Delrapport: Spolmask i svenska värphönsbesättningar kartläggning av infektionsförlopp och populationsgenetisk studie Klarläggande Bakgrund

Transkript

1 Delrapport: Spolmask i svenska värphönsbesättningar kartläggning av infektionsförlopp och populationsgenetisk studie Sökande: J Höglund, E. Osterman, D Jansson Projektet har initierats av branschorganisationen för svensk äggnäring, SFS Svenska Ägg, och genomförs i samarbete mellan företrädare för branschen, och forskare vid SLU och SVA. Klarläggande En omfattande lägesrapport med en utförlig beskrivning av bakgrunden till projektet och dess frågeställningar samt dåvarande projektstatus, inskickades till SJV Arbetet har sedan dess löpt planenligt. Följande delrapport är kompletterad främst med uppgifter om hur provinsamlingen fortskridit liksom ny information om hur insamlade data har analyserats. Dessutom har de preliminära slutsatser som presenterades i föregående rapport uppdaterats. Bakgrund Under de senaste åren har fynd av spolmaskar i konsumtionsägg rapporterats i ökande omfattning både av äggkonsumenter och personal vid äggpackerier i Sverige. Denna ökning är tydligt kopplat till omställningen av svensk äggnäring vilken medfört att cirka 65 % av de svenska värphönsen numera är frigående (såväl inom- som utomhus), och där de ekologiska hönsen för närvarande utgör cirka 10 % (Åsa Odelros, rådgivare för äggproduktion, personligt meddelande ). Frigående värphöns lever i direktkontakt med träck, och de exponeras därigenom för parasiter i högre grad än burhöns. Ägg som innehåller spolmask kan inte med dagens teknik identifieras och frånsorteras i äggpackeriernas kvalitetskontroll. Situationen försvåras ytterligare genom att de saneringsmöjligheter som står till buds mellan hönsomgångar visat sig vara ineffektiva mot spolmaskägg. Vi har tidigare sett att ekologiska hönsflockar är drabbade i något högre grad än konventionella frigående hönsflockar inomhus. KRAVs regelverk belägger avmaskningsmedel med karenstider, vilket i praktiken medför att avmaskning sällan eller aldrig görs i ekologiska hönsflockar av ekonomiska och praktiska skäl. Äggbranschen är naturligtvis oroad över denna utveckling, vilket understryks av att man under hösten 2008 har startat ett SJV-finansierat kontrollprogram med mål att kartlägga förekomsten av spolmask i hela produktionsledet/kedjan (Svenska Ägg,

2 [ Som ett led i kontrollprogrammet har strategisk avmaskning har successivt införts i icke-ekologiska frigående värphönsbesättningar under Trots att spolmask hos höns är ett gammalt välkänt problem inom fjäderfänäringen, finns kunskapsluckor om hur infektionen tillväxer i moderna frigående inhysningssystem för värphöns. Ett annat område där kunskapen fortfarande är bristfällig är om den huvudsakliga smittspridningen till nyinsatta flockar är stationär smitta i form av överlevande parasitägg i hönshuset som uppförökas på nytt, eller om den kommer till anläggningarna med hönsen från uppfödarledet, alternativt den yttre miljön. Vi saknar även kännedom om rationella åtgärder som kan vidtas för att eliminera smittan mellan hönsomgångar och om hur ett optimalt avmaskningsprogram ska utformas. Behovet av att kontrollera infektionen i ekologiska flockar är ett särskilt svårhanterat problem. Detta projekt har som mål att dokumentera hur spolmaskinfektion sprids och tillväxer i moderna inhysningssystem för frigående värphöns. Det långsiktiga målet är att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas för att utveckla ett program för kontroll av spolmasksmitta och att mot bakgrund av detta kunna föreslå lämpliga tekniker för att minimera smittan. Projektstatus Delprojekt 1: Utvidgad undersökning av spolmask hos värphöns Mål: Målet med delprojektet är att i detalj ta reda på hur spolmaskpopulationen tillväxer och påverkas av olika faktorer, såsom avmaskning och sanering mellan hönsomgångar, på enskilda värphönsanläggningar med tidigare påvisad spolmaskinfektion. Vi avser även att ta reda på om det finns en skillnad mellan populationsutvecklingen i ekologiska flockar jämfört med konventionella frigående flockar inomhus. Material och Metoder & Resultat: Sammanlagt sex anläggningar, representerande såväl KRAV-certifierade anläggningar (3 st.) som konventionell produktionsform (en- respektive flervåningssystem) (3 st.) identifierades 2009 varefter provtagningen påbörjades. Urvalskriteriet var säkerställd spolmaskförekomst i samma djurutrymme i föregående flock. Förekomsten av spolmask har därefter kartlagts med regelbundna intervall genom träckprovsundersökning av fyra stycken samlingsprover insamlade från gödselmattan och eller annan inredning i olika delar av huset varannan till var fjärde vecka (tätare intervall vid 2

3 låg ålder). Även nollprover togs cirka en vecka efter att hönsen anlänt till gården. Detta för att konstatera hönsens smittstatus vid ankomsten till produktionsanläggningarna. Samtliga träckprovsanalyser har utförts vid Sektion för Parasitologisk diagnostik, Enheten för Virologi, Immunbiologi och Parasitologi, SVA och bygger på en modifierad McMaster-teknik med en minsta detektionsnivå av 20 ägg per gram träck (extra hög känslighet). Vi kan konstatera att provtagningen och analyserna av de insamlade proverna har fortskridit planenligt (Tabell 1). I tre besättningar (B, C & F) sanerades djurutrymmena före insättning av provflocken. Saneringen utfördes med ett kommersiellt tillgängligt bekämpningsmedel med enligt tillverkaren dokumenterad effekt mot parasitägg och i enlighet med tillverkaren rekommendationer. Tabell 1. Pågående träckprovsundersökning med avseende på spolmask hos höns, * indikerar att sanering utförts innan insättning. Notera att samtliga flockar är infekterade. Anläggning Drift System Antal Insatta Ägg först undersökta (år-mån-dag) påvisade (dag) prov A KRAV Flervåning X 8 40 B KRAV Flervåning* X C Envåning* X D Envåning X 9 40 E KRAV Flervåning X F Flervåning* X I samtliga anläggningar följer vi dessutom kontinuerligt miljöfaktorer i djurutrymmena genom automatiska registreringar av temperatur och luftfuktighet med dataloggers. Även uppgifter om produktionsnivåer, hälsostatus och dödlighet i de enskilda flockarna dokumenteras fortlöpande. Insatta åtgärder, t.ex. avmaskning dokumenteras. Dessa uppgifter kommer att sammanställas när produktionsomgångarna är slutförda. Resultatet från den epidemiologiska träckprovsundersökningen är fortfarande att betrakta som pågående och kommer att slutföras under sommaren 2010, när varje anläggning provtagits vid 15 tillfällen. Den epidemiologiska studien skall dessutom kompletteras med resultat från den pågående tarmundersökningen från höns som har och kommer att insamlas vid strategiskt väl valda tillfällen under produktionsomgången. Avsikten är att vid tre olika tillfällen i varje flock få en uppfattning om antalet etablerade vuxna och immatura maskar (larvstadier) hos cirka 5 höns per flock. Antalet maskar per fågel räknas samtidigt som vi tar reda på i vilket utvecklingsstadium maskarna befinner sig under olika skeden i produktionscykeln. I tillägg 3

4 ger tarmundersökningen information om djuren endast är infekterade med spolmasken Ascaridia galli. Detta är viktigt att ta reda på eftersom blindtarmsmasken Heterakis gallinarum är en snarlik parasit som producrar ägg som är snarlika spolmaskens. Obduktionerna har och kommer att utföras av en erfaren fjäderfäpatolog vid Enheten för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA. I dagsläget har höns obducerats från samtliga flockar utom en, och en flock är undersökt vid två tillfällen. Analyser av insamlade tarmpaket har endast påbörjats och redovisas i tabell 2. Tabell 2. Pågående tarmundersökning med avseende parasiter hos höns insamlade veckor efter insätttning (omgång 1) respektive 34 veckor veckor efter insättning (omgång 2). Anläggning Drift System Insatta Antal Blindtarms Spolmask (år-måndag) prov +/- undersökta mask +/- A KRAV Flervåning B KRAV Flervåning* pos neg C Envåning* neg neg D Envåning pos neg E KRAV Flervåning pos pos F Flervåning* pos neg Preliminära resultat Vissa preliminära resultat redovisades vid branschorganisationens (Svenska Ägg) höstmöte den 5 november, Samtliga flockar är i dagsläget infekterade med spolmask. Utskiljningen av maskägg startade cirka 6-7 veckor efter ankomst/insättning i merparten av anläggningarna. Hönsen smittas alltså med största sannolikhet efter ankomsten till värphönsanläggningarna. Upp till 2760 parasitägg per gram träck har påvisats vilket leder till en kraftig kontamination av djurutrymmet. Det föreligger hittills ingen skillnad mellan ekologiska och konventionella värphöns avseende spolmaskens utveckling under de första månaderna av äggproduktionsperioden. Den sanering av djurutrymmena som utförts före insättning på tre av försöksgårdarna (B, C & F) har med största sannolikt bidragit till att senarelägga parasitutvecklingen i två av de efterkommande flockarna (B & C). 4

5 Såväl vuxna som immatura spolmaskar har konstaterats i samtliga flockar då de var äggutskiljande. Endast en flock (E) är infekterad både med spol- och blintarmsmask. Delprojekt 2: Populationsgenetisk studie Mål: Avsikten med denna studie är att avläsa den genetiska variationen hos spolmaskar med AFLP-teknik (amplified fragment length polymorphism PCR). Med detta verktyg är det möjligt att studera den genetiska variationen hos individuella maskar från olika hönsflockar. Därigenom kommer vi att få en fördjupad förståelse för hur spridningen av spolmaskar sker hos värphöns. Inhämtade data är att betrakta som ett komplement till resultaten från den mer konventionella provtagningen och smittspårningen som beskrivs under delprojekt 1. Metodutvecklingen lägger även grunden för framtida mer detaljerade studier. Material och Metoder: Till dags dato har vi samlat in och säkrat de maskar som kommer att ingå i studien (Tab 3). Vi har även inköpt vissa av de reagenser som behövs för undersökningen, samt utvecklat den metodik som skall användas för att genomföra den genetiska kartläggningen av spolmaskindivider med AFLP-teknik. Maskarna har bland annat insamlats från värphöns i samband med slaktbesiktning vid ett värphönsslakteri (Svenskt Fågelkött AB i Håkantorp). Detta är landets enda stora slakteri för kommersiella värphöns och materialet har säkrats av besiktningsveterinären som sedan har skickat de färska maskarna till Parasitologen SVA/SLU för frysförvaring och senare analys. För att i tid kunna uppfylla vår målsättning att karakterisera 10 maskar från minst 10 fjäderfäanläggningar, har vi i tillägg även undersökt höns från drabbade anläggningar som begärts in för obduktion vid SVA. Vi har dessutom säkrat ett kontrollmaterial ur en annan population som insamlats från Danmark. Ett svenskt kontrollmaterial har även samlats in från hobbyhöns och från slaktkycklingföräldrar. Metodutveckling av AFLP-tekniken är avslutat. Den genetiska kartläggningen har nu påbörjats genom att DNA har preparerats från samtliga insamlade maskar. Däremot har endast enstaka prover analyserats med AFLP varför resultatförmedling inte är meningsfull i dagsläget. Beroende på tillgången till forskningsmedel kommer även vissa av de maskar som 5

6 insamlas inom ramen för tarmundersökningen att analyseras. Delstudien är alltså att betrakta som pågående och kommer att avslutas tidigast någon gång under hösten Tabell 3. Spolmaskar insamlade från tamhöns som skall undersökas med AFLP. Provdatum Anläggning Län/Land Antal höns Antal maskar Flervåning Jönköping Flervåning Kalmar Skåne Flervåning Halland Flervåning Östergötland Envåning Stockholm Envåning Kalmar Danmark Frigående höns ute Blekinge Ekologisk Östergötland