bild och form 2009 Kulturen i siffror 2010:5

Transkript

1 bild och form 2009 Kulturen i siffror 2010:5

2 Bild och form 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Ewa Dahlberg, tel ; Birgitta Modigh, tel ; Ellen Wettmark, tel Printed in Sweden by Elanders 2010 Omslag: Liljevalchs konsthall, interiör, foto: David Magnusson ISSN ISBN Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

3 Innehåll Förord sid. 5 Sammanfattning sid. 6 Summary sid. 8 Inledning sid. 10 Enkätundersökning sid. 12 Undersökningsresultat sid. 13 Intervjuundersökning sid. 27 Övrig statistik sid. 31 Kommentarer och slutsatser sid. 45 Bilaga 1. Diagram och tabeller sid. 50 Appendix 1. Diagrams and tables sid. 50 Bilaga 2. Kvalitetsdeklaration till enkätundersökningen sid. 54 Bilaga 3. Frågeformulär för enkätundersökning sid. 57 Bilaga 4. Utställningsarrangörer som ingår i enkätundersökningen, alfabetisk förteckning sid. 62 Bilaga 5. Utställningsarrangörer som ingår i enkätundersökningen, alfabetisk förteckning, länsvis förteckning sid. 64 Bilaga 6. Kommunala konsthallar sid. 66 Bilaga 7. Länsvisa sammanställningar. Övrig statistik sid. 67 Bilaga 8. Referenser sid. 71

4 4

5 förord För första gången ger nu Kulturrådet ut en särskild statistik för bild- och formområdet. Den är ett led i Kulturrådets nya strategi att göra den samtida bildkonsten tillgänglig för så många som möjligt samtidigt som förutsättningar ges för hög kvalitet och mångfald i det konstnärliga arbetet. Kulturrådet har antagit denna strategi för att säkerställa att arbetet med bild- och formkonst bedrivs strukturerat, målinriktat och långsiktigt. Vilka utställningsarrangörer finns det i Sverige i dag inom professionell samtida bild och formkonst? Hur är de ekonomiska villkoren? Vilka konstnärer visas? Hur når man publiken? Det här är några av de frågor som Kulturrådet har ställt till 176 icke-vinstdrivande utställningsarrangörer som visar professionell samtida konst. Svaren visar bland annat att det finns samtida bild- och formkonst av hög professionell kvalitet och att ambitionerna är högt ställda, men de ekonomiska resurserna är ofta mycket begränsade. Undersökningen visar också att tillgängligheten till samtida bild- och formkonst är ojämnt fördelad över landet med en stark tyngdpunkt på storstadsregionerna. Ett annat resultat av enkätundersökningen är att många av de som är verksamma vid de fria utställningsarrangörerna utför omfattande ideella insatser. Samtidigt visar internationell statistik att konstbranschen i bredare bemärkelse omsätter allt större värden på en global marknad. Internationellt sett ligger Sverige väl till när det gäller tillväxten inom området. Bild- och formområdet står på flera sinsemellan olika ben en global marknad, enskilda initiativ och ett relativt svagt offentligt stöd. Uppgifter om utställningsarrangörernas ekonomi visar ett stort mått av ideella insatser men också att kommunerna står för större delen av det offentliga stödet, medan de statliga och regionala insatserna för just dessa utställningsarrangörer är mindre. Regionerna kan dock få en tydligare roll för att stärka strukturerna inom området i den kommande samverkansmodellen. Det här är några av de frågor som Kulturrådet kommer att arbeta med framöver inom ramen för sin strategi för bild- och formområdet. Den rapport som nu presenteras ser vi som ett första steg för att gå vidare med detta arbete. Kulturrådet vill rikta ett särskilt tack till alla de enskilda personer, organisationer och institutioner som har svarat på frågor och på annat sätt hjälpt till i arbetet med rapporten. Kennet Johansson Generaldirektör 5

6 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att belysa tillgången till samtida bild- och formkonst i landet med tyngdpunkt på professionell verksamhet. Rapporten innehåller följande delar: En enkätundersökning med kvantitativa data om bild- och formområdet avseende professionellt utförd publik utställningsverksamhet En intervjuundersökning med en översiktlig kvalitativ beskrivning av området. Underlag för denna del är intervjuer med gallerister och konsthallschefer. Sammanställning av befintlig statistik inom bild- och formområdet och närliggande områden (offentlig, respektive privat finansierad verksamhet, konstnärerna, konstbildande verksamhet etc.). Uppgifterna avser 2008 eller tidigare. Sammanfattande kommentarer och slutsatser. En sammanfattning av rapportens olika delar visar att bild- och formområdet är omfångsrikt, sett till innehåll, verksamheter och aktörer med museer och konsthallar, gallerier och olika konstnärsgrupper. Bild- och formkonst är också en del av en mångskiftande marknad, där intresset i hög grad fokuserar på konst som objekt. Viktiga aktörer på konstmarknaden är gallerister, auktionshus och konstmässor, ofta med en koncentration till storstadsområdena. Enligt internationell statistik är konst- och antikmarknaden ett område med stor tillväxtpotential. Kulturrådet konstaterar att det finns stora svårigheter att beräkna de offentliga kostnaderna för bild- och formområdet, men med utgångspunkt från tillgängliga uppgifter kan kostnaderna beräknas till minst cirka 725 miljoner kronor. Staten står för cirka 392 miljoner kronor med anslagen till de centrala museerna inom området inräknade. Landstingens samlade kostnader, inklusive museer inom bild- och formområdet, kan beräknas till cirka 135 miljoner kronor (2007). De kommunala insatserna är svåra att beräkna, eftersom specificerade uppgifter saknas för kulturverksamheten, men med utgångspunkt från Kulturrådets statistik för museer och konsthallar för 2008 kan kostnaderna beräknas till minst 198 miljoner kronor. Den enkätundersökning som presenteras i rapporten visar att kommunernas kostnader för enbart konsthallarna uppgick till cirka 100 miljoner kronor Till detta ska inräknas kommunernas övriga kostnader för inköp av konst och konstnärlig och arkitektonisk gestaltning av offentliga miljöer, stipendier och stöd till organisationer och liknande. Jämfört med andra konstområden är de offentliga kostnaderna för bild- och formområdet låga. Kulturrådet har skickat ut en enkät till 176 utställningsarrangörer inom bild- och formområdet som visar professionell samtida konst. Av dessa svarade 147 på enkäten. Resultaten visar bland annat följande. Gruppen fria arrangörer, det vill säga sådana som inte har en kommunal huvudman, utgör två tredjedelar av populationen. Där finns många sinsemellan helt olika utställningsarrangörer, alltifrån de allra minsta gallerierna med öppet någon dag i veckan till de största privata konsthallarna. Gruppen myndighet/offentlig förvaltning, som står för en tredjedel av populationen, har utställningslokaler som är samlokaliserade med bibliotek och kulturhus men också fristående konsthallar. Stockholm, Göteborg och Malmö kan sägas utgöra navet i det nät av arrangörer som koncentreras till de tre storstadsregionerna, men det finns också en omfattande verksamhet utanför storstäderna. De tre storstadsregionerna står för närmare hälften av utställningsarrangörerna, tre fjärdedelar av de totala besöken på närmare tre miljoner, liksom en stor andel av intäkterna, besök på publika aktiviteter och visade konstnärer. Många utställningsarrangörer arbetar ideellt. Av de årsverken som utfördes var cirka 60 procent avlönade och 40 procent oavlönade. Det oavlönade arbetet utfördes nästan enbart hos de fria arrangörerna och då i stor utsträckning av personer med relevant högskoleutbildning. Kännetecknande för flertalet av dessa utställningsarrangörer är att de är små, drivs som ideella föreningar och har kommit till på initiativ av enskilda konstnärer som går samman för att visa och sälja samtida bild- och formkonst. Detta kan jämföras med andra konstområden, som till exempel fria grupper inom dans-, musikeller teaterområdet, som i hög grad har byggts upp med hjälp av ideella insatser. Utbildningsnivån är hög. Cirka 70 procent av det totala antalet årsverken som utfördes av utställningsarrangörerna utfördes av personer med relevant högskoleutbildning, det vill säga utbildning på konstnärlig högskola, konstpedagogisk utbildning eller liknande. Det är fler kvinnor än män som är verksamma inom bild- och formområdet. Så mycket som två tredjedelar av årsverkena utfördes av kvinnor, enligt enkätundersökningen. När det gäller avlönat arbete var det dubbelt så många kvinnor som män som avlönades för sitt arbete, medan det var en betydligt jämnare könsfördelning när 6

7 det gäller oavlönat arbete. Om man jämför könsfördelningen mellan de visade konstnärerna så finns kvinnor i majoritet i alla grupper utom bland de konstnärer som har sin verksamhet i övriga Europa. Särskilt hög är andelen kvinnor bland konstnärer som i huvudsak är verksamma i samma län som utställningsarrangören. Totalt visades utställningar under Det ger i genomsnitt nio utställningar per arrangör och år. Av dessa var flertalet egenproducerade utställningar. Av de drygt konstnärer som visades var nästan åtta konstnärer av tio i huvudsak verksamma inom Sverige och hälften av dessa hade sin verksamhet i samma län som utställningsarrangören. När det gäller konstnärer som är verksamma utanför Europa visades en majoritet av dessa av utställningsarrangörer i storstadsregionerna. De fria aktörerna och de kommunala konsthallarna visade i stort sett lika många konstnärer, men när det gäller professionella konstnärer visades dessa i större utsträckning av de fria arrangörerna. Det finns också skillnader när det gäller var de visade konstnärerna är verksamma. Av konstnärer som var verksamma utanför Europa visades nästan åtta av tio hos de fria utställningsarrangörerna. Samma förhållande gäller också den absolut minsta gruppen nordiska konstnärer. De utställningsarrangörer som ingick i undersökningen hade totalt nära tre miljoner besök. I genomsnitt var det 100 besök per öppetdag och arrangör. I många fall handlar det om uppskattade siffror, men sammantaget ger det ändå en bild av en välbesökt verksamhet. Under 2009 genomfördes drygt publika aktiviteter. De kommunala konsthallarna har betydligt fler publika aktiviteter än de fria arrangörerna. De hade också betydligt fler besök än de fria aktörerna. Så mycket som två tredjedelar av alla besök ägde rum hos utställningsarrangörer med myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform. Det innebär att många fria utställningsarrangörer bedriver verksamhet i relativt liten omfattning. Av de uppgifter som lämnats om intäkter framgår att två tredjedelar av utställningsarrangörernas intäkter på totalt 200 miljoner kronor var offentliga bidrag. Kommunerna stod för 101 miljoner kronor (70 procent), landstingen för 13 miljoner kronor (10 procent) och staten för 20 miljoner kronor (15 procent). Av såväl enkätundersökningen som intervjuundersökningen framgår att kommunernas och landstingens anslag för bild- och formområdet påverkar nästan alla de utställningsarrangörer som ingår i undersökningen, eftersom de flesta har någon form av offentligt stöd för sin verksamhet. Även det statliga stödet har betydelse, inte minst som ett mått på kvalitet i verksamheten. Av intervjuundersökningen framgår att förutsättningarna för de olika arrangörerna skiljer sig åt i hög grad när det gäller kostnader, antal utställningar, antal besökare och val av utställda konstnärer. Gemensamt för de intervjuade är en vilja att utveckla den pedagogiska verksamheten och att öka den konstnärliga kvalitén. 7

8 summary This report is intended to highlight the access to visual arts, with an emphasis on professional contemporary art. The report consists of the following chapters: A questionnaire survey with quantitative data on the field of visual arts, with regard to professionally conducted public exhibitions in An interview survey with a comprehensive qualitative description of the field. This chapter was based on interviews with art gallery owners and managers. Compilation of available statistics in the field of visual arts and its related fields (publically and privately financed operations, artists, artistic activities etc.). The data regards the year 2008 or earlier. Summarising comments and conclusions. The field of visual arts exhibits great diversity, both in terms of content, activity and performers with the publically financed museums, art galleries, art groups, arts and crafts cooperatives and other actors. In addition, visual art is also part of a diversified market, where interest to a great extent is focused on art as objects. Important actors on the art market include art gallery owners, auction houses and art fairs, which are often concentrated to the metropolitan areas. According to international statistics, the arts and antiques market is an area with great growth potential. It is difficult to calculate the total public costs for the field of visual arts, but based on available data it can be estimated to be at least SEK 725 million. The Government contributes with approximately SEK 392 million, including grants to central museums in the field. The county councils total costs, including museums in the field of visual arts, are estimated to be approximately SEK 135 million (2007). Municipal costs are very difficult to calculate, since specified data is missing for cultural activities, but based on the Swedish Arts Council s statistics for museums and art galleries for 2008 these costs can be estimated to be at least SEK 198 million. The questionnaire survey presented in this report shows that municipal costs for art galleries alone amounted to approximately SEK 100 million in In addition to this, there are other municipal costs for procurement of art and decoration of public environments, scholarships and support for organisations and such. However, compared with other fields of culture, society s costs for visual arts are low. The Swedish Arts Council has sent out a survey to 176 exhibitors in the field of visual arts, who exhibit professional contemporary art. 147 of them completed the questionnaire. The results show the following, among other things. The group independent exhibitors, i.e. those who do not have a municipal principal, constitutes two thirds of the exhibitors. This group consists of a diverse crowd of exhibitors, from the smallest galleries who are only open a couple of days a week to the largest private art galleries. The group government agencies/public administrations, which constitutes one third of the exhibitors, has exhibition halls that are connected to libraries and cultural centres, as well as independent art galleries. Stockholm, Gothenburg and Malmö can be said to constitute the hub of the network of exhibitors that are concentrated to these three regions, but there are also extensive activities outside the cities in these regions. The three metropolitan regions house nearly half of all exhibitors and make up close to three fourths of the total visits, which are nearly 3 million, as well as revenues, visits to public activities and proportion of exhibited artists. Many exhibitors work for free. Approximately 60 per cent of the man-years were paid and 40 per cent were unpaid. The unpaid work was almost exclusively done for the independent exhibitors and carried out by people with relevant university education. The vast majority of these exhibitors have in common that they are small businesses, run as non-profit organisations and initiated by individual artists who come together to display and sell contemporary visual art. Similarities can be found in other fields of art, e.g. free groups in the fields of dance, music and theatre, which to a great extent were created with non-profit contributions.the level of education is high. Approximately 70 per cent of the man-years were carried out by people with a relevant university education, i.e. art college, art teacher education or similar. According to the survey, as many as two thirds of the man-years were carried out by women. Twice as many women as men carried out paid work, while the proportion of men who worked without pay was slightly higher than among women. When comparing the gender distribution among exhibited artists, women were in majority in all groups except for artists who conducted their activities elsewhere in Europe. There were a particularly high proportion of women among artists who had exhibited their works in their own county. In total, 1,300 exhibitions were on display in 2009, 8

9 which gives an average of nine exhibitions per exhibitor and year. The majority of these exhibitions were produced in-house. Of the slightly more than 6,000 artists who were exhibited, almost eight out of ten mainly worked within Sweden, and half of those who did worked in the same county as the exhibitor. When it comes to artists who work outside Europe, the majority were exhibited by exhibitors in the metropolitan regions. The independent exhibitors and municipal art galleries exhibited more or less the same number of artists, although professional artists were exhibited by independent exhibitors to a greater extent. Furthermore, there were also differences in terms of where the exhibited artists were active. Of the artists from outside Europe, almost eight out of ten were exhibited by independent exhibitors. This was also true for the smallest group, Nordic artists. The exhibitors included in the survey had close to three million visits in total. The exhibitors had an average of 100 visits per open day. In many cases, these numbers are only estimates, but taken as a whole it still gives a picture of a well-attended activity. In 2009, slightly more than 7,000 public activities were carried out. The municipal art galleries had substantially more public activities than the independent exhibitors. In addition, they also had significantly more visits. Exhibitors that are organised by government agencies/public administrations had as much as two thirds of all visits. This means that many independent exhibitors conduct their businesses on a relatively small scale. Available data on revenues show that two thirds of the exhibitors revenues, which amounted to a total of SEK 200 million, came from public grants. The municipalities contributed SEK 101 million (70 per cent), the county councils contributed SEK 13 million (10 per cent) and the Government contributed SEK 20 million (15 per cent). Both the questionnaire survey and the interview survey show that the municipalities and county councils grants for culture, especially to the field of visual arts, were important to almost all exhibitors who took part in the survey, since most of them receive some form of public support for their operation. Government grants are also of importance, not least as a measurement of quality. From the interview survey it emerged that the prerequisites for the different exhibitors differ substantially in terms of costs, number of exhibitions, number of visitors and choice of artists. The interviewees had in common that they wanted to develop their pedagogical activities and increase artistic quality. 9

10 INLEDNING Bild- och formområdet visar en stor bredd både när det gäller innehåll, verksamheter och aktörer. Vid sidan av de offentligt stödda museerna och konsthallarna finns en omfattande folkbildande och amatörkulturell verksamhet. En stor del av området bärs upp av enskilda konstnärers initiativ genom gallerier, mässor, konstgrupper, konsthantverkskooperativ och andra aktörer. Konst och konsthantverk visas och säljs genom många olika försäljningskanaler, såväl kommersiella som ickekommersiella. Till bild- och formområdet räknas traditionellt bildkonst, foto, konsthantverk och design, men det finns en stor bredd av olika uttrycksformer inte minst när det gäller digitalt visad konst. Många olika yrkesgrupper är verksamma inom bild- och formområdet som exempelvis bildkonstnärer, videokonstnärer, fotografer, textilkonstnärer, konsthantverkare, designer och formgivare. Andelen egenföretagare är mycket hög fyra av tio är egenföretagare jämfört med en av tio inom befolkningen i övrigt. Försäljningen av konstprodukter omsätter stora värden, samtidigt som många bild- och formkonstnärer har små intäkter av sitt arbete. Det finns även ett stort mått av amatörverksamhet och eget utövande inom området. En betydande del av verksamheten på folkhögskolor och i studieförbund rör bild och form, och undervisning är en viktig inkomstkälla för många professionella konstnärer. Internationaliseringen av bild- och formområdet har ökat kraftigt under senare år, med resultatet att konstnärernas kontaktnät, erfarenheter och arbetsmarknad har breddats, men också att internationell samtidskonst i större utsträckning visas i Sverige och att svensk konst visas i utlandet. En del av verksamheten i Sverige får samhällsstöd, men en stor del är privat finansierad. Antalet gallerier som ägnar sig åt visning och försäljning av konst och konsthantverk är betydande, inte minst i storstadsområdena. Dessutom finns ett stort antal konsthandlare, auktionsfirmor och andra försäljningsställen för bild och form. Stat, landsting och kommuner finansierar de offentliga museerna och konsthallarna. Kulturrådet fördelar bidrag till ett flertal aktörer inom bild- och formområdet, som främjandeorganisationer, utställningsarrangörer, konsthantverkskooperativ och konstnärsdrivna kollektivverkstäder. Statligt stöd ges även direkt till upphovsmännen, framför allt från Konstnärsnämnden, i form av projektstöd och stipendier. Kommunerna står främst för anslag till konsthallar men också i många fall för ateljébidrag till konstnärer och konsthantverkare. De är, tillsammans med landstingen, viktiga kunder och beställare av offentlig konst. Även Statens konstråd köper in konst och beställer utsmycknings- och gestaltningsuppdrag. Trots att bild- och formområdet är stort och växande finns det stora luckor i tillgänglig statistik för området. Detta gäller såväl den offentligt finansierade som den privatfinansierade delen av området och särskilt den samtida bild- och formkonsten. Skälen kan vara områdets svaga infrastruktur, det stora antalet skilda aktörer och statens relativt otydliga roll inom området. För att i någon mån råda bot på detta kommer Kulturrådet inom ramen för en ny strategi för bild- och formområdet att vidta en rad åtgärder, där etablerandet av en särskild statistik för området är en av flera frågor. Utgångspunkten för strategin är att göra den samtida bildkonsten tillgänglig för så många som möjligt samtidigt som förutsättningar ges för hög kvalitet och mångfald i det konstnärliga arbetet. Om rapporten Syftet med rapporten är att belysa tillgången till bild- och formkonst med tyngdpunkten på samtida professionellt utförd konst. Rapporten innehåller följande delar: En enkätundersökning med kvantitativa data om bild- och formområdet avseende professionellt utförd publik utställningsverksamhet En intervjuundersökning med en översiktlig kvalitativ beskrivning av området. Underlag för denna del är intervjuer med gallerister och konsthallschefer. Sammanställning av befintlig statistik inom bild- och formområdet och närliggande områden (offentlig, respektive privat finansierad verksamhet, konstnärerna, konstbildande verksamhet etc.). Uppgifterna avser 2008 eller tidigare. Sammanfattande kommentarer och slutsatser. Rapporten innehåller alltså flera delar som sinsemellan är olika. Den första delen ska ses som rapportens huvuddel. I den redovisas data från en enkätundersökning som är tänkt att vara den första av flera liknande undersökningar. Undersökningen omfattar utställningsarrangörer som visar professionell samtida bild- och formkonst, har huvudsakligen icke-vinstdrivande verksamhet, samt har fysiska och publika utställningslokaler och verksamhet året om. Utställningsarrangörer med samlingar ingår 10

11 som tidigare i Kulturrådets museistatistik och finns därför inte med i denna statistikrapport. Med hänsyn till syftet med rapporten att belysa allmänhetens tillgång till bild- och formkonst är enbart arrangörer som har som huvudsyfte att visa konst med i undersökningen. Det utesluter inte att många av de arrangörer som ingår i undersökningen också säljer konst, men de har inte försäljning som sitt huvudsakliga syfte. Kompletterande uppgifter om de kommersiella galleriernas verksamhet finns med i rapportens tredje del. Den andra delen, som utgår från en intervjuundersökning, är mer resonerande och lyfter fram frågor som är aktuella för utställningsarrangörer i dag. Den tredje delen bygger helt på befintlig statistik från ett stort antal sinsemellan olika källor och är tänkt att ge en bakgrund till enkät- och intervjuundersökningarna. Större delen av underlaget avser 2008 eller tidigare år. I det sista avslutande avsnittet sammanfattas de olika delarna. Här förs också ett resonemang om några frågor som bedöms som väsentliga för bild- och formområdet i dag. 11

12 ENKÄTUNDERSÖKNING Om undersökningen Det är första gången som Kulturrådet genomför en särskild statistisk undersökning inom bild- och formområdet. Därför har extra mycket tid lagts ned på själva förberedelsearbetet. Ett antal externa konsultföretag kontaktades och erbjöds att lämna offert. Efter genomgång av offerterna utsågs slutligen Statisticon AB att svara för fältstudien. Fältstudien omfattade utsändning av webbenkät, påminnelseutskick till de konsthallar/gallerier som inte svarat på enkäten, samt resultatbearbetning och framtagning av tabeller och diagram. Enkätformulär Viktigt i arbetet med att formulera frågor och svarsalternativ var att enkätformuläret inte fick bli alltför omfattande så att de tilltänkta respondenterna skulle avstå ifrån att svara. Efter att ha skickat ursprungliga enkätformuläret på remiss till ett antal personer, inom och utom Kulturrådet, kom synpunkter och förslag på förändringar som i stor utsträckning beaktades. Population En del av förarbetet var att fastställa kriterierna för att delta i undersökningen. Kraven på respondenterna var att de skulle visa professionell samtida konst (bildkonst, foto, konsthantverk eller design) ha huvudsakligen icke-vinstdrivande verksamhet ha fysiska och publika utställningslokaler ha verksamhet året om sakna samlingar För att täcka in området använde Kulturrådet flera olika underlag. Ett underlag var Kulturrådets register över utställningsarrangörer som har sökt bidrag. Ett annat var förteckningen i föregående års undersökning om museernas och konsthallarnas verksamhet (Kulturen i siffror 2009:4). Slutligen fångades ytterligare ett antal utställningsarrangörer upp som Kulturrådet kommit i kontakt med eller fått kännedom om via olika kontaktnät, bland annat konstkonsulenterna eller ansvariga för bild- och formområdet i länen. I ett tidigt skede kontaktades de konsthallar/gallerier som valts ut för att informera om enkätutskicket samt låta dessa ta ställning till om de uppfyllde kriterierna eller inte. Från den ursprungliga listan fastställdes slutligen populationen till 176 utställningsarrangörer. Utsändning av webbenkät Den 11 januari 2010 skickades information om webbenkäten ut till populationen. Varje utställningsarrangör tilldelades en unik kod där uppgift fanns om län, kommun och ett löpnummer för identifikation. Efter att svaren registrerats i en analysdatabas, samt tabeller och diagram tagits fram avidentifierades uppgifterna. Information om undersökningen publicerades också på Kulturrådets webbsida. För att öka svarsbenägenheten skickade Statisticon ut totalt fyra påminnelser via e-post. Slutligen ringde Kulturrådets handläggare till de utställningsarrangörer som fortfarande inte svarat. Kvalitetsgranskning Innan Statisticon bearbetade svaren granskade Kulturrådet uppgifterna. Extremvärden upptäcktes och rättades till, i flera fall efter återkontakter med uppgiftslämnarna. I ett senare skede upptäcktes ytterligare felaktigheter som rättades till. Ambitionen var att få ett så korrekt resultat som möjligt. Resultat När datainsamlingsprocessen avslutades hade 147 utställningsarrangörer av totalt 176 svarat på enkäten. Undersökningen har således en svarsfrekvens på 84 procent, vilket kan anses vara ett bra resultat. Utöver det totala svarsbortfallet tillkommer ett partiellt svarsbortfall på enskilda frågor. Det innebär att det ibland saknas uppgifter om delfrågor, som exempelvis de visade konstnärernas utbildning eller huvudsakliga verksamhetsort. Många har exempelvis haft svårt att svara eller avstått från att svara på frågor om ekonomi, bland annat beroende på att bokslutet inte var klart när enkäten skulle besvaras. Kulturrådet har valt att inte redovisa uppgifter för enskilda utställningsarrangörer. I tabeller med resultat per region redovisas uppgifterna bara för regioner med minst fem svar, vilket försvårar identifiering av enskilda utställningsarrangörer. I en bilaga till denna rapport finns en kvalitetsdeklaration. Där finns bland annat uppgifter om den statistiska tillförlitligheten samt hur resultatbearbetningen gått till i detalj. 12

13 UNDERSÖKNINGSRESULTAT Av de 147 utställningsarrangörer som svarat på enkätundersökningen om sin verksamhet under 2009 var drygt var fjärde verksam i Stockholm, nästan var sjätte i Västra Götaland och var sjunde i Skåne, vilket innebar att drygt hälften (eller 57 procent) av utställningsarrangörerna fanns i någon av storstadsregionerna. Diagram 1. Antal utställningsarrangörer som svarat på Kulturrådets enkät Organisation Närmare fyra utställningsarrangörer av tio hade ideell förening som organisationsform och drygt var tredje hade myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform. I Stockholm hade hälften av utställningsarrangörerna ideell förening eller myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform medan motsvarande andel för övriga landet var 70 procent. Av samtliga utställningsarrangörer med stiftelse eller aktiebolag som organisationsform var 60 procent belägna i Stockholm. I Skåne var mer än 95 procent av utställningsarrangörerna organiserade endera som ideell förening eller som myndighet/offentlig förvaltning. I kommande avsnitt utgör organisationsform en så kallad bakgrundsvariabel. Många av svaren på övriga enkätfrågor särredovisas här för utställningsarrangörer med myndighet/offentlig förvaltning alternativt annan som organisationsform. Här, liksom i följande redovisningar efter region, har vi valt att inte redovisa dessa för enskilda utställningsarrangörer. I tabeller med resultat per region redovisas dessa endast för regioner med minst fem svar, vilket försvårar identifiering av enskilda utställningsarrangörer. Nästan hälften av samtliga deltagande utställningsarrangörer uppgav att man saknade huvudman. Detta kan knappast överensstämma med verkligheten. Troligen beror det på en missuppfattning. Enligt Kulturrådets bedömning har flertalet av dem som uppgivit att de saknar huvudman i själva verket kommunen som huvudman. Diagram 2. Andel (%) utställningsarrangörer efter huvudman 2009 Ingen huvudman, 49% Kommunal huvudman, 40% Annan huvudman, 11% Personal Vid redovisning av antalet årsverken (ett årsverke motsvarar cirka timmar) kan konstateras att cirka 60 procent utgjordes av avlönat arbete och 40 procent av oavlönat arbete för de utställningsarrangörer som be- 13

14 svarat denna fråga. Andelen avlönade årsverken i Skåne utgjorde hela 78 procent medan motsvarande andelar i Stockholm och Västra Götaland var i paritet med riksgenomsnittet. Uppgiften om att utställningsarrangörer i Halland inte lagt ned något oavlönat arbete alls avser svaren från fem utställningsarrangörer. Eftersom underlaget är för litet går det inte att dra någon generell slutsats av resultatet. Vid uppdelning av resultaten efter kön visade det sig att andelen årsverken utförda av kvinnor motsvarade cirka två tredjedelar av det totala antalet årsverken. Regionala skillnader finns men är inte påtagligt stora. Detsamma gäller andelen avlönat arbete, där det visar sig att dubbelt så många kvinnor som män utför avlönat arbete. När det gäller oavlönat arbete är mönstret liknande, men andelen män som arbetar oavlönat är något högre än andelen män som arbetar med lön. Könsfördelningen är alltså något jämnare när det gäller oavlönat arbete. Då man i detalj jämför hur många årsverken som utfördes av personer med relevant högskoleutbildning, det vill säga utbildning på konstnärlig högskola, konstpedagogisk utbildning eller liknande, med personer som saknade sådan finns intressanta skillnader. 70 procent av antalet årsverken i hela landet utfördes av personal med relevant högskoleutbildning. Av dem som avlönades för sin arbetsinsats hade 78 procent högskoleutbildning. Av oavlönad personal hade bara 59 procent relevant högskoleutbildning. Inga statistiskt säkerställda Tabell 1. Utställningsarrangörer efter organisationsform och region 2009 Andel (%) Myndighet/ Enskild offentlig Ideell Ekonomisk Aktie- närings- Region förvaltning Stiftelse förening förening bolag idkare Annan Totalt Totalt 34,7 5,4 38,1 14,3 4,8 1,4 1,4 147 Stockholms län 21,1 13,2 28,9 21,1 10,5 2,6 2,6 38 Östergötlands län 14,3 0,0 85,7 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Kalmar län 20,0 0,0 60,0 0,0 0,0 20,0 0,0 5 Skåne län 42,9 4,8 52,4 0,0 0,0 0,0 0,0 21 Hallands län 80,0 0,0 0,0 0,0 20,0 0,0 0,0 5 Västra Götalands län 28,0 8,0 44,0 20,0 0,0 0,0 0,0 25 Västmanlands län 0,0 0,0 60,0 20,0 20,0 0,0 0,0 5 Dalarnas län 85,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14,3 7 Övriga län 44,1 0,0 32,4 20,6 2,9 0,0 0,0 34 Tabell 2. Antal avlönade årsverken efter kön, utbildning och region 2009 Avlönat arbete (antal årsverken) Årsverken utförda av Årsverken Årsverken personal med relevant utbildning utförda av övrig personal Region Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 335,2 111,3 224,0 261,7 86,1 175,6 73,6 25,2 48,4 Stockholms län 99,0 28,2 70,8 74,2 19,6 54,6 24,8 8,6 16,2 Östergötlands län 9,0 3,5 5,5 5,0 2,5 2,5 4,0 1,0 3,0 Kalmar län 12,6 6,0 6,6 9,6 4,0 5,6 3,0 2,0 1,0 Skåne län 83,3 24,1 59,2 65,1 20,6 44,5 18,2 3,5 14,7 Hallands län 6,6 2,2 4,4 4,1 1,0 3,1 2,5 1,2 1,3 Västra Götalands län 58,4 18,4 40,0 55,4 18,1 37,3 3,0 0,4 2,7 Västmanlands län 6,0 3,0 3,0 2,0 0,0 2,0 4,0 3,0 1,0 Dalarnas län 16,8 7,9 8,9 8,2 4,5 3,7 8,7 3,5 5,2 Övriga län 42,8 17,2 25,7 37,5 15,1 22,4 5,4 2,1 3,3 Oavlönat arbete (antal årsverken) Årsverken utförda av Årsverken Årsverken personal med relevant utbildning utförda av övrig personal Region Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 237,0 89,2 147,9 140,7 51,9 88,8 96,3 37,3 59,1 Stockholms län 67,2 23,1 44,1 53,6 16,9 36,8 13,6 6,3 7,4 Östergötlands län 23,0 11,0 12,0 6,0 2,0 4,0 17,0 9,0 8,0 Kalmar län 0,5 0,0 0,5 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Skåne län 23,5 10,2 13,3 11,1 2,4 8,7 12,4 7,8 4,6 Hallands län 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Västra Götalands län 41,2 12,1 29,1 24,7 6,9 17,8 16,5 5,2 11,3 Västmanlands län 19,0 3,0 16,0 0,0 0,0 0,0 19,0 3,0 16,0 Dalarnas län 9,9 6,2 3,7 3,9 2,2 1,7 6,0 4,0 2,0 Övriga län 51,9 23,1 28,8 40,4 21,3 19,1 11,5 1,8 9,7 Totalt antal svar: 140 Antal 14

15 skillnader finns här i andelen kvinnor respektive män. En något högre andel årsverken utfördes av personer med relevant högskoleutbildning i storstadsregionerna än övriga landet. Då man jämför resultaten för utställningsarrangörer efter organisationsform är skillnaderna påtagliga. En försvinnande liten andel (sex procent) av det arbete som lades ned vid utställningsarrangörer med myndighet/ offentlig förvaltning som organisationsform är oavlönat arbete. Däremot utgjorde det ideella arbetet vid utställningsarrangörer med annan organisationsform inte mindre än 58 procent, vilket innebär att en stor del av det arbete som utförs sker ideellt. Diagram 3. Andel i procent av avlönade/oavlönade årsverken efter organisationsform Totalt Avlönade Myndighet Oavlönade Övriga Inga statistiskt säkerställda skillnader går att utläsa i resultaten då man jämför andelen avlönade med relevant högskoleutbildning hos utställningsarrangörer efter organisationsform. Däremot är skillnaderna stora vad gäller oavlönade. Hos utställningsarrangörer med annan organisationsform utgjorde andelen oavlönade med relevant utbildning hela 62 procent vilket kan jämföras med bara 16 procent hos utställningsarrangörer med myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform. Ekonomi Eftersom det partiella svarsbortfallet är särskilt stort vad gäller de ekonomiska uppgifterna, måste dessa uppgifter tolkas med extra stor försiktighet. Många som svarat på enkäten hade av olika skäl svårigheter att lämna uppgifter om sin ekonomi. Då man studerar det totala ekonomiska resultatet för dem som lämnat uppgift om ekonomin framgår att resultatet är negativt, vilket innebär att de totala kostnaderna överstiger de totala intäkterna. Förklaringen till detta är att Stockholm som helhet uppvisar ett mycket stort totalt negativt resultat. Varför det är på detta sätt framgår inte av statistiken. I övriga landet uppvisar en stor majoritet av utställningsarrangörerna vinst för sin verksamhet. Både på intäkts- och kostnadssidan stod de tre storstadsregionerna för cirka 75 procent av de totala kostnaderna, respektive intäkterna, i hela landet. Detta kan jämföras med att dessa stod för 57 procent av det totala antalet utställningsarrangörer. Intäkter Av de uppgifter som lämnats om intäkter framgår att två tredjedelar av dessa utgjordes av offentliga bidrag. Kommunernas andel av de totala bidragen utgjorde 70 procent. Näst största bidragsgivare var staten som bidrog med 15 procent och tredje största bidragsgivare var landstingen med knappt 10 procent. Vid en jämförelse med resultaten i Kulturrådets undersökning om museer och konsthallar för 2008 låg bidragsdelen för konsthallarna på 68 procent, vilket därmed bekräftar resultatet för denna undersökning. Relativt stora regionala skillnader kan utläsas i svaren. Stockholm utmärker sig mest. I motsats till alla andra Tabell 3. Antal avlönade årsverken efter kön, utbildning och organisationsform 2009 Avlönat arbete (antal årsverken) Årsverken utförda av Årsverken Årsverken personal med relevant utbildning utförda av övrig personal Region Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 335,2 111,3 224,0 261,7 86,1 175,6 73,6 25,2 48,4 Myndighet/off. förvaltning 174,4 63,8 110,6 134,7 48,0 86,7 39,7 15,8 23,9 Övriga 160,9 47,5 113,4 127,0 38,0 89,0 33,9 9,5 24,4 Totalt antal svar: 140 Tabell 4. Antal oavlönade årsverken efter kön, utbildning och organisationsform 2009 Oavlönat arbete (antal årsverken) Årsverken utförda av Årsverken Årsverken personal med relevant utbildning utförda av övrig personal Region Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 237,0 89,2 147,9 140,7 51,9 88,8 96,3 37,3 59,1 Myndighet/off. förvaltning 11,9 4,4 7,5 1,9 1,2 0,7 10,0 3,2 6,8 Övriga 225,2 84,8 140,4 138,8 50,7 88,1 86,4 34,1 52,3 Totalt antal svar:

16 regioner utgjorde bidragen mindre än hälften av de totala intäkterna i Stockholm. I de flesta andra regioner var bidragsandelen mer än 80 procent av de totala intäkterna. Det är också värt att notera att cirka 40 procent av de totala försäljningsintäkterna och två tredjedelar av övriga intäkter avsåg Stockholm. Av de totala entréavgifter som togs ut i landet kom 85 procent från utställningsarrangörerna i Stockholm. Liljevalchs konsthalls entréavgifter utgjorde 77 procent av de totala entréavgifterna i hela landet. Av Stockholms totala entréavgifter utgjorde Liljevalchs 97 procent. Då man särskilt studerar intäkter efter organisationsform kan konstateras att 60 procent av de totala intäkterna avsåg utställningsarrangörer med myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform och resterande 40 procent avsåg utställningsarrangörer med annan organisationsform. Av utställningsarrangörer med annan organisationsform utgjorde bidragsdelen 60 procent av de totala intäkterna. Motsvarande andel för utställningsarrangörer med myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform var dock 75 procent. Av resultaten framgår vidare att 85 procent av de totala entréavgifterna togs ut av utställningsarrangörer med myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform. Detta beror bland annat på de stora intäkter som Lilje valchs konsthall får av entréavgifter. Om man tar bort dessa intäkter kommer gruppen övriga att stå för en större intäkt av entréavgifter än arrangörer inom gruppen myndighet/offentlig förvaltning. När det gäller försäljningsintäkter gick 75 procent till utställningsar- Tabell 5. Intäkter i tusentals kronor efter intäktsslag och region 2009 Bidrag/anslag Övriga intäkter Genom- Utställnings- Entré- Medlems- Övriga snittlig Region Totalt Stat Landsting Kommun EU ersättning avgifter avgifter Försäljning intäkter total Totalt Stockholms län Östergötlands län Kalmar län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Västmanlands län Dalarnas län Övriga län Totalt antal svar: 131 Tabell 6. Intäkter i tusentals kronor efter intäktsslag och organisationsform 2009 Varav bidrag/anslag Varav intäkter utöver bidrag Genom- Utställnings- Entré- Medlems Övriga snittlig Organisationsform Totalt Stat Landsting Kommun EU ersättning avgifter avgifter Försäljning intäkter total Totalt Myndighet /off. förvaltning Övriga Totalt antal svar: 131 Tabell 7. Kostnader i tusentals kronor efter kostnadsslag och region 2009 Annan Genom- Utställnings- ersättning till Övriga snittlig Region Totalt Personal Lokal Produktion ersättning konstnärer kostnder total Totalt Stockholms län Östergötlands län Kalmar län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Västmanlands län Dalarnas län Övriga län Totalt antal svar:

17 rangörer med annan organisationsform. 44 procent avsåg försäljningsintäkter hos utställningsarrangörer med ideell förening som organisationsform. Vad som ryms inom övriga intäkter ger undersökningen ingen klarhet i. Kostnader Av de totala kostnaderna utgjorde personalkostnaden den största enskilda kostnaden med cirka 43 procent. Näst största kostnadspost var produktionskostnader med 22 procent. Regionala skillnader finns men är generellt sett inte lika stora i jämförelse med intäkterna. Vid nedbrytning av resultaten efter vilken organisationsform utställningsarrangörerna har föreligger inga statistiskt säkra skillnader i resultaten. Information Inte mindre än 86 procent av samtliga utställningsarrangörer som svarade på frågan hade egen webbplats Samtliga, eller mer än 90 procent av utställningsarrangörerna i Östergötland, Västmanland, Stockholm och Skåne hade egen webbplats. Däremot var det bara drygt varannan utställningsarrangör i Dalarna som hade egen webbplats. Webbplats Diagram 4. Andel i procent av utställningsarrangörer efter tillgång till webbplats och region 2009 Riket Stockholm Östergötland Kalmar Skåne Halland Västra Götaland Västmanland Dalarna Övriga län Ingen webbplats Egen webbplats Delar webbplats med annan Utställningsarrangörer med myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform hade i minst utsträckning egen webbplats. Två tredjedelar av dessa delade webbplats Tabell 8. Kostnader i tusentals kronor efter kostnadsslag och organisationsform 2009 Annan Genom- Utställnings- ersättning till Övriga snittlig Region Totalt Personal Lokal Produktion ersättning konstnärer kostnder total Totalt Myndighet/off. förvaltning Övriga Totalt antal svar: 127 Tabell 9. Andel i procent och antal med webbplats efter organisationsform 2009 Andel (%) Delar Delar Ingen Egen webbplats Ingen Egen webbplats Organisationsform webbplats webbplats med annan Totalt webbplats webbplats med annan Totalt 0,7 86,1 13, Myndighet/off. förvaltning 2,0 66,0 32, Övriga 0,0 96,8 3, Totalt antal svar: 147 Antal Tabell 10. Andel i procent och antal informationssätt gällande verksamheten efter region 2009 Andel (%) Region Webbplats Annonser Nyhetsbrev Inbjudningar På nätet Annat sätt Totalt Totalt 98,0 80,3 63,9 92,5 50,3 38,8 147 Stockholms län 97,4 68,4 73,7 94,7 68,4 34,2 38 Östergötlands län 100,0 57,1 71,4 100,0 28,6 28,6 7 Kalmar län 80,0 60,0 40,0 80,0 20,0 0,0 5 Skåne län 95,2 66,7 76,2 90,5 52,4 38,1 21 Hallands län 100,0 100,0 60,0 100,0 20,0 40,0 5 Västra Götalands län 100,0 95,7 69,6 95,7 56,5 43,5 23 Västmanlands län 100,0 80,0 40,0 80,0 40,0 60,0 5 Dalarnas län 100,0 100,0 14,3 85,7 28,6 42,9 7 Övriga län 100,0 94,1 55,9 91,2 47,1 47,1 34 Antal 17

18 med någon annan. Med annan menas i detta fall i stor utsträckning kommuner. Utställningsarrangörer med annan organisationsform än myndighet/offentlig förvaltning hade nästan uteslutande egen webbplats. Övriga informationssätt Utöver webbplats var det personliga inbjudningar som flest utställningsarrangörer använde sig av som informationssätt. Sociala medier använde sig hälften av utställningsarrangörerna av. Det finns anledning att tro att användningen av sociala medier kommer att öka i omfattning från att ha varit något av ett storstadsfenomen. Mer än två tredjedelar av samtliga utställningsarrangörer som använde sociala medier som informationssätt var lokaliserade i de tre storstadsregionerna. Av de öppna svaren på annat informationssätt är det framförallt affischering, pressmeddelanden och tryckt informationsmaterial som angavs. Diagram 5. Andel i procent av utställningsarrangörer efter informationssätt för verksamheten 2009 Webbplats Annonser Nyhetsbrev Personliga inbjudningar Sociala medier på nätet Annat sätt Vid nedbrytning av svaren efter utställningsarrangörernas organisationsform framgår att det inte föreligger några statistiskt säkra skillnader i användandet av hemsida och personliga inbjudningar men att användandet av nyhetsbrev samt sociala medier används i betydligt Tabell 11. Andel i procent och antal informationssätt gällande verksamheten efter organisationsform 2009 Andel (%) Personliga Sociala medier Organisationsform Webbplats Annonser Nyhetsbrev inbjudningar på nätet Annat sätt Totalt Totalt 98,0 80,3 63,9 92,5 50,3 38,8 147 Myndighet/off. förvaltning 98,0 100,0 52,9 94,1 37,3 41,2 51 Övriga 97,9 69,8 69,8 91,7 57,3 37,5 96 Totalt antal svar: 147 Antal Tabell 12. Utgivet informationsmaterial efter region 2009 Antal utgivna under året Genomsnittligt antal utgivna under året Studie- Andra Studie- Andra Utställnings- /undervis- publikationer/ Utställnings- /undervis- publikationer/ Region kataloger ningsmaterial trycksaker kataloger ningsmaterial trycksaker Totalt ,7 1,0 9,4 Stockholms län ,1 0,3 7,0 Östergötlands län ,8 0,5 14,2 Kalmar län ,0 0,0 7,0 Skåne län ,6 1,2 10,0 Hallands län ,0 0,0 14,2 Västra Götalands län ,2 0,8 8,9 Västmanlands län ,0 0,0 26,5 Dalarnas län ,7 0,4 10,7 Övriga län ,0 2,3 8,0 Totalt antal svar: 126 Tabell 13. Utgivet informationsmaterial efter organisationsform 2009 Antal utgivna under året Genomsnittligt antal utgivna under året Studie- Andra Studie- Andra Utställnings- /undervis- publikationer/ Utställnings- /undervis- publikationer/ Region kataloger ningsmaterial trycksaker kataloger ningsmaterial trycksaker Totalt ,7 1,0 9,4 Myndighet/off. förvaltning ,8 2,1 10,6 Övriga ,6 0,3 8,8 Totalt antal svar:

19 större utsträckning av utställningsarrangörer med annan organisationsform (än myndighet/offentlig förvaltning). Trycksaker En liten del (13 procent) av allt tryckt material som gavs ut under 2009 avsåg utställningskataloger. Exakt vad som återfinns inom kategorin andra publikationer/trycksaker saknas information om men olika informationsfoldrar och broschyrer torde utgöra en stor del av detta material. Nästan hälften av allt informationsmaterial under 2009 gavs ut i storstadsregionerna. De utställningsarrangörer som gav ut mest tryckt informationsmaterial var utställningsarrangörer som inte hade myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform (57 procent) under Lokaler Sex av tio av de medverkande utställningsarrangörerna hade mer än 100 kvadratmeter lokalyta. I storstadslänen (Stockholm, Västra Götaland och Skåne) hade 65 procent av dessa mer än 100 kvadratmeter lokalyta medan bara 52 procent av utställningsarrangörerna i övriga landet hade större lokalyta än 100 kvadratmeter. Diagram 6. Andel i procent av utställningsarrangörer efter lokalyta och region 2009 Totalt Stockholm Östergötland Kalmar Skåne Halland Västra Götaland Västmanland Dalarna Övriga län Mindre än 50 kvm kvm Mer än 100 kvm Utställningsarrangörer som har myndighet/offentlig förvaltning eller stiftelse som organisationsform har i genomsnitt större lokalyta än utställningsarrangörer med andra organisationsformer. Endast sex procent av utställningsarrangörer med myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform hade mindre än 50 kvadratmeter lokalyta. Andelen för utställningsarrangörer med övrig organisationsform var däremot nästan 28 procent. Tabell 14. Lokalyta efter organisationsform 2009 Andel (%) Antal Mindre än Mer än Organisationsform 50 kvm kvm 100 kvm Totalt Totalt 20,0 19,3 60,7 147 Myndighet/off. förvaltning 5,9 13,7 80,4 51 Övriga 27,7 22,3 50,0 96 Nästan var femte utställningsarrangör saknade helt handikappanpassade lokaler. I Stockholm saknade nästan var fjärde handikappanpassade lokaler mot var sjätte i övriga landet. Eftersom det i anslutning till frågan saknades en definition av begreppet handikappanpassade lokaler, måste man dock vara försiktig då man drar slutsatser av resultaten. Det finns anledning att misstänka att många av respondenterna inte är medvetna om vilka krav som egentligen ställs för att lokalerna ska anses vara handikappanpassade. I realiteten är andelen handikappanpassade lokaler sannolikt därför lägre än vad resultaten nu ger vid handen. Handikappanpassning Tabell 15. Handikappanpassade lokaler efter region 2009 Andel (%) Antal Region Ja, helt Ja, delvis Nej Totalt Totalt 48,3 33,1 18,6 147 Stockholms län 40,5 35,1 24,3 38 Östergötlands län 28,6 42,9 28,6 7 Kalmar län 80,0 20,0 0,0 5 Skåne län 52,4 28,6 19,0 21 Hallands län 60,0 40,0 0,0 5 Västra Götalands län 36,0 48,0 16,0 25 Västmanlands län 0,0 20,0 80,0 5 Dalarnas län 57,1 28,6 14,3 7 Övriga län 66,7 24,2 9,1 34 Vid nedbrytning av resultaten efter organisationsform framgår att det bara var en utställningsarrangör med myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform som inte hade någon handikappanpassning alls, medan mer än var fjärde utställningsarrangör med annan organisationsform bedömde att de saknade någon form av handikappanpassning. Resultatet är inte förvånande eftersom högre krav ställs på handikappanpassning i offentliga miljöer. Tabell 16. Handikappanpassade lokaler efter organisationsform 2009 Andel (%) Antal Region Ja, helt Ja, delvis Nej Totalt Totalt 48,3 33,1 18,6 147 Myndighet/off. förvaltning 74,5 23,5 2,0 51 Övriga 34,0 38,3 27,

20 Öppethållande I genomsnitt hade utställningsarrangörerna öppet 210 dagar under Arrangörerna i Stockholm och Västra Götaland hade mindre öppet än de som är belägna i Skåne. Tabell 17. Antal öppetdagar vid utställningar efter region 2009 Genomsnittligt antal Region öppetdagar Antal svarande Totalt Stockholms län Östergötlands län Kalmar län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Västmanlands län Dalarnas län Övriga län När man närmare studerar uppgifter om antalet öppetdagar, särredovisat efter organisationsform, framgår att utställningsarrangörer med myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform hade betydligt fler öppethållandedagar än utställningsarrangörer med annan organisationsform. Utställningsarrangörer med myndighet/ offentlig förvaltning som organisationsform hade öppet hela 87 dagar mer än utställningsarrangörer med annan organisationsform, vilket motsvarar nästan 33 procents längre öppethållande. Vad siffrorna dock inte visar är öppethållandetiderna för enskilda dagar. Tabell 18. Antal öppetdagar vid utställningar efter organisationsform 2009 Genomsnittligt antal Organisationsform öppetdagar Antal svarande Totalt Myndighet/off. förvaltning Övriga Av de utställningsarrangörer som svarat på enkäten har tre uppgivit att de under 2009 hade öppet under årets samtliga dagar. Dessa var Galleri Astley i Skinnskatteberg, Stiftelsen Wanås Utställningar i Östra Göinge samt Konsthallen JR i Linköping. Det finns även ett begränsat antal utställningsarrangörer som uppgivit att de bara har mellan tio och ett trettiotal öppetdagar per år. Det innebär att dessa arrangörer egentligen inte skulle ha varit med i undersökningen eftersom ett av kriterierna för medverkan var åretruntverksamhet. Besök Sammantaget hade de utställningsarrangörer som svarat på enkäten nästan tre miljoner besök. Drygt vart tredje av dessa ägde rum i Stockholm och nästan vart tredje gjordes i Skåne. Vart fjärde besök gjordes utanför storstadsregionerna. I genomsnitt uppgick antalet besök per öppethållandedag och utställningsarrangör till cirka 100 för hela landet. I Skåne däremot uppgick antalet besök till 200 per öppethållandedag. Motsvarande siffra för Stockholm var 137 besök och för Västra Götaland drygt 50. De besökstal som lämnats av utställningsarrangörerna är i många fall uppskattade tal men ger ändå en relativt bra helhetsbild. I tabellen nedan avses med genomsnittligt antal besök det genomsnittliga antalet besök per utställning. Tabell 19. Antal besök vid utställningar efter region 2009 Totalt Genomsnittligt Region antal besök antal besök Totalt Stockholms län Östergötlands län Kalmar län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Västmanlands län Dalarnas län Övriga län Totalt antal svar: 134 Vid särredovisning av resultaten med avseende på organisationsform framgick att två tredjedelar av alla besök ägde rum hos utställningsarrangörer med myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform. Då man studerar antalet besök i genomsnitt per utställningsarrangör, framgår att antalet besök hos utställningsarrangörer med myndighet/offentlig förvaltning som organisationsform var nästan fyra gånger så många som hos utställningsarrangörer med annan huvudman. Tabell 20. Antal besök vid utställningar efter organisationsform 2009 Totalt Genomsnittligt Organisationsform antal besök antal besök Totalt Myndighet/off förvaltning Övriga Totalt antal svar: 136 Av de utställningsarrangörer som i undersökningen lämnat uppgift om antalet besök hade nedanstående utställningsarrangörer flest besök (i fallande storleksordning) 2009: 1 Kulturhuset, Stockholm ( ) 2 Konsthallen i Dunkers kulturhus, Helsingborg ( ) 20