I Il ~ Landstinget. Protokoll från Funktionshinderrådets sammanträde PROTOKOLL FRID

Transkript

1 I Il ~ Landstinget DALARNA Sammanträde J6'-39 Sida 1 (13) Protokoll från Funktionshinderrådets sammanträde Tid: , kl Plats: Landstingshuset, Futurum Falun Beslutande Elin Noren (S) Ordförande, Landstinget Kjell Persson (S) Landstinget Britt-Inger Remning (M), Landstinget Lilian Palm (S) Region Dalarna Gunilla Berglund (C), Region Dalarna Yvonne Törnqvist, Rörelsegruppen Fredrik Lindström, Rörelsegruppen Susanne Borg, ersättare för Helena Fridlund, SRF Dalarna Anita Skagerud, HRF Dalarna Lars Jalkevik, Utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade Hans Larsson, Dalarnas läns Diabetesförening Ersättare Niklas Henriksson (MP) Annelie Eriksson, Rörelsegruppen Christina Jaako, Rörelsegruppen Kristina Nord, HRF Dalarna Föredragande Mats Rosin, Föredragande tjänsteman, Hälso- och sjukvårdsenheten Sekreterare Mats Rosin, Hälso- och sjukvårdsenheten Övriga tjänstemän Moa Svart, Praktikant Region Dalarna Peter Hansson, Ekonomidirektör, Landstinget dalarna Tommy Sundberg, T.f. Budgetchef, landstinget Dalarna Åke Fridman, Verksamhetschef, Ögonsjukvård Dalarna

2 Sida 2 (13) Innehållsförteckning 30 Inledning Protokolljustering Dagordning Föregående protokoll Brukarmedverkan för vuxna med funktionshinder Information - Landstinget Frågor/information från föreningar Övriga frågor Nästa möte Avslutning... 12

3 Sida 3 (13) 30 Inledning Ordförande i, Elin Noren hälsar alla välkomna till dagens sammanträde. Elin gör en presentation av sig själv och sina uppdrag. Därefter följer presentation av de närvarande. 31 Protokolljustering Hans Larsson utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 32 Dagordning Ordförande går igenom dagordningen. Funktionshinderrådets beslut Dagordningen godkänns. 33 Föregående protokoll Ordförande frågar om det finns frågor och synpunkter på föregående protokoll från Funktionshinderrådets beslut Föregående protokoll läggs till handlingarna. 34 Brukarmedverkan för vuxna med funktionshinder (Bilaga) Christina Wessman, chef vid enheten för hälsa- och välfärd, Region Dalarna har fått förhinder och kan inte delta vid mötet. Moa Svarf, praktikant vid enheten och studerande vid Karlstads universitet är ersättare för dagens informationspunkt. Som uppdrag under praktiktiden vid Region Dalarna har Moa fått uppgiften att undersöka intresset för att utveckla brukarmedverkan regionalt, utifrån att arbeta med evidensbaserad taktik, vilket ska bygga på forskning, professionens kunskap och brukarnas erfarenheter. Moa vill idag undersöka om det finns intresse i att delta i det regionala arbetet med att utveckla kunskapsutvecklingen och brukarmedverkan? Har ni förslag på hur och vilka områden som skulle behöva förbättras?

4 Sida 4 (13) Hans Larsson säger att man inom Diabetesföreningen har ett diabetesråd med representanter från hela länet där man diskuterar olika saker, är det något sådant du tänker på? Moa svarar att det här är ett första möte för att kolla intresset för att delta i brukarmedverkan regionalt. Efter det ska man sedan arbeta vidare med detta i Region Dalarna. Man eftersträvar att hitta ett regionalt synsätt. Lars Jalkevik säger att man för ett år sedan bjöd in Christina Wessman till ett styrelsemöte, men vi kanske inte riktigt förstod hur er verksamhet hänger ihop med vår. Lars säger att han har lite svårt att fånga var ni i Region Dalarna kommer in i bilden? Lars säger att vi har ju frågor som färdtjänst och habilitering och de driver vi ju ändå. Svårt att veta hur det hänger ihop? Elin Noren förtydligar frågan; Finns det något område där ni ser att det saknas brukarmedverkan? Fredrik Lindström säger att det finns ett funktionshinderråd på Region Dalarna för kollektivtrafiken, men där har vi inte sett er angående kollektivtrafiken? Det kanske vore bra om ni vore med där? Moa säger att det vi talat om idag är en första koll på intresse kring att utveckla brukarmedverkan. Detta kommer inte att sluta nu, utan det går bra att diskutera vidare vid senare tillfälle. Finns det något område där vi behöver jobba bättre med brukarmedverkan? Fredrik Lindström frågar om det finns någon representation från Region Dalarna i hjälpmedelsrådet kring vad som köps in. T.ex. för vår del elrullstolar, rullstolar och rullatorer som är en stor sak för vår grupp. Är Region Dalarna med där? Moa svarar att hon inte vet det. Gunilla Berglund säger att det blev kanske lite snabbt att svara nu. Finns kanske behov av att gå hem till sina organisationer och diskutera och sedan höra av sig igen. Moa säger att det är bara att ni hör av er och lämnar sina kontaktuppgifter. Vi tar gärna emot synpunkter och intresseanmälningar. Vi bokar gärna möten med era organisationer.

5 Sida 5 (13) Elin Noren frågar om det finns någon samordning kring de kommunala handikappråden från Region Dalarna? Moa kan inte svara på detta. Fungerar olika i olika kommuner. Lars Jalkevik säger att en del kommuner är lite väl snåla mot deras medlemmar vad gäller habiliteringsersättningar, ledsagare, kontaktpersoner etc. Vi skulle gärna vilja att Region Dalarna ställer sig på vår sida i dessa frågor. Moa tar med sig frågan tillbaka till Region Dalarna. Britt-Inger Remning säger att det är väldigt viktigt att regionen är delaktig i de beslut som tas. Anita Skagerud frågar om det finns någon skriftlig information att föra vidare i sin organisation om detta? Moa skickar det som finns skrivet till protokollet. Undersökningen görs på 4 områden Funktionshinder, Missbruk- och beroende, Vuxenpsykiatri och Äldre. Fredrik Lindström frågar om detta ska redovisas sedan efter praktiktidens slut? Moa svarar att hon kommer att sammanställa sina 4 områden, vilket ni kan få ta del av. 35 Information - Landstinget Landstingets ekonomi (Bilaga PP) Ekonomidirektör Peter Hansson och tillförordnad Budgetchef Tommy Sundberg informerar om landstingets ekonomi. Strukturplanearbetet har hittills fungerat väl. Målbilden är att förbättra landstingets ekonomi med 700 mkr. Verkställighetsgraden efter tagna beslut ligger på 90 %. Man har nu sjösatt en mer effektiv styrmodell som innebär en mer intensifierad uppföljning av alla verksamheter på alla nivåer. Landstinget har nu en mindre kostym men utför lika stora insatser. Landstinget Dalarna har nu den starkaste ekonomiska utvecklingen jämfört med övriga landsting i Sverige, vilket får ses som ett resultat av det intensiva arbetet med struktur och ekonomi som pågår. En bättre process har skapats kring landstingsplanen, med en tydlig röd tråd till förvaltningarna. Fredrik Lindström frågar om landstinget gör en vinst eller förlorar pengar då man tillfälligt fått stänga vårdplatser på grund av personalbrist då kanske en patient får söka vård utanför landstinget istället? Peter H svarar att det blir en självklar kostnad. De tillfälligt stängda vårdplatserna är inte av akut karaktär

6 Sida 6 (13) utan kan skjutas upp till senare tillfälle och ändå utföras av hemlandstinget, så länge man klarar vårdgarantitiden. Britt- Inger Remning säger att det finns vårdplatser budgeterade som ändå inte finns. Vart tar pengarna för dessa vägen? Peter H säger att bekymret har varit att man inte haft kompetenser för att upprätthålla dessa platser, men man har ändå inte sett några fördyringar vad gäller utomlänsvård. Det blir ju en positiv post i verksamheten då alla resurser inte används. Lilian Palm frågar om inte stängningen av kirurgens vårdavdelning var arbetsmiljörelaterad? Några nyanställningar är väl på gång, så det finns hopp om att öppna vårdplatserna igen? Peter Hansson bekräftar att så är det, men hur många vårdplatser man ska ha i framtiden är ännu en öppen fråga. För 2016 ser det ekonomiska utfallet ut att ge ett överskott på +117 mkr. Det kommer att krävas fortsatt mod och uthållighet i strukturplanearbetet innan målgång Under arbetet är det viktigt också att följa medicinsk praxis och nationella riktlinjer för att hålla god kvalitet och patientsäkerhet i fokus. I nästa steg ska man arbeta mer med prioriteringar på verksamhetsnivå. Tommy Sundberg informerade om budget 2017, och gjorde en beskrivning av. positiva och negativa effekter. Bland de positiva effekterna ses avtal för läkemedelsförmånen och lägre ökningstakt för löner och priser. Bland de negativa effekterna nämns lägre skatteintäkter och ökade pensionskostnader. Sammanfattat ger detta en oförändrad bild för budgetförutsättningarna Man ser dock en succesiv försämring under senare delen av planperioden. Tommy beskriver också finansplanen för , liksom planen för återställande av tidigare års underskott som beräknas ske under lnvesteringsplanen visar en ganska hög investeringstakt med bl.a. utveckling av Mora lasarett, tillbyggnad!va/operation i Falun, förberedelser för nytt patientjournalsystem, röntgenutrustningar etc. Kjell Persson frågar hur vi i landstinget kompenseras från staten för beslut om avgiftslättnader som tagit där? Peter Hansson svarar att staten skickar med de motsvarande pengar som det rör sig om och tar de konsekvenser på så sätt för statliga beslut. Peter säger också att den reala effekten av medskickade medel ofta är lite i underkant. Elin Noren tillägger att landsting o kommuner också fått höjda statsbidrag, de så kallade Välfärdsmiljarderna, vilket ger bättre utrymme i budget. Om inte det extra tillskottet kommit hade det behövts större besparingar.

7 Sida 7 (13) Kjell Persson frågar om de 70 mkr som ska sparas 2017, vem ska göra denna besparing, är det slutenvården? Peter Hansson svarar att besparingskravet ligger över hela Hälso- och sjukvården. En diskussion pågår om vem som ska ta ansvar för denna besparing. En handlingsplan ska tas fram efter årsskiftet under den nya hälso- och sjukvårdsnämnden. Lars Jalkevik frågar om man i besparingarna tagit hänsyn till att vårdbehovet kan komma att öka med tanke på alla 40-talister som blir äldre? Peter Hansson svarar att man satt av utrymme att möta kommande vårdbehov. För att få detta så riktigt som möjligt ska diskussioner föras med hälso- och sjukvården. Väntetider i ögonvården Åke Fridman, verksamhetschef och överläkare vid ögonkliniken, informerade om Ögonsjukvården Dalarna. Den största delen av alla patientbesök sker i Falun med besök per år besök sker i övriga delar av länet. Man har läkarbemanning i Falun och Borlänge. I Ludvika Avesta och Mora är det sjuksköterskebemanning. Ögonsjukvården i Sverige och världen är mycket expansiv. Det kommer alltmer medicinska möjligheter för ögats sjukdomar men behoven blir också allt större. Några områden är mer expansiva än andra. De senaste 10 åren har behandling av Gulafläckens sjukdomar vuxit mest kraftigt. Det finns en behandling där man kan spruta in läkemedel i ögat, vilket tyvärr måste upprepas, kanske upp till 8 gånger första året. De sista två åren har volymen för detta fördubblats. Detta ska hanteras samtidigt med de traditionella ögonsjukdomarna. Man kan uttrycka väntetidssituationen på två sätt. Dels att väntetidssituationen är den bästa på fem år, sparpaketet 2011 gjorde att väntetid och kösystem försämrades, dels att väntetidssituationen är eländig. Idag finns det besök som borde gjorts, men som är försenade. Huvuddelen av dessa är återbesök. För att hantera detta utöver vad vi själva gör så köps en del vård vad gäller operationer mot Gråstarr. Behandling av Gulafläckens sjukdomar har tagit operationsresurser och detta fortsätter eftersom behovet av behandling av Gulafläckens sjukdomar ökar. Man hoppas under första delen av nästa år kunna inrätta en egen enhet för Gulafläckens sjukdomar och därmed kunna lyfta bort detta från operation för att frigöra tid för andra ögonoperationer. Under de senaste 2-3 åren har vi fått prioritera mellan nybesök och kronisk sjuka. I första hand har vi valt att fokusera på de kroniskt sjuka eftersom denna grupp har större risk att få bestående ögonskador.

8 Sida 8 (13) Väntetidssituationen för de Glaucomsjuka (grönstarr) och för de diabetessjuka har drastiskt förbättrats under de senaste 1,5 åren, men på bekostnad av nybesök som fått en längre väntetid. Kjell Persson frågar om man blir helt bra efter behandling av Gulafläcken? Kjell frågar också om egenremissen, som gör att patienten kan söka ögonsjukvård direkt, har påverkat väntetiden? Åke Fridman svarar att behandling av Gulafläcken pågår så länge som det behövs. I kortaste fall kan det röra sig om behandling under 3 månader och i längsta fall livet ut. Många patienter behöver behandlas under ett antal år, mer intensivt under det första året sedan mer sällan. Behandlingen botar inte sjukdomen, men håller den i schack. Åke säger att han ser en del egenvårdsremisser. Ögonsjukvården får in cirka remisser per år varav egenvårdsremissen än så länge bara är en liten del av dessa. Britt-Inger Remning frågar hur länge ett nybesök får vänta med tanke på att de kroniskt sjuka prioriteras? Åke svarar att de största remittenterna är Optiker och Primärvården. Vid inkommen remiss bedöms denna och prioriteras därefter. En oprioriterad remiss ligger nu omkring 11 månader. Information om ungefärlig väntetid och vårdgaranti anges i bekräftelse till patienten. Lilian Palm frågar om ökningar av ögats sjukdomar är åldersrelaterat eller någon som går att förebygga? Åke svarar att det är klart åldersrelaterat. Vi har också fått nya medicinska möjligheter och tekniker. För 15 år sedan fanns ingen behandling mot sjukdomar i Gulafläcken. - vad kan man göra själv förbyggande? Väldigt lite. Undvik rökning som är dåligt även för ögonen. Gunilla Berglund frågar vad som behövs för att förbättra väntetiden? Åke svarar att ögonkliniken inte är dåligt bemannad, men att det skulle behövas några specialister ytterligare. Ögonsjuksköterskor finns inte att rekrytera utan dessa måste rekryteras och vidareutbildas med en 1-årig utbildning.

9 Sida 9 (13) I år opereras patienter mot gråstarr, men behovet är operationer. Vi har lokaler men inte operationspersonal. Vi kommer att anställa ytterligare personal för att kunna operera själva. Vi utbildar fler operatörer och planerar att bygga ut verksamheten En fråga kommer också om Grönstarr är lika vanlig som Gråstarr? Åke svarar att Grönstarr är en medicinsk åkomma och inte en kirurgisk. Grönstarr ger skador på synnerven med synfältsbortfall. Behandling kan ske i olika steg, där det första är ögondroppar, som ytterligare behandling laser och i sista hand trycksänkande behandling genom operation. Regionfrågan (PP Bilaga) Elin Noren informerar om det senaste omkring Regionfrågan. Frågan om Storregion den s.k. Svealandsregionen hanteras av regering och riksdag. Om inriktningen blir att det ska bildas storregion kommer i sa fall ett förslag från regeringen i slutet av mars Enligt vad som sagts ska information om vart det lutar komma innan årsskiftet. Landstinget Dalarna arbetar som att det blir storregion vare sig det blir eller inte för att vara förberedd. Svealandsgruppen som den kallas, träffas regelbundet flera gånger i månaden med representanter från varje län. 3 personer från varje län förutom Dalarna som har 4 deltagare deltar. Denna grupp träffas och diskuterar hur man ska arbeta vidare. Tanken är att tillsätta ett antal arbetsgrupper i olika frågor som till exempel kollektivtrafik, kultur, tandvård, Primärvård etc. Exempel på sådant som måste vara gemensamt vid en eventuell sammanslagning är vårdavgifter, hjälpmedelsavgifter, taxa i kollektivtrafik etc. Förankring i Dalarna pågår med en styrgrupp, referensgrupp och en tjänstemannagrupp, vars deltagare kommer från både landsting och kommuner. Man tänker sig eventuellt tillsätta motsvarande arbetsgrupper i Dalarna som bildas i Svealandsgruppen. Det ska också till en bra brukarmedverkan i detta, hur gör vi det på bästa sätt? - Utgångsläget för att komma vidare är att tänka efter kring vad vi har i Dalarna, vad är vi bra på? Hur vill vi ha det? Vad behöver vi framöver? Vi ska också ta vara på erfarenheter från Västra Götaland, vad de gjorde som var bra och mindre bra etc. En sak de själva tycker att de missade var att de pratade för lite om Hälsooch sjukvården. Fredrik Lindström frågar hur Funktionshinderrådet kan komma att fungera i en Storregion? Blir det kvar som det är idag eftersom det fungerar bra? Hur blir det med hjälpmedelsfrågorna i den s.k. 7-klövern som man är mycket nöjd

10 Sida 10 (13) med? Elin uppmanar till att vi ska fundera över hur vi vill ha det, vi avgör själva i flera kring hur det ska se ut. Gunilla Berglund säger att det är bra att ha en klar strategi för hur vi i Dalarna vill ha det. Britt-Inger Remning säger att det varit mycket arbete med att skapa den gemensamma hjälpmedelsnämnden i Dalarna. Dalarna har bland de lägsta hjälpmedelsavgifterna jämfört med närliggande landsting. Kjell Persson säger att man bör påskynda diskussionerna med att flytta ut, Statliga myndigheter från Stockholm. Arbetar man med samordning mellan de enheter vi har idag d.v.s. Försäkringskassa, Arbetsförmedling, polis etc.? Elin svarar att det är indelningskommitten som ser över den gemensamma regionala organisationen. Det finns en lista på vilka myndigheter som man kan tänka sig att utlokalisera. Britt-Inger Remning anför att oppositionen i landstinget dalarna vill att det ska vara ett val mellan ett eventuellt beslut om storregion för att inte förhasta det hela.. Elin Noren påminner om att oppositionen inte är enig om detta. Det är moderaterna och Dalarnas Sjukvårdsparti som är överens om att man vill avvakta. Lars Jalkevik frågar om den folkomröstning det varit tal om i storregionfrågan. Enligt SKL skulle det inte vara juridiskt möjligt, stämmer det? Britt-Inger Remning svarar att man inte vet vem som har rätt i denna fråga. Moderaterna och Dalarnas Sjukvårdsparti fortsätter driva frågan om folkomröstning. Sammanträdesplan 2017 (Bilaga) Elin Noren går igenom sammanträdesplanen för för Planerade sammanträden har lagt så att delaktighet inför budgetprocess och beslut kring landstingsplaneprocessen under vår och höst. Ordföranden frågar om mötesplanen för 2017 kan godkännas. Funktionshinderrådets bes lut Mötesplan 2017 godkänns. \J

11 Sida 11 (13) 36 Frågor från föreningar Rekrytering av handikappkonsulent. Mats Rosin informerar om läget. Rekrytering pågår fortfarande. Det finns två nya sökande till tjänsten samt två kvarstående sedan tidigare. Den anställningsintervju som skulle hållas den 2 november fick inställas eftersom den sökande blivit sjuk. Nytt datum kommer att tas fram för detta. HSO-lokal Klöverstigen Mats Rosin informerar om att han kontaktat landstingsfastigheter för att diskutera frågan om Klöverstigen i Borlänge. Landstingsfastigheter ska undersöka vilka lokaler som finns och vad som är möjligt. Fredrik Lindström frågar om det kan finnas risk för att bli utan lokal eftersom regeringen vill göra det lättare för bostadsbolag från 2017 att ta över föreningslokaler och göra bostäder av dem? Mats Rosin säger att han förutsätter att en ny lokal kommer att kunna ordnas. Lars Jalkevik frågar om det finns någon uppsägning av HSA-lokalen i Borlänge från bostadsbolaget? Svaret är att någon uppsägning finns inte, men hyresavtalet går ut mot slutet av Brukare med assistent i Hälso- och sjukvården Mats Rosin informerar om att denna fråga fortsätter. Det krävs dock en del arbete för att kartlägga hur medverkan av medföljande assistent hanteras och tas emot i landstingets verksamheter. De verksamheter som ska tillfrågas har tagits fram. Arbetet med detta fortsätter. Kristna Jako berättar att detta ser olika ut hur man ser på att ha assistent med på sjukhus. Själv fick hon tillstånd till assistent för en nära anhörig i vården från Försäkringskassan, vilket sedan gällde varje gång det blev aktuellt med inläggning. En del har däremot inte fått ha med någon assistent i vården, trots stort behov. Vet inte vad det beror på. Möjligen beror det på olika synsätt hos försäkringskassa och assistanssamordnare om hur det ska fungera. Lars Jalkevik tillägger att den dokumentation han hittat om detta är framtagen av Göteborgs stad i samarbete med de kranskommuner som finns där.

12 Sida 12 (13) Kjell Persson säger att han ser två delar i detta. Dels rätten att ha assistent med i vården, och dels en ersättningsfråga för assistenten. Frågan borde ligga på Försäkringskassan? Vem äger frågan? Vi återkommer till den frågan. 37 Övriga frågor 10 procentigt lönebidrag Det 10 procentiga lönebidraget ska i fortsättningen, som det andra bidraget till föreningar, beviljas av kultur- och bildningsförvaltningen. Ansökan skickas dit. Mats Rosin ska kontakta Kultur- och bildning och tala med dem om detta och bekräftelser på inskickade ansökningar. Kjell Persson undrar när LO-Hjälpmedel ska flytta sin verksamhet till de nya lokalerna i Borlänge? Elin svarar att enligt den information vi fick igår flyttar den större delen av LO-hjälpmedel till hösten, oktober/november till El-Gigantens tidigare lokaler intill Kupolen i Borlänge. Lars Jalkevik informerar om att det kommer att bli en demonstration den 3 december i assistansfrågan, kl på Stora Torget i Falun. Kristina Nord informerar om att HSO i Borlänge har bjudit in till öppet hus på eftermiddagen den 6 december. 38 Nästa möte Nästa datum för möte i Funktionshinderrådet är kl , Landstingshuset Futurum. 39 Avslutning Ordförande tackar för dagens möte, önskar alla en God jul och ett Gott nytt år samt förklarar sammanträdet avslutat.

13 Sida 13 (13) Protokolrusterin öredragande tjänsteman, sekreterare J([0!,1Ja&~ Hans Larsson Justering Justeringen har genom anslag tillkännagivits på landstingshusets anslagstavla, plan 3, Vasagatan 27, Falun. Anslagstid: /l,f) I?-?!/_/Jf 0-.-A' L 1 f/1 Uv I ijfv - Nämndadministratör (

14