BIBELN HELIG SKRIFT? Tomas Bokedal
|
|
- Katarina Ingegerd Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BIBELN HELIG SKRIFT? Om kanonprocessen och Skrifterna som bär kyrkan Tomas Bokedal Bibelkanon ifrågasatt. Vilka böcker ska ingå i Bibeln? Frågan ställs idag öppet, och av många. Vem bestämmer bibelkanons gränser? Är det kyrkan själv, eller kanske det allmänna opinionstrycket, som avgör vilka skrifter som är lämpliga att ingå i Bibeln? enligt många kritiker är kyrkans Bibel, bestående av 66 böcker, ett passerat stadium. Tomasevangeliet presenteras i vissa kretsar som ett femte evangelium. Dan Browns skönlitterära idé om en sen kanonbildning med 80 evangelier inblandade (Da Vinci-koden) har fått ett osannolikt stort genomslag, inte minst i den yngre generationen, liksom en rad nya s.k. evangelier av gnostiskt ursprung. Massmedia hakar på. Men om Bibeln är grunddokumentet för kristen tro måste det vara helt avgörande vad som är Bibel, och vad som inte är det. Om Bibeln är kyrkans kanon normen för vad som är kristen tro förändras kristendomens identitet om vi lägger till, eller drar ifrån. Frågan om kanon och om Bibeln är alltså viktig. För kyrkan är den livsviktig. Men vad är kanon? Hur blev Bibeln Bibeln en principiellt välavgränsad samling heliga Skrifter med syfte att vägleda kyrkan, till dess Herren kommer tillbaka för att hämta hem dem som tillhör Honom? Är det kyrkan som avgör hur många evangelier eller andra skrifter som ska ingå eller ligger nyckeln till kanonfrågan i Bibeln själv? Jag tänker kort diskutera de här frågorna. Jag börjar med den grundläggande frågan: Vad är kanon? Är det kyrkan som avgör hur många evangelier eller andra skrifter som ska ingå i Bibeln? Vad är kanon? Ordet kanon kommer från det semitiska ordet qanä, som betyder vassrör, men med den överförda betydelsen mätstav. I Gamla Testamentet möter vi detta ord i Hes. 40:3 8 och 42: I den grekisk-romerska kulturen fungerade en kanon som ett precisionsinstrument, en måttstock eller gräns. När denna grundbetydelse av ordet kom att tillämpas på den kristna Bibeln fick det betydelsen måttstock, rättesnöre, prototyp, regel, norm, kriterium, precisionsinstrument eller lista som tillhandahåller en norm eller standard. I Gal. 6:16 i Nya Testamentet används kanon just i betydelsen regel eller norm. Bibeln kom alltså att betraktas som rättesnöret eller prototypen för kyrkans teologi, som den regel eller norm undervisningen och livet i församlingen skulle bedömas efter. Bibeln var huvudkriterium i alla tvistefrågor, till och med precisionsinstrument vid teologisk reflexion. Bibeln som norm krävde också en norm för Bibelns avgränsning. Kanon kan alltså ses som en lista över exakt vilka böcker som ingår i Gamla och Nya Testamentet. Bibeln själv, de profetiska och apostoliska Skrifterna, erbjuder även denna precisering av de egna gränserna, genom sin funktion som ett självrefererande och självorganiserande instrument. Tre huvudbetydelser av kanon Bl.a. utifrån det som sagts ovan kallar västerlandets kyrkofader Augustinus ( ) själ- bibeln helig skrift? 9
2 va bibelboken för kanon normen för tron. Sammanfattningsvis hittar vi tre huvudbetydelser av kanon i fornkyrkan: 1. som beteckning på Bibeln som bok (Augustinus, ), 2. som namn på listan (eller innehållsförteckningen) över de böcker som ingår i Bibeln (Athanasius, ca ), och 3. som den norm eller regel (regula fidei) jag som kristen ska hålla mig till och som kyrkans lära och liv bedöms efter (Irenaeus, ca , Clemens av Alexandria, ca , m.fl.). Dessa tre betydelser av kyrkans kanonbegrepp används självklart inte isolerade från varandra, som forskare ibland sökt göra gällande. Tvärtom förutsätter de varandra. Självrefererande och självorganiserande Bibelskrifterna hänvisar till sig själva. Gamla Testamentets profetior pekar mot uppfyllelsen i Nya Testamentet, och vice versa. Det finns t.ex. över tre tusen anspelningar på Gamla Testamentet i det Nya. Dessa hänsyftningar väver samman Skriften till en helhet, ett karakteristiskt drag som saknas i exempelvis Tomasevangeliet och andra halvt gnostiska kanonkandidater, som inte relaterar till Gamla Testamentets berättelse på samma nivå som de nytestamentliga Skrifterna. Bibelberättelsen om Gud och Hans folk som börjar i Gamla Testamentet får sin fortsättning i de äkta nytestamentliga Skrifterna. De heliga Skrifterna läses sedan apostolisk tid i församlingens gudstjänster. Bibelskrifterna själva övertygar i de kristna församlingarna om sitt anspråk, de inte bara bevisar sig själva vara helig Skrift med ett tydligt centrum utan de bildar själva en helhet: den färdiga Bibeln, där Skrift tolkar Skrift. De organiserar sig själva som kanonisk Skrift från sitt eget centrum Kristus och Hans kors inte olikt funktionen hos den genetiska koden hos en cell. Den kände tyske bibelforskaren Kurt Aland ( ), utgivare av bl.a. vårt grekiska Nya Testamente, menar att den nytestamentliga kanonbildningen på ett liknande sätt bör förstås framför allt utifrån Skrifternas organisering kring ett centrum, nämligen den fornkyrkliga kristusbekännelsen och trosregeln, trons kanon (regula fidei). Vill vi sedan kontrollera äktheten hos denna inifrån bibelböckerna själva sprungna självorganisation till en helhet (den färdiga Bibeln), kan vi tillämpa en form av äkthetstest. Ett enkelt huvudkriterium för en gammaltestamentlig Skrift är att den ingår som Skrift i det gamla förbundet mellan Gud och Israel. För en nytestamentlig Skrift gäller: a. att den är apostolisk, dvs att den är författad av en apostel eller apostlalärjunge, b. innehåller apostolisk lära och att den därför c. läses i gudstjänsten i de kristna församlingarna. En sådan sekundär prövning ägde rum först efter det att den kristna bibelkanon var ett fullbordat faktum. Resultatet som kyrkan under de tre första århundradena kom fram till var: 39 gammaltestamentliga och 27 nytestamentliga Skrifter utgör kyrkans bibelkanon (för andra kanonkriterier, se nedan). Kanon är alltså inte något som fastställs av kyrkan i efterhand, utan betecknar det som är givet från början, genom den profetiska och apostoliska undervisningen, som grunden för kyrkans tro (jfr Rom. 10:17). Den utgör Jesu egen undervisning skriftligt förmedlad genom profeter och apostlar också till vår egen tid! Ändå kan vi tala om en kanonprocess, en historisk process som tar sin början i Gamla Testamentet och fullbordas i Nya, i det apostoliska vittnesbördet om de stora händelser som ägt rum ibland oss (Luk. 1:1; Heb. 1:1 3). Kanon som skriftnorm och trosbekännelse, lära och liv, har hela tiden funnits med; men människors (eller församlingens/kyrkans) 10 bokedal begrunda
3 medvetenhet om den och förmåga att sätta ord på den (eller identifiera och urskilja en avgränsning) har vuxit fram i takt med några generationers avstånd till apostolisk tid: den s.k. kanonprocessen. Kanonprocessen Den kristna kyrkan har aldrig varit utan en skriftkanon. Från början gällde de judiska Skrifterna (vårt Gamla Testamente) som normativa, redan i urkyrkan kompletterade av Herren som den absoluta auktoriteten. Herren Kristus kunde inte förstås utan Skrifterna, och vice versa (Luk. 24:27; Joh. 5:39). Skrifterna och Herren eller Skrifterna och evangeliet blev därför den apostoliska formuleringen av den framväxande kristna bibelkanon. Sådana uttryck möter vi hos tidiga kyrkofäder. Under 100-talet kunde samma kanon heta Gamla och Nya Testamentet, eller profeterna, evangelierna och apostlarna. Den sistnämnda formuleringen möter i en klassisk kristen bekännelse till Bibeln som kyrkans grund: Det är de profetiska, evangeliska och apostoliska Skrifterna som kyrkan genom Guds nåd är grundad på. Detta läser vi i det katolska s.k. gelasianska dekretet från 500-talet, en kyrklig förordning som behandlar bl.a. kanonfrågan. Redan i detta tidiga västkyrkliga dekret, med rötter i kanondiskussionerna från sent 100-tal och därefter, gäller med andra ord den för den protestantiska kyrkan självklara principen: Skriften som grund för kyrkans lära, liv och identitet. Från det år då Jesus uppstår från de döda till omkring år 200 kan vi alltså urskilja bildandet av en större bibelkanon än Jesu egen Bibel (vårt Gamla Testamente). En kanonprocess äger rum i kyrkan, som innebär att fler Skrifter läggs till Skriften bär kyrkan, kyrkan bevarar Skriften. de gamla judiska Skrifterna. Denna kanonprocess, som resulterar i vår tvåtestamentsbibel, har sina rötter i Gamla Testamentet, där profetiorna om Messias pekar fram mot uppfyllelsen av dem, som skildras i Nya Testamentet. Första och sista boken i Nya Testamentet utger sig på olika sätt för att vara helig Skrift (t.ex. Matt 5:22, Upp. 22:18 19). Ändå är det frågan om en historisk process som handlar om mottagandet inte bara av de gammaltestamentliga utan också av de nytestamentliga Skrifterna i församlingarna. Ett ord av J. A. Bengel ( ), som Bengt Hägglund nyligen uppmärksammat, fångar denna dynamik i kanonfrågan: Skriften bär kyrkan, kyrkan bevarar Skriften. Alltså, Skriften som kyrkans grund, och kyrkan som erkänner, bevarar och aktualiserar Skriften i varje ny tid. Vad grundas kyrkan idag på? Är det fortfarande Bibeln som bär kyrkan och bär kyrkan Bibeln i sitt hjärta? J. A. BENGEL Bibelkanon vår läras grundprincip För Martin Luther och reformatorerna var det latinska mottot sola scriptura, Skriften allena, en viktig princip. Bibeln själv, snarare än kyrkans tradition, avgjorde lära och kristet liv. För evangeliskt kristna är det naturligt att söka stöd för denna ur kyrkans inre liv sprungna princip i Bibeln själv (2 Tim. 3:16 17; 2 Petr. 1:21), men också i historien. Och vi finner många exempel, som hos den tidige kyrkofadern Clemens av Alexandria ( e.kr.), omtalad som den lärdaste av de gamle, i en av hans mer kända skrifter, Lapptäcket: I Herren har vi vår läras grundprincip som vägleder oss till kunskap, från början till slut genom profeterna, evangeliet och de välbibeln helig skrift? 11
4 signade apostlarna. Och om någon skulle föreslå att denna grund var i behov av något tillägg, så skulle den inte längre kunna upprätthållas som grundprincip (artikelförfattarens övers. The Stromata or Miscellanies, The Ante-Nicene Fathers, vol. 2, T & T Clark, Grand Rapids, reprinted 1994). Att Bibeln själv genom sin omistliga funktion för kyrkans liv visar sig vara helig Skrift framgår också av de kristnas hantering av Skriften. Kyrkan inte bara använder Skrifterna som normerande för tron; kyrkan hänvisar också till dem som de heliga eller gudomliga Skrifterna, som Gamla och Nya Testamentet eller Gamla och Nya Testamentets kanoniska Skrifter. Genom denna förståelse av bibelskrifterna har de kristna blivit ett Bokens folk och kristendomen en bokreligion, i ett nytt Andens förbund (Joh. 5:39; Rom. 7:6; 2 Kor. 3:6; 2 Tim. 3:14 17). 39 Skrifter Clemens av Alexandria (ca ) hade en elev, Origenes (ca 185 ca 251). Origenes författade omkring två tusen skrifter, bl.a. kommentarer till de flesta av Bibelns böcker. Han visade sig också bli en av kyrkohistoriens främsta lärare. Origenes förståelse av Bibelns tillkomst liknar den vi skissat här. I sin Johanneskommentar skriver han att alla Skrifterna utgör en enda bok, eftersom all undervisning som kommit till oss om Kristus är samlad i ett enda helt. Som bibelforskare kunde Origenes göra undersökningar av vilka bibelböcker som användes i de olika församlingarna. Liksom flertalet av de viktigaste samtida judiska och kristna teologerna och ledarna utgick han från att De kristna ett Bokens folk. Gamla Testamentets böcker var 22 till antalet (=antalet bokstäver i det hebreiska alfabetet), dvs. de Skrifter som ingick i det gamla förbundet, Guds förbund med Israels folk. Det är samma som vi har idag, våra 39 böcker, eftersom Origenes räknade exempelvis tolvprofetboken som en bok. Vid sidan av dessa kunde vissa s.k. apokryfa skrifter, t.ex. Syraks bok eller Salomos vishet, läsas, inte minst i uppbyggelsesyfte, men utan att ingå i bibelkanon. Från och med 300-talet kommer dessa och andra apokryfa skrifter p.g.a. sin popularitet i många församlingar att ingå i många västkyrkliga bibelutgåvor. Kritiker till denna utveckling saknas inte. Bland dessa finns arianismens (som förnekade Jesu väsensenhet med Fadern) främste bekämpare, biskop Athanasius av Alexandria (ca ), den liturgiske förnyaren, 300-talsbiskopen Cyrillus av Jerusalem (d. 387), den kände kappadokiske teologen Gregorius av Nazians (ca ) och den store bibelöversättaren Hieronymus ( /20). De håller sig alla, i princip, till den judiska kanonavgränsningen, Gamla Testamentets 22-bokskanon, dvs. vårt nuvarande Gamla Testamente. 27 Skrifter Nya Testamentets Skrifter var 27 till antalet. Dessa var kända i församlingarna. Sju av Skrifterna var emellertid ännu inte helt erkända av riktigt alla församlingar, nämligen Hebreerbrevet, Jakobsbrevet, 2 Petrusbrevet, 2 och 3 Johannesbreven, Judas brev och Uppenbarelseboken. Det handlade då oftast om viss osäkerhet om apostoliskt författarskap. Den sistnämnda, Uppenbarelseboken, var så vitt vi vet över huvud taget inte omstridd förrän efter år 220, över hundra år efter nedtecknandet och mottagandet i församlingarna som Skrift. 12 bokedal begrunda
5 Hebreerbrevet ingick tidigt, från mitten av 100-talet, i Paulusbrevsamlingen och var egentligen oomstritt i östkyrkan. Om Hebreerbrevet skriver därför Origenes ( ): Origenes lärare, Clemens av Alexandria (ca ), hade dessutom redan skrivit kommentarer till alla bibelböckerna (även de omstridda), dvs. till alla de 27 nytestamentliga Skrifterna. Han räknade därmed in dem bland de heliga Skrifterna. Ny forskning har visat att denna 27-bokskanon publicerades som ett komplett Nya Testamente redan mot slutet av 100-talet. Enligt bibelmanuskriptforskaren David Trobisch går så gott som alla kyrkans senare bibelutgåvor tillbaka på denna tidiga 100-talsutgåva av Nya Testamentet. Två hundra år senare, år 367, bekräftar den store brobyggaren mellan öst- och västkyrkan, biskop Athanasius, med en kanonlista i sitt kända 39:e påskbrev till församlingarna, att endast dessa 27 Skrifter ska ingå i Nya Testamentet. Den efterföljande kyrkohistorien har på det stora hela hållit sig till denna kanon. Tankarna i brevet är underbara och står inte efter dem som finns i apostelns erkända brev; det måste alla medge som läser apostelns skrifter uppmärksamt. För min del menar jag att tankarna är apostelns men uttryck och satsbyggnad kommer från någon som skrev ned och redigerade läsarens ord. Om någon församling betraktar detta brev som Paulus så får den göra det, ty det är inte utan skäl som de gamle har överlämnat det som ett brev skrivet av Paulus. Men vem som skrivit brevet, sanningen om det känner bara Gud. De uppgifter vi fått är dessa: några säger att Clemens, den romerske biskopen, har skrivit det, andra att Lukas gjort det, han som skrev evangeliet och Apostlagärningarna. (Ur Eusebios kyrkohistoria, Artos, Skellefteå 1995.) Alla Skrifterna utgör en enda bok, eftersom all undervisning som kommit till oss om Kristus är samlad i ett enda helt. Inte fler! Varför då dessa 27 och inte fler skrifter? Det viktigaste kriteriet för bedömningen av en nytestamentlig Skrifts kanonicitet var redan tidigt apostolicitetskriteriet, att den var skriven av en apostel eller apostlalär- junge. Evangelium enligt Matteus och Johannes hade auktoritet genom apostoliskt författarskap, Markus genom Petrus auktoritet och Lukas genom Paulus, som en enstämmig fornkyrklig tradition omvittnar. Kyrkohistorikern Eusebius (ca 260 ca 339) avslöjar dessutom ett par intressanta detaljer om Lukas författarskap: Apostlagärningarna har han inte författat efter hörsägner utan som ögonvittne. Man säger att Paulus avsåg Lukas evangelium, när han skrev enligt mitt evangelium (jämför 2 Tim 2:8; Rom. 2:16). Och Origenes fyller i: Detta av Paulus prisade evangelium har han [Lukas] skrivit för hednakristna. P.g.a. ett sådant apostolicitetskriterium gick det inte under sent 100-tal att lägga nyskrivna texter till Nya Testamentet. I den s.k. Muratoriekanon heter det t.ex. om den mycket omtyckta skriften Hermas Herden, när den förs på tal som en möjlig del av Bibeln: ORIGENES Hermas skrev Herden alldeles nyligen, i vår egen tid, i Rom medan hans bror Pius innehade biskopsstolen i kyrkan i Rom Och därför bör den verkligen läsas; men den får inte läsas offentligt för folket i församlingen, varken som del av profeterna, vilkas antal är komplett, eller som en del av apostlaskrifbibeln helig skrift? 13
6 terna, för den har kommit till efter deras tid (Muratoriekanon, ca 200 e.kr., i Bruce Metzger, The Canon of the New Testament, Clarendon Press, London 1987). ställe att kyrkans kanon utgörs av samstämmigheten och harmonin mellan lagen och profeterna och det nya förbundet som blivit överlämnat vid Herrens Jesu ankomst. Detta apostolicitetskriterium kompletterades av ett renlärighetskriterium, att Skriften inte kunde innehålla gnostisk eller annan heretisk lära. Utifrån detta kriterium kunde exempelvis det s.k. Petrusevangeliet utmönstras omkring år 200 av biskop Serapion av Antiokia, när frågan ställdes av församlingen om denna text kunde läsas i gudstjänsten. Om Petrusevangeliet, Tomasevangeliet och liknande skrifter som under apostlanamn getts ut av heretikerna skriver Eusebius: Inte en enda av dessa har ansetts värd att nämnas av någon av de lärare som står i den kyrkliga traditionen. De uttrycker sig helt annorlunda än apostlarna. Tanke och tendens avviker helt från verkligt ren lära och det syns tydligt att det är fråga om heretikers påhitt. De bör därför inte ens räknas till de oäkta skrifterna utan förkastas som helt orimliga och gudlösa. (Eusebios kyrkohistoria, Artos. Skellefteå 1995.) I den tidiga kyrkan kom renlärighetskriteriet till uttryck inte minst genom den nära förbindelsen mellan Bibeln och den s.k. trons kanon eller regel, som så småningom blev fixerad i den gamla kyrkans trosbekännelser, den apostoliska och nicaenska. Bibeln och trons kanon/regel var oskiljaktiga för tidiga kyrkofäder som Irenaeus och Clemens av Alexandria; Bibel och trosregel (regula fidei) utgjorde två sidor av en och samma norm. I detta sammanhang skriver Clemens av Alexandria (ca ) på ett Clemens av Alexandria (ca ) hade redan skrivit kommentarer till alla de 27 nytestamentliga Skrifterna. Helig Skrift Heliga namn Som en sorts bekräftelse av denna nära relation mellan den kristna trosbekännelsen (regula fidei) och Bibeln hittar vi huvudorden i bekännelsen markerade i de kristna bibeltexterna. Det handlar närmare bestämt om gudsnamnen Gud, Fadern, Herren, Jesus, Kristus, Sonen samt Anden. Redan i apostolisk tid markerades dessa gudsnamn i de kristna bibelhandskrifterna genom förkortning av gudsnamnet, så att i regel första och sista bokstaven skrevs ut med ett streck över förkortningen. Dessa gudsnamn markerades genomgående på det sättet i de kristna bibelmanuskripten. Markeringarna finns i praktiskt taget alla våra nytestamentliga och i de gammaltestamentliga grekiska kristna bibelhandskrifterna. Även i översättningar till andra språk markerades de kristna gudsnamnen, precis som i Lutherbibeln och i våra gamla svenska biblar ända in på 1800-talet, där de två namnen HERren och JEsus markerades med versaler, i såväl Gamla som Nya Testamentet. Dessa markeringar av gudsnamnet kallas bland bibelvetare för nomina sacra eller nomina divina, heliga namn eller gudsnamn. Kopplingen mellan dessa universellt förekommande nomina sacra i kristna bibelhandskrifter och den judiska markeringen av Tetragrammet, JHWH, är tydlig. Intressant nog har de flesta nutida bibelutgivare valt att ha kvar endast den judiska (och kristna) markeringen av Namnet, vanligtvis som Herren i Gamla Testamentet, utan 14 bokedal begrunda
7 stöd i den kristna handskriftstraditionen, där Namnet markeras även i Nya Testamentet. Bibel 2000 väljer dock att konsekvent ta bort alla markeringar av Namnet. Men ett bättre alternativ i framtida bibelutgåvor vore naturligtvis att följa grundtexten, vilket för Nya Testamentet skulle innebära markering av åtminstone Herren, Gud, Jesus, Kristus och Anden, men också av Fadern och Sonen (de två sistnämnda är inte lika konsekvent markerade som de övriga nomina sacra i handskrifterna). Dessa markeringar av nomina sacra skapar en enhetlighet inom bibelkanon. Genom dessa markeringar framträder redan på textplanet ett tydligt Skriftcentrum: Den treenige Guden själv med starkt fokus på Jesus. Guds namn var alltså teologiskt mycket centralt för de tidiga kristna (Matt. 28:19; 1 Kor. 8:6; Fil. 2:9), så centralt att de markeras som de viktigaste Orden i Guds Ord. En skatt den nutida kyrkan låtit ligga i glömska, i vilken Skriften och Namnet den heliga Treenigheten är oskiljbara. Dessa markeringar av nomina sacra skapar en enhetlighet inom bibelkanon. Delsamlingar i NT Större delen av Nya Testamentet nedtecknades sannolikt under andra hälften av första århundradet (de första Paulusbreven skrevs i slutet av 40-talet e.kr.). I början cirkulerade dessa skrifter som mindre samlingar mellan församlingarna. Den första samlingen texter inom Nya Testamentet som avgränsas som en enhet verkar vara Paulusbreven, vilket sker mellan åren 80 och 110 e.kr. Uppenbarelseboken bildar en egen enhet inom Nya Testamentet; denna bok utger sig för att vara helig Skrift när den nedtecknas (Upp. 1:3), och i slutkapitlet hittar vi den s.k. kanoniska formeln, om att inte dra ifrån något eller lägga till något till det som står skrivet (Upp. 22:18 19). Om vi går till evangelierna, så innebär deras vittnesbörd att det egentligen inte finns fler än ett evangelium, det fyrfaldiga, nämligen Evangelium enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Runt år 150 e.kr. verkar det vara omöjligt att lägga något ytterligare evangelium till detta, det fyrfaldiga evangeliet. Tidiga kyrkofäder som Irenaeus (ca ), Clemens och Origenes bekräftar denna kanonavgränsning av evangeliet. Den fjärde delsamlingen i vårt Nya Testamente, den s.k. Praxapostolos, bestående av Apostlagärningarna och de katolska breven kunde under ett par hundra år skilja sig åt mellan olika regioner i den gamla kyrkan. Sammanfattningsvis kan vi säga att en avgränsning har skett av tre av Nya Testamentets fyra delsamlingar runt år 150 e.kr. Mot slutet av 100-talet ges sedan hela vårt Nya Testamente ut som prototyp till den 27-bokskanon som alltsedan dess fått prägla inte bara kyrkohistorien, utan kulturlivet globalt, inte minst som västerlandets stora kod (jfr. The Great Code, Northrop Frye, ). Den stora berättelsen Bibeln som vår kulturs stora kod, eller stora berättelse förutsätter Bibeln som en enhet. De olika Skrifterna i Bibeln är utifrån det här synsättet inte så mycket ett bibliotek av böcker som en sammanhållen text. Framställningen av Bibeln som en enhet har ofta utgjort en viktig kristen identitetsmarkör. Just Skrifternas enhet kom att betraktas som en dogm av de tidiga kyrkofäderna. Lagen, profebibeln helig skrift? 15
8 terna, evangelierna och apostlaskrifterna utgjorde tillsammans de heliga Skrifterna. Gamla och Nya Testamentet bildade en enhet, de två delarna av Bibeln förstods i ljuset av varandra, med Kristus som kärna och stjärna! Och de lästes i gudstjänstens sammanhang. Augustinus ord är vägledande: Nya Testamentet ligger dolt i det Gamla, Gamla Testamentet ligger öppet i det nya. Det finns många sammanhållande band som förenar Bibelns böcker, inte minst de många inombibliska citaten och hänsyftningarna till andra bibeltexter. Även de s.k. nomina sacra förenar de olika bibelböckerna till en enhet. Det faktum att första och sista boken i Nya Testamentet utger sig för att vara helig Skrift, en direkt fortsättning på den gammaltestamentliga uppenbarelsen, skapar också förutsättningar för sammanflätandet av de två skriftsamlingarna, Gamla och Nya Testamentet, till ett enda helt, en enda bok. Bibelns egen verkningshistoria har resulterat i den Bibel vi möter idag. Och som den tyske nytestamentlige forskaren Gerd Theissen påpekat, så utgjorde den tidiga kristendomen redan e.kr. en sluten litterär gemenskap (a closed literary fellowship) med de heliga Skrifterna som kärna. När vår tid gärna vill söndra, plocka isär, lägga till och dra ifrån, visar en enkel historisk tillbakablick att med Bibelns historia är det tvärtom. Bibeln är en enhet som håller ihop, men som inte släpper in nya läror eller nya skrifter. Denna sammanbindande kraft visar sig också utåt, mot församlingen, som den tyske, lutherske prästen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer särskilt understrukit: Det är verkligen bibeltexten som sådan som binder samman hela den kristna församlingen till en enhet. Den försäkrar oss om att vara sammanbundna till en enda familj av bröder och systrar, inte bara med den kristna församlingen i det förgångna och i framtiden, utan med hela den samtida kyrkan. Som sådan har bibeltexten en oerhörd enande, ekumenisk betydelse. (Reflections on the Bible: Human Word and Word of God, Hendrickson, Peabody, MA 2004) Tomas Bokedal Teol. dr, lärare vid Församlingsfakulteten, Göteborg Litteratur i urval: Barton, John, The Spirit and the Letter: Studies in the Biblical Canon, SPCK, London Beckwith, Roger T., The Old Testament Canon of the New Testament Church and its Background in Early Judaism, Eerdmans, Grand Rapids Bokedal, Tomas, Bibelläsning i fornkyrkan några reflexioner, i Rune Imberg och Torbjörn Johansson, Nåd och sanning Församlingsfakulteten 10 år, Församlingsförlaget, Göteborg 2003, s Bokedal, Tomas, The Scriptures and the LORD: Formation and Significance of the Christian Biblical Canon. A Study in Text, Ritual and Interpretation, Lunds universitet, Lund Nymann-Eriksen, Henrik, Bibelens kanon, i Henrik Bartholdy m.fl., Skrift og åbenbaring, Credo Forlag, Köpenhamn 1997, s Hägglund, Bengt, Kanon-frågan i ny belysning, Svensk Pastoraltidskrift, nr 19, 2006, s MacRae, Allan A., Bibeln och kanonfrågan, i Seth Erlandsson (redaktör), Ditt ord är sanning: En Handbok om Bibeln tillägnad David Hedegård, Pro Veritate, Uppsala 1971, s Metzger, Bruce M., The Canon of the New Testament: Its Origin, Development, and Significance, Clarendon Press, Oxford Odeberg, Hugo, Nya Testamentets kanon. Några data, i Hugo Odeberg, Skriftens studium, inspiration och auktoritet, 2:a omarbetade upplagan, EFS-förlaget, s bokedal begrunda
Kanon och apokryfer om Bibelns gränser
TOMAS BOKEDAL Kanon och apokryfer om Bibelns gränser DÖDAHAVSFYNDEN, Dan Browns Da Vinci-koden och ett relativt nyfunnet gammalt bibliotek i Egypten med alternativa evangelier har på kort tid genererat
Läs merBIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04. Elim Billdal
BIBLIOLOGI Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04 Elim Billdal Innehåll Snabb-fakta om Bibeln Uppenbarelse från Gud "Sola Scriptura" Bibelns inspiration Bibelns eget vittnesbörd Vad hade Jesus för
Läs merSynoptikerna. Evangelierna i översikt av Micael Nilsson
Synoptikerna De fyra evangelierna är absolut den viktigaste delen av vår Bibel. De fyra evangelierna är de fyra viktigaste böckerna i hela världslitteraturen. Kunskap är viktig. Ibland livsviktig, men
Läs merDärför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.
Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed
Läs merHur läser vi Bibeln? Strängnäs
Hur läser vi Bibeln? Strängnäs 2015-11-22 Apg 8:26 En Herrens ängel talade till Filippus: "Stå upp och gå ut mitt på dagen längs vägen som går ner från Jerusalem mot Gaza. Den ligger öde." 27 Filippus
Läs merVi har ingen anledning att tro att listorna skulle vara kompletta eller att gåvorna skulle vara väldigt strikt avgränsade till person eller tid.
!1 Preidkan 2018-06-17 1 Kor 14:1 Sträva efter kärleken, men var också ivriga att få de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva. 2 Den som talar tungomål talar inte till människor utan till Gud,
Läs merBekännelsen gestaltas i gudstjänst och liv
Vi skall nu fortsätta genom att gå igenom dessa inalles sex nivåer i skrivningen om bekännelsen, och kommentera vad respektive nivå innebär liksom vilka dokument som ingår i respektive nivå och i någon
Läs merDen helige Ande, Herren och Livgivaren
7 Den helige Ande, Herren och Livgivaren Niceanska och på den helige Ande, Herren och Livgivaren,som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har
Läs merJUDAS BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4
JUDAS BREV INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2013 BAKGRUND (Lars Mörling 2013) Författare: Judas var bror till den Jakob som skrev Jakobs brev och som var ledare
Läs merKan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?
Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa
Läs merDen Gud som heter Jag är. "Gud är inget namn, Gud är en artbeteckning" sa biskop Lennart Koskinen i en predikan en gång. En gud, flera gudar.
Den Gud som heter Jag är "Gud är inget namn, Gud är en artbeteckning" sa biskop Lennart Koskinen i en predikan en gång. En gud, flera gudar. Men Bibelns Gud har ett namn. I Gamla Testamentets hebreiska
Läs merAnden. Studiehäfte av Henrik Steen
Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor
Läs merApostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen
Apostlagärningarna Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Inledning 4 Faktaruta: Rom 7 Introduktion 6 Viktig undervisning i Apostlagärningarna 12 1. Visionen 12 Faktaruta: Jerusalem 12 Faktaruta: Antiokia
Läs merBön och bibelläsning 10 oktober februari Matteus Glädjebudskap
Bön och bibelläsning 10 oktober 2016-21 februari 2017 Matteus Glädjebudskap 1 Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen Bestämd tidpunkt och plats. Många har svårt att få till bibelläsningen,
Läs merDen är ju en ganska stor samling böcker fördelad på två delar: GT och NT.
B 2.Ordet Bibel kommer ur det latinska biblia som betyder böcker. Den är ju en ganska stor samling böcker fördelad på två delar: GT och NT. 2:1 GT är den hebreiska/judiska samlingen av heliga skrifter
Läs merKristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Läs merEn given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete
En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen
Läs merEvangelium enligt Markus Frank Lorentzon lorentzon.info. Evangelium
Evangelium enligt Markus 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Evangelium Evangelium betyder "glädjebudskap", "goda nyheter" Vi har inte EN utan MÅNGA evangelieböcker men de handlar om SAMMA glädjebudskap,
Läs merBön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna
Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte
Läs merBehandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och
Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är
Läs merDärför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):
TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna
Läs merDET NYA TESTAMENTETS UPPKOMST
DET NYA TESTAMENTETS UPPKOMST Rom år 64 e Kr var en praktfull stad. Den var medelpunkten i ett av historiens mäktigaste kejsardömen, som sträckte sig från England till Eufrat. Den förste kejsaren, Augustus,
Läs merAlla Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015
Alla Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015 Rom 1:1 Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium, Rom 1:2 som han har utlovat genom sina profeter
Läs merNTs historiska böcker
NTs historiska böcker s. 1 Matteus evangelium s. 3 Markus evangelium s. 4 Lukas evangelium s. 6 Johannes evangelium s. 8 Apostlagärningarna Matteus evangelium Den utlovade Messias Av Nya testamentets fyra
Läs merVem är Jesus enligt Jesus?
2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder
Läs merPå flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det.
På flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det. 1 Rom 16:25-26. Hemligheten var dold innan Jesus Kristus avslöjade den.
Läs merVeckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter
Veckan efter pingst Den vecka som börjar med pingstdagen talar om det liv som väcks av Anden. Den heliga Andens verk begränsades inte till Jerusalem utan började spridas ut över hela världen. Andens och
Läs merFakta om kristendomen
Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.
Läs merByggt på Löften Av: Johannes Djerf
Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett
Läs merJesus: förödmjukad och upphöjd
Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen
Läs merBAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015)
JOHANNESBREVEN INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar till 1Joh 5 Sammanfattning av 1Joh 10 Bakgrund till 2Joh och 3Joh 11 Löpande kommentar till 2Joh 12 Löpande kommentar till 3Joh 13 Husbykyrkan
Läs merEtt brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas
Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln
Läs merHurs stor är bibeln? Författaren och CTR, Lunds universitet. Fredrik Lindström Prof. i GTs exegetik
Hurs stor är bibeln? Fredrik Lindström Prof. i GTs exegetik Alla vet vi hur en bibel ser ut: en sammanbunden bok som vi kan hålla i vår hand. Det som inte finns i denna bok är inte helig skrift, t.ex.
Läs merVad Gud säger om Sig Själv
Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn
Läs merFödd är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.
Predikotext: Joh 1:1-14 Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. PS 127:2 Jesu födelse omges av mycket
Läs merBrevlitteraturen. Breven i översikt av Micael Nilsson
Brevlitteraturen Nya Testamentet innehåller 27 böcker. Av dessa 27 böcker är inte mindre än 21 brev! Nya Testamentet skiljer sig från de flesta andra religioners heliga skrifter också på detta sätt. Det
Läs merVision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4
Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och
Läs merTre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia
Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs merPREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius
PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid
Läs mer2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen
1/5 2 e trefaldighet Psalmer: L174, L145, L199, L185, L178, 199 Texter: 5 Mos 7:6-9, Rom 8:28-30, Joh 1:35-49 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 35 Nästa dag stod
Läs merFÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo
FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs merEtt anspråk på sanning Vad är Bibeln?
Ett anspråk på sanning Vad är Bibeln? 2:a Petrusbrevet 1:16-21 Vad är Bibeln? 1) Ögonvittnena om Jesus i Nya Testamentet v.16-18 2) Profeterna om Jesus i Gamla Testamentet v.19-21 2 Pet 1:16-18 16) Det
Läs merDe fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de
Inledning De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de en förmåga att ständigt bjuda på överraskningar. När det gäller innehållet är de unika. Innehållsmässigt presenterar de
Läs merEvangelium enligt Matteus Frank Lorentzon lorentzon.info. Matteus
Evangelium enligt Matteus 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Matteus Anonymt; att det är skrivet av lärjungen Matteus (se Matt 9:9ff) är en tradition från 100-talet. Skrivet mellan 50 och 90 (flest
Läs merDina första steg på trons väg
Dina första steg på trons väg En liten hjälp för dig som precis har tagit emot Jesus och blivit frälst! Av Christer Åberg Inledning Till att börja med vill jag gratulera dig över att du har tagit emot
Läs merDe abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.
De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer
Läs mera. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).
1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.
Läs merBibelläsningsplan. Kyrkan vid Brommaplan
Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan Sommaren 2017 Många i Kyrkan vid Brommaplan har under våren 2017 läst Niklas Piensohos bok 100 dagar med Jesus. Det är en andaktsbok som bygger på texter från Johannes
Läs merVarje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
Läs merTRE BIBELSTUDIEMETODER
TRE BIBELSTUDIEMETODER BIBELBÖCKER TEMAN BIOGRAFIER HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2011 BOKSTUDIUM Många kristna läser bara Bibeln som en andaktsbok för att hitta en vers eller en tanke som ska bära en genom
Läs merKristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas
Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor
Läs merIntroduktion till Nya Testamentet
Introduktion till Nya Testamentet Nya Testamentet är en samling historiska händelser. Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen,
Läs merMikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs merDopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande
Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad
Läs merFörsta söndagen i advent - år C Ingångsantifon (Ps 25:1-3)
27 Första söndagen i advent - år C Ingångsantifon (Ps 25:1-3) Till dig, Herre, upplyfter jag min själ, min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över
Läs merBiskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping
Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen
Läs mer24 söndagen 'under året' - år A
1253 24 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Syr 36:18) Herre, skänk din frid åt dem som hoppas på dig, bekräfta profeternas ord. Hör vår bön, ty vi är dina tjänare, ditt eget folk. Inledning
Läs merGud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen
Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom
Läs merJesu offer och vårt hopp
Jesu offer och vårt hopp Heb. 10:10b-25 10b Jesu Kristi kropp har offrats en gång för alla. 11 Alla andra präster står och förrättar sin tjänst dag efter dag och bär gång på gång fram samma offer som aldrig
Läs merReligion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.
Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började
Läs merHeliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och
Läs merKristendomen. Mikael C. Svensson
Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus
Läs merRÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO
RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan
Läs merÖstanåskyrkan Joh 11
1 Östanåskyrkan 140323 Joh 11 Det är få skildringar i evangelierna som rymmer så många perspektiv som johannesevangeliets elfte kapitel. Det är ett yttre skeende men också ett inre skeende; vi möter Jesus
Läs merGudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet
Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar
Läs merKristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan
Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De
Läs merVarför är just Bibeln Guds ord?
Föredrag av Torsten Åhman Varför är just Bibeln Guds ord? Varför värderas Bibeln så högt bland kristna, så högt att man till och med kallar den Guds ord? Och varför ser Bibeln ut som den gör? Den är ju
Läs merVärldens största religion
Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två
Läs mer1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22
1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,
Läs mer- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013
Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -
Läs merFördjupnings- PM om Höga visan och dess eventuella kristologi?
Fördjupnings- PM om Höga visan och dess eventuella kristologi? Frågeställning I detta fördjupnings-pm kommer jag analysera och diskutera följande frågeställning: Kan en kristologisk utläggning av Höga
Läs mer3 söndagen i Advent. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
1/5 3 söndagen i Advent Psalmer: 423, Ps 98 (707), 350, 131, 111 Texter: Mal 4:4-6, 2 Petr 1:19-21, Matt 11:11-19 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 2 Petr 1:19-21
Läs merTolkningsövning över helt brev: Galaterbrevet
Tolkningsövning över helt brev: Galaterbrevet Tillkomstsituation Författare Att Paulus skulle vara författaren står för oss klart. Jämför vi Galaterbrevet med andra Paulusbrev ser vi att det har samma
Läs merFÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4
FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet
Läs merTunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike
1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så
Läs merhälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA
hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA 1 Johannesbrevet 4:7 17 (SFB-98) 7 Mina älskade, låt oss älska varandra, ty kärleken är av Gud, och var och en som älskar är född av Gud och
Läs merVar läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling
Var läraktig! Ords 3:1 Min son, glöm inte min undervisning, bevara mina bud i ditt hjärta. 2 Ty långt liv och många levnadsår och frid skall de ge dig. 3 Låt ej godhet och sanning vika ifrån dig. Bind
Läs merGrunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla
Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus
Läs merJag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat än Jesus Kristus... 1 Kor. 2:2
MED JESUS I CENTRUM Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat än Jesus Kristus... 1 Kor. 2:2 Utan Jesus Kristus finns ingen kristen tro! Påståendet kan låta självklart och onödigt
Läs merEva Andreas Tunadalskyrkan Köping i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren
1 Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping 190407 5 i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren Påsken ligger ju väldigt sent i år, och det innebär att det får konsekvenser också i kyrkoårets texter. Idag är det femte
Läs merMikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs merBARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt
BARA NÅD och HELGELSENS VÄG Einar Bäfverfeldt Einar Bäfverfeldt Tryckt hos Författares Bokmaskin, Stockholm 2015 ISBN 978-91-637-9139-0 Där inte annat är angivet är bokens bibelcitat tagna från Svenska
Läs merBibelläsningsplan 3 december januari Ljuset är nära Guds rike är nära Nåden är nära Gud är nära Guds löften är nära
Bibelläsningsplan 3 december 2017 7 januari 2018 Ljuset är nära Guds rike är nära Nåden är nära Gud är nära Guds löften är nära VÄLKOMMEN TILL BIBELLÄSNING OCH BÖN Den här bibelläsningsplanen sträcker
Läs mer2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.
805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden
Läs mer5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17
1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld
Läs merGalaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith
Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara
Läs mervad som händer sedan och som Paulus försöker beskriva i dagens text.
1 Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping 170212 Septuagesima ep III Fil 3:7-14 Vi brukar ibland slänga oss med uppmaningar av olika slag. Carpe Diem, fånga dagen. Idag är första dagen av resten av ditt liv:
Läs merEnkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti
1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens
Läs merPÅSKEN I LJUSET AV BIBELNS STORY
PÅSKENS BUDSKAP VAD BETYDER PÅSKEN? PÅSKEN I LJUSET AV BIBELNS STORY Påsken förklaras och förklarar! Jesus och Emmausvandrarna Samma dag var två av dem på väg till en by som heter Emmaus och ligger drygt
Läs merMormonernas falska lära för dig bort från Jesus
Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Av Christer Åberg Mormon-kyrkan är en mycket farlig villolära som för dig bort från Jesus och rakt ner till helvetet! Joseph Smith startade Mormonerna runt
Läs mer4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare
4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.
Läs merTro medför gärningar - efterföljelse
Tro medför gärningar - efterföljelse Ef 2:8-10 8 Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, 9 inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig. 10 Hans verk är vi,
Läs mer37 När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: Bröder, vad skall vi göra?
Apostlagärningarna, bibelstudium 14 37 När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: Bröder, vad skall vi göra? 38 Petrus svarade dem: Omvänd er och
Läs merVarför vi säger att Bibeln är Guds ord?
Föredrag av Torsten Åhman Varför vi säger att Bibeln är Guds ord? Varför värderar kristna Bibeln så högt att man kallar den Guds ord? Varför står just den boken i särklass bland allt annat som har skrivits?
Läs mer1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst
1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en
Läs mer