning, delredovisning Utredningsppdraget Trafikverket har fått ett regeringsuppdrag att utreda behovet av ökad kapacitet i järnvägssystemet fram till Uppdraget ska redovisas i sin helhet i februari En delredovisning avseende möjliga förändringar för perioden ska redovisas den 1 oktober I uppdraget betonas att det är angeläget med en effektivare användning av spårkapaciteten, så att efterfrågan på resor och transporter på järnväg kan tillgodoses med tillfredställande kvalitet. En remissversion avseende delredovisningen har utarbetats, och bla de regionala planeringsorganen har inbjudits att lämna synpunkter senast 31 augusti Kapacitetsproblem idag Situationen för järnvägssystemets infrastruktur är idag ansträngd, och kapacitetsbrist råder på många håll. Trafikmängderna är större än någonsin och det körs tyngre, längre, bredare, och högre tåg. För att hålla jämn takt med åldrandet och slitaget behöver underhåll och reinvesteringar ökas jämfört med dagens nivåer. Ett resultat av det eftersatta underhållet och den höga kapacitetsanvändningen är det ökande antalet störningar i trafiken, som i sin tur försämrar kapaciteten och punktligheten. I Gävleborgs län konstateras kapacitetsbegränsningar 2011 på Ostkustbanan, Norra stambanan och Bergslagsbanan i stort sett genom hela länet för alla tre banorna. Utifrån dagens prognoser tillsammans med gällande investeringsplaner kommer situationen att förvärras 2015, särskilt för Ostkustbanan Gävle-Sundsvall. Åtgärdsförslag Trafikverkets åtgärdsförslag syftar till att väsentligen förbättra punktlighets-, robusthets-, och kapacitetssituationen i järnvägsnätet. En del av åtgärderna kan åstadkommas inom nuvarande planer och omprioriteringar inom dessa, men en betydande del kräver utökade ramar. Trafikverket föreslår att införa olika styrmedel, ekonomiska och adminstrativa, med syftet att erhålla ett effektivare utnyttjande av kapaciteten i järnvägssystemet (avgifter, rabatter, prioriteringar, avtal, etc). Man föreslår samtidigt åtgärder för att komma tillrätta med det uppdämda samt utökade underhålls- och investeringsbehovet som uppstått på senare år. Trafikverket föreslår även ett antal mindre investeringsåtgärder (sk trimningsåtgärder) samt några nya namngivna investeringar. Trafikverket framhåller att om regeringens inriktningsmål ska kunna infrias, måste ambitionsnivåerna höjas jämfört med dagens planer. Förslaget innebär en utökning av de medel som finns i nuvarande planer med cirka 38 miljarder kronor. Ostkustbanan, Norra stambanan Trafikverket bedömer att kapacitetsproblemen i norra Sverige blir betydande både på Malmbanan och Ostkustbanan samt på vissa delar av Norra stambanan. Man framhåller att det finns ett visst utbyte mellan Ostkustbanan och Norra stambanan; effektiviserings- och styrningsåtgärder kan med fördel kombineras med andra fysiska åtgärder. I norra Sverige bedöms behovet den närmaste 10-årsperioden vara 8,5 miljarder kronor för underhåll och reinvesteringar (uppdämt + framtida). Trafikverket föreslår att medel skjuts till för att täcka de kostnader som överstiger ramarna i nuvarande planer. Trafikverket föreslår att byggandet av mötesspår på sträckan Kilafors-Ockelbo tidigareläggs i den nationella planen till Investeringen bedöms kosta 350 milj kr, och effekten blir att viss godstrafik kan omledas från Ostkustbanan (och Botniabanan) via spåret Söderhamn-Kilafors (pågående projekt). Syftet är att minska belastningen på Ostkustbanan söder om Söderhamn. I förslaget redovisas även att ett partiellt dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall skall utredas för ett eventuellt senare beslut om genomförande. Trafikverket betonar att Ostkustbanan kommer att bli mycket hårt belastad på denna enkelspåriga del. 22

23 Bergslagsbanan I Bergslagen bedöms behovet den närmaste 10-årsperioden vara 6,4 miljarder kronor för underhåll och reinvesteringar (uppdämt + framtida). Trafikverket föreslår att medel skjuts till för att täcka de kostnader som överstiger ramarna i nuvarande planer. I Trafikverkets förslag föreslås mindre investeringsåtgärder på sträckan Borlänge-Frövi i kombination med effektiviseringsåtgärder. Vidare föreslås byggande av ett nytt mötesspår på sträckan Storvik- Kungsgården Sträckorna Falun-Borlänge, Avesta-Fagersta samt Ställdalen-Frövi föreslås utredas för ett eventuellt senare beslut om genomförande. Sammanfattning gjord av Göran Unger Utvecklingsstrateg Infrastruktur o kommunikationer 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 23 Rapporter Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. a) Möte med Trafikverket ang ombyggnad av E4 genom Nordanstigs kommun Stig Eng rapporterar från ett möte med Trafikverket om ombyggnaden av E4 genom Nordanstigs kommun, en sträcka på 22 km. Projekteringsarbetet är på gång men ett önskemål finns om att vägen ska bli en 4-fältsväg i stället för en 3-fältsväg. En sådan förändring kräver dock enligt Trafikverket medfinansiering med ca mkr. Trafikverket kommer att återkomma med en kostnadsberäkning för den fortsatta diskussionen. b) Aktuella utskottsärenden Mats Fransson rapporterar om de aktuella ärenden som är på väg fram till Regionstyrelsen. Ordföranden framför att det är angeläget att Regionstyrelsen diskuterar de kommande sammanträdesdagarna för utskotten för att på sätt försöka uppnå gemensamma sammanträdestider. c) Kanslirapport Kansliet ger en aktuell lägesrapport från verksamheten vid kansliet. d) Arbetsmarknadsläget Kent Bogren, ansvarig tjänsteman för lärande och arbetsmarknad medverkar och informerar om arbetsmarknadsläget i Gävleborg. Aktuell statistik finns på 29