INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 Ringsjöns vattenråd... 2 VAD ÄR EN LANDSKAPSSTRATEGI?... 3 Arbetsgruppens definition... 3 Gruppernas syn på

Transkript

1 INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 Ringsjöns vattenråd... 2 VAD ÄR EN LANDSKAPSSTRATEGI?... 3 Arbetsgruppens definition... 3 Gruppernas syn på landskapsstrategi... 3 METODER... 4 PROCESSBESKRIVNING... 4 STRATEGIOMRÅDEN... 5 Natur, kultur och turism... 6 Varsam utveckling... 7 Lax- och ålvandring... 7 Badplats Sjöholmen... 8 Lastbilar på 23:an... 8 Ridleder... 8 LRF... 9 BEFINTLIGA STRATEGIDOKUMENT... 9 STRATEGI OCH FRAMTID... 9 Leader... 9 Vattenrådets roll i strategiarbetet Avrundning KÄLLOR BILAGOR

2 INLEDNING Landskapsstrategi Ringsjöbygden är den första versionen av ett dokument vars främsta syfte är att beskriva vad de som lever och verkar runt Ringsjön vill med sin bygd, men även ramar och arbetssätt för att uppnå målen. I strategin ingår också de metoder för delaktighet som har använts för att komma dit där vi är idag, och som vi ämnar fortsätta med. Under april till oktober 2007 arbetade tjänstemän från Eslöv, Hörby och Höörs kommuner med att utforma processen. Denna sammanslutning valde vi att kalla för arbetsgruppen. Från och med augusti var allmänheten med som aktiv part i arbetet. Detta dokument bygger till största delen på arbetet tillsammans med allmänheten. Under framtagandet av strategin har således representanter för de intressegrupper som bildats under stormötena (Se Processbeskrivning) intervjuats. Frågor som tagits upp i dessa samtal är vad grupperna jobbar med, var de står idag samt deras syn på vad landskapsstrategi är. Landskapsstrategin är tänkt att användas som ett levande dokument kring vilken en diskussion kontinuerligt kan pågå. Landskapsstrategin ska kunna vara i ständig utveckling och förändring, och om processen hålls levande kommer dokumentet antagligen att omarbetas kontinuerligt. Exempelvis kan stormöten hållas en eller ett par gånger om året, då man uppdaterar varandra om vad som hänt sen sist, vart olika grupper är på väg i sitt arbete, om nya grupper har bildats, åsikter ändrats och så vidare. Strategin ska vara tillgänglig för alla, även om det är troligt att alla inte kommer att använda den. Strategin är även ett utmärkt instrument för politiker för att se vad medborgarna önskar och prioriterar. Dessutom kan landskapsstrategin fungera som en bas för bygden där medborgare, politiker och tjänstemän känner att man står på gemensam grund och jobbar tillsammans för bygdens framtid. BAKGRUND Skåne har som ett av sju pilotlän under 2007 arbetat med att ta fram regionala landskapsstrategier. Uppdraget kom från Naturvårdsverket, var kopplat till det 16:e miljömålet Ett rikt växt- och djurliv och var ett svar på de problem med sektorisering man länge upplevt i samband med miljömålsarbetet. Meningen var att Naturvårdsverket utifrån de sju länens erfarenheter skulle ta fram en nationell handledning för hur man kan arbeta med regionala landskapsstrategier. Till skillnad från de sex övriga pilotlänen valde länsstyrelsen i Skåne att lägga ut uppdraget att prova framtagandet av landskapsstrategier på kommunerna. Länsstyrelsen fördelade medlen på fyra områden, varav Ringsjön var ett. Uppdraget till kommunerna var framförallt att anlägga en helhetssyn på landskapet och landsbygdutveckling där såväl ekologi och ekonomi som sociala frågor och kulturmiljöfrågor inkluderas, samt att utveckla och testa processen/arbetsformerna för lokal delaktighet inkluderande markägare, brukare och boende. Ringsjöns vattenråd Ringsjökommittén har sedan 1980 varit ett samarbetsorgan mellan kommuner, organisationer och företag och jobbat för att förbättra sjöns tillstånd. I juni 2007 ombildades Ringsjökommittén till Ringsjöns vattenråd enligt EU:s vattendirektiv. Kopplingen mellan strategiarbetet och Ringsjöns vattenråd är starkt eftersom Ringsjökommittens arbete, senare vattenrådets, ligger till grund för ansökan om att driva landskapsstrategiarbete i området. 2

3 Landskapsstrategin utgår till stor del från det arbete som pågått i vattenrådet, där rent vatten, livskraftigt fiske och biologisk mångfald är huvudmålen att verka mot. I dagsläget är vattenrådet är en av de viktigaste aktörerna i strategiarbetet. VAD ÄR EN LANDSKAPSSTRATEGI? En landskapsstrategi är en långsiktig plan för hur alla vi som lever och verkar här ska ta hand om vårt landskap. Denna tolkning av begreppet förmedlade arbetsgruppen till de 130 personer som ville vara med och jobba med Ringsjöbygdens framtid och kom till stormötet på Bosjökloster i slutet av augusti Men vad är en landskapsstrategi egentligen? Varifrån kommer begreppet och finns det någon enhetlig förklaring? Nedan följer en sammanfattning av vad kommunernas arbetsgrupp samt representanter för de bildade intressegrupperna menar att en landskapsstrategi innebär. I bilaga 1 finns även en kort redogörelse för några andra aktörers syn på saken. Arbetsgruppens definition Eftersom det inte finns en enda enhetlig förklaring till vad en landskapsstrategi är kanske förklaringen är den att det är olika för varje plats man tittar på. I detta kan ligga den fördelen att ramarna inte är för strikta utan att man i varje specifikt område kan välja hur man vill se landskapsstrategi och därmed också hur man vill arbeta med framtagandet av en sådan. När kommunerna fick uppdraget att utveckla metoder för att ta fram en regional landskapsstrategi för området kring Ringsjön, uttrycktes därför ett behov av att diskutera och klargöra vad vi menar med begreppet. Under en workshop kring ämnet nämndes förklaringar som delaktighet, långsiktig plan, tillhörighet, landskapsanalys, plattform och sektorsövergripande, och arbetsgruppen enades om att en landskapsstrategi ska ses som något platsspecifikt och föränderligt, kring vilken en ständig diskussion bör pågå. Den gemensamma förklaringen av begreppet blev att en landskapsstrategi kan ses som en långsiktig plan för hur vi ska bevara, använda och utveckla landskapet, det vill säga riktlinjer för utvecklingen i området. Att landskapsstrategi är något som passar in i det övriga kommunala arbetet kändes viktigt att belysa. Detta för att processen inte ska ses om ett nytt, fristående arbete, utan mycket av det som redan pågår i kommunerna kan vara en del av eller kopplas till landskapsstrategin. Arbetsgruppen har också kommit fram till att landskapsstrategin för Ringsjöbygden består av, förutom tankar kring vad begreppet innebär, två huvuddelar. Dessa är dels de intresseområden som allmänheten och arbetsgruppen samlats kring under processen, dels strategiska ramar och arbetssätt samt metoder för delaktighet och demokrati som används i arbetet. Gruppernas syn på landskapsstrategi DETTA STYCKE BÖR UTVECKLAS UNDER STORMÖTE 22/1 En representant för en av grupperna tycker att uppgiften att formulera en landskapsstrategi innebär att man funderar över hur samhället kommer att se ut om år. Man bör då titta på befolkningsutveckling och förutsäga energiåtgång, behov av nya bostäder, trolig infrastruktur 3

4 med mera och sedan rätta sig efter det. Man ska alltså anpassa vägnät, bebyggelse, naturområden och annat efter förutspådda framtida behov. En deltagare i en annan grupp tycker att en landskapsstrategi betyder att man skriver ner hur man vill ändra eller bevara landskapet i framtiden. Naturen är det primära, men även de människor som bor där ingår. Man kan välja att utveckla landskapet med fler stigar, parker, asfalt och belysning, eller så kan man välja att bevara det som det är. Ett annat sätt att beskriva synen på landskapsstrategi är att det är ett övergripande dokument som visar på de värden som finns i bygden och hur dessa ska förvaltas och utvecklas utan att förbrukas. Vid ett eventuellt Leader-område ska det vara möjligt att utifrån landskapsstrategin prioritera de projektansökningar som inkommer. En annan grupprepresentant menar att landskapsstrategi innebär att förena naturvårdsintressen med nyttjandet av marken, då dessa två aspekter är lika viktiga. Sammanhängande naturområden ska värnas, liksom strandskyddet. METODER Sedan några decennier pågår både i Sverige och globalt ett arbete som syftar till att utveckla hanterbara metoder som ökar den medborgerliga delaktigheten i lokala utvecklingsprocesser av skilda slag. Det finns idag en rik skatt av goda exempel, beprövade metoder och stödjande nätverk att låta sig inspireras av för den som vill ge förutsättningar för många intressenters delaktighet under processer och möten. Något förenklat kan sägas att alla de metoder vi avser kretsar kring samma utmaningar och dilemman, och att det handlar dels om former, dels om förhållningssätt. Några relevanta nyckelord är dialog, tillit, deliberativ demokrati, transparens, medborgarskap, nya demokratiska mötesformer (Setterwall, 2007). En mer ingående beskrivning av demokratiska former för processer och möten finns i bilaga 2, samt i den rapport som lämnades till länsstyrelsen i oktober 2007 (Ringsjöbygdens Framtid På väg mot en landskapsstrategi). PROCESSBESKRIVNING Under april till oktober 2007 arbetade Eslöv, Hörby och Höörs kommuner med att utforma processen med att ta fram en landskapsstrategi för Ringsjöbygden. Under den senare delen var även allmänheten med som aktiv part i arbetet. Huvudmålen att verka mot var ett rikt växt- och djurliv, en bra balans mellan bevarande och hållbart brukande av naturresurser, att bevara, utveckla och bruka de kulturhistoriska värdena i landskapet samt att eftersträva en öppen process med tyngdpunkt på arbetsformer och process. Enligt projektbeskrivningen skulle landskapsstrategin vidare utgå från de mål man jobbat med inom Ringsjökommittén 1 där huvudmålen har varit rent bad- och dricksvatten, livskraftigt fiske och biologisk mångfald. 1 Ringsjökommittén är ett samarbetsorgan mellan kommuner, organisationer och företag, bildades 1980 för att förbättra sjöns tillstånd. I juni 2007 ombildades kommittén till vattenråd enligt EU:s vattendirektiv. 4

5 Två stormöten med öppen inbjudan hölls och som arbetsnamn för processen fastställdes Ringsjöbygdens framtid. I och med att allmänheten samlades till stormöte började den riktiga processen, det vill säga den med lokal förankring och underifrånperspektiv som var målet med arbetet. Syftet med stormötena var främst att undersöka vilka intressen och vilket engagemang som fanns hos allmänheten när det gällde Ringsjön och dess omgivande landskap samt att ge människor möjlighet att mötas kring de frågor man kände engagemang för. Till mötena kom politiker och tjänstemän från de tre kommunerna samt tjänstemän från Region Skåne, Regionmuseet, Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Där fanns representanter för fiskevårdsföreningar, bygde- och samfällighetsföreningar, Riksantikvarieämbetet och LRF samt några fiskare och en grupp från Naturskyddsföreningen. Vidare var Sydvatten representerade, liksom turistnäringen och några musikföreningar. En stor grupp boende och fastighetsägare var närvarande, samt företagare, biodlare, konstnärer och lantbrukare. En representant för en golfklubb, ett stort antal badare och båtägare var där, samt några personer engagerade i kulturhistoria och fornminnen. En extern mötesledare ledde mötet och mötets form var sådan att det öppna klimatet möjliggjorde för så många som möjligt att våga och vilja tala i den stora gruppen. Eftersom vi jobbat med en delaktighetsprocess har det varit av stor vikt att ha ett flexibelt förhållningssätt till skeenden och aktiviteter. Vi har under arbetets gång ändrat våra planer allteftersom fler aktörer har kommit med, förutsättningarna har ändrats, nya idéer inkommit samt erfarenheter och nya lärdomar erhållits. En mer utförlig beskrivning av processen finns i Ringsjöbygdens Framtid På väg mot en landskapsstrategi (Processbeskrivning 2007). STRATEGIOMRÅDEN Bland allmänheten talar många om att det allra viktigaste är att vi har en ren sjö utan övergödning. Ett stort antal har också uttryckt en önskan om bättre tillgänglighet till sjön och dess omgivande natur i form av badplatser, cykel- och vandringsleder och kartor och vägvisning. En annan viktig nyckelfråga är turismen där man pratar om natur- och kulturturism och samordning av turistprojekt. Förutom de frågor som det bildats aktiva grupper kring, finns en mängd önskemål och åsikter som inkommit på stormöten och genom Ringsjölådorna. Dessa är värdefulla riktlinjer för kommunernas utvecklingsarbete. Nedan följer en sammanfattning av dessa åsikter. För en mer utförlig sammanställning av idéerna samt kommunernas svar på vissa frågor, se bilaga 3. - Allmänhetens nyttjande av sjön: Fiske, båtplatser, badplatser, kartor och vägvisning, begränsning av vattenfordon, rundtur med båt, stråket Ormanäs - Sjöholmen - Förbättrad tillgänglighet: Cykel- och vandringsleder, begränsning av tung trafik på vägarna - Barn och ungdom: Lekplatser, tillgänglighet för ungdomar - Vattenkvalitet: Rent vatten, badbar sjö, fokus på åarna, närginsläckage - Vattennivå: Översvämningar, vattendomar - Natur och miljö: Bevara stora naturområden, Södra Ringsjön, laxvandring, utpumpning av vatten och giftigt avfall vid mossar - Natur- och kulturminnen: bevarande för turism, lantbrukarnas roll, stora träd och hällristningar, Stenskogen, kyrkoruinen i Svensköp - Exploatering och bevarande: Hur kan man kombinera? - Turism: Samordning av projekt, naturturism, geologi 5

6 De sex identifierade områden man vill jobba med och som just nu aktivt ingår i landskapsstrategin är: Natur, kulturvård och turism - tillgänglighet, ungdomsverksamhet och attraktionskraft Varsam utveckling - ren sjö, bevara natur, begränsad exploatering, nyttja redan befintliga badplatser och promenadstigar Lax- och ålvandring - bygga laxtrappor i Rönneå Badbrygga vid Sjöholmen - restaurering Lastbilar på 23:an - minska tung trafik och förbjuda farligt gods Ridleder - fler och bättre ridleder och andra hästfrågor Därtill kommer ämnesområden som önskar prioritet från kommunernas sida, men som ingen i nuläget har bildat någon grupp kring. Det tydligaste behovet är att även få till stånd en grupp som jobbar med fiske, jord- och skogsbruksfrågor och även en turismnäringsgrupp. LRF påpekade att de känner sig hemma i flera grupper, men att de redan är grupperade. De arbetar med jordbruksfrågor i sin verksamhet och känner inget behov av att bilda nya grupperingar, men de ingår gärna i landskapsstrategin. För en sammanställning av gruppernas intresseområden, se bilaga 4. Natur, kultur och turism Den grupp som under det första stormötet bildades med namnet Natur, kultur och turism, har ett 20-tal medlemmar som träffas ungefär en gång per månad. Gruppen har tagit beslutet att inte dela upp sig i mindre grupper utan att jobba tillsammans i olika konstellationer. Inledningsvis har man kunnat skönja två intresseinriktningar; en mer övergripande fråga och en direkt tillgänglighetsfråga: - Vår vision, Ringsjöbygden, representerad av de stora skogarna, eklandskapet, tillgänglighet, strandängar och Ringsjön - Tillgänglighet till sjön Efter att man i gruppen fått ett inspel från kommunernas arbetsgrupp, om att dess uppgift i första hand är att ta fram idéer som kan fungera som underlag för kommunernas arbete, har man påbörjat att ta fram en "önskelista". Idag (nov07) jobbar man mest med tillgänglighet till Ringsjön. Man har utgått från en utredning från 1993 och man har kommit långt med inventeringar i fält. Visionsfrågan är klar. En annan stor fråga som är under uppsegling och som skulle kunna bli ett möjligt Leader-projekt är att binda ihop de stora skogsområdena (t.ex. Frostavallen-Dagstorp-Stenskogen-Fulltofta) med "evighetskorridorer/spridningskorridorer" så att såväl vandraren som skogsarterna ska kunna röra sig i landskapet. Man har även pratat om: - Naturbussverksamhet - Upplysa trafikanter med vägskyltar om Ringsjöbygden - Gemensamma vykort, skyltningar, broschyrer, kartmaterial - Cykelleder och cykeluthyrning - Båt på Ringsjön - Finna och lyfta fram fler "pärlor" såsom skogar, hagmarker och enstaka grova träd, det vill säga marker som gör Ringsjöbygden så unik! - Skol- och ungdomsverksamhet för att visa den unga generationen varför det är värt att bevara naturen 6

7 Varsam utveckling Gruppen, som består av ungefär sju personer som aktivt deltar, tycker att den projektbeskrivning som kommunerna sökte pilotprojektet med stämmer mycket bra med vad de tycker. Med varsam utveckling menar man att man bör vara mycket försiktig med att anlägga fler parker, lägga mer asfalt och bygga ut belysning. Nya villaområden bör inte läggas så att de styckar upp naturområden, utan hellre byggas i anknytning till tätorter eller andra redan bebyggda platser. Gruppen vill bevara obebyggda områden och man vill finnas för att visa att det finns människor som tycker det är bra som det är. Bara att vi existerar som grupp är nog, men de vill också försöka sprida sitt budskap. De tycker det är viktigt att landskapsstrategin inte bara innehåller utveckling som innebär förändring och exploatering och man vill, om det behövs, vara en motvikt till annat som händer inom strategiarbetet. Huvudteman för Varsam utveckling är: Ringsjöns rening: kontinuerlig utfiskning av skräpfisk, fortsatt åtgärd av avlopp kring sjöarna Bevara naturen: sköta naturen, allemansskyldigheten (allemansrätten gäller ej för grupper) Strandskyddat område: beslut ska även fortsatt tas hos länsstyrelsen, lagar ska följas Ny bebyggelse: fördjupad översiktsplan för Ringsjöbandet/-området, ingen förtätning, begränsad byggnadsyta/-höjd, rätt till mörker och tystnad Badplatser och promenadvägar: sköta och underhålla de som redan finns Turistnäringen: marknadsföra, sköta och underhålla det som redan finns Lax- och ålvandring Fram till 1904 kunde man fiska vildlax i Ringsjön. Sedan byggdes pappersbruket i Klippan och laxens vandring i Rönneå stoppades. Idag finns fyra hinder i ån. Gruppen som bildats kring detta ämne vill bygga laxtrappor vid hindren så att laxen kan ta sig ända upp i sjön. Dessutom behöver man sätta silar som skydd kring de turbiner som finns, annars slutar laxen sitt liv söndertrasade i dem. De platser det gäller är Ringsjöns utlopp i Rönneå - Sjöholmen, Forsmöllan, Klippan och Stackarp. Vid Sjöholmen har Sydvatten en fördämning för att hålla kvar vatten i sjön. Detta för att Ringsjön fungerar som reservvattentäkt. Här behöver man bygga endast trappa. De tre övriga fördämningarna ägs av Skåne Energi, som även har turbiner på tre ställen - Forsmöllan, Klippan och Stackarp. För att möjliggöra laxens vandring behöver man bygga både trappor och silar. Både Sydvatten och Skåne Energi har vid flera tillfällen och av olika aktörer tillfrågats om laxtrappor är något man skulle vilja lägga resurser på. Sydvatten menar att uttag av vattenkraften då förminskas och att man måste importera el från annat håll. Därför är detta något som staten får stå för. Gruppen för lax- och ålvandring anser att Sydvatten och Skåne Energi måste bearbetas för att något ska hända. Man säger att många skulle vinna på att laxen kommer upp mot sjön. Till exempel skulle Klippans kommun kunna sälja fiskekort. Ett hopp finns om att få bidrag till byggande av laxtrappor via Leader. Planer finns på att bilda Leaderområde kring Rönneå och frågan kanske är något för Ringsjöns Vattenråd att behandla? 7

8 Badplats Sjöholmen Sjöholmen är Eslövs enda badplats och förr var den en samlingsplats med restaurang och dansbana. Nu har den dock förfallit och man vill bygga en brygga och snygga till området. Önskvärt vore även en gång- och cykelväg dit från Stehags samhälle. Stehags intresse- och försköningsförening driver nu frågan. Lastbilar på 23:an Gruppen Anti-lastbilar på 23:an vill jobba mot att få bort den tunga trafik som går mellan Ringsjöarna och genom Höör. Den största faran är miljöproblemet att stora fordon kör förbi Ringsjön som är en reservvattentäkt. Många människor tycker även att det är en säkerhetsfråga för andra som använder vägen. Det finns också en risk att fordon med farligt gods ska välta. Problemet kommer med stor sannolikhet att förvärras då Polen-trafiken flyttas från Ystad till Trelleborg. Långtradarna kommer då att köra väg 23 istället för den nuvarande sträckningen på väg 9 mellan Ystad och Kristianstad. Väg 23 och dess dragning utanför Höörs tätort har diskuterats mycket länge. Det finns nu ett inriktningsbeslut från Vägverket och projektet är inplacerat i gällande RTI-plan (som antas av Region Skåne) med start ca Då kommer vägsträckningen bli sådan att ingen tung trafik kommer gå genom Höör eller mellan Ringsjöarna. Gruppen som bildats kring denna fråga tycker att beslutet ligger för långt fram i tiden och önskar att Vägverket tidigarelägger projektet. En känsla av vanmakt finns, trots att man vet att kommunen agerar i frågan. Det man önskar är att media uppmärksammar miljöproblemet med tung trafik på väg 23. Gruppen vill fungera som en påtryckargrupp mot Vägverket. Man hoppas att en starkare opinion skapas och att vägverket påverkas av detta. Hur man närmar sig medierna är viktigt och man har i gruppen ännu inte bestämt sig för hur detta ska göras. En första kontakt med pressen har dock redan knutits och en artikel fanns i en av de större tidningarna i september. Ridleder Under det andra stormötet bildades en grupp som vill fokusera på ridleder. Gruppen tycker att det finns stor potential i kommunerna kring sjön att, med sin jordbruksbygd med många hästgårdar, utveckla ridlederna. I Lunds kommun har man just avslutat ett projekt som inventerat hästar och behov och gruppen tror att mycket lärdom finns att hämta där. Man har ännu inte kommit så långt, men man tänker sig kontakta alla ridklubbar för att inventera vilka önskemål som finns. Sedan kan man bjuda in till ett informationsmöte. Nästa steg kan vara att rekognosera i naturen för att se var det är möjligt att göra ridleder och sedan kontakta markägare. Man tycker det är viktigt att få med kommunerna i arbetet för att lättare få igenom det man vill. Gruppen riktar i första hand in sig på Eslövs kommun. Intresset för ridfrågorna är högt också hos kommunerna kring sjön, delvis på grund av en uttryckt önskan från de många hästägarna och ryttarna i trakten. Höör, Hörby och Hässleholm har tillsammans påbörjat ett samarbete kring ridleder genom kommunerna. Höör och Hörby är i startgroparna, medan Hässleholm har man kommit en bra bit på väg. 8

9 LRF Lantbrukarnas Riksförbunds vision 2010: Vi får landet att växa, så att de gröna näringarna är ledande vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. LRF är gärna med i landskapsstrategiarbetet och känner att deras intressen sammanfaller med flera av de bildade intressegrupperna. De ser det också som att deras verksamhet in många fall har en stark koppling till andra intressegruppers. Till exempel är det ju lantbrukarna som med sina betesdjur håller, de av boende och turister uppskattade, hagmarkerna öppna. Ett annat exempel är utvecklingen av ridleder, där samarbete med markägarna är en förutsättning. Kopplingen till biologisk mångfald är givetvis stark där betesmarker och hållbart jordbruk är nyckelord. LRF:s arbetsprogram innefattar åkermark, bioenergi, livsmedel samt upplevelser. Ett exempel är det samarbete de har med mejerierna och skolorna för att barn ska lära sig om livsmedelsproduktion. En del av strategiarbetet inom LRF handlar om Leader, en strategi för den areella näringen, där målen är att stärka lantbruksföretagare, turismnäring och miljöarbetet. De var också med i framtagandet av Det Skånska Landsbygdsprogrammet som skulle ligga till grund för framtagandet av landskapsstrategin. Där nämns bland annat att antalet betesdjur i Ringsjöbygden inte bör minska. LRF är dessutom sedan länge med i Ringsjökommittén som nu har övergått i Ringsjöns vattenråd. BEFINTLIGA STRATEGIDOKUMENT Inventering ska göras i arbetsgruppen om vad som har gjorts i kommunerna, till exempel när det gäller befintliga planeringsdokument inom naturvård, turism och näringsliv. STRATEGI OCH FRAMTID Nu kan man fråga sig vad som är strategin i allt detta. Landskapsstrategi Ringsjöbygden är till stor del de intresseområden som nu utkristalliserats och de arbetssätt och metoder som vi använt och som vi avser fortsätta att använda på ett flexibelt sätt. Dessutom är den det rent konkreta arbetet som nu kommer följa. Beskrivning av ramar och arbetssätt kommer finnas efter stormötet 22/1. Leader Ett sätt att finansiera och därmed förverkliga de olika områdena inom strategin är Leader. Detta program är en arbetsmetod som ska främja ett effektivt genomförande av Sveriges landsbygdsprogram och öka delaktigheten. Pengar till Leader kommer från EU och det bygger på samverkan mellan aktörer från offentlig, privat och ideell sektor. I ansökan ska lokal kunskap lyftas fram genom att en LAG grupp (Local Action Group) tar fram en strategi för ett begränsat geografiskt område. Intressenter från de tre sektorerna ska ta fram projekt för det definierade området som syftar till att utveckla landsbygden. LAG fördelar sedan projektpengar till de olika projekt som stöds av den formulerade strategin för Leader-området. Ingår Leader-ansökan i landskapsstrategin? Kring denna fråga råder delade meningar. En ståndpunkt när det gäller Leader är att den inte ingår i strategin, men att den är ett sätt att förverkliga den, alltså en sorts strategiskt verktyg. En tjänsteman frågar sig: Om vi inte haft 9

10 Leader, skulle det inte bli nån strategi då? Det ligger en fara i att man koncentrerar sig på möjligheter att söka pengar. Man fokuserar på vad man kan få pengar för istället för att utgå från något man verkligen vill göra och sedan söka pengar för det., säger samma tjänsteman. En medlem i kommunernas arbetsgrupp tycker att Leader mycket väl ingår i strategin just för att det är strategiskt och kan leda till att man kan förverkliga mycket av det som kommit fram under pilotprojektet. Dock är Leader inte den enda tyngdpunkten. Vattenrådets roll i strategiarbetet I dagsläget är vattenrådet är en viktig aktör i landskapsstrategin den tyngsta aktören menar en del. Allt inom strategin bygger på att vi har en ren sjö och vattenrådet jobbar med denna kärnfråga. Ett annat sätt att se på det är att kopplingen inte alls är speciellt starkt. Vattenrådet är en del av strategin, men inte den viktigaste aktören. Däremot kan vattenrådets mål vara en del av det man vill jobba med inom landskapsstrategin. Diskussionen kring detta kan fortgå och utvecklas med tiden. Kanske kan man i vissa delar nå konsensus och antagligen förändras även detta över tiden. Avrundning Var står vi i kommunernas arbetsgrupp nu? Jo, vi har enats om att en landskapsstrategi är en långsiktig plan för hur landskapet ska utvecklas, bevaras och användas. Vi har även fastställt att ett verktyg för att nå dit är att ansöka om att bli ett Leader-område, samt att vi även ska fortsätta underhålla den process som vi startat. Vi ser på landskapsstrategin som ett levande dokument kring vilket en ständig diskussion och förändring bör pågå. Förhoppningsvis kommer vi aldrig att se slutversionen av Landskapsstrategi för Ringsjöbygden! Mer om hur den ska användas? Mer konkret fortsättning på arbetet? (Upp till diskussion på stormöte 22/1). 10

11 KÄLLOR Ringsjöbygdens Framtid På väg mot en landskapsstrategi. Processbeskrivning. Sofia Karlsson på uppdrag av Eslöv, Hörby och Höör, Setterwall, 2007: Skrivet inom ramarna för konsultverksamheten Räven & Korpen Hållbar Kommunikation 11

12 BILAGOR Bilaga 1 Hört och läst Att tala om landskapsstrategier kan härledas till Europarådets landskapskonvention som syftar till att skydda, förvalta och planera landskap. Här betecknar man landskap som upplevd omgivning och man pratar om utvecklande snarare än bevarande. Sverige har godkänt men inte ratificerat landskapskonventionen och ansvarig för implementeringen i Sverige är Riksantikvarieämbetet (Schibbye, 2007). Konventionens parter har enats om att bedriva naturvårdsarbetet utifrån ett ekosystemperspektiv. Med ekosystemansatsen menas att den biologiska mångfalden ses i ett landskapsperspektiv, som inbegriper ekonomiska och sociala faktorer. Detta synsätt grundas bland annat på insikten att skyddsvärd natur inte kan bevaras effektivt om den ses som isolerad från det omgivande landskapet eller från omvärldsfaktorer som mänskliga behov. För att försöka förstå vad en landskapsstrategi är kan man börja med att dela upp ordet. Om ordet strategi säger Svenska akademins ordlista att det handlar om något långsiktigt och övergripande och att leda något i önskad riktning. Det kan sammanfattas som en sorts långsiktig plan. Söker man på ordet landskap stöter man på betydligt fler förklaringar, där de flesta handlar om geografiska områden och dess utseende. Men överrensstämmer det med vad vi i Sverige menar med landskap? Bengt Schibbye som arbetar med bland annat miljökonsekvensbedömningar på landskapsnivå (Schibbye Landskap AB) menar att man i Sverige tenderar att tala främst om det upplevda landskapet, men att vi inte bör glömma bort landskapet även som fysisk företeelse. Han menar att vi måste våga vara på bägge arenorna om vi ska kunna nå ett hållbart nyttjande av vårt landskap. Landskapet är alltså konkret fysisk verklighet samtidigt som det är var och ens tolkning av det. Det består av struktur, funktion och värden, vilka beror av varandra. De allra flesta tar landskapet för självklart och reflekterar inte över det, trots att det är basen i livet. Landskapet är mötet mellan människa och natur, historia och nutid. Människor har i allmänhet lätt att prata om landskapet eftersom alla har någon relation till det och berörs av det. Varje generation sätter sina spår i landskapet. I Sverige har man har valt att använda landskapsstrategier för att jobba mot det 16:e miljömålet som handlar om biologisk mångfald. Anledningen till detta är att man tycker sig ha haft problem med sektoriseringen i miljömålsarbetet (Riksantikvarieämbetet, 2007). Syftet med landskapsstrategier bör vara att integrera och effektivisera de åtgärder som krävs för ett hållbart nyttjande och bevarande av biologisk mångfald. Detta perspektiv innebär att hela landskapet beaktas vid planering och nyttjande. Landskapsstrategierna behövs för att upprätthålla livsmiljöer i tillräcklig omfattning och ge arter och populationer tillräckliga spridningsmöjligheter. Målsättningen är att hitta ett nytt arbets- och förhållningssätt för att uppnå detta bevarande och hållbart brukande av naturresurser utifrån en helhetssyn på landskapsnivå. Syftet är att effektivisera och integrera åtgärder för bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av naturresurser och utgår från premisserna: Balans mellan bevarande och nyttjande Helhetssyn på landskapet Involvering av berörda sektorer, kommuner, regionala organ (Naturvårdsverket, 2004). 12

13 Något som kan ses som ett problem är att man har valt att försöka implementera ett miljömål, vilket är ett smalt mål, genom att jobba med det helhetsperspektiv som landskapsstrategi innebär. Detta kan innebära problem för dem som ska omsätta det i verklighet då det breda arbetet med landskapsstrategier ska balanseras på det 16:e miljömålet. Det blir en pyramid som står upp-och-ner och balanserar ostadigt på sin spets. Det innebär att vi uppmanas att prata om landskap utifrån biologisk mångfald, när det kanske skulle vara mer naturligt att prata om biologisk mångfald utifrån ett landskapsperspektiv. Källor Riksantikvarieämbetet, Internet : (s 5-6) Schibbye, 2007: Muntlig referens Naturvårdsverket 2004: Regeringens proposition 2004/05:150 13

14 Bilaga 2 Demokratiska möten och processer Process När man jobbar med en delaktighetsprocess är det av stor vikt att ha ett flexibelt förhållningssätt till skeenden och aktiviteter. Under arbetets gång ändras planerna allteftersom fler aktörer kommer med, förutsättningar förändras, nya idéer kommer in samt erfarenheter och nya lärdomar erhålls. Den metod vi har utvecklat och tillämpar i denna process kan beskrivas som en sammanhangsanpassad flexibel tillämpning av befintliga och väl beprövade metoder och mötesformer. Man kan säga att vi har designat en möteslogistik med ett paket av metoder för denna specifika process, och att vi har strävat efter att stämma av under färd så att kartan förblir underordnad terrängen. När man planerar en samrådsprocess bör man tänka på vilket mandat processen har, det vill säga vilken makt vi har att förändra. Det är viktigt att tänka över formen för processens olika beståndsdelar så att man gör medvetna val. Man bör till exempel bestämma sig för om man ska ta in en extern process-/mötesledare som inte har intresse i sakfrågan. Fördelen med detta är att processen inte styrs i någon riktning och processen får bättre förutsättningar att bli demokratisk. Nackdelen kan vara en högre kostnad, men ofta lönar det sig i längden eftersom man minskar risken för missförstånd och att människor känner sig förbigångna, blir upprörda och kontaktar kommunerna, överklagar beslut etc. Hur inbjudan till ett möte formuleras är också mycket viktigt. Frågor att ställa sig är: Vilka vill vi nå? Är alla välkomna? Om inte, varför det? Inbjudan bör vara tydlig, enkel och sann. Man bör vara medveten om att den tid och plats man väljer också i viss mån möjliggör eller försvårar för olika personer att delta. Fördelaktigt är att ha absolut minst två, helst tre möten med några veckors mellanrum. Det ger deltagarna möjlighet att reflektera och utveckla sina tankar i mellantiden och man kan komma mycket längre i processen. Tydlighet kring beslut och mandat är mycket viktigt, likväl som kring hur resultaten kommer tas omhand samt fortsättningen. Förväntningar bör förvaltas, till exempel att vara tydlig kring vilka frågor som inte kommer behandlas nu. Att göra en utvärdering är viktigt, där alla får chansen att komma till tals. Detta ökar känslan av delaktighet och förbättrar förutsättningarna inför framtiden. Uppstår konflikter bör dessa behandlas, de är oftast inte skapade av processen, utan får sitt uttryck i processen. Lägg inte locket på, men se till att dialogen går vidare. Här finns en stor fördel med utomstående mötesledare utan egna intressen i frågorna (Setterwall, 2005). Möten Har man ett bra mötesupplägg ökar chansen att allas olika perspektiv inkluderas. När samtalsklimatet ger de flesta en trygg känsla av att andra verkligen vill lyssna går det bättre att gemensamt hantera kolliderande intressen. Om de flesta tycker att det finns möjlighet att bidra efter fallenhet och engagemang är det troligt att konstruktiva lösningsförslag formuleras av någon, och att det får stöd. Det finns mycket att tänka på när man står inför att lägga upp ett möte om man önskar göra allt inom rimliga gränser för att se till att alla kommer till tals, får tid att tänka efter och lyssna på varandra. Grundläggande är att man måste utgå ifrån vad varje enskild deltagare själv kommer att tycka efter mötet det är bara om en person själv tycker att hon/han har kommit till tals som det räknas, det är bara om en person själv tycker att andra har lyssnat som det räknas, det är bara om en person själv tycker att hon/han har 14

15 kunnat lyssna på andra som det räknas, det är bara om en person själv tycker att tillräcklig tid och möjlighet att tänka efter har funnits som det räknas etc. Det finns inga felfria metoder eller mötesformer. Varje situation kräver överväganden, och varje mötesledare som arbetar i sammanhang där det finns spänningar kommer att göra en del saker rätt och en del misstag. Vi har alla olika behov som någorlunda måste uppfyllas för att vi ska ta plats i större församlingar på ett optimalt sätt. Det ställer stora krav på mötesformer och resurser, kanske orimliga. Ändå är det klokt att så långt det är möjligt flexibelt anpassa arbetssättet efter deltagarnas skiftande behov. Om man har detta som ledstjärna brukar det uppfattas av de flesta berörda, och det uppmuntrar många till att själva öka sina ansträngningar att bidra konstruktivt till processen (Setterwall, 2007). Eftersom man alltid måste anpassa sig efter de förutsättningar som råder är det oklokt att ge någon mall för hur framtida möten inom arbetet med landskapsstrategi ska läggas upp. Vi kan bara beskriva vilka metoder vi har använt och vad som har fungerat hittills och dra lärdomar av det inför framtiden. Vi har praktiserat olika metoder för delaktighet tillsammans med markägare, brukare, boende, tjänstemän och politiker. Varje specifikt mötestillfälle med dess sammansättning av människor kräver anpassning, vilket gör att mötesledaren behöver ha en öppen och flexibel attityd. Gemensamt för mötena i liten grupp - arbetsgruppen, och stormötena har varit att vi har haft en utifrån kommande mötesledare och att denna haft ett förhållningssätt som förmedlat en övertygelse om att ALLA har något värdefull att bidra med (eftersom det är viktigt att alla perspektiv på de gemensamma angelägenheterna kommer fram). Vidare har vi suttit i ring så att alla har kunnat se varandra och fått en ökad känsla av samhörighet. Vi har även haft brain-storm där alla fått bidra med sina tankar och idéer och förslagen skrivits upp. Under arbetsgruppens möten har mötesledaren lagt in tid för tyst tänkande så att alla ska ha ro att formulera sin åsikt. Var och en har sedan fått skriva sina åsikter på post-it lappar som satts upp på väggen till allas beskådan, detta för att det även i mindre grupper kan vara lättare att först skriva ner sina idéer än att direkt stå för dem muntligen. På stormötena har mötesledaren rört sig i den stora ringen och kommit med mikrofon till den som vill tala, och stått kvar på lagom avstånd som ett stöd tills personen sagt sitt. Det faktum att människor har mycket olika benägenhet att vilja/våga ta ordet i stora grupper har hanterats. Exempel på metoder är att alla mycket tidigt under mötet får samtala i smågrupper med dem som sitter nära och att tid tas till att minska anonymiteten genom att synliggöra vilka personer/grupper som är närvarande. Källor Setterwall, 2005: Checklista samrådsprocesser och medborgardialoger Setterwall, 2007: Skrivet inom ramarna för konsultverksamheten Räven & Korpen Hållbar Kommunikation Läs mer Brodahl, Hans och Nilsson, Leif. (tredje upplagan 1999) Konflikter. Vad vill de lära oss? Balders förlag, Järna. Dahl, Robert A.(1999). Demokratin och dess antagonister. Ordfront Hemberg, Göran m.fl. (2002). Frihet, jämlikhet, medborgarskap handbok i demokratins teori och praktik. Ordfront förlag, Stockholm. Olausson, Ingrid. (1996) Dialog. Handbok för ökad möteskompetens, effektiv planering och verklig demokrati. Svenska Dagbladets Förlags AB Owen, Harrison (1997). Open Space Technology. A Users Guide. Berrett-Koehler Publishers, San Francisco. Sammanställd av Agneta Setterwall, Konsult Räven & Korpen - Hållbar Kommunikation 15

16 Bilaga 3 - Sammanställning av idéer och åsikter muntliga från stormötet samt skriftliga från Ringsjölådorna (* = flera har lyft frågan) Allmänhetens nyttjande av sjön Bättre fiskemöjligheter Fler båtplatser Begränsning av vattenfordon Organiserad rundtur med båt Bättre badplatser och vägvisning till dem * Karta över tillgängliga platser Använd stråket Ormanäs - Sjöholmen Öppna upp stranden för caféer, restauranger, kallbadhus mm för området. Ett fågeltorn finns och sköts av SNF. Förbättrad tillgänglighet** Fler cykel- och vandringsleder * Begränsa tung trafik på vägarna Vattenskidor framföres minst 100 m från stranden. Vattenskotrar är förbjudna i alla insjöar. Stråket Ormäs Sjöholmen finns med i den fördjupade översiktsplanen Barn och ungdom Roligare lekplatser Ungdomar som vistas mycket ute bryr sig mer om miljön därför är tillgänglighet viktigt Vattenkvalitét Rent vatten och en badbar sjö * Större uppmärksamhet för åarna som rinner ut i sjön Jobba mot näringsläckage Det som förut togs upp i Lex Ringsjön regleras nu av miljöbalken. Vattennivå Översvämningar hur kan vi motverka? Bättre kontroll av att vattendomar efterlevs Natur & Miljö Ringsjön största sammanhängande naturområdet här därför viktigt att bevara Södra Ringsjön (södra delen av västra Ringsjön) är ett outnyttjat område med fin utsikt Öppna för laxens vandring Skälderviken Ringsjön Utpumpning av vatten från Viss mosse Giftigt avfall vid Rönneholms mosse Natur-och kulturminnen Bevarande främjar turismen Lantbrukarna viktiga för bevarandet Bevara till exempel stora träd, hällristningar och Program för bevarande av stora träd finns. minnesmärken Stenskogen bilda kulturreservat Kyrkoruinen i Svensköp bör få mer uppmärksamhet Exploatering bevarande Vilket är viktigast? Hur kan vi kombinera stora naturområden med byggande? 16

17 Turism Vad vill turisterna? Samordning av turistprojek i bygden Locka hit fler naturturister Geologi utveckla vulkanturism i Höörtrakten Andra synpunkter Ringsjön är bygdens nav Viktigt att definiera gränser för Leaderområde Samma regler för fastighetsägare i de tre kommunerna 17

18 18