Rapport Samarbetsorganisation för Byanät Bredbandsforum

Transkript

1 Rapport Samarbetsorganisation för Byanät Bredbandsforum November 2012

2 1 Bakgrund 1.1 Bakgrund Bredbandsutbyggnad på landsbygden hanteras i stor utsträckning av lokala utvecklingsgrupper och byanät. Ett stort antal nät har redan byggts och många ytterligare är på gång. Stelacon har på uppdrag av Bredbandsforum genomfört en kvalitativ studie avseende dessa byanät. Uppdragets syfte har varit att ta reda på i vilken utsträckning dessa idag självständiga nät, bör integreras i ett närmare samarbete samt hur detta i så fall ska gå till och vilka kostnader detta innebär. 1.2 Genomförande Undersökningen har genomförts i form av personliga djupintervjuer eller djupintervjuer per telefon. Intervjuer har genomförts med följande 19 organisationer. Atellus Bredband Gotland Bynet Eko-T Konsult Hela Sverige ska leva KTH/Folkets Hubb LRF LRF Sydost LRF Värmland LRF Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen Örebro Länsstyrelsen Östergötland Post- och Telestyrelsen Riksförbundet Enskilda Vägar Skanova Stadsnätsföreningen Tavelsjö ByaNät Telenor Västra Götalandsregionen 2 Behovet av en samarbetsorganisation 2.1 Behovet generellt Utifrån djupintervjuundersökningen kan vi konstatera att det finns ett stort behov av någon form av samarbetsorganisation för Byanäten. Det behov som uttrycks handlar t.ex. om en organisation som kan vara ett kunskapsstöd för byalag och fiberföreningar i alla typer av frågor och som försvarar byanätens intressen. Byalagen ställs inför en stor mängd frågor av väldigt skiftande 1

3 karaktär. Förmågan att hantera alla frågeställningar skiftar naturligtvis mellan byalagen, men i huvudsak är frågorna nya för människorna i byalagen. Detta är inte deras huvudprofession. En samarbetsorganisation kan också, genom att den samlar flera, påverka i större utsträckning än ett enskilt byalag. Byalagen har ett stort informationsbehov. De behöver stöd, råd och svar på en mängd frågor, exempelvis tekniska och ekonomiska frågeställningar i samband att nätet ska byggas. Detta informationsbehov får byalagen idag lösa på olika sätt utifrån de förutsättningar som råder. Byalagen vänder sig till länsstyrelser, kommuner, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Hela Sverige ska leva (HSSL), Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf), Riksförbundet Enskilda Vägar (REV), regioner, fristående konsulter, Post- och Telestyrelsen (PTS), andra byalag m.fl. I flera avseenden börjar många byalag från grunden och uppfinner hjulet på nytt. Det faktum att det inte finns en naturlig kontaktyta för dessa frågor får till följd att byalagen får skiftande svar beroende på vem de kontaktar. Vilken kompetens byalagen möter är i viss mån beroende av var i landet de bor eftersom engagemanget i bredbandsfrågan varierar. Det är angeläget att alla får samma information. En annan konsekvens är att byalagen kan hamna i en beroendeställning till konsulter, nätägare och/eller operatörer. En samarbetsorganisation är en oberoende part. Behovet av en samarbetsorganisation är dock inte bara ur byalagens/fiberföreningarnas perspektiv. Även centrala organisationer, som t.ex. myndigheter, har ett sådant behov. Antalet byanät uppgår i dagsläget till cirka 800. En bedömning är att det kommer att finnas upp till byanät om några år. Centrala organisationer har små möjligheter att möta ett så stort antal kontaktytor. Vissa ser i första hand ett behov av en organisation på kort sikt under utbyggnaden, andra menar att det finns ett långsiktigt behov många år framöver, även när nätet är byggt. Under utbyggnaden behöver byalagen hjälp med en viss typ av frågor, när det är klart är det andra frågor. Behovet kan delas in i följande två faser. 1. Utbyggnadsfasen 2. Förvaltningsfasen Några betonar att det måste finnas ett återkommande behov av råd och stöd för att det ska motivera en nationell organisation. Vissa menar att behovet av en samarbetsorganisation är beroende av hur framtiden kommer se ut, dvs. om utvecklingen för med sig många små byanät/föreningar eller inte. Med ett stort antal byanät (flera hundra eller flera tusen byanät) är det mer intressant med en samarbetsorganisation som kan ta hand om avtalsfrågor, upphandlingsfrågor, stöd till nystartade etc. Blir det däremot en konsolidering, t.ex. genom att byanät går samman eller att 2

4 Skanova tar över drift, underhåll och ägandeskap är situationen en annan. Då fyller en organisation inte samma funktion. Många betonar att en rikstäckande organisation måste ha regional och lokal förankring. Den regionala och lokala förankringen är viktig eftersom förutsättningarna är så skiftande i olika delar av landet, t.ex. när det gäller stödets omfattning. Vissa kan också uppleva det som svårt att ringa till en central växel där man inte har den lokala kunskapen. Bilden av hur en samarbetsorganisation ska se ut är dock inte helt entydig. Det finns vissa skillnader i vilken typ av organisation olika personer ser framför sig. En del har en intresseorganisation framför ögonen. För andra är målbilden snarare en informationsorganisation. En tredje modell är en marknadsaktör i form av ett bolagmed fullt mandat att fatta beslut för byanäten. 2.2 En samarbetsorganisation för olika typer av frågor Det finns en stor mängd frågor av olika karaktär som en samarbetsorganisation för byanäten kan ta ansvar för. En uppgift som många lyfter fram är att organisationen ska ha en rådgivande funktion gentemot byalag och fiberföreningar Rådgivning och kunskapsstöd Generell information: Det finns ett övergripande behov hos byalagen av generell information och hjälp. Det handlar bland annat om grundläggande information och förklaringar av t.ex. organisationsformer, fiber och dess fördelar, ekonomiskt stöd samt vad en kommunikationsoperatör är. Byalagen behöver också en beskrivning av hur processen att bygga bredband på landsbygden går till. Många menar att byalagen behöver praktisk hjälp i form av en lättläst manual eller en checklista. De behöver en samtalspartner som utgör en kunskapsbank och kan svara på frågor, ge rekommendationer eller hänvisa vidare till rätt instanser eller information, men också ge utbildning eller information på seminarier/informationskvällar. Teknisk rådgivning: Byalagen behöver svar och/eller hjälp med en mängd tekniska frågor: Hur går man tillväga för att bygga nätet? Hur projekterar man? Hur designar man nätet? Vilka tekniska lösningar är möjliga? Hur djupt ska man gräva schakten? Hur ska man bygga nätet, på vilket sätt? Vilket material ska man bygga med? Juridiska frågor: Det behövs rådgivning när det gäller juridik: Vad får man göra och vad får man inte göra? Hur avgränsar man byanätet geografiskt? Om man vill överlåta nätet - vilka regler gäller då? Ska man anmäla nätet till PTS? Vad gäller vid samgående med andra nät? Markfrågor? Ekonomiska frågor, upphandling och affärsfrågor: En grundläggande fråga för byalagen som de behöver hjälp med är ekonomin. Det gäller kostnaden för att bygga nätet, hur man ska finansiera byggandet och vilket ekonomiskt stöd man kan få? De frågor som byalagen ställs inför är t.ex. Vilka modeller för utbyggnad finns, från Skanova m.fl. och vilka är för- och 3

5 nackdelarna med olika upplägg? Vad är en bra och vad är en dålig affär? Vilka aktörer ska man använda sig av (som byalag är det svårt att veta vem man kan lita på)? Byalagen behöver hjälp att analysera olika modeller, upplägg och offerter för att kunna välja eller för att hitta alternativa vägar. Det behövs en opartisk organisation som berättar om olika modeller för t.ex. regionala sammanslagningar. En uppgift för en samarbetsorganisation kan också vara att hålla koll på och jämföra vilka skillnader det finns mellan olika län. Den skulle kunna ta fram en modell för jämförelser. Då nätet är byggt finns ytterligare en mängd frågor för byalagen att ta ställning till beroende på vilken modell för utbyggnad som valts. Det handlar om driften av nätet, ska byalaget sköta det själv eller ska man upphandla tjänsten? Det handlar om upphandling och val av kommunikationsoperatör och tjänsteleverantörer samt vad som är rimliga priser för olika tjänster? En ekonomisk fråga som orsakat många frågor tidigare är momsen. Ägarfrågor: En särskild fråga för byalaget att ta ställning till är vem som ska äga nätet. Vissa väljer att äga nätet, andra inte. Byalagen ska kunna få all information för att kunna ta ställning. Detta är en möjlig uppgift för en samarbetsorganisation. Goda exempel: Byalagen måste fatta beslut utifrån sina specifika förutsättningar. En uppgift för en samarbetsorganisation kan vara att bygga upp en erfarenhetsbank med exempel som byalagen kan använda sig av. Dessa goda exempel kan fungera som inspirationskälla Övriga frågor för en samarbetsorganisation En samarbetsorganisation för byalagen kan förutom att ha en rådgivande roll även ha andra funktioner, t.ex. fungera som motpart mot marknaden, bedriva opinionsbildning, arbeta med utveckling av standarder, kvalitetssäkring och dokumentation. Motpart: Många efterfrågar en organisation i någon form som kan vara en kompetent motpart. Myndigheter, nätägare och operatörer har inte organisatorisk möjlighet att föra dialog med hundratals eller till och med tusentals byalag/fiberföreningar. Det kan vara svårt att ens hitta kontaktuppgifter till byanäten. Men det är inte enbart en fråga om att ha en kontaktyta, det är också en fråga om att centrala organisationer och aktörer har behov av att föra en dialog med en part som har en samlad kompetens. En samarbetsorganisation skulle också på ett bättre sätt än enskilda byalag kunna möta kompetensen hos operatörer och andra aktörer på marknaden med kraft. En samarbetsorganisation kan hålla en kontinuerlig kontakt med marknaden. Vissa aktörer på marknaden ser samarbetsorganisationen som en part för dialog, andra menar att en samlande organisation bör ta över avtalsansvaret från byalagen. Organisationen bör då i det senare fallet ta över frågor avseende drift, installationer, dokumentation, kvalitetssäkring av leveransen samt ta fram regler för förvaltningen av nätet. 4

6 Opinionsbildning: Flera efterfrågar en organisation som försvarar och bevakar byanätens intressen och kan föra byanätens talan. En uppgift för en sådan organisation blir att bedriva lobbyverksamhet och fungera som remissinstans. Standard och kvalitetssäkring: Fibernäten byggs utifrån olika standarder och med olika kvalitet. Bristen på standarder är något som många aktörer lyfter fram som ett problem. De menar att det behövs standarder för att bygga, både gällande material och tillvägagångssätt. Bristen på standarder innebär såväl risk för nätets kvalitet som för höga kostnader. En uppgift för en samarbetsorganisation skulle kunna vara att ta fram gemensamma standarder och arbeta med att kvalitetsgranska och certifiera byggda nät. Ansvar för dokumentation/register: Det finns ingen samlad bild över byggda byanät eller förfrågningar om att bygga byanät. Det behövs ett register där det t.ex. framgår att det finns ett nät, vem som är huvudman för nätet, var noden ligger geografiskt, hur många av alla i byn som är anslutna, uppgift om stamnät, standard, hur nätet är byggt och typ av kanalisation. Detta är en rad frågor som behöver besvaras. Vissa påpekar att det är väsentligt att byalagen: mäter in nätet digitalt anmäler nätet till ledningskollen lägger in information i ett register över byanät Dokumentationen av nätet kan byalagen göra, t.ex. på en webbplats. Men det är nödvändigt att någon aktör tar hand om databasen. Här finns det olika uppfattning om vilken aktör som är lämplig för detta. Enligt vissa bör PTS ta detta ansvar inom ramen för befintlig dokumentation (Bredbandskartan), andra pekar på länsstyrelserna eller en samarbetsorganisation för byanäten som lämplig för detta uppdrag. Ramavtalsupphandling: En samarbetsorganisation skulle sannolikt kunna upphandla olika typer av ramavtal, t.ex. för drift, tjänster och relaterade produkter som är betydligt mer förmånliga än vad ett enskilt byanät kan göra. Byanät som är intresserade skulle kunna avropa från dessa ramavtal. Försäkringsfrågor: En fråga för byalag och fiberföreningar som tar eget ansvar för driften av byanätet är behovet av att försäkra nätet, t.ex. som säkerhet mot eventuella avgrävningar. En samarbetsorganisation kan erbjuda en sådan försäkring t.ex. som en medlemsförmån. 5

7 3 Fördelar och nackdelar med olika typer av organisationer I uppdraget ingår att ta reda på vilken typ av organisation som är lämplig för en samarbetsorganisation för byanäten. En möjlighet är att lösa samarbetsbehovet inom ramen för en eller flera befintliga organisationer, en annan att starta en helt ny organisation. Nedan redovisas för- och nackdelar med olika tänkbara möjligheter. 3.1 Befintlig organisation Befintlig organisation generellt Fördelar med en befintlig organisation En tydlig fördel med att knyta en samarbetsorganisation för byanäten till en befintlig 0rganisation är att uppstarten är snabbare. En befintlig organisation har en färdig struktur och befintliga kontaktytor som samarbetsorganisationen kan använda sig av, vilket skulle underlätta och snabba upp starten. En samarbetsorganisation inom ramen för en befintlig organisation skulle vidare få stor draghjälp genom att den befintliga organisationen har kompetenser och erfarenheter som är värdefulla och kan komma till nytta. Flera ser det som en fördel om en samarbetsorganisation knyts till flera befintliga organisationer. Alla befintliga organisationer har olika målgrupper. Ett hushåll på landsbygden kanske vill kontakta LRF, ett annat Hela Sverige ska leva eller ytterligare någon annan. Stadsnätsföreningen kan bidra med en stor erfarenhet utifrån sitt perspektiv när det gäller bredbandsfrågor. Om flera organisationer samarbetar när det gäller byanätsfrågan är det viktigt att tydliggöra rollerna, att alla medverkande organisationer har samma mandat och att organisationen är obunden, dvs. inte styrs av någons intressen. Detta understryks av flera. Att knyta en samarbetsorganisation till en eller flera befintliga organisationer har klara fördelar, en är att det sannolikt blir mer kostnadseffektivt. Nackdelar med en befintlig organisation En nackdel med en befintlig organisation är att den har ett annat huvudfokus. Det kan dels innebära att frågan behandlas styvmoderligt dels att organisationen får svårt med förtroendet eftersom bredbandsfrågor inte är organisationens kompetensområde. Samtidigt menar vissa att förtroendet beror på vilka personer som ingår i organisationen. Om samarbetsorganisationen för byanät knyts till en befintlig organisation finns det en risk att den organisationens intressen tar över eller att byanätsfrågan blir vinklad utifrån den organisationens perspektiv. Det är med 6

8 en sådan lösning väsentligt med gränsdragningen mellan de två organisationerna. En befintlig organisation kommer sannolikt inte att ta på sig ansvaret för byanätsfrågan utan att det skjuts till ekonomiska resurser. Risken finns att dessa resurser inte fullt ut används för avsett ändamål. En nackdel med en samarbetsorganisation oavsett om den är befintlig eller nystartad är att någon måste betala. Om det innebär att resurser tas från bredbandsutbyggnaden är det en klar nackdel REV Fördelar med REV En fördel med REV är att de på många sätt arbetar med liknande frågor. REV, precis som LRF och HSSL arbetar med juridik, ekonomi, konflikthantering etc. Bredbandsfrågan är en angelägen fråga för medlemmarna i REV eftersom det handlar om infrastruktur på landsbygden vilket ju är REV:s arbetsområde. En annan fördel är att REV är en oberoende part när det gäller bredbandsfrågor, de har ingen koppling till någon marknadsaktör. Samfälligheten, som är den organisatoriska lösningen för vägföreningarna, är fullt möjlig även för byanäten. Det innebär att REV har en organisatorisk erfarenhet som kan vara värdefull. Nackdelar med REV Flera menar att REV på samma sätt som de andra organisationerna har ett trovärdighetsproblem. REV arbetar med vägfrågor och har inte fokus på bredband. De är inte kända för att driva bredbandsfrågor utan deras perspektiv är väghållarens. REV kan därför av externa betraktare upplevas som att de inte har kompetensen. Dessutom kanske inte alla inom REV är intresserade av bredbandsfrågorna. En annan nackdel är att alla som bor i byarna på landsbygden inte har enskild väg och kanske inte vill vara med i REV. REV:s uppdrag är att arbeta med enskilda vägar. För att REV skall kunna engagera sig djupt i byanätsfrågan krävs ett strategiskt ändringsbeslut inom organisationen LRF Fördelar med LRF En fördel med LRF är att de arbetar med många liknande frågor. LRF, precis som REV och HSSL arbetar med juridik, ekonomi, konflikthantering etc. 7

9 Bredband på landsbygden berör i hög grad LRF:s medlemmar eftersom det handlar om infrastruktur på landsbygden. LRF har också arbetat med bredband på landsbygden under flera år och har byggt upp en stor erfarenhet och kompetens i frågan. LRF har en förankring på landsbygden och det är inte bara lantbrukare som är med i LRF. De har ett befintligt nätverk, nationellt och regionalt. En annan fördel är att LRF är en oberoende part när det gäller bredbandsfrågor, de har ingen koppling till någon marknadsaktör. Nackdelar med LRF Alla som bor i byarna på landsbygden är inte lantbrukare och kanske inte vill vara med i LRF. Dessutom kanske inte LRF:s samtliga medlemmar tycker att bredbandsfrågan är viktig. LRF har, precis som REV och HSSL, ett trovärdighetsproblem. Bredbandsfrågan är inte organisationernas huvudfokus och det finns en risk att frågan försvinner i mängden av frågor. LRF kan av externa betraktare upplevas som att de inte har kompetensen HSSL Fördelar med HSSL HSSL arbetar med liknande frågor. Precis som REV och LRF arbetar HSSL med juridik, ekonomi, konflikthantering etc. HSSL har, precis som namnet säger, målsättningen att hela Sverige ska leva och arbetar redan med utvecklingsfrågor på landsbygden. Bredband är en utvecklingsfråga och HSSL är redan idag engagerad i byanätsarbetet. De har därmed en värdefull kompetens och erfarenhet. Genom sitt arbete har HSSL en förankring på landsbygden och har också en befintlig struktur. HSSL är vidare en oberoende part i bredbandsfrågan, de har ingen koppling till någon marknadsaktör. Nackdelar med HSSL HSSL har ett trovärdighetsproblem, precis som REV och LRF. HSSL arbetar med olika frågor och bredbandsfrågan är inte organisationernas huvudfokus. Det finns en risk att frågan försvinner i mängden av HSSL:s övriga frågor. HSSL är inte kända för att driva bredbandsfrågor och kan av externa betraktare upplevas som att de inte har kompetensen. 8

10 3.1.5 SSNf Fördelar med SSNf Stadsnätsföreningen har arbetat med bredbandsfrågor under många år. De har bred kompetens och erfarenhet när det gäller bredband. Genom sitt arbete har de byggt upp ett stort nätverk och har via sina medlemmar en förankring i många kommuner. Nackdelar med SSNf SSNf har precis som övriga organisationer ett trovärdighetsproblem. Till skillnad från de tre tidigare nämnda är ju dock bredband organisationens huvudfokus. SSNf kan bredband men har fokus på bredband i tätort. Risken finns att landsbygdsperspektivet och byanätsfrågan försvinner bland stadsnätsfrågorna. Vissa uppfattar SSNf som en motpart snarare än en samarbetspartner, en motpart som har affärsmodeller och arbetssätt som passar en storskalig verksamhet, men inte i byanäten. 3.2 Ny organisation Fördelar med en ny organisation En ny fristående organisation har fördelen att den blir oberoende från befintliga intressen och därmed kan agera självständigt. En annan fördel är att en ny organisation kan fokusera på byanätsfrågan. Vidare menar vissa att det är mer kraft i en ny organisation. Nackdelar med en ny organisation Flera påpekar att en ny organisation har en längre startsträcka eftersom den inte har tillgång till ytterligare kompetenser inom organisationen, på samma sätt som befintliga organisationer har. En separat ny organisation skulle stå på egna ben och måste av nödvändighet knyta till sig kompetenser. Befintliga organisationer har erfarenhet av byanätsfrågorna, har drivit skattemål, arbetat med stadgar och har haft ekonomer som arbetat med frågan. En ny organisation har inte den draghjälpen. Många människor är redan tungt belastade genom ett engagemang i olika organisationer. En ny organisation måste motivera människor att engagera sig i ytterligare ett sammanhang. En befintlig organisation har fördelen av en befintlig struktur och ett befintligt nätverk. Det har inte en ny organisation. Det gör att det är mycket dyrare att bygga upp en ny organisation än att driva frågan inom ramen för en befintlig. 9

11 En ny organisation behöver göra sig känd genom marknadsföring och opinionsbildning. Det innebär högre kostnader än för en befintlig organisation. En nackdel med att stå på egna ben är att det är en uppförsbacke i början, det tar mer tid och kraft i starten. 3.3 Ytterligare perspektiv på organisationen Självständig organisation Många betonar att en samarbetsorganisation för byanäten måste vara självständig med ett eget mandat, oavsett om det är en ny organisation eller en organisation inom ramen för en befintlig. Det är väsentligt att verksamheten kan drivas utan sidoblickar, med bara bredband i fokus. Flera menar att en samarbetsorganisation kan vara knuten till en eller flera befintliga organisationer och samtidigt vara oberoende med ett eget mandat, om den är tydligt separerad. Lokal/regional förankring Att en samarbetsorganisation har en lokal förankring anses betydelsefullt såväl för organisationen som för de människor på landsbygden som ska kontakta organisationen. Förutsättningarna är olika i olika delar av landet och det finns behov av lokal kunskap och förankring. En person som kommer utifrån, t.ex. från en nationell samarbetsorganisation, måste anpassa informationen utifrån de lokala förutsättningarna. Annars kan det uppstå förvirring. Använd befintlig kompetens Det finns en rad människor som arbetar med bredbandsutbyggnad på landsbygden. Den kunskapen bör tas tillvara i en samarbetsorganisation för byanäten. De kan knytas till organisationen som anställd personal, konsultstöd, via styrelseengagemang eller referensgrupper. Ett sätt att tillvarata den kompetens som finns är att tillsätta en arbetande styrelse. Förutsättningen för detta är naturligtvis att dessa personer verkligen har tid. En arbetande styrelse kan förslagsvis arvoderas mot prestation. Samarbetsorganisationens ansvar Det finns inte en gemensam bild över vilka frågor en samarbetsorganisation ska arbeta med. Vissa anser att en sådan organisation ska ha en rådgivande funktion i förhållande till byalagen och att ansvaret för drift, övervakning, ansvar för att saluföra nätet samt föra diskussioner med operatörer ska tas av stadsnäten, Skanova m.fl. aktörer. Andra menar att samarbetsorganisationen även ska ta ansvar för drift och förvaltning som en fullvärdig motpart gentemot kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer. 10

12 4 En tänkt samarbetsorganisation för byanät De flesta bedömningar som görs avseende organisationen landar på att det behövs ett kansli med anställd personal för att lösa organisationens uppdrag. Bedömningen av kansliets nödvändiga storlek varierar från 1-6 personer. Tyngdpunkten ligger på ett kansli bestående av 2-3 heltidsanställda. En synpunkt som framkommer är att organisationen inte behöver vara stor, men samtidigt får den inte bli för sårbar, den får inte stå och falla med en individ. Ytterligare ett perspektiv är att det blir bättre dynamik med minst två personer. Om samarbetsorganisationen knyts till en befintlig organisation kan det ge vissa effektivitetsvinster som betyder att behovet av anställd personal är lägre jämfört med en ny fristående organisation. De kompetenser som lyfts fram som angelägna att ha på ett kansli är en juridisk och en byggteknisk kompetens. Utöver detta kommer organisationen sannolikt ha behov av andra kompetenser till och från. Det kan t.ex. avse av juridisk spjutspetskompetens, vilket t.ex. kan lösas genom köp av tjänster från advokatbyråer genom ramavtal. Andra tjänster som eventuellt kan köpas in vid behov är administration och webbredaktör. Organisationen bör, precis som framgått tidigare, ta tillvara den kompetens som finns runt om i landet bland människor som arbetar med byanätsfrågan lokalt och regionalt genom att engagera dem i samarbetsorganisationen. Det kan ske på två sätt, dels genom ett styrelseengagemang, dels genom ett engagemang i arbetsgrupper och/eller referensgrupper. Mycket av arbetet i en organisation sker på ideell basis, men innebär trots detta vissa kostnader. Det kan avse kostnader för arvode för en eventuell arbetande styrelse, resor etc. En referensgrupp eller expertgrupp som knyts till samarbetsorganisationen är ett bra sätt att stärka upp kompetensen. Gruppen kan förslagsvis bestå av personer med bred erfarenhet av byanätsfrågor. Gruppen kan exempelvis träffa kansliets personal regelbundet för erfarenhetsåterföring. 5 Kostnader 5.1 Driftskostnader Den största kostnaden för samarbetsorganisationen är för den anställda personalen. Utöver dessa kostnader tillkommer kostnader för Lokaler Inköp av tjänster vid behov Eventuellt arvode till ledamöter i styrelse/arbetande styrelse och olika projektgrupper 11

13 Resor Information och marknadsföring, möten, mötesserier. De totala kostnaderna för organisationen uppskattas i undersökningen till cirka 2-6 miljoner kronor, naturligtvis beroende på kansliets storlek, men med en tyngdpunkt mot 2-3 miljoner. 5.2 Startkostnader De flesta som har en uppfattning om uppstartskostnaderna för en samarbetsorganisation menar att de initiala kostnaderna bör vara förhållandevis begränsade. Det behövs inga större investeringar i system eller andra större investeringar. Startkostnaderna handlar t.ex. om kostnader för att bygga upp ett kansli, en webbplats, telefonnummer, informera om organisationens existens (informationsmaterial, logotyp etc.), bygga upp ett nätverk av kontakter på myndigheter och organisationer, ta kontakt med byalag/fiberföreningar etc. Beroende på vilket ansvar organisationen ska ha kan uppstartskostnaden även omfatta kostnader för ett webbaserat system, där näten kan registreras. Uppstarten av organisationen omfattar sannolikt ett antal månaders jobb. Kostnaden för att skaffa och iordningställa lokaler kan variera beroende på vilken lösning som väljs, egen lokal eller samlokalisering med någon eller några av de befintliga organisationerna. Kan någon organisation ställa upp med kontorsrum, innebär det sannolikt lägre kostnader, även om det inte betyder helt kostnadsfritt. Att uppskatta uppstartskostnaden är mycket svårt. Upp till en halv miljon kan behövas för att starta upp verksamheten. Beroende på organisatorisk lösning och organisationens ansvarsområden kan kostnaden dock bli lägre än så, möjligen också högre. 6 Finansiering Samarbetsorganisationen föreslås finansieras antingen med externa medel eller via medlemsavgifter, alternativt genom en kombination av dessa två. Vissa menar att en samarbetsorganisation måste kunna stå på egna ben och finansieras av sina medlemmar, dvs. byanät, helst redan från dag ett. Andra menar att den bör finansieras med externa medel t.ex. från staten. Någon påpekar att det är rimligt med extern finansiering i början. Enligt de bedömningar som gjorts kommer det att finnas upp till byanät när det är färdigbyggt. I dagsläget finns cirka 800. Det nuvarande antalet byanät har sannolikt svårt att självt bära kostnaderna för organisationen. Det kan vara nödvändigt med ett samhällstöd i inledningsskedet, ett stöd som kan fasas ut allteftersom. 12

14 En rad olika externa källor föreslås som finansiärer av en samarbetsorganisation: staten, regeringen, PTS (via auktionsintäkter eller robusthetsmedel), Bredbandsforum, Jordbruksverket, Tillväxtverket, länsstyrelserna, kommunerna, SSNf, LRF, nätägare eller operatörer. En synpunkt som framkommer är att det borde finnas ett intresse från statligt håll att finansiera detta, eftersom även finansiering av en organisation kan betraktas som stöd till bredbandsutbyggnad. Om pengarna tas från medel avsatta för bredbandsutbyggnaden är det dock mindre bra. När det gäller finansiering genom medlemsavgifter är en kärnfråga hur man ska motivera byalagen att betala pengar till en samarbetsorganisation. Vilka är motiven för medlemskap och engagemang när byanäten är klara med sin utbyggnad och vilka är motiven innan de ens organiserat sig? Det finns en rad olika uppgifter som en samarbetsorganisation kan ha och som kan tänkas motivera medlemskap och engagemang för byalag/fiberföreningar. Följande är exempel: Stöd och rådgivning i aktuella frågor Stöd i form av att en representant kommer ut till byalaget/fiberföreningen Att man kan kontakta/ringa organisationen utanför kontorstid Erfarenhetsutbyte med möjlighet att få ta del av tips och idéer kring hur andra har byggt och dokumenterat Goda exempel Besiktningar av byggda nät Försäkringslösningar, t.ex. vid händelse av avgrävning av nät Ramavtal, t.ex. avseende drift, som byanät kan avropa från Exklusiv inloggning på organisationens webbplats Att organisationen för byanätens talan gentemot PTS, regering, näringsdepartement etc. Deltagande på mässor, konferenser etc. Utbildningar Det är angeläget att hitta värdet för medlemmarna. Om bestående värde inte finns kanske lösningen är ett tillfälligt kansli baserat på statsbidrag. Rimligheten när det gäller medlemsavgiftens storlek är svår att uppskatta, men allt från någon krona till hundra kronor per hushåll och år har föreslagits som ett rimligt belopp. 13

15 Dagens 800 byanät har uppskattningsvis hushåll. En krona per hushåll och år skulle således ge kronor och 100 kronor per hushåll skulle ge 7 miljoner kronor. I de framtida uppskattade byanäten kommer det att finnas i storleksordningen hushåll. Om samarbetsorganisationen ska vara självfinansierad till 100% av medlemsavgifter innebär det en kostnad på knappt fem kronor per hushåll och år om driftkostnaden är 2 miljoner kronor per år och knappt sju kronor per hushåll och år om driftkostnaden är 3 miljoner kronor per år. Motsvarande kostnad för dagens cirka hushåll i 800 nät är cirka 28 respektive 42 kronor per hushåll och år. Ett annat sätt att räkna är per byalag/fiberförening. En omsättning på 2 miljoner kronor per år skulle kräva en avgift på kronor av dagens 800 föreningar respektive 400 kronor av morgondagens föreningar. Vid en omsättning på 3 miljoner kronor per år blir motsvarande värden respektive 600 kronor per år. 7 Framtiden Bilden av framtidens byanät är inte helt entydig. Vissa tror på en konsolidering av byanäten på samma sätt som skedde med elnäten under 1900-talets början. Andra menar att det kommer att finnas olika typer av lösningar. Vissa byalag kommer att vilja äga nätet, andra vill inte göra det. De som tror på en stark konsolidering menar att det finns många eldsjälar som är engagerade i att bygga, men när det gäller drift är inte eldsjälarna lika många. Det finns inte någon mall för hur ägandet ska se ut och hur samarbetet ska fungera med andra. Varje byanät kan hitta sin lösning när det gäller ägande och drift. Det kommer sannolikt att bildas regionala bolag framöver genom att stadsnät och fiberföreningar går ihop. Många byars nät kommer troligen att bli införlivade i stadsnät eller regionala nät eller i Skanovas nät. En viss konsolidering har edan skett. Enskilda byanät har gått ihop i en större sammanslutning eller gått samman med stadsnät. Även stadsnät slås ihop idag. 8 Slutsatser och rekommendationer Det finns behov av en samarbetsorganisation det är en gemensam bild som en majoritet delar, dock inte alla. Det största behovet för byanäten är rådgivning och stöd i utbyggnadsskedet. Men det finns även ett behov i förvaltningsskedet, även om det råder en viss osäkerhet när det gäller ägarskap, drift och om byanäten är beredda att betala för ett medlemskap i organisationen. 14

16 Att bygga upp en helt ny och fristående organisation skulle ta mer tid och kräva mer resurser än att bygga vidare på befintliga. Ingen av de befintliga organisationerna kan ensam nå samma breda förankring som en gemensam lösning. Organisationen behöver sannolikt ekonomiskt stöd i ett initialt skede. På sikt bör organisationen bära sina egna kostnader. En tänkbar organisation består av ett kansli med 2-3 heltidsanställda. Organisationen har en styrelse som är förankrad regionalt och lokalt. Till organisationen knyts en expertgrupp som har regelbundna möten för erfarenhetsutbyte. Driftkostnaden för en sådan organisation uppgår till 2-3 miljoner per år. Uppstartskostnaden uppgår till maximalt en halv miljon kronor. Förslag Vi kan konstatera att det finns informationsbehov för byalag och fiberföreningar som det är angeläget att det tillgodoses på kort sikt. Samtidigt finns det antal utestående frågor när det gäller en eventuell samarbetsorganisation, exempelvis organisatorisk lösning, roller och ansvar för befintliga medverkande organisationer, huvudmannaskap, finansering och medlemsnytta. För att kunna tillgodose det kortsiktiga informationsbehovet i rimlig närtid föreslår Stelacon att frågan om samarbetsorganisation för byanäten ses ur följande tre tidsperspektiv: 1. Kort sikt: Byalags och fiberföreningars informationsbehov tillgodoses genom att en rådgivande funktion tillsätts, t.ex. i form av en informationsbyrå eller helpdesk för byanät. Finansieringen i det korta perspektivet måste sannolikt lösas genom ett statligt stöd. 2. Lite längre sikt: Frågan om samarbetsorganisation för byanäten utreds vidare vad gäller organisatorisk lösning, roller och ansvar för befintliga medverkande organisationer, huvudmannaskap och finansiering. Huvudsyftet är att tillgodose det behov som finns i byanätens utbyggnadsfas, men i viss mån även vissa förvaltningsfasfrågor. 3. Lång sikt: Framtiden får utvisa vilket behov som finns av en samarbetsorganisation i förvaltningsfasen. En kärnfråga i det längre perspektivet är ägandet av byanäten, kommer dessa att ägas av byalag och fiberföreningar eller blir det en konsolidering. Väsentligt att utröna är också vad som motiverar ett medlemskap för byanät och hur organisationens finansiering ska lösas. AB Stelacon 15