Kommunfullmäktige i Haparanda kommun kallas till sammanträde. 1 Upprop, val av justerare och godkännande av dagordningen

Transkript

1 HAPARANDA STAD KUNGÖRELSE Kommunledningskontoret Kommunfullmäktiges ledamöter Ersättarna för kännedom Kommunfullmäktige i Haparanda kommun kallas till sammanträde Tid: Måndag , kl Plats: Sessionssalen Sandskär, Stadshuset När ärendet om årsredovisning skall behandlas kommer allmänheten att få möjlighet att ställa frågor på årsredovisning Ärende Bilaga 1 Upprop, val av justerare och godkännande av dagordningen 2 1 Interpellation Pekka Hyötylä (V): Offentlighetsprincipen i kommunala bolag? 3 2 Interpellation Pekka Hyötylä (V): Konsultkostnader BUN? 4 3 Årsredovisning Sep Bilaga 5 4 Budget- och strategiplan Sep Bilaga Förslag på hyresnivåer Resecentrum HaparandaTornio 7 9 E-nämnd i Norrbotten + Sep Bilaga 8 10 Översiktsplan med fördjupningar granskningsutlåtande + Sep Bilaga 9 11 Investeringar i Norrbotten AB + Sep Bilaga Svar på motion: Festplats vid högtidliga tillfällen i skolan Svar på motion: Landsbygdsutveckling Motion Vänsterpartiet: Skaffa egna köttdjur tillsamman med andra kommuner i Östra Norrbotten Redovisning av inneliggande motioner och medborgarförslag april 2013

2 Enligt uppdrag Tryggve Kenttä Ordförande Tommi Slunga Kommunsekreterare Kungörelsen anslagen på Haparanda stads anslagstavla intygar: Kirsi Heino

3 Interpellation ^'^^ND,q STq X ^^ Interpellation är ställd till kommunalrådet. Som fullmäktigeledamot kan jag inte läsa kallelser eller protokoll från Haparanda Bostäder. När kan en fullmäktigeledamot läsa kallelser och protokoll från Haparanda Bostäder eller liknande bolag?. Haparanda kommun äger ensam Haparanda Bostäder. Offentlighetsprincipen måste ju gälla alla bolag ägda av kommunen. När börjar Haparanda kommun tillämpa offentlighetsprincipen ikommunen ägda bolag? ledamot Pekka Hyötylä (V)

4 Interpellation Interpellation är ställd till ordförande i BUN. Hur många konsulter har Barn - och ungdomskontoret haft från tom ? Vad har det kostat till kommunen att använda konsulter? Vad kostade konsultens deltagande i det senaste mötet (130327) i BUN? ^^^^... Pekka Hyötylä (V) HAPAl7AN A åt.^lå X py3

5 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sid 1 KS 46 Diarienr. KS 2013/73. KSau 74 Årsredovisning 2012 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att skicka vidare årsredovisningen till politisk behandling i Kommunfullmäktige. Arbetsutskottets beslut att skicka vidare årsredovisningen till politisk behandling i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Carina Juntti föredrar årsredovisningen. Separat Bilaga Utdragsbestyrkande

6 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sid 1 KS 47 KSau 75 Budget- och strategiplan för Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets beslut. Arbetsutskottets beslut att föreslå Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige att budgetdirektiven grundar sig på befolkningsminskning på -50 personer att nämnderna får till uppdrag att ta fram två alternativa budgetförslag, som grundar sig på minskat befolkningsunderlag med 50 personer färre, till KF i juni Alternativ ett utgår från oförändrat statsbidragssystem Alternativ två utgår från ett förändrat statbidragssystem att slutgiltigt beslut för budget 2014 tas i november Beslutsunderlag Enligt Separat Bilaga. Utdragsbestyrkande

7 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sid 1 KS 42 KSau 57 Förslag på hyresnivåer Resecentrum HaparandaTornio Kommunstyrelsens beslut att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa hyresnivåerna enligt bilaga. att ta bort sista raden i skrivelsen Hyresnivåer Resecentrum. Arbetsutskottets beslut: att föreslå Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige att fastställa hyresnivåerna enligt bilaga. att ta bort sista raden i skrivelsen Hyresnivåer Resecentrum. Ärendebeskrivning Tjänstemännen har utarbetat förslag till hyresnivåer för det nya Resecentrumet HaparandaTornio. Beslutsunderlag Bilagt Tjänsteskrivelse hyresnivåer. Beslutexpediering: Teknisk Chef Alf Waara Utdragsbestyrkande

8 Haparanda Stad Ksau Haparanda Förslag till hyresnivåer till Resecenter Haparanda/Tornio Ett förslag till hyresnivåer har utarbetats av Henrik Jakobsson, Göran Wigren, Leif Lind och undertecknad. Arbetsgruppen genom Alf Waara föreslår kommunstyrelse besluta att fastställa hyresnivåerna enligt bifogade förslag Alf Waara Projektledare

9 TJÄNSTESKRIVELSE Förvaltning Datum Diarienummer Ekonoml Henrik Jakobsson, Hyresnivåer Resecentrum Bifogade hyresnivåer visar hur hyran kommer att fördela sig per kvm för hyresgäster i det nya resecentrumet. Hyresnivån räknas upp enl. Konsument prisindex med ökningen per år från oktober till oktober. Arbetsgruppen som har tagit fram förslaget till hyresnivåerna består av: Alf Waara, projektledare Resecentrum; Göran Wigren, Planeringschef; Leif Lind, Fastighetschef samt Henrik Jakobsson, Ekonom. Investeringskostnaden är beräknad till 27 miljoner kr, av dessa finansieras 20 miljoner av externa finansiärer. Nettoinvesteringen blir därmed 7 miljoner varav ca 5,2 miljoner avser byggnaden och resterande 1,8 miljoner avser markarbeten. Vid full beläggning så väntas resultatet redan första året inbringa ett resultat på +513 tkr före skatt. Detta beror dock på hur snabbt företagen är villiga att etablera sig. Det beräknade överskottet varje år uppgår till ca. 40 % av totala omsättningen, vilket innebär att ca. 40% kan står outhyrt utan att ett minusresultat uppstår. Enligt uppdrag Henrik Jakobsson Ekonom Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

10 Väntrum Restau kök Restau serv Butik 1 Butik 2 Butik 3 Butik 4 Godsterminal 1 Godsterminal 2 Kontor gods Gemensamma ytor Summering Hyresgäst Städerna Privat Privat Privat Privat Privat Privat Bussgods Matkahuolto Bussgods/mat Alla Antal KVM KR/Kvm Summa

11 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sid 1 KS 43 KSau 63 E-nämnd i Norrbotten Kommunstyrelsens beslut att föreslå Kommunfullmäktige att ställa sig positivt till inbjudan att ingå i den gemensamma e-nämnden i Norrbotten. att en utvärdering av nämndens arbete sker efter ett år och utvärderingen samt eventuella förslag till förändringar återredovisas till Kommunfullmäktige. Arbetsutskottets beslut att förslå Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige att ställa sig positivt till inbjudan att ingå i den gemensamma e-nämnden i Norrbotten. att en utvärdering av nämndens arbete sker efter ett år och utvärderingen samt eventuella förslag till förändringar återredovisas till Kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Strategin för e-samhället har utarbetats av Sveriges Kommuner och Landsting och antagits av Kommunförbundet Norrbotten. Strategin betonar vikten av ökad kommunal samverkan kring utveckling av e-förvaltning och syftar till att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag, skapa en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt ge högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Som ett led i detta har gruppen utarbetat ett förslag på att Luleå tillsammans med andra intresserade kommuner i länet, bildar en gemensam nämnd i Norrbottens län med syfte att samordna utvecklingsarbetet för att uppnå intentionerna i Strategin för e-samhället. Luleå kommun inrättar denna nämnd för sin organisation samt att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utarbeta reglemente och samverkansavtal för den nya nämnden samt bjuda in övriga kommuner i länet. Beslutsunderlag Dnr. KS 2013/65. (Separat Bilaga) Utdragsbestyrkande

12 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sid 2 Ju sterare Utdragsbestyrkande

13 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sid 1 KS 44 KSau 66 Översiktsplan med fördjupningar granskningsutlåtande Kommunstyrelsens beslut att föreslå Kommunfullmäktige att anta Översiktplanen Arbetsutskottets beslut att föreslå Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige att anta Översiktplanen. Beslutsunderlag Bilagd Översiktsplan Granskningsutlåtande. Planeringschef Göran Wigren redogör för processen med planen och huvuddelar av innehållet i planen som har en horisont på år i framtiden. Utdragsbestyrkande

14 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sid 1 KS 49 Dnr Ks 2012/63.14 KS KSau KSau Investeringar i Norrbotten AB Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslag till beslut. Förslag till beslut (tjänstemannaförslag) Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att Haparanda kommun förvärvar 28 aktier i Investeringar i Norrbotten AB av Norrbottens läns landsting till ett pris av 100 kr per aktie, totalt 2800 kr. att man godkänner bolagsordningen för Investeringar i Norrbotten AB. att man antar aktieägaravtal mellan ägarna i Investering i Norrbotten AB Förslag på beslut på mötet Ledamot Rönnqvists (M) yrkar på avslag till förslaget. Ledamot Innala (S) och ledamot Kerttu (C) yrkar på bifall till tjänstemannaförslag. Ordföranden finner att det finns två förslag som denne ställer mot varandra: Tjänstemannaförslaget med bifall från ledamot Innala och Kerttu och ledamot Rönnqvists förslag på avslag. Ordföranden finner att Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med tjänstemannaförslaget. Ledamot Rönnqvist anmäler skriftlig reservation mot beslutet att förvärva aktier i bolaget samt har synpunkter på bolagsordningen. Ärendebeskrivning Kommunen har tidigare beslutat att bli delägare i bolaget Invest in Norrbotten som bildats för att överföra verksamheten från projektet med samma namn till en permanent verksamhet. Bolaget bildades i oktober 2012 och fick formellt namnet Investeringar i Norrbotten AB (orgnr ). Bolaget har bildats med Norrbottens läns landsting som ägare till 100 % till en början. Målsättningen är att så många som möjligt av länets kommuner eller kommunala näringslivsbolag ska bli delägare. Bolaget har totalt 2000 aktier till ett värde av 100 kr styck. Upplägget är att kommunerna köper lika stora aktieposter (1,4 %, tillika 28 aktier) men att de till invånarantal större kommunerna har erbjudits att köpa en större post (3,4 %, tillika 68 aktier). Det senare gäller Luleä, Boden, Piteä, Kiruna och Gällivare kommuner. Utdragsbestyrkande

15 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sid 2 Alla kommuner i länet har erbjudits att bli delägare. De som beslutat om att ingå delägarskap är Luleå, Boden, Älvsbyn, Arvidsjaur, Övertorneå, Överkalix, Kalix och Haparanda kommuner. Fortsatta samtal förs med övriga kommuner. Landstingsfullmäktige har ( , dnr ) beslutat att avyttra aktier i Investeringar i Norrbotten AB till dessa kommuner samt anta en reviderad bolagsordning för bolaget och nytt aktieägaravtal mellan ägarna. Kommunernas aktieförvärv och godkännande av reviderad bolagsordning och antagande av aktieägaravtal är nu föremål för beslut hos respektive kommun. Beslutsunderlag Separat Bilaga Följebrev, förslag till beslut och protokoll från Landstingsfullmäktige och Förklarande e-post av Jonas Sjökvist, NLL Ju sterare Utdragsbestyrkande

16

17

18 TJÄNSTEYTTRANDE Barn- och ungdomsförvaltningen Datum Diarienummer Tjänsteyttrande angående motion om festplats vid högtidliga tillfällen i skolan Alla skolor har ej i dag tillgång till samlingslokaler där föräldrar och elever får plats vid skolavslutningar och andra högtidliga tillfällen. Haparandas förskolor och skolor avser att följa de juridiska råden som skolverket gett ut i oktober Det är rektorn som har ansvaret för innehållet även när skolan har en samling i en byggnad knuten till en trosuppfattning, enligt skollagen kan ansvaret aldrig överlåtas. Rektorn måste i sina kontakter med lokalansvarig och övriga tydliggöra vad som får förekomma eller inte. Om inte skolan och den lokalansvarige kan komma överens måste rektorn avstå från att ha samlingen i byggnaden. Bifogar Skolverkets Juridiska vägledning, (oktober 2012) Förslag till beslut: De skolor som saknar annan lokal eller av tradition har skolavslutning i en byggnad knuten till en trosuppfattning kan även i fortsättningen göra det om regelverket följs. Rektorn ansvarar för innehållet i programmet och kontakten med ansvarig för lokalen. Enligt uppdrag Arja Martinviita För-och grundskolechef Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

19 Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs. det får inte förekomma religiösa inslag. Undantag gäller för fristående förskolor och skolor med konfessionell inriktning. I dessa får det förekomma konfessionella inslag i utbildningen men inte i undervisningen. Det är möjligt att inom ramen för religionsundervisningen besöka en kyrka, moské, synagoga eller annan religiös lokal. Det ska dock ske som ett inslag i undervisningen som för- och efterarbetas av läraren. Religiösa högtider ska behandlas i grundskolans (och andra skolformer för skolpliktiga) undervisning liksom traditioner med koppling till kyrkoåret. En förskola eller skola bör alltid noga överväga om det är lämpligt att hålla en avslutning eller en samling i samband med en religiös högtid i kyrkan eller en annan religiös lokal. Avslutningen är en betydelsefull del av skolans verksamhet. Det är därför viktigt att skolan utformar avslutningen eller en samling i samband med en högtid så att alla elever kan delta och att föräldrarna kan låta sina barn delta utan att de känner att de blir ensidigt påverkade i någon trosriktning. Avslutningen eller samlingen kan ske i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse. Det är viktigt att förskolechefen respektive rektorn har kontroll över avslutningens eller samlingens innehåll och utformning. Bakgrund Skolverket får många frågor om vilka möjligheter man har att inom förskolan och skolan besöka eller förlägga samlingar till en kyrka eller annan religiös lokal. Det kan vara inom ramen för skolans religionsundervisning eller i samband med avslutningen eller vid en högtid. Det är vanligt att man besöker främst kyrkor av tradition eller pga. att det är den enda större lokal som finns i förskolans eller skolans närhet.

20 Frågan har fått en förnyad aktualitet i och med den nya skollagen och de nya läroplanerna som nu också gäller för fristående förskolor och fristående skolor. Aktuella bestämmelser En grundlagsskyddad religionsfrihet I 1 kap. 2 regeringsformen (RF) stadgas att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde. Det allmänna ska också motverka diskriminering av människor, bland annat på grund av nationellt eller etniskt ursprung eller religiös tillhörighet. Enligt 2 kap. 2 RF är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Medborgaren är också gentemot det allmänna skyddad mot tvång att delta i sammankomst för opinionsbildning eller annan meningsyttring. Religionsfriheten, liksom den negativa religionsfriheten som beskrivs som rätten att avstå från religion, skyddas också av artikel 9 i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Skollagens definition av begreppen utbildning och undervisning Bestämmelserna i skollagen om när det får förekomma konfessionella inslag i förskolan och skolan knyts till begreppen utbildning och undervisning. För att kunna avgöra när och på vilket sätt en förskola eller skola kan besöka en kyrka eller annan religiös lokal måste man således skilja på vad i förskolans eller skolans verksamhet som utgör undervisning respektive utbildning. I 1 kap. 3 skollagen definieras begreppen. Utbildning definieras som den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Undervisning definieras som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Utbildning är således ett vidare begrepp och inkluderar undervisning men även andra verksamheter som till exempel raster, utflykter, skolmåltider etc. Inom förskolan är gränsdragningen inte lika tydlig som inom skolan eftersom omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet i undervisningen. Syftet och innehållet i en avslutning torde vara sådant att skollagens definition av begreppet undervisning inte är uppfyllt. Avslutningar räknas därför som en del av utbildningen, men är inte en del i undervisningen. Även en samling med anledning av en högtid måste räknas som en del av utbildningen, men inte som en del i undervisningen. 2

21 Utbildningen ska för de flesta förskolor och skolor vara ickekonfessionell I 1 kap. 6 7 i skollagen finns bestämmelser om konfessionella inslag i förskole- och skolverksamheten. Där anges att all undervisning ska vara icke-konfessionell oavsett huvudman för verksamheten. För den delen av utbildningen som inte är undervisning får en fristående förskola eller skola med konfessionell inriktning ha konfessionella inslag, men deltagandet ska vara frivilligt för den enskilde eleven. Vid övriga förskolor och skolor ska även denna del av utbildningen vara icke-konfessionell. Att en förskola eller skola ska vara icke-konfessionell innebär att det inte kan förekomma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. I prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet anges bland annat att kravet på en icke-konfessionell undervisning inte innebär att det är förbjudet för en skola att inom skolans eller elevens val fördjupa undervisningen i en religion under förutsättning att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och är allsidig och saklig. I undervisningen får dock inte förekomma några som helst inslag av utövande bekännelsekaraktär. Undervisningen i skolan ska även enligt läroplanerna vara ickekonfessionell. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Utbildningen vid en förskolenhet och en skolenhet ska enligt skollagen även vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Undervisning om kristendom och andra religioner I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, som ska tillämpas av både kommunala och fristående grundskolor, finns som centralt innehåll i undervisningen i religionskunskap flera delar som knyter an till kristendomens, men även andra religioners, högtider, symboler och berättelser. Exempelvis anges för årskurs 1 3: Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. I årskurs 4 6 anges följande: Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer. Skolplikt och befrielse från att delta i vissa fall I 7 kap. 17 skollagen anges att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. 3

22 Enligt 7 kap. 19 första stycket skollagen får eleven på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår. Skolor och förskolors möjlighet att besöka kyrkan eller annan religiös lokal Nedanstående gäller i tillämpliga delar även förskolor. Man kan besöka en kyrka, moské eller synagoga inom ramen för undervisningen I grundskolans undervisning ska kristendomen och andra religioner behandlas i olika avseenden. Bl.a. ska högtider inom kristendom, islam och judendom behandlas i årskurs 1 3 och i årskurs 4 6 ska kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret behandlas i undervisningen. Det är heller inget som hindrar att sådant innehåll även behandlas i andra årskurser. Motsvarande gäller även andra skolformer för skolpliktiga. Undervisningen kan bedrivas i skolans lokaler men det är inget som hindrar att man i studiesyfte besöker en kyrka eller en moské eller en synagoga. Man kan till exempel besöka en kyrka för att studera hur advent firas inom kristendomen. Sådana inslag i undervisningen ska självfallet för- och efterarbetas av läraren och behandlas så att undervisningen lever upp till kravet på saklighet och allsidighet och att den vilar på vetenskaplig grund. Eleverna får inte heller tvingas eller uppmuntras att delta i inslag av bekännelsekaraktär. I undervisningen kan även psalmer som anknyter till högtiden behandlas. Det finns som framgår ovan en möjlighet enligt skollagen för en elev att befrias från skyldigheten att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att kravet på synnerliga skäl innebär att skälen för befrielse måste vara mycket starka. I enstaka fall kan det vara rimligt att en elev som ligger långt före i sin kunskapsutveckling och har nått kunskapskraven befrias från vissa inslag i undervisningen. Det tydliggörs också i förarbetena att undervisningen ska vara allsidig och saklig och utformas så att alla elever kan delta, oberoende av elevens och elevens vårdnadshavares religiösa eller filosofiska uppfattning. Det är således inte avsikten att bestämmelsen ska användas i de sammanhang som avses i denna promemoria. Det får dock överlämnas till rättstillämpningen att närmare klargöra när bestämmelsen ska tillämpas. Befrielse bör endast kunna gälla enstaka inslag i undervisningen. En elev får inte heller medges befrielse i sådan utsträckning att eleven riskerar att inte nå kunskapsmålen eller kunskapskraven i ett ämne. 4

23 Skolavslutning i en icke-konfessionell skola kan beroende på innehåll och utformning hållas i en kyrka Skolavslutning är en del av utbildningen men inte en del i undervisningen. Det innebär att de offentliga skolor och de fristående skolor som inte har en konfessionell inriktning ska vara icke-konfessionella, dvs. det får inte förekomma några religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse Det är angeläget att skolor utformar avslutningarna så att alla elever kan delta. Föräldrar ska med förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolavslutningen är en betydelsefull del av skolans verksamhet. Avslutningen ramar in och avslutar terminens gemensamma arbete och är en angelägenhet för alla skolans elever och hela dess personal. Om en skola överväger att hålla en skolavslutning i kyrkan bör lämpligheten i detta noga övervägas utifrån det tänkta innehållet. Det är viktigt att rektorn behåller kontrollen över avslutningens utformning om den hålls i kyrkan. Rektorn har ansvaret för att skollagens bestämmelser följs och måste därför i sina kontakter med kyrkan tydliggöra vad som får förekomma eller inte. Avslutningen får inte utformas så att det blir en religionsutövning för eleverna. Gränsen för när en skolavslutning är ett uttryck för religionsutövning måste bedömas från fall till fall. Skolinspektionen har i ett flertal tillsynsbeslut slagit fast att om skolavslutningen utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och att det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse, kan skolavslutning ske i kyrkan. Det är dock möjligt att sjunga Den blomstertid nu kommer, som visserligen är en psalm men som är tydligt förknippad med traditionen med skolavslutning. Regleringen i skollagen om befrielse att delta i vissa obligatoriska inslag är kopplad till undervisningen och inte till utbildningen. Eftersom skolavslutning inte är en del i undervisningen kan denna bestämmelse inte användas av en elev för att bli befriad från att delta i en skolavslutning i kyrkan. Även högtider med utgångspunkt i kristendomen eller andra religioner kan uppmärksammas i en icke-konfessionell skola Det är inget som hindrar att man inom utbildningen uppmärksammar traditioner i det svenska samhället även om dessa har en utgångspunkt i kristendomen eller andra religioner. Även sådana inslag måste dock utformas med beaktande av skollagens bestämmelser om en ickekonfessionell utbildning. En skola kan således uppmärksamma advent till exempel genom att tända ljus eller ha adventsljusstakar. 5

24 Det är också möjligt att ha till exempel en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent. En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap. Rektorn har alltid ett ansvar för att en samling i samband med en religiös högtid genomförs på ett sätt som inte kommer i konflikt med skollagens bestämmelser om konfessionella inslag. Det innebär till exempel att rektorn i sina kontakter med kyrkan måste vara tydlig med vad som får förekomma och inte. Om en samling i samband med en religiös högtid är förenlig med skollagens bestämmelser är således beroende av vilket innehåll den ges och hur den utformas. Regleringen i skollagen om befrielse att delta i vissa obligatoriska inslag är kopplad till undervisningen och inte till utbildningen. Eftersom en samling med anledning av en högtid inte är en del i undervisningen kan denna bestämmelse inte användas av en elev för att bli befriad från att delta i en sådan samling i kyrkan. Skolavslutningar eller samlingar kopplade till religiösa högtider får ha konfessionella inslag vid en fristående skola med konfessionell inriktning Fristående skolor med en konfessionell inriktning får ha konfessionella inslag i den del av utbildningen som inte är undervisning. I propositionen om en ny skollag anges att det i en skola med konfessionell inriktning finns utrymme för andakter, bönestunder eller annan form av religionsutövning liksom att det finns religiösa symboler eller dylikt i inredningen. 1 Detta gäller dock endast inom den delen av utbildningen som inte är undervisning. Det innebär bland annat att en sådan skola får ha en skolavslutning eller en samling i anslutning till en religiös högtid som har konfessionella inslag eftersom dessa verksamheter inte är delar i undervisningen. Deltagandet i de konfessionella inslagen ska dock vara frivilliga för den enskilde eleven även om eleven valt att gå på den aktuella skolan. För att eleven och dennes vårdnadshavare ska kunna avgöra om eleven ska delta vid till exempel skolavslutningen är det viktigt att skolan på förhand informerar om formerna för avslutningen, så att det finns en möjlighet att avstå från att delta i hela avslutningen eller vissa enskilda inslag. 1 I propositionen anges att man i en förskola med konfessionell inriktning kan ha bordsbön, högläsning av religiösa berättelser och kyrkobesök. 6

25 Aktuella bestämmelser Det här materialet grundar sig på bestämmelserna i regeringsformen och skollagen (2010:800) samt på förarbetena Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, prop. 2009/2010: kap. 2 RF. 2 kap. 2 RF. Definitioner: 1 kap. 3 skollagen. Utformningen av utbildningen: 1 kap. 6 7 skollagen. Deltagande i utbildningen: 7 kap. 17 skollagen. Befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen: 7 kap. 19 skollagen. Läs mer på 7

26

27

28 Haparanda stad Barn- och ungdomsförvaltningen Barn- och ungdomsnämnden Motion angående landsbygdsutveckling i Haparanda kommun Vänsterpartiet har genom ledamot Monica Perdahl Täikkö inlämnat följande motion: "Vänsterpartiet Haparanda efterlyser en utvecklingsplan för landsbygden. Idag handläggs ärenden i två nämnder, Ks samt Bun. Bun handlägger bidragsfrågor avseende hembygdsföreningarnas driftsbidrag samt kulturbidrag. Det har inneburit under de 10 senaste å ren en kraftig sänkning av stödet till byarnas verksamheter och aktiviteter. De små bidrag som tidigare år givits för kulturverksamhet på landsbygden har skurits ner från ca kr 2011 till noll kronor Den höjning som skett av driftsbidraget är en liten kompensation för den kraftiga neddragningen från 2005 på 100% driftsbidrag till 2012 års nivå på 61,53%. Samtidigt som man drar nerpå kulturbidragen samt byapeng. Hembygdsföreningarna är viktiga för byarnas framtid, utan att ha en gemensam samlingspunkt med aktiviteter med social samvaro riskeras att byarna avfolkas än snabbare än vad som sker idag. Kommunstyrelsen roll är mer övergripande, men har samtidigt en mycket viktig roll för landsbygdens utveckling. Signalerna skall vara klara om hur vi skall gå vidare till en mer levande landsbygd, med rätt till aktiviteter utifrån varje bys egen kultur och den struktur man vill skall finnas i byn. Vilken utveckling av landsbygden vill Haparanda ha?" Tjänsteyttrande Kommunfullmäktige har i budget fr.o.m för kommande 3-års period beslutat höja driftbidraget till samlingslokaler med 11,5% årligen, d.v.s. totalt kr. Under 2013 kommer barn- och ungdomsnämnden att upprätta ett kulturprogram. Programmet kommer bl.a. se över hela bidragssystemet inom kulturområdet och dit hör även bidrag för kulturella aktiviteter på landsbygden.

29 Förslag till beslut att med hänvisning dels till kommunfullmäktiges beslut om höjning av bidragsnivån och dels till upprättandet av kulturprogram anse motionen från Monica Perdahl Täikkö besvarad. Haparanda stad Barn- och ungdomsförvaltningen Tapio Salo Kulturchef Allan Fjellvind Fritidschef

30 F#e4PARARI^A åi;4,g Motion p^3 Vänsterpartiet i Haparanda motionerar, att Haparanda kommun kan skaffa egna köttdjur tillsamman med andra kommuner i Östra Norrbotten. Kommunen skulle kunna servera eget kött utan att hamna i konflikt med lagen om offentlig upphandling. I Dalarna överväger sex kommuner( Mora, Leksand, Gagnef, Orsa,Rättvik och Älvdalen) att säkerställa att man servera lokalt producerat mat till skolor,förskolor och äldreboende. gruppledare i Vänsterpartiet Pekka Hyötylä

31 HAPARANDA STAD MEDBORGARKONTORET INNELIGGANDE MOTIONER OCH MEDBORGARFÖRSLAG April 2013 Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning skall kommunstyrelsen årligen vid fullmäktiges ordinarie april- och oktobersammanträde redovisa motioner och medborgarförslag, vilkas beredning ännu ej slutförts. Motioner: Lena Keisu Gard (S) (Dnr. 2012/273): Haparanda en GMO-fri zon. Status: Kommunstyrelsen ( , 83) har beslutat att skicka ärendet till samhällsbyggnadskontoret för beredning. Ledamot Lena Keisu Gard (S) Dnr 2012/272: Ökade möjligheter till sommarjobb för Haparandas ungdomar (15-18) Status: Kommunstyrelsen ( , 81) har beslutat att skicka ärendet till barn- och ungdomsnämnden för beredning. Det finns ett tjänsteutlåtande och ärendet är under beredningen i BUN. Ledamot Hyötylä (V) Dnr 2010/ : Angående byggnation av hyreshus för äldre personer. Status: Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet ( , 264). Ärendet har inte passerat Kommunstyrelsen. Detta kommer ske och därefter kommer den till fullmäktige i juni Medborgarförslag: Gun Wilen: Inga raketer i Haparanda Dnr. KS 2013/16. Status: Ärendet är på tjänstemannahandläggning på Tekniska enheten. Sirkka Kandlin med fler Dnr KS 2013/13: Hjärtstartare i byar. Status: Ärendet är på tjänstemannahandläggning på Barn- och ungdomsförvaltningen Minna Gustavsson Dnr KS 2012/483: Upprustning av bostadsområdet Marielund Status: Ärendet är på tjänstemannahandläggning på Tekniska enheten. Petra Pihl, Dnr KS 2012/163: Vikariepool Haparandas Förskolor Status: Under beredning i Barn- och ungdomsnämnden. Kennet Mikko, Dnr KS 2012/161: Turistinfo och Gränsutställning Status: Under beredning i Kommunstyrelsen. Gun Wilen: Förbjud jakt i Riekkola. Dnr KS 2012/147. Status: Under beredning i Kommunstyrelsen. Hannes Wuopio Dnr: KS 2011/89.0: Bussturer Status: Under beredning i Kommunstyrelsen Madeleine Isaksson, Dnr KS 2011/109: En vegtarisk dag i veckan. Status: Under beredning i Barn- och ungdomsnämnden. Olof Johansson, Dnr: KS 2011/186: Tjärhovet upplysning/skyltning av orsaken tjärsamlingen. Status: Under beredning i Barn- och ungdomsnämnden.