Minnesanteckningar från utökat samråd enligt miljöbalken.

Transkript

1 Helsingborg Minnesanteckningar från utökat samråd enligt miljöbalken. Plats: NSR:s huvudkontor, NSR återvinningsanläggning Helsingborg Tid: Onsdag Ärende: Ändringsansökan avseende NSR AB:s kraftvärmeverk på fastigheten Väla 7:4 i Helsingborgs Stad. Närvarnde: Föredragande: Deltagare: Kim Olsson, NSR Cecilia Andersson, NSR Bengt Jönsson, Öresundskraft Jesper Baaring, Öresundskraft Anders Åkesson, Firma Anders Åkesson Ruth Nilsson Christer Pettersson Kerstin Pettersson Kerstin Johansson Jan Svensson Bo Larsson Gustaf Plym Forshell Anders Lorentzon Erik Persson Rolf Sönne Stig Persson Sven Broqvist Tore Sivert João Mendes Mats Elgström Eric Rönnols Tommy Olsson Thomas Nelsson Karin Nilsson Jungermann Kjell Cinthio Ingemar Erikson Gunnar Söderqvist Kenneth Ekensten, Öresundskraft Ann Sofie Lindqvist, Öresundskraft Lars Inge Persson, Öresundskraft Håkan Landberg, konsult Öresundskraft Håkan Rosqvist, NSR Björn Larsson, NSR Kjell Möller, NSR 1(9)

2 Inledning Kim Olsson hälsade alla välkomna och informerade om förutsättningarna för kvällen. Snabb presentation av dagens föredragande och information om att mötet kommer att spelas in. För den som vill ställa frågor går det bra att vara anonym eller be om att stoppa inspelningen. Synpunkter går att lämna direkt efter samråd eller på annat sätt senast den 9:e januari Ändringsansökan och motiv Kim informerade om miljötillståndet från 2007 som bland annat innebär att NSR har tillstånd att bygga ett kraftvärmeverk (KVV) på 65 MW. På grund av förväntningar på ökade avfallsmängder och ökat behov av fjärrvärmeproduktion planerar NSR att ansöka om tillståndsändringar på följande fem punkter. 1) ökad panneffekt från 65 MW till 85 MW. 2) ökad årlig maximal mängd förbränt avfall från ton till ton. 3) installation av rökgaskondensering för att kunna utvinna ytterligare energi. 4) möjlighet att förutom ovan nämnd avfallsmängd förbränna ökad mängd deponigas och avverknings och sågspill. 5) möjlighet att förutom eldningsolja använda vegetabiliska biooljor som stödbränsle. Tillståndsprocessen Cecilia Andersson informerade om hur tillståndsansökan går till: NSR hade ett tidigt samråd med Miljökontoret i Helsingborg och Länsstyrelsen den 10 november. Därefter inbjöds till dagens samråd. En samrådsredogörelse lämnas sedan till länsstyrelsen. Därefter skickas ansökan in till miljödomstolen tillsammans med en teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Domstolen skickar ut ansökan på myndighetsremiss och efter detta lämnar NSR eventuella kompletteringar. Då ansökan är komplett kungörs den i dagspressen varefter yttranden kan göras som sedan besvaras. Slutligen utlyses förhandlingen i miljödomstolen där allmänheten har möjlighet att yttra sig ännu en gång innan beslut tas. Möjlighet finns att överklaga miljödomstolens beslut. Alternativ till planerad utökning Cecilia redogjorde för alternativen till planerat utökat kraftvärmeverk. Anläggning enligt nu gällande tillstånd på 65 MW för ton avfall byggs. Viss mängd regionalt avfall skickas till andra förbränningsanläggningar med långa transporter till följd. Värmeproduktion sker i annan anläggning Föreslagen anläggning Jesper Baaring gick igenom den planerade anläggningen. Det NSR ansöker om är en uppskalning av anläggningen från 65 MW till 85 MW, en kapacitetsökning med 33%. Samma typ av pannor och annan teknik är aktuella oavsett effektökning, dvs. rosterpanna eller fluidbäddpanna med den skillnaden att tillstånd söks för att kunna installera rökgaskondensering. Jesper visade skiss över 61 MW panna i Jönköping. 2(9)

3 Med den utökade anläggningen inklusive rökgaskondensering producerar anläggningen energi motsvarande hushålls behov av värmeenergi mot den ursprungliga anläggningens hushåll. Den nya anläggningen beräknas också kunna förbränna ca 28 ton i timmen mot tidigare ca 20 ton i timmen. Jesper visade exempel på en fluidbäddpanna i Norrköping på 75 MW. Fluidbädd pannan kräver mer förbehandling av avfall och ett mer homogent avfall. Pannan kräver även mer underhåll än en rosterpanna. Bränsle Den utökade anläggningen medför ökade mängder avfallsbränsle från ton till ton årligen samt ton spill från skogsindustri. För ändrade bränslemängder se bilaga OH serie. Den utökade anläggningen med rökgaskondensering kommer att göra att behovet av produktion av fjärrvärme i andra anläggningar i området kommer att minska. Rökgaskondensering Med rökgaskondensering minskar temperaturen på den rökgas som kommer ut genom skorstenen från 150 till cirka 40 grader C. Eftersom rökgasen kyls av måste skorstenen byggas högre eftersom kall rökgas sjunker snabbare. Vid rökgaskondensering utnyttjar man energin i rökgaserna och får ut MW extra. På grund av rökgaskondenseringen produceras det cirka kubikmeter vatten per år som går till vattenrening innan den släpps ut till recipient. De kemikalier som kommer att användas är oförändrat jämfört med den ursprungliga pannan på 65 MW. Kemikaliemängder och askor förväntas att öka med i motsvarande grad som avfallet, det vill säga med cirka en tredjedel. Se bilaga OH serie. Påverkan på omgivningen. Cecilia redogjorde för olika placeringsalternativ av anläggningen. Placeringen regleras av nuvarande detaljplan för Väla 7:4. Diskussion om tillåten byggnadshöjd och skorstenshöjd har påbörjats med stadsbyggnadsförvaltningen. Cecilia visade fotomontage på de två ytterligheterna som vi utnyttjat vid spridningsberäkningar av rökgaserna. Se bilaga OH serie. Lukt Lukt från kraftvärmeverket kommer inte att vara något problem eftersom hushållsavfallet ska hanteras inomhus med utsug av luft från bunkern. Luften sugs direkt in i pannan. 3(9)

4 Transporter Korta transporter under 40 km beräknas att öka med cirka 1% per dag eller cirka 1200 tranporter per år. Långa tranporter över 60 km beräknas att minska med över 4% per dag eller cirka 4700 tranporter per år. Siffrorna är grovt uppskattade. Buller Inga förändringar mot nuvarande tillstånd. Utsläpp till luft Global påverkan: Koldioxid Regional: Svaveloxider, partiklar och ammoniak. Lokal: Svaveloxider, partiklar och kvävedioxid. Anders Åkesson redogjorde för bakgrundshalter i Helsingborg gällande kvävedioxid och partiklar vid två möjliga placeringar av kraftvärmeverket inom NSR. Den nya pannan ger tillskott av kvävedioxid med +1 2 mikrogram/m 3 om pannan placeras i det västra läget och 2 4 mikrogram/m 3 om pannan placeras i det östra läget. Att tillskottet av kvävedioxider förändras med förändrad placering beror på områdets topografi. Totalt minskar de totala utsläppen av kväveoxider och partiklar med planerad utökning och rökgaskondensering eftersom behovet av andra fossila bränsle minskar. Frågestund Kerstin Johansson, Helsingborgshem, representerar hyresgäster på Dalhem. När jag läste miljökunskap hörde man mycket om att det var farligt med dioxin och att man inte kunde ta hand om dessa från sopförbränningsanläggningar. Dioxiner sades vara ett väldigt farlig gift som inte borde komma ut i naturen. Hur är det idag? Svar (Bengt Jönsson ÖK): På 80 talet diskuterades det mycket kring dioxiner och en professor Rappe hittade mycket dioxiner i sopförbränningsanläggningar. Tidigare visste man dock inte hur dioxin bildades och inte heller hur rökgasen kunde renas från dioxin. Idag är det egentligen inget problem med dioxiner vilket syns på mätdata från avfallsförbränningsanläggningar. I huvudsak är det två saker som man gjort som minskar bildningen av dioxin och det ena är den längre uppehållstid på 2 sekunder i pannan och det andra är att man har en temperatur på minst 850 grader C. En avfallsförbränningsanläggning måste uppfylla dessa två villkor och har därmed en väldigt liten dioxinbildning. Den eventuella dioxin som bildas tas bort i rökgasreningen med aktivt kol och kalk eller bikarbonat. 4(9)

5 Kerstin Johansson, Helsingborgshem Hyresgästerna på Dalhem har plågats av lukt i många år. Det har blivit bättre men det är inte riktigt bra. Kommer detta leda till att det blir ännu bättre, det pratas ju bland annat om att det eventuellt ska ledas in deponigas eller hur ser den framtiden ut? Svar (Cecilia Andersson, NSR): När det gäller deponigasen så använder man i första hand det kraftvärmeverk som Öresundskraft har idag som tar deponigas men om detta slutar fungera vill man ha möjligheten att ta in det i den nya avfallsförbränningsanläggningen. Men för att minska dagens luktproblem krävs fler och andra åtgärder som sluttäckning av deponin och att trimma in uttagningssystemet av deponigas och se till att samla upp gas i läckor som man upptäcker. Kerstin Johansson, Helsingborgshem Lukt från den nya anläggningen då? Luktar rökgaserna eller anläggningen som sådan? Svar (Cecilia Andersson, NSR): Den nya anläggningen räknar vi inte med ger upphov till lukt Rökgaserna luktar inte. Allt avfall in kommer att hanteras i en stor bunker. I bunkern kan det lukta men den luften sugs in i pannan. Ett exempel på att det inte luktar efter förbränningen är att vi i dag facklar deponigas med högt innehåll av svavelväte som är det som luktar och det mesta av svavelvätet förbränns då. Svar (Jesper Baaring, ÖK): Om man är på en ny anläggning som den i Jönköping slås man av att det på vissa ställen kan lukta sopor väldigt nära anläggningen. Men på lite avstånd märks det inte. Svar (Anders Åkesson, konsult): Jag kan även tillägga att på den här typen av anläggningar är det krav på mätning av bland annat kolväten och koloxid. Just kolväten kan vara en indikator på lukt. Kerstin Johansson, Helsingborgshem Helsingborgshem har investerat mycket i källsortering framför allt i insamlingen av matavfall på senare tid. Idag levererar vi matavfall som räcker till att köra en stadsbuss mil på Helsingborgshems organiska avfall. Vi hoppas att vi ska kunna fortsätta med att köra bil på vårt avfall och att ni inte får för er att bränna allt i den nya anläggningen. Svar (Cecilia Andersson, NSR): Det kommer vi absolut inte att göra. Vi kommer att fortsätta köra bussar på biogas och i första hand kommer alltid avfallsminimering och återvinning. Avfallskraftvärmeverket är för de rester som man inte kan göra något annat med. Källsorteringen är ytterst viktig att vi fortsätter med. Det är dessutom ett lagkrav så vi kommer att fortsätta jobba mycket med avfallsminimering och återvinning och vi vill också kunna fortsätta köra bussar på biogas. João Mendez, Väla by: Vi i Väla By har länge fått stå ut med NSR:s verksamhet. Jag får en känsla av att ni inte bestämt er för vilken modell och vilken teknik ni vill använda er av. Vi har inte heller fått se 5(9)

6 något exempel om hur det ska se ut utan bara hur andra anläggningar ser ut. Hur tänker ni er? Fram till i fjol har ni deponerat material och sen täckt över men nu ska det spridas på plattan och sorteras innan den kommer till förbränningsugnen. Vilket avfall deponerar vi nu? Svar (Cecilia Andersson, NSR): Innan komposterade vi delar av restavfallet från hushåll, nu kör vi allt till förbränning utan förbehandling. Svar (Jesper Baaring, ÖK): Teknikerna för avfallsförbränning är väl kända och i detta skedde har vi inte bestämt oss för en speciell teknik. Svar (Anders Åkesson, konsult): Miljödomstolen utgår från begreppet bästa teknik och ställer utsläppskrav och utifrån det måste vi välja bästa möjliga teknik för att matcha kraven. Så istället för att låsa tekniken så låser man utsläppskraven. Stig Persson, Dalhem Är det bara inom det här området som ni har diskuterat placeringen? Måste det tvunget ligga här? Svar (Cecilia Andersson, NSR): Vi har endast tillstånd för att placera den på Filborna enligt vårt tillstånd. Men det har funnits två alternativ, ett på denna sida av deponin och ett på andra sidan deponin men fortfarande inom Filborna. Stig Persson: människor bor här runt omkring. Kan vi inte placera den utan för stan i tex. Hasslarp vid det nedlagda sockerbruket? Pumpa varmvatten är inget problem. Om det är 1,2 miljarder som ska investeras i det här så måste ni ju i alla fall placera det på bästa stället oavsett tillståndet. Svar (Kim Olsson, NSR):Tillståndet på Filborna är ett av de mest kompletta i hela landet. Vi har idag 25 behandlingslinjer här på Filborna för att optimera miljönyttan. På andra ställen är verksamheterna utspridda vilket leder till mängder av transporter. Har vi allt samlat så har vi mesta möjliga miljönytta genom att bland annat minska transporter. Kraftvärmeverkets placering här är att för att optimera för miljön Stig Persson: Nu pratar du om alla olika fraktioner men nu pratar vi bara om en som ni skulle flytta och ni kör väl på biogas så då är det inget problem? Svar (Kim Olsson, NSR): Ja men då försvinner tanken med miljötillståndet och trans försvinner inte för att man kör på biogas. porterna 6(9)

7 Stig Persson: Vi påtalade detta för 5 6 år sedan och har inte alls fått gehör för detta för på NSR tänker man själv. Svar (Cecilia Andersson, NSR): Upplevelsen i närområdet och påverkan på omgivningen och därmed bästa placering styrs av många faktorer. En tydlig upplevelse för närboende är landskapsbilden. Cecilia visade bilder över placeringsalternativen. Stig Persson, Dalhem För 6 år sedan lovades det att 98 % av alla rökgaserna ska vara renade vilken innebär att det är 2% vi måste stå ut med. Men nu verkar det som vi får stå ut med en massa olika partiklar och andra konstigheter ska spridas i området. Svar (Anders Åkesson, konsult): Kravet på partikelrening innebär rening ner till under 10 milligram per kubikmeter vilket är mer än 99 % när det gäller partiklar. När det gäller placeringen så lovar vi att ta åsikterna i beaktande. Tore Sivert, pensionär Problem med ökade avfallsmängder i samhället och därför är det bra med en återvinningsanläggning här på grund av minskade tranporter som sliter på vägar och kostar mycket pengar. Hur gör man för att få en hållbar samhällsutveckling på längre sikt? Räcker det här för det? Svar (Cecilia Andersson, NSR): Det här är en del i det hela men det handlar främst om att vi minskar förpackningar och onödiga produkter och skapar produkter som går att återvinna. Kraftvärmeverket är ett slutsteg för det som inte går att återvinna. Källsortering står högt på dagordningen och vi jobbar med att påverka beteende samtidigt som vi tar hand om avfallsresterna. Sven Broqvist Jordens Vänner På 90 talet var jag på studiebesök hos Sysav och tittade på deras avfallsugn. Jag tyckte att det såg väldigt anskrämligt ut. På den tiden sa man på NSR att vi inte höll på med avfallsförbränning utan vi återvinner avfall istället. Jag tycker att det är viktigt att vi fortsätter att göra biogas och återvinna. Det får bara vara det som inte kan återvinnas som ska förbrännas, hur blir det här? Svar (Cecilia Andersson): Källsorteringen i vår region är generellt bra och vi har en lång tradition av detta men vi har en rest som vi ska försöka få ut så mycket energi som möjligt ur. I vår region ser vi ingen ökning av avfall per invånare även om avfallsmängderna i resten av samhället ökar. Vi har en bra medvetenhet hos våra medborgare. Vi ska inte blanda ihop avfall. 7(9)

8 Stig Persson, Dalhem Det är helt rätt att vi ska bygga en avfallsförbränning. Innan pratades det på NSR om att det inte ska bli några rester och det blir det inte heller om man transporterar bort det. Deponering är förbjuden och vi ska ta hand om resterna på bästa sätt. Men det är viktigt att vi gör det på bästa sätt när ni vi ska spendera så många miljarder. Gustav Plym Forshell, Helsingborg Jaktskytteklubb Kraftvärmeverket ska vara i drift senast Hur påverkas vi och när börjar det praktiska arbetet? Svar (Cecilia Andersson): Eftersom ni har er verksamhet på anläggningen så påverkas ni ju en del. Arbetet sätts antagligen igång nästa höst. Vi kan väl bestämma en tid och sätta oss och ner och prata om det? Sven Broqvist, Jorden Vänner Hur kommer NSR att fortsätta minska avfallsmängder? Ni pratade om olja och att det kommer att användas i processen. Hur kommer det att bidra till de globala utsläppen samt hur mycket koldioxid kommer det att släppa ut? Svar (Cecilia Andersson): Vi kommer bland annat att anställa en forskare inom avfallsminimering för att bredda vårt kompetensområde. En som jobbar med avfallsminimeringen riktade mot verksamheter och industrier i regionen. Vi jobbar även mkt med beteendepåverkan för att minska avfallsmängder och öka källsortering. Svar (Jesper Baaring ÖK): Vi vill absolut inte ha olja i denna anläggning för att det är fossilt och dyrt. Anledningen till att vi måste ha olja är för att man får helt enkelt inte tillföra avfall till pannan innan det är 850 grader varm. Därför måste man ha stödbränsle med ett annat bränsle som lättolja eller som vi nu föreslår bioolja så att det inte bildas de här dioxinerna. Man eldar med stödbränslet i ett antal timmar så man kommer upp till 850 grader och sen stoppar man in avfallet. Oljan ska också ligga redo i fall man får en dipp i temperaturen av någon anledning. Vi måste kunna se till att uppfylla kravet på 2 sekunder i 850 grader. De mängderna som vi redovisade innan kanske låter som mycket men det är definitivt endast ett stödbränsle. Enligt lagstiftningen måste vi ha det här stödbränslet. Svar (Anders Åkesson, konsult): Koldioxidutsläppen kan både minska och öka. Kraftvärmeverket kommer att ersätta vissa oljebehov i regionen samtidigt som det delvis kommer att ersätta Västhamnsverken som idag eldas med pellets vilket ökar koldioxidutsläppen. 8(9)

9 Kerstin Johansson, Helsingborgshem Ska anläggningen ersätta eller komplettera Västhamnsverket? Svar (Jesper Baaring): Den kommer att ta vissa produktionsvolymer. När denna anläggning står färdig är Västhamnsverket 30 år och börjar bli föråldrat och detta kommer bli ett väldigt bra överlapp för oss. I runda slängar om Västhamnsverken producerar 600 GWh så kommer kraftvärmeverket här att producera 300 GWh av dessa och därmed ersätta halva produktionen vid Västhamnsverket. Cecilia tackade för kvällen och påminde om att ni är välkomna att kontakta NSR för ytterligare frågor eventuella synpunkter. Minnesanteckningarna skrivna av Lotta Lewis Jonsson Sanita Vukicevic 9(9)