Samrådsredogörelse ÖP2030 SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Sammanställning av inkomna synpunkter under samråd Översiktsplan Översiktsplan för Piteå

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Sammanställning av inkomna synpunkter under samråd Översiktsplan 2030 Översiktsplan för Piteå

2 Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: Vad är en översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut kring hur mark, vatten och bebyggd miljö ska utvecklas, bevaras och användas. Planen är inte rättsligt bindande, men är tyngre än andra beslutsunderlag genom sin förankring i en planeringsprocess som garanterar samråd och insyn. Översiktsplanen lägger fast långsiktiga övergripande strategier. Den ska fungera som ett stöd för det interna arbetet och ge riktlinjer för detaljplans- och bygglovshantering, vilket innebär att den måste vara aktuell och spegla politiska bedömningar. I Piteå är målet att översiktsplaneringen ska vara en kontinuerlig process där kommunfullmäktige en gång under varje mandatperiod tar ställning till om översiktsplanen är aktuell. Denna översiktsplan omfattar utvecklingen i kommunen i första hand fram till och med 2030, men innehåller även tankar på fortsatt utveckling. Du hittar mer information kring översiktsplaner på

3 synpunkter under samråd Översiktsplan 2030 Samrådsredogörelse ÖP2030 Läsanvisningar Tidigare har Piteå haft en översiktsplan indelad i tre områden, Stadsbygd (2001), Landsbygd (2007) och Skärgård (2004). ÖP2030 ersätter dessa handlingar och beskriver önskvärd utveckling inom hela kommunen. ÖP 2030 består av följande handlingar: Översiktsplan för Piteå PLANSTRATEGI Samrådshandling juni 2015 PLANSTRATEGI & MARK- OCH VATTENANVÄNDINGSKARTA Planstrategin pekar ut strategier och handlingsriktningar gällande mark- och vattenanvändning i kommunen fram till och med Ord som i text markeras med kursiv stil är begrepp som används i mark- och vattenanvändningskartan. + DIGITALT KARTVERKTYG Där denna symbol förekommer finns hänvisning var mer information att hämtas. Översiktsplan för Piteå PLANERINGSUNDERLAG Bilaga BILAGA PLANERINGSUNDERLAG Planeringsunderlaget visar nuläget, var är kommunen idag i sitt arbete, vilka förutsättningar finns att jobba med. Där denna symbol förekommer har viktiga hållbarhetsaspekter kopplat till avsnittet tydliggjorts. Alla strategier som redovisas ska genomsyras av hållbarhetskriterierna, social- ekologisk och ekonomisk hållbarhet och all planering utgår från dem. Översiktsplan för Piteå KONSEKVENSER Bilaga BILAGA KONSEKVENSER Bilagan visar konsekvenserna av strategierna och förändringarna i mark- och vattenanvändningen samt en bedömning mot nollalternativet. SYNPUNKTER Lämna gärna dina synpunkter på Översiktsplan Synpunkter ska vara kommunen tillhanda senast 15 augusti Översiktsplan för Piteå SAMRÅDSREDOGÖRELSE Sammanställning av inkomna BILAGA SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samrådsredogörelsen är en sammanställning samt svar på inkomna synpunkter under samråd av ÖP 2030 Skicka synpunkter till: Piteå kommun Samhällsplanering Piteå e-post: samhallsplanering@pitea.se Tematiskt tillägg: Vindbruksplan Översiktsplan 2030 Projektledning: David Sundström, Jessica Nilsson, Frida Åkerström och Maria Öberg Layout: Eva Lestander

4 ii Innehåll 1. Inledning... 1 Vad är en samrådsredogörelse?... 1 Samrådsskedet... 1 Vilka har svarat? Inkomna yttranden... 2 Statliga myndigheter... 2 Kommuner Bolag, partier, organisationer och föreningar Privatpersoner CityPlanner Arena för Demokrati Temamöten Temamöte: Skärgården Temamöte: Havet, vattnet, naturen PiteåPanelen En levande landsbygd och en modern stadskärna Klimat, hälsa och säkerhet Hållbara resor och transporter Havet, vattnet och naturen Näringsliv och sysselsättning Övriga justeringar... 81

5 1 1. Inledning Vad är en samrådsredogörelse? Samrådsredogörelse ingår som en bilaga till utställningsversionen av översiktsplanen. Syftet med en samrådsredogörelse är att beskriva hur samrådet har bedrivits och visa vilka förändringar som föranletts av samrådet. En samrådsredogörelse ska även bemöta och redovisa synpunkter som inkommit. Ansvariga politiker och tjänstemän har läst och diskuterat de inkomna yttrandena. I denna samrådsredogörelse redovisas en sammanvägning av samrådssvaren för att underlätta läsbarhet och analysen. Samrådsskedet Samråd för Piteås ÖP2030 pågick under en längre period, till och med den 31 oktober 2015, i syfte att ge medborgare, föreningar och olika parter möjlighet att yttra sig om planförslaget. Ambitionen har varit att tillsammans med olika intressegrupper skapa tillfällen att diskutera innehållet i planen. Att engagera kommuninnevånarna är en stor utmaning och kommunen jobbar med ett ständigt utvecklingsarbete inom det området. Innan handlingarna var helt färdigställda har planen kommunicerats. Både politiker och tjänstemän var ute på skolor, samvaron och så vidare, samt olika workshops har genomförts. Översiktsplanen är indelad i fem olika temaområden. Dessa teman har, under samrådstiden redovisats vid olika temamöten och workshops där synpunkter samlats in. Samrådshandlingar har funnits tillgängliga i Stadshusets foajé, vid avdelningen Fysisk planering, vid kommunens Medborgarplats i Stadsbiblioteket samt via kommunens hemsida. Det har även funnits en utställning har varit på turné och medborgarna har kunnat ta del av handlingarna vid biblioteken i Hortlax, Sjulnäs och i Norrfjärden. Inkomna synpunkter har kunnat lämnas via webben samt skriftligen. Vilka har svarat? Under perioden för samråd har drygt 80 stycken yttranden inkommit via e-post eller via vanlig post. Utöver det har det även inkommit synpunkter under våra temamöten, öppna möten eller via andra samrådsmöten. Statliga myndigheter 13 Kommuner 2 Bolag, organisationer och föreningar 22 Privatpersoner 44

6 2 2. Inkomna yttranden För att underlätta läsningen har nedanstående yttranden sammanfattats och redovisas inte alltid i sin helhet, utan är till viss del förkortade. Alla inkomna yttranden i sin helhet finns registrerade hos Piteå kommun. Statliga myndigheter Försvarsmakten Försvarsmakten ställer sig frågande om det tematiska tillägget Vindbruksplanen har aktualiseras i översiktsplanen. Om så är fallet hänvisar Försvarsmakten till sitt tidigare yttrande FM :2 daterat Svar på yttrande: Vindbruksplanen antogs av KF och vann laga kraft Länsstyrelsen Norrbotten 1. Planens disposition och dokument Länsstyrelsen i Norrbotten tycker att översiktsplanen i sin helhet är pedagogiskt och lättbegripligt uppbyggd. Det behöver dock förtydligas om det är översiktsplanens samtliga handlingar som kommunfullmäktige ska anta eller om det enbart är den strategiska handlingen. Länsstyrelsen Norrbotten tolkar det som att ÖPs MKB ingår som en del i bilaga Konsekvenser. Detta behöver förtydligas av kommunen. För att ytterligare öka översiktsplanens överskådlighet och läsbarhet så bör kommunen arbeta in fler hänvisningar mellan handlingarna än vad som nu är fallet. LST anser att markanvändningskartan är svår att följa då den innehåller mycket information, varav en stor del överlappas vilket begränsar bilden. Markanvändningskartans symboler som visar den tänkta mark- och vattenanvändningen är i vissa fall lika och gällande den vita texten avseende definitionerna blir svårläst mot den valda bakgrundsfärgen. Länsstyrelsen vill att det tydliggörs om vindbruksplanen kommer att komplettera den nya översiktsplanen, och om så är fallet, redovisa det på samma sätt som LIS-handlingen. 2. Översiktsplanens strategiska roll De saknas en skrivelse om samarbetet med att ta fram en regional trafikstrategi för att utveckla persontrafik inom regionen, SARETS. Avsnittet om att regionala styrdokument används i den mån de är relevanta bör kompletteras med hur kommunen tagit hänsyn till dessa. De ställningstaganden som kommunen gör i den strategiska handlingen är utformade enligt principen det är hit vi vill och hur vi ska arbeta för att nå dit vi vill. Länsstyrelsen anser att denna princip ger en tydlighet men att kopplingen dem emellan inte alltid är given. Länsstyrelsen anser att det tydligare bör framkomma hur kommunen ska arbeta så att det blir det konkreta stödet för kommunen, så som det är tänkt att utgöra. För en ökad tydlighet och för att underlätta den vardagliga ärendehanteringen bör kommunen överväga att komplettera kartan med siffror som hänvisar till ställningstaganden/avvägningar för platsen/området. Detta är särskilt viktigt då det finns flera

7 3 uttalade intressen. Länsstyrelsen anser även att kommunen bör redovisa ställningstagandena samlat, och inte i olika handlingar. Länsstyrelsen uppmärksammar att Piteå kommun saknar riktlinjer för bostadsförsörjning och ser positivt på att kommunen avser att arbeta fram ett bostadsförsörjningsprogram. Länsstyrelsen tolkar detta som att Piteå kommun avser att fastställa aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning i ett separat dokument under den kommande planperioden. 3. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS När det gäller det tematiska tillägget LIS ser länsstyrelsen positivt på att kommunen har genomfört dialogmöten som underlag till handlingen och att kommunen ser fördelar med en samverkan och samordning mellan kommunerna. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att mellankommunal samverkan är en viktig grund för utpekandet och att kommunen av den anledningen inte ska skjuta på det mellankommunala utredningsarbetet såsom det uttrycks i LIS-dokumentet. Det är bra att kommunen har tydliggjort avsikt och tänkt användning för varje enskilt LIS-område. Kommunen behöver dock utveckla innebörden av bereda möjligheter för en utveckling av områdets kvaliteter för bostäder samt sin bedömning av att fritidshus kan medföra landsbygdsutveckling. Vilket serviceunderlag behöver stärkas i närheten av varje LIS-område och vilken utveckling i LIS-områdena behöver i så fall ske. Det kan behövas både en kvalitativ och en kvantitativ motivering för att det ska vara tydligt. Förutom att LIS-områdena långsiktigt skall bidra till utvecklingen av landsbygden, så krävs också att strandskyddets syften även fortsättningsvis kan tillgodoses inom de utpekade områdena. Kommunen måste därför komplettera redovisningen av de aktuella områdena med en beskrivning avseende detta. Redovisningen bör innehålla en bedömning över vilka långsiktiga effekter som de föreslagna lättnaderna kan ha på strandskyddets syften. Kommunen ska även visa att det inom de aktuella områdena fortfarande finns god tillgång till strandområden för allmänheten samt att goda livsvillkor även fortsättningsvis kan råda för djur- och växtlivet på land och i vatten. Kommunen skriver att det finns indikationer som visar på om risk för skred, ras eller översvämning föreligger eller ej. Enligt Länsstyrelsens bedömning förefaller LIS-området i Arnemark inte utgöra en god hushållning med länets markområden då mycket skogsmark finns i och kring byn vilka vore lämpligare att peka ut som LIS-områden istället för aktuellt förslag. Det aktuella förslaget innehåller småskalig jordbruksmark som Länsstyrelsen menar har betydelse för den enskilde jordbrukaren samt att en minskad tillgång på odlingsbar åkermark försämrar jordbruksföretagens utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraft i området. 4. Landsbygdscentra Kommunen har pekat ut fem landsbygdscentra med syftet att uppnå stärkt underlag för service. Länsstyrelsen anser att redovisningen av förutsättningarna och intentionerna med de fem landsbygdscentra kan förbättras. Länsstyrelsen saknar även kartor över de utpekade orterna med undantag av Hortlax som finns med på markanvändningskartan avseende Piteå stad.

8 4 5. Riksintressen Länsstyrelsen anser inte att riksintresset för kulturmiljövården i Öjebyn tillgodoses genom gällande planer. Merparten av planerna är antagna innan PBL trädde i kraft och kyrkstaden bör därför ersättas med en plan som upprättas utifrån från dagens förhållanden. En fördjupad beskrivning av hela riksintresset finns framtagen av Piteå museum år Länsstyrelsens anser även att Rosvik fäbodar bör omvärderas som riksintresse då miljön är så starkt påverkad. Energimyndigheten har genomfört en översyn av riksintresset för vindbruk år Kommunen behöver därför se över vindbruksplanens aktualitet. Kommunen pekar ut utredningsområden för elintensiv verksamhet inom riksintresse för rennäringen. Kommunen redovisar att sex verksamhetsområden är utpekade inom riksintresse för renskötseln men det framgår inte vilka konsekvenserna blir. Påverkan på riksintresset för kommunikationer behöver belysas bättre. Kommunen bör tydliggöra avvägningar mellan berörda kommunikationsanläggningar av riksintresse och kommunens redovisade planering som helhet. Riksintresset för kulturmiljövården som Hänsynsområden för kulturmiljövård och Utvecklingsområden för kulturmiljö är gemensamt redovisade. Detta ger en otydlighet sett till riksintressets juridiska hemmavist. Detta måste hanteras och redovisas på samma sätt som övriga riksintressen och benämnas på så sätt att de får tydlighet. Den norrbottniska skärgården är i sin helhet utpekad som riksintresse. För friluftslivet och även viss turism är viktiga friluftskvalitéer som till exempel utsikt, ostördhet och frånvaro av buller av stor vikt. Vi anser att de utredningsområden för vindbruk som ligger i havsområdet utanför skärgården kan påverka riksintresset negativt. 6. Miljökvalitetsmålen De strategier som kommunen tagit fram ställs i relation till miljökvalitetsmålen och bedöms utifrån hur de kommer att påverka miljömålen, positivt eller negativt. Länsstyrelsen anser att kommunen har hanterar frågan på tydligt och seriöst sätt och att tabellen med miljökvalitetsmålen och bedömningarna med fördel även kan finnas med i den strategiska handlingen. Av tabellen framkommer att kommunen avser att betrakta all mark som idag hävdas som jordbruksmark som bestående jordbruksområden. Mot bakgrund av detta och att en stor andel av länets jordbruksmarker och jordbruksföretagare finns i Piteå kommun så borde det tydligare framkomma av den strategiska handlingen hur kommunen ska arbeta för ett bevarande av odlingslandskapet. Vilken strategi har kommunen för bevarande av jordbruksmarken med hänsyn tagen till en framtida livsmedelsförsörjning, är också en viktig fråga att beakta. Det är positivt att Piteå kommun ska anta en materialhushållningsplan. Länsstyrelsen anser att naturgasanvändningen behöver minskas i länet då det är en viktig miljömålsindikator för att upprätthålla en god grundvattenkvalitet. Kommunen har inte tagit upp den samiska kulturen och renskötseln i de miljökvalitetsmål som de bidrar till att uppnå. Samisk kultur och renskötsel bidrar till att nå Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt och djurliv. Länsstyrelsen saknar även kommunens bedömning avseende delmålet Kulturvärden i den byggda miljön. En ökad bebyggelse i kustnära områden har även påverkan på miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. 7. Miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen ser positivt på att Piteå kommun tar upp miljökvalitetsnormerna i översiktsplanens alla handlingar och att Piteå kommun har formulerat strategier för havet, vattnet och naturen.

9 5 Piteå kommun har identifierat och beskrivit miljöproblem för de älvar, sjöar och kustmynnade små vattendrag som finns inom kommunen samt hur dessa kan åtgärdas och förbättras. Länsstyrelsen ser framtagandet som ett potentiellt nästa steg till att arbeta fram en mer konkret och detaljerad kommunal plan om hur de påverkade vattenförekomsterna i kommunen ska nå upp till beslutade miljökvalitetsnormer. Det är även positivt att Piteå kommun ska ta fram en dagvattenstrategi. 8. Risk, hälsa och säkerhet I översiktsplanen saknas en konsekvensbeskrivning avseende buller i samband med planeringen av nya bostäder. Översiktsplanen uttrycker inte heller någon strategi eller rekommendationer för hur buller ska hanteras. Vid planeringen av bebyggelse (BL, blandstad på markanvändningskartan) måste hänsyn tas till buller med förslag på åtgärder så att en god boendemiljö kan erhållas trots en bullrig utomhusmiljö. I BL-området intill Lövholmens såg ute på Klubbgärdet måste hänsyn även tas till sågverkets framtida utvecklingsmöjligheter. Det finns en risk att en framtida konflikt kan uppstå om man öppnar upp för bostadsbebyggelse så nära en störande industriverksamhet. Här måste hänsyn även tas till eventuell spridning av damm från vedhanteringen samt nedfall av stoft från sågverkets panna. En uttalad strategi är att det ska finnas riktlinjer för farligt gods i Piteå kommun. Det bör även framkomma vilka mål och riktlinjer som kommunen har gällande till exempel bostadsbebyggelse vid rekommenderade transportleder. Piteå kommun har fyra vägar som är transportleder för farligt gods: E4, 373, 374 samt 506. Alla är primära transportleder och inte som beskrivet; att väg 506 är en sekundär transportled. Kommunen bör hantera både de kortsiktiga och långsiktiga riskerna när det gäller dricksvattnet i kommunen. Det är bra att kommunen planerar att ta fram en särskild risk- och sårbarhetsanalys. Frågor rörande de geotekniska förhållandena och riskfaktorerna kan utvecklas i översiktsplanen. Risken för ras och skred kopplas samman med ett eventuellt dammhaveri i Lillpiteälven eller kraftstationen i Sikfors och kommunens uttryckta strategi är att tidigt i planprocessen beakta frågan. Länsstyrelsen anser att frågan ska utredas i översiktsplanen, om än på ett övergripande sätt. Detsamma gäller översvämningskänsliga områden. 9. Anpassning till ett förändrat klimat I ett förändrat klimat, påverkat av växthuseffekten, kan Piteå kommun utsättas för ökade nederbördsmängder, förändrad periodicitet för nederbörd samt ökade temperaturer. Ett villkor för en hållbar livsmiljö är att man planerar för att kunna hantera de risker som finns och de som kan uppstå. För att översiktsplanen ska bli vägledande vad gäller klimatfrågan så bör kommunen beakta och arbeta in följande synpunkter i översiktsplanen:

10 6 Kommunen bör identifiera sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader och kartlägga vilka konsekvenser ett förändrat klimat riskerar medföra, och i ett nästa steg utarbeta vård- och underhållsplaner där frågan om ett förändrat klimat är uppmärksammad. Dagvattensystem är komplexa system som ska hantera vattenavrinning under lång tid. I avsnitt om dagvatten bör kommunen beskriva problemområden och insatser kopplat till klimatförändringar i kommunen. Här avses främst ökad och förändrad nederbörd. Kommunen kan utveckla frågan som rör klimatanpassning. Lämpligt är att göra en tematisk indelning (bebyggelse, VA, gator, näringsliv, kulturmiljöer) där det redovisas vilka risker kommunen står inför när det gäller klimatförändringar. I avsnitt Havet, Vattnen och naturen i Piteå, kan tillföras information om hur naturmiljön i Norrbotten kan påverkas av klimatförändringar. I ett planeringsunderlag för långsiktig och hållbar förvaltning av kommunala naturmiljöområden behöver man lyfta in vad aktuell forskning förutser beträffande naturmiljöns förändring i ett framtida klimat. Se Länsstyrelsens rapport Naturmiljö och klimatförändringar i Norrbotten. 10. Naturmiljö Länsstyrelsen finner det positivt att kommunen eftersträvar gemensamma båthamnar vid strandnära bebyggelse för att minska störningseffekter på i vattenmiljön och att man vid planerings ska ta särskild hänsyn till havsvikar identifierade med höga naturvärden. Det som dock kan ifrågasättas är det låga antalet identifierade havsvikar med höga naturvärden och vad som i sammanhanget avses med naturvärden. I grunda vikar är den biologiska produktionen som störst och naturvärden ofta höga. Redovisningen av översiktsplanens konsekvenser för naturmiljön i vatten kan därför utvecklas. Piteå kommun har en strategi som hänvisar boende och byggande till den inre skärgården, medan exploatering i den yttre ska ske mer småskaligt. Länsstyrelsen anser att även i den inre skärgården bör boende och byggande göras på ett småskaligt sätt och med stor respekt för strandskydd och grunda skyddade havsvikars/fjärdars höga naturvärden och viktiga försörjning av ekosystemtjänster. Länsstyrelsen är frågande till att kommunen har föreslagit bebyggelse i skyddade områden, Stor-Räbben och Koskär. Länsstyrelsen är även tveksam till de föreslagna utredningsområden vid Klockgrundet, vilket även framkommer i yttrandet över tematiskt tillägg avseende vindbruk. Ett nytt reservat, Jävrekälen, vid länsgränsen är på gång att bildas. Förtydliga detta område med en karta. 11. Rennäringen När det gäller rennäringen är det positivt att Piteå kommun uttrycker att vid nyetablering ska särskild hänsyn till näringar som tar stora markområden i anspråk visas, såsom rennäringen. Samtidigt har rennäringens intressen med den samiska kulturen inte kommit till uttryck i någon större omfattning som uttalad strategi. Det saknas en redovisning över hur en eventuell nybyggnad eller utbyggnad av redan befintlig bebyggelse eller andra etableringar kan komma att påverka den samiska kulturen. Renskötseln behöver marker som möter upp mot de varierande förutsättningarna som den verkar under.

11 7 12. Jämställdhet Länsstyrelsen bedömer att jämställdhetsperspektivet integrerats på ett föredömligt sätt i översiktsplanen, inom såväl avsnitt om riktningar som i avsnittet om sociala konsekvenser. Könsuppdelad statistik saknas dock helt i översiktsplanen. Länsstyrelsen vill gärna se beskrivningar om hur och på vilket sätt föreslagna strategier påverkar jämställdhet i orten. Under avsnittet om Kulturmiljö saknas ett jämställdhetsperspektiv, vilket är viktigt för att bevara såväl kvinnors som mäns berättelser och historia. Det framkommer även att vardagslivet underlättas genom genus- och tillgänglighetsperspektiv, men strategierna utelämnar hur detta integreras i planeringen. 13. Kommunikationer Frågor avseende den dagliga pendlingen inom regionen kan utvecklas i översiktsplanen till att omfatta alla former av daglig pendling men med fokus på arbets- och studiependling med kollektivtrafik. Detta i överensstämmelse med målet för arbetet att ta fram en regional trafikstrategi för en utvecklad persontrafik i Luleåregionen, SARET. När det gäller Haraholmens logistikcentrum och effektiviteten för intermodaliteten vid Haraholmens logistikcentrum förutsätts i väsentlig grad att hamnen och dess kärnverksamheter har en tillfredsställande kapacitet. Piteå kommun har i närtid framfört konkreta och relativt omfattande planer för att öka hamnens kapacitet. I det fall dessa tankar fortfarande är gällande bör översiktsplanen kompletteras med sådan skrivning. Vid Sandholmen, på södra sidan älven, mitt emot Munksund anges markanvändningen idag vara Teknisk försörjning. Inom området finns även en mindre mekanisk verkstad för tillverkning och målning av produkter i metall. Dessutom finns en nyanlagd hamn där som även håller på att byggas ut. Planer finns på att utöka hamnverksamheten betydligt genom att ta in vedråvara till Smurfit Kappa via den hamnen istället för via Haraholmen. Detta kan också komma att ställa nya krav på vägen mellan Sandholmen och E4:an samt på anslutningen av vägen till E4:an. Av den anledningen jobbar även intressenterna bakom detta projekt med att få Sjöfartsverket att förlänga den officiella farleden ända fram till Sandholmens hamn. Detta bör beaktas i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. 14. Energi Kommunen bör ta hänsyn till planerade och befintliga ledningar i sin översiktsplan. Svenska kraftnät önskar att deras ledningsnät synliggörs i översiktsplanen och kan på begäran skicka geografiskt data. Byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuell framtida förändringar i stamnätet. Svenska Kraftnät önskar av den anledningen att kommunen tar motsvarande hänsyn vid planeringen av ny bebyggelse invid stamnätsledningar som Svenska Kraftnät gör vid byggnation av nya ledningar. För att säkerställa att Svenska Kraftnäts magnetfältpolicy uppfylls ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 130 meter från en 400 kv-ledning.

12 8 Vid framtida planering och byggande ska hänsyn även tas till Vattenfalls riktlinjer som bland annat utgår från ellagen, starkströmsföreskrifterna, telestörningsnämnden, arbetsmiljö, fallrisk nära ledning och underhåll. Utifrån detta så är skälighetsavståndet för normala byggnader (ökat avstånd för höga byggnader) 20 meter från regionnätsledningar. Utöver dessa avstånd kommer försiktighetsprincipen för magnetfält. För närmare detaljer rörande energifrågor se bilagda yttranden från Svenska Kraftnät och från Vattenfall. 15. Detaljsynpunkter Länsstyrelsens bilaga innehållande detaljsynpunkter finns i sin helhet registrerade hos Piteå kommun. Svar till yttrande: 1. Planens disposition och dokument Piteå kommun har fått mycket beröm för formatet och utformningen av ÖP2030. De handlingar som ingår i ÖP2030 som ska antas av kommunfullmäktige framgår i läsanvisningarna som finns i början av varje dokument; Planstrategi, Mark- och vattenanvändningskarta, bilaga Planeringsunderlag samt bilaga Konsekvenser. I bilaga Konsekvenser framgår att Översiktsplanens MKB ingår som en del i bilaga Konsekvenser. Kopplingen mellan Planstrategin och bilaga Planeringsunderlag kommer tydliggöras genom kapitelhänvisningar. Den digitala kartan är ett komplement till den traditionella papperskartan. Den digitala kartan möjliggör att välja olika skikt beroende på vad som efterfrågas. Piteå kommun anser att den digitala mark- och vattenanvändningskartan är mycket användarvänlig och lätt att orientera sig i, eftersom olika temalager kan tändas och släckas vid behov. Områden med överlagrade intressen visar på en komplexitet och att det inom området finns olika förutsättningar. Vid ianspråktagande av ett sådant område krävs ytterligare utredningar där hänsyn tas till de olika förutsättningarna. Färgvalet i mark- och vattenanvändningskartans avsnitt med definitioner ses över. Vindbruksplanen ingår som ett tematiskt tillägg till ÖP Vindbruksplanen antogs av KF och vann laga kraft Översiktsplanens strategiska roll Bilaga Planeringsunderlag kompletteras med text om arbetet med framtagandet av en regional trafikstrategi för en utvecklad persontrafik inom Luleåregionen, SARETS. Så som beskrivs under avsnittet Regionala och nationella samband i dokument Planstrategi, har regionala styrdokument utgjort underlag för ställningstaganden i Piteå kommuns översiktsplanering. Viktiga dokument i detta är Regional Utvecklingsstrategi, Regionalt tillväxtprogram, Länstransportplan samt Klimat- och energistrategi.

13 9 Piteå kommun har samlat alla ställningstaganden för ÖP2030 i punktform under respektive avsnitt i dokument Planstrategi. Under respektive avsnitt finns även hänvisning till nuläget i dokument Planeringsunderlag, vilket bidrar till ett förtydligande kring varje strategi. Ytterligare samanställning och sifferhänvisning anses inte förbättra handlingen. Kommunen avser att under planperioden påbörja arbetet med ett bostadsförsörjningsprogram. 3. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS Översiktsplaneförslaget tar inte aktivt ställning till fritidshus-/omvandlingsområden men Piteå kommun är medveten om problematiken i frågan. Frågan utreds och i dagsläget finns inget svar. Piteå kommun delar flera av Länsstyrelsens synpunkter. I enlighet med yttrandet kommer avsnittet Mellankommunala intressen att kompletteras. LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, har stor betydelse för landsbygdens utveckling. Det tematiska tillägget LIS, kräver ytterligare utredning och kommer därför att lyftas ut ur ÖP 2030 för fortsatt bearbetning. 4. Landsbygdscentra Under avsnittet Fortsatt arbete i dokument Planstrategi beskrivs att fortsatt utredning och fördjupning kommer göras för landsbygdscentra. I detta arbete kommer bland annat byggbara tomter, områden för bebyggelse och grönstruktur att identifieras. 5. Riksintressen I det påbörjade utvecklingsarbetet med Öjebyns kyrkstad har framtagande av en tidsenlig detaljplan, som skyddar kulturmiljövärden, identifierats som nyckelfaktor. Under 2015 har Piteå kommun tillsammans med Piteå museum tagit fram ett program som ska ligga till grund för kommande planeringsinsatser för bevarande och utveckling av Öjebyns kyrkstad. Utöver detta har även ett kyrkstadsråd bildats för att arbeta med frågorna. Vindbruksplanen antogs av KF och vann laga kraft Kommunen pekar ut utredningsområden för elintensiv verksamhet inom riksintresse för rennäringen. Då detta är utredningsområden finns ännu inga specifika utredningar gjorda för vilka konsekvenserna blir. Riksintresse för kommunikationer, järnväg, väg och sjöfart påverkas inte negativt av kommunens planering som helhet. Kommunen har pekat ut områden lämpliga för vindkraft i områden som korsas av riksintressen för järnväg och väg. Lämpliga områden har i de fallen skyddszon mot både väg och järnväg. Områden lämpliga för vindkraft har inte pekats ut inom MSA-ytor för Luleå, Arvidsjaurs och Vidsels flygplatser. Riksintresse för järnväg, Norrbotniabanan, berörs av ett område där flera överlappande mark- och/eller vattenanvändningar ses i kartan är exempelvis utredningsområdet för resecentrum. Kommunen har initierat ett projekt, kallat Västra Knuten, som ska koordinera de projekt som har anknytning till området, projekt såsom; planering för resecentrum, Åtgärdsvalsstudie Timmerleden, Åtgärdsvalsstudie järnväg, Norrbotniabanan samt ändrad användning av bangården i syfte att utveckla Piteå centrum med ett nytt bostads- och verksamhetsområde - Västermalm. Allt eftersom staden förtätas, ställs helt riktigt större krav på trafikplanering så att en fortsatt god miljö behålls och utvecklas. Planering sker i nära dialog med Trafikverket. En ny farled och hamn kommer att inrättas inom riksintresse för sjöfart, farleder och hamnområde. Den sträcker sig mellan farleden och till Sandholmen, invid kommunens avloppsreningsverk. Farleden är i första hand avsedd för transport

14 10 av råvaror via E4 och väg 506 till Kappa Kraftliner och kommer att minska belastningen på väg 505/506 mellan Haraholmens hamn och Kappa. En trafikutredning genomförd 2014 visar att i ÖP2030 utpekade bostadsområden i stadskärnan vägar, varav väg 505 som är ett riksintresse utgör en av dessa, inte kommer att påverkas kapacitetsmässigt i nämnvärd omfattning. Däremot kan anslutningspunkter mot väg 505 från planerat bostadsområde på Lövholmen komma att måsta förändras utifrån trafiksäkerhet. Detta måste ske i dialog med trafikverket. På mark- och vattenvändningskartan har riksintressen för kulturmiljövård slagits ihop med områden som omfattas av det regionala kulturmiljöprogrammet. Intentionen är att tydliggöra områden där kulturmiljövärden är starka och ska beaktas. Riksintresse kulturmiljö kommer att särredovisas på mark- och vattenanvändningskartan. Riksintressen har redovisats i sin helhet i bilaga Planeringsunderlag. 6. Miljökvalitetsmålen I Piteå kommun har rennäringen betydelse för miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Det är dock mer tveksamt om rennäringen bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker i Piteå kommun. Dokument planeringsunderlag kompletteras, under avsnitt Riksintresse för rennäring, yrkesfiske eller vattenbruk, med skrivning om rennäringens betydelse för att stärka vissa miljökvalitetsmål i Piteå kommun. Jordbruksmark av betydelse ges alltid företräde vid avvägningar om markanvändning även om strategi för livsmedelsförsörjning saknas. Aktivt utvecklingsarbete för en modern landsbygd bidrar till bevarande av odlingslandskapet. Miljökvalitetsmålet Kulturvärden i den byggda miljön säkras i ÖP 2030 genom värn av stadskärnans småskaliga miljö. Förhållningssätt konkretiseras i Stadsmiljöprogram för stadskärnan samt i bevarande- och utvecklingsplaner för kyrkstaden i Öjebyn, Furunäset med fler utpekade områden. 7. Miljökvalitetsnormer Piteå kommun instämmer med yttrandet. 8. Risk, hälsa och säkerhet Buller beaktas alltid i tidiga skeden av plan- och byggprocessen vilket anges som strategi i dokument Planstrategi, under kapitel Miljö, hälsa och säkerhet. Under planperioden kommer riktlinjer för farligt gods arbetas fram, vilket anges under kapitel Fortsatt arbete i dokument Planstrategi. I bilaga Planeringsunderlaget görs justering gällande väg 506. Det mest heltäckande sättet att hantera risker gällande dricksvatten är inrättande och bevakande av vattenskyddsområde. Huvuddelen av de kommunala vattentäkterna omfattas av ett sådant och arbete med inrättande för huvudvattentäkten i Svensbyfjärden pågår. Ytterligare riskhantering gällande dricksvatten omfattas av VA-planering. Under kapitel Miljö, hälsa och säkerhet, i dokument Planstrategi, anges att det utifrån miljö, hälsa, säkerhet och klimatförändringar alltid tidigt i planeringsprocessen ska beaktas erosion och markföroreningar, risk för glidning, ras eller skred samt sannolikheten för översvämningar. 9. Anpassning till ett förändrat klimat

15 11 Det pågår ett arbete inom kommunen gällande klimatanpassning. I arbetet har hänsyn tagits till Länsstyrelsens rapporter i ämnet. Det har dels tagits fram en skyfallsmodell som dessutom tar hänsyn till kustöversvämning på grund av vind och ökad vattenföring i älven. Modellen avses finnas tillgänglig i digital karta för nyttjande inom de olika förvaltningarnas arbeten samt användas för att identifiera prioriterade byggnader, däribland kulturhistoriskt värdefulla byggnader, som riskeras att översvämmas. Arbete med en klimatanpassningsplan pågår med tillhörande genomförandeplaner i syfte att identifiera och hantera risker vid förändrat klimat. 10. Naturmiljö Trots att utpekanden för vindbruk i skärgården är i strid med andra riksintressen så vidhåller kommunen att vinbruksplan är antagen. Kommunens inventering av värdefulla havsvikar är inte en heltäckande inventering. Trots detta är det viktigt att presentera dem i en översiktsplan så att naturvärdena kan beaktas. Detaljer om förekommande naturvärden i havsvikarna kan tas del av i inventeringsrapporten och har inte bedömts vara en översiktsplanefråga. Planerad bebyggelse i naturreservaten, till exempel på Koskäret och Stor-Räbben, är ett karttekniskt fel och dessa bebyggelseområden utgår. På Stor-Räbben finns en antagen detaljplan som medger viss bebyggelse. Kartan kompletteras med område för Jävrekälen. 11. Rennäringen Redan i Piteås tidigare översiktsplan, ÖP 2001, och dess föregångare pekades flera utredningsområden för bebyggelse ut, varav ett område inom riksintresse för rennäringen. Några ytterligare områden inom riksintresse för rennäring har inte pekats ut i ÖP I all ny- och ombyggnation tas hänsyn till rennäringen och den samiska kulturen i ett tidigt skede. 12. Jämställdhet Bilaga Planeringsunderlaget är kompletterad med könsuppdelad statistik i de fall där underlag finns. Detta för att stärka och förtydliga frågans betydelse i samhällsplaneringen. Läsanvisningarna i dokument Planstrategi har tydliggjorts med en kompletterande text gällande hållbarhetsperspektiven. Piteå kommun strävar efter att hållbarhet ska genomsyra alla handlingar och beslut samt att medvetna val ska göras baserade på kunskap om resursanvändning och påverkan. 13. Kommunikationer Bilaga Planeringsunderlag kompletteras med skrivelse gällande daglig pendling i överensstämmelse med SARETS. I bilaga Planeringsunderlag finns beskrivet om nuläget och framtida planer för Haraholmens logistikcentrums. 14. Energi Det digitala kartverktyget kompletteras med Svenska kraftnäts information. Synpunkter gällande byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk, Svenska Kraftnäts magnetpolicy och Vattenfalls riktlinjer kommer att bearbetas och beaktas i det fortsatta arbetet.

16 Detaljsynpunkter Kommentarer i Planstrategin En ny strategi är föreslagen under kapitel Besök och handel. Denna strategi anses besvara yttrandet. Kommentarer till mark- och vattenanvändningskartan Mark- och vattenanvändningskarta kompletteras med förslag till skyddsområde för huvudvattentäkt samt befintliga fastställda skyddsområden. Förtätning inom Utvecklingsområde kulturmiljö kommer alltid underordnas kulturmiljövärdena. Piteå kommun byter namn på markanvändningskartan till mark- och vattenanvändningskarta enligt yttrandet. Förtydliganden och justeringar i bilaga Planeringsunderlag är utförda enligt yttrandet i de fall Piteå kommun anser att detta är relevant. Kommentarer till bilaga Konsekvenser Förtydliganden och justeringar i bilaga Planeringsunderlag är utförda enligt yttrandet i de fall Piteå kommun anser att detta är relevant. Kommentarer till bilaga Planeringsunderlag Förtydliganden och justeringar i bilaga Planeringsunderlag är utförda enligt yttrandet i de fall Piteå kommun anser att detta är relevant. Kommentarer till bilaga Tematiskt tillägg LIS LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, har stor betydelse för landsbygdens utveckling. Det tematiska tillägget LIS, kräver ytterligare utredning och kommer därför att lyftas ut ur ÖP 2030 för fortsatt bearbetning.

17 13 Länsstyrelsen Västerbotten 1. Regional utveckling och infrastruktur Länsstyrelsen ser positivt på att Piteå kommun vill utveckla den regionala samverkan genom att stärka utvecklingen i kommundelar med anslutning till Luleå och Skellefteå kommun och satsa på de landsbygdscentra som ligger längst E4:an. Detta ger förutsättningar för att öka pendlingen och stärka arbetsmarknadsregionen. Planeringsunderlaget på sidan 56 bör kompletteras med pendlingsstatistik till och från Skellefteå för att ge en helhetlig bild av pendlingssituationen. Satsningar på väg, järnvägsnät, omlastningscentraler och hamnen är viktiga pusselbitar för att öka konkurrenskraften i regionen när det gäller de areella näringarna. Ett förtydligande av regionens strukturella utmaningar och behov i detta samband skulle med fördel kunna lyftas i planen, med hänvisning till Trafikstrategisamarbetet SARETS (Samverkan Regional Trafikstrategi), där Piteå, Älvsbyn, Luleå, Boden och Kalix ingår. Det gäller bland annat prioriterade systemlösningar för att säkerställa de areella näringarnas transportbehov. I planen saknas också ett djupare resonemang kring vad en framtida Norrbotniabana skulle skapa för nya planeringsförutsättningar i kommunen och regionen. 2. Havsplanering Planens ställningstaganden till användningen av havsområden utgör ett viktigt inspel i den pågående statliga havsplaneringen. Kommunen uppmanas i detta samband att använda översiktsplaneprocessen som arena för att lyfta eventuella gränsöverskridande frågeställningar med behov av mellankommunal samordning/samverkan. 3. Vindbruk Länsstyrelsen Västerbotten upplyser om att samråd pågår om vindkraftsparken Råliden söder om Markbygden. Området är utpekat som riksintresse för vindkraft, och finns även utpekat som lämpligt för vindkraft i förslaget till översiktsplan. Vindkraftsparken kommer att omfatta både Piteå och Skellefteå kommun, och den slutliga ärendehanteringen kommer att ske av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbotten. 4. Allmänt om planhandlingarna Generellt är handlingarna lättlästa och anpassade för allmänheten. Planstrategin behöver i vissa fall en tydligare koppling till bilagan med planeringsunderlag, då det förekommer att konkreta ställningstaganden av vikt för mark- och vattenanvändningen endast framgår av bilagan. Det gäller exempelvis kommunens förhållningssätt till framtida utvecklingsområden för vattenförsörjning, utpekande havsvikar med höga naturvärden, prioriterade områden för fiske med mera. Alternativt bör denna typ av ställningstaganden lyfts in i den strategiska delen så att planens samlade intensioner framgår. Den digitala plankartan är mycket användarvänlig och lätt att orientera sig i eftersom olika temalager kan tändas och släckas vid behov. Dock rekommenderas att mer tydligt skilja mellan temalager som anger översiktsplanens ställningstagande och temalager med planeringsförutsättningar av rent informativ karaktär som exempelvis verksamhetsområden, skyddad natur med mera.

18 14 Den tryckta översiktsplanekartan för hela kommunen är något svår att orientera sig i då den innehåller mycket överlappande information och har färg-sättningar som är lätt att förväxla. Eftersom kommunen använder en digital plankarta där sambandet mellan planerad markanvändning och riksintressen tydligt framgår, skulle det underlätta om riksintressen i den tryckte plankartan istället redovisades separat tillsammans med övriga skydd- eller hänsynzoner. Boverkets förslag till ny ÖP-modell kan jämföras. Svar till yttrande: 1. Regional utveckling och infrastruktur Planeringsunderlaget kompletteras med pendlingsstatistik och kompletteras med skrivningar om SARETS samt Norrbotniabanan i enlighet med yttrandet. 2. Havsplanering Piteå kommun tar yttrandet i beaktande i det fortsatta arbetet. 3. Vindbruk ÖP2030, Planeringsunderlag, kompletteras med information om Råliden. 4. Allmänt om planhandlingarna Kopplingen mellan Planstrategin och Planeringsunderlaget kommer att tydliggöras genom kapitelhänvisningar. Piteå kommun anser inte att de olika temalagren i mark- och vattenanvändningskartan bör åtskiljas eftersom även lager av informativ karaktär är något att förhålla sig till. Piteå kommun hänvisar till den digitala mark- och vattenanvändningskartan som möjliggör att utskilja lager på ett tydligt sätt. Luftfartsverket I stycket 9.8 nämns att en del kraftledningar kommer att byggas i kommunen. LFV vill påminna om att dessa skall remitteras till oss i utredningsskedet med underlag för samtliga utredningsalternativ i form av ESRI shapefiler. LFV vill också påminna om att alla vindkraftsetableringar skall remitteras till LFV innan etablering sker oavsett var kraftverken är placerade. Undantaget är verk med en totalhöjd understigande 20 meter. Gäller det vindkraft till havs skall även Kustbevakningen i Karlskrona remitteras. Svar till yttrande: Vi kommer att ta detta i beaktande vid ombyggnationer/etableringar. Naturvårdsverket Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

19 15 Post och Telestyrelsen PTS hänvisar till Regeringens bredbandsstrategi samt deras digitala agenda där regeringen där det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Målet i bredbandsstrategin är att 90 procent av Sveriges befolkning bör ha tillgång till 100 Mbit/s. IT är en central infrastruktur som ligger till grund för många andra områden. En väl fungerande och utbyggd IT-infrastruktur ger goda förutsättningar för bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. PTS anser med denna bakgrund att IT-infrastruktur måste in i samhällsplaneringsprocessen på regionnivå samt i alla kommuner. TS rekommenderar även att vi uppförande av nya vindkraftverk genomföra samrådsförfarande mellan vindkraftsbolag och de radiolänk operatörer som blir berörda av vindkrafts-etableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna mottagningen av radiosignaler. Svar till yttrande: Kommunen kommer att ta detta i beaktande. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter med anledning av samrådet och hänvisar istället till länsstyrelsen i Norrbottens län såsom företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Sjöfartsverket Sjöfartsverket har tagit del av Piteå kommuns översiktsplan men har ingenting att erinra. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har tagit del av Piteå kommuns översiktsplan men har ingenting att erinra. Statens geologiska undersökning SGU har inga specifika synpunkter gällande Piteå kommuns översiktsplan utan hänvisar till deras generella synpunkter när det gäller översiktsplaner, som finns att läsa på SGU:s hemsida. Svenska kraftnät Svenska kraftnät önskar att Piteå kommun tar motsvarande hänsyn vid planering av ny bebyggelse invid stamnätsledningar som Svenska kraftnät gör vid byggnation av nya ledningar. Svar till yttrande: Kommunen fortsätter att ta detta i beaktande vid framtida planering av ny bebyggelse.

20 16 Trafikverket Trafikverket vill att kommunen utvecklar sitt ställningstaganden för att kunna förbättra, uppnå och/eller bibehålla goda miljöer till exempel med avseende på buller, luftkvalitet, trafiksäkerhet borde framgå tydligare. Detta speciellt i samband med att vi skriver om förtätning i centrum och den blandstad som kommunen förespråkar ställer krav på omsorgsfull trafik- och bebyggelseplanering för att god bebyggd miljö uppnås. Vidare undrar de vilka möjligheter Norrbotniabanan och ett nytt resecentrum skapar för möjligheter och konflikter för samhället. Hur man kan planera för att mildra/avhjälpa de negativa effekterna av en järnväg som passerar genom Piteås centrum? Strategin känns otydlig till vissa delar och skulle behöva förtydligas och kompletteras. Exempelvis: Parkering i centrum fler parkeringshus vad betyder det - vill kommunen minska, bibehålla eller öka antalet parkeringar? Kommunen skriver i ÖP:n: Trafikleder genom Piteå centrum ska utformas som ett gent vägnät för bilister, cyklister och gångtrafikanter. Det ska bidra till en trygg-, säker och smidig framfart, kortare restider och göra det enkelt att orientera sig. Vad betyder detta i praktiken? Ska alla trafikslag ha ett gent vägnät i centrum? Är det önskvärt att bilisterna ska ha det enkelt och gent i och till centrum? Trafikstrategin borde också ta upp el-cyklingen (pendlingsförutsättningar, infrastruktur) samt cyklingens vinterproblematik. Svar till yttrande: En nyhet är den digitala mark- och vattenanvändningskartan som möjliggör att välja olika lager med information beroende på vad som efterfrågas. Detta GIS-verktyg underlättar och stärker samhällsplaneringen. Ett område där flera överlappande mark- och/eller vattenanvändningar ses i kartan är exempelvis utredningsområdet för resecentrum, markerat på kartan. Kommunen har initierat ett projekt, kallat Västra Knuten, som ska koordinera de projekt som har anknytning till området, projekt såsom; planering för resecentrum, Åtgärdsvalsstudie Timmerleden, Åtgärdsvalsstudie järnväg, Norrbotniabanan samt ändrad användning av bangården i syfte att utveckla Piteå centrum med ett nytt bostads- och verksamhetsområde - Västermalm. Allt eftersom staden förtätas, ställs helt riktigt större krav på trafikplanering så att en fortsatt god miljö behålls och utvecklas. Gällande listade riksintressen för kommunikationsanläggningar kommer dessa beskrivas i planeringsunderlaget. I de frågor som Trafikverket lyfter fram som otydliga är Piteå kommuns ställningstagande följande; Trafikstrategin syftar till att allt fler ska välja att gå, cykla eller åka kollektivt. Utifrån Piteå kommuns geografi kommer bilen fortsatt vara viktig för att förflytta sig och kommunen är i behov av parkeringsplatser i centrum. Planering av parkeringsplatser utgår från antagen Plan för parkeringar. Under 2016 förväntas betalparkeringsutredningen antas. I takt med att Piteå centrum växer ska parkeringshus prioriteras före större markparkeringar. Piteå kommun skriver om strategin gällande gent vägnät och förtydligar detta.

21 17 Kommunen målsättning är att fler ska välja att gå och cykla året runt. De prioriterade cykelvägarna ska hålla en hög standard för att möjliggöra även vintercykling, något som vi förtydligar i strategin. Cykelplanen planeras revideras under 2016, med mer detaljerad planering för pendlingsförutsättningar, el-cykling och vinterproblematiken. På kommunens gång och cykelkarta finns tips om just vintercykling. Gällande Piteå bangård så hänger den ihop med utredningsområde Västra knuten som beskrivs ovan. I åtgärdsvalsstudien för järnväg i Piteå beskrivs Smurfit Kappas utmaningar, som även kommunen har i beaktande i planeringsarbetet. Vattenfall Vattenfall har el-anläggningar inom planområdet, transformatorstationer, kablar och luftledningar. Om det krävs förändringar av läget för våra regionnätsledningar på grund av exploateringen innebär det troligtvis en ny linjekoncession hos Energimarknadsinspektionen. Vid framtida planering och byggnation skall hänsyn tas till Vattenfalls riktlinjer som bland annat utgår från ellagen, starkströmsföreskrifter, telestörningsnämnden, arbetsmiljö, fallrisk nära ledning och underhåll. Svar till yttrande: Kommunen fortsätter att ta detta i beaktande vid framtida planering och byggnationer.

22 18 Kommuner Skellefteå kommun Skellefteå kommun delar Piteå kommuns ambition om utvecklat samarbete men menar att det borde inte bara inskränka sig till områden i närliggande kommundelar. Avsikterna med samarbetet borde göras tydligare i förslaget till översiktsplan eftersom det finns behov av att ett flertal olika övergripande samarbeten. Ett antal tematiska områden är aktuella, exempelvis som turism och båtliv, där det finns både pågående samverkan och möjligheter till fortsatt utveckling. Skellefteå vill att vi tydligare beskriva avsikter kring gemensam arbetsmarknad och pendling mellan kommunerna. Vidare menar Skellefteå kommun att översiktsplanen är väldigt begränsade i området kring infrastruktur och kommunikationer. De saknar text om exempelvis sjöfart samt persontrafik med tåg och därmed en stor del av kommunens ambition med Norrbotniabanan. Planförslagen kring arbete och företagande samt handel är också otydliga och ger inte någon klar ledning om var kommunen är på väg. Svar till yttrande: I dagsläget sker samverkan inom vissa tematiska områden, exempelvis skärgårdsutveckling. Piteå kommun är också mycket positiv till närmare samverkan med Skellefteå inom flera områden, om än dessa inte fullt ut går att utläsa i Översiktsplanen men hanteras i annan form. Tydlighet med Piteå kommuns ambition med persontrafik med tåg och Norrbotniabanan efterfrågas. Piteå kommun arbetar aktivt med Norrbotniabanan genom bland annat Norrbotniabanegruppen och verkar för en avsmalning av korridoren genom Piteå. Goda förutsättningar för arbetspendling mellan Skellefteå och Piteå är viktig för att stärka bland annat arbetsmarknadsregionen. I planeringsunderlaget har statistik för arbetspendling kompletterats med in och utpendling över kommungränsen. Älvsbyn kommun Älvsbyn kommun ser positivt på förslaget och uppskattar öppenheten om information och samarbete mellan kommunerna för att stärka regionen som helhet.