Vad tror du att det hände sen?

Transkript

1 Henrik Hägglund, Christian Starck och Janne Wikström Vad tror du att det hände sen? Utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet åren SSKH Meddelanden 70 Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

2 SSKH Meddelanden SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Nr 70

3

4 Vad tror du att det hände sen? Utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet åren Henrik Hägglund, Christian Starck och Janne Wikström Helsingfors 2007

5 Utgivare Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet PB Helsingfors universitet Telefon: (09) 1911 Telefax: (09) Ombrytning: Christina Klawér-Kauranen ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN Helsingfors 2007 Universitetstryckeriet

6 Innehåll Förord 1 Bakgrund 9 1.1Högskolepolitik i förändring Utbildningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan Undersökningens disposition 12 2 Datamaterial Multidimensionella tabeller från Statistikcentralen Uppgifter från egna register Tidigare undersökningar 14 3 Utexaminerade Avgränsning av undersökningspopulationen De utexaminerade 18 4 Regional fördelning Rekryteringsområden Regional fördelning år Tillbaka till födelseregionen Vem stannar i Helsingforsregionen? 32 5 Fortsatta studier Utexaminerade med högre högskoleexamen Studier för högre högskoleexamen Studerande och färdiga magistrar 39 6 Huvudsaklig verksamhet och yrke Huvudsaklig verksamhet Yrke Socialt arbete Statskunskap Journalistik Socialpsykologi Sociologi En jämförelse mellan olika huvudämnen och samtliga sysselsatta 58

7 7 Utexaminerade åren Studietid Några mått på studietid Faktorer som påverkar studietiden Studietid och arbete Studietid och inskrivningsår Gamylprojektet En jämförelse med resultat från socionomundersökningen Slutord 75 Litteratur 77 Bilaga 79 Tabell 1: 18-åringar efter födelseregion och hemregion år 1990 Tabell 2: Utexaminerade efter examensår, kön och huvudämne Tabell 3: Utexaminerade efter kön och huvudämne (%) Tabell 4: Utexaminerade efter huvudämne, examensår och födelseregion Tabell 5: Sysselsatta efter yrke och språk Sammandrag 93 Summary 95 Tiivistelmä 97

8 Förord Att känna till vilka öden och äventyr som utexaminerade fått uppleva efter avslutade studier är någonting som intresserar eller i alla fall borde intressera varje högskola. I det följande undersöks hur utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet placerat sig på arbetsmarknaden, vilken den regionala fördelningen bland de utexaminerade har varit och hur stor benägenheten är för fortsatta studier. Tyngdpunkten gäller examensåren även om också tidigare och senare år i viss mån berörs. År 1984 anslöts Svenska social- och kommunalhögskolan till Helsingfors universitet som en fristående, svenskspråkig enhet. Vid tiden för anslutningen gavs utbildningen vid tre studieriktningar: socialt arbete, offentlig förvaltning och journalistik. Samtliga personer som tillhört undersökningens målgrupp har inlett sina studier vid en tidpunkt då högskolan utgjorde en enhet inom universitetet. Närapå alla studerande har också inlett sina studier då den gamla indelningen i studieriktningar, som senare ersattes med studier efter huvudämnen, ännu var rådande. Undersökningen skiljer sig från de flesta tidigare utredningar genom att relevanta uppgifter beställts från Statistikcentralen. Inga uppgifter har således samlats in genom frågeformulär. Materialet är därför heltäckande. Vi ber att få tacka statistikchef Kaija Ruotsalainen och specialforskare Jari Nieminen på Statistikcentralen som sammanställt de mångdimensionella tabeller som ligger till grund för utredningen. Vi tackar också kolleger på högskolan för goda synpunkter och kommentarer. Speciellt tackar vi lektor Christina Korkman som har språkgranskat manuskriptet. Informatör Christina Klawér-Kauranen som ansvarat för att få publikationen i tryckfärdigt skick har som vanligt gjort ett utmärkt arbete. Helsingfors, Henrik Hägglund, Christian Starck, Janne Wikström

9

10 1 Bakgrund 1.1 Högskolepolitik i förändring Högskolepolitiken i Finland domineras i dag av stora förändringar eller åtminstone planer på stora förändringar. Med hänvisning till globalisering, demografisk utveckling och långsiktig ekonomisk bärkraft planeras omfattande strukturella förändringar inom högskoleväsendet. Dessa förändringar kan komma att innefatta allt från ökad autonomi och nya organisationsformer för universitet och yrkeshögskolor till samgångar mellan utbildningsenheter och nya samarbetsmodeller inom högskolesektorn. Också den svenskspråkiga högskoleutbildningen berörs av förändringarna och ett utredningsarbete pågår som bäst. År 2008 kommer en plan för utveckling av hela högskoleväsendet att godkännas. Planen kommer att beakta den svenskspråkiga utbildningens särskilda behov. En del av det strukturella utvecklingsarbetet har som mål att definiera utbildningsutbud, påvisa bristområden inom utbildningen och analysera och avskaffa eventuella överlappningar mellan olika enheter. Inom de olika utbildningsenheterna blir det därför allt viktigare att definiera centrala målsättningar, profileringar och styrkeområden. Det här medför också behov av internt utvecklingsarbete var och en måste utveckla utbildningen så, att den så väl som möjligt motsvarar samhällets olika behov. Det är därför av största betydelse att ha ett tillräckligt faktamaterial att basera utvecklingsarbetet på. Till det här hör bl.a. kännedom om de utbildade, hur de placerar sig, var de verkar, vilken typ av arbetsuppgifter de har osv. Endast med tillräcklig information om sådana fakta finns det förutsättningar att fatta riktiga beslut det må nu sedan gälla allmän högskolepolitik eller intern utveckling av utbildningen. En speciell dimension i Svenska social- och kommunalhögskolans verksamhet är högskolans regionala ansvar. För de svensk- och tvåspråkiga högskole- och universitetsenheterna utgör regionen inte bara närregionen, utan hela den svensk- och tvåspråkiga delen av landet. Svenska social- och kommunalhögskolan har tillsammans med universitetets statsvetenskapliga fakultet det nationella ansvaret för utbildningen av svenskspråkiga socialarbetare. Högskolan är också den enda svenskspråkiga enhet vid vilken journalistik kan läsas som huvudämne. Ämnet socialpsykologi finns inte heller på svenska på annat håll än vid högskolan och statsvetenskapliga fakulteten. 9

11 Också de övriga ämnena vid högskolan har sina specifika inriktningar. För att kunna bedöma hur väl högskolan lyckas i sitt uppdrag, är det viktigt att följa upp hur de utbildade placerar sig på arbetsmarknaden, såväl regionalt som yrkesmässigt. Eftersom högskolan tar och måste ta sitt regionala, finlandssvenska ansvar på allvar är det nödvändigt att ha ett tillräckligt faktamaterial om hur detta ansvar realiserats. Alla universitet och yrkeshögskolor satsar i dag allt mer på olika åtgärder för att förstärka rekryteringen av nya studerande. Utbudet av utbildningsplatser i vårt land är rätt stort och den internationella utbildningsmarknaden börjar utgöra ett attraktivt alternativ för många unga. I den situationen framstår det som allt viktigare att kunna visa upp en realistisk bild av utbildningen och dess resultat. De potentiella sökandena till högre utbildning har också rätt att få en riktig och på fakta baserad bild av utbildningen, dess mål och dess resultat. 1.2 Utbildningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan Svenska social- och kommunalhögskolans föregångare, Svenska Medborgarhögskolan, grundades år 1943 i Helsingfors. Högskolan hade i början som uppgift att utbilda socialvårdare och kommunala tjänstemän för de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i Finland. Utbildningen omfattade följaktligen två linjer: vårdlinjen och förvaltningslinjen. Examen fick rätt snabbt benämningen socionomexamen. Under 1960-talet tillkom två utbildningsområden: bibliotekskunskap och journalistik. Bibliotekarieutbildningen verkade vid högskolan under åren , varefter den flyttades till Åbo Akademi. Den egentliga journalistutbildningen började år 1966 efter några år av journalistik som en tilläggsutbildning för högskolans övriga studieriktningar. År 1984 anslöts Svenska social- och kommunalhögskolan till Helsingfors universitet som en fristående, svenskspråkig enhet. Utbildning gavs då vid tre studieriktningar: socialt arbete, offentlig förvaltning och journalistik. Inom studieriktningarna för socialt arbete och offentlig förvaltning kunde de studerande välja flera huvudämnen, medan huvudämnet vid studieriktningen för journalistik alltid varit just journalistik. År 1998 ändrades de tre studieriktningarna till studielinjer. Samtidigt fick den tidigare studieriktningen för offentlig förvaltning ett nytt namn, studielinjen för organisa- 10

12 tion och samhälle. Ämnet offentlig ekonomi, som tidigare utgjort ett av huvudämnena vid studieriktningen för offentlig förvaltning, sammanslogs då med ämnet statskunskap med förvaltning. Ämnet sociologi, som tidigare hört till studieriktningen för socialt arbete, hänfördes samtidigt till den nya OS-linjen. Under 2000-talet har en ämnesdifferentiering ägt rum inom högskolan. Från trädde en ny organisationsmodell i kraft. Då upplöstes linjerna och ersattes med självständiga ämnen. Linjen för organisation och samhälle delades upp mellan ämnena statskunskap med förvaltning, sociologi och rättsvetenskap. De två förstnämnda ämnena har sedan 2002 antagit studerande direkt till huvudämnet, medan rättsvetenskap kan väljas som huvudämne senare under studierna oberoende av ursprungligt huvudämne. Den tidigare linjen för socialt arbete har ersatts med utbildningen i socialt arbete och ämnet socialpsykologi och psykologi. Direktantagning till socialpsykologi infördes Enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) krävs det magisterexamen med socialt arbete som huvudämne eller grund- och ämnesstudier samt fördjupade studier i socialt arbete för behörighet som socialarbetare. I praktiken betyder det att studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan med socialarbetaryrket i sikte väljer huvudämnet socialt arbete och avlägger kandidatexamen vid högskolan och magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Det här är den enda svenskspråkiga behörighetsgivande utbildningen i socialt arbete i Finland. Fram till år 2000 avlades vid högskolan socionomexamen, som var en lägre högskoleexamen. Från och med ändrades examens namn till politices kandidatexamen. I dag ges politices kandidatexamen i sex huvudämnen: socialt arbete, journalistik, socialpsykologi och psykologi, sociologi, statskunskap med förvaltning och rättsvetenskap. Den som avlagt kandidatexamen vid högskolan har rätt att utan särskilt inträdesförhör fortsätta sina studier för en magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. 11

13 1.3 Undersökningens disposition Kapitel 2 behandlar det datamaterial som ligger till grund för undersökningen. I kapitel 3 redogörs för hur målgruppen, d.v.s. de utexaminerade , fördelat sig efter examensår, huvudämne och några andra egenskaper. Kapitel 4 behandlar regionala aspekter. En central frågeställning är hur stor andel av dem som kommit från andra orter till Helsingfors för att studera senare återvänt till sina hemtrakter. I kapitel 5 granskas andelen utexaminerade som fortsatt att studera vid universitet för en magisterexamen och de faktorer som verkar ha ett samband med en examen på högre högskolenivå. Yrkesstrukturen bland de utexaminerade granskas utförligt i kapitel 6. Kapitel 7 koncentrerar sig på de personer som fått sin examen under perioden Studietiden, här definierad som tiden mellan examensår och inskrivningsår vid Svenska social- och kommunalhögskolan, granskas i kapitel 8. Det sista kapitlet 9 innehåller en sammanfattning av undersökningens resultat. Ett antal tabeller kring undersökningens huvudtema finns också med som bilaga. 12

14 2 Datamaterial Största delen av uppgifterna i undersökningen grundar sig på specialgjorda tabeller som beställts från Statistikcentralen. Undersökningspopulationen kunde avgränsas med hjälp av personbeteckningar från Helsingfors universitets studeranderegister. Några kompletterande uppgifter har erhållits från andra källor. 2.1 Multidimensionella tabeller från Statistikcentralen Datasekretessen hindrar Statistikcentralen från att ge ut material där enskilda individer kan identifieras. Det var därför inte möjligt att från Statistikcentralen erhålla ett individbaserat totalmaterial, inte ens ett sådant där identifieringsuppgifter har avlägsnats. Däremot var det möjligt att erhålla ett flertal tabeller om den aktuella målgruppen. Undersökningens grundar sig till stora delar på tre multidimensionella tabeller som beställts från Statistikcentralen. Tabellerna levererades i PC-axis-filer 1, ett format som visade sig vara synnerligen användbart. Tabellerna var följande: (1) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * födelseregion * bostadsregion. (2) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * bostadsregion * yrke. (3) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * inskriven vid universitet (ja/nej) * examen på minst högre högskolenivå (ja/nej) * år för högsta examen (grupperad). PC-axis-tabellerna är uppgjorda så att det enkelt går att ur den ursprungliga stora tabellen välja de variabler och variabelvärden som är av intresse och därefter själv bygga upp en tabell av behändigare och mera överskådligt format. I vissa fall förädlades tabelluppgifterna ytterligare med hjälp av programmen Excel och SPSS. 1 PC-axis är en produkt som är utvecklad inom Statistiska Centralbyrån i Sverige och som gratis kan laddas ned från nätet. Se 13

15 Den största fördelen med Statistikcentralens uppgifter är att de är heltäckande. Den osäkerhet som bortfallet i de flesta frågeundersökningar för med sig är därför eliminerad. De flesta uppgifterna torde också vara av hög kvalitet. Uppgifterna om t.ex. födelse- och hemkommun är tagna ur det centrala befolkningsregistret och därför sanna de jure. Samma gäller t.ex. uppgiften om arbetslöshet som tagits ur arbetsministeriets register. Statistikcentralens egna kvalitetsundersökningar 2 visar att uppgifterna i regel också gäller de facto. Andelen personer som är bosatta utanför registreringsorten är t.ex. mycket liten. Uppgifterna om examen på minst högre högskolenivå är tagna ur Statistikcentralens examensregister, vilket torde vara av mycket hög kvalitet. Förutom PC-axis-tabellerna beställdes också några andra tabeller om bl.a. yrkesfördelningen efter språk och utbildningsnivån inom olika yrkesgrupper. De aktuellaste uppgifterna som stod till buds var från åren 2004 och Uppgifter från egna register Uppgifterna om huvudämne och år för examen grundar sig på universitetets studeranderegister. I undersökningen har också uppgifter om när studierna påbörjades i viss mån utnyttjats. Även dessa uppgifter grundar sig på universitetets datakällor. 2.3 Tidigare undersökningar Det här är den fjärde gången som de utexaminerades senare förehavanden undersöks vid högskolan. Förutom de fyra egentliga undersökningarna har några mindre kartläggningar med anknytning till det nu aktuella temat gjorts. Guy Bäckman (1975) undersökte genom en postenkät fortsatta studier och placering på arbetsmarknaden för personer som åren fått sin examen från högskolans vårdlinje. Materialet bestod av 127 personer (svarsprocenten 71 %). Gunvor Brettschneider gjorde år 1975 en undersökning som berörde samtliga 470 so- 2 Se t.ex. Jorma Heimonen: Vuoden 1990 väestölaskennan luotettavuus. Statistikcentralen, Folkräkningen 1990, del 9 (1994). 14

16 cionomer som utexaminerats från högskolan under perioden Då svarsprocenten var 80 % kom undersökningen att omfatta totalt 377 socionomer. Resultaten sammanställdes senare till en rapport av Jan Sundberg och Kerstin Sand (Sundberg och Sand 1975). Tanja Granberg och Susanne Lehtinen utarbetade år 1991 ett frågeformulär med sammanlagt 37 frågor kring social bakgrund, studier och arbetskarriär för socionomer som fått sin examen mellan åren 1972 och Undersökningen resulterade i ett examensarbete (Granberg och Lehtinen 1993), i vilket de socionomer som studerat vid linjen för socialt arbete granskas närmare. Undersökningens frågeformulär sändes till sammanlagt 776 utexaminerade socionomer. Sammanlagt 572 formulär returnerades vilket ger en svarsprocent på 74 %. I föreliggande rapport ingår några jämförelser mellan den nu aktuella undersökningen och undersökningen från år Eftersom materialet från undersökningen fortfarande är tillgängligt i elektronisk form har några nya jämförelseuppgifter från år 1991 tagits fram. 15

17

18 3 Utexaminerade åren De första utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan dåvarande Svenska Medborgarhögskolan fick sina betyg i mitten av 1940-talet. Sammanlagt torde omkring personer ha utexaminerats från högskolan fram till hösten Ett försiktigt antagande är att omkring 75 % eller ca personer fortfarande är yrkesaktiva. Under perioden 1990 september 2007 har sammanlagt 965 personer utexaminerats från högskolan. Undersökningens egentliga målgrupp, d.v.s. utexaminerade uppgick till Avgränsning av undersökningspopulationen Att undersökningen nu koncentrerar sig på studerande som fått sin examen mellan åren 1990 och 2004 beror främst på praktiska skäl. Det var helt enkelt lätt att ur universitetets datasystem få fram personnummer för utexaminerade från år 1990 framåt. Att ytterligare gå bakåt i tiden skulle ha krävt en del extra arbete, samtidigt som gruppen utexaminerade då skulle bli mer heterogen. Tidsperioden mellan examen och observation varierar nu mellan 1 15 år, vilket ur många synvinklar kan anses lämpligt. Knappast någon av målgruppen hade vid observationstidpunkten uppnått pensionsåldern. De flesta utexaminerade har också haft tid att finna sin plats i arbetslivet, avlägga ytterligare examina och välja en mer eller mindre fast bostadsregion. Då datamaterialet beställdes var Statistikcentralens färskaste uppgifter om bostadsort, huvudsaklig verksamhet och examina från år Yrkesuppgiften gällde situationen Det var därför naturligt att främst koncentrera sig på dem som fått sin examen senast år I samband med de mer detaljerade analyserna nämns den exakta observationstidpunkten för de olika uppgifterna samt vilken population som närmare studerats. Då det gällt uppgifter om bl.a. födelseregion har det t.ex. inte funnits anledning att utelämna utexaminerade från de allra senaste åren. 17

19 3.2 De utexaminerade Antalet utexaminerade uppgår till 813. Fördelningen efter huvudämne, examensår och kön framgår av tabell 1. Tabell 1: Utexaminerade efter examensår, kön och huvudämne Examensår, kön Totalt Antal Huvudämne Socialt arbete Statskunskap Journalistik Socialpsykologi Sociologi Hela perioden Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Merparten av de personer som under perioden hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. För en motsvarande tabell med samtliga utexaminerade , se tabellbilaga 2. Av de utexaminerade hade 43 % (352 av 813) haft socialt arbete som huvudämne. Därefter följer statskunskap (30 %) och journalistik (17 %). Socialpsykologi och sociologi finns som självständiga huvudämnen först för dem som utexaminerats på 2000-talet. Före det ingick dessa ämnen antingen i en examen från studielinjen för socialt arbete eller i en examen från studielinjen för organisation och samhälle. 18

20 Andelen kvinnor är hög 83 %. Andelen har varit högst inom socialpsykologi (96 %) och lägst inom statskunskap (69 %). Under den nu aktuella tidsperioden har könsfördelningen inte nämnvärt förändrats, andelen kvinnor har hållit sig kring något över 80 %. Tabell 2: Utexaminerade efter kön (%) och huvudämne Examensår, kön Totalt Procent Huvudämne Socialt arbete Statskunskap Journalistik Socialpsykologi Sociologi Hela perioden Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Båda könen Man Kvinna Merparten av de personer som under perioden hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. En motsvarande tabell med samtliga utexaminerade ingår som tabellbilaga 3. Samtliga 352 personer som valt socialt arbete som sitt huvudämne är formellt behöriga socialarbetare. Bland de utexaminerade ingick ytterligare 38 personer som genom sin ämneskombination fått socialarbetarbehörighet. Flertalet hade här socialpsykologi som huvudämne. Studietiden för de utexaminerade var i medeltal fem år, medianstudieti- 19

21 den omkring fyra år. Av den nu aktuella gruppen hade ett fyrtiotal inlett sina studier redan år En ungefär lika stor grupp hade börjat studera först på 2000-talet. Medelåldern vid examinationstidpunkten var omkring 27 år. De flesta uppgifter om de utexaminerades fortsatta karriär är från år Medelåldern för de utexaminerade var vid denna tidpunkt omkring 35 år. Männens medelålder var något högre än kvinnornas. Tabell 3: Utexaminerade efter medelåldern vid examinationsåret och medelåldern år 2005 enligt huvudämne och kön Huvudämne Medelålder Alla utexaminerade Man Kvinna Examensåret 2005 Examensåret 2005 Examensåret 2005 Alla ämnen 27,1 34,7 27,4 35,8 27,0 34,5 Socialt arbete 27,9 36,7 28,5 38,3 27,8 36,5 Statskunskap 26,6 34,2 26,9 35,5 26,4 33,5 Journalistik 26,5 34,0 27,8 35,6 26,2 33,4 Socialpsykologi 25,7 28,5 28,5 32,5 25,5 28,3 Sociologi 26,5 29,2 27,3 29,8 26,3 29,1 I det följande har de utexaminerades språkliga bakgrund, hemspråk eller arbetsspråk inte närmare undersökts. Nämnas kan att andelen studerande med en finskspråkig skolbakgrund brukat röra sig kring 10 %. Personer med finskspråkig skolutbildning måste klara av ett språkprov i svenska för att kunna delta i det egentliga inträdesförhöret. Fram till 1984 kunde de som antagits för studier vid högskolan besvara tentamensfrågor och avfatta skriftliga arbeten på finska. Från och med hösten 1984 är svenska uteslutande studie- och examensspråk vid högskolan. I en frågeundersökning från år 1991 fördelade sig utexaminerade åren enligt hem- och arbetsspråk enligt tabellen nedan. Språkfördelningen för den nu aktuella gruppen torde inte märkbart skilja sig från dessa siffror. 20

22 Tabell 4: Nuvarande hemspråk och arbetsspråk bland utexaminerade Språkbruk Hemspråk % Arbetsspråk % Endast svenska 56 9 Mest svenska men också finska Lika mycket svenska och finska Mest finska men också svenska Endast finska Totalt Antal P.g.a. bortfall motsvarar inte stickprovet det totala antalet utexaminerade. Språkfördelningen för arbetsspråket har räknats utgående från antalet sysselsatta. 21

23

24 4 Regional fördelning 4.1 Rekryteringsområden Högskolan har först på senare tid börjat föra statistik över den regionala fördelningen bland dem som ansökt om och mottagit en studieplats. Lättillgängliga uppgifter finns från och med år Omkring hälften av dem som sökt om studieplats var bosatta i Helsingforsregionen. Bland dem som mottagit studieplats var andelen större närmare två tredjedelar kom från nämnda region. Tabell 5: Ansökningar och mottagna studieplatser efter hemregion Hemregion Ansökningar Mottagit studieplats Antal % Antal % Helsingforsregionen Övriga Nyland Åboland och Åland Österbotten Övriga Finland Utlandet Totalt Tabellen grundar sig på högskolans interna statistik. Hemregionen är bestämd utgående från var ifrågavarande person bodde vid tiden för ansökan. Omkring hälften (51 %) av alla ansökningar kom från personer bosatta inom Helsingforsregionen. Det är inte alldeles lätt att säga varför andelen personer från Helsingforsregionen är större bland dem som blivit antagna och tagit emot sin studieplats (63 %). En orsak kan vara att de som söker till högskolan från andra regioner också söker till utbildningar närmare hemorten och sedan väljer att ta emot en studieplats på den utbildningsort som är närmare. 23

25 De olika regionerna har avgränsats på följande sätt: 3 - Helsingforsregionen (Helsingfors, Vanda Esbo, Grankulla, totalt 4 kommuner) - Övriga Nyland (landskapen Nyland och Östra Nyland, som sträcker sig från Hangö i väster till Strömfors i öster, totalt 30 kommuner) - Åboland och Åland (Egentliga Finland, 56 kommuner och Åland, 16 kommuner) - Österbotten (landskapet Österbotten, totalt 18 kommuner, från Kristinestad i söder till Karleby i norr) - Övriga Finland (totalt 328 kommuner) - Utlandet. Okänd Indelningen följer en vanlig uppdelning av landets svenskspråkiga områden. Helsingforsregionen, övriga Nyland och Åboland är tvåspråkiga områden med finskspråkig majoritet, medan landskapet Österbotten är tvåspråkigt med svenskspråkig majoritet. Övriga Finland är finskspråkigt, medan Åland är enspråkigt svenskt. Uppgiften om födelseregion torde vara mycket tillförlitlig. Men födelseregionen behöver inte alltid vara liktydig med den region där man vuxit upp och gått i skola. Vi kan emellertid anta att undantagen är relativt få. Siffror från Statistikcentralen visar att det stora flertalet av samtliga 18-åringar år 1990 fortfarande bodde inom sin födelseregion (landskap) 4. I det följande granskas födelseregionen för dem som slutfört sina studier vid högskolan. 3 Antalet kommuner är här räknade utgående från situationen Kommunantalet har minskat med 17 sedan år Se tabellbilaga 1. 24

26 Tabell 6: Utexaminerade efter huvudämne, examensår och födelseregion Huvudämne, examensår Födelseregion Totalt Antal % Övriga Nyland Åboland och Åland Helsingforsregionen Österbotten Övriga Finland Utlandet Alla ämnen Hela perioden Socialt arbete Hela perioden Statskunskap Hela perioden Journalistik Hela perioden Socialpsykologi Hela perioden Sociologi Hela perioden Merparten av de personer som under perioden hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. De flesta utexaminerade var födda inom Helsingforsregionen (42 %). Andelen från övriga Nyland var 21 %. Andelen utexaminerade födda i Helsingforsregionen verkar 25

27 ha ökat under hela den nu granskade tidsperioden. Bland journalisterna har andelen hållit sig relativt konstant kring något över 40 %. Också om den regionala fördelningen något skiljer sig från ämne till ämne är olikheterna inte särskilt dramatiska. Av de utexaminerade var 9 % födda i utlandet. Högskolan har redan länge riktat en del av sina rekryteringsåtgärder till de övriga nordiska länderna, främst Sverige. Merparten av de utländska studerandena kommer också från Sverige. Eftersom högskolan erbjuder examensinriktade studier endast på svenska, är det naturligt att just studenter från Sverige kan välja högskolan som studieplats. Nämnas kan att högskolan nog har ett brett utbud av kurser på engelska, vilket gör det möjligt för utomnordiska utbytesstuderande att vistas upp till ett år vid högskolan. Eftersom dessa inte avlägger examen vid högskolan finns de inte heller med i undersökningen. 4.2 Regional fördelning år 2005 Den regionala fördelningen bland utexaminerade är framställd i Figur 1. Koncentrationen till Helsingforsregionen är tydlig i själva verket tydligare än vad kartan kanske visar. Av samtliga utexaminerade bodde 486 personer eller 60 % i Helsingfors, Esbo, Vanda eller Grankulla i slutet av år Inom övriga Nyland bodde 22 %, vilket ger en total andel för de nyländska lanskapen på hela 82 %. Av kartan framgår också en koncentration till de traditionella svenskbygderna. 26