goda idéer för en bättre värld

Transkript

1 DE KUNGL. STIFTELSERNA goda idéer för en bättre värld framtiden kommer med nya utmaningar. Våra stiftelser stödjer forskning, vård och utbildning som bidrar till att utveckla och sprida ny kunskap. Tillsammans kan vi förverkliga goda idéer för en bättre värld.

2 Innehåll 1 Katalysator för goda idéer 2 Tre projekt som har fått stöd 2 Ny manet hot mot västkustens ekosystem 4 Tidiga riskfaktorer för små barns hälsa 6 Funkisbiograf räddas 8 Kunglig filantropi en stark tradition Ny manet hot mot västkustens ekosystem sid Kungliga stiftelser så arbetar vi 18 De kungliga stiftelserna verkar inom fem områden 19 Forskning 20 Hjälpverksamhet 21 Vård och ungdomsverksamhet 22 Kultur 23 Utbildning 24 De Kungl. Stiftelserna Tidiga riskfaktorer för små barns hälsa sid. 4 omslag Marinbiologer kartlägger den amerikanska kammaneten med stöd från Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Funkisbiograf räddas sid. 6 DE KUNGL. STIFTELSERNA

3 Cirka 800 miljoner kronor i anslag åren Katalysator för goda idéer de kungl. stiftelserna fångar upp många människors engagemang och är en samlande kraft för att främja goda intentioner i samhället. Varje år beviljas anslag inom flera viktiga områden. Ändamålen kan vara allt från exempelvis vetenskaplig forskning inom medicin och miljö och bevarande av det svenska kulturarvet till att hjälpa sjuka och handikappade och skapa bättre levnadsvillkor för barn och ungdomar. De Kungl. Stiftelserna spelar en viktig roll i Sverige. Inga andra stiftelser når lika många anslagsmottagare med en geografisk spridning över hela landet. Det ekonomiska stödet hjälper till att realisera många goda idéer och tar tillvara människors kunskap och intressen. Årligen utdelas omkring 170 miljoner kronor i anslag och stipendier. Det är en betydande investering i framtidens Sverige och ett uttryck för en stark vilja att möta de utmaningar som samhället ställs inför. De Kungl. Stiftelserna är egentligen ett samlingsbegrepp för ett större antal stiftelser där de äldsta har sina rötter i 1800-talet, medan Kronprinsessparets Bröllopsstiftelse grundades så sent som Några av stiftelserna har bildats helt på initiativ av medlemmar ur den Kungl. Familjen. Andra har tillkommit i samband med exempelvis ett kungligt jubileum. Stiftelsernas kapital uppgick 2010 till cirka 3,8 miljarder kronor. De insamlade medlen kommer vanligen genom donationer från den Kungl. Familjen, allmänheten, organisationer och företag. Denna samverkan är unik och en nödvändig förutsättning för att kunna stödja många viktiga ändamål. Ansökningarna granskas med omsorg av sakkunniga inom sina områden. De behandlas sedan av styrelsen i respektive stiftelse. I några fall finns medlemmar av den Kungl. Familjen representerade i styrelsen i enlighet med stadgarna. Den Kungl. Familjen har ett eget djupt engagemang för Stiftelserna, något som betyder mycket för att öka intresset hos såväl allmänheten som medierna för de områden som får stöd. Därutöver bidrar många medborgare i Sverige till Stiftelsernas arbete. Alla kan hjälpa till, antingen genom att själva överlämna en gåva eller genom att söka om anslag för att förverkliga en god idé. Tillsammans kan vi förverkliga idéerna för att skapa en bättre värld i framtiden. DE KUNGL. STIFTELSERNA 1

4 Ny manet hot mot västkustens ekosystem på senare år har en ny manet dykt upp i svenska vatten, främst på västkusten. Forskarna oroas över att den amerikanska kammaneten på sikt kan hota hela ekosystemet. Nu kartlägger marin biologer manetens framfart med stöd från Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Manetforskaren Lene Friis Möller vid Göteborgs universitet leder forskningen. För att samla in kunskap om den amerikanska kammaneten åker hon och hennes kollegor regelbundet ut på Gullmarsfjorden i Bohuslän för att ta prover. Den här dagen ligger havet spegelblankt medan forskningsfartyget Skagerak glider fram mellan klipphällarna. Som en katedral av granit reser sig Lysekils kyrka på ena sidan och fönstren glimmar i det starka solljuset. Men dramatiken utspelas under havsytan. Den amerikanska kammaneten upptäcktes i svenska farvatten 2006 och har nu spridit sig till Skagerrak, Kattegatt och södra Östersjön. Den största faran är att maneten äter upp det djurplankton som till exempel fiskyngel annars skulle ha livnärt sig på. Därigenom blir den ett hot mot västkustfisket och på sikt mot hela ekosystemet. I tidningsrubriker har den kallats för mördarmaneten. Men den är inte farlig för människor, utan det syftar på att maneten är väldigt glupsk och alltså mördar maten som den äter upp, förklarar Lene Friis Möller. Stöd till provtagningar Lene Friis Möller har i en unik mätserie sedan mars 2007 studerat manetens beteende. Bland annat mäts salthalten, temperatur, klorofyll och mängden växt- och djurplankton. Vi sänker även ner håvar för att fånga in maneter och djurplankton som finns i vattnet. Det är dyrt med provtagningar och tack vare anslaget från Stiftelsen har vi kunnat göra fler prover än vad som annars hade varit möjligt. Resultaten visar att manetens ankomst redan har utlöst en hel serie reaktioner, likt en dominoeffekt. Den minskande mängden djurplankton slår inte bara mot fisken utan leder även till att växtplankton ökar okontrollerat. Detta är särskilt allvarligt i övergödda områden, där maneterna alltså förstärker de negativa effekterna av övergödningen. Det verkar också som om den kontrollerar mängden hoppkräftor. Då mängden maneter varit som störst har i stort sett alla hoppkräftor från ytan och till tjugo meters djup varit borta, säger Lene Friis Möller. Förökar sig snabbt För ögat är den amerikanska kammaneten nästan osynlig, som en vit slöja, och blir högst 10 centimeter lång. Den är skicklig på att anpassa sig, tål även lägre syrehalter och förökar sig mycket effektivt. Varje kammanet kan släppa många tusen ägg per dag under en längre period och kan troligen befrukta sig själv. Maneten har tidigare spridit sig invasionsartat, bland annat i Svarta havet, och orsakat störningar i ekosystemet. Egentligen har den sitt ursprung vid den amerikanska Atlantkusten, där maneten också har många naturliga fiender. Fortfarande vet vi inte varför den har kommit till Nordeuropa just nu. Det kan vara med ballastvatten från handelsfartyg eller med havsströmmar, säger Lene Friis Möller. Unik marin forskningsmiljö Gullmarsfjorden är en tröskelfjord med djup- och salt - förhållanden som liknar de långt ute till havs och därför idealisk för marina studier. Redan 1877 anlades Kristinebergs marina station, som nu ingår i Sven Lovén centrum för marina vetenskaper. Det är en helt fantastisk miljö med en närhet till allt. Forskningsfartygen ligger vid kaj precis nedanför mitt arbetsrum och laboratorium. På laboratoriet odlas nu fram maneter och deras mat för att studera beteendet, till exempel hur mycket maneten äter. I bubblande plastbehållare där innehållet liknar rabarbersaft odlas mikroalger, som blir mat för framodlade hoppkräftor, ett djurplankton som är mums för maneterna. Maneterna är ganska sköra att studera i laboratoriemiljö och det går åt väldigt mycket mat. Nu hoppas vi kunna fortsätta övervakningen av maneterna för att få klarhet i de långsiktiga effekterna på ekosystemet, säger Lene Friis Möller. 2 DE KUNGL. STIFTELSERNA

5 vattenprover tas upp i numrerade tuber via en så kallad rosetthämtare, monterat på mätinstrumentet ctd, som sänks ner i fjorden. På datorskärmar ombord kan Lene Friis Möller i grafik följa skeendet och bestämma på vilka djup vattenproverna ska samlas in. Maneter och djurplankton fångas i stora vita håvar. den amerikanska kammaneten odlas i laboratoriet på sven lovén centrum för marina vetenskaper, kristineberg. Hit kommer forskare från andra länder för att lära sig om våra metoder, berättar Lene Friis Möller. FAKTA kronor i anslag till två forskningsprojekt som studerar den amerikanska kammanetens påverkan på fiske och ekosystem. Lene Friis Möller och Josefin Titelman, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet. Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö Stiftelsens ändamål är att främja forskning, teknisk utveckling och företagande, som bidrar till uthålligt nyttjande av naturresurserna och bevarande av biologisk mångfald. Foto: Kenneth Hellman Varje år ges anslag till mellan 15 och 20 forskningsprojekt. DE KUNGL. STIFTELSERNA 3

6 Tidiga riskfaktorer för små barns hälsa ny forskning gör det möjligt att allt tidigare upptäcka riskfaktorer för kroniska sjukdomar och handikapp hos små barn. Det betyder bättre behandlingar och i vissa fall en möjlighet att rädda liv. Drottning Silvias Jubileumsfond har under ett temaår lämnat stöd till åtta olika forskningsprojekt som studerar riskfaktorer hos små barn. Ett av projekten handlar om celiaki, glutenintolerans. Det är en besvärligare sjukdom än många kanske tror och det finns ett stort mörkertal av drabbade. Stipendiaten Anna Myléus forskar om celiaki vid Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Symtomen är ofta diffusa. Ett lugnt barn som tycker om att spela och rita i stället för att hoppa och springa kanske har den personligheten, men det kan också finnas en obehandlad celiaki i bakgrunden. Kortfattat innebär celiaki att glutenprotein som finns i vete, råg och korn triggar igång en autoimmun reaktion i tunntarmen. Kroppens immunförsvar förstör då det egna tarmluddet som tar upp näring. Följden kan bland annat bli näringsbrist, viktminskning och trötthet. Men det stannar inte där. Nyare forskning tyder på att personer med celiaki löper en ökad risk för ohälsa även långsiktigt, till exempel viss cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Men här råder fortfarande en stor osäkerhet om de specifika mekanismerna. Därför behövs mer forskning, säger Anna Myléus. Kostvanor kan förebygga celiaki Den enda effektiva behandlingen är att undvika all mat som innehåller gluten för resten av livet. En tidig diagnos är alltså mycket väsentlig för att minimera den ohälsa som celiaki kan medföra. Nu arbetar vi för en ökad medvetenhet hos personal i vård och skola och genomför studier för att se om man kan förfina diagnostiken. Anna Myléus och hennes kollegor, med Anneli Ivarsson, docent och barnläkare som ansvarig forskare, har också funnit att sjukdomen är vanligare bland unga än man tidigare hade trott. I en studie huvudfinansierad via svenska forskningsråd och EU på barn i årskurs 6, som genomfördes läsåret , visade det sig att en oväntat hög andel, tre procent av barnen, hade glutenintolerans. Orsaken kan vara spädbarnskosten som tidigare rekommenderades. Nu gör vi en uppföljning på barn födda Till exempel studerar vi om de nya kostråden för spädbarn med en gradvis anpassning till mat som innehåller gluten kan vara ett sätt att förebygga uppkomsten av celiaki. Stipendiet har bidragit till att förbättra studien för alla deltagande familjer, berättar Anna Myléus Till exempel har en del av pengarna använts för att skicka ut brev med alla normala provsvar. Vi tycker att de som ställer upp i en studie ska kunna få besked oavsett resultat. Psykisk hälsa hos förskolebarn En annan av stipendiaterna, Kristina Edvardsson, är verksam vid samma enhet och riktar nu in sig på små barns psykiska hälsa. I en ny studie ska vi undersöka hur barn i förskoleåldern mår psykiskt och vilken påverkan omgivningen har, till exempel föräldrarnas hälsa och levnadsvanor redan under tidig graviditet och vidare under småbarnsåren. Här finns idag en stor kunskapsbrist. Studien möjliggörs tack vare Salut, en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten som även innefattar en insamling av data inom mödra- och barnhälsovården. I kombination med personnummer och andra nationella register så har vi i Sverige en guldgruva för att kunna göra långa epidemiologiska studier. Förhoppningen är att i framtiden kunna göra uppföljningar när barnen når upp i skolåldern och tonåren, säger Kristina Edvardsson. I projektet involveras även forskare från det ansedda Mother and Child Health Research vid La Trobe University i Australien, som en direkt följd av stipendiet, berättar Kristina Edvardsson. Tack vare stipendiet kunde jag 2011 genomföra en forskningsvistelse där, vilket har lett fram till ett fruktbart samarbete. Nu hoppas vi ta fram ny kunskap som kan förbättra hälsan för barn och ungdomar i Sverige. 4 DE KUNGL. STIFTELSERNA

7 enheten för epidemiologi och global hälsa är utsedd till en stark forskningsmiljö vid umeå universitet med flera nydanande forskningsprojekt. Stipendiet från Drottning Silvias Jubileumsfond har gjort det möjligt för oss att utvecklas individuellt som forskare, berättar Kristina Edvardsson och Anna Myléus. FAKTA kronor i anslag till åtta olika forskningsprojekt som studerar tidiga riskfaktorer för kronisk sjukdom och handikapp hos små barn vid Umeå universitet, Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademien. Stiftelsen Drottning Silvias Jubileumsfond Foto: Kenneth Hellman Foto: Scanpix Fonden ger bidrag till forskning om barn och handikapp. Årligen utdelas anslag som kan sökas av företrädesvis studerande antagna till forskarutbildning inom universitet och högskolor i landet. Varje år prioriteras ett visst forskningsområde som kungörs i samband med att inbjudan till ansökan annonseras. DE KUNGL. STIFTELSERNA 5

8 Funkisbiograf räddas singelbiografen rio är en av stockholms få återstående kvartersbiografer. För några år sedan var lokalerna slitna och nedläggning hotade. Men i stället skedde en varsam restaurering bland annat med stöd från Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Biografen Rio har i många decennier varit en kulturinstitution vid Hornstulls Strand på Södermalm i Stockholm. Biografen invigdes mitt under andra världskriget den 15 november 1943 och ritades i funkisstil av arkitekten Albin Stark, som också formgav Chinateatern vid Berzelii Park. Filmintresset var stort under krigsåren. Som invigningsfilm visades Vägarnas folk gör revolt med Ronald Reagan i huvudrollen. Rio hörde till Ri-teatrarna, en biografkedja som etablerade sig i Stockholm omkring Andra kända Ri-namn är Rival vid Mariatorget och Rigoletto på Kungsgatan. Hot om nedläggning År 1973 förvandlades Rio till kvartersbio av René Reiss. Den ökande konkurrensen från tv och stora biografkedjor gjorde det svårt att få lönsamhet. Biografen har varit nedläggningshotad flera gånger och namninsamlingar, upprop och stödgalor har ordnats för att hålla liv i den. År 2008 förlorade Reiss det kommunala kulturstödet och han sålde till slut bolaget. Men Rio gick inte i graven. I stället övertogs biografen av Folkets Hus och Parker som moderniserade med digital teknik och möjligheten att visa 3D-filmer. Samtidigt väcktes frågan om att rädda den ursprungliga, men nedslitna funkisinteriören. Rios inredning präglades delvis av krigets brist på material, men framför allt av den sparsmakade elegans som kännetecknade tidsandan. Vid entrén hade Rio en stor uppåtriktad baldakin med neonslingor och biografens namn stod i stora neonbokstäver på baldakinens tak. Pardörrar i ek och glas ledde in till foajén med väggboaseringar i mahogny, golv och trappor i grågrön marmor och en biljettdisk i böljande form klädd med karosseripanel. Varsam restaurering Under våren 2009 kunde Rio restaureras med stöd bland annat från Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur och Länsstyrelsen. Neonskylten har kommit på plats igen och de karakteristiska neonslingorna under skärmtaket lyser åter upp entrén. Det är en fantastisk känsla att se Rio återuppstå. Utan det generösa stödet hade det inte varit möjligt att genomföra en restaurering med rätt material och antikvarisk sakkunskap. Den historiska miljön betyder också mycket för att vi ska kunna locka en stor publik, säger föreståndaren Ellen Tejle. Rio har nu blivit en attraktiv mötesplats för människor i alla åldrar. Utöver vanliga filmvisningar arrangerar biografen även konceptföreställningar som barnvagnsbio och kafébio vissa eftermiddagar, frukostbio på söndagsförmiddagar och dokusoppa, det vill säga visning av en dokumentär och soppservering. Vi har öppet nästan varje dag, förutom julafton, och här florerar ständigt besökare. Många tycker om möjligheten att kunna fika, äta mat och ta ett glas vin i en trivsam miljö samtidigt som de tar del av en kulturell upplevelse. Dessutom visas livesända föreställningar av teater och opera från till exempel Dramaten eller Metropolitan i New York. Den bevarade inredningen bidrar till att förhöja stämningen. Det unika med Rio är den eleganta interiören. Här kan vi förmedla den högtidliga känsla som fanns förr när ridån gick upp vid en föreställning, något som man inte kan uppleva i de moderna jättebiograferna, säger Ellen Tejle. 6 DE KUNGL. STIFTELSERNA

9 bio rio är en populär kulturell mötesplats vid hornstulls strand. Stödet från Stiftelsen har gjort det möjligt att bevara den vackra 1940-talsmiljön och ge nytt liv åt biografen, säger föreståndarna Katja Uneborg och Ellen Tejle. FAKTA kronor i anslag till Riksorganisationen Folkets Hus och Parker för bevarande av singelbiografen Rio vid Hornstulls Strand i Stockholm. Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur Foto: Kenneth Hellman Fonden har tillkommit genom en sammanslagning av Kungafonden och Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Ändamålet är att verka för befästande och främjande av svensk kulturminnesvård och humanistisk forskning med närliggande intresseområden. Fonden har särskilt kommit att beakta projekt, som faller utanför de vetenskapliga forskningsrådens bidragsgivning. DE KUNGL. STIFTELSERNA 7

10 Kunglig filantropi en stark tradition kungliga filantropiska engagemang har en lång historia i sverige. Uppsala universitet, Svenska akademien och Sophiahemmet är några exempel på den långa raden av välkända verksamheter som har utvecklats genom kungliga initiativ och donationer. Medlemmar av dynastin Bernadotte har gjort stora insatser inom områden som vetenskap, kultur, vård och ungdomsverksamhet. Det är en tradition som fullföljs än i dag av den Kungl. Familjen. Det är snart femhundra år sedan Gustav Vasa valdes till kung och lade grunden till en ärftlig monarki i Sverige. Då såg kungamakten mycket annorlunda ut. Monarken var i stort sett identisk med staten. Filantropisk verksamhet handlade mer om att stärka makten och främja statliga investeringar och mindre om ett oegennyttigt och personligt engagemang. Men det förringar inte värdet av donationerna och att de i flera fall har haft en långsiktig betydelse. År 1624 gjordes den enastående stora så kallade Gustavianska donationen till Uppsala universitet. Kung Gustav II Adolf skänkte 378 gårdar, 9 torp, 2 mjölkvarnar, 1 sågkvarn, 24 ängar, utjordar och vretar samt tionden från 8 socknar. Avkastningen räckte för att täcka universitetets drifts- och investeringskostnader långt in på 1800-talet. Uppsala universitet har alltjämt via stiftelser ett betydande fastighetsinnehav med rötter i donationen. Snille och smak Under 1700-talet växte upplysningen fram som en kulturell rörelse med en tilltro till människans förnuft och naturvetenskapens framsteg. Följden blev att många monarker kom att inspireras av upplysningsfilosofin och underlättade för tryck- och religionsfrihet samt stimulerade vetenskap och konst. Drottning Lovisa Ulrika beskyddade Carl von Linnés karriär och instiftade Vitterhetsakademien år Sonen, Kung Gustav III, framstår som en av de främsta represen Kung Gustav II Adolf Drottning Lovisa Ulrika 1620 Kung Gustav II Adolf grundar Uppsala universitetsbibliotek och donerar en värdefull samling böcker. Foto: Lars-Owe Wennman Fotodokumentering av samtliga kungliga porträtt: Alexis Daflos Foto: Tommy Westberg 1624 Den stora kungliga donationen av Gustavianum och nära 400 gårdar till Uppsala universitet Drottning Lovisa Ulrika grundar Vitterhetsakademien och understödjer humaniora och naturvetenskap. Foto: Philip Håkanson 8 DE KUNGL. STIFTELSERNA

11 tanterna i Sverige för vitterhet och kultur. Mest känd är han för inrättandet av Svenska akademien 1786 efter fransk förebild. Men han instiftade också tre andra akademier och under hans regeringstid lades grunden till såväl Kungl. Operan som Kungl. Baletten och Dramaten. En ny tid Efter krig mot Ryssland tvingades Sverige avträda Finland Ett år senare valdes den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare och antog namnet Karl Johan. Han grundar en ny kunglig dynasti och blir stamfar till vår nuvarande kung. Samhället förändras snabbt efter att ätten Bernadotte kommer till makten. Fler människor flyttar in till städerna, ett borgerskap växer fram och Sverige börjar industraliseras. Medborgarna måste anpassa sig till nya och annorlunda levnadsförhållanden. Det fanns inte som idag några statliga trygghetssystem för fattiga, sjuka och socialt utslagna. Däremot utvecklades ett starkt ideellt engagemang i det civila samhället. Under 1800-talet hade begreppet välgörenhet inte den negativa klang som det ibland kan få idag. Det handlade om att göra väl, en vilja att hjälpa och vara solidarisk med sin nästa. Denna samhällsutveckling påverkade också den kungliga filantropin. Från att tidigare snarast ha varit ett uttryck för den starka kungamakten blev den nu personligare och tog formen av ett brinnande engagemang hos flera medlemmar av huset Bernadotte. Till Kungl. Slottet strömmade det in brev med böner om ekonomiskt bistånd. Många av hjälpinsatserna skedde diskret, och ännu idag vet ingen den totala omfattningen. Men om Karl XIV Johans gemål Drottning Desideria hette det till exempel att hennes välgörenhet var betydande men skedde i tysthet. Sociala insatser Nästa generation med Kung Oscar I och Drottning Josefina kom i ännu högre grad att verka inom det sociala området. Under sin tid som vicekung i Norge blev Oscar Kung Gustav III Änkedrottning Josefina Prinsessan Eugénie 1786 Kung Gustav III grundar Svenska akademien. Foto: Helena Paulin-Strömberg 1787 Kung Gustav III donerar Botaniska trädgården till Uppsala universitet. Foto: Tommy Westberg 1873 Änkedrottning Josefina upprättar Stiftelsen Josephinahemmet, som sedan 2007 driver ett servicehus i Bromma Prinsessan Eugénie tar initiativ till Eugeniahemmet för vård av sjuka och handikappade barn. DE KUNGL. STIFTELSERNA 9

12 1878 Foto: Nationalmuseum upptäcktsresanden adolf erik nordenskiöld. Målning av Georg von Rosen 1886 i Nationalmuseum. Nordenskiöld står iklädd svart päls med en tubkikare i ena handen. I landskapet som består av packis syns Vega i bakgrunden vegaexpeditionen under ledning av Adolf Erik Nordenskiöld var den första expedition som fann och genomseglade hela Nordostpassagen. Redan på 1700-talet hade man anat att det skulle existera en sjöväg mellan Europa och Asien genom Norra ishavet. Kantad av strapatsrika äventyr och problem avslutades expeditionen lyckligt och anses som en av de främsta svenska vetenskapliga framgångarna någonsin med många nya rön inom geografi, geologi, etnografi, botanik och zoologi. Kung Oscar II var en av projektets främsta finansiärer. Vid Vegas återkomst till Stockholm på kvällen den 24 april 1880 strålade Kungl. Slottet i ett hav av ljus och lågor. Tusentals människor hade samlats, däribland den unge Sven Hedin som inspirerades till att bli upptäcktsresande. 10 DE KUNGL. STIFTELSERNA

13 mycket upprörd över de hemska förhållandena i landets fängelser och tog initiativ till förbättringar av fångvården. I en anonymt publicerad bok, den så kallade Gula boken (1830), fördömde han bland annat dödsstraff, spöstraff och deportation av fångar. Det var för sin tid radikala tankar. Drottning Josefina var en from katolik. Ofta tog hon emot hjälpsökande på Kungl. Slottet, eller reste runt till sjuka och fattiga. Av bevarade kassaböcker på Riksarkivet framgår att cirka en tredjedel av hennes inkomster på mer än per år gick till olika välgörande ändamål. Sålde familjeklenoder Dottern, Prinsessan Eugénie, har i en dikt kallats för de lidandes furstinna. Själv ogift och sjuklig vigde hon sitt liv åt att hjälpa andra. Den konstnärligt begåvade prinsessan lade ner enorma summor på filantropi och familjen oroade sig över att hon skulle göra slut på alla sina pengar. En sömnlös natt på Kungl. Slottet, när Prinsessan Eugénie som värst ansattes av hostan, kom hon att tänka på de värdefulla juveler hon fått i arv efter Drottning Desideria. Hon talade genast med brodern Kung Karl XV om tillstånd att få sälja smyckena. Kapitalet gjorde det möjligt att uppföra Gotlands sjukhem för obotligt sjuka, som invigdes Prinsessan bekostade hela anläggningen och svarade under sin livstid även för avlöning och underhåll till hemmets personal. Prinsessan Eugénies mest kända stiftelse är Eugeniahemmet vid Norrbacka i Stockholm. Ursprungligen var det en vårdanstalt för fattiga, obotligt sjuka och vanföra barn. Banbrytande sjukvård På 1800-talet fanns stora brister i den svenska sjukvården, inte minst vad gällde hygien. Patienterna fick ibland gemensamt dela på en enda handduk. Drottning Sophia, Oscar II:s gemål, blev upprörd och inledde en plan att reformera sjukvården. Efter en studieresa till London, där hon träffade Florence Nightingale, såddes fröet till ett betydande livsverk. Den 1 oktober 1889 invigdes Sophiahemmet, ett helt Kung Oscar II Drottning Sophia Drottning Victoria april återvänder Adolf Erik Nordenskiöld med sin Vega-expedition efter att ha funnit Nordostpassagen. Kung Oscar II var en av de stora donatorerna Sophiahemmet invigs efter initiativ av Drottning Sophia. Foto: Lennart Stenberg 1908 Stiftelsen Drottning Victorias Örlogshem bildas. DE KUNGL. STIFTELSERNA 11

14 nytt sjukhus med sköterskehem vid Valhallavägen. Ett förslag, som visar drottningens praktiska omsorg, var att sköterskorna skulle tituleras systrar. Det skulle då bli lättare för patienterna att vända sig till dem. De humanitära intressena delades av maken. Det är nog inte allmänt känt att Oscar II redan som kronprins åtog sig att bli den förste ordföranden när Svenska Röda korset bildades Senare verkade Prins Carl som ordförande i 40 år, och hans brorson greve Folke Bernadotte ledde de Vita bussarnas räddningsaktion under andra världskriget. I nutid har Prinsessan Christina, Fru Magnuson, följt släkttraditionen av engagemang inom Svenska Röda korset, bland annat som ordförande åren Kulturens välgörare Det finns en rik konstnärlig ådra i släkten Bernadotte, som även den har resulterat i en omfattande filantropisk verksamhet, bland annat genom stöd till unga konstnärer och konstdonationer till Nationalmuseum. En av de främsta mecenaterna var Prins Eugen, som själv var en framstående konstnär. År 1947 testamenterade han egendomen Waldemarsudde och hela sin konstsamling till svenska staten den enskilt största konstdonation som har gjorts i Sverige. Även Prins Eugens brorson, Gustaf VI Adolf, kom att bli en kulturell välgörare. Hans omfattande intresse för antikens kulturer innebar stora framsteg för svensk humaniora. Kungen stödde forskningsprojekt i bland annat Italien, Grekland och Kina och deltog själv om somrarna i fältarbetet. Expeditionerna lade grunden till Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. Kungen donerade även sina egna omfattande samlingar av konst och böcker. Ett globalt engagemang Den kungliga filantropin ser delvis annorlunda ut idag, och det ideella engagemanget sträcker sig numera även utanför Sveriges gränser. En viktig strävan är att bidra till en hållbar framtid för människor och miljö Kronprinsessan Margareta Prins Eugen Arvprins Gustaf Adolf 1917 Kronprinsessan Margareta organiserar Margaretainsamlingen för de fattiga under första världskriget. Foto: Alfred Nilsson 1947 Prins Eugen testamenterar Waldemarsudde och sina konstsamlingar till svenska staten. Foto: Per-Magnus Persson 1947 Efter Arvprins Gustaf Adolfs tragiska död i en flygolycka instiftas Prins Gustaf Adolfs och Prinsessan Sibyllas Minnesfond för att främja barn- och ungdomsverksamhet. 12 DE KUNGL. STIFTELSERNA

15 Föroreningar av naturen, fattigdomsbekämpning och barns utsatthet är exempel på globala problem som inte kan lösas utan en internationell samverkan. Kung Carl XVI Gustaf har ett stort intresse för natur - skyddsfrågor och är bland annat ordförande i den svenska delen av Världsnaturfonden. Han har också tagit initiativ till en stiftelse som stödjer vetenskaplig forskning för en hållbar miljö och främjande av biologisk mångfald. Kungafamiljen delar engagemanget för barn och ungdomar. Kungen är särskilt aktiv inom scoutrörelsen, ett intresse han övertagit efter sin tidigt bortgångne far, Arvprins Gustaf Adolf. Kungen är också ordförande i Prins Gustaf Adolfs och Prinsessan Sibyllas Minnesfond, som sedan grundandet 1947 har delat ut mer än 25 miljoner kronor till barn- och ungdomsverksamhet. Även genom Kungaparets Bröllopsfond och Drottning Silvias Jubileusmfond stöds forskning inriktad mot barn, och Kronprinsessan Victorias Fond bidrar till att skapa rikare fritidsupplevelser för ungdomar med funktionshinder. Mycket känd är Drottning Silvia för initiativet att år 1999 grunda stiftelsen World Childhood Foundation (WCF), som verkar för att förbättra villkoren för barn och ungdomar i världen. Det handlar om att arbeta för de barn som ofta glöms bort: gatubarn, barn i samhällets vård, barn utsatta för övergrepp och familjer i riskzonen. Förebyggande projekt uppmuntras och en strävan är att hjälpa till med att utveckla och sprida framgångsrika modeller. Prinsessan Madeleine är engagerad inom WCF och arbetar sedan hösten 2010 ideellt som projektansvarig med placering i New York. En viktig del av arbetet är att genom kampanjer samla in medel från företag och allmänheten för att hjälpinsatserna ska kunna förverkligas. Prinsessan har också tagit initiativ till Childhood 2nd Generation, en satsning som ska stimulera fler ungdomar att intressera sig för sociala frågor. Satsningar på hälsa De humanitära intressena är den röda tråden genom århundraden av kunglig filantropi. I den andan har Kung Gustaf V Kung Gustaf VI Adolf 1949 Kung Gustaf V får 2 miljoner kronor i gåva från svenska folket och instiftar Konung Gustaf V:s 90-årsfond för ideell ungdomsverksamhet Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur bildas Gustaf VI Adolf testamenterar Sofiero slott och den vackra trädgården till Helsingborgs stad. Foto: Jörgen Schwartzkopf DE KUNGL. STIFTELSERNA 13

16 Drottning Silvia tagit initiativ till och byggt upp Silviahemmet, för att utveckla god vård och omsorg av personer med demenssjukdomar och bistå deras anhöriga. Stiftelsen Silviahemmet, där Drottningen är en aktivt arbetande ordförande, främjar vetenskaplig forskning och bedriver undervisning, utbildning och vård inom demensområdet. Även i nästa generation fortsätter intresset för hälsofrågor. Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel uppmärksammar gärna betydelsen av förebyggande friskvård för en hälsosammare livsstil. I samband med bröllopet 2010 skapade de nygifta Kronprinsessparets Bröllopsstiftelse med syfte att främja god hälsa och motverka utanförskap hos barn och ungdomar. Prins Carl Philip har flera ideella intressen och är bland annat officiell beskyddare av Lilla Barnets Fond, som stödjer medicinsk forskning med syfte att förhindra dödsfall och handikapp hos nyfödda och bidra till att förbättra omvårdnaden av spädbarn och anhöriga tiden efter förlossningen. En tradition för framtiden Omfattningen av den kungliga filantropin kan inte helt överblickas. Många insatser har gjorts i det tysta, och vissa initiativ och donationer som gjorts för länge sedan kan idag vara bortglömda, även om de då spelade en avgörande roll för vissa människors liv och välbefinnande. Filantropisk verksamhet har blivit en tradition inom ätten Bernadotte, men görs inte bara av plikt. Den återspeglar ett personligt engagemang för olika frågor och förändras i takt med samhällsutvecklingen. Men det är inte bara de enskilda medlemmarna av kungahuset som ska lyftas fram. Utmärkande är också en samverkan med det övriga samhället. Många enskilda personer, organisationer och företag bidrar ideellt eller ekonomiskt för att förverkliga arbetet. Det är en erfarenhet och tradition som är viktig att förvalta och föra vidare i framtiden Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia Foto: Scanpix Foto: Kungahuset 1976 Kungaparets Bröllopsfond instiftas Drottning Silvias jubileumsfond för forskning om barn och handikapp bildas Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö bildas Drottning Silvia grundar World Childhood Foundation. 14 DE KUNGL. STIFTELSERNA

17 Foto: Magnus Fröderberg / Scouterna Den unga generationen bygger Sveriges framtid. Konungens Stiftelse Ungt Ledar skap bildades år 2006 bland annat för att lyfta fram betydelsen av värdebaserat ledarskap. Årligen utdelas Stipendiet Kompassrosen om vardera kronor till tre unga ledare. Här presenterar Kung Carl XVI Gustaf 2010 års stipendiater. Anders Josefsson startade 2004 ungradio, som växt till ett landsomfattande nätverk för att ge ungdomar möjligheter att höras. Sofia Barakat har bidragit med nytänkande inom sjukvårdssektorn vid omvandlingen av vårdcentraler till hälsocentraler. Nino Jahangiri är platschef inom friskvårdskedjan SATS och har väglett anställda i perioder av stress och utsatthet. Viktigast för mig har varit att skapa en miljö där medarbetarna känner att de har betydelse, säger Nino Jahangiri Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel Foto: Kungahuset.se/Mattias Edwall 2010 Kronprinsessparets Bröllopsstiftelse bildas. DE KUNGL. STIFTELSERNA 15

18 De Kungl. Stiftelserna så arbetar vi ledstjärnan för de kungl. stiftelserna är att förvalta en historisk tradition och oavbrutet arbeta för samhällets framåtskridande. Det är en viktig uppgift att hjälpa till att förverkliga de många goda idéer som finns i nära samverkan med allmänheten, organisationer och företag. donationer från den Kungl. Familjen donationer från allmänheten donationer från organisationer och företag 3,8 miljarder kronor / Begreppet De Kungl. Stiftelserna är ett samlingsnamn för ett stort antal stiftelser där den röda tråden är den kungliga anknytningen. Begreppet har framför allt använts informellt och muntligen för att beskriva den flora av stiftelser som har växt fram under nära 200 år. Vissa av dessa stiftelser har alltjämt mycket starka band till Kungafamiljen och administration och ekonomi sköts inom De Kungl. Hovstaterna på Stockholms slott. Det är säkert så de flesta associerar när man hör talas om kungliga stiftelser. I styrelserna finns sakkunniga ledamöter från olika områden. Därtill kommer ett nätverk av experter som stiftelserna anlitar vid granskning av inkomna ansökningar. Både Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia har styrelseuppdrag i några av stiftelserna. Men det finns också andra stiftelser med en påtaglig kunglig anknytning som sedan många år och i vissa fall ända sedan ursprunget förvaltas av helt andra huvudmän. Ett exempel är Stiftelsen Gustaf V:s Jubileumsfond, som ger betydande anslag till cancerforskningen och som bildades vid en insamling till Gustaf V:s 70-årsdag år Jämte Cancerföreningen i Stockholm marknadsförs Stiftelsen under namnet Radiumhemmets Forskningsfonder och de har ett gemensamt kansli på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Där lever den kungliga anknytningen kvar främst i form av att det är Kung Carl XVI Gustaf som i enlighet med stadgarna utser ordföranden i styrelsen och 25 huvudmän för fem år i sänder. Uppskattningsvis förvaltar De Kungl. Stiftelserna mer än 3,8 miljarder kronor och har under perioden delat ut cirka 800 miljoner kronor i anslag. Det rör sig alltså om betydande summor som årligen kan delas ut till välgörande ändamål. Eftersom många av stiftelserna förvaltas av externa huvudmän är det dock svårt att sammanställa en heltäckande bild av det ekonomiska stödet. 16 DE KUNGL. STIFTELSERNA

19 varje stiftelse följer sina egna stadgar och har varierande ändamål. Även arbetssättet kan skilja sig åt, men följer oftast samma grunddrag. Strävan är att arbeta med största noggrannhet vid granskning av ansökningar och uppföljning av anslag. Foto: Scanpix Foto: Alexis Daflos utlysning/ansökan På hemsidan kungahuset.se kan man läsa mer om ändamål och instruktioner för ansökan. I vissa fall krävs ett särskilt formulär och bifogade intyg. Tidpunkten för utlysning varierar mellan stiftelserna. sakkunniga/experter Stiftelserna anlitar experter inom respektive område. De granskar inkomna ansökningar och analyserar projektens syfte, mål och ekonomiska kalkyler. En utförlig ansökan underlättar bedömningen. styrelsen för samråd/beslut Varje stiftelse leds av en styrelse med uppgift att se till att stadgarna följs. De sakkunniga redovisar sina utlåtanden och styrelsen kan därefter fatta beslut om att bifalla eller avslå en ansökan. utdelning/ceremoni I vissa fall markeras beviljandet av anslag med en ceremoni. Det kan till exempel vara en högtidlig stipendieutdelning i närvaro av någon medlem ur den Kungl. Familjen. uppföljning Efter angiven tid ska mottagaren redovisa hur medlen har använts. Om anslaget inte har gått till det avsedda projektet kan det dras in och man blir återbetalningsskyldig. Det gäller också om anslaget inte har använts under den angivna perioden. Dessutom bör man nämna att siffrorna inte inkluderar alla verksamheter med kunglig anknytning. Till exempel är Sophiahemmet ingen kunglig stiftelse, utan en ideell förening. Det finns också stiftelser grundade av medlemmar från andra grenar inom ätten Bernadotte, som inte är medräknade här. Hos vissa av stiftelserna bygger kapitalet i huvudsak på en enda större donation från en medlem av kungahuset. Hos andra stiftelser är det en kombination av donationer från Kungafamiljen och gåvor från allmänheten, organisationer och företag. Det har ofta varit vanligt med insamlingar från allmänheten i samband med exempelvis en kunglig födelsedag eller ett kungligt bröllop. Denna unika samverkan är en viktig del av stiftelsernas tradition och arbetssätt. Till flera av stiftelserna kan enskilda när som helst under året överlämna en gåva och på det viset bidra till att stödja det viktiga arbetet för exempelvis medicinsk forskning, stöd till utsatta barn och stimulans för personer med funktionshinder. I samband med bemärkelsedagar är det ett vanligt önskemål hos medlemmar av Kungafamiljen att allmänheten överlämnar en penninggåva till någon av stiftelserna i stället för att sända blommor eller föremål. Så var exempelvis fallet efter Prinsessan Estelles födelse i februari 2012, då många ur allmänheten ville framföra sina lyckönskningar. De som även ville hedra den nyfödda med en gåva ombads vid detta tillfälle ha Kronprinsessparets Bröllopsstiftelse i åtanke. Mer detaljerad information om De Kungl. Stiftelserna kan man ta del av på hemsidan DE KUNGL. STIFTELSERNA 17

20 De Kungl. Stiftelserna verkar inom fem områden de kungl. stiftelserna gör satsningar som har en stor betydelse i människors vardag. Det handlar om sådant som ligger oss alla nära, till exempel medicinsk forskning, vård, hälsa, utbildning, miljö, kultur och idrott. Här kan du läsa mer om de fem övergripande områden där stiftelserna är verksamma. Foto: Jonas Elmqvist / Scouterna kung carl xvi gustaf är mycket aktiv inom scoutrörelsen. Sommaren 2011 besökte Kungen och Drottningen Världsscoutjamboreen med cirka ungdomar och ledare från 150 länder i Rinkaby utanför Kristianstad. Även Kungens föräldrar Arvprins Gustaf Adolf och Prinsessan Sibylla samt hans gudfar greve Folke Bernadotte med makan grevinnan Estelle Bernadotte var djupt engagerade inom scouterna. 18 DE KUNGL. STIFTELSERNA

21 FORSKNING Betydande anslag går till medicinsk forskning varje år. Det handlar bland annat om att bekämpa de stora folksjukdomarna, som cancer och hjärt- och kärlåkommor, men också om att stödja ny kunskap och forskning om barns hälsa. Även annan forskning stöds, till exempel inom naturvetenskap, teknik och miljö. Varje dag i Sverige upptäcker 27 män att de har drabbats av prostatacancer, och 22 kvinnor får besked om bröstcancer. Fler botas idag tack vare att tumörerna upptäcks då de är små och att behandlingarna är mer effektiva. Men fortfarande behövs mycket ny kunskap och forskning. Kung Gustaf V och Drottning Victoria blev personligt engagerade för kampen mot cancer och den sociala omvårdnaden av cancersjuka. År 1928 bildades Stiftelsen Gustaf V:s Jubileumsfond i samband med kungens 70-årsdag. Kungen önskade att de medel som samlades in skulle användas till bekämpande av kräftsjukdomarna inom vårt land samt till befrämjande av det vetenskapliga studiet av dessa sjukdomar. Insamlingen engagerade hela svenska folket och bidraget till fonden blev över 5 miljoner kronor, en enorm summa på 1920-talet. Jubileumsfonden byggde upp fyra regionala cancerkliniker: Jubileumsklinkerna i Lund, Göteborg, Umeå samt Radiumhemmet i Stockholm. Radiumhemmet stödjer idag omkring 100 forskningsprojekt, särskilt patientnära cancerforskning. Allmänheten har också hjälpt till att samla in medel till fler stiftelser, däribland Stiftelsen Drottning Silvias Jubileumsfond som ger bidrag till forskning om barn och handikapp. Stiftelsen bildades i samband med Drottningens 50-årsdag och delar varje år ut forskningsmedel inom ett särskilt tema, som bland annat har varit motoriska och psykologiska handikapp, astma och allergi, barnmisshandel och depressioner hos barn med medfödda kroniska sjukdomar. För att värna miljön och främja en hållbar användning av naturresurser tillkom Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Fler än 200 forskningsprojekt har hittills beviljats anslag. Som exempel kan nämnas bidrag till studier av miljövänligare fartygstransporter, fossilfritt jordbruk, kost nadseffektiv naturvård, algblomningens effekter i Östersjön och djurburna sjukdomar i naturen. FAKTA Forskning är det största området sett till anslagens storlek. Dit räknas 19 stiftelser, däribland Stiftelsen Konung Gustaf V:s 80-årsfond, Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö och Drottning Silvias Jubileumsfond för forskning om barn och handikapp. Eget kapital: miljoner kronor Utdelning: 60 miljoner kronor (2010) Foto: Scanpix DE KUNGL. STIFTELSERNA 19

22 HJÄLPVERKSAMHET De flesta vill instinktivt hjälpa medmänniskor som har det svårt och behöver stöd och omsorg. Det är också här behoven oftast är som störst, till exempel hos gamla och sjuka som är ensamma och saknar anhöriga, hos personer med funktionshinder som inte kan klara sig själva och hos människor som har skadats i en olycka och där livet plötsligt har förändrats för alltid. I den andan skapade Drottning Victoria ett vilohem på Öland för hjälpbehövande slitna och utarbetade kvinnor. Grundkapitalet på kronor hade samlats in av svenska kvinnor som en hyllning till drottningen på hennes 60-årsdag Vilohemmet har varit öppet sedan 1924 och välkomnar personer som behöver avkoppling i den vackra öländska natur, som drottningen själv hade tagit till sitt hjärta. Drottning Josefina inrättade redan på 1800-talet två ålderdomshem, som idag fungerar som moderna servicehus: Stiftelsen Josephinahemmet i Blackeberg och Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne i Bagarmossen. Det senare har uppmärksammats i dokumentärfilmen Nunnorna och damerna i Bagarmossen (2004), som berättar om de sju polska nunnor som sköter om de 35 kvinnorna i äldreboendet. Hjälpverksamhet låg även Kung Oscar II och Drottning Sophia varmt om hjärtat. De skapade inte bara Sophiahemmet, utan även flera stiftelser som de senaste åren har delat ut mer än 2 miljoner kronor varje år till bland annat social och medicinsk omvårdnad av barn och ungdomar. Föreningar och institutioner som arbetar med sociala och välgörande ändamål i Sverige kan söka medel från flera stiftelser, bland annat Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas minne. Fonden grundar sig på den insamling som svenska kvinnor gjorde år 1920 efter kronprinsessans tragiska bortgång i tidig ålder. En annan stiftelse är Kungaparets Bröllopsfond, bildad av Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia för att stödja utvecklingsprojekt och aktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. Gåvor i samband med trolovning, lysning och vigsel blev fondens startkapital. Anslagen når ut över hela landet. Till exempel beviljades år 2011 sammanlagt kronor i bidrag till 17 olika mottagare, däribland Malmö dövas förening, Stamningsförbundet i Sundbyberg och Segling för Alla i Varberg. FAKTA Hjälpverksamhet är ett betydande område och rymmer det största antalet stiftelser. Här återfinns 27 stiftelser, bland andra Stiftelsen Kronprinsessan Margarethas Minnesfond, Stiftelsen Kungaparets Bröllopsfond och Stiftelsen Konung Oscar II:s och Drottning Sophias Guldbröllopsminne. Eget kapital: miljoner kronor Utdelning: 38 miljoner kronor (2010) Foto: Scanpix 20 DE KUNGL. STIFTELSERNA

23 VÅRD OCH ungdomsverksamhet Barnen är vår framtid. Men många barn glöms bort och far illa; barn som tvingas leva i misär på gatan, barn som utsätts för misshandel och sexuella övergrepp och barn som lider av kroniska sjukdomar och handikapp. Hela Kungafamiljen har ett stort engagemang för att skapa bättre villkor för barn och ungdomar. Särskilt Drottning Silvia har uppmärksammats för sitt omfattande arbete och personligen hedrats med flera utmärkelser. År 1999 tog Drottningen initiativ till World Childhood Foundation, som idag stödjer över 100 projekt i bland annat Brasilien, Kina, Ryssland, Sverige, Sydafrika och USA. Childhood är en flexibel organisation som gärna ger stöd till nya, oprövade metoder. Ofta har projekten stor potential, men svårt att hitta finansiering på andra håll. Childhoods svenska verksamhet finansieras till största delen av företag och privata stiftelser och allmänheten kan bidra med gåvor, små som stora. Vid det första World Child & Youth Forum på Kungl. Slottet 2010 sade Drottning Silvia bland annat: Jag önskar innerligt att varje barn skall känna sitt värde. Det finns barn som inte gör det och som inte orkar tycka om sig själva. För dessa barn är det ännu viktigare att vi vuxna stannar upp, ser dem, och visar att det finns en hoppfull framtid även för dem. Även längre tillbaka i tiden finns initiativ som fortfarande spelar en stor roll för att förbättra tillvaron för barn och ungdomar. I samband med Gustaf V:s 90-årsdag 1948 gjordes en insamling som lade grunden till Stiftelsen Konung Gustaf V:s 90-årsfond. Enligt kungens önskan blev syftet att främja ungdomens frivilliga, ideella verksamhet, som alltid legat Mig varmt om hjärtat. Stiftelsen stödjer svenska föreningar som bland annat bedriver utbildningsprojekt av ungdomsledare i Sverige och i andra länder, såsom Bosnien, Ecuador, Indien och Tunisien. En lång rad ungdomsprojekt stöds också av Prins Carl Gustafs Stiftelse. Årligen utdelas omkring 3 miljoner kronor, och bland senare års anslag kan nämnas bidrag till anordnande av scoutläger i Jämtland, bidrag till soppköksverksamhet för behövande i Riga, bidrag till kostnaderna för ryska föräldralösa barns vistelse i Sverige och bidrag till lägerskola i Kolmården. world child & youth forum verkar för utbildning och undervisning rörande metoder för förbättrade levnadsvillkor för barn och ungdomar i världen. FAKTA Traditionellt benämns detta område vård och fostran av barn, men numera talar man snarare om ungdomsverksamhet. Elva stiftelser verkar inom detta område och den mest kända är World Childhood Foundation, grundad av Drottning Silvia år Bland de övriga märks Prins Carl Gustafs Stiftelse, Stiftelsen Konung Gustaf V:s 90-årsfond, Stiftelsen Prins Gustaf Adolfs och Prinsessans Sibyllas Minnesfond, Stiftelsen H. M. Konungens Jubileumsfond för Ungdom i Sverige samt Kronprinsessparets Bröllopsstiftelse. Eget kapital: 499 miljoner kronor Utdelning: 56 miljoner kronor (2010) Foto: Johan Lygrell DE KUNGL. STIFTELSERNA 21

24 KULTUR Kultur och humaniora är viktiga områden i samhället, men de är sällan bortskämda med stora resurser. Det insåg Kung Gustaf VI Adolf, en kulturens vän och välgörare, och det är inte överraskande att det i hans namn skapades flera stiftelser som stödjer kultur och huma nistisk forskning i vid bemärkelse. I bokhandeln finner man varje år en mängd nya fackböcker, som har kunnat ges ut tack vare tryckningsbidrag, och runtom i landet finns fornminnen och kulturhistoriska miljöer som har bevarats för framtiden efter att ha beviljats restaureringsbidrag. Mest känd av stiftelserna är Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Den tillkom 1973 och var en sammanslagning av Kungafonden och Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, som hade bildats genom insamlingar till kungens 70- och 80-årsdagar. Stiftelsen ger bidrag inom området kulturminnesvård för att täcka kostnader för bevarande eller upprustning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller föremål. Anslagen omfattar även det modernare kulturarvet, som flera exempel på senare år visar. Ett bidrag på kronor har lämnats till reparationer för att bevara Herkules som en sjögående museibogserbåt. Fartyget byggdes 1939 på Öresundsvarvet och är unikt eftersom det aldrig har byggts om eller förändrats sedan leveransen. Andra exempel är kronor för renovering av den gamla järnvägskiosken i Bastuträsk och kronor till Stiftelsen Ingmar Bergman för att anskaffa och bevara brevsamlingen mellan Käbi Laretei och Ingmar Bergman. Även det äldre kulturarvet har fått generösa stöd, bland annat för restaureringar av salongen på Grönsöö slott, den värdefulla 1700-talsorgeln i Slätthögs kyrka, konstsamlingen på Svenska klubben i Paris, Stora Rågös kapell och Nargö kyrka. Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur ger också bidrag till tryckning av färdiga och sakkunnigt granskade bokmanuskript inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Anslagen brukar oftast variera mellan och kronor, och medlen kan vara helt avgörande för möjligheten att kunna publicera en bok inom ett smalt ämne. nargö kyrka Nargö kyrka erhöll år kronor i anslag till restaurering. Ön Nargö, nordöst om Tallinn, har historiskt befolkats av estlandssvenskar. FAKTA Fyra stiftelser verkar inom kulturområdet, däribland Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur och Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde. Eget kapital: 388 miljoner kronor Utdelning: 7 miljoner kronor (2010) 22 DE KUNGL. STIFTELSERNA

25 UTBILDNING Att främja ny kunskap är kanske det viktigaste sättet att bidra till samhällets utveckling. Många av De Kungl. Stiftelserna tar upp utbildning i sina stadgar och flera av dem överlappar därför delvis de andra områdena Forskning, Hjälpverksamhet samt Vård och Ungdomsverksamhet. Prins Bertil, Kung Carl XVI Gustafs farbror, hade ett stort intresse för näringslivets frågor och skapade bland annat en fond för svensk industriell utbildning. Den bildades år 1992 i samband med prinsens 80-årsdag. Ändamålet är att stödja seminarier, utbildning och studieresor initierade av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, som förvaltar stiftelsen. Under senare år har medel bland annat kunnat beviljas för att sprida resultaten från projektet Framtidens Näringsliv, som har försökt identifiera de faktorer som är avgörande för att svenska företag ska fortsätta vara konkurrenskraftiga i framtiden med en ökad globalisering och en framväxande tjänstesektor. Prins Bertil och hans maka Prinsessan Lilian delade ett omfattande idrottsintresse, vilket manifesteras i Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse. Stiftelsens ändamål är att främja svensk idrott genom stipendier till ledare och instruktörer för deras vidareutbildning. Riks idrottsförbundet utser årligen stipendiater, som får mellan och kronor vardera. Sedan barnaåren har Kung Carl XVI Gustaf varit engagerad i Scouterna, såväl i Sverige som internationellt. Han har sett vad en stark värdegrund och ett bra ledarskap betyder för utvecklingen av en god samhällsgemenskap. I olika sammanhang har Kungen efterlyst en satsning som ger unga ledare möjlighet att tidigt i livet utveckla ett ledarskap baserat på goda värderingar. Inför Kungens 60-årsdag bildades därför en stiftelse, Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse Ungt Ledarskap. Stiftelsen ger stöd till scoutrörelsens ledarskapsutbildning och till unga människors utveckling och utbildning i ledarskap inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer. Varje år i samband med Kungens födelsedag den 30 april utdelas även Stipendiet Kompassrosen om kronor vardera till tre unga ledare. arvid morin är en av tre unga ledare som 2012 erhöll stipendiet Kompassrosen. Arvid Morin har grundat Ung Omsorg, en verksamhet som bidrar till att lösa både ungdomsarbetslösheten och brister inom äldrevården. Det är hedrande att få stipendiet. Det är ett kvitto på att man inte alltid behöver politiska beslut utan faktiskt kan skapa samhällsförändringar i praktiken, säger Arvid Morin. FAKTA Elva stiftelser har utbildning som främsta inriktning, däribland Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse Ungt Ledarskap, Stiftelsen Herman Friedländers Militärstipendium, Stiftelsen H. M. Konungens Militärfond, Stiftelsen Prins Bertils fond för svensk industriell utbildning och teknisk integration i Europa och Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse. Eget kapital: 254 miljoner kronor Utdelning: 13 miljoner kronor (2010) Foto: Jonas Elmqvist / Scouterna DE KUNGL. STIFTELSERNA 23