C Buf. Skolstruktur Annika Andersson Caroline Andersson Anders Karlsson Eva- Lisa Siggemo Henrik Sydstrand

Transkript

1 C Buf Skolstruktur 2014 Annika Andersson Caroline Andersson Anders Karlsson Eva- Lisa Siggemo Henrik Sydstrand 1

2 Innehåll Inledning och uppgift 3 Bedömning av uppgiften 3 Mål 4 Vision 4 Metod 4 Styrdokumenten säger 4 Forskning säger 8 Nuläge 8 Analys och slutsatser 9 Diskussion och förordat alternativ 15 Referenser 16 Bilagor

3 Inledning och uppgift Kiruna kommun genomförde en utredning av sin skolstruktur år Utifrån denna utredning fattades ett antal beslut rörande förskoleorganisation, skolorganisation, skolbyggnader, ledningsorganisation, stödfunktioner med mera. Ett av de viktigaste besluten var att den tidigare genomgående F-9 strukturen i rektorsområden avskaffades till förmån för en F-9 struktur i skolområdena Alpha och Beta. År 2013 avskaffades skolområdena till förmån för verksamhetsområden där ett mindre antal skolor och förskolor än de i skolområdena samverkande 6 rektorsområdena samverkar. Ett annat beslut var att renodla ledningsorganisationen så att befattningarna rektor och förskolechef skiljdes åt. År 2014 stod det klart att effekterna av de fattade besluten inte varit fullt ut positiva. Effekterna av den pågående stadsomvandlingsprocessen börjar också bli allt mer påtagliga, liksom de demografiska processerna i kommunens byar varför en ny utredning avseende skolstruktur tillsatts med uppgiften att presentera ett förslag per Beslutet att genomföra en utredning motiveras också av att gällande lagstiftning på skolområdet kompletteras och revideras. Utredningen kommer att länkas ihop med liknande arbeten på andra för förskola och skola relevanta områden och de sammantagna delarna kommer att resultera i en översyn av hur förskola och skola skall möta nya utmaningar på kort och lång sikt. Bedömning av uppgiften Uppgiften omfattar inte förskolan utan endast grundskolan. Faktorer att väga in i uppgiften är demografi stadsomvandling byaperspektivet ledningsbarhet hållbarhet över tid möjlighet att personalförsörja grundskoleorganisationen möjlighet för skolor att samverka kring pedagogiska och administrativa frågor möjlighet att använda IKT- baserade lösningar för uppgiftens lösande de krav som Skollagen (SFS 2010: 800) och Skolförordningen (2011: 185) ställer på vår verksamhet mötande av skrivningarna i förutsedda nya styrdokument avseende nyanländas lärande hur Buf kansli, Elevhälsan, Språkcentrum samt personal- och ekonomifunktionerna skall stödja huvudverksamheten behovet av nybyggnationer för att lösa uppgiften Arbetsgruppen har en bred kompetens och erfarenhet och kommer i tillämpliga fall att få stöd av Buf kansli samt personal- och ekonomifunktionerna vid framtagandet av bakgrundsmaterial. Tidsförhållandena är snäva men det är viktigt att använda IKT- stöd för samverkan och inte lägga tid på resor och möten när uppgiften kan lösas via mail, telefon och Internet. Slutsatsen är att uppgiften att presentera ett förslag till utredning per är lösbar. 3

4 Mål Målet för denna utredning är att lägga fram ett förslag till skolstruktur som utifrån de ovan beskrivna faktorerna löser uppgiften att skapa Sveriges bästa skolkommun inom tre år och skapar förutsättningar för en flexibel och över tid hållbar skolorganisation som motsvarar kraven på en skola i toppklass i landet inom ramen för den stadsomvandlings- och demografiska process som hela Kiruna kommun befinner sig i. Vision En skola som kan verka med hög kvalitet i hela kommunen och erbjuda medborgarna den service de har rätt att förvänta sig. Metod Arbetsgruppen avser att lösa uppgiften genom inhämtande av relevanta bakgrundsdata ur de digitala och andra stödsystem som Kiruna kommun arbetar med. Vi avser också att studera relevanta delar av Skollagen och Skolförordningen för att anpassa våra förslag till skrivningarna i dessa dokument. Det förutsedda lagförslaget vars huvudtankar beskrivs i Utbildning för nyanlända (Ds 2013: 6) kommer att påverka slutsatserna, liksom Kiruna kommuns vision av år Data avseende nuläget i skolkommunen kommer att inhämtas via en SWOT- analys som ställs till samtliga rektorer i de kommunala skolorna i Kiruna kommun. Även kommunens medarbetarenkät av år 2013 och Buf: s eget ekonomiska analysarbete kommer att tjäna som grund för slutsatser och i denna utredning. Insamlade data kommer att sammanställas och diskuteras varefter ett förslag avseende skolstruktur lämnas till förvaltningschefen för vidare behandling i förvaltningens regi. Styrdokumenten säger LGR 11 Avseende likvärdighet 1. kap, 4. st Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Avseende verksamhetsutveckling 1. kap, 8. st Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. 4

5 Avseende rektors arbetsuppgifter 2. kap, 8. st Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel, undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie-och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. Skollagen Avseende organisation och behörighet 2: 9 Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet skall ledas och samordnas av en rektor. 5

6 2: 10 Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och har det ansvar som framgår i denna lag eller andra författningar. 2: 13 Huvudmannen skall för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning för den undervisning som läraren eller förskolläraren skall bedriva. 2: 20 Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, eller individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller bara om 1. det saknas sökande som har legitimation, 2. den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och 3. det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen. Även en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 får anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. Lag (2013:823). Avseende elevhälsa 2: 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Avseende grundskolans uppdrag 10: 2 Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 10: 4 Undervisningen ska omfatta följande ämnen: - bild, - engelska, - hem- och konsumentkunskap, - idrott och hälsa, - matematik, - musik, - naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, - samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, - slöjd, - svenska eller svenska som andraspråk, och - teknik. Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål. Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett 6

7 eller flera ämnen. Skolans val får omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen. Skolförordningen Avseende nyanländas skolgång, modersmålsundervisning och sådan i svenska som andraspråk 4: 1 a Barn som omfattas av 29 kap. 2 andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2011:506). 5: 2 Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. 5: 4 En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. 5: 7 I 10 kap. 7, 11 kap. 10, 12 kap. 7 och 13 kap. 7 skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. 5: 14 Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. Avseende språkval 9: 5 Enligt 10 kap. 4 skollagen (2010:800) ska det finnas språkval. Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval. Departementsskrivelsen 2013: 6 Denna skrivelse utgör grunden för ett lagförslag som väntas under Innebörden och följderna för Kiruna kommun av detta lagförslag beskrivs i bilaga 1 som också utgör förslag till lösande av uppgifterna som ställs på kommunens skolor i den väntade lagtexten. Kiruna kommuns vision Kommunens vision behandlar inte grundskolan per se men sammanfattar ändå i raderna nedan kommunens vilja avseende även grundskolan. Ett samlat utbildningsutbud och hög kvalitet stärker kommunens attraktionskraft som bostadsort och lockar studerande från Sverige och världen. 7

8 Forskning säger Leithwood m fl visar i en studie från 2007 i regi av National College for School Leadership att rektor och lärare många gånger inte kan lägga ned tillräckligt med tid på huvuduppgiften att främja elevens lärande på grund av att man försöker motsvara alltför många krav från omvärlden och inte har en tillräcklig stödorganisation för att motsvara dessa. Man jobbar hårt men lägger ner för mycket tid på uppgifter som inte har med huvuduppdraget att göra och som skulle kunna ha lösts av stödfunktioner eller genom gemensamt arbete i ledar- eller lärarlag. Dessa tankar verifieras även av Törnsén och Ärlestig (2013). Larsson och Löwstedt (2010) beskriver också synen på en självförbättrande organisation där pedagogerna ges möjlighet att koncentrera sig på att förbättra den egna verksamheten och inte tvingas lägga ned stort arbete på att försöka komma tillrätta med yttre faktorer över vilka skolan ändå oftast inte råder. Kapitel 12, 13 och 14 i Illeris (2007) beskriver lärande i olika lärorum och hur dessa kan kombineras till en helhet för eleven samt hur vi inte får låsa vårt tänkande kring lärandet till ett synsätt som appliceras på alla tillfällen utan istället arbeta situationsanpassat med människan och skolans huvuduppdrag i centrum utifrån de unika behov och förutsättningar som varje skola, elevgrupp och individ har och sträva efter att hitta de bästa möjliga lösningarna för varje människa i vår verksamhet utan att låsa oss vid tidigare praxis, beslut och teorier. Nuläge 1/ Ledning av verksamheten utifrån mae 2013 Mae Kommunens medarbetarenkät av sagda år En kort sammanfattning av medarbetarenkäten ger vid handen att förskolechefer och rektorer ofta upplever sig ensamma i sitt arbete och att de också känner sig osedda samt i behov av ett bättre nära verksamhetsstöd. Det framkommer att man inte upplever sig kunna göra sitt bästa avseende huvuduppdraget att fungera som pedagogisk ledare då man inte har tillräckligt stöd i sekundära uppgifter. 2/ Ledning av verksamheten ur ekonomisk synvinkel Material insamlat vid en ekonomisk analys av lå 2012/ 2013 genomförd i december 2013 av förvaltningschefen, förvaltningens controller och rektorsgruppen. I korthet framkom vid mötet att förskolorna inte har några problem att hålla sin budget då koefficientsystemet och det faktum att förskolans regelverk inte är tvingande till särskilt stöd på samma sätt som i grundskolan, möjliggör för ekonomisk planering utifrån verksamhetens behov, resurser och möjligheter. Avseende grundskolan kan de ekonomiska problemen hänföras till personalkostnader beroende på insatser till stöd för elever i behov av särskilt stöd. Dessa är särskilt kännbara på de små skolorna där de särskilda resurserna för särskilt stöd som ligger ute på verksamhetsområdena snabbt äts upp. Detta accentueras av att en liten skola ofta är attraktiv för vårdnadshavare till elever med särskilda behov och att skolan många gånger tvingas svara upp mot behov av särskilt stöds om inte står i proportion till skolans elevantal i övrigt. Avseende skolor som tar emot elever från många avlämnande enheter, kan underskott förklaras av att man i åk 7 tar emot elever som i mellanstadiet varit i behov av särskilt stöd och där insatserna finansierats av de därför avsedda medlen. Då alla avlämnande skolor inte tillhör samma verksamhetsområde som den mottagande skolan stannar de särskilda medlen 8

9 kvar i ett verksamhetsområde medan eleven går till ett annat med ett ekonomiskt predikament för den mottagande högstadieenheten som följd om det visar sig att eleven även framgent kommer att vara i behov av särskilda stödinsatser för att nå målen för verksamheten. 3/ Nyanländas lärande På detta område väntas ett helt nytt regelverk som syftar till utbildning på lika villkor för nyanlända som för svenskfödda elever. Man utgår också ifrån att de nyanlända är en resurs i det svenska samhället som det ligger i landets intresse att ta vara på varför regeringens utredare i utredningen Ds 2013:6 föreslår ett antal åtgärder som kommer att ställa helt nya krav på vår verksamhet. Innebörden av utredningen och ett förslag till åtgärder finns närmare beskrivna i bilaga 1. 4/ SWOT- analys SWOT- Strenghts, Weaknesses, Opportunities, Threats En enkät har tillställts kommunens rektorer avseende indelning i verksamhetsområden bedömd elevutveckling i vo t o m 2014 bedömd allmän demografisk utveckling i vo t o m 2017 kvalitet på skolbyggnader möjlighet till lösande av uppgiften 2014 möjlighet till lösande av uppgiften 2017 möjlighet till lösande av uppgiften 2020 hållbarhet ur ett gesbygdsperspektiv En bedömning utifrån den analys utifrån styrkor, svagheter, möjligheter och hot som rektorerna gjort av sin egen verksamhet ger det följande vid handen. Analys och slutsatser Områdesvis analys 1/ Rektorer och förskolechefer känner inte att de har ett nära stöd i verksamheten och möjligheterna att arbeta i ledarlag kan bara utnyttjas på de större enheterna där flera rektorer finns i samma byggnad. Verksamhetsstödet från Buf kansli, elevhälsan, samt personal- och ekonomifunktionerna upplevs svagt eller obefintligt och rektorerna känner sig utlämnade till att själva klara av en övermäktig arbetsbörda. Rektor tvingas därför ofta prioritera bort det pedagogiska huvuduppdraget med bristande måluppfyllelse som följd. Ur byasynvinkel upplevs verksamhetsområdena inte vara särskilt givande på grund av stora avstånd som begränsar samverkan till att omfatta bara fördelning av gemensamma resurser. 2/ Det ekonomiska systemet med verksamhetsområden missgynnar förskolan som lättare kan styra sin ekonomi och härigenom följaktligen också över tid lättare kan generera överskott. 9

10 Vi riskerar i detta avseende att skapa motsättningar och revirtänkande mellan förskola och skola då det kan uppfattas som att vi använder förskolans intjänade överskott för att finansiera skolan underskott. Systemet missgynnar också möjligheten att ekonomiskt styra de högstadieenheter som tar emot elever från flera verksamhetsområden än det egna. Härigenom tvingas rektor att välja mellan att lösa det kommunala uppdraget med budget i balans eller det statliga där rektor skall möjliggöra för varje elev att nå kursplanernas mål. Kraven på behörig personal och avseende rättigheten till heltidstjänst uppges också skapa svårigheter för rektorerna att hålla sin budget. Detta gäller särskilt små skolenheter och skolorna i byarna. 3/ Den verksamhet vi dag bedriver avseende nyanländas lärande kommer, ehuru varande av hög kvalitet i dagsläget, inte att motsvara kraven i kommande lagstiftning. 4/ 1. Avseende nuvarande indelning i verksamhetsområden framkommer att man uppskattar kommunikation och korta beslutsvägar i gemensamma frågor i verksamhetsområdena som är mindre än de tidigare skolområdena samt att chefer kan bilda arbetslag i de verksamhetsområden som utgörs av större enheter. I de verksamhetsområden som består av flera skolenheter i samma byggnad upplevs samarbete och ledarlag vara en styrka för organisationen. Indelningen i verksamhetsområden ses emellertid som en svaghet i de områden där ett antal chefer som inte sitter i geografisk närhet av varandra skall samverka. Då möjligheterna därtill är oklara och samverkan inte känns naturlig upplevs organisationsformen som en främmande fågel och om samverkan mellan cheferna inte sker spontant kan isolerade öar i verksamheten uppstå och försvåra helhetslösningar mellan enheterna och till tendenser att skicka över problem på någon annan. Då organisationsformen inte heller alltid följer elevens väg mellan olika skolenheter, upplevs stora enheter som tar emot elever från flera mindre missgynnas ekonomiskt då särskilda resurser som avdelats på elever i tidigare årskurser inte följer med dem från det gamla verksamhetsområdet till det nya. Fördelningen av gemensamma resurser i verksamhetsområdena upplevs också som problematisk för små enheter då den inte upplevs anpassad till dessas särskilda förutsättningar. I detta avseende kan också mottagandeorganisationen kring elever med behov av särskilt stöd lyftas då denna ofta kan arbeta på ett helt annat sätt på en stor skolenhet med många stödfunktioner än på en liten enhet där mycket av arbetet får göras av rektor. 2. Organisationsformen med skolenheter upplevs skapa trygghet och tydlighet för elever och personal då det är klar vem som är rektor och har ansvaret för den verksamhet man befinner sig i. Det upplevs också att chefer kan samverka på ett bra sätt mellan olika skolenheter på de större skolorna och att mindre enheter i de stora enheterna är befrämjande för en positiv arbetsmiljö för chefer, personal och elever. Positivt är också att rektorer med fler än ett verksamhetsområde kan arbeta mer flexibelt i elev- och personalfrågor avseende vem som jobbar var. På minussidan hamnar att subkulturer med egna referensramar kan uppstå i verksamheter som inte kontinuerligt är i kontakt med andra och att isolation också kan bli en följd för små enheter som inte naturligt samverkar med andra. Rektorer som ansvarar för mer än en skolenhet får också sämre förutsättningar att koncentrera sig på sitt uppdrag på grund av att man inte kan finnas tillgänglig på en och samma arbetsplats hela tiden. Avseende samverkan och stöd i rektorsgruppen är det arbetslagstänkande som upplevs positivt på stora enheter med flera rektorer, en svaghet på små, ensamma enheter där rektor ofta inte har en kollega att naturligt samverka med. Avseende profilering kan skolenhets- formen bidraga till att skapa starka enheter som profilerar den kommunala skolan men också till att sänka de enheter som på ett eller annat sätt hamnar i bakvatten. Elevövergångar mellan olika skolenheter kan också riskera att leda till att information går förlorad om kommunikationen mellan skolenheter inte fungerar. 10

11 3. Det framkommer att verksamhetsområdena inte upplevs följa elevernas väg genom skolan men att skolenhetstanken kan bidraga till korta beslutsvägar, trygghet, tydlighet och flexibilitet. På minussidan finns också fenomenet att skolenheterna idag konkurrerar med varandra om personal och elever och därigenom också resurser. Vi kan alltså skapa starka delar men en haltande helhet. Flexibilitet i personalfrågor minskas också i verksamhetsområdena jämfört med de tidigare skolområdena där fler enheter kunde samverka kring gemensam personalplanering. Avseende Språkcentrum framkommer också att organisationen idag är så stor och så krävande att den inte längre kan vara en tillikauppgift för en rektor och skolassistent utan att den måste får en egen ledning och ett eget administrativt stöd. Denna verksamhet upplevs också underfinansierad i dagens system. Det framkommer också att dagens system inte gynnar samordnad rekrytering av personal. Att inget naturligt samarbete idag finns kring arbetet med elever och i rektorsarbetslag på olika skolenheter och i verksamhetsområdena missgynnar ambitionerna att skapa en likvärdig skola oavsett var i kommunen man befinner sig. 4. Den demografiska utvecklingen upplevs i stort hanterbar på kort sikt även om stadsflytten kommer att innebära att delar av både upptagningsområden och skolbyggnader kommer att behöva omvärderas i sin nuvarande utformning. De flesta skolor ligger på kort sikt bra till ur demografisk synpunkt men i ett något längre perspektiv kan konstateras att Triangelskolan kommer att påverkas av sprickbildningen, att Bergaskolan inte kommer att kunna ta emot alla elever som beräknas flytta in i de nya bostäder som byggs i upptagningsområdet och att Högalid- och Luossavaaraskolans upptagningsområden kommer att påverkas av sprickbildningen. Dessutom kommer Luossavaaraskolans upptagningsområde att påverkas av planerna på byggnation av bostäder på Luossavaaras sluttningar. I Tuolluvaara befaras en elevökning på grund av ökad inflyttning i samband med stadsomvandlingen vilket kommer att ställa krav på mer ändamålsenliga skolbyggnader. I Svappavaara och Vittangi ser elevutvecklingen gynnsam ut som en följd av gruvprojekten i Svappavaara och Kaunisvaara och det kan redan nu konstateras att en ytterligare förskoleavdelning öppnats ht Skolbyggnadernas kvalitet är varierande. Bergaskolans byggnader upplevs inte vara tillfyllest efter många års eftersatt underhåll. Triangelskolan upplevs ha en acceptabel kvalitet, liksom de nya lokaler i Bolagsskolan som används av Förberedelseklass. Dessa kommer dock emellertid att påverkas av sprickbildningen inom cirka tio års tid. Nya Raketskolans byggnader upplevs av rektorerna som bra och gynnsamma för bedrivande av modern undervisning. De flesta skolbyggnader i kommunen uppfyller inte detta sista kriterium då de är färdigställda på 1960, -70 och -80 talen. Svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen är många gånger eftersatt avseende lokaler på värdskolorna. På tidigare låg- och mellanstadieskolor finns behov av arbetsrum, special- och samlingssalar och grupprum som skulle möjliggöra arbete enligt moderna lagar, avtal och pedagogiska styrdokument. 6. Rektorerna bedömer i sina svar att de på kort, medellång och lång sikt (2014, 2017 och 2020) kan lösa sin uppgift enligt kommunala och nationella styrdokument men att byggnader måste anpassas och att vi inte har en organisation som är anpassad för skollagens krav på behörig personal på alla befattningar. Vi har heller inte möjlighet att ekonomiskt möta de krav på ekonomisk och personalmässig samordning samt resurstilldelning som ett ökande antal elever med särskilda behov medför. I ekonomiskt hänseende är de små skolenheterna särskilt sårbara då elevantalet medför att man måste kämpa för att upprätthålla grundbemanning och bara med möda kan bygga ut stödfunktioner vilket frestar på samtlig personal och ledning. Organisationen med många små enheter medför förutom problem med rekrytering, tjänstefördelning och luckor i kompetensen i skolenheternas elevhälsoteam, också problem med mycket ensamarbete bland rektorerna. 7. Avseende glesbygdsperspektivet i Abisko anför rektor att området har stor potential att locka till sig både personal och elever. Möjligheten att hitta bostäder sägs dock vara ett 11

12 problem som försvårar både inflyttning och nyrekrytering. Karesuando och Vittangis rektorer framför att ett modifierat resursfördelningssystem är av nöden för att skolorna i glesbygden skall kunna lösa sitt uppdrag. Skolorna sägs redan nu vara nere på grundbemanning enligt resursfördelningssystemet och dras ändå med ekonomiska svårigheter som leder till tanken på att det blir svårt att erbjuda en likvärdig skola om vi inte ger byaskolorna andra ekonomiska förutsättningar än idag. Områdesvisa slutsatser 1/ I syfte att skapa ett nära verksamhetsstöd för rektorer och förskolechefer samt möjligheter för god introduktion i yrket för nyanställda i dessa grupper till samverkan oavsett skolenhetens storlek måste vi ändra vår organisation i verksamhetsområden och skapa möjlighet för rektorer att få ett bollplank att resonera med och få råd av, ett verksamhetsstöd, något som Buf kansli idag inte mäktar med. Detta skulle kunna uppnås genom att skapa en samordningsfunktion med uppdrag att samordna och stötta rektorer och förskolechefer i gemensamma uppgifter i personal-, ekonomi- och administrativt hänseende samt inom andra delar av det kommunala uppdraget. Härvid skulle rektor friställas bättre för att fungera som pedagogisk ledare på skolenheten, rektor skulle få ett nära verksamhetsstöd och Buf- kansli skulle kunna frigöra mer tid för att stödja den politiska nivån. Verksamheterna i Vittangi och Karesuando ro vinner, avseende ekonomiska förhållanden, inte särskilt mycket på att vara indelade i verksamhetsområden i samverkan med skolor i centralorten. Emellertid finns en vinning för verksamheten i att rektorerna från byarna är en del i en större gemenskap avseende sina särskilda förutsättningar men också för att vara en del av ett arbetslag. 2/ Med målet att skapa ett tydligare ekonomiskt system där ekonomiska resurser knyts till eleverna oberoende av vilken skolenhet de går på, är det av vikt att omorganisera det ekonomiska systemet i Buf så att elever och ekonomiska resurser så långt som möjligt, finns i samma ekonomiska enhet under hela elevens skolgång. Vi bör också undvika att skapa onödiga motsättningar mellan skolenheterna, verksamhetsområdena och skolformerna och därigenom riskera att skapa knutar i elevernas röda tråd genom att det ekonomiska systemet gynnar en skolform men missgynnar en annan. 3/ För att motsvara kraven i kommande lagstiftning måste vi omorganisera och utöka vår organisation för nyanländas lärande samt inleda ett närmare samarbete med övriga aktörer kring de nyanlända i syfte att underlätta de nyanländas integration i det svenska samhället. 4/ 1. Samverkansformerna måste tydligare följa elevens väg genom skolan och det bör finnas en koppling mellan gemensamma elever, gemensam ekonomi och ett F-9 tänk. Verksamhetsområdesformen gynnar avseende ledning stora enheter där chefer sitter tillsammans och kan arbeta i lag. Organisationsformen gynnar också avseende ekonomi stora enheter som inte tar emot elever från andra skolenheter än de som finns i det egna verksamhetsområdet. Små enheter missgynnas både avseende samverkan mellan chefer och personal. Ekonomiskt missgynnas också stora högstadieenheter som tar emot elever från många skolenheter som inte ligger i det egna verksamhetsområdet. 2. Organisationen bör tydligare gynna alla verksamhetsområden och inte bara de områden som, avseende den dagliga verksamheten, är delar i ett större sammanhang. Små, ensamma skolenheter missgynnas avseende samverkan. Dessa kan gynnas av skolehnetsindelningen om 12

13 de har en stark profil och stark ekonomi men missgynnas om de har svag ekonomi och otydlig profil. 3. Möjligheten att organisera en verksamhet av hög kvalitet skulle gynnas av att samordna verksamhetsområden och skolenheter till att följa elevernas väg genom skolan. Detta skulle bidraga till ökat samarbete på det ekonomiska och pedagogiska planet. Att samordna skolenheter till större enheter än verksamhetsområden skulle bidraga till en likvärdigare skola, större möjlighet till ekonomisk samverkan och till större möjlighet än idag för rektorer att stödja varandra i arbetslag och bistå varandra i lösandet av både det statliga och det kommunala uppdraget. 4. Det kommer att bli nödvändigt att inom kort planera nya skolbyggnader som skall ligga centralt i det nya skjutbaneområdet. Vi måste också överväga om vi skall fortsätta arbeta med de relativt små enheter vi har idag eller om vi skall slå ihop exempelvis Berga- och Triangelskolorna till en ny skola som ligger i det nya centrum och som kan skapa alla de synergieffekter avseende samverkan på alla nivåer som beskrivits såsom varande brister i punkterna 1-3. Högalidskolans byggnad kommer troligen att vara användbar under överskådlig tid och behöver inte ersättas. 5. De flesta skolbyggnader i kommunen är i behov av renovering och anpassning till moderna lagar, avtal och pedagogik. Vi saknar exempelvis ofta ändamålsenliga lokaler för lärararbetsrum, fritidshem, specialsalar och för arbete med flexibla gruppindelningar samt samlingssalar och fullstora idrottshallar på de tidigare låg- och mellanstadieskolorna. Svenska som andraspråk och modersmål bör ges möjlighet till egna lokaler på de skolor där man arbetar. 6. Vi måste överväga att lämna systemet med många små skolenheter och istället satsa mer på medelstora enheter där det blir lättare än idag att lösa ekonomin, rekrytera, samverka kring ledning och att organisera verksamheten flexibelt utifrån huvuduppgiften som är elevens framgång i skolarbetet. Vi ser också att vissa byggnader kommer att hamna i sprickzonen tämligen snart och att andra inte längre håller tillräckligt hög kvalitet varför det kan vara bra att bygga nytt i den nya stadskärnan och ersätta skolbyggnader som inte håller måttet med nya sådana som avhjälper de ovan beskrivna bristerna 7. Abisko skola ligger där den ligger och vi måste se över våra arbetsformer avseende personalförsörjning i syfte att möta lagens krav och tillgodose elevernas rättigheter till utbildning. Vi måste också se över resursfördelningen i syfte att säkerställa resurser för grundbemanning på en förskola och skola som inte kan flyttas utan att detta skulle medföra stora negativa effekter för eleverna. Vittangi, Soppero, Svappavaara, Karesuando och Abisko skolor måste få en egen resursfördelningsmodell som är mindre beroende av elevantal och mer bygger på fokus på det uppdrag som skall lösas. Skolorna kan också, åtminstone avseende de fyra förstnämnda, sammanföras till ett eget skolområde för att lättare kunna samverka avseende exempelvis undervisning via distansöverbryggande teknik. Områdesvisa förslag Mot bakgrund av vad som sägs i grundskolans styrdokument och i aktuell forskning samt mot bakgrund av den ovan redovisade undersökningen föreslår utredningen det följande. 1/ En organisation motsvarande den tidigare skolområdesorganisationen inrättas för att ge möjlighet för rektorer att arbeta i lag och för att ge möjlighet till ett nära verksamhetsstöd för rektorerna. I varje skolområde finns en rektor som i sitt uppdrag svarar för handledning av nyanställda kollegor. Skolområdena byggs upp kring gemensamma elevgrupper och omfattar de skolor som naturligt samverkar kring elevens väg genom skolan från förskoleklass till åk 9. 13

14 2/ Resursfördelningssystemet knyts till det pedagogiska uppdraget så att de skolor som samverkar kring elever också har en gemensam tilldelning av särskilda resurser så att resurserna följer eleven genom skolan och de skolor som samverkar i elevens skolgång. Härvid bör byaskolorna tilldelas resurser utifrån ett system där man istället för att enbart utgå från elevantal mer tittar på vad det kostar att upprätthålla en verksamhet i enlighet med styrdokumenten när man fördelar resurser till sagda skolor. Till rektor överlåts att utifrån, inriktningsbeslut från BUN, inom ramen för det statliga uppdraget organisera verksamheten på bästa sätt i syfte att tillgodose elevens rätt till utbildning och säkerställa en budget i balans. 3/ Verksamheten organiseras i enlighet med den nya lagtext som blir följden av Ds 2013: 6 och som finns beskriven i bilaga 1. 4/ 1. Arbetsformen med verksamhetsområden i sin nuvarande form avskaffas och ersätts med en samverkansform där grunden är samarbete kring gemensamma elever. 2.Samverkan mellan skolenheterna organiseras i skolområden som kan fungera som rektorsarbetslag. Härigenom skapar vi ett nära verksamhetsstöd och friställer rektor för att fungera som pedagogisk ledare på sin skolenhet. Språkcentrum och ett nytt område för specialkompetenser blir egna verksamheter med en egne rektor. Specialkompetensområdet kan ev samordnas under en chef som delas med Elevhälsan. 3. Samverkan mellan skolenheterna organiseras utifrån elevens väg genom skolan i syfte att skapa naturlig samverkan mellan skolor som arbetar med gemensamma elever. 4. Kvaliteten i verksamheten höjs genom att samordna små verksamheter till mellanstora som får möjlighet att utnyttja både den mindre skolans familjaritet och de möjligheter till satsningar på att tillgodose elevens behov som följer av samordningsvinster på en något större skola. På detta vis följer vi också stadsomvandlingen genom att bygga nytt i det nya Kiruna istället för att flytta eleverna till befintliga skolbyggnader. 5. Vi bygger nytt eller renoverar och bygger om inom ramen för stadsomvandlingen och utvecklingen i byarna i syfte att skapa en likvärdig skola genom att tillhandahålla lokaler som är anpassade för modern pedagogik och som också tillgodoser de krav som arbetsmiljölagen ställer på ändamålsenliga lokaler för personal. 6. Se pp 4 och 5. Byggnader som kan behöva ersättas med nya sådana är Triangelskolan, Bergaskolan och Tuolluvaaraskolan som kan samordnas till en byggnad som ligger centralt i den nya stadskärnan. Luossavaaraskolan och Högalidskolan beräknas kunna möta behoven som uppstår på grund av nybyggnation på Luossavaaras sluttningar. De byggnader som härigenom frigörs kan användas för att täcka behoven hos Språkcentrum om och när spricbildninmgen tvingar fram en flytt från de nuvarande lokalerna. 7. Resursfördelingssystemet förändras så att man avseende byaskolorna skapar en modell som tar hänsyn mer till uppgiftens lösande och mötandet av kraven på en likvärdig skolgång och mindre till elevantal. Vittangi och Karesuando organiseras avseende ekonomi i ett gemensamt skolområde som kan samverka kring resursfördelning och gemensamma resurser utifrån det faktum att de har en egen resursfördelningsmodell som skiljer sig från skolorna i centralorten. Vittangi och Karesuando samverkar också kring fjärrundervisning, rekrytering och elevhälsa, Avseende lagarbete för rektorer och samverkan på det pedagogiska planet, samverkar skolorna med centralorten. 14

15 Diskussion kring möjliga beslut 1/ Huvudinriktning ekonomi Beslut fattas om införa ett differentierat resursfördelningssystem där byarna arbetar efter en modell och centralorten efter en annan. De särskilda resurserna samlas i potter som bestäms utifrån vilka skolor som samverkar kring elevens sammanhållna skolgång. Verksamhetsområdesorganisationen lämnas orörd. Fördelar: Renodlar ekonomin och ger byaskolorna bättre möjligheter att lösa det ekonomiska uppdraget. Bibehåller en känd ledningsstruktur. Nackdelar: Lämnar lednings- och samverkanfrågorna orörda och tillgodoser inte behoven av en omorganisation av verksamhetsstöd och samverkansmöjligheter. Mindre flexibel organisation ur stadsomvandlingsperspektiv. 2/ Huvudinriktning verksamhet Beslut fattas om en ny ledningsstruktur där ett närmare verksamhetsstöd införs och där rektorsarbetslag skapas i syfte att underlätta vardagsarbetet för rektorerna. Den ekonomiska strukturen lämnas orörd. Fördelar: Rektorerna får ett närmare verksamhetsstöd och bereds möjlighet att arbeta i lag kring gemensamma uppgifter. Större samverkan kring elevens skolgång ur ett F- 9 perspektiv. Nackdelar: Lämnar de ekonomiska frågorna orörda, något som leder till ett haltande samarbete kring elevens skolgång och väg genom skolsystemet. 3/ Inriktning verksamhet och ekonomi Beslut fattas om att införa nya samarbetsformer kring elevens väg genom skolsystemet där man tillgodoser en både pedagogisk och ekonomisk röd tråd genom att knyta resurserna till eleven. Rektorsarbetslag och ett nära verksamhetsstöd skapas genom sammanslagning av verksamhetsområden till skolområden. Fördelar: Möjligheterna ökar till ekonomisk och personell styrning och samverkan och därmed bättre hushållning med resurser. Inriktningen tillgodoser också behoven av flexiblilitet i stadsomvandlingsprocessen och skapar möjlighet att komma tillrätta med rektorernas arbetsbelastning genom att skapa ledarlag och funktioner för nära verksamhetsstöd. Nackdelar: Autonomin i verksamhetsområdena kan minskas då vi skapar större enheter. Inriktningen kan också medföra för stora förändringar i ett slag. Förordat alternativ Alternativ 3 förordas då det genom en kombination av organisatoriska och ekonomiska förändringar leder till förbättringar i den röda tråden i varje elevs skolgång, möjliggör bättre samarbete mellan skolor samt skapar stödfunktioner och ledararbetslag som underlättar vardagsarbetet för rektorerna. 15

16 Referenser Illeris, Knud (2007) Lärande, Lund: Studentlitteratur Kiruna kommun (2014) Fördjupad Översiktsplan Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) Larsson, Pär och Löwstedt, Jan (2010) Strategier och förändringsmyter, Lund: Studentlitteratur Skollagen (SFS 2010:800) Skolförordningen (SFS 2011:185) Törnsén, Monika och Ärlestig, Helene (2013) Pedagogiskt ledarskap- enledningsmodell för att styra vardagens processer i relation till mål och resultat,umeå; Centrum för skolledarutveckling. Utbildning för Nyanlända (Ds 2013:6) 16

17 Bilaga 1 Umeå universitet Nyanländas lärande Anders Karlsson Nyanländas lärande i Kiruna 17

18 Inledning Nyanländas lärande har länge varit ett utvecklingsområde i den svenska skolan. Man har i landets kommuner tillämpat olika sorters metodik och olika organisationsformer och mycket av elevens framgång i skolan och avseende integration i det svenska samhället har berott på vilken kommun man placerats i vid ankomsten till riket. Någon enhetlig standard har inte funnits även om allmänna råd utgivits av Skolverket år Orsakerna till att utbildningen för nyanlända ser olika ut kan dels spåras i att ett enhetligt regelverk i mångt och mycket saknats avseende den närmare organisationen av verksamheten, dels i att kommunernas ekonomiska och logistiska villkor är olika, något som påverkar både organisation och möjligheter att rekrytera kompetent personal. Utbildningsdepartementet har emellertid år 2013 tagit initiativ till en strukturering av verksam-heten och ett förtydligande av de nyanländas rättigheter och skyldigheter avseende skolgång. Denna har kommit till uttryck i promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) i vilken ett antal förändringar av skolagen avseende nyanlända föreslås i syfte att göra utbildningen för nyanlända mer enhetlig över landet, höja kvaliteten på densamma och göra myndighetsutövningen i samband med verksamheten mer konform med de lagkrav som gäller för övrig skolverksamhet i landet. Kiruna kommun har under ett antal år bedrivit en verksamhet som stödjer sig på Skolverkets allmänna råd samt Skollagens (SFS 2010: 800) skrivningar om grundskola men de förändringar och förtydliganden i sagda lag som befaras som ett resultat av politiska intentioner och departements-skrivelsen 2013:6 föranleder en rad förändringar i vår verksamhet. I det följande beskrivs nuläge, förändringsbehov, vision, mål samt arbetssätt och strategier för att nå uppsatta mål inom ett respektive tre år. Utvecklingsområde Kiruna kommun måste utveckla sin verksamhet kring nyanländas lärande för att fullt ut nå de mål som regeringens utredare sätter upp som förslag i Ds 2013: 6. De utvecklingsområden jag främst ser framför mig efter en genomläsning av promemorian är tydligare kartläggning av nyanländas kunskaper snabbare placering i adekvat undervisningsgrupp snabbare integration i svensk klass rättssäker kartläggning, bedömning och hantering av beslut i samband med nynaländas lärande att varje elev skall tillförsäkras lagenligt stöd för att kunna nå för skolgången uppsatta mål Validitet Verksamheten vid Språkcentrum är i sina huvuddrag i enlighet med Skolverkets allmänna råd av Verksamheten kan dock utvecklas redan idag och framförallt måste den ändras för att komma i samklang med de förväntade skrivningarna i lagtexten om nyanländas lärande. Intentionen med denna plan att skapa grunden för en omorganisation av verksamheten vid Språkcentrum och kommunens övriga skolor i syfte att uppfylla förutsedda lagkrav har därför en hög grad av validitet. 18

19 Nuläge Rektors och personalens vid Språkcentrum analys av sin egen verksamhet, om innehållet i Utbildningsdepartementets utredning samt en SWOT- analys som genomförts på temat Språkcentrums verksamhet med kommunens rektorsgrupp ger följande nuläge vid handen. Som stöd i mitt resonemang har jag använt Få syn på språket (2012), Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) samt Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6), Skollagen (SFS 2010: 800) och Nyanlända och lärande (Nihad Bunar 2010). Område Styrkor Svagheter Utveckling Integration i svensk klass Otillräcklig mottagarorganisation i svensk klass Integration i svensk klass Kartläggning av elevernas förkunskaper Sker relativt tidigt (efter ca)två år. Bredvillighet finns ofta hos mottagarskolorna Elever genererar skolpeng för mottagarskolorna Vi har standardiserade överlämningsdokument som kompletteras med muntlig överlämning Ofta stora klasser i mottagarskolorna. Vi har för få SvAlärare och studiehandledare Integration flera gånger om året leder till ryckighet i lärandet Tydligare kartläggning av förkunskaper måste göras Överlämning Se ovan Se ovan Se ovan Särskilt stöd Rättssäker hantering Kontinuitet i undervisningen Arbetssätt Vi har tillgång till elevhälsa och delvis specialpedagog Hela personalstyrkan strävar efter att göra sitt bästa i alla lägen Personalen arbetar flexibelt utifrån elevernas behov Alla lektioner är svenskalektioner Framförallt spec pedstödet är otillräckligt. Rektor och skolassistent finns bara i form av sådana med tillikauppdrag Elever kommer till och försvinner från undervisningen löpande under hela skolåret. Eleverna måste tillämpa sina svenskakunskaper ännu mer i praktiskt arbete och resonemang Frångå närhetsprincipen Ökad anställning av dessa personalkategorier användande av IKThjälpmedel Integrera högst två gånger per år Standardiserade kartläggningsdokument måste tas fram Anställ en specialpedagog på deltid Rektor på heltid och skolassistent på minst halvtid behövs Intag och avgångar vid förutbestämda tider är önskvärt Arbeta språutvecklande i ännu högre grad. Satsa mer på kommunikativ färdighet. 19

20 Vision Jag ser framför mig en verksamhet där alla elever oavsett tid i riket får en likvärdig chans att lära sig svenska, visa sina tidigare kunskaper och snabbt bli en del av den lärande gemenskapen på skolan. Mål Verksamheten vid Språkcentrum och övriga skolor i Kiruna centralort skall inom ett år avseende mottagande, kartläggning och inskrivning i svensk klass vara i överensstämmelse med de förslag som lämnas i promemorian Utbildning för nyanlända elever. Inom tre år skall verksamheten vara i överensstämmelse med Ds 2013: 6 avseende mottagande och stöd i på de skolor där de nyanlända eleverna skrivs in i svensk klass. Omvandling En tolkning av omvandlingsprocessen enligt Hoy och Miskels modell från Educational Administration (2002) ger följande resultat vid handen. Input Omvandling Resultat Kartläggningen av de nyanländas kunskaper är i dag för grund och måste fördjupas samt standardiseras Eleverna tillbringar idag minst två år i förberedelseklass Vi har idag otillräckliga rutiner för att tillförsäkra alla ärenden en handläggning i överensstämmelse med skoloch förvaltningslag Mottagarorganisationen på våra skolor är inte dimensionerad för ökade volymer av integrerade elever Vi börjar arbeta med nationella mallar för kartläggning och genomför en sådan inom två månader från elevens ankomst till skolan Vi måste integrera eleverna snabbare Ökade specialpedagogiska samt lednings- och administrativa resurser måste tillföras Språkcentrum En mottagarorganisation måste skapas på alla skolor Förberedelseklass fungerar idag Förberedelseklass omvandlas Eleverna kan placeras i rätt undervisningsgrupp och årskurs samt få adekvat stöd Utanförskapet i både skola och i det svenska samhället kommer att minska Alla ärenden kan få en handläggning i överensstämmelse med svensk lag och de förändringar i skollagen som förutses mot bakgrund av Ds 2013: 6 Eleverna kan snabbt och utan kval integreras i den lärande gemenskapen i svensk klass Eleverna går inte alltför länge i 20

21 som en egen grundskola till en verksamhet där eleverna karläggs får förslag till placering i årskurs och skola samt introduceras till det svenska skolväsendet en segregerad undervisningsform som förberedelseklass faktiskt är Ledarskap Jag kommer att arbeta med ett situationsanpassat ledarskap i enlighet med Hur moderna organisationer fungerar (Jacobsen och Thorsvik, 2008) eftersom jag tror att en process av den relativa komplexitet som denna omvandling ändå har, inte låter sig styras med blott en ledarteknik. I mitt arbete kommer jag att arbeta med ett verksamhetsnära, förtroendefullt ledarskap där jag ger inriktningen på arbetet men där jag litar på att varje individ kan och vill göra sitt bästa. Härvid stödjer jag mig på Lärande (Illeris, 2008) där det ju tydligt framgår att den som känner sig delaktig och litad på i större utsträckning gör sitt bästa än den som drivs framåt med kontroll och tvång. Att leda mot skolans må l (Johansson & Svedberg, 2013) Betonar också vikten av att rektor är närvarande i verksamheter, känner dess styrkor och svagheter och därför motsvarar uppgiften att utifrån dess behov utveckla den verksamhet han eller hon är satt att leda. Av Jacobsen och Thorsvik, kap 7 framgår också vikten av belöningar för ett väl utfört arbete och med kännedom om den aktuella personalgruppen torde den bästa belöningen vara känslan av att ha utfört ett arbete som höjer kvaliteten på verksamheten och därmed också dess status bland övriga skolor i Kiruna samt att man vet att man bidragit till att förbättra tillvaron för elever som tidigare ofta haft det mycket svårt. Aktiviteter Det klargörs för kommunens ledning vilka personella krav en organisation i enlighet med det förväntade lagförslaget kommer att innebära i syfte att kunna utöka verksamheten med lednings- och administrativ kompetens, specialpedagoger för att bistå vid kartläggningar, göra utredningar och arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Kompetensutveckling för personal och i utökad grad för rektorer genomförs i syfte att klargöra de förutsedda kraven i den nya lagtexten. Rektor på Språkcentrum fattar beslut om inskrivning i förberedelseklass eller inte. Beslutet är vanligtvis giltigt i ett år men kan i särskilda fall förlängas till 18 månader eller vid synnerliga skäl till 24 månader. Eleverna kartläggs utifrån standardiserade mallar, först egenframtagna men efterhand sådana som tagits fram via Skolverkets försorg. Kartläggningen skall vara genomförd inom två månader efter elevernas ankomst till skolan och utgå från de tankar om inte bara tidsförhållanden utan även upplägg, utgångspunkter och inriktning som redovisas i Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever ( Sandell Ring & Hassanpour, red Olofsson, 2012). Utifrån kartläggningen rekommenderar förberedelseklass skola, årskurs och eventuellt särskilt stöd och rektor på mottagande skola fattar beslut om placering. Vid behöv utreds elevens rätt till särskilt stöd och åtgärdsprogram upprättas om behov därav föreligger. 21