I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN VINTER 2002 # # ## # ## ### # # # # # # # # # #
|
|
- Christoffer Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöövervakning, Miljöenheten Rapportserien Skåne i utveckling :14 EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN VINTER JanInge Månsson Lars Collvin ISSN Länsstyrelsen i Skåne län
2 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Copyright: Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten.n JanInge Månsson och Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Miljöenheten MALMÖ eller KRISTIANSTAD Tfn: Tfn: Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa. ISSN: Upplaga: Tryckeri: Papper: 100 ex Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstad Miljömärkt
3 0325 Resultat från effektuppföljning vintern Här kommer nu analysresultaten för årets vinteromgång. Analysdata redovisas lokalvis i bilaga 5. Provtagningsprogrammet har genomgått några förändringar från 2001 till. Förändringar och analysmetodik redovisas i bilaga 7. Bedömningsunderlag och kriterier Se bilaga 6. Områdespunkter Se bilaga 6 under vattendragsöversikter. Beskrivning av provtagningslokaler inom kalkeffektuppföljningen Se bilaga 8. Nedan tabell visar antal provtagningslokaler fördelade på kommun och sjöar eller vattendrag. Kn.nr Kommun Sjöar Rinnande Totalt 56 Östra Göinge Örkelljunga Bromölla Osby Klippan Kristianstad Ängelholm Hässleholm Skåne Totalt Problem vid provtagningen Nitton sjöar provtogs ej eftersom isarna var för svaga. Dessa sjöar var: 0220 N Smedsjön C Skräbeån Osby kalkad 0220 Udryen C Skräbeån Osby kalkad 0220 Kättebodadammen C Skräbeån Osby icke kalkad 0220 Abborrasjön C Skräbeån Osby icke kalkad 0219 Kroksjön/Sibbh C Helgeån Ö Göinge kalkad 0219 Rammsjön/Sibbh C Helgeån Ö Göinge kalkad 0227 Trollsjön C Helgeån Örkelljunga kalkad 0227 Fedingesjön C Helgeån Örkelljunga icke kalkad 0219 Ulkenesjön C Helgeån Osby kalkad 0215 Mjöasjön C Helgeån Osby kalkad 0221 Bodarpasjön C Helgeån Osby kalkad 0214 Orsjön C Helgeån Osby kalkad 0226 Hårsjön C* Helgeån Hässleholm kalkad 0221 Stora Nosta C Helgeån Hässleholm kalkad 0221 Lilla Nosta C Helgeån Hässleholm kalkad 0221 Lännasjö C Helgeån Hässleholm kalkad 1
4 Bilaga 1 VINTERPROVTAGNING SJÖAR FEBRUARI Ej kalkpåverkade sjöar Alkalinitetsklasser, µekv/l < >200 Summa Kn Namn Klass 5 Klass 4 Klass 3 Klass 2 Klass 1 56 Östra Göinge Örkelljunga Bromölla Osby Perstorp 0 76 Klippan 0 90 Kristiansta Ängelholm 0 93 Hässleholm MLÄN Kalkade eller kalkpåverkade sjöar Alkalinitetsklasser, µekv/l < >200 Summa Kn Namn Klass 5 Klass 4 Klass 3 Klass 2 Klass 1 56 Östra Göinge Örkelljunga Bromölla Osby Perstorp 0 76 Klippan Kristianstad Ängelholm Hässleholm MLÄN OBS! Från och med vinterprovtagningen år 2000 följer klassindelningen de nya bedömningsgrunderna för miljökvalitet: Sjöar och vattendrag, NV Rapport 4913, med undantag för klass 5 där klassgränsen 10 bibehålls.
5
6 VINTERPROVTAGNING, UPP OCH NEDSTRÖMS DOSERARNA, FEBRUARI Alk/Acid Ca Anmärkning Doserare Kn Provt. År Doserar? Pegel Bedömning Upp Ned Upp Ned Upp Ned Rönneb Biskops 56 Ja 0,88 Högre dos 4,78 5, ,15 0,18 Rönneb Trallem 56 Ja 0,96 Högre dos 5,05 5, ,19 0,26 Ekeshult 56 Nej 0,65 Borde doserat 6,00 6, ,27 0,27 Björnhult 57 Ja >1,00 OK 5,05 6, ,19 0,43 Smedjeån 57 Ja >1,00 OK 4,93 7, ,17 0,70 Svarta sjö 57 Ja 0,34 OK 4,52 6, ,14 0,26 Hamsarpasjön 73 Ja 0,22 OK 4,54 6, ,11 0,45 Killeberg 73 Ja 0,64 OK 5,66 6, ,26 0,36 Kruseböke 73 Ja 0,61 OK 4,70 6, ,14 0,34 Rövarbäcken 73 Ja >1,00 OK 5,16 6, ,13 0,27 Simontorp 73 Nej >1,00 Borde doserat 5,44 5, ,20 0,22 Duvhult 73 Nej 0,30 Borde doserat 5, 5, ,19 0,22 Håkantorpet 73 Ja 0,48 OK 5,50 6, ,19 0,41 Tosthult 73 Ja 0,28 För hög dos 5,02 7, ,17 0,75 Faxeröd 92 Ja 0,68 OK 5,88 6, ,19 0,22 Ned Århult 92 Ja 0,91 Högre dos 4,52 5, ,07 0,11 Rinn 92 Ja 0,50 Högre dos 5,07 5, , 0,17 Furutorp 93 Ja 0,66 OK 5,33 6, ,18 0,60 Sågmöllebacken 93 Ja 0,48 OK 4,59 6, ,11 0,55 Lönsholma 93 Ja 1,37 OK 5,36 6, ,22 0,60 Oretorp 93 Ja 1,29 OK 5,63 6, ,22 0,34 Gårdsjön/Ängl 93 Ja 0,28 OK 4,91 6, ,10 0,47 Håkantorps ö d 93??? 6, ,38 Kalkning sker uppströms, Nedströmspunkten är ett sjöutflöde, Ev. kalktillskott ned doserare Samlad bedömning SKER DOSERING?: Antal BEDÖMNING AV FUNKTION: JA 19 Antal NEJ 3 BRA 14 VET EJ 1 DÅLIGT 8 TOTALT Kan ej bedömmas 1 TOTALT Nedströms alkalinitetsvärden: µekv/l Antal För låga <50 6 Bra Höga För höga >400 1 TOTALT
7 Bilaga 30 Teckenförklaringar Rinnsträckor Sjö Våtmark Samhälle Provtagningsplats Länsgräns Kalkdoseringsanläggning o Nr Provtagningsplats Q Pegelnamn Recipientkontrollstation i huvudflödet Flödesstation SMHI * Bedömningshjälp för näringsfattiga, kalkade vatten Buffringstillstånd Alkalinitet µekv/l Biologisk effekt För högt Se upp 7, Se upp BRA BRA Se upp Alltför surt 6,00 5,50 5,00 4, Kris Alltför surt Katastrof Bottennivå i Skånes sjöar
8 Bilaga 4 SJÖBESKRIVNING Kristallklar, yta 0,01 km 2, 2,5 m djup, sur sjö. Barrskogvåtmark, småbjörkstarr. Saknar ytliga till och avflöden. Fisktom. Kristallklar, yta 0,04 km 2, 10,4 m djup, sur sjö. Bokskog, porsvitmossa. Fisktom Polyhumös, yta 0, km 2, 4,0 m djup, sur sjö. Barrskogvåtmark, starrvitmossa. Enstaka abborrar Mesohumös, yta 0,57 km 2, 8,0 m djup, sur sjö. Barrskog, pors. En mört Få, stora braxnar Tjäder i omgivningen. Mesohumös, yta 0,09 km 2, 6,0 m djup, opåverkad sjö. Barrskogsommarstugor, bladvass. Normalt fiskbestånd. Omsättningstid 0,07 år ,72 år ,26 år ,83 år ,83 år REFERENSSJÖ L8 Lillesjö Skräbeån, Bromölla kn, NO Näsum, nationell referens. L3 Liasjön Helgeån, Osby kn, NV Osby, regional referens. L1 Bäen Skräbeån, Kristianstads kn, N Arkelstorp, nationell referens. Lerjesjön Skräbeån, Kristianstads kn, S Immeln, länsreferens. Svinasjön Helgeån, Hässleholms kn, SV Vittsjö länsreferens, naturligt sur? Alk/Acid µekv/l 7 5, , ,48 4 5, , Mesohumös, yta 0,10 km 2, 10,0 m djup, opåverkad sjö. Barrskogvägkärr, bladvassag. "Eutroft" fiskbestånd Klar, yta 0,33 km 2, 6,0 m djup, opåverkad sjö. Barrskoghygge, gles bladvass. Normalt fiskbestånd. Storskrakspar. Mesohumös, yta 0,76 km 2, 8,0 m djup, svagt påverkad sjö. Blandskogäng, gles bladvass. Normalt fiskbestånd, siklöja. Humös, yta 0,59 km 2, 4,9 m, något påverkad sjö. Barrskoghygge, bladvassrik. "Eutroft" fiskbestånd, mörtrik. Klar, yta 0,07 km 2, 6,0 m djup, mycket kalkrik. Jordbrukäng, tät bladvass. "Eutroft" fiskbestånd, mörtdominans. 1,49 år ,99 år ,28 år ,31 år ,16 år L4 Svanshalssjön Helgeån, Osby kn, NV Osby regional referens. L2 Skäravattnet Skräbeån, Osby kn, N Immeln, regional referens. L7 Lärkesholmssjön Rönneån, Örkelljunga kn, Ö Örkelljunga, regional referens. L6 Fåglasjön Rönneån, Hässleholms kn, SO Perstorp, regional referens. Lyngsjön Helgeån, Kristianstads kn, SV Kristianstad, länsreferens. 77 6, , , , ,21
9 Åtgärdsområde Provpunkt Kommun Vattendrag Provt Temp Alk/AcidLF vid VFärg Ca Mg Dag C µekv/l 25 C mg Pt/l mekv/l mekv/l Vånga Blistorpasjön U Bromölla Skräbeån ,6 6, ,31 0, Enegylet Enegylet S Bromölla Skräbeån ,3 5, ,18 0,08 Rammsjön Brom Lillesjö C Bromölla Skräbeån ,0 4, ,09 0,07 Rammsjön Brom Rammsjön/Ryssb U Bromölla Skräbeån ,3 5, ,21 0,11 Vieån Brönasjö U Hässleholm Helge å ,2 5, ,17 0,07 Vieån Furutorp Ned dos Hässleholm Helge å ,0 6, ,60 0,08 Vieån Furutorp Upp dos Hässleholm Helge å ,0 5, ,18 0,08 Ybbarpsån Fåglasjön C Hässleholm Rönne å ,9 6, ,24 0, Grössjön Grösjön S Hässleholm Helge å ,0 6, ,28 0,08 Vieån Gårdsjön/Hyng U Hässleholm Helge å ,8 5, ,25 0,09 Rökeån Gårdsjön/Ängl Ned dos Hässleholm Helge å ,5 6, ,47 0,08 Rökeån Gårdsjön/Ängl U Hässleholm Helge å ,8 6, ,24 0,08 Rökeån Gårdsjön/Ängl Upp dos Hässleholm Helge å ,8 4, ,10 0,06 Rökeån Hornsjön U Hässleholm Helge å ,7 5, ,20 0,08 Rökeån Humlesjön U Hässleholm Helge å ,0 6, ,25 0,08 Ybbarpsån Håkantorps ö d U Hässleholm Rönne å ,2 6, ,38 0,11 Vieån Hårsjön U V3 Hässleholm Helge å ,3 5, ,24 0,10 Lursjön U Hässleholm Helge å ,5 6, ,33 0,15 Vieån Lönsholma Ned dos Hässleholm Helge å ,9 6, ,60 0,09 Vieån Lönsholma Upp dos Hässleholm Helge å ,9 5, ,22 0,08 Vieån Norresjöbäcken Hässleholm Helge å ,7 4, ,14 0,09 Vieån Oretorp Ned dos Hässleholm Helge å ,7 6, ,34 0,09 Vieån Oretorp Upp dos Hässleholm Helge å ,8 5, ,22 0,09 Vieån Pickelsjön U Hässleholm Helge å ,2 6, ,36 0,10 Rökeån Rökeån Vedema Hässleholm Helge å ,6 6, ,27 0, Ybbarpsån Svenstorpssjön U Hässleholm Rönne å ,8 6, ,29 0, Vieån Svinasjön Ö Hässleholm Helge å ,6 5, ,02 0,02 Vieån Sågmöllebacken Ned dos Hässleholm Helge å ,1 6, ,55 0,08 Vieån Sågmöllebacken Upp dos Hässleholm Helge å ,8 4, ,11 0,07 Tviggasjöarna Tviggasjö våtmark V10 Hässleholm Helge å ,4 5, ,15 0,08 Tviggasjöarna Tviggasjö våtmark V11 Hässleholm Helge å ,7 5, ,19 0,09 Tviggasjöarna Tviggasjö våtmark V13 Hässleholm Helge å ,6 6, ,45 0,16 Tviggasjöarna V tviggasjö U V8 Hässleholm Helge å ,0 6, ,29 0,11 Rökeån Vejshultagylsbäcken Hässleholm Helge å ,8 5, ,13 0,10
10 Åtgärdsområde Provpunkt Kommun Vattendrag Provt Temp Alk/AcidLF vid VFärg Ca Mg Dag C µekv/l 25 C mg Pt/l mekv/l mekv/l Vinnö å Dammhuset Hässleholm Helge å ,5 7, ,60 0,10 Vieån Vittsjö Brunnsh V1 Hässleholm Helge å ,5 6, ,24 0,08 Vieån Vittsjö våtmark V2 Hässleholm Helge å ,1 5, ,24 0, Vieån Vittsjö våtmark V4 Hässleholm Helge å ,9 5, ,22 0,09 Vieån Vittsjö våtmark V5 Hässleholm Helge å ,1 5, ,24 0,11 Vieån Vittsjö våtmark V6 Hässleholm Helge å ,8 6, ,27 0,11 Vieån Vittsjö våtmark V7 Hässleholm Helge å ,8 6, ,27 0,11 Vieån Vittsjön U Hässleholm Helge å ,0 6, ,33 0,09 Tviggasjöarna Ö tviggasjö U V Hässleholm Helge å ,8 5, ,30 0, Bandsjön Bandsjön Ö Klippan Rönne å ,7 5, ,11 0,07 Immeln Bäen C Kristianstad Skräbeån ,8 5, ,17 0,09 Vånga Filkesjön C Kristianstad Skräbeån ,8 6, ,33 0, Immeln Immeln U Kristianstad Skräbeån ,8 6, ,33 0, Vånga Lerjesjön Ö Kristianstad Skräbeån ,3 6, ,26 0, Lyngsjön Ö Kristianstad Helge å ,2 8, ,39 0,13 Vånga N Skärsjön V Kristianstad Skräbeån ,1 6, ,31 0, Vånga Nejlikesjön V Kristianstad Skräbeån ,1 5, ,16 0,09 Vånga Raslången/Böke U Kristianstad Skräbeån ,9 6, ,35 0, Vinnö å Kråkeholm Kristianstad Helge å ,3 7, ,79 0,22 Immeln Östersjön C Kristianstad Skräbeån ,1 5, , 0,10 Kilingaån Abröllasjön U Osby Helge å ,2 5, ,26 0,08 Drivån Drivån Osby Osby Helge å ,4 6, ,29 0, Immeln Duvhult Ned dos Osby Skräbeån ,4 5, ,22 0,09 Immeln Duvhult Upp dos Osby Skräbeån ,4 5, ,19 0,09 Immeln Ekeshult Ned dos Osby Skräbeån ,6 6, ,31 0,11 Immeln Ekeshult Ned dos 1 Osby Skräbeån ,0 6, ,27 0,11 Immeln Ekeshult Upp dos Osby Skräbeån ,0 6, ,27 0,11 Immeln Gårdsjön/Örna Ö Osby Skräbeån ,8 6, ,17 0, Kilingaån Hamsarpasjön Ned dos Osby Helge å ,1 6, ,45 0,08 Kilingaån Hamsarpasjön U Osby Helge å ,2 4, ,11 0,07 Immeln Hjärtasjön C botten Osby Skräbeån ,3 6, ,26 0,09 Immeln Hjärtasjön C yta Osby Skräbeån ,3 6, ,26 0,09 Vilshultsån Håkantorpet Ned dos Osby Skräbeån ,2 6, ,41 0,09 Vilshultsån Håkantorpet Upp dos Osby Skräbeån ,4 5, ,19 0,08
11 Åtgärdsområde Provpunkt Kommun Vattendrag Provt Temp Alk/AcidLF vid VFärg Ca Mg Dag C µekv/l 25 C mg Pt/l mekv/l mekv/l Kilingaån Kilingaån Svenst Osby Helge å ,4 5, ,22 0,08 Drivån Killeberg Ned dos Osby Helge å ,8 6, ,36 0, Drivån Killeberg Upp dos Osby Helge å ,9 5, ,26 0, Drivån Kruseböke Ned dos Osby Helge å ,8 6, ,34 0,09 Drivån Kruseböke Upp dos Osby Helge å ,9 4, ,14 0,08 Drivån Krusån Osby Osby Helge å ,7 5, ,21 0,10 Vilshultsån Kättebodabäcken Ulvshult Osby Skräbeån ,5 5, ,16 0,08 Vilshultsån Kättebodabäcken Upp damm Osby Skräbeån ,7 5, ,20 0,08 Drivån Liasjön C Osby Helge å 02 5,2 4, ,08 0,08 Lillån Lillån Hanavrå Osby Helge å ,3 6, ,24 0,08 Simontorpsån Nybygdasjön U Osby Helge å ,5 5, ,22 0,10 Immeln Nytebodaån Osby Skräbeån ,9 6, ,30 0, Vilshultsån Rönnesjön N Osby Skräbeån ,6 6, ,36 0,09 Vilshultsån Rönnesjön U Osby Skräbeån ,0 6, ,28 0,08 Lillån Rövarebäcken Upp dos Osby Helge å ,1 5, ,13 0,08 Immeln S kroksjön C Osby Skräbeån ,8 5, ,25 0, Simontorpsån Simontorp Ned dos Osby Helge å ,3 5, ,22 0,11 Simontorpsån Simontorp Upp dos Osby Helge å ,2 5, ,20 0,10 Simontorpsån Skeingesjön C Osby Helge å ,6 6, ,24 0,11 Immeln Skäravattnet C Osby Skräbeån ,4 6, ,16 0, Immeln Smedegylet Ö Osby Skräbeån ,2 5, ,22 0,10 Immeln Strönasjön U Osby Skräbeån ,2 6, ,50 0,10 Immeln Strönhultssjön U Osby Skräbeån ,0 6, ,32 0,11 Simontorpsån Svanshalssjön C Osby Helge å 02 5,0 6, ,16 0, Immeln Tosthult Ned dos Osby Skräbeån ,5 7, ,75 0,11 Immeln Tosthult Upp dos Osby Skräbeån ,2 5, ,17 0,09 Immeln Ubbasjön U Osby Skräbeån ,4 6, ,38 0,10 Lillån Vesljungasjön U Osby Helge å ,5 6, ,27 0,07 Vilshultsån Vilshultsån S Rönhultsg Osby Skräbeån ,5 5, ,21 0,08 Bivarödsån Vässlarpssjön U Osby Helge å ,7 6, ,33 0, Simontorpsån Örsjön Ö Osby Helge å ,4 6, ,22 0,11 Rössjöholmsån Faxeröd Kullahus Ängelholm Rönne å ,9 5, ,21 0,08 Rössjöholmsån Faxeröd Kyrkmossed Ängelholm Rönne å ,0 6, ,24 0,08 Rössjöholmsån Faxeröd Ned dos Ängelholm Rönne å ,2 6, ,22 0,08
12 Åtgärdsområde Provpunkt Kommun Vattendrag Provt Temp Alk/AcidLF vid VFärg Ca Mg Dag C µekv/l 25 C mg Pt/l mekv/l mekv/l Rössjöholmsån Faxeröd Upp dos Ängelholm Rönne å ,9 5, ,19 0,08 Rössjöholmsån Långhultsb Ängelholm Rönne å ,1 4, ,11 0,09 Rössjöholmsån Ned Århult Ned dos Ängelholm Rönne å ,0 5, ,11 0,08 Rössjöholmsån Ned Århult Upp dos Ängelholm Rönne å ,6 4, ,07 0,07 Rössjöholmsån Pennebobäcken Upp dos Ängelholm Rönne å ,1 4, ,08 0,08 Rössjöholmsån Rinn Ned dos Ängelholm Rönne å ,6 5, ,17 0,09 Rössjöholmsån Rinn Upp dos Ängelholm Rönne å ,3 5, , 0,09 Rössjöholmsån Rössjön U Ängelholm Rönne å ,4 7, ,29 0,14 Rössjöholmsån Trollbäcken Ängelholm Rönne å ,4 4, ,14 0,10 Rössjöholmsån Yllevadsbäcken Upp dos Ängelholm Rönne å ,9 4, ,05 0,07 Store sjö Björnhult Ned dos Örkelljunga Lagan ,3 6, ,43 0,10 Store sjö Björnhult Upp dos Örkelljunga Lagan ,5 5, ,19 0,09 Lärkesholmssjön C Örkelljunga Rönne å ,2 5, , 0,11 Store sjö Smedjeån Ned dos Örkelljunga Lagan ,2 7, ,70 0,09 Store sjö Smedjeån Upp dos Örkelljunga Lagan ,9 4, ,17 0,08 Store sjö Store sjö/össjö U Örkelljunga Lagan ,9 6, ,34 0,10 Svarta sjö Svarta sjö U Örkelljunga Stensån ,0 6, ,26 0,08 Svarta sjö Svarta sjö Upp dos Örkelljunga Stensån ,4 4, ,14 0,07 Vemmentorpasjön infl Örkelljunga Stensån ,0 5, ,20 0,09 Vemmentorpasjön U Örkelljunga Stensån ,7 5, ,21 0,10 Vieån Värsjön U Örkelljunga Helge å ,9 6, ,26 0,08 Immeln Farlången S Östra Göinge Skräbeån ,8 5, ,16 0,11 Bivarödsån Gårdsjön/Vässl Ö Östra Göinge Helge å ,6 5, ,25 0, Kilingaån Kilingaån Kilinge Östra Göinge Helge å ,1 5, ,28 0, Bivarödsån Rolstorpssjön S Östra Göinge Helge å ,3 6, ,29 0, Bivarödsån Rolstorpssjön U Östra Göinge Helge å ,3 6, ,28 0, Bivarödsån Rönneb Biskops Upp dos Östra Göinge Helge å ,2 4, ,15 0,08 Bivarödsån Rönneb Simontorp Östra Göinge Helge å ,0 5, ,18 0,07 Bivarödsån Rönneb Trallem Ned dos Östra Göinge Helge å ,3 5, ,26 0,08 Bivarödsån Rönneb Trallem Upp dos Östra Göinge Helge å ,2 5, ,19 0,08 Bivarödsån Rönneb Övrar Ned dos Östra Göinge Helge å ,1 5, ,18 0,08 Bivarödsån S Myllesjön U Östra Göinge Helge å ,6 5, ,26 0,10 Bivarödsån Stora Kringsjön U Östra Göinge Helge å ,2 5, ,25 0, Tydingen Ö Östra Göinge Helge å ,4 7, ,46 0,16
13 version 0305 Analys och redovisningsmetodik Bilaga 6 (4 sidor) SJÖAR Vi har delat in sjöarna i två huvudgrupper. Den ena gruppen innefattar de sjöar som ej kalkas eller påverkas av kalk. Normalt sett består denna grupp av 25 sjöar (). Gruppen innefattar sju referenssjöar plus ytterligare tre länsreferenssjöar Svinasjön, Lerjesjön och Lyngsjön samt 15 sjöar, där flertalet sjöar följs med tanke på eventuellt framtida kalkningsinsatser. Den andra gruppen sjöar består följaktligen av kalkade sjöar eller sjöar påverkade av kalk. Denna grupp omfattar normalt 56 sjöar (). Varje huvudgrupp är sedan indelad så att sjöarna fördelas på respektive kommun. utgångspunkt för en viss sjös kommuntillhörighet har varit sjöns utloppskoordinat. För att få en snabb uppfattning om försurningstillståndet vid en given provtagningssäsong har vi valt att placera sjöarna i försurningsgrupper i enlighet med Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag, Rapport I rapport 4913 står: Surhetstillståndet kan anges med utgångspunkt från vattnets alkalinitet och/eller värde. Medan alkaliniteten främst är ett mått på försurningskänsligheten anger värdet den faktiska surheten som sådan. Alkalinitet Klass Benämning Färg mekv/l >0,2 1 Mycket god buffertkapacitet Mörkblå 0,10,2 2 God buffertkapacitet Ljusblå 0,050,1 3 Svag buffertkapacitet Gul Mycket svag buffertkapacitet Orange 0,02 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet Röd Klass Benämning Färg >6,8 1 Nära neutralt Mörkblå 6,56,8 2 Svagt surt Ljusblå 6,26,5 3 Måttligt surt Gul 5,66,2 4 Surt Orange 5,6 5 Mycket surt Röd Vid kalkning av vattendrag är den kemiska målsättningen enligt AR 90:4 att nå en alkalinitet över 0,1 mekv/l. Eftersom vattnen skall förbli kalkfattiga bör alkaliniteten efter kalkning inte överstiga 0,20.3 mekv/l. Klassifiering skall baseras på provtagning enligt naturvårdsverkets anvisningar för recipientkontroll i vatten (SNV Allmänna Råd 86:3, SNV Rapport 3108) och på analyser enligt svensk standard. Som underlag används årsvisa medelvärden från provtagningar från varje eller varannan månad eller från vinter och sommarprovtagning. Bedömningarna bör baseras på data från minst tolv provtagningar fördelade månadsvis under ett år, varannan månad under två år eller kvartalsvis under tre år (rapport 4913). Medelvärdet beräknas från epilimnionprover eller, om endast en nivå provtagits, ytvatten (0,5 m). 1
14 effekter kan medföra att uppmätta värden under eller överskattar vattnets riktiga värde. Resultaten från vissa provtagningsomgångar/lokaler får därför tas med en rejäl nypa salt. Vi vill också framhålla att det faktum att ett vatten hamnar i t ex klass 4 dvs, med mycket svag buffertkapacitet, inte behöver betyda att det är kris. Visar det sig att vattnet alltid har positiv alkalinitet och att lokalen uppvisar stabila alkalintetsvärden, dvs att svängningarna i tid är relativt små, då finns ingen anledning att oroa sig för att sjön är sur. Detta är helt enkelt sjöns naturliga syrastatus. Å andra sidan kan en sjö som t ex ligger i tillståndsklass 2, dvs. med god buffertkapacitet, vara stadd i försurning. Detta visar sig då som klart avtagande alkalinitetsvärden över en längre tid. Notera också att i gruppen ej påverkade sjöar ingår bland annat de sju (eg. tio) referenssjöarna. Flera av dessa saknar antingen helt, eller har en mycket låg, alkalinitet. De kommer därför alltid att befinna sig i klasserna 5 eller 4. DOSERARE Det finns idag doserare i länet (plus två små doserare uppströms Kyrkmossedammen i Faxerödsbäcken). Genom att beakta upp och nedströmsvärden kan man få en uppfattning om hur de fungerar. Kalken består ju av kalciumkarbonat där karbonaterna utgör alkaliniteten, de buffrande ämnena. En del karbonater förbrukas i buffringsprocessen. Det gör emellertid inte kalcium. Det kan därför vara vits att ta en titt på kalciumvärdena för att få en uppfattning om löst kalkmängd. Då alkalinitet saknas både upp och nedströms så kan man få en uppfattning om kalk från en doserare eller åbotten påverkar nedströmsvattnet genom att titta på värdena. Vi har upprättat en huvudtabell över. alkalinitets och kalciumvärden uppoch nedströms doserarna. I några fall finns ej något nedströmsvärde i det rinnande flödet. I dessa fall används en nedströms liggande sjö som nedströmspunkt för doseraren. Där detta är fallet visas det med ett efter doserarnamnet. Vid en jämförelse av upp och nedströmsvärden där en sjö utgör nedströmspunkt bör man ha i minne den tidsförskjutning som föreligger mellan de två mätningarna på grund av vattnets passage genom sjön! I tabellen anger vi också det avlästa pegelvärdet. Tyvärr så är det ännu alltför många frågetecken runt upprättade avbördningskurvor/tabeller och/eller pegelplaceringar för att vi skall kunna börja utnyttja pegelavläsningar för omföring till flödesdata! Vi kan därför bland annat ej räkna på kalkningseffektivitet. I tabellen anger vi också om kalk doserats vid vårt besök. I vissa fall är det svårt att avgöra detta. Det skulle underlätta om vi kände till om doserarna doserar kalk i intervaller eller om kalkdoseringen sker kontinuerligt. Kan vi ej avgöra om dosering sker eller ej på plats, så anger vi detta med ett frågetecken i tabellen. Är det något speciellt som inträffat vid provtagningen redovisar vi det under rubriken anmärkningar. Utifrån kunskap om flödet pegelavläsningen, om dosering skett eller ej och om alkalinitetsvärdet i punkten uppströms doseraren så gör vi en bedömning av om vi anser att doseringen, eller avsaknad av dosering, varit korrekt. Detta anges med OK. Sker ej dosering där vi anser att dosering bort ske anges detta med, borde doserat. Sker däremot dosering medan vi anser den ej bort ske anges detta med, borde ej doserat. Saknar vi uppgift om framför allt dosering sker eller ej kan vi ej göra en bedömning och visar detta med ett? 2
15 För 10 av de doserarna sker kalkning på något sätt uppströms. Det är därför speciellt viktigt att ha kontroll över uppströmsvärdet vid dessa doserare för att undvika överdosering i systemet. De doserare där uppströmskalkningar sker finns angivna i tabellen med ett efter doserarnamnet. I en av tre minitabeller under huvudtabellen har vi sammanställt om dosering sker eller ej, eller om vi ej kunnat avgöra detta. I en andra minitabell har vi sammanställt vår bedömning av hur doserarna fungerat. Bra motsvaras av OK i huvudtabellen. Dåligt motsvaras av borde doserat och borde ej doserat medan kan ej bedömas motsvaras av frågetecken i huvudtabellen. I vår bedömning tar vi hänsyn till alkalinitetsvärdet uppströms doseraren. Är alkaliniteten mindre eller lika med 50 µekv/l anser vi att doseraren bör dosera ut kalk. Är värdet över 100 µekv/l anser vi att kalk ej bör doseras. Ligger uppströmsvärdet i intervallet µekv/l får flödesdata avgöra. Vid låga flöden bör kalk ej doseras, vid måttligahöga flöden bör kalk doseras. I en tredje minitabell har vi sammanställt en bedömning av nivån på alkalinitetsvärdena nedströms doserarna. Det är ju självklart att alkalinitetsvärdena i det rinnande vattnet någon kilometer nedströms doseraren ej kan bedömas utifrån tabellen i NV Rapport 4913 sidan 39. Betydligt vidare gränser måste till. De gränser som är satta i minitabellen är helt subjektiva från vår sida och bör ses som önskvärda riktvärden. VATTENDRAGSÖVERSIKTER Vi har tagit fram flödesskisser över 20 vattendragsområden för vilka det finns ett flertal provtagningspunkter i rinnande vatten. De 20 vattendragen utgörs av: Två områden med främst våtmarkskalkningar; HårsjöLilla sjö bäcken och Farstorpsån. Tretton områden som domineras av doserarkalkning; Stensån, Ybbarpsån, Drivån, Kilingaån, Bivarödsån, Simontorpsån, Rökeån, Ekeshultsån, Tosthultsån, Vilshultsån, Rössjöholmsån, Lagan och Verumsån. Fyra områden med huvudsakligen sjökalkning: Grydeå, Smedegylsån, Holjeån och Emmaljungabäcken. Ett okalkat vattendrag; Almaån/Helgeån Till dessa flödesskisser har vi skapat en tabell i vilken vi lägger in alkalinitets och data för varje provpunkt och provtagningsomgång så att det blir möjligt att överblicka situationen genom vattendraget och under kalenderåret. Vi vill understryka att meningen inte är att återge geografin korrekt utan endast visa på flöden och flödesanslutningar. Bli därför inte förvånade över en del horribla spegelvändningar och uträtningar av moder natur. OMRÅDESPUNKTER Från och med 1997 så har vi startat ett mer omfattande vattenkemiskt provtagningsprogram i 20 lokaler, 10 sjöpunkter och 10 vattendragspunkter för att ytterligare följa upp effekten av kalkningsinsatserna. Dessa lokaler går under arbetsnamnet områdespunkter. Varje områdespunkt ligger en bit ner i ett kalkat delavrinningsområde och skall spegla summan av kalkningseffekten för detta område. 3
16 Läget för flertalet områdespunkter överenstämmer med de normala effektuppföljningspunkterna men några avviker på så sätt att vi tar områdespunkten som ett sjöprov från båt medan effektuppföljningspunkten tas som utflödespunkt.vidare så skiljer sig områdespunkterna från effektuppföljningspunkterna med avseende på provtagningstillfälle. Sjöar och vattendrag tas liksom i effektuppföljningsprogrammet fyra respektive sex gånger per år. Provtagningen av områdespunkterna sker emellertid samordnat med recipientkontrollprogrammen och referensvattenprogrammen i mitten av provtagningsmånaderna, dvs mellan den 10:e och den 20:e i månaden. Sjöarna provtas i februari (vinter), april (vår), augusti (sommar) och oktober (höst). Vattendragen provtas varannan månad med utgångspunkt i februari, dvs samma månader som för sjöarna men också i juni och december. Områdespunkterna är uppsvärtade i vattendragsöversikterna. I bilaga 30 har vi lagt in en teckenförklaring och bedömningshjälp som i stort bygger på NV Rapport 4913 för alkalinitet. Vi har emellertid redan framhållit att nedströmspunkter till doserare måste tillåtas variera inom ett vidare intervall än vad NV Rapport 4913 anger. Vi har därför märkt de provtagningspunkter i vattendraget med ett * där vi anser att bedömningshjälpen kan appliceras. För att bedöma använder vi oss dels av biologiska, dels av natur bestämda variabler samt av personlig erfarenhet. För gränsen 6,0 accepterar vi Allmänna Råd 90:4 som avgörande gräns för biologiska effekter. Gränserna 5,5 och 5,0 samt 4,5 tar vi från effektklasser för bottenfauna och fisk (E. Degermann, B. Fernholm och P.E. Lingdell, Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. NV Rapport 4345). Värdet 4,5 på betraktar vi som dagens bottennivå i skånska, näringsfattiga skogssjöar (t ex Lillesjön, Liasjön och Svinasjön). Den övre gränsen för denna sjötyp, dvs större än 7,5, får betraktas som flytande. Vi anser emellertid att högre värden än 7,5 för denna typ av näringsfattiga sjöar indikerar antingen en planktonblom eller en överkalkning. REFERENSVATTEN Referensvattnen används främst för att bedöma vad som sker om kalkning ej utförs. Några vatten är inte såvitt vi kan bedöma negativt påverkade av försurning. Dessa kan nyttjas som som referens för kontroll av kalkningsmålets slutstation, naturlig variationen. I bilaga 4 redovisar vi alkalinitet och för länets 10 referenssjöar. 4
17 PROVTAGNINGS Kn Vdr SjöProvtag ningsplat Kalk ProvtagningProvt Lokalbeskrivning LOKAL nr nr nr X Y påverkad? tart kontinfrekv Farlången S Påverkad okt Brygga, strand i syd Gårdsjön/Vässl Ö Påverkad aug Brygga i sjöns NÖ del Kilingaån Kilinge Opåverkad apr Vägbro, väg KilingeFriggatofta Kroksjön/Sibbh V Påverkad nov Stor sten udde centralt i V delen av sjön Rammsjön/Sibbh S Påverkad nov Brygga/strand SV delen, N Munkaboda Rolstorpssjön S Påverkad nov Brygga vid badet i Gummarp Rolstorpssjön U Påverkad apr Utflöde, Grydeå korsning med skogsväg Rönneb Biskops Upp dos Opåverkad apr Biskopsgården ca 300 m S väg HökönLönsboda Rönneb Simontorp Påverkad apr Vägbro väg 119, LönsbodaGlimåkra Rönneb Trallem Ned dos Påverkad maj I dammen i Sibbhult Rönneb Trallem Upp dos Påverkad mar Dos vid Trallemölla nära Träskotorpet Rönneb Övrar Ned dos Påverkad feb Vägbro vid Övraryd S Myllesjön U Påverkad feb Väg VässlarpLönsboda Stora Kringsjön U Opåverkad feb Uppströms väg VesslarpGummarp Tydingen Ö Opåverkad aug Brygga, badplats, V Tydinge Björnhult Ned dos Påverkad feb V Sjöbo, ca 100 m från Store sjö Björnhult Upp dos Opåverkad dec V Sjöbo väg från Björnhult Fedingesjön N Opåverkad apr Brygga/utflöde ca 75 m skiljer vid barnkoloni i norr Lärkesholmssjön C Opåverkad jan Ö delen av sjön Smedjeån Ned dos Påverkad feb NO Jänneholm, väg Skånes FagerhultHishult Smedjeån Upp dos Opåverkad maj Ö Jänneliden, väg Skånes FagerhultHishult Store sjö/össjö U Påverkad feb Väg S N. Össjö, Mellomsjöns utflöde Svarta sjö U Påverkad sep Skogsväg mellan Svarta och Vita sjö Svarta sjö Upp dos Opåverkad feb Väg Skånes FagerhultPorkenahult Trollsjön C Påverkad feb Centralt i sjön 1 m under ytan Vemmentorpasjön infl Opåverkad apr Bro, väg ÅsljungaVemmentorp Vemmentorpasjön U Opåverkad maj Väg väster om sjön Värsjön U Påverkad apr Utflöde, skogsväg V Stenhagen Blistorpasjön U Påverkad feb Vägbro väg SibbarpVästanå Enegylet S Påverkad feb Brygga i SV delen, SO Drögsperyd Lillesjö C Opåverkad feb Ö Östad centralt i sjön Rammsjön/Ryssb U Påverkad mar Utflöde S Marieholm Sida 1
18 PROVTAGNINGS Kn Vdr SjöProvtag ningsplat Kalk ProvtagningProvt Lokalbeskrivning LOKAL nr nr nr X Y påverkad? tart kontinfrekv Abborrasjön S Opåverkad feb Strand, udde i SV Abröllasjön U Påverkad feb Skogsväg vid Lindhult ca 4 km nedströms dos. Bodarpasjön V Påverkad apr Udde, strand i väst Drivån Osby Påverkad maj N Osby, vid gummifabrik Duvhult Ned dos Påverkad maj S väg LönsbodaHökön, SO Bögkrehult? Duvhult Upp dos Opåverkad maj Ö väg mot Duvhult, SV Duvhult Ekeshult Ned dos Påverkad mar Ca 400 m nedströms doseraren Ekeshult Ned dos Påverkad feb Skogsväg, stenbro, vid Möllehem Ekeshult Upp dos Påverkad aug V väg SibbhultLönsboda N Ekeshult Gårdsjön/Örna Ö Opåverkad mar Brygga i Ö delen V Örnanäs Hamsarpasjön Ned dos Påverkad nov Skogsväg SO Toalycke Hamsarpasjön U Opåverkad apr Skogsväg vid gård V Hamsarp Hjärtasjön C Påverkad mar Centralt i N, 1 m under ytan och 1 m över botten Håkantorpet Ned dos Påverkad feb Åns korsning med skogsstig NV sjön Håkantorpet Upp dos Påverkad dec V väg vid Håkantorpet Kilingaån Svenst Påverkad nov Vägbro under väg, OsbyLönsboda, vid Svenstorp Killeberg Ned dos Påverkad aug Vägbro, V Höghult Killeberg Upp dos Påverkad maj S järnvägsstation i Killeberg, vid tågbro Kruseböke Ned dos Påverkad feb SO Bäckadal, skogsväg, träbro Kruseböke Upp dos Påverkad aug S Kruseböke Krusån Osby Påverkad aug Osby strax V Halmfabrik, bro Kättebodabäcken Ulvshult Opåverkad mar Vägbro, N Ulvshult Kättebodabäcken Upp damm Opåverkad mar S Rumpeboda Kättebodadammen Ö Opåverkad mar Brygga, strand i öst Liasjön C Opåverkad feb Centralt i sjön, SÖ Drakeberga Lillån Hanavrå Påverkad feb Vägbro S väg VisseltoftaEmmaljunga Mjöasjön C Påverkad feb Centralt i sjön 1 m under ytan N Smedsjön S Påverkad feb Strand, udde i SO Nybygdasjön U Påverkad mar Vägbro, väg OsbyVerum Nytebodaån Påverkad apr Vägbro, väg KrusebodaNyteboda Orsjön C Påverkad feb Centralt i sjön 1 m under ytan Rönnesjön U Påverkad feb 6 Utfl korsn med skogsväg V Röingetorpet Rönnesjön N Påverkad feb Brygga vid sjöns NÖ del Rövarebäcken Upp dos Opåverkad apr N väg VisseltoftaEmmaljunga vid Vesljunga S Kroksjön C Påverkad apr Centralt i sjön 1 m under ytan Simontorp Ned dos Påverkad maj Vägbro, skogsväg S Simontorp Sida 2
19 PROVTAGNINGS Kn Vdr SjöProvtag ningsplat Kalk ProvtagningProvt Lokalbeskrivning LOKAL nr nr nr X Y påverkad? tart kontinfrekv Simontorp Upp dos Påverkad apr Vägbro, uppströms väg Osby Hallaryd vid Simontorp Skäravattnet C Opåverkad feb C i sjön S väg NytebodaKrusaboda Smedegylet Ö Påverkad feb Kalkväg, strand Ö delen Strönasjön U Påverkad mar Väg mot Hunshult Strönhultssjön U Påverkad feb Vägkors S sjön Svanshalssjön C Opåverkad feb Centralt i sjön, N Svanshals Tosthult Ned dos Påverkad aug Väg Lönsboda_Almundsryd, SV Tosthult Tosthult Upp dos Opåverkad feb V väg TosthultRumpeboda Ubbasjön U Påverkad mar Gammal väg vid sågverk, NV Ubbaboda Udryen Ö Påverkad aug Brygga, Ö del, vid sommarstugor Ulkenesjön N Påverkad feb Strand S Edematorpet Vesljungasjön U Påverkad apr Skogsvägstrumma vid pegel i utflödet Vilshultsån Påverkad maj Vägbro, N Skälmershult Vässlarpssjön U Påverkad apr Utflöde, väg vid Hammaretorpet Örsjön Ö Påverkad maj Bro mellan fastland och Bögö, Ö delen av sjön Bandsjön Ö Påverkad aug Badplats, brygga i S, N Riseberga Syrkhultasjön U Opåverkad nov Skogsväg vid Syrkhult, utflöde Bäen C Opåverkad feb Ö del i sjön Filkesjön C Påverkad apr Centralt i sjön 1 m under ytan Immeln U Påverkad feb Utflöde vid Brotorpet Lerjesjön Ö Opåverkad sep Brygga i Ö Lyngsjön Ö Opåverkad apr Brygga i öst N Skärsjön V Påverkad feb Strand i NV, stig Nejlikesjön V Påverkad dec Strand i V Raslången/Böke U Påverkad feb Bökestad, utflöde i SV Östersjön C Opåverkad feb Centralt i sjön 1 m under ytan Faxeröd Kullahus Opåverkad feb Väg mot Kullahus N Åhus Faxeröd Kyrkmossed Påverkad feb N väg vid Kyrkmossedammen Faxeröd Ned dos Påverkad nov Väg ca 100 m från sjön Faxeröd Upp dos Påverkad nov Väg vid Övre Århult Långhultsb Opåverkad apr Väg ca 50 m uppströms sjön Ned Århult Ned dos Påverkad nov Väg, ca 300 m från sjön Ned Århult Upp dos Opåverkad apr Skogsväg vid Djursholm Sida 3
20 PROVTAGNINGS Kn Vdr SjöProvtag ningsplat Kalk ProvtagningProvt Lokalbeskrivning LOKAL nr nr nr X Y påverkad? tart kontinfrekv Pennebobäcken Upp dos Opåverkad feb Väg mot Kockabygget NO Kyrkmossedammen Rinn Ned dos Påverkad nov Skogsväg vid Salleberg ca 500 m Rinn Upp dos Opåverkad nov Skogsväg mot Häggabygget Rössjön U Påverkad mar Utflöde, väg SV sjön Trollbäcken Opåverkad apr Skogsväg Ö Nordala ca 500 m från sjön Yllevadsbäcken Upp dos Opåverkad feb Väg KockabyggetPennebo N Kyrkmossedammen Algustorpasjön C Opåverkad apr Centralt i sjön 1 m under ytan Brönasjö U Påverkad mar Skogsväg vid Brasebäck Furutorp Ned dos Påverkad feb Skogsväg mot Furutorp Furutorp Upp dos Påverkad feb Skogsväg Fåglasjön C Opåverkad feb Centralt i sjön vid Lillarp Grösjön S Påverkad aug Brygga S del, V Havgårdsnäs Gårdsjön/Hyng U Påverkad apr Skogsväg V Hyngarp, utflöde Gårdsjön/Ängl Ned dos Påverkad aug Nedströms väg Änglarårsjö Gårdsjön/Ängl U Påverkad apr Skogsväg S sjön Gårdsjön/Ängl Upp dos Opåverkad aug Uppströms väg Änglarårsjö Hornsjön U Påverkad apr Väg mot Skånes Värsjö Humlesjön U Påverkad mar Utflöde, skogsväg N Humlesjön Håkantorps ö d U Påverkad apr Skogsväg V Håkantorp Håkantorps ö d Upp dos Opåverkad maj Avverkningsväg 1 km N Attarp Hårsjön C Påverkad apr Centralt i sjön 1 m under ytan Hårsjön U V Påverkad feb Utflöde vid Hårsjö Lehultasjön C Opåverkad apr 4 Centralt i sjön 1 m under ytan Lilla Nosta C Påverkad apr 4 Centralt i sjön 1 m under ytan Lillasjö U Påverkad nov Utflöde N skjutbana, Ö Höjalen Lursjön U Opåverkad aug Väg FarstorpOttarp Lännasjö S Påverkad aug Udde i S del, V N. Fredskog Lönsholma Ned dos Påverkad feb Ö väg FurutorpSnärshult, N tillfl ifrån V Lönsholma Upp dos Påverkad feb S kogsväg N Snärshult Möllesjön C Påverkad apr Centralt i sjön 1 m under ytan Norresjöbäcken Opåverkad feb Uppströms väg HårsjöHästhult Oretorp Ned dos Påverkad feb Ca 100 m från sjön Oretorp Upp dos Påverkad feb V järnvägsbro Ö Oretorp Pickelsjön U Påverkad apr Udde, N del av utflödet, cykelväg Rökeån Vedema Opåverkad feb Bro N väg FinjaHörja Sida 4
21 PROVTAGNINGS Kn Vdr SjöProvtag ningsplat Kalk ProvtagningProvt Lokalbeskrivning LOKAL nr nr nr X Y påverkad? tart kontinfrekv Skeingesjön C Påverkad feb Centralt i sjön 1 m under ytan Stensgylsbäcken Opåverkad feb Vägbro, Skåneleden NV Gårdsjön/Ängl Stora Nosta C Påverkad apr Centralt i sjön 1 m under ytan Store Damm U Påverkad nov Utflödet, skogsväg Svenstorpssjön U Opåverkad apr Utflödet, stig SV Svenstorp Svinasjön Ö Opåverkad maj Brygga i N, V Porrarp Sågmöllebacken Ned dos Påverkad feb Vägbro, väg EmmaljungaBökholm Sågmöllebacken Upp dos Opåverkad feb km N Emmaljunga, Ö väg VittsjöMarkaryd Tviggasjö våtmark V Påverkad apr Väg MånarpBoa, ca 1500 m upp Ö. Tviggasjö Tviggasjö våtmark V Påverkad apr m nedstr Våtmark V10 ca 750 m upp sjön Tviggasjö våtmark V Påverkad feb Vägbro, skogsväg NV Ö Tviggasjö V Tviggasjö U V Påverkad feb Utflödet, skogsväg vid Tviggasjö Vejshultagylsbäcken Opåverkad feb Vägbro, skogsväg N Gårdsjön/Ängl Vinnö å Dammhuset Opåverkad apr Uppströms väg DammhusetOretorp Vinnö å Kråkeholm Opåverkad apr Vägbro, väg SkoglösaÖnnestad Vittsjö Brunnsh V Påverkad apr Skogsväg BrunnshultHästhult Vittsjö våtmark V Påverkad apr Skogsväg BrunnshultHästhult Vittsjö våtmark V Påverkad apr Ca 400 m uppsröms Hårsjön i S Vittsjö våtmark V Påverkad apr Ca 800 m uppströms Våtmark V6 Vittsjö våtmark V Påverkad apr Ca 900 m uppströms Våtmark V7 Vittsjö våtmark V Påverkad apr Ca 150 m uppströms Lillasjö Vittsjön U Påverkad apr Väg över Vieån S Gundrastorp Ö Tviggasjö U V Påverkad feb Utflödet, skogsväg vid Tofta Sida 5
22 Kättebodadammen Fulagylet Klampagylet Norra Tygagylet Södra Tygagylet Bökegylet Sannagylet 2 2 Sandören Lilla Piggagylet Björnhult Llän Mossagyl VILSHULTSÅN Glän Udryen Start o 9A Vilshultsån Rönnesjön Tranegylet Stora Piggagylet Grytån VILSHULTSÅN Skräbeån Kättebodabäcken Upp damm Kättebodadammen Ö Håkantorpet Ned dos Klän Ljungsjön Möllesjön o 9 Vilshultsån * Udryen Ö Start 8811, kalk 8 ggr Senast , 8 ton Håkantorpet Upp dos Rönnesjön N * Alkalinitet/Acid µekv/l Dos Dos 5,56 5,50 6,32 6,32 Rönnesjön U * 88 6,19 Kättebodabäcken Ulvshult 14 5,00 Vilshultsån S Rönhultsg 25 5,60 Dos Dos Bilaga 31
23 Gylsjön Tyskagylet Tuvesjön Hjärta gyl Start , kalk 4 ggr Senast , 30 ton Hjärtasjön Gårdsjön Örnanäs o 1A Tranetorp Mossagyl o 2 Ned bäck från Lönsboda Krokagylet Skallagylet Myragyl Start 8609, kalk 1 ggn Senast 8609, 73 ton Farlången Krokgylet Trollagylet Grässjön Ekeshultssjön Jämningen Lusö gyl Start Stora gylet Vielången Immeln Start EKESHULTSÅN Skräbeån Lilla gylet o Immeln C 0,2 m Duvhult Upp dos Duvhult Ned dos Hjärtasjön C 1,0 m * Gårdsjön/Örna Ö * Farlången S Ekeshult Upp dos 3 Ekeshultsån o Ekeshult Ned dos Immeln U * o 5 Immelns utlopp Alkalinitet/Acid µekv/l Dos Dos Bilaga , 5,42 6,05 Hjärtasjön C 1,0 m ö b 54 6,05 6, , ,00 Ekeshult Ned dos , , 102 6,74 Dos Dos
24 Bilaga 33 TOSTHULTSÅN Skräbeån Alkalinitet/Acid µekv/l Skoggylet Dos Dos Dos Dos Sogylet N Smedsjön Start 8810 kalk 10 ggr Senast , 6 ton 5 5 Abborrasjön Gisslabodasjön S Smedsjön Gräingagylet Strönasjön Gylsboda gyl Start Togylet Abborragylet Långagyl Togylet o IKEU lokal Ubbasjön Tosthult Upp dos N Smedsjön S* Tosthult Ned dos Strönasjön U* Abborrasjön S Ubbasjön U* ,02 7,40 6, ,31 Snärjagylet Forknasjön Olegyl Rågebodasjön Åbroaån Strönhultssjön Strönhultssjön U* 70 6,04 Ekeshultsån IMMELN
25 Bilaga 34 SMEDEGYLSÅN Skräbeån Södra Kroksjön Skäravattnet o 3 Ekeshultsån Ekeshultsån Tosthultsån Smedegylet Start , kalk ggr Senast , 3 ton Norra Kroksjön Start , kalk ggr Senast , 3 ton Start , kalk ggr Senast , 4 ton Lommagyl SMEDEGYLSÅN o Immeln CN ,2 m och m över botten IMMELN Mossavik Nytebodaviken Stålagyl Äntragylet Bäen Edre ström o 5 Immeln U Östersjön Smedegylet Ö * * S Kroksjön C 1,0 m Skäravattnet C 1,0 m Strönhultssjön U * Nytebodaån * Ekeshult Ned dos * Immeln U Östersjön C 1,0 m Bäen C 1,0 m Alkalinitet/Acid µekv/l Dos Dos 5,20 5,61 6,10 6,04 6,21 6, 6,74 5,18 5,44 Dos Dos
26 Bilaga 35 HOLJEÅN Skräbeån Alkalinitet/Acid µekv/l IMMELN o 5 Immeln U Edre ström Hallsjön Filkesjön Halen o Raslången o Halen N Skärsjön S Skärsjön Raslången Kroksjön Svarta gyl Havagyl IVÖSJÖN Nejlikesjön Blistorpasjön Lillån o 9 Vilshultsån o 10 Snöflebodaån o 8 Halen U HOLJEÅN Immeln U * 102 6,74 Filkesjön C 1,0 m * 1 6,72 o 11 Holjeån upp Jämshög N Skärsjön V * Nejlikesjön V Raslången/Böke U* * Blistorpasjön U o Holjeån vid länsgräns o 14 Holjeån * Rammsjön/Ryssb U Start , kalk 4 ggr Senast 9414, 16 ton 5 Lillesjö C 1,0 m Enegylet S* Start , kalk 2 ggr Senast 9414, 6 ton Dos Dos 6,06 5,55 6, , , ,80 3 5,43 Dos Dos
EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN VÅR 2015
EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN VÅR Rönneb Simontorp (ÅO Bivarödsån) Rönneb Trallem Upp dos (ÅO Bivarödsån) Vässlarpssjön S (ÅO Bivarödsån) Ulkenesjön N (ÅO Bivarödsån) -05-25 Resultat
EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN HÖST 2014
EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN HÖST 2014 Rönneb Simontorp (ÅO Bivarödsån) Rönneb Trallem Upp dos (ÅO Bivarödsån) Vässlarpssjön S (ÅO Bivarödsån) Ulkenesjön N (ÅO Bivarödsån) 2015-01-26
EFFEKTUPPFÖLJNING. I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN VÅR Miljöenheten, miljöövervakningsfunktionen. Skåne i utveckling 2003:36
www.m.lst.se Miljöenheten, miljöövervakningsfunktionen Skåne i utveckling 2003:36 Jan-Inge Månsson, Lars Collvin ISSN 1402-3393 EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN VÅR 2003 Förord Länsstyrelsen
EFFEKTUPPFÖLJNING. I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN SOMMAR Natur och kultur Jan-Inge Månsson och Lars Collvin ## # # # # # # #
EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN SOMMAR www.m.lst.se Natur och kultur Jan-Inge Månsson och Lars Collvin Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Upplaga: Effektuppföljning
EFFEKTUPPFÖLJNING. I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN VÅR Natur och kultur Jan-Inge Månsson och Lars Collvin ## # # # # # # # # # ##
EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN VÅR 2006 www.m.lst.se Natur och kultur Jan-Inge Månsson och Lars Collvin Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Upplaga: Effektuppföljning
EFFEKTUPPFÖLJNING. I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN HÖST Miljöenheten, miljöövervakningsfunktionen. Skåne i utveckling 2003:66
www.m.lst.se Miljöenheten, miljöövervakningsfunktionen Skåne i utveckling 2003:66 Jan-Inge Månsson, Lars Collvin ISSN 1402-3393 EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE OCH ICKE KALKADE VATTEN HÖST 2003 Titel: Författare:
SKRÄBEÅN 2001 ALcontrol AB Bilaga 6. BILAGA 6 Kalkningsinsatser och kalkeffektuppföljning
BILAGA 6 Kalkningsinsatser och kalkeffektuppföljning 101 Kalkningsinsatser 2001 Lokal X-koord Y-koord Datum Kalkmängd Metod Typ (ton) Döragylet 6241500 1415800 0.99 Sjön Flyg Mellanbäckasjön våtm 6245330
FÖRSURNINGSSITUATIONEN I SKÅNE
Inledning - Försurningssituationen FÖRSURNINGSSITUATIONEN I SKÅNE DRIVKRAFTER Svavel- och kvävenedfall I Skåne, i Vavihill på Söderåsens västsluttning i höjd med Svalöv, finns sedan 1984 en mätstation
ÅTGÄRDSPLAN FÖR KALKNING i Skånes sjöar och vattendrag För perioden
ÅTGÄRDSPLAN FÖR KALKNING i Skånes sjöar och vattendrag För perioden 2003-2007 Miljö och hälsa Lars Collvin, Jan-Inge Månsson, Marie Eriksson Titel: Åtgärdsplan för kalkning i Skånes sjöar och vattendrag
08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:
Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående
39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla
08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA4123 83 MS77 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Våtmarkskalkning Optimering och avslut
Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och
Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön
Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf
SKRÄBEÅNS VATTENVÅRDSKOMMITTÉ
1 SKRÄBEÅNS VATTENVÅRDSKOMMITTÉ KONTROLLPROGRAM ( fastställt 1999-10-15) Fysikalisk-kemiska undersökningar Provtagningspunkter Provtagningsfrekvens ggr/år 1 a Tommabodaån, vid Tranetorp 4 (* 2 Tommabodaån,
Kalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Kalkspridningsplan för Grössbyån
Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.
Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor
Sammanställning av vattenkontrollprogrammet,
, Rönne å 2008-2010 Vattendrag/sjö Koordinater Kommun Frekvens Program Nr Läge x(norr): y(öst): bas,ggr/år bas metaller, biologi förklaringar - se nästa sida 1 Rönneå, utloppet ur Ringsjön 620070 135222
Ivösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Biologisk återställning i kalkade vatten
Biologisk återställning i kalkade vatten Plan för perioden 2006-2010 Natur och Kultur Jan Grosen Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Biologisk återställning i kalkade vatten plan för perioden
Vad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?
Kalkspridningsplan för Jörlandaån
Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Vad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Innehåll Hur beräknas kalkbehovet? Val av spridningsmetod i sjö Kalkmedel och spridningsintervall i sjö Omsättningstidens betydelse
Kalkspridningsplan för Anråse å
Kalkspridningsplan för Anråse å 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser
Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden
Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och
Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan
Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan 1995-2003 En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid
Lillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län
Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och
Åtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Åtgärdsområde 138 Målenån
Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen
Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Melsjön Melsjön, som förr hette Medelsjön, tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 15 km SV om Hultsfred på en höjd av 95,5 m.ö.h. Det är en grund sjö
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt
Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Recipientkontroll i skånska vatten
Recipientkontroll i skånska vatten Lars Collvin SMHF Hässleholm 2016-04-01 Innehåll Syfte med recipientkontroll Recipientkontroll i skånska vatten Olika nivåer med recipientkontroll Brister i skånska recipientkontrollprogram
Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015
Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,
Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län
Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska
Åtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Ätrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.
Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2
Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen
3a Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen FÖRFATTARE Anders Wilander, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 3A ANPASSNING AV KALKNING VID FÖRSURNINGSUTVECKLINGEN
Hesjön. Björk. Betula verrucosa
Hesjön Hesjön tillhör Hesjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 10 km S om Hultsfred på en höjd av ca 106 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvattensjö, 0,35 km 2 stor, med
Typområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Utställningsutlåtande, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (tematiskt tillägg till översiktsplan för Osby kommun)
Samhällsutveckling Karin Sigvardsson, 0479-528325 karin.sigvardsson@osby.se 1(14) Utställningsutlåtande, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (tematiskt tillägg till översiktsplan för Osby kommun) Ett
Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning
Våtmarkskalkning Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-06-02 Kalkdosering - arbetsmetodik 1. Beräkna volymdosen i nedersta målpunkten.
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.
Stora Åkebosjön Stora Åkebosjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 6,5 km V om Hultsfred på en höjd av 165 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig
Flodkräfta i Skåne län Etapp III
Länsstyrelsen i Skåne län Flodkräfta i Skåne län Etapp III -skyddsområden för Flodkräftan i Skåne län Skåne i utveckling Rapport xx:x ISSN xxxx-xxxx Jan Grosen Johan Wagnström 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok
Östersjön. Degeberga sommarby
7: : :8 : 9: : : 7: : : 7: : : : : : 7: : 7:0 7:7 : :0 : : : : : : : : : : 7: 7: : : : : :7 : 9: : : : : : : : : koun (9) Kustzonen Dnr -977-0 Beslutsdatu 0-0-7 strandskydd < 00 strandskydd < 00 strandskydd
Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 4201 02:40 00:42 03:22 06:31 09:53 20:15 08:48 25:06 01:01:22 Trelleborg 627 02:33 01:13 03:46 08:27
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 13023 02:38 00:41 03:19 06:44 10:03 18:56 09:12 22:45 00:58:26 Trelleborg 1854 02:28
Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster
Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"
MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet
BILAGA 9 Fiskedirektivet 335 Jönköpings län 336 UNDERRÄTTELSE Datum 2009-04-02 Beteckning 502-4946-09 Sida 337/10 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Måns Lindell Naturavdelningen 036-395053 Postadress 551
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47
Åtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Sokvag: Gislaved Nissan Yta (km): 3,7 Beskrivning Delområdet ingår i Nissans vattensystem och omfattar ett 3 km² stort område med sjöar. Området ligger i sydvästra hörnet av Gislaveds
Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.
Verån Verån tillhör den gren av Virån som rinner upp i sjön Solnen i Vimmerby kommun. Den inventerade delsträckan är belägen mellan Versjöns utlopp ca 6 km SO Vena samhälle och inloppet i sjön Näjern.
Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2006
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2006 HÅLLER IVÖSJÖN PÅ ATT ÖVERGÖDAS? Planktonblom Sämre siktdjup Igenväxning Mög på växter och stenar Sämre fiske Befria Ivösjön från tillflödande avloppsvatten
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad
THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.
Hjortesjön Hjortesjön tillhör Virserum-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 27 km SV om Hultsfred på en höjd av 130,4 möh Sjön är ursprungligen näringsfattig, försurningskänslig
Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.
Siktdjup i Ivösjön 2015 stn 65. På samma sätt som tidigare. Ny mätare är Nils-Arne Haglin från Ivö Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm. 19 april 4,3 gul 6,5 130 mm regn under januari (Klagstorp)
SKRÄBEÅN Med långtidsdiagram Skräbeåns Vattenvårdskommitté
SKRÄBEÅN 11 Med långtidsdiagram 1973 11 Skräbeåns Vattenvårdskommitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 5-8 1 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig:
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Rönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009. Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...
SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté
SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
MEDDELANDE NR 2005:21. Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län
MEDDELANDE NR 25:21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995-21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995 21 MEDDELANDE NR 25: 21 2 VATTENKEMI I 25 KALKNINGSPÅVERKADE
Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.
Lilla Åkebosjön Lilla Åkebosjön tillhör delavrinningsområdet Stensjöbäcken i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 6,5 km V om Hultsfred på en höjd av 165 m.ö.h. Det är en näringsfattig sjö med måttligt
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om