Inventering av dagflygande ängsfjärilar vid Västra Boda i Eda kommun 2011.

Transkript

1 Inventering av dagflygande ängsfjärilar vid Västra Boda i Eda kommun Version , Av Dan Mangsbo, DM Naturvård Sammanfattning Följande inventering har utförts på uppdrag av Hushållningssällskapet i Värmland. Inventeringens syfte har varit att undersöka förekomsten av dagflygande ängsfjärilar på de öppna markerna vid Västra Boda, väster om Gårdstjärnet. Utöver dagflygande ängsfjärilar har även viss uppmärksamhet ägnats åt övriga lätt identifierbara arter av insekter som lever på ängsmark. I första hand handlar det om vildbin, blomflugor och skalbaggar. Inventeringen utfördes vid fem tillfällen under tiden 10 juni till 8 augusti, Totalt observerades 27 arter av äkta dagfjärilar och 14 arter av dagflygande ängsfjärilar inom familjerna mätare, spinnare, svärmare, bastardsvärmare och nattflyn. Sammanlagt noterades fem rödlistade fjärilar och ett rödlistat vildbi vid inventeringen. Av särskilt intresse är den uppenbart starka förekomsten av brun gräsfjäril som är en internationell raritet och Värmlands landskapsinsekt. En fortsatt hävd av ängsmarkerna är avgörande för arternas framtid inom området. Översiktlig beskrivning av området Västra Boda ligger i en småskaligt uppodlad skogsbygd vid Gårdstjärnet drygt 2 km norr om Skillingmarks kyrka i Eda kommun. Det 9 ha stora inventeringsområdet ligger på västra sidan av Gårdstjärnet där det finns fyra gårdar med tillhörande öppna marker. Området öster om vägen och öster om bäcken som rinner mellan Sigurdstjärnet och Gårdstjärnet har inte inventerats. På häradsekonomiska kartan från framgår ett 30-tal åkertegar inom inventeringsområdet och betydande delar av de fyra gårdarnas omgivningar markeras som ängs- och hagmark. Den öppna markens utbredning idag påminner till stor del om läget som framgår av den ekonomiska kartan från Åkerbruk med spannmål pågick i viss utsträckning fram till 1960-talet. Därefter har åkrarna successivt övergått till vall och ängsmark med slåtter. Sedan tamboskapen lämnat området har dock markskötseln varit inriktad på att förhindra igenväxning. Slåtter sker årligen med traktorburet slåtteraggregat och vegetationen får ligga kvar på marken efter slåtter. Vid den västra gården finns en gammal, fin och artrik slåtteräng som ännu sköts på traditionellt vis med slåtter och höbärgning. I sydligaste delen av inventeringsområdet är hävden numera svag och igenväxning pågår. Metod Vid samtliga inventeringstillfällen har större delen av respektive ängsavsnitt vandrats över i lugnt tempo. Fokus har legat på att försöka finna samtliga vid besöken aktiva fjärilar. Håv, kikare och kamera har använts som hjälpmedel. 1

2 Resultat Inventeringarna genomfördes vid fem tillfällen: 1. 10/6, eftermiddag, +19, halvklart, måttlig vind 2. 16/6, kl , +20, växlande molnighet, måttlig vind 3. 4/7, kl , +22, växlande molnighet, svag måttlig vind 4. 20/7, kl , +18, molnigt växlande molnighet, svag vind 5. 8/8, eftermiddag, +19, växlande molnighet, frisk vind Detaljerad områdesbeskrivning Delområde A, 1,6 ha (delområdesavgränsningar framgår av bilaga 1) Området består till stora delar av gammal åkermark, men har idag en ängsflora som ger karaktär av finare ängsmark. Slås årligen med traktorburet slåtteraggregat i mitten av juli och vegetationen lämnas kvar på marken efter slåtter. I norra delen (närmast vägen) är marken våt, i övrigt svagt sluttande frisk fuktig mark. Örtrikt område, bl a slåttergubbe (en grupp med 11 ex N /O ), ormrot, skogsnattviol, prästkrage, ängsskallra, fyrkantig johannesört och ängsvädd. Tistlarna (borsttistel och kärrtistel förekommer rikligt) ger ängen en speciell karaktär under högsommaren. På den våta marken i norr växer bl a hirsstarr, sumpmåra och tuvor med knapptåg. Vy mot sydväst från infarten till Bråten. Bilden tagen den 20 juli, några dagar efter slåtter. Delområde B, 0,3 ha 2

3 Del av området slås med traktorburet slåtteraggregat och vegetationen lämnas kvar på marken efter slåtter. På ett torrare avsnitt växer bl a brudsporre (drygt 20 ex), ormrot, jungfrulin, sammetsdaggkåpa, fyrkantig johannesört, Jungfru Marie nycklar och skogsnattviol. Odlingsrösena är igenväxta med björksly och smågranar och omgivningarna sluter sig allt mer. Botaniskt intressant område med restaureringspotential som slåtteräng. Igenväxande odlingsrösen och vildvuxen ängsmark sydost om Bråten. Delområde C, 0,7 ha Ohävdat och lite svårtillgängligt ängsavsnitt som har en karaktär av vildvuxen skogsäng med dominans av högre örter bl a älggräs, kärrtistel, borsttistel, skogssäv, strätta och ängsvädd. Ställvis påträffas lägre örter som gökblomster, stor blåklocka, nysört och skogsklöver. Trots betestryck från älg så växer smågranar och lövsly in från omgivningarna. Ett flertal yviga ängsgranar breder ut sig alltmer och beskuggningen är påtaglig. Inom området finns flera odlingsrösen som är igenväxta med björksly och smågranar. 3

4 Övergiven ängsmark av skogsängstyp Delområde D, Bråten, 0,6 ha Närmast gården finns torr till frisk ängsmark. Intill hällar växer en kortvuxen ängsvegetation med bl a kattfot, gråfibbla, jungfrulin, styvmorsviol, ängsviol, ormrot, gul fetknopp, gulsporre, femfingerört, ärenpris, stagg, knägräs, blåsuga, rödkämpar, fyrkantig Johannesört och gulmåra. Ställvis växer även grupper med rödklint, åkervädd, smörboll och brandgul lilja. Delområde E, Väster om Bråten, 0,9 ha Detta område beskrivs som äng och gammal åkermark i Ängs- och betesmarksinventeringen (objekt 590-JIF). Till stora delar gammal åkermark, idag ängsmark som slås med traktorburet slåtteraggregat i mitten av juli. Vegetationen lämnas kvar på marken efter slåtter. Marken är frisk till fuktig och bland örterna märks gökärt, kråkvicker, gulvial, rödklöver, smörblomma, daggkåpa, prästkrage, ängssyra, stormåra, röllika, humleblomster, smörboll, gökblomster, förgätmigej, kärrtistel, borsttistel, ormrot, ängsskallra, hundloka och rödklint. I sydöstra delen är marken våtare och vegetationen domineras av älggräs, borsttistel, knapptåg, skogssäv och strätta. 4

5 Väster om Bråten, vy mot väster. Bilden tagen den 20 juli, några dagar efter påbörjad slåtter. Delområde F, Långsmal ängsmark i väster, 0,8 ha Kort, långsmal ängsmark med slåtter i mitten av juli, vegetationen lämnas kvar på marken efter slåtter. Marken är torrare jämfört med övriga lägre belägna ängsavsnitt och har ställvis karaktär av torräng. Bland örterna märks prästkrage, rödklöver, vitklöver, käringtand, gökärt, gulvial, gråfibbla, hagfibbla, ormrot, smörblomma, ängssyra, daggkåpa, gökblomster, borsttistel, kärrtistel och hundloka. Delområde G, Slåtterängen väster om den västra gården, 1,0 ha Detta område beskrivs som äng i Ängs- och betesmarksinventeringen (objekt BC9-NPC). Idag är det en välskött slåtteräng som sköts enligt åtgärdsplan med slåtter i mitten av juli och vegetationen tas om hand därefter. Marken är frisk med inslag av torrare partier. Över 500 blommande slåttergubbar inräknades en imponerande syn. Brudsporre, skogsnattviol, Jungfru Marie nycklar, gökärt, häckvicker, skogsnäva, klockpyrola, klotpyrola, vitpyrola, jungfrulin, ormrot, kattfot, liten blåklocka, stor blåklocka och stagg är andra trevliga inslag i slåtterängens artrika flora. 5

6 Södra delen av slåtterängen, vy mot norr. Bilden tagen den 20 juli, några dagar efter slåtter. Norra delen av slåtterängen, vy mot söder. Bilden tagen den 20 juli, några dagar efter slåtter. Delområde H, Stora vallen öster västra gården, 1,8 ha Till stora delar gammal åkermark, idag ängsmark som slås med traktorburet slåtteraggregat i mitten av juli. Vegetationen lämnas kvar på marken efter slåtter. Marken är frisk och bland örterna märks gökärt, häckvicker, gulvial, käringtand, rödklöver, smörblomma, humleblomster, teveronika, daggkåpor, ängssyra, gökblomster, ormrot, ängsskallra, 6

7 prästkrage och skogsnäva. Under högsommaren ger högväxta exemplar av strätta, kärrtistel och borsttistel ängen en speciell karaktär. Örtrik vall öster om västra gården, vy mot väster. Bilden tagen den 20 juli. Delområde I, Ängsmarker norr om västra gården, 1,3 ha Avser ängsmarker runt ett större delvis förbuskat odlingsröse. Marken är frisk till fuktig och ställvis våt. Bland örterna märks smörblomma, smörboll, humleblomster, rödklöver, skogsklöver, teveronika, ormrot, gökärt, gulvial och ängssyra. På våt mark öster om odlingsröset växer rikligt med kärrtistel, strätta och ängsvädd. I västra delen finns ett fuktängsparti med mossor, starrtuvor och kråkklöver. Området slås med traktorburet slåtteraggregat i mitten av juli. Vegetationen lämnas kvar på marken efter slåtter. 7

8 Ängsmark norr om västra gården, vy mot nordost. Bilden tagen den 20 juli. Påträffade arter Gräsgrön guldbagge Cetonia aurata Olivgrön guldbagge Protaetia cuprea Humlebagge Trichius fasciatus Gulröd blombock Stictoleptura rubra Fyrbandad blombock Leptura quadrifasciata Skinnbaggen Corizus hyoscyami Rödbandad geting Vespula rufa Jordsnyltgeting Vespula austriaca Skogsbandbi Halictus rubicundus Fibblesmalbi Lasioglossum leucozonium Tandsandbi Andrena denticulata Storfibblebi Panurgus banksianus En hane fotograferades i en gråfibbla i slåtterängens torrbacke 20 m norr om jordkällaren vid västra gården den 4 juli vilket utgör det västligaste fyndet av arten i Värmland. I Norge är storfibblebiet rödlistat i kategorin Starkt hotad (EN) och det finns fynd från endast en lokal i Akershus på senare år. Kanske är arten förbisedd i gränstrakterna mot Värmland? Storfibblebiet har under de senaste åren påträffats på närmare 50 lokaler i Värmland. De flesta lokalerna återfinns i Klarälvdalens småskaliga odlingslandskap. I Sverige är arten rödlistad i kategorin Sårbar (VU). 8

9 Storfibblebi hane i en gråfibbla i slåtterängens torrbacke 20 m norr om jordkällaren vid västra gården den 4 juli. Långhornsbi trevlig följeslagare i örtrika, friska ängsmarker. Hanen är omisskännlig med sina långa antenner. Långhornsbi Eucera longicornis Ängstapetserarbi Megachile versicolor Gökbin Nomada sp. En familj (34 svenska arter) av bin som parasiterar på andra solitära bins bon. Arter ur denna familj är generellt svåra att artbestämma i fält. Vid granskning av foton upptäcktes två arter - smågökbi Nomada flavoguttata och strimgökbi Nomada striata. Bilderna togs på torrängen 20 m norr om jordkällaren vid västra gården den 4 juli. Bilder från slåtterängen den 16 juni visar dessutom en trolig hona av vialgökbi Nomada villosa, men för säker artbestämning krävs insamling. Vialgökbiet är rödlistat i kategorin Nära hotad (NT) i Sverige och är tidigare inte rapporterat från Värmland. Nyligen gjordes dock ett fynd av arten vid Eidsvik i Hedmark, cirka 3 mil från Västra Boda. I Norge är vialgökbiet rödlistat i kategorin Starkt hotad (EN). Vialgökbiet parasiterar på vialsandbi Andrena lathyri som gärna besöker blommor av gökärt. Jordsnylthumla Bombus bohemicus Åkersnylthumla Bombus campestris Ängssnylthumla Bombus sylvestris Åkerhumla Bombus pascuorum Gräshumla Bombus ruderarius Haghumla Bombus sylvarum Trädgårdshumla Bombus hortorum Blåklockshumla Bombus soroeensis Obestämd jordhumla Bombus cryptarum/lucorum/magnus Hushumla Bombus hypnorum Ängshumla Bombus pratorum Allmän ängsmätare Ematurga atomaria Svartribbad vitvingemätare Siona lineata Grå syremätare Timandra griseata 9

10 Gråbandad lövmätare Scopula immorata Allmän backmätare Scotopteryx chenopodiata Backfältmätare Xanthorhoe montanata Dyster fältmätare Epirrhoe tristata Förväxlad fältmätare Epirrhoe alternata Metallvingesvärmare Adscita statices Allmänt förekommande inom hela inventeringsområdet. Fjärilen besöker ofta blå blommor t ex åkervädd, skogsnäva och tistlar. Larven lever främst på ängssyra (Berglind m fl 2010). Arten är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT). Svävfluglik dagsvärmare Hemaris tityus Ett exemplar på slåtterängen vid västra gården den 10 juni. Fjärilen födosöker på nektarrika blommor, t ex skogsnäva och gökärt. Larven lever på ängsvädd och åkervädd (Hydén m fl 2006). Arten är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT). Rödfransad björnspinnare Diacrisia sannio Mindre igelkottspinnare Parasemia plantaginis Gulbrokigt slåtterfly Euclidia glyphica Platinafläckat metallfly Autographa bractea Smultronvisslare Pyrgus malvae Svartfläckig glanssmygare Carterocephalus silvicola Ängssmygare Ochlodes sylvanus Makaonfjäril Papilio machaon Skogsvitvinge Leptidea sinapsis Kålfjäril Pieris brassicae Rapsfjäril Pieris napi Svavelgul höfjäril Colias palaeno Nässelfjäril Aglais urticae Skogspärlemorfjäril Argynnis adippe Ängspärlemorfjäril Argynnis aglaja Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Älggräspärlemorfjäril Brenthis ino Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris Prydlig pärlemorfjäril Boloria euphrosyne Brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene Sotnätfjäril Melitaea diamina 6 ex den 16 juni. Fjärilen flyger på öppna fuktiga ängsmarker i skogslandskapet. Larven lever på flädervänderot (Eliasson m fl 2005) som växer lite varstans i diken intill områdets ängsmarker. Arten är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT). Skogsnätfjäril Melitaea athalia Kvickgräsfjäril Pararge aegeria Brun gräsfjäril Coenonympha hero I mitten av juni var brun gräsfjäril den vanligaste dagfjärilen inom inventeringsområdet. Arten trivs på blomrika väl solexponerade ängsmarker omgivna av skog i trakter med ett småskaligt jordbrukslandskap (Berglind m fl 2010). Fjärilen söker nektar på främst smörblomma och larven lever på olika gräs (Berglind m fl 2010). Den bruna gräsfjärilen är en internationell raritet som har sin huvudsakliga västeuropeiska förekomst i Värmland och Dalarna. Arten är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT). 10

11 Brun gräsfjäril - internationell raritet och vanligaste dagfjärilen vid Västra Boda. Sotnätfjäril trivs på fuktig ängsmark med flädervänderot inom flygavstånd. Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Skogsgräsfjäril Erebia ligea Violett blåvinge Plebejus optilete Ängsblåvinge Polyommatus semiargus Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Ett ex på ängen väster om Bråten den 16 juni. Trivs i friska ängsmarker med traditionell hävd. Födosöker ofta på smörblommor och larven lever främst på ängssyra (Eliasson m fl 2005). Arten är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT). Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Tvåbandad getingfluga Chrysotoxum bicinctum Trebandad skogsblomfluga Dasysyrphus tricinctus Grön vinkelblomfluga Didea alneti Humlelik barrblomfluga Eriozona syrphoides Ett exemplar av denna storväxta och vackra blomfluga upptäcktes på den fuktiga ängen väster om Bråten den 20 juli. Arten lever i gläntor på ängar i anslutning till barr- och blandskogar och besöker vita blommor t ex strätta (Bartsch m fl 2009). Den har påträffats i stora delar av landet med beskrivs vara sällsynt (Bartsch m fl 2009). 11

12 Violettkantad guldvinge trivs i friska ängsmarker med traditionell hävd. Humlelik barrblomfluga på en blomma av strätta, fuktängen väster om Bråten den 20 juli. Fältslamfluga Eristalis interrupta Mörk slamfluga Eristalis intricaria Mörk kärrblomfluga Helophilus affinis Ljus lyktblomfluga Leucozona glaucia Bred narcissblomfluga Merodon equestris Ljungtorvblomfluga Sericomyia silentis Humleblomfluga Volucella bombylans Fönsterblomfluga Volucella pellucens Diskussion Västra Boda är ett bra exempel på öppna marker med en historik av åkerbruk som har blivit fina fjärilsmiljöer efter det att bruket upphört och örter vandrat in från omgivningarna. Karaktärsarter i dessa nyblivna ängsmarker vid Västra Boda är gulvial, gökärt, kråkvicker, smörblomma, stormåra, humleblomster, gökblomster, ängsskallra, fyrkantig Johannesört, kärrtistel och borsttistel. Ställvis växer också rödklint, åkervädd och ängsvädd. Slåttergynnade örter som ormrot och jungfrulin påträffas där vegetationen är lite glesare. Vid jämförelse med en fjärilsinventering som gjordes på ängsmarker inom naturreservat och andra skyddade områden 2006 (Lötberg & Mangsbo 2006) kan konstateras att ängsmarkerna vid Västra Boda står sig väl mot andra mer kända ängsmarker i västra Värmland. 27 arter av äkta dagfjärilar påträffades vid Västra Boda vilket kan jämföras med t ex Lafallhöjden i Arvika kommun (29 arter) samt Humsjön och Kammesmakk i Sunne kommun med 28 respektive 25 påträffade arter av dagfjärilar. 12

13 Förklaringen till artrikedomen bland fjärilarna vid Västra Boda står sannolikt att finna i traktens ännu sammanhängande nätverk av blomrika ängsmiljöer och den omväxlande topografin som skapar en variation av torr, frisk, fuktig och våt mark. God tillgång på landskapselement som odlingsrösen och diken förstärker också värdet. Därmed tillgodoses fjärilarnas hela livscykel från ägg, via larv- och puppstadie till flygande fjäril. Särskilt intressant är den starka förekomsten av brun gräsfjäril som är en internationell raritet med sin huvudsakliga västeuropeiska förekomst i Värmland och Dalarna. Arten har relativt enkla livskrav men hotas av igenväxning och igenplantering (Cassel Lundhagen 2004, Berglind m fl 2010). Den bruna gräsfjärilen har blivit något av en symbolart för övergivna skogsängar och gammal åkermark som utvecklat en örtrik ängsvegetation (Berglind m fl 2010). Dessa miljöer utgör generellt en mycket värdefull biotop för både fjärilar och andra insekter. Det botaniskt intressanta slåtterängen (med bl a 500 slåttergubbar) vid den västra gården sköts enligt en åtgärdsplan på traditionellt vis med slåtter och höbärgning i mitten av juli. Övriga öppna marker inom inventeringsområdet slås årligen i mitten av juli med traktorburet slåtteraggregat och vegetationen får ligga kvar på marken efter slåtter. Långsiktiga effekter på flora och insektsliv av sådan skötsel är ett intressant forskningsområde och en aktuell frågeställning i skogstrakter med få betesdjur och liten efterfrågan på hö. Lämnas vegetationen kvar efter slåtter så göds marken vilket leder till en mer ensartad och kvävegynnad flora. Utbudet av nektarrika blommor för fjärilar och värdväxter för larver förväntas därmed minska vilket i första hand drabbar arter som är specialiserade till vissa växter. Strängar med multnande hö befaras också ha en negativ effekt på fjärilarnas larvutveckling. Det är därför intressant att notera både förekomsten av örter och den uppenbart artrika fjärilsfaunan på de gamla åkermarkerna vid Västra Boda som skötts på liknande sätt i över 40 år efter att åkerbruket upphört. Ängsmarkerna vid Västra Boda är därför ett lämpligt studieobjekt och uppföljande inventeringar är önskvärda. Källor: Bartsch, H., Binkiewicz, E., Rådén, A. & Nasibov, E Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Syphinae. Diptera: Syrphidae: Syrphinae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Berglind, S-Å., Enfjäll, K., Mangsbo, D. & Nilsson, T Hotade arter i Värmland. Länsstyrelsen i Värmlands län. Cassel Lundhagen, A Igenväxning och isolering hotar den bruna gräsfjärilen (Coenonympha hero) i jordbrukslandskapet. Entomologisk tidskrift 125 (2004) s Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmer, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperidae Nymphalidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hydén, N., Jilg, K. & Östman, T Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Ädelspinnare tofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae - Lycmantriidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Jordbruksverket, Ängs- och betesmarksinventeringen

14 Lötberg, L. & Mangsbo, D Basinventering av dagfjärilar (manus). Länsstyrelsen i Värmlands län. Bilaga 1. Karta med avgränsning av delområden 14