Utvärderingsenheten. Rapport nr 2006:241. Från examen till arbete LUNDS UNIVERSITET. Olof Nelsson

Transkript

1 Utvärderingsenheten Rapport nr 2006:241 LUNDS UNIVERSITET Från examen till arbete En uppföljning av innehåll och relevans i utbildningar vid Lunds universitet Olof Nelsson

2 Från examen till arbete En uppföljning av innehåll och relevans i utbildningar vid Lunds universitet Olof Nelsson

3 Utvärderingsenheten Lunds universitet Box Lund Tel: Fax: Internet: ISSN X 2

4 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Arbetssituation 5 Arbetets krav på färdigheter 6 Utbildningens färdighetsträning 7 Bakgrund och syfte 8 Undersökningens uppläggning 9 Redovisningens uppläggning 10 Etablering på arbetsmarknaden 11 Nuvarande sysselsättning 13 Arbetslöshet 14 Anställningsvillkor 16 Kraven på färdigheter i arbete och utbildning 18 Arbetslivets krav 20 Färdighetsträningen i utbildningen 23 Förekomst av färdighetsträning 23 Bedömning av utbildningens färdighetsträning 24 Utbildningens färdighetsträning i relation till arbetskraven 30 Redovisning per examen 31 Tolkningsförslag 31 Civilingenjörsexamen 32 Högskoleingenjörsexamen 34 Naturvetenskap, fil kand/mag 35 Juris kandidatexamen 36 Beteendevetenskap, fil kand/mag 37 Psykologexamen 38 Socionomexamen 39 Statsvetenskap, fil kand/mag 40 Ekonomi, fil kand/mag 41 Informatik, fil kand/mag 42 Arbetsterapeutexamen 44 Läkarexamen 45 Sjukgymnastexamen 46 Sjuksköterskeexamen 47 Historisk-filosofisk, fil kand/mag 48 Språkvetenskap, fil kand/mag 49 Teologie kandidatexamen 50 3

5 4

6 Sammanfattning och slutsatser Det är en kvalitetsfråga för Lunds universitet att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter inte bara under utbildningstiden utan också efter avslutade studier. I denna rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på färdigheter som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av dessa färdigheter. De som avlagt nedanstående examina vid Lunds universitet 1996/97, 1998/99 och 2000/01 har följts upp c:a 3 år efter examen. Civilingenjörer Högskoleingenjörer Naturvetenskap (Fil kand/mag) Jurister Beteendevetenskap (Fil kand/mag) Psykologer Socionomer Statsvetenskap (Fil kand/mag) Ekonomi (Fil kand/mag) Informatik (Fil kand/mag) Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Sjuksköterskor Läkare Historisk-filosofiska ämnen (Fil kand/mag) Språkvetenskap (Fil kand/mag) Teol kand Undersökningarna har utgjort en del av SCB:s undersökningar Inträdet på arbetsmarknaden och genomförts år 2000, 2002 resp Härigenom finns jämförelsematerial både avseende utexaminerade under olika år och med övriga landet. Arbetssituation Tre år efter examen har 90% av de utexaminerade från Lunds universitet någon form av arbete, nästan alla på heltid. I nära anslutning till examen börjar 60% arbeta och inom ett halvt år har 80% arbete. Yrkesexamen leder snabbt till arbete som ligger i linje med den genomgångna utbildningen, medan det tar längre tid för dem med en generell examen i t.ex. humaniora, beteendevetenskap eller statsvetenskap att få ett relevant arbete. En något lägre förvärvsfrekvens bland utexaminerade från Lunds universitet uppvägs av en högre övergång till forskarutbildning. Naturvetarna har särklassigt störst övergång till forskarutbildning, men också flertalet övriga generella examina ligger högt. Mindre än 5% av de utexaminerade var arbetslösa c:a tre år efter examen. Omkring 30% hade dock under kortare eller längre tid varit utan arbete. Till viss del tycks detta hänga samman med att relativt få kan etablera sig på högskoleorten. 5

7 Längre utbildningar och arbete inom den privata sektorn ger oftast bättre löneutfall medan humanistiska utbildningar och arbete inom vård och omsorg ger lägre utfall. Arbetets krav på färdigheter De färdigheter som följs upp härrör huvudsakligen från Högskolelagens 9 och är gemensamma för all högskoleutbildning: självständigt lösa problem ta egna initiativ och vara kreativ följa kunskapsutvecklingen inom arbetsområdet medverka i förändringar göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer göra presentationer på engelska göra matematisk/ekonomiska sammanställningar förklara för lekmän/icke-specialister argumentera och övertyga arbeta i team/samarbeta med andra vara serviceinriktad använda dator som arbetsverktyg använda IT för information och kommunikation Arbetsuppgifterna c:a tre år efter examen kräver främst att självständigt kunna lösa problem, använda datorn som arbetsverktyg och att ta egna initiativ och vara kreativ. Skillnaderna i kraven mellan utexaminerade från olika utbildningar är små för dessa färdigheter. Variationen mellan olika grupper är också mycket begränsad vad gäller att kunna följa kunskapsutvecklingen inom sitt resp. område och kunna arbeta i team/samarbeta. Bara få examensgrupper har arbetsuppgifter som omfattar presentation på engelska eller att göra matematisk/ekonomiska sammanställningar. De begränsade arbetskraven på färdigheter i engelska kan i någon mån hänga samman med att utlandsarbetande/- boende inte ingår i undersökningen. Det finns stora skillnader i kraven på muntlig presentation och serviceinriktning mellan olika examensgrupper. Behoven av att kunna använda dator/it har över åren ökat för flera examensgrupper, samtidigt som kraven på skriftlig och muntlig presentation tycks ha minskat för några. De utexaminerades bedömningar tre år efter examen visar stor överensstämmelse med bedömningarna av vad som uppfattas som viktiga färdigheter under studietiden såsom de framkommer i de studentbarometrar som genomförs fakultetsvis vid Lunds universitet. Skriftlig redovisning bedöms dock som viktigare under studietiden medan förmåga att använda dator/it intar en mer framträdande roll i arbetslivet än i studierna för bl.a. humanisterna. 6

8 Utbildningens färdighetsträning Bedömningarna några år efter examen överensstämmer i stora drag med vad som framkommer i studentbarometrarna redan under studietiden. Omdömena i efterhand influeras rimligen av de erfarenheter som gjorts i yrkeslivet. Ett möjligt antagande är att de som haft svårt att få arbete är något mer kritiska till sin färdighetsträning än de som snabbt fått ett relevant och välbetalt arbete. De färdigheter som krävs i arbetslivet tränas vanligen också i utbildningarna och får också ett gott omdöme av de utexaminerade. Dock finns ett visst missnöje med att vissa färdigheter inte behandlas i tillräcklig utsträckning i utbildningarna. Under åren har IT-inslagen ökat, såväl inom flera yrkesutbildningar som inom flera andra utbildningar. Mest tillfredsställande fungerar träningen i färdigheter som i någon mening är forskningsförberedande, dvs. i att självständigt lösa problem, skriftlig presentation, samarbete med andra, ta egna initiativ och vara kreativ samt att följa kunskapsutvecklingen inom sitt område. Bedömningarna är i dessa hänseenden positiva inom olika examensgrupper. Mer systematisk träning i att förklara för lekmän/icke-specialister, men också i att vara serviceinriktad och att kunna medverka i förändringsarbete inom arbetsorganisationen kan ur arbetslivssynpunkt vara befogad inom flera utbildningar, främst sådana som leder fram till generell examen. Utbildningarnas färdighetsträning har i allmänhet förbättrats över åren, särskilt vad gäller dator/it och medverkan i förändringsarbete. Den positiva utvecklingen vid Lunds universitet kan ha samband med den uppmärksamhet som t.ex. Core curricumulum- och Kommunikationsprojekten riktat på träningen av allmänna universitetsfärdigheter. Medan de utexaminerade på läkar-, jurist- och naturvetenskapliga utbildningarna har gett färdighetsträningen allt bättre omdömen över åren, så har bedömningen av andra utbildningar varit densamma årskull för årskull. Jurist- och sjukgymnastutbildningarna har utvecklats starkt vid Lunds universitet. Från att ha varit mindre nöjda än utexaminerade på andra lärosäten ser juristerna och sjukgymnasterna nu minst lika positivt på sin utbildning som övriga. Utbildningarna i informatik och språkvetenskap har däremot haft en starkare utveckling på andra orter. Socionom- och naturvetenskaplig utbildning har ytterligare förstärkt sin ställning visavi övriga landet. Läkarutbildningen har utvecklats positivt i hela landet. Slutligen ges en samlad presentation av utbildningens färdighetsträning i relation till presenteras för var och en av de undersökta utbildningarna. 7

9 Bakgrund och syfte En kvalitetsaspekt av högre utbildning är att den utvecklar färdigheter hos de studerande som leder till att de kan etablera sig på arbetsmarknaden och tillföra arbetslivet ny kompetens. Anställningsbarhet har kommit mer i fokus genom den pågående anpassningen till Bologna-processen. Uppföljningar av tidigare studenter kan bidra till kvalitetsutvecklingen inom utbildningarna på flera sätt 1. I Regeringens proposition 1999/2000:28 2 sägs bl.a. Även tidigare studenter har efter några års yrkeserfarenhet viktiga erfarenheter att återrapportera om utbildningens relevans liksom om behov av fortbildning och vidareutbildning. återkoppling från arbetslivet är värdefulla inslag i kvalitetssäkringen. (a.a. sid 21f) Denna undersökning granskar arbetssituationen för utexaminerade från Lunds universitet några år efter examen. För de undersökta examensgrupperna jämförs de krav som deras arbete ställer på dem med utbildningarnas färdighetsträning. Tendenser till förändring av arbetskrav och färdighetsträning över tid studeras liksom eventuella skillnader mellan utexaminerade från Lunds universitet och från övriga landet. Många olika examensgrupper/utbildningar ingår i undersökningen. Detta har inneburit att endast färdigheter som är gemensamma kunnat studeras. Undersökningen gör det möjligt att jämföra utfallet inom olika utbildningar. Resultaten ger också en referensram för alumnstudier av enskilda utbildningar, där mål och färdigheter som är specifika för just denna utbildning följs upp. Vid Lunds universitet har flera sådana program- och ämnesuppföljningar genomförts. Utvärderingsenheten har publicerat resultaten 3 vad gäller biologer, brandingenjörer, humanister, samhällsvetare och sjukgymnaster. Alumnstudier har också genomförts på områden och institutioner inom universitet t.ex. av utexaminerade audiologer, biomedicinare, läkare, sjuksköterskor och forskarutbildade inom medicin; civilingenjörer i riskhantering, examinerade från Konsthögskolan och i ämnet rättssociologi. 1 se t.ex. Uppföljning av studenter. En rapport från Högskoleverkets arbetsmarknadsprogram Jämför dock sid. 5: Utvidgade nationella program- och ämnesutvärderingar. 2 Proposition 1999/2000:28: Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan. 3 se 8

10 Undersökningens uppläggning Vartannat år genomför SCB undersökningar, via postenkäter, av examinerades situation på arbetsmarknaden tre till tre och ett halvt år efter examen Inträdet på arbetsmarknaden 4. I undersökningen 1998 (examinerade 1994/95) införde SCB på uppdrag av Lunds universitet frågor om arbetslivets krav på och utbildningens tillgodoseende av kommunikationsfärdigheter 5. År 2000 införlivades dessa frågor i den reguljära SCB-undersökningen. På förslag från Lunds universitet vidgades också frågeaspekterna till att omfatta målen för de generiska färdigheterna inom den högre utbildningen, som redovisats i Regeringens proposition 1999/2000: avseende såväl deras relevans i arbetslivet som i vilken utsträckning utbildningen svarat mot dessa behov. Även de följande åren har dessa frågor ingått i undersökningarna. I SCB:s undersökning görs ett slumpmässigt urval av utexaminerade i hela landet. Ett urval av examinerade från Lunds universitet 1996/97, 1998/99 resp. 2000/01 och deras likar på motsvarande utbildningar i landet fick i mars månad år 2000, 2002 resp en enkät från SCB. SCB:s urval av examinerade har genomförts så att resp. utbildning ska få en godtagbar täckning. Utexaminerade som flyttat utomlands ingick ej i urvalet. För Lunds universitet gjordes ett tilläggsurval av utexaminerade från valda utbildningar (se nedan). I de fall färre tagit examen ingick samtliga i urvalet. Totalt hade 2766 studenter avlagt de berörda examina vid Lunds universitet. Urvalet kom att bestå av 1874 personer, varav 1370 svarande. Svarsfrekvensen uppgick alltså till 73%. Svarsfrekvensen var för hela undersökningen i nivå med Lunds universitets. 4 SCB, 2004: Inträdet på arbetsmarknaden. Enkätundersökning våren 2004 bland avgångna från gymnasieskolan och examinerade från högskolan läsåret 2000/01. UF 86 SM Motsvarande tidigare SCB-undersökningar finns publicerade i U 83 SM9601, U 83 SM 9801, UF 83 SM 0001 och UF 86 SM Nilsson, K.-A.: Arbetslivets krav på kommunikationsfärdigheter. Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport nr 98: Regeringens proposition 1999/2999:28: Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan. 7 Samtliga 256 examinerade från juristprogrammet tillfrågades på uppdrag av Juridiska fakulteten 9

11 Följande yrkes- och generella examina har undersökts: Civilingenjörer 8 Ingenjörer Naturvetenskap (Fil kand/mag) Jurister Beteendevetenskap (Fil kand/mag) Psykologer Socionomer Statsvetenskap (Fil kand/mag) Ekonomi (Fil kand/mag) Informatik (Fil kand/mag) Arbetsterapeuter 9 Sjukgymnaster Sjuksköterskor Läkare Historisk-filosofiska ämnen (Fil kand/mag) Språkvetenskap (Fil kand/mag) Teol kand Redovisningen är baserad på data i aggregerad form för resp. utbildning vid Lunds universitet samt för övriga landet. Individdata har inte varit tillgängliga. Det har därför inte varit möjligt att genom t.ex. korstabeller jämföra svaren på olika frågor. Redovisningens uppläggning Presentationen sker med utgångspunkt från utfallet i undersökningen 2004, dvs. för examinerade 2000/01. Jämförelser med tidigare år görs där så är möjligt. Först redovisas de examinerades etablering på arbetsmarknaden och arbetsförhållanden. Därefter presenteras hur de examinerade beskriver de krav som deras arbete ställer på dem samt deras bedömning av hur väl deras utbildningar tränat olika färdigheter. Slutligen jämförs för var och en av examensgrupperna hur väl arbetskraven och utbildningens färdighetsträning överensstämmer. 8 I undersökningarna 2002 och 2004 har var och en av de olika inriktningarna på civilingenjörsutbildningarna ingått som separata examina. 9 Arbetsterapeut- och sjuksköterskeutbildningarna integrerades med Lunds universitet våren 1998 och ingick därför inte i undersökningen 2000 av examinerade 1996/97. 10

12 Etablering på arbetsmarknaden Tre år efter examen hade över 90% av de utexaminerade någon form av arbete. Drygt 60% började arbeta mer eller mindre direkt efter examen och ytterligare 20% startade inom ett halvår. Sammantaget har 96% haft ett arbete som varat i minst sex månader. Andelen som på detta sätt etablerat sig på arbetsmarknaden var något lägre bland examinerade från Lunds universitet 1996/97 än för dem från övriga lärosäten. Senare årskullar från Lunds universitet har hämtat in detta försprång. Lägre etableringsgrad fanns särskilt för dem med humanistiska examina men också för dem med högskoleingenjörsexamina. Det har överlag tagit något längre tid innan Lundastudenterna börjat arbeta. Detta kan hänga samman med möjligheterna att få anställning på själva studieorten. Lund är ingen storstad men har landets största universitet. Tre år efter examen hade 22% av de examinerade från Lunds universitet 2000/2001 arbete på studieorten medan 40% av examinerade i övriga landet gjorde detsamma. En annan förklaring kan vara att andelen som fortsätter att studera efter examen sannolikt är högre vid Lunds universitet. Cirka 20% av dem som avlagt examen vid Lunds universitet fortsätter studera terminen efter examen, de som avlagt kandidatexamen i något högre utsträckning och de med yrkesexamina i något lägre. De olika utbildningarna leder i varierande utsträckning till arbete inom det område som studenterna tänkt sig. De som avlagt yrkesexamen arbetar i mycket hög utsträckning inom yrken som utbildningen förberett för, medan generella examina - främst inom humaniora, beteendevetenskap och statsvetenskap - ibland leder till arbeten utanför utbildningens huvudinriktning. De som tog examen 2000/01 har haft svårare att få arbeten i linje med sin utbildning än tidigare årskullar. Det gäller främst de med generell examen i ekonomi, informatik och naturvetenskap men också högskoleingenjörer och civilingenjörer medan utexaminerade inom vård och omsorg hade relevanta arbeten i oförändrat hög utsträckning. En avlagd examen leder i större utsträckning till etablering på arbetsmarknaden, till heltidsarbete och till relevant arbete än en icke avlagd examen enligt en nationell SCB-undersökning 10. Examen ansågs av de tillfrågade också ge större möjligheter till avancemang på arbetsplatsen och snabbare löneutveckling. Högskolestuderande som inte avlägger examen får alltså en knepigare arbetsmarknadssituation. 10 SCB, 2001:Högskoleutbildade utan examen. Enkätundersökning vintern 2000/01 bland högskolenybörjare 1993/94. UF 49 SM

13 Olika utbildningar leder i varierande grad till arbete inom områden som studenterna uppfattar som relevanta i förhållande till utbildningen. Ett antal examina både från Lunds universitet och från övriga landet - leder nästan direkt till ett relevant arbete. Följande examina hör till denna grupp: teol.kand, socionom, civilingenjör, läkare, sjukgymnast, sjuksköterska och arbetsterapeut. Samtliga dessa är yrkesexamina. Det tar något längre tid för dem med jur kand-examen att få ett relevant arbete. En majoritet av juristerna från Lunds universitet flyttar utanför hemlänet för att få detta arbete, något de från andra lärosäten inte behöver göra i samma utsträckning. Psykologerna får också jobb inom sitt arbetsfält. Fler psykologer från Lunds universitet går emellertid på forskarutbildning och fler är arbetslösa än bland övriga med yrkesexamina. Psykologer från andra lärosäten tycks i högre grad kunna arbeta på studieorten men flyttar också från högskolelänet i större utsträckning än de examinerade från Lunds universitet. Högskoleingenjörsexamen samt examen med ekonomi och informatik som huvudämne leder till arbete efter bara några månader. De båda senare grupperna är något överrepresenterade bland dem som arbetar utanför Skåne, medan ingenjörerna mestadels håller sig inom länet. Arbetsuppgifterna för tidigare årskullar med dessa examina har varit helt i linje med resp. utbildning, men för de som utexaminerades 2000/01 hade arbetet för mellan var tredje och varannan en annan inriktning än utbildningen. De som lämnar universitetet med en generell examen i naturvetenskap finner vanligen adekvat sysselsättning inom några få månader. Mer än var tredje naturvetare vid Lunds universitet fortsätter med forskarutbildning, vilket är betydligt mer än någon annan undersökt examensgrupp och markant högre än i övriga landet. Större problem på arbetsmarknaden har de med examen inom historisk-filosofiska ämnen, språk, beteende- och statsvetenskap. Mindre än hälften får arbete direkt efter examen. Fortfarande efter 6 månader är mer än var fjärde utan arbete. Var femte humanist och statsvetare har också valt att studera en eller flera terminer extra för att de inte fått arbete. Humanisterna i övriga landet har en högre frekvens förvärvsarbetande. De med examen från Lunds universitet är istället i större utsträckning engagerade i forskarutbildning. Gemensamt för dessa examensgrupper med problematisk arbetsmarknad är också att många utexaminerade menar att deras arbetsuppgifter inte till innehåll och nivå svarar mot deras utbildning. Åtminstone hälften anser att deras arbete bara i begränsad utsträckning har samma inriktning som deras utbildning. Av dem som tagit sin examen i Lund anger omkring 20% att de arbetar inom ett annat område än vad deras utbildning var inriktad på och drygt 10% 12

14 menar att arbetsuppgifterna inte svarar mot deras utbildningsnivå - gymnasial utbildning skulle vara tillräcklig för deras arbete. Utfallet överensstämmer i stort med resultaten i Högskoleverkets registeruppföljning av examinerades etablering på arbetsmarknaden ett till ett och ett halvt år efter avlagd examen. 11 Nuvarande sysselsättning Tabell 1. Huvudsaklig sysselsättning tre år efter examen för dem med examen 2000/01 Lunds universitet Övriga landet Arbete 78% 81% Forskarstudier 7% 4% Föräldraledig 5% 8% Studier 3% 3% Arbetslös 5% 3% Annat 1% 2% 100% 100% Genomgående under åren är att andelen som arbetar är något lägre för examinerade från Lund universitet, liksom andelen föräldralediga medan arbetslösheten är någon procentenhet högre. Forskarstudier är vanligare vid Lunds universitet än i övriga landet. Av årskullen 1996/97 var andelen som bedrev forskarstudier drygt tre år senare densamma vid Lunds universitet och övriga landet. För senare årskullar har andelen halverats i övriga landet, men är i stort oförändrad vid Lunds universitet. Oavsett examensort har andelen med arbete minskat några procentenheter mellan årskullarna medan andelen arbetslösa ökat. När många forskarstuderar sjunker andelen som ägnar sig åt annat arbete. Forskarstudier är vanligare efter en generell examen. Civilingenjörerna är den enda yrkesexamensgrupp där närmare 10% går vidare till forskarutbildningen. I övriga landet har dock andelen forskande civilingenjörer successivt sjunkit till c:a 5%. Naturvetenskap står i särklass när det gäller forskarstudier mer än var tredje utexaminerad från Lunds universitet och var fjärde från övriga landet ägnar sig åt sådana fortsatta studier. Omkring var tionde från Lunds universitet med examen 2000/01 inom språkvetenskap, historisk-filosofiska och beteendevetenskapliga ämnen hade forskarstudier som huvudsaklig sysselsättning år I övriga landet var övergången till forskarutbildningen lägre. 11 Forneng, S.: Etableringen på arbetsmarknaden. Examinerade 1999/2000 och 2000/01. Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R. Forneng, S.: Etableringen på arbetsmarknaden. Examinerade 2001/02. Högskoleverkets rapportserie 2005:42 R. 13

15 Diagram 1. Huvudsaklig aktivitet 2004 bland examinerade från Lunds universitet 2000/01. Civilingenjör Högskoleingenjör Naturvetenskap Juris kandidat Beteendevetenskap Psykolog Socionom Statsvetenskap Ekonomi Informatik Arbetsterapeut Läkare Sjukgymnast Sjuksköterska Historisk- filosofiska Språkvetenskap Teologie kand % arbete studier föräldrarledig arbetslös Forskarstudierna förklarar inte helt den lägre frekvensen förvärvsarbetande bland dem med historisk-filosofisk eller beteendevetenskaplig examen. Andelen arbetslösa är högre än för andra examensgrupper runt 10%. Arbetslöshet När de olika undersökningarna (2000, 2002 och 2004) genomfördes var genomsnittligt över olika examina mindre än 5% arbetslösa. Däremot hade 31% av de utexaminerade i Lund och 25% i övriga landet erfarenhet av arbetslöshetsperioder. Skillnaderna mellan olika examina framgår av diagram 2. 14

16 Diagram 2. Andel som varit arbetslösa efter avslutad utbildning. Examina 2000/ Lunds universitet Övriga landet 0 Civilingenjör Högskoleingenjör Naturvetenskap Juris kandidat Beteendevetenskap Psykolog Socionom Statsvetenskap Ekonomi Informatik Arbetsterapeut Läkare Sjukgymnast Sjuksköterske Historisk- filosofiska Språkvetenskap Teologie kand För flertalet har arbetslösheten varit kortvarig, men för var tredje har arbetslösheten varat i mer än sex månader. Det finns ett tydligt samband mellan frekvensen av arbetslöshet och arbetslöshetens längd. De med examina från Lunds universitet där över 40% varit arbetslösa har också fler varit arbetslösa under längre tid med arbetsterapeuterna som tydligt undantag. Arbetslösheten har i allmänhet varat något längre för examinerade från Lunds universitet än för dem från övriga högskolor i stort, men variationerna mellan olika år för olika examina är stora. För årskullen 2000/01 drabbades fler högskoleingenjörer och statsvetare av arbetslöshet medan det för den föregående årskullen var tvärtom. Färre utexaminerade 1998/99 har varit arbetslösa än vad som gäller för utexaminerade 1996/97 eller 2000/01. Medan allt färre sjukgymnaster och socionomer har haft någon period av arbetslöshet, har det blivit vanligare bland högskoleingenjörer, informatiker och ekonomer. Dessa tendenser gäller såväl utexaminerade från Lunds universitet som i övriga landet. Möjligheterna att få ett arbete hänger samman med utbudet av arbetstillfällen, de arbetssökandes beredskap att acceptera olika typer av arbeten samt deras benägenhet att ta arbete på annan ort. De examinerades bedömning av arbetenas överensstämmelse med utbildningen har tidigare behandlats. Som framgår av diagram 3 är det betydligt vanligare att examinerade från Lunds universitet lämnar studieorten för att arbeta annorstädes. Detta hänger både samman med det stora universitetet i den förhållandevis lilla kommunen och med att Lunds universitet är den enda högskola i Sydsverige som ger flera utbildningar (t.ex. 15

17 läkare, sjukgymnaster, civilingenjörer) och därför förser regionen med personer med sådan utbildning. Diagram 3. Arbetets geografiska placering tre år efter examen bland utexaminerade från Lunds universitet resp. från övriga landets högskolor 45% 30% 15% Lunds universitet Övriga landet 0% högskoleorten samma län utanför högskolelänet Lund är känt bl.a. för sitt lasarett, sitt universitet, TetraPak, Gambro, innovationsbyn Ideon och ett antal utvecklingsföretag. Med en sådan arbetsmarknad är det knappast förvånande att de examensgrupper där mer än 30% arbetar på studieorten är läkare och sjuksköterskor, humanister, naturvetare och civilingenjörer (datateknik, elektroteknik och teknisk fysik). Också dessa examensgrupper är emellertid mindre ofta kvar på högskoleorten än vad som gäller landet i övrigt. Nästan 40% av läkarna lämnar högskolelänet, och ännu fler informatiker gör det liksom över hälften av dem som avlagt examen inom juridik, statsvetenskap, ekonomi, sjukgymnastik och teologi. Särskilt juristerna arbetar utanför högskolelänet i högre utsträckning än vad som gäller för examinerade från andra orter. Högskoleingenjörer, socionomer, beteendevetare, psykologer och arbetsterapeuter arbetar främst i Skåne, mindre än var tredje flyttar från länet. Anställningsvillkor Till den privata sektorn går runt 80% av civilingenjörerna, högskoleingenjörerna, ekonomerna och informatikerna medan psykolog-, socionom-, läkaroch andra vårdexamina leder till landstings- eller kommunala anställningar. Hälften av juristerna, statsvetarna, teologerna och naturvetarna arbetar statligt och övriga i huvudsak privat, med undantag av teologerna där många istället arbetar inom organisationer. Beteendevetarna fördelar sig relativt jämnt över privat, statlig och landstings/kommunal anställning. Det har skett en förskjutning av anställningarna mellan 2002 och 2004 andelen som arbetar inom den privata sektorn minskar för flera examensgrupper särskilt statsvetare och informatiker. 16

18 Omkring 90% arbetar heltid - 20% av juristerna och läkarna arbetar mer än femtio tim/vecka. Bland vårdutbildade, psykologer och humanister arbetar 10 20% deltid. Runt 40% inom nästan alla examensgrupper vill arbeta färre timmar per vecka. De enda som önskar få mer arbetstid är humanisterna. Längre utbildningar och arbete inom privata sektorn ger bättre löneutfall, medan examina inom vård och omsorg samt humaniora ger lägre utfall. Skillnaderna mellan examinerade från Lunds universitet och övriga landet är små. Undantagen består av dem som examinerats i Lund inom informatik och ekonomi som får klart högre lön medan naturvetare får lägre lön än examinerade vid övriga högskolor. De förras högre löner hänger rimligen samman med den lokala företagsstrukturen medan naturvetarnas lägre lön kan ha samband med att en stor andel är forskarstuderande. Diagram 4. Genomsnittlig månadslön 2004 för examinerade 2000/ Arbetsterapeut Socionom Språkvetenskap Sjukgymnast Sjuksköterske Naturvetenskap Historisk- filosofisk Beteendevetenskap Statsvetenskap Teol kand Högskoleingenjör Psykolog Jur kand Civilingenjör Informatik Ekonomi Läkare Lunds universitet Övriga landet 17

19 Kraven på färdigheter i arbete och utbildning Den grundläggande utbildningen vid universitet och högskolor skall enligt Högskolelagens 9 ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper inom området. Dessa förmågor utgör huvudstommen i uppföljningen av arbetslivets krav och bedömningen av utbildningarnas färdighetsträning. Förutom dessa generella krav ställs också särskilda krav för olika examina. Dessa är naturligtvis högst relevanta i arbetslivet. Uppföljningsstudierna vänder sig till ett vitt spektrum av utbildningar. De specifika kunskaper och färdigheter som tas upp i Examensstadgan för resp. examen har därför inte kunnat beaktas. Olika undersökningar 12 har visat att arbetsgivare vid sidan av ämneskunskaper och specialistkunskaper också fäster stort avseende vid kompetenser som beredskap till fortsatt lärande, intellektuell skicklighet, kommunikationsförmåga, flexibilitet och förmåga att fungera under nya förutsättningar samt förmåga att se behovet av och kunna medverka till att genomföra förändringar i arbetet. Från arbetsmarknaden framförs emellanåt också önskemål om att examinerade skall kunna ta initiativ samt vara kreativa och serviceinriktade. Dessa färdigheter ingår inte i målen för högskoleutbildningar. Trots detta har några sådana färdigheter medtagits i uppföljningsstudierna. I uppföljningarna efter examen har högskolelagens färdigheter konkretiserats. I den första försöksundersökningen ingick emellertid endast kommunikationsfärdigheter. Färdighetslistan har efterhand utökats. Några frågor har under tiden omformulerats, vilket leder till vissa tolkningsproblem. Följande färdigheter ingick i uppföljningen år 2004 av examinerade 2000/01: 12 T.ex. Harvey, L. ; Knight, P.T. 1996: Transforming Higher Education. The Society for Research into Higher Education & Open University Press. 18

20 självständigt lösa problem ta egna initiativ och vara kreativ ** följa kunskapsutvecklingen inom arbetsområdet * medverka i förändringar 13 göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer göra presentationer på engelska göra matematisk/ekonomiska sammanställningar ** förklara för lekmän/icke-specialister 14 argumentera och övertyga arbeta i team/samarbeta med andra 15 vara serviceinriktad ** använda dator som arbetsverktyg använda IT för information och kommunikation 16 * infördes för examinerade 98/99 **infördes för examinerade 00/01 I undersökningen fick de examinerade först ta ställning till i vilken utsträckning deras arbetsuppgifter ställt krav på resp. färdighet. Denna bedömning av arbetets krav gjordes endast av dem som då hade ett arbete. Därefter ombads samtliga examinerade att bedöma färdighetsträningen i den utbildning de avslutat c:a tre år tidigare. I vilken utsträckning hade du arbetsuppgifter i ditt arbete under veckan mars 2004 som ställde krav på att Inte alls I viss mån I hög grad göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer.. Hur bedömer du den färdighetsträning du fick i den utbildning som du avslutade 2000/01 när det gäller att Mycket Ganska Ganska Mycket Förekom missnöjd missnöjd nöjd nöjd ej göra muntliga presentationer göra skriftliga presentationer.. 13 för examinerade 96/97 löd frågan medverka i förändringsarbete inom organisationen 14 för examinerade 96/97 löd frågan förklara för ickespecialister, för examinerade 98/99 förklara för lekmän 15 för examinerade 96/97 löd frågan arbeta i projektgrupp, för examinerade 98/99 arbeta i team 16 för examinerade 96/97 och 98/99 var frågan uppdelad på IT för informationssökning och IT för kontakt och kommunikation 19

21 Arbetslivets krav Här redovisas i vilken utsträckning de examinerade bedömde att deras arbetsuppgifter drygt tre år efter examen ställde krav på olika färdigheter. I bedömningen av utfallet behöver hänsyn tas till att deras yrkeskarriärer just påbörjats. Efterhand kommer många att få andra och mer kvalificerade arbetsuppgifter än de nu har. Utbildningarna syftar till att förbereda studenterna för långvarigt framtida yrkesliv. Alla färdigheter som på olika sätt behandlats i utbildningarna behöver därför ännu inte ingå bland dem som arbetsuppgifterna kräver några enstaka år efter examen. Deras betydelse framgår kanske först efter många års yrkesverksamhet. Arbetslivet ställer likartade krav på färdigheter bland de utexaminerade oavsett om examen har tagits vid Lunds universitet eller i övriga landet, vilket knappast förvånar. Kraven har i stort sett också varit oförändrade för de olika examensårgångarna. Behovet av att kunna använda IT för information och kommunikation har dock ökat för många examensgrupper. Det tycks också ställas större krav på att kunna arbeta i team/samarbeta resp. att kunna medverka i förändringar. I de senare fallen finns emellertid en osäkerhet genom att formuleringarna av färdigheterna varierat över åren (se fotnot 11-13). Arbetets krav på att muntligt och skriftligt kunna redovisa tycks över åren ha minskat för bl.a. högskoleingenjörer och civilingenjörer. De högst ställda kraven som de utexaminerade ställs inför i yrkeslivet gäller att självständigt lösa problem, använda datorn som arbetsverktyg och ta egna initiativ och vara kreativ. Kraven på dessa färdigheter, tillsammans med att arbeta i team/samarbeta och att följa kunskapsutvecklingen skiljer sig också obetydligt mellan olika examensgrupper. Betydelsen av dessa generiska färdigheter är alltså tydlig. Störst variation i arbetskraven (diagram 5) finns vad avser att göra presentationer på engelska och matematisk/ekonomiska sammanställningar. Kraven på sådana färdigheter är endast uttalade för enstaka examensgrupper. Att färdigheterna i engelska får så låga värden kan också bero på att de som bor och arbetar utomlands inte kunnat ingå i undersökningen. Muntlig språkfärdighet och serviceinriktning är viktigt för flertalet, men fordras i mycket skiftande utsträckning inom olika yrken. 20

22 Diagram 5. Arbetslivets krav på färdigheter: genomsnitt över utbildningsgrupper, Lunds universitet 2000/01, samt högsta och lägsta krav. i hög grad i viss mån högst krav lägst krav genomsnitt inte alls Matematisk/ekon. presentation Engelska Muntlig presentation Förklara andra Medverka i förändringsarbete Skriftlig presentation Argumentera o övertyga Följa kunskapsutvecklingen Serviceinriktad Använda IT Arbeta i projekt/team Initiativ o kreativ Använda dator som arbetsverktyg Självständigt lösa problem Nedan redovisas för de olika färdigheterna vilka examensgrupper som i sitt arbete upplever högst resp. lägst krav. Tabell 2. Examensgrupper med högst resp. lägst krav på resp. färdighet bland examinerade 2000/2001 från Lunds universitet högst krav lägst krav Självständigt lösa problem flertalet högskoleingenjörer Använda dator som jurister, ekonomer, psykologer arbetsverktyg informatiker Initiativ o kreativ teologer jurister Arbeta i team socionomer jurister IT kont o inf informatiker psykologer, sjukgymnaster Serviceinriktad sjuksköterskor naturvetare Följa kunskapsutvecklingen läkare ekonomer Argumentera o övertyga jurister högskoleingenjörer Skriftlig presentation jurister sjukgymnaster Medverka i förändringar socionomer, arbetsterapeuter jurister Förklara för lekmän teologer högskoleingenjörer Muntlig presentation teologer högskoleingenjörer Presentation på engelska naturvetare, civilingenjörer sjuksköterskor, sjukgymnaster o arbetsterapeuter Matematisk/ekonomisk sammanställning ekonomer sjukgymnaster, arbetsterapeuter Juristerna uppvisar en speciell profil. Deras arbeten kräver i lägre grad medverkan i förändringar, teamarbete och att ta egna initiativ och vara kreativ. Däremot ställs högre krav på dem vad gäller skriftliga redovisningar, argu- 21

23 mentation men också datoranvändning. Högskoleingenjörerna utmärker sig genom att ha lägst krav på att självständigt lösa problem, argumentera och övertyga, förklara för lekmän och muntlig presentation. För sjukgymnaster, tillsammans med andra grupper inom vården, innefattar arbetet i lägre utsträckning skriftlig presentation, kontakt och kommunikation via IT, presentation på engelska och matematisk/ekonomiska sammanställningar. I övrigt skiljer sig färdighetskraven för olika examensgrupper åt bara i enstaka avseenden, t.ex. ekonomerna sysslar mer med matematisk/ekonomiska sammanställningar än övriga men har mindre krav på sig att följa kunskapsutvecklingen inom arbetsområdet. Några examensgrupper återfinns inte alls bland dem som har högsta/lästa krav på specifika färdigheter (fil.kand/mag i beteendevetenskapliga och historisk-filosofiska ämnen samt i statsvetenskap), vilket kan tyda på att deras arbetsuppgifter varierar kraftigt inom resp. examensgrupp. De utexaminerade från Lunds universitet och dem från övriga landet med samma examen beskriver sina arbetsuppgifter på ett mycket likartat sätt. Det finns enstaka undantag. Främst gäller det arbetsterapeuterna från Lund vars arbetsuppgifter ställer större krav på att följa med i kunskapsutvecklingen, använda datorer och att medverka i förändringar. De definierar sig också i betydligt högre utsträckning som tjänstemän än de som utbildats i övriga landet (52 resp. 21%). Ingenjörerna från Lunds universitet uppger högre krav på att kunna kommunicera på engelska men lägre krav på att vara serviceinriktade än övriga. I de studentbarometrar som genomförs fakultetsvis inom universitetet bedömer studenterna hur viktigt de anser det vara att de utvecklar olika kunskaper och färdigheter. I många stycken överensstämmer dessa bedömningar med de krav som deras arbetsuppgifter sedan ställer redan efter något eller några års arbete. Men det finns också färdigheter som under studietiden anses som mycket viktiga men som bara i begränsad utsträckning utnyttjas i arbetslivet. Till dessa hör bl.a. skriftlig redovisning som ingår i alla examensarbeten på universitetet men inte intar samma framträdande roll i arbetet för många utexaminerade. Användningen av datorer och IT intar däremot för flera examensgrupper en mer framträdande roll i arbetslivet än i studierna. 22

24 Färdighetsträningen i utbildningen Förekomst av färdighetsträning De utbildningar de utexaminerade genomgått har i allmänhet tränat de färdigheter som tas upp i undersökningen. Generellt finns ett positivt samband mellan i vilken utsträckning färdigheter behandlats i utbildningen och vad som arbetslivet ställer krav på. Detta tyder på att universitetets utbildningsplanering åtminstone i viss mån sker i medvetande om vilka krav arbetslivet kommer att ställa på studenterna. Bara enstaka examensgrupper uppger sig ha arbetsuppgifter som kräver matematiska/ekonomiska sammanställningar och presentationer på engelska. Dessa har också tränat detta i utbildningen medan examensgrupper utan sådana arbetsuppgifter oftast inte heller haft sådana inslag i utbildningen. Undantag finns dock. Studentbarometrarna visar att på många utbildningar är forskningsanknytningen stark men att anknytningen till arbetslivet är svagare. I dessa utbildningar är det oftast ämnet och kunskapsområdet som står i fokus medan färdigheter som är mer direkt relaterade till förhållanden i arbetslivet har en mer perifer ställning. Det gäller framförallt förmågor som att vara serviceinriktad, kunna förklara för lekmän och att kunna medverka i förändringsarbete. Tabell 3. Utbildningar där mer än var tredje utexaminerad ej färdighetstränats Beteendevetenskap; fil mag/kand Civilingenjörexamen Historisk- filosofiska ämnen; fil mag/kand Informatik; fil mag/kand Juris kandidatexamen Naturvetenskap; fil mag/kand Språkvetenskap; fil mag/kand Statsvetenskap; fil mag/kand Teologie kand Förklara för lekmän/icke-specialister Medverka i förändringar Vara serviceinriktad Vara serviceinriktad Förklara för lekmän/icke-specialister Medverka i förändringar Vara serviceinriktad Förklara för lekmän/icke-specialister Förklara för lekmän/icke-specialister Vara serviceinriktad Medverka i förändringar Vara serviceinriktad Förklara för lekmän/icke-specialister Medverka i förändringar Vara serviceinriktad Förklara för lekmän/icke-specialister Medverka i förändringar Vara serviceinriktad Vara serviceinriktad 23

25 Ovan (Tabell 3) förtecknas de examensgrupper där mer än var tredje student angett att deras arbetsuppgifter ställer krav på en färdighet som inte behandlats i utbildningen. Som framgår är det i huvudsak generella examina som berörs. Den enda generella examensgrupp som har färdighetsträning i alla definierade färdigheter är ekonomerna. Listan kan ses som en rekommendation ur arbetslivssynpunkt att införa mer systematisk övning i vissa färdigheter på följande utbildningar. Förekomsten av färdighetsträning inom olika utbildningar har i stort sett varit oförändrad över åren och densamma vid Lunds universitet och övriga landet. IT-inslagen har emellertid ökat markant under åren, både inom flera yrkesutbildningar (läkar- sjukgymnastik-, jurist-, socionom-, psykolog- och teol kandutbildningar) och utbildningar inom språk och beteendevetenskap. I förhållande till övriga landet utmärker sig teologerna vid Lunds universitet genom att fler uppger att de tränas i engelska och i att använda dator/it. Bedömning av utbildningens färdighetsträning Det finns en tydlig tendens till att den färdighetsträning som förekommer också gillas. I de fall många studenter saknat erfarenhet av viss färdighetsträning så har resterande studenter också varit mindre nöjda med utbildningen i detta hänseende. Diagram 6. Tillfredsställelse med utbildningen i relation till färdighetsträning i utbildning 5. 5 Tillfredsställelse med färdighetsträningen < 50% 50% 60% 70% 80% 90% Förekomst i utbildningen 100% Vi har ovan noterat att färdigheter som i hög grad kommer till användning i arbetslivet vanligen också behandlas i utbildningen. Det finns också ett positivt samband mellan arbetslivets krav och tillfredsställelsen med utbildningen. De utexaminerade är mer nöjda med den träning de fått av färdigheterna som är relevanta för deras arbete än vad som gäller färdigheter som mer sällan utnyttjas i deras arbete. 24

26 Diagram 7. Tillfredsställelse med utbildningen i relation till arbetskraven 5 Tillfredsställelse med utbildningen mycket nöjd mycket missnöjd inte alls Arbetskrav i hög grad I diagram 8 nedan redovisas i stigande ordning hur nöjda de utexaminerade är med utbildningens behandling av de olika färdigheterna. Diagram 8. Tillfredsställelse med utbildningens färdighetsträning: genomsnitt över utbildningsgrupper, Lunds universitet 2000/01, samt högsta och lägsta krav max min snitt 2 1 Engelsk presentation Serviceinriktad Medverka i förändringar Förklara för lekmän Matematisk beräkning IT kont o inf Argumentera o övertyga Muntlig presentation Använda dator som arbetsverktyg Följa kunskapsutvecklingen Initiativ o kreativ Arbeta i team Skriftlig presentation Självständigt lösa problem 25

27 Studenterna är mest nöjda med färdighetsträningen i att självständigt lösa problem, skriftlig presentation, samarbeta med andra, ta egna initiativ och vara kreativa samt att följa kunskapsutvecklingen inom området. Samtliga dessa är i någon mening forskningsförberedande färdigheter. Som framgår av diagram 8 är bedömningarna mellan olika utbildningar ganska likartad. Även på de utbildningar som får lägst betyg (se tabell 4) är studenterna vanligen nöjda med träningen av dessa färdigheter. Överlag överensstämmer bedömningarna några år efter examen med dem som görs under studietiden i studentbarometrarna 17. Utbildningarnas starka och svaga sidor framkommer redan då. Tabell 4. Utbildningar med högst resp. lägst tillfredsställelse med färdighetsträningen bland examinerade 2000/2001 från Lunds universitet Mest tillfreds med utbildningen Minst tillfreds med utbildningen Självständigt lösa problem civilingenjörer, statsvetare informatiker Skriftlig presentation teologer, stats- o beteendevetare läkare Arbeta i team/samarbeta socionomer språkvetare Initiativ o kreativ hist-fil, statsvetare jurister Följa kunskapsutvecklingen läkare, sjuksköterskor informatiker Använda dator som arbetsverktyg ingenjörer teologer Muntlig presentation naturvetare civilingenjörer, informatiker Argumentera o övertyga statsvetare civilingenjörer IT information o kommunikation informatik teologer Matematisk/Ekonomisk beräkning civilingenjörer språkvetare Förklara för lekmän läkare jurister, ekonomer Medverka i förändringar socionomer jurister Vara serviceinriktad sjuksköterskor civilingenjörer Engelsk presentation statsvetare, naturvetare sjukgymnaster, sjuksköterskor Minst tillfredsställande fungerar träningen av färdigheter som under de första yrkesverksamma åren bara krävs av enstaka examensgrupper, såsom presentationer på engelska och matematiska beräkningar/sammanställningar. En kritisk bedömning av språkfärdighetsträningen i engelska finns på många utbildningar redan under studietiden enligt Studentbarometrarna. Den stora spridningen visar dock att på vissa utbildningar är studenterna klart nöjda med uppövningen av färdigheter i språk och matematik. Flera utbildningar ger otillräcklig träning i att förklara för andra, medverka i förändringsarbete och i att vara serviceinriktad. Detta är färdigheter som bru- 17 Se 26

28 kas i arbetslivet, men som otillräckligt stimuleras inom högskolan. Inom vissa utbildningar behandlas en eller flera av dessa färdigheter inte alls. Den utbildning som får flest högsta-värden av studenterna är statsvetenskap. Socionomutbildningen erhåller högsta betyg i de två färdigheter som de utexaminerade socionomerna praktiserar mer än övriga examensgrupper. Civilingenjörsutbildningarna får två högsta ranking och tre lägsta medan informatik intar en första plats och tre jumboplatser. Jurister ger sin utbildning tre lägsta betyg, varav två dock gäller färdigheter som de knappast alls använder i sina hittillsvarande arbeten. Över åren har tillfredsställelsen med utbildningarnas färdighetsträning i allmänhet ökat, både vid Lunds universitet och i övriga landet. Förstärkningen har varit någon starkare vid Lunds universitet, vilket kan ha ett samband med den uppmärksamhet som riktats på träning av generiska färdigheter inom olika projekt vid universitetet (t.ex. Core curriculum- och Kommunikationsprojekten) ägnat generiska färdigheter. I diagrammet nedan anges hur många utbildningar som fått bättre omdöme bland examinerade 2000/01 än bland examinerade 1996/97. Övriga utbildningar har fått en i stort sett likartad bedömning över åren. Endast i undantagsfall har utbildningar/färdighetsträning fått försämrade omdömen. Detta redovisas i så fall i avsnitten om resp. examensgrupp. Diagram 9. Antal utbildningar som fått förbättrat omdöme 18 per färdighet. IT f kontakt o information Medverka i förändringsarbete Använda dator som arbetsverktyg Projekt/teamarbete Förklara för andra Muntlig presentation Argumentera o övertyga Skriftlig presentation Engelska Lund Övriga landet Självständigt lösa problem antal utbildningar 18 Som förbättring har här räknats att medelvärdet för resp. färdighet per utbildning ökat med mer än 0,4 på en skala

29 Som framgår av diagram 9 kan förbättringar främst noteras vad gäller användningen av IT och datorer. Fler utbildningar vid Lunds universitet än motsvarande i övriga landet har över åren fått bättre omdömen främst om träningen i muntlig och skriftlig presentation samt i att kunna förklara för andra. Förändringarna är emellertid inte jämnt fördelade över utbildningarna (diagram 10). Medan de olika årskullarna av utexaminerade på läkar-, jurist- och naturvetenskapliga utbildningar vid Lunds universitet gett allt bättre omdömen över träningen av de flesta färdigheter så har andra utbildningar fått ungefär samma omdömen av alla tre årskullarna vad gäller de flesta eller flertalet färdigheter. Diagram 10. Antal färdigheter som fått förbättrat omdöme 19 per utbildning. Läkare Jur kand Naturvetenskap Ekonomi Sjukgymnast Historisk- filosofiska ämnen Beteendevetenskap Statsvetenskap Högskoleingenjör Socionom Språkvetenskap Psykolog Informatik Civilingenjör Teol kand Lund Övriga landet antal Att många utbildningar vid Lunds universitet i flera avseenden förbättrat sin färdighetsträning i högre grad än i övriga landet innebär inte att utbildningarna totalt sett fått bättre omdömen. De som avlade examen 1996/97 vid Lunds universitet var i snitt över utbildningarna något mindre nöjda med sin färdighetsträning än utexaminerade i övriga landet. Det var främst behandlingen av att kunna förklara för andra samt muntlig och skriftlig språkfärdighet som fick sämre omdömen vid Lunds universitet. Förbättringar vid utbild- 19 Som förbättring har här räknats att medelvärdet för resp. utbildning per färdighet ökat med mer än 0,4 på en skala

30 ningar vid Lunds universitet har lett till att tillfredsställelsen år 2004 i stort sett är densamma som i övriga landet vad gäller var och en av färdigheterna, sett över alla utbildningar. Det finns däremot skillnader mellan olika utbildningar. När de utexaminerade 1996/97 c:a tre år senare bedömde den utbildning de gått var jurister och sjukgymnaster från Lunds universitet mindre nöjda med sin färdighetsträning än de som examinerats i övriga landet. Dessa utbildningar har utvecklats starkt så att senare årskullar ser minst lika positivt på sin utbildning som dem som utbildats i övriga landet. Utbildningarna i informatik och språkvetenskap har å andra sidan haft en starkare utveckling i övriga landet än vid Lunds universitet. Naturvetenskaplig utbildning och socionomutbildning vid Lunds universitet fick redan år 2000 goda omdömen och har också därefter utvecklats positivt. Omläggningen av läkarutbildningen i början på 90-talet har avsatt tydliga resultat i bedömningen av färdighetsträningen både vid Lunds universitet och i övriga landet. När alumnerna år 2004 gör en helhetsbedömning av den utbildning de avslutade 2000/01 påverkas denna rimligen av erfarenheter i arbetslivet. Över 90% av de utexaminerade är nöjda med sin utbildning, var tredje t.o.m. mycket nöjd. Mest nöjda är läkare och naturvetare, tätt följda av civilingenjörer och jurister. Utbildningarnas ämnesinnehåll bidrar i hög grad, men för civilingenjörerna är det främst examensarbetet som framhålls positivt. Undervisningen får särskilt gott betyg av naturvetarna från Lunds universitet. Omdömena om arbetsterapeut- och informatikutbildningarna vid Lunds universitet avviker på ett ofördelaktigt sätt både från motsvarande utbildningar i övriga landet och från andra utbildningar inom universitetet. De flesta är nöjda med sin utbildning, men få är mycket nöjda. Mer än 20% är missbelåtna. Kritiken avser såväl ämnesinnehåll, undervisning, studiemiljö som examensarbete. Vad gäller arbetsterapeuterna kan bedömningen ha påverkats av deras arbetsvillkor i form av deltidsarbeten och lönevillkor. Praktik och arbetsförlagd utbildning får goda omdömen där de finns, dvs. inom läkar-, vård-, psykolog- och socionomutbildningarna. Övriga utbildningar kritiserar snarare bristen på praktik och arbetsförlagd utbildning. 29