Potentiella kluster i Jämtlands län En kvantitativ studie över klustertendenser

Transkript

1 Potentiella kluster i Jämtlands län Potentiella kluster i Jämtlands län En kvantitativ studie över klustertendenser December 2014

2 Potentiella kluster i Jämtlands län En kvantitativ studie över klustertendenser December 2014 För frågor kring rapporten: Jan Persson, Senioranalytiker jan.persson@oxfordresearch.se

3 Potentiella kluster i Jämtlands län 1. Inledning Oxford Research fick i början av november 2014 i uppdrag att genomföra en kvantitativ klusteranalys av näringslivet i Jämtland. I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden till uppdraget och syftet med denna rapport. Resterande kapitel tar i tur och ordning upp en teoretisk bakgrund till klusterbegreppet, en kvantitativ klusteranalys och avslutningsvis ger Oxford Researchs rekommendationer för vad Jämtland ska satsa på utifrån klusteranalysens resultat. 1.1 BAKGRUND Bakgrunden till denna rapport är att Östersunds kommun har antagit en tillväxtplan med namnet Mer [*] Östersund för perioden som anger Östersunds tillväxtmål och de tillväxtfaktorer som prioriteras i arbetet med att nå målen. Som ett led i att implementera tillväxtplanen har Östersunds kommun sökt och blivit beviljade finansiering inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden för en förstudie kopplad till arbetet med Tillväxtplanen. Förstudien går under namnet Strategiska satsningar för ökad tillväxt, och en av de aktiviteter som förstudien ska genomföra är att ta fram en analys, utifrån det regionala näringslivets behov. Inom ramen för arbetet med förstudien anordnas dialogträffar med relevanta externa aktörer kopplade till tillväxtplanens olika tillväxtfaktorer. Under dialogträffen kopplad till företagsamhet, som genomfördes i september 2014, framkom att det finns ett behov av att ta fram en analys kopplad till kluster, utifrån det regionala (länets) näringslivets behov av framtida insatser för ökad tillväxt. 1.2 SYFTE MED RAPPORTEN Rapportens syfte är att besvara tre huvudsakliga frågeställningar som fastställdes i förfrågningsunderlaget till upphandlingen av denna rapport. De tre frågeställningar som avhandlas i denna rapport är: 1. Vilka vedertagna definitioner av företagskluster finns och vilka är skillnaderna mellan lösare sammansättningar av samarbete mellan företag och företagskluster? 2. Vilka kluster, enligt vedertagna definitioner, finns i Jämtlands län idag och vilka områden/grupperingar har potential att kunna utvecklas till kluster i framtiden? 3. Vilken/vilka klusterinriktningar regionen bör satsa på att stötta och utveckla i framtiden? Det övergripande syftet med denna rapport är således att ge Östersunds kommun ett underlag för hur de skulle kunna arbeta vidare med klusterbildning som ett verktyg för ökad tillväxt.

4 2. Kluster bakgrund och begreppsförklaring Detta kapitels syfte är att beskriva vad kluster är för något och ge Östersunds kommun en förståelse för vad man som offentlig aktör kan göra för skillnad i utvecklandet av näringslivskluster. Inledningsvis ges en teoretisk bakgrund till begreppet kluster och i slutet av kapitlet diskuteras klusterpolitik och vilken skillnad det offentliga kan göra. 2.1 TEORETISK BAKGRUND Porter introducerade begreppet Det var Harvard-professorn Micheal Porter som introducerade begreppet kluster. Han kopplade begreppet till grupper av relaterade företag och branscher i värdekedjor. Hans fokus låg på att undersöka hur klustren bidrar till att utveckla internationellt konkurrenskraftiga företag och branscher. Porters utgångspunkt var den nationella nivån men han påpekade samtidigt att klusterdynamik förstärks vid geografisk koncentration i regioner. Idag används klusterbegreppet både på lokal, regional och nationell nivå. En orsak till att klusterbegreppet har blivit så populärt kan vara att det introducerades i en tid då branschmässig och selektiv näringslivspolitik utvecklades i stora delar av världen. Michael Porter beskriver i The Competitive Advantages of Nations från 1990 de nationella förutsättningarna för ett kluster som en diamant av fyra centrala komponenter: 1. Faktorförhållande (bland annat tillgång till kompetens, råvaror och infrastruktur) 2. Efterfrågeförhållande (bland annat krävande kunder på hemmamarknaden) 3. Relaterade branscher (bland annat duktiga leverantörer och angränsande branscher) 4. Konkurrenstryck (bland annat stark inhemsk konkurrens) Porters tes var att näringslivskluster blir konkurrenskraftiga på grund av kontinuerligt innovationsarbetet genom: Intensiv konkurrens mellan företag i den lokala miljön Nyetableringar och avknoppningar från befintliga företag Utveckling av mer och mer specialiserade varor och tjänster Närhet till krävande kunder Koppling till teknologiskt avancerade branscher Utveckling och spridning av kunskap Konstruktiv dynamik mellan elementen i Porters diamant medför ökad dynamik bland aktörerna i klustren och de mest dynamiska klustren kännetecknas bland annat av:

5 Potentiella kluster i Jämtlands län Hög grad av prestigefylld konkurrens mellan företagen, vilket stimulerar kontinuerlig uppgradering av företagens produkter samt leder till en bredare och mer specialiserad bas för underleverantörer. Tätt samarbete mellan konkurrenter på vissa avgränsade områden. Till exempel kan det handla om internationell marknadsföring för att öka regionens attraktivitet eller utveckling av nya tekniska standarder. Etablering av nya företag genom avknoppningar från existerande företag eller nyetableringar som attraheras av klustret. Tillgång till avancerade och specialiserade underleverantörer samt täta utvecklingssamarbeten. Tillgång till kapital (till exempel venture- eller riskkapital) Tillgång till avancerat och specialiserat humankapital samt hård och mjuk infrastruktur. Närhet till ledande forskning samt täta kontakter mellan forskning och näringsliv. Närhet till sofistikerade och krävande kunder Olika samarbets- och nätverksorganisationer samt informella nätverk Geograferna var först Konkurrenskraftiga företag inom samma bransch har en tendens att lokalisera sig i samma geografiska område. Det konstaterade en av den ekonomiska teorins fader Alfred Marshall redan Han observerade att till exempel att de engelska textilfabrikerna inte låg jämt utspridda över England utan att de hade en tendens att koncentrera sig till relativt få städer. Samtidigt kunde han konstatera att de textilfabriker som inte var lokaliserade i ett kluster av textilfabriker i regel inte var konkurrenskraftiga och fick efter en tid stänga ner sin produktion. 1 Även om Michael Porter är klusterbegreppets upphovsman har forskare i många år påpekat att geografiska samlingar av företag (agglomerationer) kan skapa kostnads-, produktivitets- och innovationsfördelar. Att innovation och ekonomisk växt är knutet till relationer och processer inom innovationssystem och att geografisk närhet betyder mycket var ett av budskapen från forskningen på och 1980-talet. De många geografiska analyserna av industriella distrikt i Norditalien var en viktig inspiration för Porters senare arbete. Denna systemforskning lägger stor vikt på att företagens förmåga att förnya sig är beroende av företagens relationer med andra aktörer och organisationer (kunder, leverantörer, konkurrenter, utbildningsaktörer, branschorganisationer, offentliga myndigheter etc.). Företagens förnyelseförmåga påverkas enligt denna forskning även av sociala och kulturella förhållanden Oxford Researchs klusterdefinition Kluster är av naturen väldigt heterogena och därför ger det ingen mening med att låsa sig fast vid en allt för stringent definition av vad ett kluster är. Utifrån forskningen på området och vår långa erfarenhet av att arbeta med kluster definierar vi kluster utifrån tre grundelement: 1 Marshall, Alfred, 1890, The Principles of Economics

6 I: Kluster är per definition geografiskt definierade näringslivsspecialiseringar. Det är inte fastlagt en gräns för vilken geografisk storlek som är den rätta men kluster handlar i grunden om de samlokaliseringsfördelar mellan företag som Marshall beskrev för mer än 100 år sedan. Det finns heller ingen fastställd gräns för vad som karakteriserar en näringslivsspecialisering det kan vara en gemensam bransch, gemensam arbetskraft, gemensam marknad eller något annat som förenar företagen i ett geografiskt område. II: Kluster definieras av relationer mellan aktörer. Geografiskt samlokaliserade företag utgör ett kluster först när det existerar starka relationer mellan aktörer inom klustret. Det handlar i hög grad om vertikala och horisontella samarbeten mellan företag, men handlar också om samspelet mellan företag, offentliga myndigheter och utbildningsaktörer i en geografiskt avgränsad kontext. III: Kluster producerar lokaliserade klustervärden. Ett tredje element som är utmärkande för kluster är att klustrets värdeskapande överskrider summan av värdet de individuella företagen producerar. Exempel på lokaliserade klustervärden kan vara en specialiserad arbetsmarknad, målinriktade utbildningsaktörer och en ökad informell kunskap i regionen Centrala begrepp I förhållande till att förstå klusterbegreppet är det viktigt att poängtera att begreppet kluster används i flera olika sammanhang: Som ett teoretiskt perspektiv för att beskriva mekanismer som skapar ekonomisk tillväxt. Som ett praktiskt verktyg för att analysera komplexa system. Som processverktyg för organiserat utvecklingsarbete. Som politik för innovation och tillväxt. Användandet av klusterbegreppet i olika sammanhang betyder ofta att det uppstår oklarhet om vad man menar med kluster. Dessutom är det viktigt att många relaterade begrepp används mer eller mindre synonymt. Nedan beskriver vi en rad av de centrala begreppen: Agglomerationer: Geografisk koncentration av ekonomisk aktivitet/företag Nätverk: Relationer och samarbete mellan företag. Till skillnad mot kluster kan det vara tal om relativt få företag som inte behöver tillhöra samma bransch och det behöver heller inte nödvändigtvis finnas en geografisk närhet mellan företagen.

7 Potentiella kluster i Jämtlands län Näringslivskluster eller kluster: Sammankopplade och relaterade företag i ett värdekedjesystem som bland annat kännetecknas av kunskapsutveckling genom konkurrens mellan företagen, närhet till krävande kunder, konkurrenskraftiga leverantörer, starka FoU-miljöer och konkurrenskraftiga företag inom relaterade branscher. Klusterinitiativ: Ett organiserat utvecklingsarbete knutet till ett gemensamt verksamhetsområde. Detta samarbetsprojekt mellan företag och myndigheter och/eller forsknings- och utbildningsinstitutioner sker i syfte att stärka ett klusters tillväxt och konkurrenskraft. Innovationssystem: Ett näringslivssystem och dess institutionella system för utbildning, innovation och kunskapsutveckling. Regionala innovationssystem förutsätter, till skillnad från agglomerationer och kluster, att det finns utvecklade innovationsprojekt i samarbete mellan företag och kunskapsorganisationer. Innovationssystem är oftast mer strukturerade än kluster och offentliga aktörer spelar en viktigare roll. Triple-Helix: Är ett något smalare begrepp än innovationssystem och fokuserar explicit på relationerna mellan universitetet/högskola, näringslivet och myndigheter. Detta kan betraktas som en specialvariant av ett innovationssystem. Triple-Helix-dynamiken är också den basala dynamiken i klusterbegreppet 2.2 KLUSTERPOLITIK Som konstaterats i föregående avsnitt visar forskningen att företag som är placerade i starka näringslivskluster i regel har en bättre ekonomisk utveckling än andra företag. Utifrån denna tilltalande logik har flera länder valt att initiera satsningar för att främja kluster som en del av etablerade strategier rörande industrifrågor, regional utveckling och innovationspolicies. Detta var början av det man kan kalla för klusterpolitik och begreppet klusterinitiativ introducerades när offentliga myndigheter försökte skynda på utvecklingen av kluster. I Sverige används ofta klusterinitiativ och triple helix-samarbete som liknande begrepp. Till klusterinitiativet hör en klusterledning eller klusterorganisation som koordinerar aktiviteter, främjar samarbete och i slutändan bidrar till att skapa affärer. Klusterorganisationer fungerar som motor för klusterinitiativets arbete och är i grunden en främjande och inte vinstdrivande verksamhet. Klusterorganisationernas mandat och fokus av aktiviteter har traditionellt varit att främja samarbete mellan olika aktörer inom ett klusterinitiativ, dock mellan aktörer som finns inom samma geografi- och verksamhetsområde. Viktigt att poängtera är därför att det finns en skillnad mellan kluster och klusterinitativ. Kluster är något som växer fram naturligt medan klusterinitativ är något som startas genom politiska beslut. I Sverige har man under de senaste åren skapat regionala offentliga klusterorganisationer som har till uppgift att främja klusterinitiativs utveckling. För att ge Östersunds kommun en inblick i möjligheterna att utveckla och främja kluster framöver ges i detta avsnitt en bakgrund till vilken skillnad en offentlig aktör kan

8 göra, hur man ska bestämma sig för vad man ska satsa på samt vanliga frågor och svar (Frequently Asked Questions) kring klusterpolitik. Inledningsvis ges en kort översikt över hur ett kluster vanligtvis utvecklas Hur utvecklas kluster? Huruvida man kan utveckla ett kluster är omstritt. Porter kan lätt förstås som att om det bara finns tillräckligt många företag med gemensamma intressen i en specifik geografisk region så är det ett kluster. Han har dock blivit kritiserad för att ha inte lägger tillräcklig vikt vid den historiska och sociala bakgrunden till klustret och vikten av att förstå dessa bakgrundsfaktorer. Nationell och internationell forskning påpekar en del typiska steg i utvecklingen av kluster. Ett kluster utvecklas vanligtvis ut ifrån en eller flera pionjärverksamheter i ett område. Företag utvecklas och växer och ger upphov till nya företag genom avknoppningar, spinn-off-företag och entreprenörskap byggt på kunskap och förebilder att ta efter. De nya företagen etableras i närområdet för att de är knutna till resurser, kontakter, personer eller marknader i området. Därmed växer en större grupp företag som är mer eller mindre beroende av varandra fram. När gruppen av lokala företag blir större kommer det över tid skapas informella institutioner och samspel mellan aktörerna. Utveckling av samarbete, gemensamma lösningar och gemensamt arbete med att förändra ramvillkor kan uppstå. I detta arbete dras offentliga aktörer ofta in. Resultatet av detta blir att mängden av icke-flyttbara resurser, som har betydelse för företagens konkurrenskraft, ökar. De lokala resurserna suppleras med nationell och internationell kompetens och samtidigt kommer den dynamiska miljön dra till sig kapital och arbetskraft utifrån och få växtimpulser genom det. Regionala kluster växer med andra ord fram steg för steg genom historiska processer av kapital-, kunskaps- och institutionsuppbyggnad Kan det offentliga göra en skillnad? Det är bevisat att underutvecklade kluster kan uppgraderas genom stimulering av olika former av formellt och informellt samarbete mellan företag och mellan företag och olika utbildnings- och forskningsinstitutioner. Det är tydligt att denna typ av stimulerande aktivitet i låg grad sker av sig själv. I studien Cluster Initiative Greenbook 2 kartläggs 250 klusterinitiativ internationellt. I 32 procent av klustren kom initiativet till klusterutveckling från myndigheterna, 27 procent från näringslivet och i 35 procent av tillfällena från bägge grupperna i samverkan. Vad består då klusterpolitiken av? Sällan är det tal om nationella initiativ, som till exempel förändrade ramvillkor för olika klusterinitiativ, utan istället handlar det om bottom-up-satsningar som stöttas av offentliga medel. Regional klusterpolitik grundar sig på att försöka utveckla följande insatser: Vända intresset bort från enstaka företag till ett ökat fokus på utveckling av system av företag och gynnsamma regionala förutsättningar. Insatserna tar ofta sikte på att stimulera samarbete mellan företag och mellan näringslivet och lokala universitet, högskolor och andra FoU-miljöer. 2 The Competitiveness Institute (2003)

9 Potentiella kluster i Jämtlands län Satsningar på egenbaserad utveckling. Det satsas på att förstärka speciella och unika resurser och kunskap i en region samt att tillföra resurser utifrån som kan fylla behov i det regionala klustret. Låta offentliga eller offentligt stöttade aktörer spela en roll som facilitator för att få ökat samarbete och gemensamma projekt. Detta anses särskilt viktigt i startfasen av klusterinitiativets uppbyggnad. Generellt handlar regional klusterpolitik om insatser för att öka samarbetet mellan aktörer för att stärka utvecklingsmöjligheterna i klustret. En smalt definierad klusterpolitik kan kopplas till att uppgradera regionala agglomerationer till klusterinitiativ och innovativa nätverk genom att: Stärka samarbete, nätverk och mötesplatser mellan företagen Utveckla samarbete, nätverk och mötesplatser mellan företagen, utbildningsinstitutioner och det offentliga. I en bred klusterpolitik ligger fokus på politik och insatser utanför själva klusterinitiativet, som syftar till att stärka möjligheterna för mer dynamiska kluster och innovationssystem genom att: Stärka regional attraktivitet och dragningskraft för externa resurser. Öka den regionala robustheten genom regionsuppbyggnad, förbättring av traditionell infrastruktur etc. Öka den regionala profileringen och marknadsföringen På detta sätt blir klusterpolitik inte bara ett sätt att stötta utvecklingen i ett fåtal utvalda starka eller potentiellt starka näringslivsbranscher utan också en politik för att stärka regional utveckling mer generellt genom att förändra strukturer och utveckling av regionens innovationskraft. Så även om klusterinitiativ måste utvecklas med näringslivet i förarsätet spelar det offentliga en väsentlig roll i klusterinitiativ över hela världen. Nedan nämns ett antal roller som det offentliga kan ta: Ge legitimitet: Medan näringslivet måste stå för ledarskapet, kan det offentliga ge klusterinitiativet legitimitet. För att ge denna legitimitet måste offentliga aktörer naturligtvis bli trygga med kvaliteten i innehållet och processerna. Offentliga aktörer kan också bidra till att andra aktörer såsom forskarparker, banker, såddkapitalfonder etc. ser möjligheterna i systematiskt klusterarbete. Korrigera marknadsmisslyckanden: Många potentiella klusterinitiativ utvecklas inte på grund av bristande tillit mellan näringslivsaktörer. Det offentliga kan åtgärda detta genom att bland annat skaffa resurser till en klusterfacilitator, som ska bygga tillit mellan aktörerna. Omfånget och längden på det offentligas involvering varierar men det kommer oftast finnas behov för offentlig finansiering i 3-4 år. Det offentliga måste vara flexibel i sin arbetsform så att man kan anpassa sig till förändrade behov i klustret.

10 Koordinera insatsen från näringslivspolitiska aktörer: Det är viktigt att offentliga aktörer, forskning och undervisning med mera i största möjliga grad ger koordinerat stöd till klusterinitiativ. Ledande offentliga aktörer kan bidra till detta. Det är viktigt att inte icke-geografiska förvaltningsgränser kan skapa hinder för klusterinitiativen som ofta kan breda ut sig över administrativa gränser FAQ:s om offentliga satsningar på klusterinitiativ Även om klusterinitiativ existerar som accepterat begrepp både i policysammanhang som inom den akademiska forskningen väcker de många frågor angående varför de finns som målgrupp för offentligt finansiering, vilka regioner/länder man kan lära ifrån och hur de bäst utformas. Denna sektion lyfter och addresserar kort dessa frågor. Varför skall man satsa på klusterinitiativ? Innovationer tas fram genom interaktiv lärande som händer i olika sorters innovationssystem. 3 Kluster kan uppfattas som ett innovationssystem i miniatyr inom ett särskilt verksamhetsområde. Genom att få tillgång till kompetenta medarbetare, specialiserade leverantörer, unik kunskap/forskning, avancerade användare och komplementära partners, tenderar företag som är en del av sådana system vara mer produktiva och innovativa än de som inte är det. Även om förekomsten av kluster möjliggör dessa relationer och interaktioner, sker det inte automatisk. Formella och informella mekanismer spelar en roll. 4 Klusterinitiativ, ledda av klusterorganisationer, är en formell mekanism som har rollen att samordna av samarbetsaktiviteter i syfte att främja utveckling och tillväxt för deltagande aktörer (ex. företag och forskningsorganisationer). 5 Flera akademiska studier 6 beskriver hur specialiserade kluster ger tillväxt i löner, sysselsättning, antal nya företag och patent, vilka gemensamt bidrar till stärkt internationell konkurrenskraft. Andra studier ger bevis på fördelen med ett företags deltagande i klusterinitiativ, vilka inkluderar ökat samarbete kring FoU, ökad sannolikhet till innovation, och bättre användning av offentlig forskningsfinansiering. 7 3 Se t.ex. Lundvall (1988), Innovation as an Interactive Process: from User-Producer Interaction to the National system of Innovation; Innovationssystem som begrepp kan definieras som att omfatta såväl individer och organisationer inom forskning, näringsliv och offentlig verksamhet samt användare/kunder som i samspel (relationer) utvecklar idéer för att skapa mervärden genom nya produkter, tjänster, processer eller tillämpningar (innovationsklimatet) som de strukturer, metoder, stödsystem, kunskaper etc. som syftar till att öka idéflödet samt till att stimulera processen att omvandla idéer till mervärden (innovationsstödsstrukturen). Näringsliv Skåne (2009), Skånsk innovationskraft! Handlingsplan för ett mer innovativt Skåne 4 Se t.ex. Porter (2003), The Economic Performance of Regions 5 Se t.ex. Porter & Emmons (2003), Institutions for Collaboration: Overview, Sölvell, Lindqvist, & Ketels (2003), The Cluster Initiative Greenbook, Wallin (2006), Business Orchestration: Strategic leadership in the era of digital convergence 6 Se t.ex. Audretsch & Feldman (1996), R&D Spillovers and the Geography of Innovation and Production Porter (2003), The Economic Performance of Regions, Delgado, Porter & Stern (2011), Clusters, Convergence, and Economic Performance 7 Danish Agency for Science, Technology and Innovation (2011), The Impact of Cluster Policy in Denmark

11 Potentiella kluster i Jämtlands län Vilka framstående exempel finns det på regioner som genomfört satsningar på klusterinitiativ? Flertalet av de regioner/länder som medverkade i Porters studier i slutet av 80-talet var bland de första att införa offentliga satsningar för kluster (eller klusterprogram). Baskien och Katalonien räknas oftast bland de äldsta 8, medan andra regioner och länder har haft organiserade satsningar för att främja kluster som en del av deras strategier kopplat till regional utveckling och innovationspolicy sedan 90-talet. Flera OECD publikationer ger en bra överblick av klusterpolitik världen över. 9 Två rapporter från 2012 fokuserar på benchmarking och framtidsblick kring klusterpolitik i Europa: Clusters are Individuals, Volume II, och Where the Cluster Winds are Blowing in Europe. I den sistnämnda rapporten finns exempel från Skåne och Värmland samt Sverige nationellt. Varför satsar alla regioner på samma sak? I flera länder är klusterpolitik en del av innovationspolitiken och har som mål att främja samarbete mellan forskning och företag och stärka regionala innovationssystem. Klusterinitiativ skall främja utveckling av spetskompetens/specialisering inom prioriterade områden områden där det redan finns agerande företag och kompetens att bygga på. Det händer att regioner prioriterar områden med hög kunskapsdimension (som biotech) eller sektorer med högt förädlingsvärde (som IKT) där det inte finns något att bygga på utan snarare är en politisk prioritet eller ett önskemål. Somliga verksamhetsområden kan även prioriteras på grund av offentliga/samhälleliga behov (t.ex. miljöteknik/cleantech). Den gyllene regeln är dock att man inte kan bygga ett kluster så som man bygger ett inkubator eller annan stödstruktur i innovationssystemet. Klusterinitiativ är snarare samarbetskoalitioner som avser samla krafter inom existerande resurser inom delvis sammankopplade branscher. 8 Santisteban (2006), Business systems and cluster policies in the Basque Country and Catalonia 9 OECD (1999), Boosting Innovation: The Cluster Approach, OECD (2007), Competitive Regional Clusters, OECD (2009), Clusters, Innovation and Entrepreneurship

12 3. Analys av potentiella kluster i Jämtlands län Som förra kapitlet visar är uppkomsten av kluster ofta slumpmässig, men det betyder inte att utvecklingen av dem behöver vara beroende av tillfälligheter. Det går som målinriktad offentlig aktör att skapa en fördelaktig utveckling för de kluster som finns i en region eller land. Oxford Research har tagit fram en manual för hur offentliga aktörer kan arbeta praktiskt för att nå framgång med kluster. Metoden består av 10 steg som illustreras nedan. Denna rapport fokuserar på steg ett och två som handlar om att undersöka relevansen av att satsa på kluster och identifiera regionala agglomerationer som kan vara spirande kluster. I detta kapitel presenteras Oxford Researchs kvantitativa analys av sysselsättningsstatistik i Jämtland och kan på så sätt visa vilka branscher som har en högre andel anställda i Jämtlands län i förhållande till riket. Detta har varit Oxford Research huvuduppdrag och störst vikt i denna rapport ligger vid att ta reda på vilka dessa branscher är. Som förra kapitlet visar är inte ett kluster ett kluster om inte dess aktörer har någon typ av interaktion. I den senare delen av detta kapitel har Oxford Research därför sammanställt information om vilka befintliga klusterinitiativ som finns i Jämtlands län idag och vad som har framkommit som tänkbara branschsatsningar utifrån tidigare genomförda workshops och intervjuer. 3.1 KVANTITATIV ANALYS VAR FINNS KONCENTRATIONERNA? Analys av existerande statistik ger en utgångspunkt för att identifiera agglomerationer som kan utvecklas till kluster. Ett vedertaget sätt att göra detta på är att ta fram specialiseringskvoter för att kunna identifiera lokala koncentrationer av ekonomisk aktivitet. Denna top-down-metod kan med fördel kombineras av en bottomup-metod som är kvalitativ i sin ansats. Detta eftersom en statistisk analys kan missa viktiga nischade kluster som inte går att identifiera med branschkoder. Ett exempel är koncentrationer inom cleantech som är en bransch som består av flertalet olika branschkoder och som saknar en tydlig avgränsning.

13 Potentiella kluster i Jämtlands län Specialiseringskvoten Metoden att identifiera kluster genom att titta på specialiseringskvoten i olika branscher är väletablerad och har använts av Oxford Research ett flertal gånger. Specialiseringskvoten är baserad på arbetsmarknadsdata och mäter om en region är mer specialiserad inom en bransch i jämförelse med riket. Specialiseringsgraden i olika branscher räknas ut genom följande formel: En hög koncentration och överrepresentation av en viss bransch i Jämtland i förhållande till riket ger således en specialiseringskvot över 1 medan om man har relativt få anställda i en viss bransch i relation till riket så har man en specialiseringskvot som är lägre än 1. Har man en lokaliseringskvot på 1,2 innebär det att man har en 20 procent större andel anställda i den branschen i jämförelse med riksgenomsnittet Näringsgrenar i Jämtland och dess specialiseringskvot Sveriges näringslivs branscher är indelade i så kallade SNI-koder (Svensk Näringsgrensindelning). Denna indelning bygger på EU:s standard NACE. Den högsta aggregationen av näringslivsindelning är näringsgren och sedan bryts dessa ner på smalare och smalare branscher enligt ett siffersystem där det läggs till en siffra för varje nivå ner i systemet man rör sig. Tittar man på vilka näringsgrenar som har högst specialiseringskvot i Jämtland visar det sig att det är basnäringarna jordbruk, skogsbruk och fiske samt energiförsörjning. Tredje högst specialiseringskvot har offentlig förvaltning, försvar och obligatorisk socialförsäkring, vilket förklaras av de stora offentliga arbetsgivare som är representerade i Östersund. Däribland Försäkringskassan, Mittuniversitetet och Arbetsförmedlingen. Med en sysselsättningsandel cirka 28 procent högre än riksgenomsnittet är även hotell- och restaurangverksamhet en väldigt dominerande näring i Jämtland med anställda. Antalet anställda i denna bransch får anses som underskattat då flertalet av de säsongsarbetare som arbetar i länets skidorter inte räknas med i denna statistik förutsatt att de inte mantalsskrivit sig på orten.

14 Näringsgren Antal antällda Specialiseringskvot Jordbruk, skogsbruk och fiske ,21 Försörjning av el, gas, värme och kyla 649 1,78 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring ,33 Hotell- och restaurangverksamhet ,28 Vård och omsorg; sociala tjänster ,20 Utvinning av mineral 145 1,17 Kultur, nöje och fritid ,13 Byggverksamhet ,11 Annan serviceverksamhet ,06 Utbildning ,01 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster ,97 Transport och magasinering ,95 Fastighetsverksamhet 821 0,86 Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar ,81 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ,70 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 177 0,66 Finans- och försäkringsverksamhet 775 0,64 Informations- och kommunikationsverksamhet ,61 Tillverkning , Branscher med hög specialiseringskvot på 2-siffernivå För att ytterligare kunna analysera vilka mer avgränsade branscher som uppvisar höga specialiseringskvoter har vi även analyserat vilka branscher på 2-siffernivå. Mönstret från föregående avsnitt går igenom där höga specialiseringskvoter återfinns inom främst skogsbruk, hotell- och logi samt energiförsörjning men vad som mer händer när vi går ner på denna nivå är att det går att identifiera att även tillverkning av kläder, informationstjänster och kontorstjänster och andra företagstjänster är branscher som har högre andel sysselsatta i Jämtland än vad resten av landet har. För tillverkning av kläder är andelen anställda hela fem gånger så stor som i resten av riket även om branschen sysselsätter relativt få personer, 125 personer. Det är intressant att notera att Jämtland har lägst andel anställda inom tillverkning om man jämför med hela riket men att tillverkning av kläder har en väldigt hög specialiseringskvot. När man bryter ner data på denna nivå är det tydligt att det finns ett spirande kluster inom besöksnäring i Jämtland. Förutom hotell och logiverksamhet som har tydliga kopplingar till turism har även sport-, fritids- och

15 Potentiella kluster i Jämtlands län nöjesverksamhet samt resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster höga specialiseringskvoter. Det finns, inte oväntat, ett stort antal anställda inom traditionellt offentliga branscher så som vård och omsorg, offentlig förvaltning och försvar samt veterinärverksamhet. Detta härleds till de många anställda som arbetar på Östersunds kommun och i Jämtlands läns landsting. Hela 16,5 procent av arbetskraften i Jämtland är anställda hos någon av dessa två arbetsgivare. 10 Bransch på 2-siffernivå Antal anställda Specialiseringskvot Tillverkning av kläder 125 5,16 Skogsbruk ,52 Annan utvinning av mineral 140 3,69 Informationstjänster 307 2,91 Hotell- och logiverksamhet ,30 Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom 948 2,26 möbler Kontorstjänster och andra företagstjänster ,23 Vattenförsörjning 66 2,00 Försörjning av el, gas, värme och kyla 649 1,78 Fiske och vattenbruk 40 1,75 Vård och omsorg med boende ,64 Anläggningsarbeten 705 1,62 Sport-, fritids- och nöjesverksamhet 933 1,61 Reparation av datorer, hushållsartiklar och personliga 126 1,42 artiklar Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill ,35 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring ,33 Veterinärverksamhet 77 1,20 Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar ,18 Landtransport; transport i rörsystem ,18 Resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster 171 1,15 10 SCB (2013) samt

16 3.1.4 Identifierade grupper av branscher med hög specialiseringskvot Utifrån analysen ovan utkristalliseras att det finns nio grupper av branscher där Jämtland i förhållande till resten av landet har högre andel anställda. Dessa är: Skogsbruk: I gruppen ingår även tillverkning av träprodukter som har en stark koppling till skogsbruk. Tillverkning av kläder Besöksnäring: I denna grupp av branscher ingår hotell och logi; sport-, fritids- och nöjesverksamhet samt resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster. Energiförsörjning och utvinning: I denna grupp finns vattenförsörjning; försörjning av gas, värme och kyla och utvinning av mineral Jordbruk och fiske: Denna grupp utgörs av fiske och vattenbruk, jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill. Offentlig förvaltning: Som konstaterats ovan är en stor andel av Jämtlands arbetskraft sysselsatt inom den offentliga sektorn och det ger stort genomslag i analysen. I denna grupp ingår vård och omsorg samt offentlig förvaltning, försvar och obligatorisk socialförsäkring. Godstrafik på väg: Branschen landtransport och transport i rörsystem utgörs av tre undergrupper varav den största sett till antalet anställda i Jämtland är Vägtransport, godstrafik. Denna kategori inkluderar all vägtransport av gods utom flytt-tjänster. Totalt sysselsätter denna bransch personer i Jämtlands län vilket ger en specialiseringskvot på 1,42. Stödtjänster till företag: Jämtland har en, relativt riket, stor andel anställda inom branscherna informationstjänster samt kontorstjänster och andra företagstjänster. Handel och reparationer av hushållsartiklar och motorfordon Anläggning Dessa tio grupper presenteras på nästa sida utifrån ett antal parametrar. Dels ges det totala antalet anställda inom dessa grupper för att ge en bild av hur stor gruppen är. Viktigt att notera i samband med detta är att det är enbart de anställda inom de branscher som varje grupp består av som har summerats. Till exempel besöksnäringen sysselsätter betydligt fler anställda än vad som listas i tabellen på nästa uppslag. Bland annat kan till exempel branschkategorierna arrangörer av kongresser och mässor samt charterbussföretag räknas in i besöksnäringen och då skulle denna siffra öka ytterligare. Vi har även i tabellen på nästa uppslag valt att inkludera hur företagsstrukturen ser ut. Detta för att kunna bedöma hur pass väl branschgruppen lämpar sig för en klustersatsning. Att genomföra politiska satsningar på en branschgrupp med enbart enmansföretag som kan ha lägre vilja att växa än expansiva små och medelstora företag är inte att föredra. I vissa branscher finns fler företag än anställda. Detta beror på att aktiebolag som inte betalar ut lön inte har några anställda. Vi har dessutom listat tongivande företag inom branschgruppen för att ge en bild av vad det är för typ av stora arbetsgivare som döljer sig bakom sysselsättningsstatistiken.

17

18 Branschgrupp Innehåller 2-sifferbranscherna Antal anställda Antal arbetsställen 0 anställda 1-49 anställda 50+ anställda Tongivande arbetsställe Skogsbruk Skogsbruk SCA Skon, Skogsägarna Norrskog Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler Norrskog Wood Products Tillverkning av kläder Tillverkning av kläder Woolpower Besöksnäring Hotell- och logiverksamhet Skistar AB Sport-, fritids- och nöjesverksamhet Skistar AB, Ramundbergets Alpina Resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster Energiförsörjning och utvinning Annan utvinning av mineral Reaxcer AB Vattenförsörjning Samtliga kommuner Försörjning av el, gas, värme och kyla Jämtkraft, E.On, Vattenfall Jordbruk och fiske Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill Växa Sverige Ekonomisk Förening Fiske och vattenbruk Nordfisk AB Veterinärverksamhet Djursjukhuset Östersund Offentlig förvaltning Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen Vård och omsorg med boende Kommunerna, Attendo, Godstrafik på väg Landtransport; transport i rörsystem BPM Transport, Green Cargo, SJ Stödtjänster till företag Informationstjänster Recall Sweden, Sweco Kontorstjänster och andra företagstjänster Handel och reparationer av hushållsartiklar och motorfordon Handel och reparationer av hushållsartiklar och motorfordon Berners Tunga Fordon, Bilbolaget Nord Reparation av datorer, hushållsartiklar och personliga artiklar Infocare Service AB Anläggningsarbeten Anläggningsarbeten Infranord, Sveavia, Vattenfall

19 Potentiella kluster i Jämtlands län Arbetsplatsstorlek inom branschgrupperna Den kvantitativa analysen visar att det i Jämtland finns klustertendenser inom tio stycken branschgrupper. För att få mer information om dessa grupper är lämpliga för att initiera klustersatsningar kring har Oxford Research studerat hur näringslivsstrukturen ser ut inom de tio grupperna. En offentlig insats mot en viss bransch kräver att det finns en kritisk massa av arbetsplatser som kan samverka. Som tabellen visar ovan finns det till exempel enbart fyra företag med anställda som är verksamma inom tillverkning av kläder i Jämtland (varav det största Woolpower). Att initiera en satsning på denna grupp av företag kan absolut ge mervärde men kan anses som för liten i omfånget för att den ska kunna motiveras utifrån reglerna för statsstöd. 11 I diagrammet nedan visas hur många företag som finns i varje branschgrupp uppdelat på företag som har 1-49 anställda och företag som har över 50 anställda. Den grupp som har flest företag med anställda är besöksnäring följt av offentlig förvaltning som har strax över 300 arbetsställen i Jämtland. I denna grupp ingår exempelvis Anläggningsarbeten Handel och reparationer av Stödtjänster till företag Godstrafik på väg Offentlig förvaltning Jordbruk och fiske Energiförsörjning och utvinning Besöksnäring Tillverkning av kläder Skogsbruk anställda 50+ anställda alla vårdcentraler och polis- och brandstationer som generellt har fler än 50 anställda vilket förklarar det höga antalet större arbetsplatser. Även inom gruppen godstrafik finns ett stort antal arbetsställen varav de flesta är mindre åkerier. Skogsbruk är som tidigare konstaterat en dominerande bransch i Jämtland sett till dess andel av totalt anställda i Jämtlands län (4 procent). Dock finns det enbart 16 företag med SNI-kod Skogsbruk i Jämtlands län. En annan stor branschgrupp utifrån hur många arbetsställen som finns i Jämtlands län är handel och reparationer av hushållsartiklar och motorfordon. De många arbetsställena inom denna kategori förklaras av att den 11 Se Konkurrensverket: aspx

20 inkluderar verkstäder och reparationsfirmor för motorfordon, fordonsåterförsäljare, samt leverantörer av reservdelar till motorfordon, vilket det finns väldigt många av i Jämtlands län relativt riket i övrigt Sammanfattning kvantitativ studie Slutsatserna av den kvantitativa studien är följande: Jämtlands län uppvisar klustertendenser inom tio branschgrupper som har högre andel anställda jämfört med riket. Jämtlands län har en låg andel anställda inom tillverkning jämfört med riket som helhet. Besöksnäringen är en bransch som uppvisar starka klustertendenser. Framförallt branschen Hotelloch logiverksamhet har en överrepresentation anställda jämfört med riket. Denna siffra är förmodligen underskattad på grund av att säsongsarbetare inte ingår i statistiken. Jämtlands län har flest anställda inom offentlig förvaltning och vård och omsorg. I dessa båda sektorer arbetar 27 procent av de sysselsatta i Jämtlands län 3.2 KVALITATIV ANALYS VEM SAMARBETAR? Inom ramen för denna studie har det inte rymts en fördjupad analys av vilka behov för offentligt stöd olika tongivande näringsidkare har. Detta har istället till viss del genomförts inom ramen för en studie beställd av Regionförbundet Jämtlands län. I rapporten genomförd av Montell & Partners (oktober 2014) så konstateras, genom workshops med intressenter i Jämtlands län och med representanter för olika existerande samverkansinitiativ, att det finns ett antal områden som lämpar sig för ökad företagssamverkan. Dessa är enligt studien: Skidturism Turism Sport/outdoor IT/digitala tjänster Teknisk/mekanisk industri Träföretag Byggbranschen Listan på tänkbara områden bekräftas delvis av den kvantitativa studien i denna rapport. Besöksnäringen tillfästs även här stor vikt i form av områden som turism, skidturism och sport/outdoor. Även träföretag har vår studie fångat upp som ett styrkeområde för Jämtland. Däremot har vi inte kunnat observera några höga specialiseringsgrader inom tillverkande industri eller inom IT. Studien visar att inom flera av dessa områden finns redan pågående samverkansinitiativ. Ett sådant är Peak Innovation som fungerar som ett klusterinitiativ för sport, friluftsliv och turism. Peak Innovation är en samarbetspartner för forskare, affärsutvecklare och företag med ambition att bedriva utvecklingsverksamhet inom

21 Potentiella kluster i Jämtlands län områdena turism, sport och friluftsliv. Bland annat hjälper Peak Innovation till med att skapa kontakter mellan företag och mellan företag och akademin. På besöksnäringsområdet är även sammanslutningen Destinationsbolag i Jämtland Härjedalen en aktör som också har till uppdrag att stödja företags konkurrenskraft och skapa konkurrensfördelar för destinationen Jämtland/Härjedalen samt Jämtland Härjedalen Turism som enligt sig själva är den professionella och affärsmässiga plattformen för samverkan i utvecklingen av Jämtlands läns turism och företräder länets turismbransch i nationella och internationella sammanhang. På turismområdet finns även Kulitur, som är ett företag som skriver avtal med näringsidkare inom främst jämtländskt mathantverk och sedan erbjuder paketlösningar för turister. Detta kan också ses som ett samverkansinitiativ inom besöksnäringen. Den ideella föreningen Matakademien i Jämtland- Härjedalen är också aktiv inom Jämtländskt mathantverk och har till syfte är att stödja utveckling och information kring länets lokala matproduktion. Föreningen har cirka 150 medlemmar. Vidare finns samverkansinitiativ inom tillverkningsindustrin i form av Z-group som är en sammanslutning av ungefär 50 medlemsföretag, Jegreliusinstitutet som är ett initiativ inom tillämpad grön kemi, Vindkraftscentrum.se för företag och aktörer inom vindkraft i länet och Safety and Rescue Region som är ett klusterinitiativ inom risk och säkerhet tillsammans med Västernorrland. Sammanfattningsvis kan konstateras att det idag finns flertalet organiserade samverkansinitiativ inom främst besöksnäringen.

22 4. Vad ska man satsa på? Utifrån resultatet i den kvantitativa analysen av sysselsättningsstatistik i Jämtlands län bedömer Oxford Research att besöksnäring är den bransch som uppvisar störst potential att genomföra fokuserade satsningar inom för att kunna utveckla. Detta är dock en preliminär rekommendation som bör underbyggas med behovsanalyser av företag inom besöksnäringen för att ta reda på om och i så fall vilket stöd från det offentliga som efterfrågas. Viktigt att poängtera ytterligare en gång är att en kvantitativ studie kan misslyckas med att fånga upp branscher som har en lokal eller regional nisch. Detta beror på att en kvantitativ studie har svårt att kartlägga icke-definierade branscher så som cleantech eller till viss del mathantverk. Dessa kan bestå av flertalet olika branscher inom vitt skilda sektorer och blir därför svårupptäckta. 4.1 FRAMGÅNGSFAKTORER Utifrån det underlag som denna rapport har tagit fram har Oxford Research kunnat formulera ett antal insatsområden för Östersunds kommun eller andra regionala aktörer att arbeta vidare med för att öka företagssamverkan i länet. Innan Oxford Research presenterar vilka insatsområden som vi anser relevanta att satsa vidare på är det viktigt att ta höjd för ett antal faktorer för att kunna göra ett så bra näringslivsfrämjande arbete som möjligt och undvika dubbelarbete: Utnyttja redan befintliga nätverk: En viktig del i ett eventuellt framtida arbete med att försöka öka samarbete mellan företag i Jämtlands län är att göra en ordentlig omvärldsanalys av vilka andra aktörer som arbetar med de frågor som Östersunds kommun eller Regionförbundet vill driva. Sådana aktörer kan vara Handelskammaren Mittsverige eller företagarföreningar som redan har nära kontakt med företagen eller till exempel Business Sweden när det gäller internationaliseringsfrågor. Inkludera dessa aktörer i satsningarna eller eventuellt låt bli att göra satsningar som innebär att man duplicerar andra aktörers arbete. Viktigt blir också att Östersunds kommun och Regionförbundet Jämtlands län samverkar eller åtminstone håller varandra uppdaterade kring implementeringen av den regionala innovationsstrategin. Utgå ifrån företagen: Det viktigaste i arbetet med att skapa ökad företagssamverkan är att säkerställa att de samverkansinitiativ som tas av Östersunds kommun eller av Regionförbundet i Jämtlands län är grundligt förankrade hos näringslivet. Ytterligare studier av företagens behov av samverkansinitiativ kan därför vara nödvändigt. Ett sätt att säkra att ägarskap för samverkan är att det offentliga är med i en uppbyggnadsfas för att sedan ha som strategi att göra exit och låta de privata företagen fortsätta bekosta satsningen. På så sätt får man också ett kvitto på att klusterinitiativet skapar så pass mycket värde att företagen är beredda att betala för att det ska finnas kvar. Säkra långsiktighet: Viktigt för insatser för att främja kluster är att man har en långsiktighet i arbetet. Att på sikt försöka fasa ut offentligt stöd är ett sätt att försöka säkerställa att klusterinitiativ överlever mer än en strukturfondsperiod. I uppstarten av ett eventuellt klusterinitiativ bör därför en långsiktig plan tas fram för hur det offentligas roll ska se ut framöver och se till att klusterinitiativet inte blir

23 Potentiella kluster i Jämtlands län beroende av offentliga stöd. Ett exempel på en klusterorganisation som skapat en långsiktighet på grund av medlemsfinansiering är Medicon Valley Alliance som beskrivs i textboxen nedan. Medicon Valley Alliance (MVA) MVA är en gränsöverskridande klusterorganisation i Öresundsregionen inom Life Science som bildades 1997 inom ramen för strukturfondsprogrammet Interreg II Öresund. Idag har organisationen 250 medlemmar som alla betalar medlemsavgift beroende på storlek: Regioner och kommuner: DKK DKK per 1000 invånare Universitet och högskolor: DKK DKK per aktiv forskare Övriga medlemmar: DKK DKK per anställd Genom att ta en avgift av medlemmarna som säkerställer att man kan driva ett sekretariat oavsett extern projektfinansiering eller inte. 4.2 TÄNKBARA INSATSOMÅRDEN Nedan presenteras ett antal tänkbara insatsområden baserat på främst den kvantitativa analysen. Då den tillsammans med den kompletterande kvalitativa analysen visar dels att det redan idag finns ett flertal samverkansinitiativ samt att det finns få stora företag anser Oxford Research att det är relevant att regionala aktörer överväger att göra branschöverskridande satsningar. Detta på grund av att mängden drivna företag som vill växa inom en given bransch kan vara så få att en satsning på enbart den branschen snedvrider konkurrensen och gynnar enbart ett fåtal företag. Utöver branschöverskridande initiativ ser Oxford Research utifrån den kvantitativa analysen besöksnäringen som den bransch som är mest lämpad för långsiktiga satsningar. Det är en bransch som stimulerar produktutveckling även inom andra branscher som exempelvis IT och reklam och är beroende av naturen i Jämtland och Härjedalen och är på så sätt beständig Besöksnäring Denna studie, precis som den nyligen genomförda studien av Montell & Partners samt Grufman Rejes analys av näringslivet i Jämtlands län, framhåller besöksnäringen som den bransch Jämtlands län bör fokusera på. Länet har en stark specialisering inom denna bransch och ett högt nyföretagande vilket innebär att det är en bransch i tillväxt. Den är dessutom beständig på så sätt att företagen inte kommer att globaliseras och flytta från länet.

24 Viktigt att poängtera är att en satsning på besöksnäringen inte behöver betyda att man väljer bort andra branscher. På grund av dess bredd ryms flera olika aktörer inom ramen för en satsning på turism. Exempelvis behövs olika tekniska lösningar för att underlätta för besökare i Jämtlands län vilket kan sporra IT-förtag att utveckla nya tjänster. Ett exempel på denna typ av tvärvetenskaplig korsbefruktning är klustersatsningen Smart Textiles i Borås som genom att hitta andra tillämpningsområden för textilier (exempelvis vattenrening) bidrar till utveckling inom andra branscher än textilindustrin. Som den kvalitativa analysen av befintliga initiativ visar finns det redan idag ett flertal samverkansinitiativ inom besöksnäring varav Peak Innovation är det med störst koppling till universitetet och störst finansiering. Detta måste tas i beaktning i det fortsatta arbetet. Oxford Research föreslår att följande steg tas i det fortsatt arbetet med att utveckla besöksnäringen: 1. Kartlägg mer detaljerat hur besöksnäringen ser ut i Jämtlands län och ta reda på vilka insatser som har gjorts tidigare och vilken effekt dessa har haft. Exempelvis genomförde Peak Business & Sport ett ESF-projekt under 2011 och 2012 mot företag inom besöksnäringen som syftade till att kompetensutveckla personer som är anställda av de företag som står inför olika sorters strukturomvandlingar för att i förlängningen kunna öka antalet helårsanställda och öka antalet anställda i varje enskilt deltagande företag. 2. Undersök genom enkät vilka specifika behov företag inom besöksnäring har för att ta reda på vilka insatser som behöver göras för att skapa största möjliga tillväxtpotential. 3. Kartlägg pågående initiativ genom intervjustudie med företrädare för dom i syfte att se hur pass väl de svara upp mot företagens behov. 4. Beroende på om det visar sig finnas glapp mellan vad företag i besöksnäringen har behov av och vad det offentliga erbjuder initiera insatser med inspiration från exempelvis Norge eller andra framstående besöksnäringskluster.

25 Potentiella kluster i Jämtlands län Som inspiration för det fortsatta arbetet med att utveckla besöksnäringen kan man blicka västerut och få inspiration av den satsning på turism som finns på Västlandet i Norge. Oxford Research utvärderade detta klusterinitiativ under 2013 och har därför god kunskap om hur man har gått till väga där. I textboxen nedan beskrivs initiativet översiktligt. NCA Tourism NCE (Norwegian Centres of Expertise) är en norsk nationell satsning på tolv regionala NCE-projekt. Syftet med projektet är att förstärka innovationsaktiviteten i de mest konkurrenskraftiga och internationellt orienterade klustren i Norge. NCE Tourism har 110 medlemmar och en årlig budget på cirka 11 miljoner NOK varav hälften är finansiering från norska staten. I fylkena Möre og Romsdal, Sogn og Fjordane, Hordaland och Rogaland initierades 2009 ett NCE inom turism. Detta byggde på ett redan etablerat samarbete i en turistorganisation som bildades redan NCE Tourism har tre stycken fokusområden inom vilka deras aktiviteter genomförs: Produkt- koncept-, och kompetensutveckling inom fyra temasatsningar: Outdoor adventure, vandring, vintersport och kultur. Marknadsinriktad produkt- och kompetensutveckling inom ny teknologi och nya medier Klusterutveckling i form av mötesplatser, nätverksbyggande, kompetensutveckling och forsknings- och innovationsprojekt. När det gäller produktutveckling har NCE Tourism återkommande utlysningar för sina medlemmar där man ger finansiering (max NOK) till att ta fram exempelvis specifika cykelleder, arkitekturrundturer eller kartläggning av förutsättningar inom fisketurism. Oxford Researchs utvärdering från 2013 av NCE Tourism visar att samarbetsnivån inom besöksnäringen har ökat, att det har etablerats en struktur för mötesplatser och att man har lyckats skapa en ökad förståelse bland företagen för värdet av forskningsdriven innovation genom en stor mängd projekt som utvecklar nya produkter och tjänster. Källa: Oxford Research (2013) Evaluering av NCE Tourism &

26 4.2.2 Myndighetskluster Denna studie visar att Jämtlands län har en väldigt hög andel anställda inom offentlig verksamhet. Detta beror huvudsakligen på de många offentliga myndigheter som finns i Östersund. Detta går att härleda till den strukturomvandling som påbörjades i och med nedläggningen av stadens regementen. Staden har gått från att vara en garnisonsstad till att vara en stad som samlar ett flertal myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Tillväxtverket som har betydande delar av verksamheten lokaliserade till staden. Att använda myndighetsklustret som en motor för tillväxt är en pågående idé inom Östersunds kommun som Oxford Research ser som en insats som kan utvecklas ytterligare. Främst kan myndighetsklustret marknadsföras mot akademiker, vilket kommer bli nödvändigt i takt med att pensionsavgångarna ökar i offentlig verksamhet och på grund av den ofördelaktiga demografiska utvecklingen i Jämtlands län som gör att rekryteringsbasen från det egna länet minskar. Insatser som Oxford Research föreslår är: Marknadsföring: Att marknadsföra myndighetsklustret i Östersund för potentiella studenter inom samhällsvetenskapliga utbildningar är en konkret insats som bör övervägas. Mot bakgrund av att arbetsmarknaden för samhällsvetare, som är en av de större arbetskategorierna på myndigheter likt dom i Östersund, kommer få det svårt på framtidens arbetsmarknad, enligt prognoser från bland annat Saco är detta en tacksam grupp att marknadsföra arbetstillfällen för. Traineeprogram: Som offentlig arbetsgivare kan Östersunds kommun gå i bräschen och locka studenter till Jämtlands län med att driva gemensamt traineeprogram med andra kommuner samt exempelvis Landstinget och utvalda myndigheter om det låter sig göras. Ett lyckat exempel på detta återfinns i nordvästra Skåne där tio kommuner har ett gemensamt traineeprogram sedan 2006 där de accepterade får pröva på olika arbetsuppgifter i någon av kommunerna för att sedan bli anställda. Förra året (2013) hade detta traineeprogram 905 sökande. 12 Även inom statlig sektor har samverkansinitativ till traineeprogram tagits där det mest kända är Framtid Finans som är ett gemensamt traineeprogram för Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden. Att undersöka om samma sak låter sig göras för myndigheterna i Östersund där man kan vara delar av traineeperioden på exempelvis Arbetsförmedlingen och delar på Försäkringskassan bör göras Utvidga geografin för att skapa kritisk massa Som den kvantitativa analysen visar är det relativt få större företag i Jämtland. Inom klusterteori är de större dominerande pionjärföretagen viktiga för utvecklingen av klustret. Det är kring dessa organisationer andra företag uppstår genom avknoppningar eller genom medarbetare som bestämmer sig för att bilda egna bolag. För att kunna öka andelen större företag är det en god idé att initiera klustersatsningar tillsammans med Västernorrlands län för att på så sätt kunna skapa en kritisk massa. Detta gäller exempelvis inom klädesindustrin där 12

27 Potentiella kluster i Jämtlands län Jämtlands län har ett fåtal större företag men tillsammans med Västernorrland, med företag som exempelvis Fjällräven, kan kritisk massa eventuellt nås Branschövergripande insatser Som konstaterades inledningsvis gör förutsättningarna i Jämtlands län, med få stora företag inom dominerande branscher, att länet lämpar sig väl för branschöverskridande insatser som kan få mer verkan än enskilda branschsatsningar som enbart når en liten del av företagen i Jämtlands län. Branschöverskridande insatser som syftar till att utbilda företag fungerar, förutom källa till kunskap för företagen, även som ytor för nätverk och samverkan. Nedan listas Oxford Researchs förslag på tänkbara branschövergripande insatser Insatser för att underlätta kompetensförsörjning Ett tillväxthinder för små och medelstora företag i både Jämtlands län och hela riket är bristen på lämplig arbetskraft. I Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet från oktober 2014 framgår att tillgång till rätt personal är det näst största tillväxthindret för småföretag efter konkurrens från andra företag. Detta visas i tabellen nedan. I ett län som Jämtland, med en stagnerad befolkningsutveckling, blir det ännu mera angeläget att arbeta aktivt med kompetensförsörjningsfrågan. Möjliga insatser inom detta område är: Utökat samarbete mellan akademin och näringslivet: En möjlig väg för att underlätta kompetensförsörjning är att förbättra övergången från studier till arbetsliv för de som studerar på Mittuniversitetet och att göra konkreta insatser för att få dom att stanna kvar i länet. Ett exempel på en lyckad insats i Umeå är initiativet Räkmacka som har varit igång sedan Räkmacka är ett trepartssamarbete mellan kommunen, universitetet och näringslivet för att behålla talanger inom regionen. Samarbetet arbetar med att skapa specialiserade arbetsmarknadsdagar som visar upp företag och yrken i Umeåregionen för Umeås studenter. Ett tecken på att projektet är framgångsrikt är att när Umeå-studenter ska ranka attraktiva arbetsgivare, så rankar de hittills okända

28 lokala företag i toppen på önskvärda arbetsplatser, i både internationell och nationell konkurrens. Sedan starten har mer än 900 studenter och över 75 företag och organisationer deltagit. 13 Marknadsföring: Redan idag finns offentliga initiativ som marknadsför Östersund och Jämtlands län som arbetsplats. Detta är en roll som det offentliga bör spela i en hög grad för att marknadsföra de arbetsmöjligheter som finns i Jämtlands län. Riktade aktiviteter mot hemvändare har visat sig framgångsrikt i bland annat Jönköping och detta är också en insats som i förlängningen skulle kunna hjälpa näringslivet att lösa sina kompetensförsörjningsproblem Affärsutvecklande insatser som t.ex. CSR-utbildningar En annan branschövergripande insats som kan förbättra företagen i Jämtlands läns konkurrensförmåga är affärsutvecklande kurser inriktade mot mindre företag för att ge dom verktyg för att kunna växa. Ett exempel på sådan insats är utbildningar inom Corporate Social Responsibility (CSR). Forskning har visat på ett tydligt samband mellan CSR-aktiviteter och starkare konkurrenskraft hos företag, i alla fall på längre sikt. 14 KMU Forschung Austria, en österrikisk institution för forskning kring företag, har gjort 35 djupstudier i bland annat Finland, Norge, Polen, Rumänien och Spanien. Byggt på det har de publicerat omfattande rapporter om sambanden mellan hållbarhetsarbete och förbättrad konkurrenskraft bland företag. 15 Ett exempel på projekt som syftade till att förbättra småföretags CSR-arbete drevs av Region Skåne i samverkan med Företagarna och Malmö Högskola och inkluderade 29 företag. I projektet togs det, i samarbete med Oxford Research, fram en metod för hur man kan arbeta med CSR i småföretag som återfinns på Lärdomarna därifrån skulle kunna appliceras på att skapa utbildningar för företagare i Jämtlands län Kompetenshöjning av befintliga medarbetare En annan tänkbar branschöverskridande insats är att utnyttja främst Europeiska Socialfonden som ett verktyg att kompetensutveckla medarbetare i mindre företag. Genom att förstärka deras yrkeskompetenser kan enskilda medarbetare bli mer innovativa och intraprenörskapet i befintliga företag öka Hammann E., Habisch A., Pechlaner H. (2009) Values that create value: Socially responsible busi-ness practices in SMEs empirical evidence from German companies Business Ethics 18 (1): Mandl I. och Dorr A. (2007) CSR and Competitiveness European SMEs Good Practice Consolidated European Report, Wien

29 Potentiella kluster i Jämtlands län

30 DANMARK NORGE SVERIGE FINLAND Oxford Research A/S Oxford Research AS Oxford Research AB Oxford Research Oy Oxford Research Oy Falkoner Allé 20 Østre Strandgate 1 Box 7578 Helsinki: Kotka: 2000 Frederiksberg 4610 Kristiansand Stockholm Fredrikinkatu 61a, 6krs. Heikinkatu 7 Danmark Norge Sverige Helsinki, Suomi Kotka, Suomi Tel: (+45) Tel: (+47) Tel: (+46) office@oxfordresearch.dk post@oxford.no office@oxfordresearch.se office@oxfordresearch.fi office@oxfordresearch.fi