54 Ändring i aktieägaravtal - Stockholmsregionens Försäkring AB

Transkript

1 KUNGÖRELSE 1 [2] Kommunfullmäktige Tid , Kl 17:30 Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen Ärenden Justering Sammanträdet inleds med en föredragning om kommunens medborgarundersökning 48 Evakueringspaviljonger i norra Botkyrka 49 Begäran om investeringsmedel för ombyggnation av förskolan Prästkragen 50 Telefonpolicy 51 Allmänna bestämmelser VA 52 Avtal med Hågelbyparken AB 53 Ägardirektiv Hågelbyparken AB 54 Ändring i aktieägaravtal - Stockholmsregionens Försäkring AB 55 Avtal med Kungliga musikhögskolan 56 Antagande av Alby stadsbyggnadsidé 57 Svar på motion - Utred gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning (M)

2 BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 2[2] Kommunfullmäktige Svar på motion - Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP) 59 Anmälningsärenden 60 Valärende 61 Ny interpellation 62 Nya motioner 63 Nya medborgarförslag Kommunfullmäktiges sammanträde sänds på webben via Välkommen! Birgitta Mörk Kommunfullmäktiges ordförande Håkan Hultgren Sekreterare

3 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014: Evakueringspaviljonger i norra Botkyrka (KS/2014:146) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att göra en teknisk genomgång av utbildningsförvaltningens förskole- och skolfastigheter i enlighet med utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen överför investeringsmedel på 7,3 miljoner kr till tekniska nämnden. Investeringsmedlen finansieras av ökad upplåning. Kommunstyrelsen återkommer i frågan om finansiering av ökade lokalkostnader till följd av ärendet i delårsrapport 1. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsenhet har utifrån externa rapporter och egna bedömningar, kommit fram till att för att göra de åtgärder som behövs för att få bra pedagogiska lärmiljöer, god lokalmässig arbetsmiljö och fastighetsmässigt långsiktig hållbarhet, så behövs tio evakueringspaviljonger i Norra Botkyrka, tre på nuvarande Brunnapaviljongerna och sju vid Tallidsskolan. Då bristande kvalité på innemiljö varit regelbundet och ofta återkommande under många år är det viktigt att det tas ett långsiktigt helhetsgrepp över fastighetssituationen. Utbildningsförvaltningen begär att samhällsbyggnadsförvaltningen gör en teknisk genomgång av utbildningsförvaltningens förskoleoch skolfastigheter och börjar med dem som man redan vet/misstänker har brister. Genomgången ska presenteras senast 15 september 2014 och även innehålla förslag på hållbar investeringstakt. Utbildningsnämnden har behandlat ärendet

4 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:146 Utbildningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Expedieras till: - Kommunfullmäktige

5 Ändringsyrkande Kommunfullmäktige Ärende 48: Evakueringspaviljonger i norra Botkyrka Förslag till ändring av kommunstyrelsens första beslutspunkt. Beslutet ska avslutas med: med början med förskolorna som är uppförda inom miljonprogrammet med störst risk för byggnadsproblem. Så att beslutsmeningen i sin helhet får följande lydelse Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att göra en teknisk genomgång av utbildningsförvaltningens förskoleoch skolfastigheter i enlighet med utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse med början med de förskolor som är uppförda inom miljonprogrammet med störst risk för byggnadsproblem. Ebba Östlin Utbildningsnämndens ordförande (S)

6 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Utbildningsnämnden DnrUF/2014:21 15 Tio evakueringsavdelningar i norra Botkyrka (UF/2014:21) Beslut Utbildningsnämnden beslutar att 1) Beställa och placera sju paviljongavdelningar vid Tallidskolan, med mottagningskök, och ytterligare tre paviljongavdelningar på Brunnapaviljongerna. 2) Hos kommunstyrelsen äska investeringsmedel på 7,3 miljoner kr, som överförs till tekniska nämnden, samt ökade medel för lokalkostnader för år 2014 på 4,0 miljoner kr och för år 2015 på ytterligare 1,5 miljoner kr, för hyra och etablering av paviljonger, vid Tallidskolan respektive på de befintliga Brunnapaviljongerna. 3) Begära att kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att göra en teknisk genomgång av utbildningsförvaltningens förskole- och skolfastigheter i enlighet med utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsenhet har utifrån externa rapporter och egna bedömningar, kommit fram till att för att göra de åtgärder som behövs för få bra pedagogiska lärmiljöer, god lokalmässig arbetsmiljö och fastighetsmässigt långsiktig hållbarhet, så behövs tio evakueringspaviljonger i Norra Botkyrka, tre på nuvarande Brunnapaviljongerna och sju vid Tallidsskolan. Då bristande kvalité på innemiljö varit regelbundet och ofta återkommande under många år är det viktigt att det tas ett långsiktigt helhetsgrepp över fastighetssituationen. Utbildningsförvaltningen begär att samhällsbyggnadsförvaltningen gör en teknisk genomgång av utbildningsförvaltningens förskoleoch skolfastigheters och börjar med dem som man redan vet/misstänker har brister. Genomgången ska presenteras senast 15 september 2014 och även innehålla förslag på hållbar investeringstakt.

7 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2014:21 Referens Leif Edin Mottagare Utbildningsnämnden Tio evakueringsavdelningar i Norra Botkyrka Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att Beställa och placera sju paviljongavdelningar vid Tallidskolan, med mottagningskök, och ytterligare tre paviljongavdelningar på Brunnapaviljongerna. Hos kommunstyrelsen äska investeringsmedel på 7,3 miljoner kr, som överförs till tekniska nämnden, samt ökade medel för lokalkostnader för år 2014 på 4,0 miljoner kr och för år 2015 på ytterligare 1,5 miljoner kr, för hyra och etablering av paviljonger, vid Tallidskolan respektive på de befintliga Brunnapaviljongerna. Begära att kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att göra en teknisk genomgång av utbildningsförvaltningens förskole- och skolfastigheter i enlighet med utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsenhet har utifrån externa rapporter och egna bedömningar, kommit fram till att för att göra de åtgärder som behövs för få bra pedagogiska lärmiljöer, god lokalmässig arbetsmiljö och fastighetsmässigt långsiktig hållbarhet, så behövs tio evakueringspaviljonger i Norra Botkyrka, tre på nuvarande Brunnapaviljongerna och sju vid Tallidsskolan. Då bristande kvalité på innemiljö varit regelbundet och ofta återkommande under många år är det viktigt att det tas ett långsiktigt helhetsgrepp över fastighetssituationen. Utbildningsförvaltningen begär att samhällsbyggnadsförvaltningen gör en teknisk genomgång av utbildningsförvaltningens förskoleoch skolfastigheters och börjar med dem som man redan vet/misstänker har brister. Genomgången ska presenteras senast 15 september 2014 och även innehålla förslag på hållbar investeringstakt. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

8 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2014:21 Bakgrund Skadeteknikgruppen lämnade en rapport om lokalsituationen på Lysmaskens förskola i Fittja och samhällsbyggnadsförvaltningen har gjort egna bedömningar av Lysmasken. Sammantaget gör samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsenhet bedömningen att för att göra de åtgärder som behövs för få bra pedagogiska lärmiljöer, god lokalmässig arbetsmiljö och fastighetsmässigt långsiktig hållbarhet, så behöver Lysmasken evakueras. I Hallunda/Norsborg är det brist på förskoleplatser, då Prästkragen minskat antalet förskoleplatser inför förestående evakuering och renovering. Därtill har efterfrågan ökat mer än förväntat. Detta gör att det i Hallunda/Norsborg kommer att vara 3-5 för få avdelningar fram till dess att Prästkragen öppnas i augusti Därtill kommer förskolan Granen att behöva ha minst en avdelning stängd under de kommande åren, då förskolan ska rustas upp avdelning för avdelning, utifrån den innemiljöutredning som redovisades av Grontmij Lysmasken evakueras till paviljonger vid Tallidsskolan Förskolan Lysmasken har sju avdelningar, så det kommer att behövas paviljonger, inklusive mottagningskök, som kan rymma 140 barn och 30 personal, alltså 170 personer. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett placering av de sju nödvändiga paviljongavdelningar och kommit fram till att bäst placering är vid Tallidsskolan. Här har det tidigare stått paviljonger, så de flesta dragningar av vatten och el är redan gjorda. Utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen behöver se över vilka åtgärder som blir bäst i hela Fittjaområdet, både för förskola och skola, sett pedagogiskt, organisatoriskt och fastighetsekonomiskt. Utbildningsförvaltningen kommer att skicka en beställning till samhällsbyggnadsförvaltningen gällande detta under februari Under utredning, beslutsprocess och därpå följande åtgärder, kommer evakueringspaviljongerna vid Tallidsskolan att behövas. Därför behöver hyreskontraktet skrivas och beräknas på tre år. Ytterligare tre paviljongavdelningar till Brunnaskolan I Hallunda/Norsborg behövs ytterligare tre paviljongavdelningar för att klara förskoleplatsbehov och evakuering vid upprustningar under de närmaste tre åren. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett placering av de dessa paviljongavdelningar och kommit fram till att de går bra att bygga på de befint-

9 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2014:21 liga paviljongavdelningarna vid Brunnaskolan. De tre paviljongavdelningarna ska rymma 60 barn och 10 personal, alltså 70 personer. Det redan befintliga mottagningsköket i Brunnaskolans paviljonger är redan anpassat för att klara ytterligare 70 portioner. Kostnadskalkyl Tallidsskolans paviljonger Etablering, markarbeten, IT/data, vattenfall/el, brand/larm, brandkonsult, byggherrekostnad samt vatten och avlopp, ger en investeringskostnad på 5,5 miljoner kr. Ytterligare 2,1 miljoner kr tillkommer när paviljongerna ska tas bort (kostnader för avetablering och markåterställande). Avskrivningskostnaden blir 1,9 miljoner kr/år, med tre års avskrivningstid. Hyra för sju paviljongavdelningar, inklusive mottagningskök, vid Tallidsskolan är 2,2 miljoner kr. Det innebär en ökad lokalkostnad på: 3,0 miljoner kr för 2014, räknat på att paviljongerna tas i bruk 1 april. Ytterligare 1,1 miljoner kr för Kostnadskalkyl för ytterligare tre paviljongavdelningar vid Brunnaskolan Etablering, markarbeten, IT/data, vattenfall/el, brand/larm, brandkonsult, byggherrekostnad samt vatten och avlopp, ger en investeringskostnad på 1,8 mkr. Ytterligare 0,7 mkr tillkommer när paviljongerna ska tas bort (kostnader för avetablering och markåterställande) Avskrivningskostnaden blir 0,6 miljoner kr/år, med tre års avskrivningstid. Hyra för ytterligare tre paviljongavdelningar, 420 m 2, vid Brunnaskolan är 0,8 miljoner kr. Det innebär en ökad lokalkostnad på: 1,0 miljoner kr för 2014, räknat på att paviljongerna tas i bruk 1 april. Ytterligare 0,4 miljoner kr för Total kostnadskalkyl Totalt behövs investeringsmedel på 7,3 miljoner kr. Det innebär en ökad lokalkostnad på: 4,0 miljoner kr för 2014, räknat på att paviljongerna tas i bruk 1 april. Ytterligare1,5 miljoner kr för Utbildningsförvaltningens hyresbudget har inga marginaler för Uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen Då bristande kvalité på innemiljö varit regelbundet och ofta återkommande under många år är det viktigt att det tas ett långsiktigt helhetsgrepp över fastighetssituationen. Utbildningsförvaltningen begär att samhällsbyggnadsför-

10 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2014:21 valtningen gör en teknisk genomgång av utbildningsförvaltningens förskoleoch skolfastigheter och börjar med dem som man redan vet/misstänker har brister. Genomgången ska presenteras senast 15 september 2014 och ska även innehålla förslag på hållbar investeringstakt. Ann-Chatrin Norrevik Förvaltningschef Expedieras till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Anette Älmdalen Tillförordnad administrativ chef

11 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014: Begäran om investeringsmedel för ombyggnation av förskolan Prästkragen (KS/2014:140) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner tekniska nämndens begäran att få disponera de 20 miljoner kr som utbildningsförvaltningen har avsatta i flerårsplanen för Kommunfullmäktige godkänner de ytterligare 15 miljoner kr som tekniska nämnden begär för att genomföra ombyggnationen av förskolan Prästkragen i kv Borgskolan 1, enligt samhällsbyggnadsförvaltningens sammanfattning. Sammanfattning I flerårsplanen finns investeringsmedel avsatta för ombyggnation av förskolorna Prästkragen, Opalen, Måsen och Myran. Tekniska nämnden, fastighetsenheten, har tillsammans med kommunledningsförvaltningens upphandlingsenhet genomfört en RFI (request for information) för att få en bedömning från några byggentreprenörer vad en ombyggnation av dessa förskolor skulle kosta. Denna fråga ställdes till fyra stycken byggentreprenörer, både hur mycket var och en av förskolorna skulle kosta att byggas om, samt en fråga om samtliga fyra förskolor skulle byggas om. Resultatet av RFI visar att kostnaden överstiger avsatta investeringsmedel med ca 75 % och är i nivå med den pågående ombyggnationen av Violen. Förskolan Prästkragen har haft problem med inneklimatet och de mest akuta har åtgärdats. En ombyggnation av förskolan Prästkragen har sedan tidigare beslutats att genomföras först av de fyra förskolorna. I projektets styrgrupp har samhällsbyggnadsförvaltningen, fastighetsenheten, tillsammans med utbildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen beslutat att begära ytterligare investeringsmedel för att genomföra den planerade ombyggnationen.

12 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:140 För att genomföra ombyggnationen av Prästkragens förskola begär samhällsbyggnadsförvaltningen att den avsatta projektbudgeten i flerårsplanen ökas med 15 miljoner kr. Tekniska nämnden har behandlat ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Expedieras till: - Kommunfullmäktige

13 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Tekniska nämnden Dnrsbf/2013:400 5 Begäran om investeringsmedel för ombyggnation av förskolan Prästkragen, Borgvägen 12, kv Borgskolan 1 i Hallunda (sbf/2013:400) Beslut Tekniska nämnden begär av kommunfullmäktige att få disponera de 20,0 mnkr som utbildningsförvaltningen har avsatta i flerårsplanen för 2014 samt att tekniska nämnden begär ytterligare 15,0 mnkr för att genomföra ombyggnationen av förskolan Prästkragen i Hallunda. Sammanfattning I flerårsplanen finns investeringsmedel avsatta för ombyggnation av förskolorna Prästkragen, Opalen, Måsen och Myran. Tekniska nämnden, fastighetsenheten, har tillsammans med kommunledningsförvaltningens upphandlingsenhet genomfört en RFI (request for information) för att få en bedömning från några byggentreprenörer vad en ombyggnation av dessa förskolor skulle kosta. Denna fråga ställdes till 4 st byggentreprenörer, både hur mycket var och en av förskolorna skulle kosta att bygga om, samt en fråga om samtliga 4 förskolor skulle byggas om. Resultatet av RFI visar att kostnaden överstiger avsatta investeringsmedel med ca 75 % och är i nivå med den pågående ombyggnationen av Violen. Förskolan Prästkragen har haft problem med inneklimatet och de mest akuta har åtgärdats. En ombyggnation av förskolan Prästkragen har sedan tidigare beslutats att genomföras först av de fyra förskolorna. För att genomföra ombyggnationen av Prästkragens förskola begär samhällsbyggnadsförvaltningen att den avsatta projektbudgeten i flerårsplanen ökas med 15 mnkr.

14 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Tekniska nämnden Dnr sbf/2013:400 Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Maude Andersson Pekkanen

15 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:400 Referens Maude Andersson Pekkanen Mottagare Tekniska nämnden Begäran om investeringsmedel för ombyggnation av förskolan Prästkragen, Borgvägen 12, kv Borgskolan 1 i Hallunda Förslag till beslut Tekniska nämnden begär av kommunfullmäktige att få disponera de 20,0 mnkr som utbildningsförvaltningen har avsatta i flerårsplanen för 2014 samt att tekniska nämnden begär ytterligare 15,0 mnkr för att genomföra ombyggnationen av förskolan Prästkragen i kv Borgskolan 1, enligt samhällsbyggnadsförvaltningens sammanfattning. Sammanfattning I flerårsplanen finns investeringsmedel avsatta för ombyggnation av förskolorna Prästkragen, Opalen, Måsen och Myran. Tekniska nämnden, fastighetsenheten, har tillsammans med kommunledningsförvaltningens upphandlingsenhet genomfört en RFI (request for information) för att få en bedömning från några byggentreprenörer vad en ombyggnation av dessa förskolor skulle kosta. Denna fråga ställdes till 4 st byggentreprenörer, både hur mycket var och en av förskolorna skulle kosta att bygga om, samt en fråga om samtliga 4 förskolor skulle byggas om. Resultatet av RFI visar att kostnaden överstiger avsatta investeringsmedel med ca 75 % och är i nivå med den pågående ombyggnationen av Violen. Förskolan Prästkragen har haft problem med inneklimatet och de mest akuta har åtgärdats. En ombyggnation av förskolan Prästkragen har sedan tidigare beslutats att genomföras först av de fyra förskolorna. I projektets styrgrupp har samhällsbyggnadsförvaltningen, fastighetsenheten, tillsammans med utbildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen beslutat att begära ytterligare investeringsmedel för att genomföra den planerade ombyggnationen. För att genomföra ombyggnationen av Prästkragens förskola begär samhällsbyggnadsförvaltningen att den avsatta projektbudgeten i flerårsplanen ökas med 15 mnkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post maud.anderssonpekkanen@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

16 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:400 Bakgrund I flerårsplanen för åren har tekniska nämnden fått i uppdrag att fortsätta att undersöka möjligheterna att vidta åtgärder som bidrar till att minska investeringsutgifterna i enskilda objekt. I uppdraget ingår att se över möjligheterna att åstadkomma en ökad konkurrens vid upphandling. Därutöver ska man även beskriva vad som kan uppnås med de medel som avsatts i flerårsplanens investeringsprogram. Botkyrka kommun har under de senaste åren haft problem med inneklimatet i ett antal förskolor vilket lett till att ta fram olika sätt att bygga om dessa. Förskolan Violen byggs om under 2013 och är den första förskolan att åtgärdas. Byggnaden har rivits ner till grunden och återuppbyggs. Grunden har åtgärdats för att förhindra framtida problem. Byggnaden får en viss ändrad planlösning som anpassning till dagens verksamhetsbehov. Projektet skulle bli en ombyggnadsmodell för kommande ombyggnationer av förskolor med likvärdig planlösning. Projektbudgeten för Violen är 30 mnkr. I flerårsplanen har projekten för förskolorna Prästkragen, Måsen och Myran en investeringsbudget på vardera bara 20 mnkr och förskolan Opalen endast 17 mnkr. Evakueringslokaler har iordningställts för dessa 5 förskolor och Violens förskola är f n evakuerad till dessa lokaler. När Violen är klar i maj 2014 ska förskolan Prästkragen evakueras och en ombyggnation av denna ska börja. Då projektbudgetarna för förskolorna Prästkragen, Måsen, Myran och Opalen minskats i förhållande till Violen måste kraven från verksamheten ses över och ett s k funktionsprogram har tagits fram. Fastighetsenheten har tillsammans med Upphandlingsenheten under oktober 2013, med verksamhetens funktionsprogram som grund, genomfört en RFI (request for information) för att få en bedömning från entreprenörerna vad en ombyggnation av dessa förskolor skulle kosta. Frågan ställdes till 4 entreprenörer och 3 svarade. 2 av de som svarade på RFI är byggentreprenörer och den tredje är modulbyggare. De två byggentreprenörerna har bedömt att entreprenadkostnaden är 29 mnkr resp 32 mnkr. Svaret från modulbyggaren är 15, 6 mnkr men i det priset ingår inte rivning av befintlig byggnad, ny ventilerad grund med tillhörande markarbeten, anslutning av el och VA, finplanering av mark samt tillagningskök. Fastighetsenheten bedömer att priset då kommer att sluta i samma nivå som de två första svaren. Dessa svar är endast entreprenadkostnader och utöver den tillkommer byggherrekostnad på 10 % och internränta på 3 %. För att klara en projektbudget på 20 mnkr kan inte entreprenadkostnaden överstiga 17 mnkr med en byggtid på 12 månad. Den nu genomförda RFI visar att den avsatta projektbudgeten inte klaras.

17 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:400 För att klara den avsatta projektbudgeten måste verksamheten revidera och minska sina krav i funktionsprogrammet men troligen räcker inte det då RFI visar på en kostnadsökning på ca 75%. För att genomföra ombyggnationen av Prästkragens förskola begär samhällsbyggnadsförvaltningen att den avsatta projektbudgeten i flerårsplanen ökas med 15 mnkr. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Maude Andersson Pekkanen Fastighetschef Expedieras till Kommunfullmäktige

18 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:53 60 Telefonpolicy (KS/2014:53) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner föreslagen telefonpolicy. Sammanfattning Denna policy är framtagen för att säkerställa att alla anställda i Botkyrka kommun har samma grundsyn på hur våra telefoner ska användas, vilket bemötande och vilken tillgänglighet vi ska ha och dessutom vikten av en ekonomiskt ansvarsfull användning av telefonitjänsterna. Mål Alla som ringer till anställda i Botkyrka kommun ska få ett trevligt bemötande. Det gäller oavsett om det är ett internt eller externt samtal. Vi ska ge en god service och ett gott bemötande i alla telefonsamtal Vi ska ha en hög tillgänglighet Vi ska använda våra telefoner på ett ansvarsfullt sätt, både ekonomiskt och för att skydda den information som finns i telefonerna. Ansvar Du som är chef ansvarar för att denna policy tillämpas och att bemötande och tillgänglighet inom den egna verksamheten följs upp. Varje medarbetare är ansvarig för att följa denna policy. I den mån som förtroendevalda politiker utför myndighetsuppdrag för kommunens räkning uppmanas dessa att följa denna policy. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för den strategiska utvecklingen av Botkyrka kommuns telefonitjänster samt tar fram policys, regler och riktlinjer för användandet. De ansvarar även för beställning av telefonitjänster gentemot utförare och upprättar avtal med operatör och andra leverantörer. Det är också den förvaltningen som ansvarar för att tillhandahålla operativa

19 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:53 telefonitjänster via enheten IT-stöd inom verksamhetsområdet IT/eutveckling. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Expedieras till: - Kommunfullmäktige

20 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [3] Kommunledningsförvaltningen Medborgarservice Referens Monika Larsson Mottagare Kommunstyrelsen Telefonpolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar bifall och godkänner föreslagen telefonpolicy. Ekonomiska konsekvenser Medför inga ekonomiska konsekvenser. Sammanfattning Denna policy är framtagen för att säkerställa att alla anställda i Botkyrka kommun har samma grundsyn på hur våra telefoner ska användas, vilket bemötande och vilken tillgänglighet vi ska ha och dessutom vikten av en ekonomiskt ansvarsfull användning av telefonitjänsterna. Mål Alla som ringer till anställda i Botkyrka kommun ska få ett trevligt bemötande. Det gäller oavsett om det är ett internt eller externt samtal. Vi ska ge en god service och ett gott bemötande i alla telefonsamtal Vi ska ha en hög tillgänglighet Vi ska använda våra telefoner på ett ansvarsfullt sätt, både ekonomiskt och för att skydda den information som finns i telefonerna. Ansvar Du som är chef ansvarar för att denna policy tillämpas och att bemötande och tillgänglighet inom den egna verksamheten följs upp. Varje medarbetare är ansvarig för att följa denna policy. I den mån som förtroendevalda politiker utför myndighetsuppdrag för kommunens räkning uppmanas dessa att följa denna policy. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för den strategiska utvecklingen av Botkyrka kommuns telefonitjänster samt tar fram policys, regler och riktlinjer för användandet. De ansvarar även för beställning av telefonitjänster gentemot utförare och upprättar avtal med operatör och andra leverantörer. Det är också den förvaltningen som ansvarar för att tillhandahålla operativa telefonitjänster via enheten IT-stöd inom verksamhetsområdet IT/e-utveckling. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter E-post monika.larsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

21 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [3] Kommunledningsförvaltningen Medborgarservice Ärendet Denna policy är framtagen för att säkerställa att alla anställda i Botkyrka kommun har samma grundsyn på hur våra telefoner ska användas, vilket bemötande och vilken tillgänglighet vi ska ha och dessutom vikten av en ekonomiskt ansvarsfull användning av telefonitjänsterna. Mål Alla som ringer till anställda i Botkyrka kommun ska få ett trevligt bemötande. Det gäller oavsett om det är ett internt eller externt samtal. Vi ska ge en god service och ett gott bemötande i alla telefonsamtal Vi ska ha en hög tillgänglighet Vi ska använda våra telefoner på ett ansvarsfullt sätt, både ekonomiskt och för att skydda den information som finns i telefonerna. Definition Med god service och gott bemötande menar vi: Du svarar med ditt för- och efternamn samt organisations/ enhetstillhörighet. Vid behov också med din titel. Ditt förhållningssätt är positivt och professionellt oavsett om det är ett internt eller externt samtal. Du ser till att felringda samtal kommer till rätt handläggare. Du tar dig tid att lyssna och sätter dig in i personens frågeställning/situation utan att inleda med invändningar och förklaringar. Du säkerställer ett korrekt svar. Är du osäker är det bättre att du ber att få återkomma. Du återkommer enligt överenskommelse även om du inte är helt klar med ditt svar. Du ger en tydlig bild om hur ärendet handläggs och ger ett realistiskt besked om när ett besked kan vara klart. Du ger ett nej/avslag på ett respektfullt sätt och säkerställer att mottagaren förstår vad det innebär. Du är medveten om att din röst är ett viktigt verktyg i samtalet och använder den på ett positivt sätt. Du uttrycker dig sakligt och använder inte fackuttryck. Med hög tillgänglighet menar vi: Du bidrar till att samtal kopplas rätt genom att säkerställa att dina uppgifter i telefonkatalogen på Intranätet är korrekta. Det ska alltid finnas någon som är tillgänglig på telefon på servicefunktioner som får många inkommande samtal. Vid behov vidarekopplas samtal till annan kollega/enhet. Den som ringer ska få ett besked när du är tillgänglig igen och därför ska du alltid hänvisa din telefon när du är inte kan ta emot samtal. Du ska ha ett kortfattat inspelat röstmeddelande som tydligt anger vart den uppringande har kommit följt av en uppmaning/hänvisning. Du ska ringa upp den som har lämnat meddelande till dig senast inom 2 arbetsdagar.

22 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [3] Kommunledningsförvaltningen Medborgarservice Att använda telefonen på ett ansvarsfullt sätt innebär: Alla telefoner inköpta av Botkyrka kommun som du använder i ditt arbete ägs av Botkyrka kommun och är ditt arbetsverktyg. Du ansvarar för att din arbetstelefon sköts på rätt. Det gäller även data och information som du bearbetar och lagrar där. Telefonens abonnemang får inte användas i din privata mobiltelefon eller i annan mobil utrustning. Att lagrad information är skyddad och att du därför använder lösenord (pinkod) så att obehöriga inte kan komma åt din information. Detta gäller oavsett om telefonen ägs av Botkyrka kommun eller om du använder din privata mobiltelefon. Du säkerställer att ditt samtal inte kan höras av någon utomstående om det berör sekretess eller andra känsliga uppgifter. Ansvar Du som är chef ansvarar för att denna policy tillämpas och att bemötande och tillgänglighet inom den egna verksamheten följs upp. Varje medarbetare är ansvarig för att följa denna policy. I den mån som förtroendevalda politiker utför myndighetsuppdrag för kommunens räkning uppmanas dessa att följa denna policy. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för den strategiska utvecklingen av Botkyrka kommuns telefonitjänster samt tar fram policys, regler och riktlinjer för användandet. De ansvarar även för beställning av telefonitjänster gentemot utförare och upprättar avtal med operatör och andra leverantörer. Det är också den förvaltningen som ansvarar för att tillhandahålla operativa telefonitjänster via enheten IT-stöd inom verksamhetsområdet IT/e-utveckling. Mattias Jansson Kommundirektör Monika Larsson Verksamhetschef Medborgarservice Expedieras till Kommunstyrelsen

23 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014: Allmänna bestämmelser VA (KS/2014:139) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till uppdatering av allmänna bestämmelser för VA (ABVA) för Botkyrka kommun. Sammanfattning Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) gäller för fastighetsägare som använder Botkyrka kommuns allmänna VA-anläggning. Utöver lagen om allmänna vattentjänster är det dessa allmänna bestämmelser för användande av Botkyrka kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning (ABVA) som är styrande. Tekniska nämnden har behandlat ärendet Samhällsbyggnadsnämnden redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Expedieras till: - Kommunfullmäktige

24 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Tekniska nämnden Dnrsbf/2013:508 4 Uppdatering av allmänna bestämmelser (ABVA) för Botkyrka kommun (sbf/2013:508) Beslut Tekniska nämnden godkänner samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till uppdatering av allmänna bestämmelser (ABVA) för Botkyrka kommun och överlämnar förslaget till kommunfullmäktige för beslut. Sammanfattning Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) gäller för fastighetsägare som använder Botkyrka kommuns allmänna VA-anläggning. Utöver lagen om allmänna vattentjänster är det dessa allmänna bestämmelser för användande av Botkyrka kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning (ABVA) som är styrande. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige John Staberg

25 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:508 Referens John Staberg Mottagare Teknisk Nämnd Uppdatering av allmänna bestämmelser (ABVA) för Botkyrka kommun Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till uppdatering av Allmänna bestämmelser (ABVA) för Botkyrka kommun och överlämnar förslaget till kommunfullmäktige för beslut. Sammanfattning Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) gäller för fastighetsägare som använder Botkyrka kommuns allmänna VA-anläggning. Utöver lagen om allmänna vattentjänster är det dessa allmänna bestämmelser för användande av Botkyrka kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning (ABVA) som är styrande. Övrigt Allmänna bestämmelser (ABVA) för Botkyrka kommun ska beslutas i kommunfullmäktige. Det är viktigt att ABVA aktualiseras med jämna mellanrum för att säkerhetsställa att beslutfattare är medvetna om Botkyrka kommuns ställningstagande avseende VA-verksamhetens frågor. Förutom ABVA finns andra lagar och riktlinjer som är viktiga för VAverksamheten. Både huvudmannen, fastighetsägare och användare av vatten- och avloppstjänsterna är skyldiga att följa det som står i Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Varje kommun tar fram särskilda regler, specialanpassade efter lokala förhållanden. De lokala föreskrifterna kallas ABVA, Allmänna Bestämmelser för användande av Botkyrka kommuns allmänna Vatten och Avloppsanläggning. Allmänna vatten- och avloppstjänster bedrivs inom ett verksamhetsområde. VA-huvudmannen kan ha verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten och dagvatten eller bara en eller två av dessa verksamheter. VA-taxan - Botkyrka kommuns taxa för vatten och avlopp, fastställd av kommunfullmäktige. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post john.staberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

26 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:508 STAFS - styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDACs) föreskrifter och allmänna råd om vattenmätare. Statens VA-nämnd - domar och övrig information om överklagande. Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun beskriver hur vi ska hantera dagvatten. Expedieras till kommunledningsförvaltningen Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef John Staberg VA-chef

27 ABVA 2014 Allmänna bestämmelser för användande av Botkyrka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

28 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Innehåll Inledning... 3 Inkoppling till den allmänna VA-anläggningen... 3 Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen... 4 Allmänt om dricksvatten... 4 Vattenmätare... 4 Sprinkler... 4 Användning av den allmänna spillvattenanläggningen... 5 Allmänt om spillvatten... 5 Lätt tryckavlopp (LTA)... 6 Användning av den allmänna dagvattenanläggningen... 6 För företag och andra aktörer: exploatering och nyetablering [7]

29 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Inledning 1. Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) gäller för fastighetsägare som använder Botkyrka kommuns allmänna VA-anläggning. Utöver lagen om allmänna vattentjänster är det dessa allmänna bestämmelser för användande av Botkyrka kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning (ABVA) som är styrande. 2. Det som gäller för en fastighet kan i vissa fall även gälla byggnad eller annan anläggning som inte tillhör ägaren till marken (enligt 4 lagen om allmänna vattentjänster). I så fall ska det som sägs om fastighetsägaren tillämpas på byggnadens eller anläggningens ägare. 3. Om VA-huvudmannen har ingått ett avtal med någon annan än en fastighetsägare om att få använda anläggningen, har denne samma ansvar som fastighetsägaren (enligt 5 lagen om allmänna vattentjänster). 4. Fastighetsägaren är skyldig att följa ändring i och tillägg till dessa allmänna bestämmelser. 5. Huvudman för den allmänna VA-anläggningen är Botkyrka kommun. 6. Ägarbyte ska alltid anmälas till VA-huvudmannen skriftligt eller via e-tjänst. Vid ägarbytet ska vattenmätaren läsas av och mätarställningen ska rapporteras till VA-huvudmannen. 7. VA-huvudmannen har rätt att begränsa eller avbryta leveransen av dricksvatten, spillvatten eller dagvatten när denne finner det nödvändigt. Det kan göras för att förebygga person- eller egendomsskada samt för reparation, ändring, kontroll eller annan åtgärd som berör VAhuvudmannens egna anläggningar eller anläggningar som är ihopkopplade med dessa. Vid planlagt leveransavbrott lämnar VA-huvudmannen på lämpligt sätt meddelande om detta. 8. VA-huvudmannens skyldigheter gäller endast inom verksamhetsområdena. 9. Fastighetsägaren har ansvar för alla VA-installationer på den egna fastigheten, fram till förbindelsepunkten. Inkoppling till den allmänna VA-anläggningen 10. Fastighetsägare som vill ansluta fastigheten till den allmänna VA-anläggningen ska göra en skriftlig anmälan (servisanmälan) till VA-huvudmannen. 11. Vid nyanslutning ska en nybyggnadskarta beställas av kommunen. Denna karta är giltig i 2 år. 12. VA-huvudmannen bestämmer förbindelsepunktens läge och hur denna ska kopplas till den allmänna VA-anläggningen. Ingen annan än VA-huvudmannen får göra inkopplingar på den allmänna VA-anläggningen om inte annat skriftligen har överenskommits. 13. Ingen får tillträde till VA-huvudmannens VA-ledningar och VA-anläggningar utan skriftlig tillåtelse. Överträdelse leder till polisanmälan. 3 [7]

30 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen Allmänt om dricksvatten 14. VA-huvudmannen levererar vatten till fastigheten och dess ägare har rätt att använda den allmänna dricksvattenanläggningen under förutsättning att gällande bestämmelser följs. 15. VA-huvudmannen är endast skyldig att leverera vatten av dricksvattenkvalitet för normal hushållsanvändning. VA-huvudmannen garanterar inte ett visst vattentryck eller att en viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. 16. Vatten som levereras genom allmän VA-anläggning får utnyttjas för värmeutvinning endast om skriftlig ansökan har godkänts av VA-huvudmannen. 17. Vid begränsad vattentillgång är fastighetsägare skyldig att reducera sin vattenförbrukning enligt VA-huvudmannens anvisningar. Vattenmätare 18. Vattenförbrukningen hos fastighetsägare och andra kunder fastställas genom mätning. Vattenmätare levereras av VA-huvudmannen och vattenmätaren förblir VA-huvudmannens egendom. VA-huvudmannen bestämmer vilken sorts mätare som ska användas. 19. Fastighetsägaren ska bekosta nödvändiga anordningar för uppsättning av mätare och sammankoppling med installationen i övrigt. Vattenmätaren ska vara monterad i en konsol. Om vattenmätaren redan är monterad utan konsol ska fastighetsägaren sätta upp en konsol i efterhand. Kranar och ventiler som sitter före och efter vattenmätaren är fastighetsägarens egendom och fastighetsägaren ska se till att dessa är i gott skick. Om en kran eller ventil går sönder, eller är så pass dålig att den riskerar att gå sönder, ska fastighetsägaren omedelbart byta ut den på egen bekostnad. Om VA-huvudmannen anser att en kran eller ventil är olämplig för ändamålet måste fastighetsägaren byta ut den på egen bekostnad. 20. Vattenmätarens placering ska vara godkänd av VA-huvudmannen. Vattenmätaren får inte byggas in och den ska vara väl tillgänglig så att VA-huvudmannens personal kan arbeta vid den enligt Arbetsmiljöverkets normer. 21. VA-huvudmannen har rätt att kostnadsfritt disponera platsen där vattenmätaren sitter och har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla mätaren. Fastighetsägaren är skyldig att ge VA-huvudmannen tillträde till fastigheten för att byta vattenmätaren enligt gällande intervaller eller om den av annan orsak behöver bytas. 22. Fastighetsägaren ska läsa av vattenmätaren och lämna mätarställningen till VA-huvudmannen minst en gång om året. Sprinkler 23. Om en fastighet önskar installera sprinkler ska ansökan göras till VA-huvudmannen på särskild blankett. VA-huvudmannen tar sedan beslut om sprinkler får kopplas in eller inte. 4 [7]

31 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Sprinkleranläggningen ska spolas igenom minst 2 gånger per år och det ska finnas skötselinstruktioner för anläggningen på plats. Användning av den allmänna spillvattenanläggningen Allmänt om spillvatten 24. VA-huvudmannen tar emot spillvatten från fastighet och dess ägare har rätt att använda den allmänna spillvattenanläggningen under förutsättning att gällande bestämmelser följs. 25. VA-huvudmannen är inte skyldig att ta emot spillvatten med egenskaper som avviker allt för mycket från hushållsspillvatten. I enskilda fall kan VA-huvudmannen medge utsläpp av avloppsvatten med annan sammansättning än hushållsspillvatten i den allmänna avloppsanläggningen. Det är VA-huvudmannen som bestämmer villkoren för vilka ämnen som får släppas ut och i vilken mängd. 26. Fastighetsägare får inte tillföra avloppet lösningsmedel, avfettningsmedel, färger, olja, bensin eller annan petroleumprodukt, fett i större mängd, läkemedel eller sura, frätande eller giftiga vätskor. Inte heller vätska, ämnen eller föremål som kan orsaka stopp, avlagring, vidhäftning, gasbildning eller explosion. Oavsiktligt utsläpp ska omedelbart anmälas till VA-huvudmannen. 27. Ånga eller varmvatten med högre temperatur än 45 C får inte tillföras i förbindelsepunkten. 28. Vatten som utnyttjats för värmeutvinning får avledas till den allmänna avloppsanläggningen endast om VA-huvudmannen godkänt en skriftlig ansökan. 29. Värmeuttag ur avloppsvatten får inte ske så att temperaturen i utsläppt avloppsvatten är lägre än temperaturen i det dricksvatten som VA-huvudmannen levererat. 30. Fastighetsägare får inte tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn utan att VAhuvudmannen godkänt en skriftlig ansökan. 31. Verksamheter som släpper ut mer fett än ett normalt hushåll (restauranger, caféer, gatukök, storkök och liknande) måste ha en fettavskiljare som ska vara rätt dimensionerad. Fettavskiljaren ska anmälas till VA-huvudmannen. Det ska finnas ett service- och tömningsavtal och en kopia av detta ska skickas till VA-huvudmannen. 32. Fastighetsägare som helt eller delvis använder eller upplåter fastighet till annat än bostadsändamål ska informera VA-huvudmannen om sådan verksamhet som kan påverka spillvattnet. Fastighetsägaren ska bekosta de provtagningar och analyser som VA-huvudmannen anser vara nödvändiga för kontroll av spillvattnet. VA-huvudmannen har rätt att kräva att fastighetsägaren för journal över verksamhet som påverkar spillvattnet och kontrollerar vattnet genom provtagningar och analyser. VAhuvudmannen anger hur journalföring och provtagningar ska göras. 33. Spillvatten får inte tillföras allmän ledning som är avsedd endast för dag- och dräneringsvatten. 5 [7]

32 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Lätt tryckavlopp (LTA) 34. Vid anslutning till allmänt tryckavloppssystem är det VA-huvudmannen som bestämmer antalet LTA-enheter, vilken sorts pump som ska användas och LTA-enhetens placering. LTA-enheten ska om möjligt placeras inom 2 meter från fastighetsgränsen. Det är VA-huvudmannen som tillhandahåller LTA-enheten inklusive instruktioner. Pumpen förblir VA-huvudmannens egendom. 35. Det är fastighetsägaren som ska gräva ned pumpstationen och utföra montering av allt utom själva pumpen. De instruktioner som finns för placering och montering måste följas. Det ska finnas ett larm som ger signal enligt instruktion. Larmet ska vara placerat så att det hörs eller syns tydligt inom hela fastigheten och det ska vara funktionsdugligt vid alla tillfällen. 36. När pumpstationen och larmet är på plats så är det VA-huvudmannen som besiktigar, levererar pumpen och till sist kopplar LTA-enheten till det allmänna tryckavloppssystemet. 37. VA-huvudmannen står normalt för service av pumpen. 38. Fastighetsägaren äger och sköter pumpstationen och ska bekosta en ny när det är nödvändigt. 39. Om fastighetsägaren genom bristande tillsyn eller på annat sätt orsakar skada på pumpen, ska fastighetsägaren svara för VA-huvudmannens kostnader för reparation. 40. VA-huvudmannen har rätt till kostnadsfritt tillträde och har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla LTA-enheten. 41. VA-huvudmannen har rätt att kräva farbar och halkskyddad väg fram till LTA-enheten. Finns inte farbar väg vid ett stopp/haveri svarar fastighetsägaren för att själv åtgärda problemet. Användning av den allmänna dagvattenanläggningen 42. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) gäller. Det vill säga att dagvattnet ska tas om hand inne på fastigheten. Dagvattnet får inte orsaka olägenhet för grannfastigheter. 43. Dag- och dräneringsvatten får inte tillföras spillvattenledning om inte VA-huvudmannen av särskilda skäl skriftligen medgivit undantag. 44. VA-huvudmannen äger rätten att ändra inkopplingen om det är nödvändigt och det är fastighetsägaren som ska stå för kostnaderna i ett sådant fall. 45. Oljeavskiljare samt sand- och slamfång i dagvattenbrunnar på fastighet/samfällighet ska kontrolleras och tömmas regelbundet så att de alltid uppfyller avsedd funktion. 46. VA-huvudmannen har rätt att kräva fördröjningsmagasin för att minska flödet till den allmänna dagvattenanläggningen. 6 [7]

33 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen För företag och andra aktörer: exploatering och nyetablering 47. Kommunens tekniska standard ska användas vid utbyggnad av VA-anläggningar. Den, för det aktuella tillfället, tekniska standarden finns på kommunens webbplats. 48. Ett separat VA-avtal ska upprättas mellan VA-huvudmannen och den aktör som ska exploatera. Detta ska ske i samband med att exploateringsavtal skrivs med kommunen. 7 [7]

34 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Avtal med Hågelbyparken AB (KS/2013:751) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner avtalet mellan kommunen och Hågelbyparken AB. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med Hågelbyparken AB upprättat ett förslag till avtal mellan kommunen och bolaget. Innehållet i avtalet överensstämmer i stort med tidigare avtal. En skillnad är dock att avtalet nu föreslås löpa på tre år i stället för som tidigare endast ett år. Mot den bakgrunden har en klausul tagits in i avtalet om att detta upphör att gälla om det under avtalsperioden skulle uppstå några förändringar i ägandet. Dessutom ingår en skrivning om att ersättningen under perioden ska räknas upp på samma sätt som nämnderna kompenseras för pris- och löneökningar. Uppdragsersättningen till bolaget för 2014 har beräknats till kronor vilket är en höjning med två procent jämfört med Enligt avtalet ska bolaget sköta anläggningen och erbjuda kommuninvånare tillgång till parken samt även bedriva en viss programverksamhet. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Expedieras till: - Kommunfullmäktige

35 Tilläggsyrkande Avtal med Hågelbyparken AB (KS/2013:751) Vi i BP bifaller kommunstyrelsens förslag till beslut i rubricerat ärende Därutöver yrkar vi att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt Hågelbyparken AB och kommunen att häva tidigare beslut om uppsägning av stallföreningens avtal för att istället förlänga detta med ettårsintervaller. I skrivelsen om avtal mellan kommunen och Hågelbyparken AB framkommer att avtalet i stort sätt är överensstämmande med tidigare avtal men dock med den skillnaden att avtalet nu ska löpa på tre år mot tidigare ett år. Hågelbyparken AB ansvara för drift och utveckling av anläggningen och den grundläggande inriktningen ska ligga fast vilket bl.a. innebär att Hågelbyparkens karaktär av öppen park- och trädgårdsanläggning ska bibehållas för att erbjuda kommuninvånarna tillgång till parken. Vi i BP anser att med en sådan skrivning innebär det även att stallföreningen bör ha tillgång till lokaler d v s Hågelbystallet för att kunna fortsätta med ridverksamheten, som förutom är en eftertraktad sport också är en typisk tjejsport. Därutöver måste stallet restaureras till vissa delar, vilket bör göras om avtalet i sig ska kunna följas. Hågelbyparken AB och kommunen har tidigare sagt upp avtalet med stallföreningen och begärt om en avflyttning senast i juni detta år. Vi ser inte att detta är en lösning varken för kommunen/hågelbyparken AB eller stallföreningen utan vi anser att det vore bättre att förlänga avtalet med stallföreningen i ettårsintervaller för att möjligen i ett senare skede finna andra former för ridverksamheten. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Sandra Foltas

36 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:751 Referens Rolf Gustafsson Mottagare Kommunstyrelsen Avtal med Hågelbyparken AB för perioden Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner avtalet mellan kommunen och Hågelbyparken AB. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med Hågelbyparken AB upprättat ett förslag till avtal mellan kommunen och bolaget. Innehållet i avtalet överensstämmer i stort med tidigare avtal, En skillnad är dock att avtalet nu föreslås löpa på tre år i stället för som tidigare endast ett år. Mot den bakgrunden har en klausul tagits in i avtalet om att detta upphör att gälla om det under avtalsperioden skulle uppstå några förändringar i ägandet. Dessutom ingår en skrivning om att ersättningen under perioden ska räknas upp på samma sätt som nämnderna kompenseras för pris- och löneökningar. Uppdragsersättningen till bolaget för 2014 har beräknats till kronor vilket är en höjning med två procent jämfört med Enligt avtalet ska bolaget sköta anläggningen och erbjuda kommuninvånare tillgång till parken samt även bedriva en viss programverksamhet. Niclas Johansson Tf Kommundirektör Rolf Gustafsson Chefscontroller Expedieras till Hågelbyparken AB Rolf Gustafsson, KLF Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post rolf.gustafsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

37 AVTAL mellan Botkyrka kommun (nedan kommunen) och Hågelbyparken AB (nedan bolaget). Nyttjanderättsupplåtelse Bolaget har nyttjanderätten till mark och byggnader enligt de villkor som anges i hyresavtal mellan bolaget och samhällsbyggnadsförvaltningen. Ansvarsfördelningen mellan bolaget och samhällsbyggnadsförvaltningen om underhåll av byggnader och mark framgår av bilaga 1. Bolaget har rätt att upplåta mark och byggnader i andra hand. En given utgångspunkt för sådana upplåtelser är att de ska ligga väl i linje med kommunens ambitioner och inte motverka nuvarande planer på en utveckling av området. Bolaget upplåter lokaler och mark för olika arrangemang på kommersiella villkor. Vill kommunen stödja arrangemang som genomförs av extern part skall särskilt avtal träffas om detta mellan kommunen och bolaget eller mellan kommunen och den externa parten. Investeringar Kommunen svarar för investeringar som krävs för att vidmakthålla en anläggnings funktion och investeringar där kommunen har ett eget intresse av att utveckla den aktuella anläggningen eller tillföra nya funktioner. Bolaget svarar för investeringar i inventarier och annan utrustning som krävs för att sköta Hågelbyparken. Bolaget svarar också för investeringar som är en konsekvens av att bolaget önskar utveckla eller förändra utnyttjandet av anläggningen. Samråd ska ske med kommunen och mer omfattande åtgärder kräver kommunens medgivande. Kommunen är beredd att, i första hand genom utlåning till bolaget, medverka i finansieringen av investeringar som bolaget självt önskar göra. En förutsättning är dock att de aktuella åtgärderna bedöms ge kostnadstäckning. Riktlinjer för verksamheten på anläggningen Hågelbyparken AB är en folkpark som utöver att sköta själva parken driver program, café, konferens och uthyrningsverksamhet. Verksamheten på anläggningen ska bedrivas enligt följande riktlinjer: Bolaget ansvarar för fortsatt drift och utveckling av anläggningen. Den grundläggande inriktningen av verksamheten ska ligga fast vilket bl.a.

38 innebär att Hågelbyparkens karaktär av öppen park- och trädgårdsanläggning ska bibehållas. För olika arrangemang och tjänster får dock avgifter tas ut. Ersättning Kommunen betalar en årlig ersättning för bolagets åtaganden enligt detta avtal om kronor exklusive moms (nivå 2014). För 2015 och 2016 ska ersättningen räknas upp med de procentsatser som tillämpas gentemot kommunens egna verksamheter. Uppdragsersättning betalas ut kvartalsvis i förskott. Vid en förändring av ägandet under avtalsperioden ska en reglering ske avseende uppdragsersättning som eventuellt utbetalts för perioden efter datumet för övertagandet. Giltighet Avtalstiden är 1 januari december Överläggningar mellan parterna för att klarlägga villkoren för ett fortsatt samarbete ska inledas senast under september Avtalet kan dock sägas upp av någon av parterna med en uppsägningstid på 6 månader eller den uppsägningstid som parterna kan enas om. Om väsentliga förändringar av förutsättningarna för detta avtal skulle uppstå kan parterna begära att delar av avtalet kan omförhandlas. Om bolagets ägarbild skulle förändras under avtalsperioden upphör avtalet automatiskt att gälla från tidpunkten för ägarförändringen. Avtalet blir giltigt när det godkänts av kommunfullmäktige och bolagets styrelse. Tumba den För Botkyrka kommunen För Hågelbyparken AB Katarina Berggren Mattias Jansson Tuva Lund Krister Kalte

39 Ansvarsfördelning underhåll bilaga 1 Drift Fastighetsägaren/hyresvärden ansvarar för driften av byggnadernas tekniska funktioner (värme, ventilation och elinstallationer). Drift innefattar tillsyn och skötsel av dessa funktioner inkl. storköken. Avhjälpande underhåll Fastighetsägaren/hyresvärden ansvarar för avhjälpande underhåll (akut underhåll). Långtidsplanerat underhåll Ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare/hyresvärd och hyresgäst följer vedertagen praxis enligt hyresgästhandboken. Undantag Bolaget ansvarar för markskötsel. Övrigt Då bolaget bedriver kommersiell verksamhet och som hyresvärd hanterar externa hyresgäster, måste fastighetsägaren ta särskild hänsyn till detta vid fel som påverkar förutsättningarna för att bedriva verksamhet i de förhyrda lokalerna. Fastighetskontorets förvaltare är den kontaktperson som hanterar bolagets ärenden.

40 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014: Ägardirektiv Hågelbyparken AB (KS/2014:138) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner ägardirektiv för Hågelbyparken AB. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ägardirektiv för Hågelbyparken AB. Detta ersätter tidigare ägardirektiv som omfattat både Hågelbyparken AB och Upplev Botkyrka AB. Ägardirektivet utgår ifrån en tänkt mall som ska kunna gälla för samtliga kommunens helägda bolag. Det som är speciellt utformade för Hågelbyparken AB är punkterna 1, 3, 4 och 5. Övriga punkter är tänkta att användas även för övriga bolag. I förhållande till tidigare ägardirektiv har vi nu föreskrivit att bolagen ska ha ett antal policydokument. Därutöver har vi på ett tydligare sätt beskrivit vilken information som bolagen ska lämna till kommunen. Syftet med detta är bl.a att stärka kommunstyrelsens möjligheter att fullfölja sin uppsiktsplikt över bolagen. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Expedieras till: - Kommunfullmäktige

41 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:138 Referens Rolf Gustafsson Mottagare Kommunstyrelsen Ägardirektiv för Hågelbyparken AB Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner ägardirektiv för Hågelbyparken AB. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ägardirektiv för Hågelbyparken AB. Detta ersätter tidigare ägardirektiv som omfattat både Hågelbyparken AB och Upplev Botkyrka AB. Ägardirektivet utgår ifrån en tänkt mall som ska kunna gälla för samtliga kommunens helägda bolag. Det som är speciellt utformade för Hågelbyparken AB är punkterna 1, 3, 4 och 5. Övriga punkter är tänkta att användas även för övriga bolag. I förhållande till tidigare ägardirektiv har vi nu föreskrivit att bolagen ska ha ett antal policydokument. Därutöver har vi på ett tydligare sätt beskrivit vilken information som bolagen ska lämna till kommunen. Syftet med detta är bl.a att stärka kommunstyrelsens möjligheter att fullfölja sin uppsiktsplikt över bolagen. Niclas Johansson Tf Kommundirektör Rolf Gustafsson Chefscontroller Expedieras till Hågelbyparken AB Rolf Gustafsson, KLF Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post rolf.gustafsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

42 1 [4] Ägardirektiv för Hågelbyparken AB (org. nr ) 1 Ägare Hågelbyparken AB ägs till 100 procent av Botkyrka kommun. Bolaget är en del av koncernen Botkyrka kommun och är därmed också ett redskap för kommunen att nå de mål och visioner som beslutats av kommunfullmäktige. 2 Kommunens direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller författning. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen och ska fastställas på bolagsstämman. 3 Grundläggande utgångspunkter Botkyrka kommun upplåter Hågelby gård med tillhörande markområden till bolaget. Bolaget ska mot en ersättning från kommunen sköta park och övrig mark på ett sätt som gör platsen till en attraktiv mötesplats för kommunens invånare och övriga besökare. Vidare ska man verka för att de byggnader som finns på området används för olika ändamål så att dessa utnyttjas på bästa sätt. Genom att erbjuda besökare en öppen och tillgänglig park ska bolaget bidra till att marknadsföra Hågelbyparken som utflyktsmål och Botkyrka kommun som besökskommun. 4 Verksamhetsinriktning Bolagets primära uppdrag är att driva och utveckla Hågelbyparken så att den kan fortsätta att vara en grön lunga för besökare. Utöver att driva dessa anläggningar ska bolaget ensamt eller tillsammans med andra parter utveckla och marknadsföra olika arrangemang och aktiviteter som attraherar olika åldersgrupper. Bolaget ska på olika sätt marknadsföra Botkyrka och de verksamheter som bedrivs av bolaget så att dessa på ett tydligt sätt kopplas samman med Botkyrka. Bolaget ska inom sin verksamhet verka för en miljömässigt hållbar verksamhet. Bolaget ska stimulera till och underlätta för intressenter i området och besökare att minska miljöpåverkan och bidra till en bättre miljö. BOTKYRKA KOMMUN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

43 BOTKYRKA KOMMUN 2 [4] Ekonomiska riktlinjer För det uppdrag som kommunen lagt på bolaget ska kommunen betala en uppdragsersättning till bolaget som bygger på de kostnader som bolaget har för att driva denna verksamhet. Storleken på ersättning ska regleras i ett avtal som träffas mellan kommunen och bolaget. För övriga verksamheter som bolaget bedriver förutsätter kommunen att samtliga kostnader täcks genom intäkter och att verksamheterna bedrivs inom ramen för gällande konkurrenslagstiftning. Finansiering Bolaget ska i sin finansiella hantering ingå i kommunens koncernkonto. Upplåning ska om inte särskilda skäl föreligger, ske genom kommunens internbank. Bolagets upplåningsram fastställs årligen av kommunfullmäktige i samband med beslutet om budget efter en framställan som görs av bolaget. Räntan som bolaget betalar för sin upplåning i internbanken ska grundas på en marknadsmässig prissättning och ger en kostnadstäckning för kommunens kostnader för upplåningen och de risker som kommunen tar. 6 Kommunal koncernredovisning, budget och verksamhetsplan Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan med strategiska mål för de närmaste tre åren och budget för nästkommande räkenskapsår. Fastställd verksamhetsplan och budget ska tillställas kommunen senast den 30 oktober. Bolaget ska till kommunen lämna de uppgifter som av kommunen bedöms som nödvändiga för upprättande av årsredovisning och delårsrapport i enlighet med de tidplaner som lämnas av kommunen. 7 Informationsskyldighet Information till kommunstyrelsen Bolaget ska fortlöpande hålla kommunstyrelsen väl informerad om bolagets verksamhet. Detta innebär att bolaget löpande ska översända följande handlingar till kommunstyrelsen. a) protokoll från bolagsstämma b) bolagets årsredovisning c) revisionsberättelse d) underlag for sammanställning av kommunens koncernredovisning e) redovisningar av verksamheten, utveckling och ekonomiska förhållanden per sista april och per sista augusti Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet gäller inte handling eller förhållande som är belagd med sekretess enligt gällande lagstiftning. Tillsammans med årsbokslut och delårsboksluten ska bolaget lämna rapport

44 BOTKYRKA KOMMUN 3 [4] angående måluppfyllelse och uppföljning av ägardirektiven samt det ekonomiska läget, i enlighet med kommunens instruktioner. Uppföljning av bolagets verksamhet Bolagets styrelse ska årligen göra en bedömning dels av hur bolaget har bedrivit verksamheten i förhållande till det ändamål som kommunfullmäktige lagt fast i bolagsordningen och dels i förhållande till de kommunala befogenheterna. Dessa bedömningar ska tas in i bolagets årsredovisning men även beslutas i styrelsen så att de kan överlämnas till kommunen senast den sista februari. Därutöver ska bolaget vid samma tillfälle lämna en särskild redogörelse för hur bolaget fullföljt sitt uppdrag som lämnats i kommunens ägardirektiv samt beskriva på vilket sätt man har bidraget till att uppnå de av kommunfullmäktige uppställda målen som bolaget är berörda av. Informationssammanträden Om kommunen så begär ska ordförande och VD efter att bolagets årsredovisning och revisionsberättelse lämnats till kommunen och i god tid innan bolagsstämman, anordna ett informationsmöte för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige. Vid detta möte, som ska äga rum i direkt anslutning till ett ordinarie fullmäktigesammanträde, ska representant for styrelsen och verkställande direktör närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. Vid mötet är styrelseledamot och verkställande direktör befriade från sådan tystnadsplikt som aktieägarna enligt aktiebolagslagen äger förfoga över. Bolaget ska årligen i samband med något av kommunstyrelsens sammanträden lämna information om bolagets verksamhet. 8 Underställningsplikt Bolaget ska få kommunfullmäktiges godkännande i följande fall: - bildande, förvärv eller avyttring av dotterbolag - förvärv eller försäljning av fastigheter - ändring av aktiekapital - förvärv av aktier i andra bolag - förändring av bolagets verksamhetsinriktning - övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt 9 Policydokument Bolaget ska ha policydokument inom följande områden: - Finanspolicy - Personalpolicy - Säkerhetspolicy

45 BOTKYRKA KOMMUN 4 [4] Informationspolicy - Miljöpolicy - Rese- och representationspolicy Kommunens fastställda policydokument inom de angivna områdena ska i tillämpliga delar även ligga till grund för bolagets policydokument. 10 Bolagsstämma Bolaget ska årligen senast före utgången av april månad hålla årsstämma. Dessa ägardirektiv har fastställts på bolagstämma den.

46 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:27 65 Ändring i aktieägaravtal - Stockholmsregionens Försäkring AB (KS/2014:27) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner förslaget till ändring av nu gällande aktieägaravtal. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunens representant på bolagsstämman att rösta för en förändring av aktieägaravtalet. Sammanfattning Styrelsen för Stockholmsregionens Försäkring AB har i en skrivelse till ägarkommunerna redovisat ett förslag till förändringar i paragraf 6 och 8 i nu gällande aktieägaravtal för bolaget. Förändringen i paragraf 8 syftar till att ge bolaget bättre möjligheter att ta hänsyn till fler faktorer än bara skaderesultatet vid premiesättningen i framtiden. Vi har från kommunens sida sedan starten av det gemensamma försäkringsbolaget framfört synpunkter på att t.ex. förebyggande riskarbete måste beaktas vid beräkningen av premierna för de olika kommunerna. Detta gör att vi från kommunledningsförvaltningens sida föreslår att kommunen ska godkänna den föreslagna ändringen. Förändringen i paragraf 6 är endast en ändring av hänvisningen till aktuellt lagrum varför den inte har någon praktisk betydelse. Den exakta lydelsen av de föreslagna förändringarna framgår av den sammanställning som lämnats till kommunen av SRF AB. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Expedieras till: - Kommunfullmäktige

47 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:27 Referens Rolf Gustafsson Mottagare Kommunstyrelsen Förslag till ändring i aktieägaravtalet för Stockholmsregionens Försäkrings AB Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Godkänna förslaget till ändring nu gällande aktieägaravtal Uppdra åt kommunens representant på bolagsstämman att rösta för en förändring av aktieägaravtalet Sammanfattning Styrelsen för Stockholmsregionens Försäkrings AB har i en skrivelse till ägarkommunerna redovisat ett förslag till förändringar i paragraf 6 och 8 i nu gällande aktieägaravtal för bolaget. Förändringen i paragraf 8 syftar till att ge bolaget bättre möjligheter att ta hänsyn till fler faktorer än bara skaderesultatet vid premiesättningen i framtiden. Vi har från kommunens sida sedan starten av det gemensamma försäkringsbolaget framfört synpunkter på att t.ex. förebyggande riskarbete måste beaktas vid beräkningen av premierna för de olika kommunerna. Detta gör att vi från kommunledningsförvaltningens sida föreslår att kommunen ska godkänna den föreslagna ändringen. Förändringen i paragraf 6 är endast en ändring av hänvisningen till aktuellt lagrum varför den inte har någon praktisk betydelse. Den exakta lydelsen av de föreslagna förändringarna framgår av den sammanställning som lämnats till kommunen av SRF. Niclas Johansson Tf kommundirektör Expedieras till Stockholmsregionens Försäkrings AB Marcus Qvennerstedt, KLF Niclas Johansson, KLF Rolf Gustafsson, KLF Rolf Gustafsson Chefscontroller Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post rolf.gustafsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

48 21 januari 2014 Till kommundirektören och registratorn i delägarkommunerna i Stockholmsregionens Försäkring AB: Botkyrka kommun Danderyds kommun Ekerö kommun Haninge kommun Huddinge kommun Järfälla kommun Lidingö stad Nacka kommun Norrtälje kommun Nynäshamns kommun Sollentuna kommun Solna stad Södertälje kommun Tyresö kommun Täby kommun Upplands Väsby kommun Vallentuna kommun Vaxholms stad Värmdö kommun Österåkers kommun Förslag till ändring i aktieägaravtalet för Stockholmsregionens Försäkring AB förtydligande Efter ett antal kontakter till följd av vårt tidigare memo från 10 januari 2014 angående aktieägaravtalet så har det blivit klart att vissa kommuner kommer att behöva bereda ärendet för kommunfullmäktige. För att underlätta hanteringen så vill vi härmed dels klargöra den omedelbara effekten av den föreslagna förändringen för respektive kommun och dels förse er med den faktiska texten för både det existerande och det förändrade aktieägaravtalet. Avtalsförändringen är föreslagen för att ge SRF bättre möjligheter att ta hänsyn till fler faktorer än bara skaderesultatet när vi sätter premier i framtiden. Det totala premiebehovet inom SRFs kollektiv kommer inte att påverkas som så, eftersom det är en avspegling av det totala skadeutfallet, men en rättvisare premiefördelning kan få till följd att risk management insatser prioriteras högre där detta behövs, vilket i sig kan leda till ett förbättrat utfall och därmed lägre premiekostnad för alla över tid. Vad gäller eventuell påverkan för respektive deltagande kommun så är det givetvis mycket svårt att förutse men förändringen kommer att medföra bättre förutsättningar att utvärdera varje enskild riskbild i förhållande till kollektivet och anpassa premiebehovet därefter. I ett scenario där en av delägarna har ett mångårigt bra skadeutfall men drabbas av en enskild storskada genom t.ex. en anlagd brand så måste vi med dagens modell höja premien över de följande tre åren. Med en modell som ger utrymme för att ta hänsyn till fler faktorer på en individuell bas så är det i ett sådant fall tänkbart att man inte bara automatiskt höjer utan ser till hela orsakssammanhanget och bedömer konsekvensen utifrån det. Sammanfattningsvis så är förändringen avsedd att ge bolaget större flexibilitet i värderingen av kollektivets olika delar och dessas premiepåverkan, allt i avsikt att få en så rättvis fördelning som möjligt vid varje givet tillfälle. Med vänlig hälsning, Tore Kalmeborg VD Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : Wallingatan Stockholm Sida 1 (7)

49 Aktieägaravtal i Stockholmsregionens Försäkring AB Ändringsförslag 2014 Förändrad text Befintlig text Ingress Detta avtal är ett aktieägaravtal mellan följande aktieägare i Stockholmsregionens Försäkring AB, Botkyrka kommun, Danderyds kommun, Ekerö kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Nykvarns kommun, Nynäshamns kommun, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Södertälje kommun, Tyresö kommun, Täby kommun, Upplands-Bro kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms stad, Värmdö kommun och Österåkers kommun. Dessa benämns gemensamt parterna i detta avtal. Avtalet och dess bilagor Avtalet består av detta huvudavtal samt följande bilagor: (Not: Ej bilagda till denna version). Bilaga 1 Bolagsordning för Stockholmsregionens Försäkring AB Bilaga 2 Aktieinnehavsförteckning För det fall handlingarnas innehåll inte överensstämmer med varandra har huvudavtalet företräde framför bilagorna. Bilagorna har inbördes företrädesordning enligt den ovanstående ordningen. 1 Bakgrund Parterna avser att bilda ett gemensamt försäkringsaktiebolag benämnt Stockholmsregionens Försäkring AB. Bolaget avser att under 2007 ansöka om koncession för försäkringsrörelse. Bolaget är i första hand avsett för parterna och deras bolag och stiftelser. Det gemensamma bolagets syfte är att långsiktigt och stabilt till så förmånliga villkor som möjligt meddela försäkring för kommunerna. Bolaget skall agera som inköpscentral för försäkring samt möjliggöra, underlätta och stöda effektiv kommunal riskhantering med avsikt att minska kommunens faktiska skadeutfall. 2 Mål och verksamhet Bolagets mål är att skapa förutsättningar för en långsiktig och stabil riskfinansiering, något som i sin tur stöder en effektiv kommunal riskhantering. Detta bidrar till att skapa trygga och säkra kommuner. Genom bolaget nås bl.a. en samlad inköpsstyrka på Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : Wallingatan Stockholm Sida 2 (7)

50 återförsäkrings-marknaden, något som över tiden ger fördelaktiga försäkringslösningar för delägarna. Parterna skall långsiktigt verka för att bolaget skall utgöra en attraktiv och stabil aktör på den internationella återförsäkringsmarknaden och sträva efter att tillföra hög kompetens inom försäkringsområdet åt bolaget. För fullgörande av bolagets åtaganden skall bolagets styrelse äga rätt att upphandla försäkringsservice, skadehantering och ekonomiadministration samt aktuariella, risktekniska och andra erforderliga specialisttjänster. Verksamheten skall bedrivas enligt de riktlinjer som framgår av verksamhetsplan för bolaget och antagen bolagsordning. Därutöver skall bolagsstämman fastställa direktiv och riktlinjer för styrelsen. Parterna förbinder sig gentemot varandra att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser som meddelas i detta avtal, vilket dem emellan skall gälla framför bolagsordningen. 3 Aktiekapital, aktieinnehav och övergång av aktie Stockholmsregionens Försäkring AB:s aktiekapital skall vid bildandet uppgå till ett belopp som motsvarar en (1) aktie per invånare i de aktieägande kommunerna. Som utgångspunkt för beräkningen används invånarantal per den 31 december Aktierna skall ha ett nominellt värde av 100 kronor/st. Aktiefördelningen vid bolagets bildande är fördelat enligt bilaga 2. Ägarfördelningen enligt bilaga 2 är beräknad på så sätt att varje kommun erhåller en (1) aktie per invånare i kommunen. Förfarande vid ändring av aktiefördelningen om part avser att sälja aktier i bolaget regleras genom hembudsklausul i 16 bolagsordningen Om ny kommun avser tillträda i bolaget som aktieägare skall parterna vara överens om detta. Om ny part tillträder som aktieägare i bolaget utan att annan part skall frånträda som aktieägare krävs för att upprätthålla principen om fördelning av aktier i förhållande till invånarantal hos respektive aktieägande kommun att bolaget emitterar nya Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : Wallingatan Stockholm Sida 3 (7)

51 aktier genom riktad emission eller att samtliga aktieägare avyttrar viss del av innehavda aktier till nytillträdande aktieägare. För att underlätta ett sådant förfarande och då fördelningen är en (1) aktie per invånare i respektive kommun skall bolaget i första hand genom riktad emission erbjuda tillträdande part nya aktier i bolaget i enlighet med invånarantalsprincipen. Beslut om ändring av bolagets aktiekapital för uppfyllande av försäkringsrättsliga solvenskrav skall fattas av bolagsstämman i enlighet med vid var tid gällande författningsbestämmelser. Parterna skall bära sin respektive andel av bolagsbildningskostnader och övriga initialkostnader. Om ny aktieägare skall tillträda skall denna svara för kostnaderna kring tillträdandet. Parterna deltar i detta aktieägaravtal med samtliga aktier, som vederbörande har och i framtiden kan komma att förvärva i bolaget. 4 Pantsättning Aktieägare får ej pantsätta eller ställa ut option på sina aktier i bolaget. Aktieägare får inte heller på annat sätt inskränka rådigheten över sina aktier utan övriga parters samtycke. 5 Bolagets styrelse Enligt 6 bolagsordningen skall bolagets styrelse bestå av lägst fem (5) och högst nio (9) ledamöter. Minst en ledamot skall vara försäkringssakkunnig. Till ordförande och vice ordförande för styrelsen skall utses andra ledamöter än den särskilt försäkringssakkunnige ledamoten. Parterna emellan skall jäv inte anses föreligga vid behandling av frågor i styrelsen, som rör förhållanden mellan Stockholmsregionens Försäkring AB och en aktieägare enbart på den grund att styrelseledamot är anställd eller förtroendevald hos berörd aktieägare. Val, som skall förrättas av bolagsstämman, skall beredas av en valberedning bestående av fem ledamöter. I beredningens arbete skall eftersträvas att bolagsstyrelsens sammansättning präglas av, utöver vad som stadgas ovan, hänsyn till att styrelsen är representativ för aktieägarna med avseende på kommunstorlek och förutsättningar i övrigt. Valberedningen kan men behöver inte föreslå förtroendevalda och tjänstemän i ägarkommunerna Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : Wallingatan Stockholm Sida 4 (7)

52 som styrelseledamot. 6 Styrelsebeslut Vid styrelsebeslut skall enighet eftersträvas. Kan inte enighet uppnås skall styrelsen hänskjuta frågan till bolagsstämman för prövning såvida inte beslutet är av sådan brådskande karaktär att hinder för ett sådant förfarande föreligger. Styrelsen skall särskilt iaktta bestämmelsen i 8 kap 21 i ABL (aktiebolagslagen 2005:551) att beslut ej får fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling. (Not: Textändringen avser endast en uppdaterad lagreferens). 8 Försäkringsresultat och andel i tillgångar och skulder. Den individuella premien för parternas olika försäkringsslag och risktyper skall fastställas inför varje förnyelse i enlighet med en modell som återspeglar kollektivets strävan att uppnå självkostnad över tiden för det faktiska skadeutfallet samt en rättvis fördelning av denna kostnad mellan parterna. Premiemodellen skall därför minst reflektera skadeutfallet över en jämförelseperiod, mätbara förändringar i riskhanteringsarbetet samt individuella och försäkringsspecifika riskfaktorer. Särskilda villkor kan fastställas för försäkringar som uppvisar en onormal utveckling eller som är av ett sådant speciellt slag eller särskild underliggande risktyp att de bör särbehandlas från kollektivet. Det åligger styrelsen att fastställa de övergripande parametrar som modellen skall ta hänsyn till och redovisa bakgrund och resultat av modellen för årsstämman. Varje aktieägares andel i bolagets tillgångar och skulder beräknas med samma andel som andelen ägda aktier. Bolagsstämman beslutar vid varje stämma om disposition av bolagets eventuella vinstmedel (se 16 Under bolagets första verksamhetsår skall styrelsen utses av Kommunförbundet Stockholms Län då denna organisation är stiftare av bolaget. 6 Styrelsebeslut Vid styrelsebeslut skall enighet eftersträvas. Kan inte enighet uppnås skall styrelsen hänskjuta frågan till bolagsstämman för prövning såvida inte beslutet är av sådan brådskande karaktär att hinder för ett sådant förfarande föreligger. Styrelsen skall särskilt iaktta bestämmelsen i 8 kap 11 i FRL (försäkringsrörelselagen 1982:713) att beslut ej får fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling. 7 Revision Bolagets revisor skall vara auktoriserad. Revisorn väljs på ordinarie bolagsstämma för den tid som anges i bolagsordningen. 8 Försäkringsresultat och andel i tillgångar och skulder. Den individuella premien för de försäkrade kommunerna skall fastställas årligen inför varje förnyelse enligt en av parterna fastställd modell. Modellen innebär i princip att premien är utfallsberoende och beräknas på ett rullande treårigt genomsnitt. Varje inträffad skada påverkar därigenom under det år den inträffar och ytterligare två år. Därefter rullar den bort. Modellen skall tillämpas redan från och med första året. Premien beror av en jämförelse mellan en del av premien, den s.k. jämförelsepremien, och skadeutfallet. Parterna skall fastställa den del av premien som skall vara jämförelsepremie. Resten av premien benämns förbehållspremie. Skadeutfallet beräknas som summan av utbetald ersättning och gjorda avsättningar för kommande utbetalningar. Relationen mellan utfall och jämförelsepremie grundar tillägg (malus) eller avdrag (bonus) på premie till nästföljande år. Ändringen av premien från ett år till ett annat skall begränsas till ett procenttal som fastställs av parterna. Per 1 januari 2014 är modellen kompletterad med en totalnivåfaktor Tn som vid behov tillämpas för att justera den sammanlagda premienivån inom en Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : Wallingatan Stockholm Sida 5 (7)

53 bolagsordningen). Parterna är överens om att inte åberopa regeln minoritetsbegärd utdelning enligt 18 kap 11 ABL. försäkringsklass. Denna faktor skall tillämpas restriktivt och lika för alla deltagare. (Not: denna text lades till vid bolagsstämman 2013 men dokumenterades inte i ett nytt underskrivet avtal). Detaljerna i modellen fastställs från tid till annan av parterna vid bolagsstämman. Styrelsen kan från tid till annan besluta om särskilda villkor för försäkringar som redovisar en onormal utveckling. Varje aktieägares andel i bolagets tillgångar och skulder beräknas med samma andel som andelen ägda aktier. Bolagsstämman beslutar vid varje stämma om disposition av bolagets eventuella vinstmedel (se 15 bolagsordningen). Parterna är överens om att inte åberopa regeln minoritetsbegärd utdelning enligt 10 kap 3 andra stycket FRL. 9 Ekonomiska föreskrifter Stockholmsregionens Försäkring AB skall följa försäkringsavtalslagens och försäkringsrörelselagens krav på ekonomisk hantering. Parterna är överens om att Stockholmsregionens Försäkring AB inte skall äga rätt att ingå borgen eller förvärva fast egendom. Budget för Stockholmsregionens Försäkring AB skall årligen upprättas och fastställas av styrelsen. Om Stockholmsregionens Försäkring AB anlitar part för arbete eller tjänster gäller som förutsättning att skriftligt avtal upprättas på marknadsmässiga villkor. Budget för kommande verksamhetsår skall fastställas senast 30 november. 10 Beslut på bolagsstämman En av grundtankarna i samband med bildandet av detta försäkringsbolag är att varje aktieägare skall ha lika stort inflytande över bolaget. Mot bakgrund av detta är parterna överens om att i samband med bolagsstämma genom röstning där varje part har en röst komma överens om hur de som aktieägare som är representerade på stämman skall rösta i varje fråga. På så sätt kommer varje aktieägare att få lika stort inflytande över bolaget oavsett aktieinnehav. 11 Avtalstid Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : Wallingatan Stockholm Sida 6 (7)

54 Detta avtal gäller från och med bolagets bildande och så länge part är aktieägare i bolaget. 12 Väsentliga förändringar Om väsentlig förändring av verksamheten eller förutsättningarna för denna inträffar, äger en part rätt att påkalla förhandlingar om villkoren i detta avtal. Om sådan förhandling påkallas av part är övriga parter skyldiga att inom två månader delta i sådan förhandling. Part som önskar påkalla förhandling enligt denna paragraf skall skriftligen meddela övriga parter samt styrelsen för bolaget. I påkallandeskriften skall de skäl part åberopar för påkallande av förhandling enligt denna paragraf anges. 13 Inlösen av aktier Om part vill lämna bolaget utan att hembudskyldig köpare finns skall part erbjuda övriga parter möjlighet att inlösa lämnande parts aktier. Om dessa inte önskar begagna sin rätt till inlösen skall parterna om annan överenskommelse inte kan nås verka för att bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation. I det fall som lämnande part avser att sälja sina aktier under en löpande försäkringsperiod har bolaget rätt, men ej skyldighet, att säga upp lämnande parts försäkringsavtal i bolaget per försäljningsdagen för aktieinnehavet. Dock kvarstår bolagets skyldigheter och rättigheter enligt berörda försäkringsavtal för den tid som dessa varit i kraft. 14 Tvist Tvist angående tillkomsten, tolkningen, tillämpningen eller giltigheten av detta avtal skall, om parterna inte på annat sätt kommer överens, slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler för förenklat skiljeförfarande. Parterna är överens om att Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut skall utse skiljeman. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm. Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : Wallingatan Stockholm Sida 7 (7)

55

56

57

58 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014: Avtal med Kungliga musikhögskolan (KS/2014:148) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner förslaget till avtal mellan Kungl. Musikhögskolan och Botkyrka kommun. Sammanfattning Parterna skrev 2003 ett avtal för att reglera samverkan mellan Botkyrka kommun och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Ett nytt avtal tecknades 2006 och Sedan 2012 har samarbetet varit avtalslöst men parterna har nu sett behov av ett förnyat avtal. Avtalet har resulterat i ett långsiktigt utvecklingsarbete som har tillfört Botkyrka värden i form av aktiviteter, events, utbildningar, kompetensutveckling, Botkyrkas kulturella allemansrätt för elever, forskning och mycket mer. Exempel på konkreta aktiviteter som har genomförts är fortbildningar för förskolepersonal och lärare i metoder för att använda musik och rytmik i sin undervisning, den yrkesförberedande utbildningen YMU med elever från Botkyrka och regionen, större event som Symfoniorkestern i Hallunda och Jazzveckor samt det stora körverket Carmina Burana som engagerade 100- tals körsångare i Botkyrkahallen med en sammanlagd publik på över personer. En projektledare var under åren knuten till avtalet och fungerade som en sammanbindande länk mellan de båda organisationerna men idag är bedömningen att respektive organisation klarar att hålla samordningen inom den egna administrationen. Resurser kopplade till avtalet har varit kr från respektive part. Från och med januari kommer Kungl. Musikhögskolans del att räknas i form av egen arbetstid samt i hög grad subventionerad verksamhet. Detta på grund av det budgetsystem som högskolorna ålagts att följa. Från Botkyrkas sida

59 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:148 kommer kr att tillföras avtalet samt arbetstid från framförallt kulturoch fritidsförvaltningen. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Expedieras till: - Kommunfullmäktige

60 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [2] kultur och fritidsförvaltningen Referens Pernilla Hellman Mottagare Kommunstyrelsen Avtal samverkan mellan Botkyrka kommun och Kungl. Musikhögskolan Beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget till avtal mellan Kungl. Musikhögskolan och Botkyrka kommun. Sammanfattning Parterna skrev 2003 ett avtal för att reglera samverkan mellan Botkyrka kommun och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Ett nytt avtal tecknades 2006 och Sedan 2012 har samarbetet varit avtalslöst men parterna har nu sett behov av ett förnyat avtal. Avtalet har resulterat i ett långsiktigt utvecklingsarbete som har tillfört Botkyrka värden i form av aktiviteter, events, utbildningar, kompetensutveckling, Botkyrkas kulturella allemansrätt för elever, forskning och mycket mer. Exempel på konkreta aktiviteter som har genomförts är fortbildningar för förskolepersonal och lärare i metoder för att använda musik och rytmik i sin undervisning, den yrkesförberedande utbildningen YMU med elever från Botkyrka och regionen, större event som Symfoniorkestern i Hallunda och Jazzveckor samt det stora körverket Carmina Burana som engagerade 100-tals körsångare i Botkyrkahallen med en sammanlagd publik på över 2000 personer. En projektledare var under åren knuten till avtalet och fungerade som en sammanbindande länk mellan de båda organisationerna men idag är bedömningen att respektive organisation klarar att hålla samordningen inom den egna administrationen. Resurser kopplade till avtalet har varit 300 tkr från respektive part. From januari kommer Kungl. Musikhögskolans del att räknas i form av egen arbetstid samt i hög grad subventionerad verksamhet. Detta pga det budgetsystem som högskolorna ålagts att följa. Från Botkyrkas sida kommer 300 tkr att tillföras avtalet samt arbetstid från framförallt kultur och fritidsförvaltningen. KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post pernilla.hellman@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

61 BOTKYRKA KOMMUN kultur och fritidsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [2] Pernilla Hellman Förvaltningschef

62 Avtal för samverkan mellan Botkyrka kommun och Kungl. Musikhögskolan ) Bakgrund Parterna skrev 2003 ett avtal för att reglera samverkan mellan Botkyrka kommun och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH). Ett nytt avtal tecknades 2006 och Sedan 2012 har samarbetet varit avtalslöst men parterna har nu sett behov av ett förnyat avtal. 2) Gemensam värdegrund Samverkan bygger på en gemensam värdegrund, att verka för ett demokratiskt, jämställt och hållbart samhälle utifrån en övergripande vision: Botkyrka kommun och Kungliga Musikhögskolan förenas i synsättet att kultur, upplevelser och utbildning/lärande är viktiga och avgörande faktorer i en samhällsutveckling som skapar identitet för individer och grupper med olika bakgrunder och kompetenser. De båda parternas framgångrika och positiva erfarenheter utgör en kraftfull plattform för gemensam utveckling av nya pedagogiska och konstnärliga metoder, verksamheter och projekt. 3) Mål och syfte Det övergripande målet med detta avtal är att stärka Botkyrka som en spännande kulturkommun att bo, leva och verka i samt att stärka Borkyrkabornas tillgång till att uppleva och utöva musik. Samverkan kommer att gagna medborgarna i kommunen genom ett ökat utbud av musikupplevelser och möjligheter till delaktighet samt de båda parternas organisationer genom kunskapsutveckling och utbyte 4) Innehållet i samverkan mellan parterna a) Samverkan skall utgå från och tillföra kvalitet i parternas huvuduppdrag. Samverkan ses som en långsiktig utvecklingsprocess b) De fyra områden som samverkan ska utgå ifrån är: Verksamhetsutveckling och breddad rekrytering till högre konstnärlig utbildning. Framförallt genom den gemensamma högskoleförberedande musikutbildningen Fortbildning och kompetensutveckling för personal Samverkan kring programverksamhet och event som visar musikens möjligheter olika publikgrupper i Botkyrka. Kunskapsutveckling och praktik kring pedagogiska metoder för musikundervisning. BOTKYRKA KOMMUN 1 [2] Kultur- och fritidsförvaltningen

63 5) Struktur och resurser a) Samverkan styrs av gällande lagar och förordningar och parternas långsiktiga planer och strategier. b) Parterna öppnar för andra aktörer att delta i gemensamma verksamheter och projekt. c) Mål för avtalsområdena samt uppföljning sker genom respektive parts egen styrmodell såsom ettårsplan och/eller handlingsplan. d) En samverkansgrupp bestående av representanter för båda parter träffas minst 4 gånger per år och följer upp det gemensamma arbetet samt sammanställer en årsrapport med genomförda aktiviteter. Redovisningen ska ske årligen och kopplas till en årlig handlingsplan. e) Respektive part går in med befintliga resurser från sin verksamhet såsom tjänstemäns arbetstid, administrativt och tekniskt stöd för att kunna genomföra den verksamhet som samverkan mellan Botkyrka kommun och Kungl. Musikhögskolan innebär. f) Avtalet gäller t o m Därefter förlängs avtalet med ett år i taget om inte någon av parterna säger upp avtalet senast sex månader innan avtalsperiodens slut. Tumba den / 2013 Stockholm den / 2013 Katarina Berggren Botkyrka kommun Cecilia Rydinger Alin Kungl. Musikhögskolan i Stockholm BOTKYRKA KOMMUN 2 [2] Kultur- och fritidsförvaltningen

64 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Antagande av Alby stadsbyggnadsidé (KS/2013:263) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar stadsbyggnadsidén Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att markanvisa tre delområden i Alby samt upprätta ramavtal och plankostnadsavtal för dessa. Ett därefter följande uppdrag är att kommunledningsförvaltningen tillsammans med Botkyrkabyggen förbereder ett planuppdrag för ytterligare ett delområde i Alby på Botkyrkabyggens mark. Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utreda möjligheterna till en temporär användning av Albyskolans tomt fram till dess Albyvägen sänks. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till en ny stadsbyggnadsidé för Alby, Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling. Stadsbyggnadsidén visar hur stadsdelen Alby kan utvecklas gradvis genom förnyade gator och parker, bättre kopplingar till omgivningen, ett rustat centrum och förtätningar med ny bebyggelse. Stadsbyggnadsidén ger också riktlinjer för efterföljande planering. Samhällsbyggnadsnämnden godkände idén och lämnade ärendet vidare till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade att sända förslaget till ny stadsbyggnadsidé på extern remiss till berörda myndigheter och aktörer. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt synpunkterna i Remissredogörelse Framtid Alby stadsmiljö i utveckling.

65 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:263 Stadsbyggnadsidén har därefter bearbetats utifrån inkomna synpunkter. Den sammantagna slutsatsen av remissrundan är att stadsbyggnadsidéns övergripande drag får stöd. Samtliga remissinstanser är positiva till Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling. Synpunkterna från remissinstanserna har lett till mindre omfattande förtydliganden och kompletteringar. I samband med att samhällsbyggnadsnämnden lämnade över stadsbyggnadsidén till kommunstyrelsen fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att se över frågan om Albyvägens eventuella sänkning över torget. Förslaget, som nu ingår i stadsbyggnadsidén, är att vägen sänks över torget om ungefär 15 år, i samband med att nuvarande konstruktion har tjänat ut. Nästa steg i arbetet är att kommunledningsförvaltningen genomför en markanvisning för tre områden i Alby samt tecknar ramavtal och plankostnadsavtal för dessa. I samband med att avtalen blir godkända lämnas planuppdrag. Kommunstyrelsen ger i uppdrag till kommundirektören att utreda möjligheterna till en temporär användning av den västra delen av Albyskolans tomt fram till att Albyvägen sänks. Klimat- och planeringsberedningens har behandlat ärendet Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Yrkande Gabriel Melki (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Särskilt yttrande Jimmy Baker (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

66 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 67 Antagande av Alby stadsbyggnadsidé Vi tycker det är bra att Alby stadsbyggnadsidé äntligen ser ut att nu kunna bli verklighet, men vi måste samtidigt påpeka att det har tagit alldeles för lång tid att komma hit i processen. Botkyrka kommun behöver fler skattebetalare. Grunden för fler skattebetalare är att kommunen genom ett utvecklat och framtidsanpassat bostadsförsörjningsprogram erbjuder möjligheter för enskilda och familjer att välja sin boendeform. Mark bör avsätts för etablering av byggnation av villor och radhus. Lägenhetsbeståndet måste få utvecklas efter olika behov och önskemål. Var och en måste kunna välja om man vill äga eller hyra sin lägenhet. Det kommunala bostadsmonopolet måste förändras så att ännu fler hyresvärdar etablerar sig i kommunen. Nya hyresbostäder måste byggas för att tillförsäkra nya generationer framtidsanpassade och ändamålsenliga bostäder. För att möjliggöra ett ökat bostadbyggande måste förtätningar i befintliga bostadsområden prioriteras och då geografsikt kopplas till den kollektivtrafikmässiga infrastrukturen. Trängseln i det allmänna vägnätet, som Hågelbyleden förbi Alby, är påtaglig. Det är därför centralt att fler ges möjligheten att välja kollektivtrafiken för att förflytta sig mellan bostad arbetsplats dagligvaruhandel. Samtidigt är det viktigt att ha närhet till natur- och grönområden, oavsett var i kommunen man bor. För att öka valfriheten i valet av bostad är det viktigt att det finns tillgång till byggklara tomter och att det finns en tomtkö att ansluta sig till. Byggklara tomter för nyproduktion måste kunna erbjudas i alla våra kommundelar, även i Alby. Vi vill också verka för att det ska byggas fler behovsanpassade och billiga studentbostäder och då i kollektivtrafiknära lägen, som i närheten av Albys T-banestation. Det finns exempel från andra kommuner där man har lyckats bygga små, ändamålsenliga lägenheter, med kokvrå och WC/dusch, men med ett gemensamt kök och förvaring i korridor och cykelparkering på balkongen. Vi vill särskilt pröva förutsättningarna för exploateringar i sjönära lägen, som vid de västra delarna av Alby- och Tullingesjön. Vi tror att detta skulle attrahera fler med stark ekonomi att välja Botkyrka som bosättningsort. Miljonprogrammen måste till stora delar renoveras och omdanas, framförallt i de norra kommundelarna. Detta kan moderat bostadspolitik förverkliga genom ombildningar och försäljningar av vissa fastigheter. Kanske måste även rivning av vissa fastigheter övervägas.

67 Dessa är åtgärder som skall bidra till förnyelse och en välbehövlig förändring av gatubilden. Botkyrka kommun skulle behöva en uppgradering av det allmänna rummet. Detta måste ske genom ett aktivt arbete med gestaltningsfrågor. I hela kommunen finns det gator, vägar, torg, rondeller, korsningar, gångstråk och cykelvägar som inte bara skall fylla en praktisk funktion utan också skulle kunna göras om till trygga, vackra och trivsamma platser., Med hjälp av grönska, konstnärlig utsmyckning, strategisk belysning och annorlunda utformning skulle detta kunna förverkligas. Vi ser gärna en utveckling där området mellan Fittja-Alby-Slagsta utvecklas till en stadsmiljö, med en överdäckning av E4:an som en tänkbar väg för att förverkliga detta. Tillskapandet av förutsättningar för utvecklande av stadsmiljöer som tål att jämföras med innerstan är viktigt. Men vi behöver också planera för att bygga ihop våra stadsdelar/kommundelar. Ett framtida exempel skulle kunna vara att runt Tullingesjön bygga ihop Hamringe med Alby och Tullinge. I den här typen av strandnära lägen bör fokus ligga på bostadsexploateringar, med t.ex. villor, radhus och låga flerfamiljshus. Jimmy Baker Yngve RK Jönsson Stina Lundgren

68 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Klimat- och planeringsberedningen DnrKS/2013:263 5 Stadsbyggnadsidé för Alby - antagande (KS/2013:263) Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar stadsbyggnadsidén Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att markanvisa tre delområden i Alby samt upprätta ramavtal och plankostnadsavtal för dessa. Ett därefter följande uppdrag är att kommunledningsförvaltningen tillsammans med Botkyrkabyggen förbereder ett planuppdrag för ytterligare ett delområde i Alby på Botkyrkabyggens mark. Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utreda möjligheterna till en temporär användning av Albyskolans tomt fram till dess Albyvägen sänks. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till en ny stadsbyggnadsidé för Alby, Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling. Stadsbyggnadsidén visar hur stadsdelen Alby kan utvecklas gradvis genom förnyade gator och parker, bättre kopplingar till omgivningen, ett rustat centrum och förtätningar med ny bebyggelse. Stadsbyggnadsidén ger också riktlinjer för efterföljande planering. Samhällsbyggnadsnämnden godkände idén och lämnade ärendet vidare till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade att sända förslaget till ny stadsbyggnadsidé på extern remiss till berörda myndigheter och aktörer. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt synpunkterna i Remissredogörelse Framtid Alby stadsmiljö i utveckling.

69 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Klimat- och planeringsberedningen Dnr KS/2013:263 Stadsbyggnadsidén har därefter bearbetats utifrån inkomna synpunkter. Den sammantagna slutsatsen av remissrundan är att stadsbyggnadsidéns övergripande drag får stöd. Samtliga remissinstanser är positiva till Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling. Synpunkterna från remissinstanserna har lett till mindre omfattande förtydliganden och kompletteringar. I samband med att samhällsbyggnadsnämnden lämnade över stadsbyggnadsidén till kommunstyrelsen fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att se över frågan om Albyvägens eventuella sänkning över torget. Förslaget, som nu ingår i stadsbyggnadsidén, är att vägen sänks över torget om ungefär 15 år, i samband med att nuvarande konstruktion har tjänat ut. Nästa steg i arbetet är att kommunledningsförvaltningen genomför en markanvisning för tre områden i Alby samt tecknar ramavtal och plankostnadsavtal för dessa. I samband med att avtalen blir godkända lämnas planuppdrag. Kommunstyrelsen ger i uppdrag till kommundirektören att utreda möjligheterna till en temporär användning av den västra delen av Albyskolans tomt fram till att Albyvägen sänks. Klimat- och planeringsberedningens förslag till beslut innebar en justering i tjänstemannaförslaget till beredningen.

70 TJÄNSTESKRIVELSE 1[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:263 Referens Hannes Flemming Mottagare Kommunstyrelsen Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar stadsbyggnadsidén Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att markanvisa tre delområden i Alby samt upprätta ramavtal och plankostnadsavtal för dessa. Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utreda möjligheterna till en temporär användning av Albyskolans tomt fram till dess Albyvägen sänks. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till en ny stadsbyggnadsidé för Alby, Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling. Stadsbyggnadsidén visar hur stadsdelen Alby kan utvecklas gradvis genom förnyade gator och parker, bättre kopplingar till omgivningen, ett rustat centrum och förtätningar med ny bebyggelse. Stadsbyggnadsidén ger också riktlinjer för efterföljande planering. Samhällsbyggnadsnämnden godkände idén och lämnade ärendet vidare till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade att sända förslaget till ny stadsbyggnadsidé på extern remiss till berörda myndigheter och aktörer. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt synpunkterna i Remissredogörelse Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Stadsbyggnadsidén har därefter bearbetats utifrån inkomna synpunkter. Den sammantagna slutsatsen av remissrundan är att stadsbyggnadsidéns övergripande drag får stöd. Samtliga remissinstanser är positiva till Framtid Alby - Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post lars.olson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

71 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:263 stadsmiljö i utveckling. Synpunkterna från remissinstanserna har lett till mindre omfattande förtydliganden och kompletteringar. I samband med att samhällsbyggnadsnämnden lämnade över stadsbyggnadsidén till kommunstyrelsen fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att se över frågan om Albyvägens eventuella sänkning över torget. Förslaget, som nu ingår i stadsbyggnadsidén, är att vägen sänks över torget om ungefär 15 år, i samband med att nuvarande konstruktion har tjänat ut. Nästa steg i arbetet är att kommunledningsförvaltningen genomför en markanvisning för tre områden i Alby samt tecknar ramavtal och plankostnadsavtal för dessa. I samband med att avtalen blir godkända lämnas planuppdrag. Kommunstyrelsen ger i uppdrag till kommundirektören att utreda möjligheterna till en temporär användning av den västra delen av Albyskolans tomt fram till att Albyvägen sänks. Ärendet Stadsbyggnadsidén är ett led i genomförandet av Albys utvecklingsprogram, Framtid för Alby, som kommunfullmäktige antog våren Programmet lägger fast fem huvuduppgifter för hållbar utveckling i Alby: Skapa en bra uppväxtmiljö för flickor och pojkar Skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män Förnya stadsmiljön Utveckla Albys identitet Pröva nya arbetsformer i kommunen Att förnya stadsmiljön, med stöd av en ny stadsbyggnadsidé, är därmed en del av kommunens utvecklingsarbete med Alby. Kommunstyrelsen gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en ny stadsbyggnadsidé för Alby. Nämnden överlämnade förslaget till stadsbyggnadsidé till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade att sända förslaget på extern remiss. Remisstiden pågick till En sammanställning av inkomna synpunkter finns i bilaga, Remissredogörelse Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Bakgrund

72 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:263 Vad är en stadsbyggnadsidé och hur ska den användas? Stadsbyggnadsidén har i första hand fyra användningsområden: Ge en bild av framtidens Alby hur stadsdelen kan förändras och utvecklas Fungera som planeringsunderlag för kommande detaljplaner i Alby Ge riktlinjer för kommunens framtida verksamhet och investeringar i Alby som påverkar fysisk planering och byggande Marknadsföra Alby för byggherrar och andra intressenter inför nya byggprojekt Arbetet med stadsbyggnadsidén Arbetet med stadsbyggnadsidén har pågått under tre år. Arbetet har genomförts av samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen och Botkyrkabyggen. Processen har bland annat omfattat två omgångar av medborgardialog, först med ett antal referensgrupper och senare med bredare medverkan. Utöver detta har kunskap, erfarenheter och åsikter också hämtats från den kommunala organisationen i sin helhet, genom en intern remisskonferens och från andra aktörer, som fastighetsägare, byggherrar och organisationer. Arbetet har också innehållit fyra fördjupande studier av olika områden i Alby samt en extern remiss. Arbetsprocessen beskrivs mer utförligt i samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse , se bilaga med samma namn. Framtid Alby stadsmiljö i utveckling - förslaget i korthet Förslaget till ny stadsbyggnadsidé kan i korthet sammanfattas i följande punkter: Utrymme skapas för cirka 2000 nya bostäder som kompletterar det befintliga bostadsutbudet i termer av upplåtelseform och gestaltning. Alby knyts ihop bättre med Eriksberg. Albyvägen görs om till en gata med trottoarer kantad av bebyggelse. Centrum förnyas och kompletteras med fler bostäder, verksamheter och handel. Stranden görs mer tillgänglig. Trafiksepareringen luckras upp till en del och gatustrukturen förnyas. Albyvägen sänks ner över torget Redogörelse av remissen Stadsbyggandsidén var på en remissrunda under maj till juni Totalt inkom sex yttranden där fem av yttrandena innehåller synpunkter eller upplysningar angående förslaget. En del synpunkter är relevanta först i ett senare planeringsskede och har därför inte föranlett ändringar i stadsbygg-

73 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:263 nadsidén. En redogörelse av samtliga synpunkter och hur kommunen förhåller sig till dem finns i bilaga Remissredogörelse Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Samtliga yttranden finns i sin helhet registrerade i KS 2013:263. En övergripande synpunkt på stadsbyggandsidén är vilken formell status stadsbyggandsidén har i förhållande till plan- och bygglagen. Länsstyrelsen efterfrågar vilka motiv som ligger bakom den föreslagna bostadsutvecklingen och vad ambitionsnivån grundar sig på. De vill se en redogörelse av hur stadsbyggnadsidén förhåller sig till andra planeringsdokument. Trafikverket framhåller att en ny sträckning av Hågelbyleden väster om Eriksberg inte är aktuell i nuläget. Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting har synpunkter på att vi föreslår kantstensparkering längs gator med busstrafik och hur det påverkar busstrafikens framkomlighet. De vänder sig också mot detaljeringsgraden i förslaget till en möjlig ny kollektivtrafiksstruktur som avviker mot deras idé för linjesträckningar och hållplatslägen. Synpunkterna från remissinstanserna har inte föranlett några avgörande ändringar utan endast mindre justeringar, förtydligande av ställningstaganden och kompletteringar: Stadsbyggnadsidéns syfte, funktion och formella status och hur den förhåller sig till plan- och bygglagen är förtydligade och utvecklade. Ett avsnitt om vad stadsbyggnadsidéns underliggande motiv för framtida bostadsbehov och planerad bostadsutveckling är och vad ambitionsnivån grundar sig på är tilllagd. Stadsbyggnadsidéns förankring i och koppling till andra planeringsdokument är förtydligad. Kartan över hur en eventuell framtida kollektivtrafiksstruktur kan se ut är justerad och vi kommer i efterföljande planering att väga in synpunkter från Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting om linjesträckning och hållplatslägen. En korrigering, där ordvalet hållplatser ändrats till viktiga målpunkter, är gjord för att undvika att skissen i stadsbyggnadsidén blir uppfattad som ett direkt förslag. Återrapportering av följduppdraget Albyvägens sänkning I samband med beslut om godkännande av stadsbyggnadsidén (sbf/2011:241) gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen att utreda frågan när Albyvägen bör sänkas över torget. Uppdraget återredovisas i bilaga PM Albyvägens framtid, Samhällsbyggnadsförvaltningens PM bygger bland annat på två utredningar PM Albyvägen (SWECO) och PM - sänkning av Albyvägen, en

74 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:263 beskrivning av konsekvenser för tillgänglighet till centrum (NIRAS) från Kostnaden för en sänkning av Albyvägen är uppskattad till cirka miljoner kronor. Dessa kostnader ska ställas mot en renovering av befintlig bro som uppskattas till 8 miljoner kronor. Därtill ska också samhällsekonomiska vinster räknas med. En sänkning av Albyvägen möjliggör för uppskattningsvis 200 nya bostäder. Det är också en förutsättning för att utveckla Albyvägen till ett sammanhållande huvudstråk för Alby av mer stadsmässig karaktär. En sänkning bidrar därmed till en tryggare stadsmiljö och ökad attraktivitet. En renovering av Albyvägens betongkonstruktion gjordes för cirka 15 år sedan. Nästa omfattande renovering blir nödvändig om ytterligare cirka 15 år, det vill säga runt år En sänkning av Albyvägen är kostsam och därför ekonomiskt möjlig först i samband med att betongkonstruktionen har tjänat ut och då oavsett kräver investering i större underhållsåtgärder. Stadsbyggnadsidén för Alby förtydligar nu inriktningen att Albyvägen sänks i samband med att dess livslängd löper ut, alltså om cirka 15 år. Genom att slå fast det skapar vi förutsägbarhet för fortsatt planering och upprustning av centrum. En tydlig inriktning i frågan underlättar också arbetet med att knyta till oss byggaktörer och möjliggöra exploatering. Processen framåt följduppdrag, markanvisning och detaljplaneuppdrag, tidplan Uppföljning av följduppdrag Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunledningsförvaltningen två följduppdrag att utreda: 1. Principer för ekonomiska kalkyler kopplade till genomförandet av långsiktiga och stadsdelsövergripande planer där både nybyggnation och upprustning ingår. 2. Riktlinjer för nybyggda kommunala lokaler i relation till nya stadsbyggnadsideal. Båda följduppdragen pågår fortsatt och återkoppling äger rum under Ett antagande av Alby stadsbyggnadsidé är inte beroende av att uppdragen är slutförda. Kommunstyrelsen bör ge nytt följduppdrag Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utreda möjligheterna för en temporär användning av den västra delen av Albyskolans tomt. Efter att Albyskolan revs har tomten

75 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:263 stått tom. Att inget har skett är en fråga som många Albybor har synpunkter på. Det är en centralt belägen och lättillgänglig plats som stått tom länge. Det är symboliskt viktigt att det händer något.. I stadsbyggnadsidén planeras tomten för flerbostadshus, lokaler och radhus i samband med att Albyvägen görs om, vilket för västra halvan av tomten kan ske först när Albyvägen sänks. En vilja är att tomten inte ska stå tom under tiden utan att den blir utnyttjad för andra ändamål. I första hand bör platsen erbjuda aktiviteter för Albyborna men den kan till exempel även avlasta bristen på parkeringar i anslutning till Alby centrum eller till temporära studentbostäder. Uppdrag om markanvisning och detaljplaneuppdrag I och med ett antagande av Alby stadsbyggnadsidé bör kommunledningsförvaltningen få i uppdrag att genomföra markanvisning och teckna ramavtal och plankostnadsavtal för tre områden i Alby. I samband med att avtalen godkänns lämnas planuppdrag. De områden som avses är G, H och U som de framgår i bilaga Indelning av kommande detaljplaneuppdrag Alby stadsbyggnadsidé. För område G är inriktningen nybyggnad av flerbostadshus med lokaler i bottenvåning. I område H stadsradhus och/eller friliggande flerfamiljsvillor samt ny väg och i område U stadsradhus eller friliggande flerfamiljsvillor samt ny väg. Tidplan vad händer härnäst En preliminär tidplan för den fortsatta processen ser ut så här: Byggandet av en ny förskola - Tranan - vid kolonilottsområdet är påbörjat. Den beräknas vara i drift Den 20 februari 2014 hålls en stadsbyggnadsdag i Subtopia för exploatörer, byggbolag och andra intressenter. Mars 2014: antagande av stadsbyggnadsidén i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vår 2014: utredning kring temporär användning av Albyskolans tomt. Vår 2014: markanvisningar av tre områden i Alby. Höst 2014: remavtal och detaljplaneuppdrag. Mattias Jansson Kommundirektör Sara Wrethed Verksamhetsområdeschef Bilagor 1. Alby stadsmiljö i utveckling, mars Remissredogörelse Framtid Alby stadsmiljö i utveckling,

76 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013: Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse (utan bilagor) 4. PM Albyvägens framtid, Indelning av kommande detaljplaneuppdrag - Alby stadsbyggnadsidé Expedieras till Sara Wrethed Dennis Latifi Per-Anders Framgård Heléne Hill

77 FRAMTID ALBY ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE stadsmiljö i utveckling Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling finns också digitalt på webben på botkyrka.se

78 INNEHÅLL FÖRORD inledning STadSBYGGNADSIDÉns framväxt...4 STadSBYGGNADSIDÉns användning...6 fakta om alby...7 STADSBYGGNADSIDÉ alby ligger bra till...8 huvudidé...12 ILLUSTRATION STadSBYGGNADSIDÉ...14 SKISS - FRAMTIDA MARKANVÄNDNING...17 illustration av tänkt utveckling...20 BYGGSTENAR hus...22 grönska...25 trafik...28 mötesplatser...31 DELOMRÅDEN centrum...34 albyberget...37 albydalen...40 alby strand...43 Citat i marginalen är hämtade från dialog och samtal om framtiden med Albybor. Medverkande Projektgrupp Botkyrka kommun: Per-Anders Framgård, projektledare, utvecklingschef Anna Ahlstrand, planarkitekt Kristina Berglund, VA-ingenjör Katharina Holmqvist, landskapsarkitekt Karl-Erik Käck, fastighetsutvecklare Botkyrkabyggen My Peensalu, landskapsarkitekt Birgitta Persson, projektledare Sara Wrethed, samhällsplanerare Hannes Flemming, samhällsplanerare Projektgrupp Nyréns Arkitektkontor: Åsa Samuelsson, arkitekt och processledare dialog Sonia Andersson, arkitekt och processledare dialog Mårten Setterblad, landskapsarkitekt Maria Engström, landskapsarkitekt Emma Pihl, planeringsarkitekt Delstudier: Alby centrum: Nyréns Arkitektkontor Albyberget: Erik Möller Arkitekter AB, Vera Arkitekter, Nivå, Sweco, Creanova, NCC, Ikano Albydalen: AIX arkitekter, LOLA arkitektur och landskap, Spacescape Alby strand: Witte Arkitektstudio, Urbio, Structor

79 FÖRORD Städer och stadsdelar blir aldrig klara, de förändras ständigt. När Vällingby började byggas på 1950-talet talade man om ett levande drama. Alby byggdes under några intensiva år i början av 1970-talet, som en del av miljonprogrammet. Det var typiskt för tiden med till exempel en tydlig trafikseparering och ett överskott på trerummare. Sedan dess har väldigt lite förändrats i Albys stadsmiljö, trots att vårt samhälle på många sätt ser helt annorlunda ut i dag. Den förnyelse som hade varit naturlig har aldrig riktigt kommit igång. När bebyggelsen och stadsmiljön i Alby nu närmar sig medelåldern syns dock behoven och möjligheterna. Nu kan vi utveckla Albys kvaliteter och anpassa stadsdelen till allt från nya energisparkrav till förändrade familjeförhållanden. Ambitionerna var höga när miljonprogrammet byggdes, och vi ska ha än högre ambitioner när det renoveras. Alby kan bli en förebild i allt från kreativ miljö till långsiktig hållbarhet. Målet för Albys förnyelse är en stadsdel där dagens Albybor trivs ännu bättre och dit nya Albybor vill flytta. Grunden för förnyelsen är därför invånarnas egna åsikter, som kommit fram under en lång process med olika inslag av medborgardialog deltog hela Albybor i en bred dialog. Medborgadialogens resultat och Albybornas åsikter ligger till grund för den här stadsbyggnadsidén som fått namnet Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Tanken med stadsbyggnadsidén är att den under lång tid framöver ska vara en ram för den fortsatta förnyelsen. En ram som lägger fast de stora dragen, tankarna och idéerna för framtidens Alby. Framtidens Alby kommer att växa fram projekt för projekt, hus för hus, under flera år, med gott om tid för fortsatt dialog. Det är ett pussel, med många ännu okända bitar, som vi vill lägga ihop med Albyborna. Peter Nyberg (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, Botkyrka kommun Magnus Andersson, förvaltningschef Per-Anders Framgård, utvecklingschef läsanvisning Det här dokumentet är uppdelat i olika avsnitt, som tillsammans presenterar Alby stadsbyggnadsidé utifrån olika teman och för olika områden. Vi börjar med att beskriva processen och arbetet, steg för steg. I avsnittet Stadsbyggnadsidé presenterar vi idén i sin helhet, samt i vilken ordning vi tror att stadsbyggnadsidén kan bli verklighet. I avsnittet Byggstenar finns de riktlinjer som ska gälla för hus, grönska, trafik och mötesplatser. I avsnittet Delområden presenterar vi stadsbyggnadsidén mer i detalj för olika områden i Alby.

80 inledning STADSBYGGNADSIDÉNS FRAMVÄXT Avstamp i Albys utvecklingsprogram Stadsbyggnadsidén Framtid Alby är ett led i genomförandet av Albys utvecklingsprogram, Framtid för Alby, som kommunfullmäktige antog våren I programmet finns fem huvuduppgifter för hållbar utveckling i Alby: Skapa en bra uppväxtmiljö för flickor och pojkar Skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män Förnya stadsmiljön Utveckla Albys identitet Pröva nya arbetsformer i kommunen Att förnya stadsmiljön med stöd av en ny stadsbyggnadsidé, är alltså bara en del av kommunens arbete med Alby. I utvecklingsprogrammet 2009 nämns flera utgångspunkter för en ny stadsbyggnadsidé. Vi har valt att baka ihop dem till fyra byggstenar: hus, grönska, trafik och mötesplatser. Dessa byggstenar ska fogas ihop till en fungerande helhet. Dialog och bred medverkan Albyborna och deras intressen står i centrum för hela detta arbete. Under arbetet med stadsbyggnadsidén har det därför varit viktigt med dialog för att samla in kunskaper, erfarenheter och åsikter. Först och främst dialog med medborgarna, men också med den kom- Framtid för Alby ett långsiktigt program för hållbar utveckling Framtid alby 2009 Utvecklingsprogram I maj 2009 antog kommunfullmäktige Albys utvecklingsprogram - Framtid för Alby 2011 Analys Första fasen i arbetet med att ta fram en stadsbyggnadsidé bestod av en stads- och landskapsanalys av Alby 2011 Dialogomgång 1 När analysen var klar genomfördes dialoger med referensgrupper för att ta reda på vad de tycker om Alby 4

81 munala organisationen i sin helhet och andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar, andra företag och organisationer. med många Albybor. Läs mer om vårt stöd från Delegationen för Hållbara Städer på sidan 10. Det har varit viktigt att ge tid för alla ska acceptera och räkna med den nya stadsbyggnadsidén, som blir ramen för förnyelsen för lång tid framöver. Vi har därför fört dialog med Albyborna i två steg: först med ett antal referensgrupper och senare med bredare medverkan. I den första dialogen 2011 ville vi ta reda på hur man upplevde Alby, vad som fungerade bra och mindre bra. Den andra dialogen genomfördes 2012 med stöd från Delegationen för Hållbara Städer. Vi presenterade ett förslag till stadsbyggnadsidé som sedan bearbetades i diskussioner och grupparbeten tillsammans Den ambitiösa dialogen ligger helt i linje med kommunens interkulturella strategi, som betonar likvärdig fördelning av kommunens verksamheter och som lyfter fram information som ett medel för att medborgarna ska kunna använda sina rättigheter. Att hela Albybor besökte lokalen i Alby centrum under dialogen 2012 och att cirka 250 personer, varav flera skolklasser, deltog i olika grupparbeten visar tydligt att gensvaret varit stort. Många synpunkter från dialogen har vi fört in i stadsbyggnadsidén, liksom avvägningar mellan olika allmänna intressen. Trafik Hus Mötesplatser Grönska FRAMTID ALBY - stadsmiljö i utveckling ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 1 Nyréns Arkitektkontor ALBYDALEN SID 1 1 / 18 Bebyggelse Albyberget utsikt från väster Ny bebyggelse placeras dels i zonen mellan befintlig bostadsbebyggelse och angränsande gator, dels som rumsdelare i de stora och diffust gestaltade gårdsrummen. Utmed Alby allé byggs en tät stadsmiljö för ett levande stadsliv mellan Alby centrum och Eriksberg, med våningsantal varierande mellan 2 och 9. Vid Alby entré byggs ett högre hus, i c:a 20 våningar, som tyngdpunktsmarkering synlig från E4. Hågelbyledens östra sida bebyggs konsekvent, närmast Alby entré med blandat innehåll dominerat av handel för att söderut övergå till bostäder. Lagman Lekares väg omgestaltas och frigjord mark bebyggs med bostäder. All tillkommande bebyggelse formas för en fotgängarvänlig gårds- och gatumiljö i varierande typologier, i skala 2-5 våningar. Bottenvåningarna möjliggörs för lokalanvändning i strategiska lägen. Alby centrum Alby park Alhagsvägen Alby entré Alby allé Lagman Lekares väg Kvarnhagsvägen FLYGBILD, VOLYMSKISS Hågelbyvägen AIX ARKITEKTER AB HUDIKSVALLSGATAN STOCKHOLM TEL INFO@AIX.SE ORG.NR DELSTUDIE ALBY STRAND MÖTET MED VATTNET 2011 Delstudier Med utgångspunkt i analysen, kartläggningen och dialogerna togs det fram olika delstudier/förslag för Alby Koloniparken 2012 Dialogomgång 2 Under sommaren fram till och med september pågick en dialaog om framtidens Alby 2013 Extern remiss Kommunen skickade dokumentet på extern remiss och bearbetade det ytterligare 2014 Stadsbyggnadsidé Ett dokument som lägger fast de stora dragen, tankarna och idéerna för framtidens Alby. 5

82 STADSBYGGNADSIDÉNS ANVÄNDNING Stadsbyggnadsidén Framtid Alby är en idé om hur Albys stadsmiljö stegvis kan förändras under lång tid framöver. Stadsbyggnadsidén har i första hand dessa användningsområden: Ge en bild av framtidens Alby hur stadsdelen kan förändras och utvecklas Fungera som planeringsunderlag för kommande detaljplaner i Alby. Ge riktlinjer för kommunens och övriga offentliga aktörers framtida verksamhet och investeringar i Alby som påverkar fysisk planering och byggande Marknadsföra Alby för byggherrar och andra intressenter inför nya byggprojekt Avsikten med Framtid Alby är att pröva en ny ansats för ett helhetsgrepp för utvecklingen av Alby där detaljplaner ska kunna tas fram med ledning av stadsbyggnadsidén. För allmänna intressen hänvisas till översiktsplanen och efterföljande detaljplanläggning där de behandlas utförligt. För att stadsbyggnadsidén ska var realistisk och få den tyngd som gör ett genomförande trovärdigt, ska vi låta byggherrar och andra ta fram konkreta projekt som vi kan göra detaljplaner utifrån. Projekt som stämmer överens med dess huvuddrag ska kunna gå från idé till detaljplanearbete på kort tid. En flexibel tolkning av idéns huvuddrag ska gälla så att det finns möjlighet att åstadkomma en varierad bebyggelse. Detta gäller både för ny bebyggelse och för allmänna ytor och anläggningar. Framtid Alby ska ge vägledning och underlätta stadsdelens förnyelse. Bilder Botkyrka kommun 6

83 fakta om alby Alby uppfördes som en del av miljonprogrammet. Albys förutsättningar och behov är desamma som för många andra flerfamiljshusområden med tidstypiska drag från 1970-talet - trafikseparering, enhetlig arkitektur, boende och arbete separerat var för sig och ett samlat service- och handelscentrum. Här är några korta fakta om stadsdelen: bor i Alby vilket gör den till en av de folktätaste delarna i Botkyrka. 75 % finns i Alby i dag, i huvudsak byggda lägenheter minuter personer 18 % vatten och avlopp 20 hyreshus. radhus/friliggande villor. 7 % bostadsrätter. kvm är den ungefärliga arealen på stadsdelen. är utbyggt i hela Alby, stadsdelen är ansluten till det kommunala avloppsnätet och dricksvattnet kommer från vattenverken i Norsborg och Tullinge. är restiden med tunnelbana till centrala Stockholm men även bussarna 702 och 708 passerar genom Alby. minuter uppvärmning av byggnader med cykel till Tullinge. Södertörns Fjärrvärme (SFAB) försörjer Alby med fjärrvärme % av de boende i Alby är mellan 0-19 år unga arbetsplatser finns i och i anslutning till Alby, framförallt i Alby centrum centralt och i handelsområdet Eriksberg. Eriksberg ingår i det arbetsplatsområde som löper längs med E4/E20 norrut in i Huddinge och Stockholms kommuner. minuter är bostadsrätter eller radhus. med cykel till Flemingsberg (6 km). bostäder 3är den genomsnittliga väntetiden till att få en bostad i Alby. år lägenheter ägs och förvaltas av det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen. 20 är restiden med bil från centrala Stockholm. Då Alby ligger utmed E4:an går resan hit alltid fort oavsett om du kommer från Södertälje eller Stockholm. minuter 7

84 STADSBYGGNADSIDÉ BOTKYRKA I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholmsregionen utvecklas snabbt och är en av världens mest konkurrenskraftiga storstäder. Nya regionala stadskärnor, däribland Kungens kurva-skärholmen och Flemingsberg, börjar växa fram. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010, lyfter fram stora infrastruktursatsningar och har som ambition att skapa förutsättningar för en kraftig befolkningsökning kommande år. Det har satt Botkyrka i ett nytt läge som skapar nya förutsättningar för stadsutvecklingen. Botkyrkas översiktsplan vill, i linje med RUFS, möjliggöra för ett ökat bostadsbyggande inom befintlig stadsbygd där ett helhetsgrepp för Albys utveckling är en del i arbetet. och den regionala stadskärnan Flemingsberg med Karoliska sjukhuset och flera högskolor. På andra sidan Hågelbyleden från Alby utvecklar man nu Eriksbergs verksamhetsområde och vid Hågelby gård planeras ett utvecklat besöksmål. Med stadsbyggnadsidén vill vi utveckla Albys goda läge genom att förbättra kopplingarna till omgivningen. Det ska vara enkelt att åka kollektivt genom och att ta sig till och från Alby med tunnelbana, buss eller på sikt spårväg. Ett upprustat och bättre förgrenat gatunät ökar tryggheten och tillgängligheten för Albyborna. Förena kontinuitet med föränderlighet I vårt arbete har vi respekterat miljön i Alby och de många tusen Albybor som bor och trivs här. Vi vill med stadsbyggnadsidén förena kontinuitet med föränderlighet - både bevara och tillföra nytt. Vår utgångspunkt är att stärka Albys positiva egenskaper. Med stadsbyggnadsidén vill vi visa hur stadsmiljön - byggnader, gator och torg, platser och parker - stegvis kan förnyas, utvecklas och förändras framöver. Framtidens Alby ska erbjuda invånarna en rikare stadsmiljö, med kvaliteter som samtidigt lockar nya Albybor att flytta hit. Utöver de övergripande planeringsstrategierna i Botkyrkas översiktsplan och Albys utvecklingsprogram har stadsbyggnadsidén tre utgångspunkter: 1. Alby ligger bra till, 2. Alby är en kreativ plats, 3. Alby är en interkulturell plats ALBY LIGGER BRA TILL Alby och grannstadsdelarna är Södra porten till Stockholm. Genom goda kommunikationer med tunnelbanan och E4/E20 når man snabbt Stockholms centrum och de regionala stadskärnorna Skärholmen-Kungens kurva och Södertälje. Den planerade Förbifart Stockholm stärker kopplingarna till regionens norra delar. Med cykel, buss och bil når man Tumba centrum, som har direkttåg till Arlanda Markanvändning i Botkyrka kommun enligt översiktsplanens målbild för Översiktsplanen förespråkar ny bebyggelse i redan bebyggda områden och en större mångfald av bostäder i alla stadsdelar när det gäller upplåtelseform, storlek, utförande och pris. 8

85 ALBY IDAG - orienteringskarta Notariebacken Nämndemannavägen E4/E20 Grindtorpsskolan Albysjön Domarebacken Övre torget Tingsvägen Subtopia småbåtshamn Albyvägen T-bana Nedre torget Alby centrum Albyvägen kolonier baseballplan Hangaren Eriksberg, handel och verksamheter Lagman Lekares väg fotbollsplanen Albyparken Hågelbyvägen Kvarnhagsskolan Storskiftesvägen Alhagsvägen Kvarnhagsvägen Rågången mot Tumba 9

86 ALBY ÄR EN KREATIV PLATS Albys många lokala aktörer och föreningar, Albys starka områdesarbete och alla verksamheter inom Subtopia gör stadsdelen till en kreativ plats. Genom stadsbyggnadsidén vill kommunen utveckla Albys kreativa kraft och ge utrymme för Albyborna att förverkliga sina idéer som ska få ta plats och synas i stadsdelen. I Subtopias gamla kulturmiljö vid Albysjöns strand ryms över 50 företag, organisationer och utbildningar inom cirkus- och filmproduktion, musik, teater, dans, mat, konst, design och event. Albys framtida stadsmiljö ska både ge förutsättningar för nuvarande verksamheter i Subtopia att utvecklas och ge plats för nya kreativa aktörer. Subtopia ska växa ihop med övriga stadsdelen genom nya kvarter intill den gamla kulturmiljön, med bostäder och verksamheter. Det skapar nya möjligheter och nya möten. Där människor möts gror kreativitet och nya idéer. Det är viktigt att Subtopia på ett bättre sätt stödjer och verkar för lokalsamhället och de som bor i Alby. ALBY ÄR EN INTERKULTURELL PLATS Alby har liksom Botkyrka i stort en ung och internationell befolkning. Det är en stor tillgång, men det är samtidigt en utmaning att ge alla likvärdiga livschanser, oavsett kön eller social, etnisk och religiös bakgrund. Botkyrka kommun har därför tagit fram en interkulturell strategi med målet att skapa social sammanhållning och ekonomisk tillväxt på lika villkor. Vi behöver betona gemenskap framför utestängning och skapa möten och rörelser mellan individer och grupper. Utmaningen är att gå från ett läge där olika etniska och socioekonomiska grupper lever nära varandra sida vid sida, men inte tillsammans till att främja en ny och gemensam kultur som växer på platser karaktäriserade av etnisk och religiös olikhet. Och som respekterar varje enskild invånares egen identitet. Den interkulturella strategin vill också utveckla formerna för dialog och samverkan med medborgarna och utveckla kommunens information. Arbetet med stadsbyggnadsidén Framtid Alby har haft dessa utgångspunkter. Vi vill utveckla Alby till en stadsdel som ger bättre möjligheter till överbryggande möten människor emellan i vardagen. Det kan ske genom ökad variation i bostadsbestånd och en mer spännande och inbjudande utformning av gator, torg och andra mötesplatser. Allt i fortsatt nära dialog med Albyborna. Ett arbete med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Delegationen för hållbara städer har regeringens uppdrag att under perioden dela ut statligt stöd till utveckling av hållbara städer. Ett av projekten man stödjer är Framtid Alby stadsmiljö i utveckling och vi har fått tre tillskott i arbetet: utveckling av nya dialogmetoder vidareutveckling av kommunens arbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivningar vegetationsanvändning vid stadsutveckling 10

87 De tre tillskotten presenteras här kortfattat: 1. Nya dialogmetoder, så kallad designdialog Att använda och utveckla denna metod bidrar till att förankra stadsbyggnadsidén utifrån Albys värden och Albyborna. Designdialogen är också en lärandeprocess i sig själv för kommunen, andra aktörer och medborgarna och lärde oss mer om hur stadsdelen fungerar och vilka val som har betydelse. 2. Vidareutveckling av vårt arbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) Inom kommunen pågår ett utvecklingsarbete med HåKB. Vi vill använda verktyget och skapa rutiner för att se till att olika projekt förhåller sig till våra hållbarhetsutmaningar i arbetet. HåKB innehåller hållbarhetsindikatorer, checklista utifrån Botkyrkas hållbarhetsutmaningar samt en sammanfattande matris. Verktyget ska användas för att analysera eventuella konsekvenser för kommunens hållbarhetsutmaningar utifrån olika grupper av invånare. Här beaktar vi jämställdhet, interkulturellt perspektiv, barnperspektiv, folkhälsoperspektiv och tillgänglighetsperspektiv. 3. Vegetationsanvändning vid stadsutveckling. Många städer behöver både bli tätare och få mer natur för rekreation och för ökad biomassa. Forskning har visat att socioekonomiskt svaga grupper har mest nytta av en samhällsplanering där människor har ökad tillgång till natur och grönska. Genom arbetet med stadsbyggnadsidén vill vi hitta former för att förtäta bebyggelsen i kombination med aktiv vegetationsanvändning och ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är sådant vi får gratis från naturen och som är värdefullt för både boende och företag. En rik biologisk mångfald är en förutsättning för att dessa tjänster ska kunna levereras. Bilder från dialog 2, grupparbete kring förslag till stadsbyggnadsidé för Alby. Foto 1-2: Fotograf Anja Callius, foto 3-4: Nyréns Arkitektkontor

88 HUVUDIDÉ Botkyrka kommunfullmäktige angav 2009 utgångspunkter för Albys stadsbyggnadsidé. Det är det här vi ska uppnå: Stadsmiljön ska bli mer dynamisk och föränderlig. Nytt byggande i Alby ska vara genomtänkt och ha intressant och utmanande arkitektur. Den nya bebyggelsen ska komplettera Alby. Det ska tillkomma nya bostäder, arbetsplatser och service på lång sikt för flera tusen fler boende och verksamma. Vi ska knyta ihop Albys bostadsområden bättre med varandra och med arbetsplatserna och handeln på andra sidan Hågelbyleden. Albyvägen ska bli ett samlande stråk genom hela stadsdelen från Albysjön och Subtopia till Alby centrum och vidare till Eriksberg en gata med trottoarer kantad av verksamheter och nya Visionsbilder från delstudier 12 Nya odlingsmöjligheter/ Alby strand/ Witte Arkitekturstudio, Urbio, Structor Omdaning av Alby centrum/ Nyréns Arkitektkontor bostäder. Utrymme för handel ska finnas i byggnadernas bottenvåningar ut mot Albyvägen mellan Albycentrum och mot Eriksberg. Centrum behöver bli en viktigare mötesplats för hela Alby med mer handel och service. Albys offentliga platser utformas med omsorg och fylls med innehåll. Förändringarna i stadsmiljön ska göra Alby tryggare. Stranden och det gröna gång- och cykelstråket upp mot centrum ska vara Albys promenadstråk, en grön lunga som är levande och erbjuder plats för olika aktiviteter. Alla förändringar i stadsmiljön ska vara klimatsmarta. Vi ska ha högt ställda ekologiska och miljömässiga ambitioner i val av byggteknik och teknisk försörjning. Ny bebyggelse på Albyberget/ Erik Möller Arkitekter AB, Vera Arkitekter, Nivå, Sweco, Creanova, NCC, Ikano Aktiviteter längs Alby strand/ Witte Arkitekturstudio, Urbio, Structor

89 Karta - HUVUDIDÉ Kartan visar huvudidén för Alby sett i ett större sammanhang. Botkyrkas översiktsplan och Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov pekar ut en omdragning av Hågelbyleden väster om Eriksberg med en ny avfart från E4/ E20 som ett långsiktigt mål. Då kan Hågelbyleden utvecklas till Hågelby allé och bli ett sammanbindande kitt mellan Alby, Hallunda och Eriksberg. Centrum är stadsdelens viktiga mötesplats och Albyvägen blir ett samlande stråk genom hela stadsdelen från Albysjön och Subtopia till Alby centrum och vidare till Eriksberg. Kontakten med stranden vid Albysjön och omgivande natur och kulturlandskap utvecklas och blir en rekreativ tillgång för hela Alby. HALLUNDA ERIKSBERG HANDEL/ VERKSAMHETER HÅGELBY E4/E20 FITTJA ALBY HÅGELBY ALLÉ KULTURLANDSKAP ALBYSJÖN 13

90 illustration stadsbyggnadsidé Grindtorpsskolan Nämndemannavägen E4/E20 Notariebacken Domarebacken Övre torget Tingsvägen Subtopia småbåtshamn Albyvägen T-bana Nedre torget Alby centrum Albyvägen kolonier baseballplan Hangaren bryggor, villor på vatten Eriksberg, handel och verksamheter Lagman Lekares väg fotbollsplanen Albyparken Hågelby Allé Kvarnhagsskolan Albysjön Storskiftesvägen Alhagsvägen Kvarnhagsvägen Rågången 14 mot Tumba

91 KOMMENTARER TILL ILLUSTRATION befintlig bebyggelse möjlig ny bebyggelse Illustrationen visar en helhetsbild över hur Alby kan se ut efter ett genomförande av idéer om ny bebyggelse och utveckling av stadsmiljön. Det innebär varken att allt i denna illustration kommer att byggas eller på det sätt som illustrationen visar. Inom hela Alby kan det också tillkomma idéer som inte framkommit här. Parallellt med idéerna i stadsbyggnadsidén ska också den befintliga bebyggelsen rustas upp. Utvecklingen kommer att ske under lång tid och den sammanfattande helhetsbilden ska vara till stöd för genomförande av olika delprojekt i stadsdelen. Längre fram i det här dokumentet beskrivs kommunens strategi för en möjlig stegvis förändring. 1. Albyvägen blir stadsgata Idé: Utformas som stadsgata med en ändrad dragning och sänkning till samma nivå som torget. Not: En sänkning av Albyvägen är aktuell när nuvarande vägkonstruktion har tjänat ut och måste restaureras, vilket är efter Alby centrum utvecklas Idé: Ombyggnad av centrum. Väg och torg byggs i samma nivå. Nya bostäder i slänt mot berget för en stärkt koppling mellan dalen och berget. Not: Centrumägaren genomför studier för denna utveckling. 3. Nya boendeformer på Albyberget Idé: Vi vill ta vara på möjligheten att bo med utsikt. Nya boendeformer som t.ex. kooperativa flerfamiljsvillor, friliggande villor prövas. Läge för en bollplan studeras Not: Marknaden för ett kooperativt bygganade undersöks. 4. Bostäder på Albyskolans tomt Idé: Tomten planeras för flerbostadshus och radhus. I flerbostadshusen bottenvåningar ska plats finnas för lokaler och förskola/skola. Not: Det finns inga hinder att påbörja en planering. 5. Fotbollsplan blir sportpark Idé: Ge plats för ett större sportområde med en ny placering av befintlig sporthall. Not: Möjligheten att flytta sporthallen behöver utredas. 6. Subtopia växer med bostäder/verksamheter Idé: Nybyggnad av fyra kvarter med plats för bostäder och verksamheter. Här prövas nya bostäder vid äldreboendet som ansluter till befintlig verksamhet. Ett torg anläggs vid entrén till Subtopia. Not: Planläggning för bostäder och verksamheter pågår. 7. Nya bostäder vid kolonilottsområdet Idé: Nya bostäder som ramar in kolonilottsområdet. Vi provar en blandning av punkthus, lamellhus och radhus. Not: Omfattning av bebyggelse behöver studeras vidare. En närmare utredning måste göras i samråd med kolonisterna i området. Odling är en bra kvalitet för stadsdelen. 8. Hamnen görs allmänt tillgänglig Idé: Vi vill att hamnen utvecklas som plats som är tillgänglig för alla. Ny bebyggelse vid Gula Villan studeras närmare. Not: Utveckling av hamnen måste ske i samråd med båtklubben Dagvattenstråk i stadsdelen Idé: Som en del i ett grönt gångstråk vill vi bygga ett öppet dagvattenstråk från Albysjön upp till Alby Centrum. Not: Hur långt upp stråket kan dras i stadsdelen, beror bland annat på intresset från fastighetsägare att ansluta sig till stråket. 10. Dagvattendammar i strandpark Idé: Strandparken bebyggs med dagvattendammar för bland annat en ökad biologisk mångfald men också förbättra tillgängligheten till Albysjön. Not: Utbyggnad av dagvattendammar är beroende av markens hållfasthet och om marken är förorenad. 11. Tillgänglig strandpromenad Idé: En strandpromenad med bryggor ut i Albysjön anläggs för att stärka mötet med vattnet. Mot Fittja går promenaden på bryggor vid dagvattenbassänger Not: I det fortsatta arbetet utreds hur en strandpromenad ska få en säker och tillgänglig utformning. 12. Offentliga bryggor med villor på vatten Idé: På samma sätt som i Fittja vill vi prova möjligheten med villor på vatten som bondeform. Not: Marknaden för denna boendeform undersöks Bebyggelse längs Alhagsvägen Idé: Nya flerbostadshus och radhus uppförs här. Not: Läget för en ny förskola här måste studeras närmare. 14. Albydalen, förtätning av bebyggelse I Albydalen är det mark- och fastighetsägaren Botkyrkabyggen som styr upprustning, förnyelse och eventuella förtätningsprojekt. En möjlig idé för området är att blanda befintlig bebyggelse med ny mer småskalig bebyggelse samt att se över möjligheterna att bygga bostäder i de befintliga husens bottenvåningar. För att stimulera nyföretagande kan bokaler prövas i strategiska lägen. 15. Nya villor i kv. Rågången Idé: Tio tomter där privatpersoner kan bygga ett friliggande bostadshus i två våningar planeras här. Not: Planarbete pågår och är en del i uppdraget Hundra villatomter. 16. Nya villor/radhus vid Kvarnhagsvägen Idé: Mellan tio och tjugo villor och/eller radhus som komplettering av befintliga bebyggeslegrupper. Not: Anpassning till natur och markhöjder behöver studeras vidare. 17. Nya byggnader längs Hågelbyleden Idé: Hågelbyleden blir en ny stadsgata med bebyggelse på gatans båda sidor. Alby och Eriksberg knyts samman. Not: Bebyggelsen är beroende av Hågelbyledens framtida sträckning samt att kraftledningen tas bort

92 0 och 80 besökare, i genomsnitt drygt 40 st Foto 1,2: Nyréns Arkitektkontor, foto 3,4: Fotograf Anja Callius UTVECKLING AV stadsbyggnadsidé FRAMTID ALBY Den stora modellen över Alby var ett bra arbetsredskap under dialogen där vi testade tidiga förslag till stadsbyggnadsidén. 1 3 RAPPORT FRÅN DIALOG 2 Modellen hade en central plats i lokalen i Alby centrum. Deltagare i kvällsworkshop under dialog Elever från årskurs 9 på Grindtorpsskolan. Samling kring modellen under en av kvällsworkshoparna. 16

93 Notariebacken SKISS - FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Nämndemannavägen E4 /E 20 Grindtorpsskolan Domarebacken Tingsvägen Subtopia Övre torget Albyvägen småbåtshamn T-bana Nedre torget baseballplan Albyvägen bryggor, villor på vatten Hangaren kolonier Alby centrum Eriksberg, handel och verksamheter fotbollsplanen Lagman Lekares väg Albyparken ge lb ll é Kvarnhagsskolan Bostäder Blandstad (handel, service, kontor, bostäder, förskola, skola) Albysjön gen Alhagsvägen ya Storskiftesvä Hå Kvarnhagsvägen Idrott Rågången Grönstruktur Odling Lämpliga lägen för lek och spontanidrott Befintlig bebyggelse (bostäder, service, skolor, förskolor) Lämpliga lägen för nya förskolor/skolor Viktiga stråk för gång, cykel och bil Lämpliga lägen för handel/verksamheter

94 MODELLFOTO - STADSBYGGNADSIDÉ Efter dialogen byggdes en modell av förslaget till stadsbyggnadsidé. Modellen ger en helhetsbild över den tänkta utvecklingen och är bra att samlas kring i samtal med medborgare, aktörer och intressenter. Modellfoto, Nyréns Arkitektkontor 18 Modellfoto, Alby sett från Albysjön. Villor på vatten i förgrunden, Albystråket till vänster och Albyvägen med ny inramande bebyggelse till höger. Ljusa klossar är befintlig bebyggelse, mörka klossar är möjlig ny bebyggelse.

95 Modellfoto, Nyréns Arkitektkontor Modellfoto, 1 - entrén till Alby längs Albyvägen, 2 - Albycentrum sett från Albyparken, 3 - hela Alby, Albydalen till vänster och Albyberget till höger. Ljusa klossar är befintlig bebyggelse, mörka klossar är möjlig ny bebyggelse. 19

96 illustration av tänkt utveckling Stadsbyggnadsidén visar en helhetsbild över framtida Alby. Med dessa tre illustrationer, NU SENARE FRAMTID, vill vi visa visar hur stadsrummet med bebyggelse, ny som befintlig, allmänna platser, gator och torg stegvis kan förändras, utvecklas och förnyas. Utvecklingen kommer att pågå under en lång tid där stadsdelen successivt utvecklas. NU - PÅGÅENDE 2014 OCH EN BIT FRAM I TIDEN Det som sker under 2014 är bland annat att Albyvägen 7 byggs om till fritidsgård samt att en ny förskola med 12 avdelningar ska byggas vid koloniområdet. Vid Hangaren anläggs en öppen trädplanterad yta med plats för parkering vid större evenemang. Intill Subtopia på kvarteret Rotemannen planeras möjligheter för Subtopia att växa och utvecklas inom kulturverksamhet. Under denna period startar utbyggnaden av strandparken med öppna dagvattenstråk och dagvattendammar samt allmänt tillgängliga bryggor ut i Albysjön. SENARE I ett senare skede tänker vi oss bland annat att det på och intill det övre torget på Albyberget byggs nya bostadshus och att det runt Grindtorpsskolan byggs stadsvillor. Nu påbörjas en större förändring av Alby centrum. Det handlar om en ändring av Albyvägens sträckning och ny bebyggelse runt denna. Vid torget byggs nya bostäder samt en större ombyggnad av centrum. I Albydalen görs förtätningar med stadsradhus samt kombinerade lägenheter och lokaler i gatuplanet som tillbyggnad av de befintliga husen. Den befintliga idrottsplatsen byggs om till en idrottspark, med olika ytor för idrott. Ombyggnaden av gatorna i Alby påbörjas och till exempel Lagman Lekares väg blir lågfartsgata med trädplantering och kantstensparkering. 20

97 FRAMTID Den fortsatta förändringen av Alby kommer att ske genom att den befintliga bebyggelsen förtätas och att nya byggnader uppförs längs befintliga gator och vägar i stadsdelen. Vid Albysjön uppförs flytande villor och vid Gula villan byggs ett antal stadsvillor. Gångstråken på båda sidor av Albyparken byggs om till gårdsgator. När Hågelbyleden är avlastad från tung genomfartstrafik kan denna byggas om till en stadsgata. En utbyggnad av flerbostadshus och verksamheter kan då medverka till att Alby och Eriksberg bättre hänger samman. 21

98 BYGGSTEN - HUS GRÖNSKA HÄNGANDE BIOLOGISK MÅNGFALD Lekfull Det behövs fler boende i Alby. Gärna också villor! 22 INLEDNING Byggstenen HUS visar hur bebyggelsen ska vara för att ge Alby en mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö. Den nya bebyggelsen ska genom både sitt innehåll och sin karaktär tillföra Alby något nytt. Detta gäller såväl stadslandskapet i sin helhet som Albys olika delar. Den nya bebyggelsen i Alby ska präglas av en myllrande arkitektur. Att öka variationen i arkitektur och innehåll ökar valmöjligheterna för Albyborna. Därigenom ökar förutsättningarna för fortsatt blandad befolkningssammansättning, som betonas i den interkulturella strategin. Det gör det lättare att bo kvar, vilket ökar hemkänslan och stärker civilsamhället ALBYS SILUETT OCH DET BEBYGGDA LANDSKAPET Naturlandskapet och trädtoppsnivån utgör grunden för Albys stadsbild och siluett. Det är värt att bevara. Den tillkommande bebyggelsen kan undantagsvis och med tydligt stöd i landskapet vara högre om den tar hänsyn till utsikten och möjligheten att orientera sig samt avståndskänslan i stadsrummet. Höga punkthus eller bebyggda bergsplatåer blir tydliga i siluetter och stadslandskap. KOMPLETTERANDE BEBYGGELSE Nya hus och husgrupper ska komplettera bebyggelsen. Tilläggen ska byggas på mark som kan frigöras, till exempel överstora parkeringsytor och allt för breda gaturum. Den nya bebyggelsen ska komplettera till både storlek, form, innehåll och upplåtelseform. Behov av olika former av specialboende som gruppbostäder och trygghetsboende ska beaktas och integreras i omgivande bebyggelse. Val av byggnadstyper ska vara flexibelt. Byggmarknadens aktörer ska för det enskilda projektet kunna välja lämpliga hustyper, flerbostadshus, friliggande villor eller en kombination av dessa, beroende på vad som är mest lämpligt. De nya husen ska vara lätta att urskilja så att den ursprungliga bebyggelsen behåller sin identitet. Det nya bidrar då till att Albys olika områden knyts ihop bättre. 38 HUS MÖJLIGT ATT SÄTTA SIN EGEN PRÄGEL bryta MÖNSTER - mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö - albys bostadsområden knyts ihop FLER UPPLÅTELSEFORMER - arkitekturen är intressant och utmanande - ny bebyggelse som kompletterar den gamla BLANDA MATERIAL TA TILLVARA OCH UTVECKLA KVALITETER I OMRÅDET Den storskaliga bebyggelsen i Alby ska utvecklas och förändras med respekt för kvaliteter i den ursprungliga utformningen. Kvaliteter i form av hög tillgänglighet, trafiksäkra gångvägar och välplanerade lägenheter tillvaratas och förädlas. Åtgärder som rör den offentliga miljön prioriteras. Vi ska eftersträva en ökad blandning med mer service och fler arbetsplatser i eller intill stadsdelen om det inte innebär störningar. Levande bottenvåningar med plats för handel är viktiga inslag i stadsbilden. Handel centreras i första hand till Alby C och Albyvägen mot Eriksberg. I småhusområdena beaktas särskilt gemensamma friytor i entrézoner, parker och lekplatser. Bottenvåningar, överstora parkeringsdäck och bostadshus i störda lägen kan återanvändas för andra ändamål, som exempelvis bostad och lokal i kombination, så kallade bokaler, eller som lokaler för fritids- och idrottsändamål eller näringsverksamhet. På så sätt kan

99 Jag vill ha en rosa förskola. den nya strukturen underlätta för entreprenörer och företagare och ge fler jobb i stadsdelen i linje med den interkulturella strategin. OFFENTLIGA LOKALER och SERVICE Alby behöver fler offentliga lokaler och platser för en växande befolkning. En utbyggnad med fler bostäder ökar behovet av förskolor, skolor, lokaler och ytor för fritid och idrott. Fler vård-, omsorgs- och äldreboenden kommer också att behövas. Det är viktigt att utbyggnaden av den kommunala servicen hänger med i utbyggnadstakten och att lämpliga placeringar av förskolor och skolor utses först. I samband med utbyggnaden ska behovet av förskole- och skolplatser beaktas och prövas vid varje detaljplaneprocess. Förskolor i ett till två plan uppförs antingen som fristående byggnader eller i bottenvåningar i nya flerbostadshus, beroende på lämplighet. Utemiljön är viktig i pedagogiken och det är bra om förskolan ligger nära natur eller en park. Storleken på förskolan anpassas till platsen och förskolans pedagogik, oavsett om den drivs i privat eller offentlig regi. Förskolorna ska gärna ligga utspridda i stadsdelen och nära allmänna kommunikationer. För att förskolor i kommunens regi ska vara ekonomiskt hållbara bör de byggas för minst 150 barn. De ska vara anpassade till en 24-timmars verksamhet och i ett långsiktigt perspektiv ska en förskola kunna byggas om till skola eller fritidsverksamhet. Utformning och innehåll ska främja utevistelse, vara varierad, stimulera motorik och lek samt vara trygg, säker och tillgänglig. Detsamma ska gälla för kommunala lekplatser. Albys skolor är välfyllda och behöver byggas ut i samband med utbyggnaden av Alby. Inom de närmaste fem åren kommer troligen ytterligare en skola att behövas i stadsdelen för att klara den ökande befolkningen. Till skolorna behövs utemiljö för lek och bollplan för idrottsundervisning. Fler invånare kräver också ytor för organiserad idrott och spontanidrott. Det behövs en idrottshall och plats i exempelvis bottenvåningar för dans, gym eller liknande. En idrottspark centralt i stadsdelen är en lockande tanke, både för idrottens skull och som mötesplats. År Behov av ytterligare Behov av ytterligare förskoleavdelningar platser i skolan ,7 12 st ,1 12 st ,5 18 st ,2 56 st st Prognos över ökat behov av förskoleavdelningar och skolor Prognosen bygger på flera antaganden, bland andra: 1000 nya lägenheter i flerbostadshus och 1000 nya småhus jämt fördelade fram till 2043 Succesivt ökad täckningsgrad inom förskolan, det vill säga allt större andel av barnen går i förskola 18,2 barn per avdelning 62 procents täckningsgrad inom årskurs F-9 Prognosen har flera osäkerhetsfaktorer, bland andra: Utbyggnadstakt med koppling till marknadsintresse Boendetäthet Huvudmannaskap kommunalt eller privat INSPIRATIONSBILDER HUS BEFINTLIGa hus i alby NY ANVÄNDNING AV TAK handel och service i bottenvåningen byggnader för barn 23

100 Vid Alby äng finns ett äldreboende med cirka 60 platser och vid en utbyggnad behövs troligen ytterligare ett äldreboende. Äldreboendets utemiljö ska vara avgränsad och rymma trädgård och gångstigar. Det ska också finnas plats för transporter och färdtjänst i eller vid äldreboendet. Behov av olika former av integrerade eller fristående gruppbostäder ska beaktas i samband med bostadsbyggandet i stadsdelen. FASADERNAS FÄRGer OCH UTTRYCK Alby präglades ursprungligen av puts i mättade jordfärger. Men de hus som har upprustats har företrädesvis fått puts i mer färgrika kulörer och accentfärger. Den nya bebyggelsen ska präglas av korta fasader i varierade kulörer och material som ger en mer varierad stadsmiljö. Husens entréer vänds mot gator och stråk och gårdarna blir mer slutna. Sådant som kan ge de nya fasaderna variation är generösa balkonger samt inslag gröna väggar, vertikala trädgårdar och hängande odlingar. Hus i strategiska lägen ska ha färger både i kontrast till och i samspel med omgivningen. TAKlandskapet Taklandskapet har stor betydelse för stadsbilden och skapar stadsdelens siluett. Vi kan prova att anlägga trädgårdar på taken, med exempelvis fetbladväxter och stenpartiväxter. Det ger positiv påverkan på klimatet och naturen samt är vackert att vila blicken på. Hågelbyvägen T Albyvägen Alhagsvägen Kvarnhagsvägen Kartan visar i ett trettioårsperspektiv hur stadsdelen kan byggas ut med ny bebyggelse. I strategiska lägen i Albydalen kan vi prova takträdgårdar på lägre nybyggnader. Den nya bebyggelsen bör ha väl synliga tak, vilket är viktigt för att visa att en ny årsring läggs till. För att taklandskapet ska kunna hålla samman bebyggelsen har valet av kulör och material stor betydelse. KARTA BEBYGGESLSE gröna tak INSPIRATIONSBILDER HUS 24 trädgård på taket korta och varierade fasader gavlar och synliga tak

101 BYGGSTEN - GRÖNSKA INLEDNING Byggstenen GRÖNSKA visar hur grönskan ska se ut i stadsdelens offentliga rum. Det gäller både i stadslandskapet i sin helhet och i Albys olika delar. Landskapet och vegetationen är viktiga för stadsdelen, Alby är byggt utifrån landskapets naturliga förutsättningar och skillnaden mellan Albyberget och Albydalen ska vara fortsatt tydlig.mellan husen finns det mycket grönska som bidrar till Albys karaktär och kontakten med Albysjön ger en känsla av rymd i området. En förtätning får inte förstöra värdet av en rik biologisk mångfald och om vi använder delar av de gröna rummen måste de ersättas med motsvarande kvaliteter. All förtätning av bebyggelsen ska kombineras med en genomtänkt användning av grönska, det ska vara en del av Albys signum. Samtidigt utgör Albys gröna miljöer viktiga mötesplatser, som i linje med den interkulturella strategin har många positiva effekter för stadsdelen. Bärande delar för grönska och vegetationsanvändning i stadselen: Ge struktur Knyta ihop mötesplatser fysiskt och visuellt Stärka och avgränsa rum Ge karaktär Rekreation, hälsa och aktivitet Vattenhantering och klimat GRÖNSKA BIDRAR TILL ATT SKAPA STRUKTUR Albys grönska ska bidra till att skapa en övergripande struktur och logik i stadsdelen. Till exempel med planteringar som kopplar ihop platser, avskärmar områden och delar upp. I huvudstrukturen ingår entrévägarna till området. Dessa utformas som alléer, där träden ger gaturummet en mänsklig skala, bättre lokalklimat och ett varierat olika byggstenarna skall innehålla. Kopplingsschemats syfte är att agera som ett ramverk för Albys utveckling som stadsdel och ett vägvisande dokument som kan konsulteras och beaktas under arbetets gång. GRÖNSKA 38 HUS - förändringarna i stadsmiljön är klimatsmarta - mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö TILLGÄNGLIG - plats för gröna lungor med utrymme för aktiviteter MÖJLIGT ATT SÄTTA SIN EGEN PRÄGEL samman- HÄNGANDE BIOLOGISK MÅNGFALD bryta MÖNSTER stadsodling Lekfull FLER UPPLÅTELSEFORMER BLANDA MATERIAL intryck beroende på årstiden. Albys gator ska generellt kantas av likartade trädslag, för att skapa en stark ram till stadsdelen och dess kvarter. Trädplanteringen ska ha fler arter för att skapa en större biologisk mångfald, en lång blomning och olika lövfärger. GRÖNSKA BLIR FYSISK OCH VISUELL LÄNK Albyborna använder stråk, passager och vägar mellan viktiga knutpunkter, och de här stråken bli trevligare med hjälp av grönska. Exempel på knutpunkter kan vara ICA Maxi, Alby Centrum, Subtopia, närliggande friluftsområden samt entrévägarna. Huvudstråken och entrévägarna blir tydligare med hjälp av alléer, till exempel Det bästa med Alby är att det är grönt och naturnära. Vi vill behålla den känslan. 25

102 Albyvägen. Utöver detta centrala huvudstråk kopplar ett antal nya trädplanterade tvärgator i nord-sydlig riktning ihop områdets inre delar med de omgivande vägarna Alby allé och Kvarnhagsvägen. De nya tvärgatorna ska binda ihop områdena, trädraderna och alléerna kan få olika uttryck genom att man använder enhetliga trädsorter, men olika trädslag i de olika raderna. Tydligare gräns mellan privat och gemensamt Gårdarna blir mer sammanhållna och får en starkare identitet. Vi kan använda exempelvis träddungar, buskplanteringar, häckar och staket eller murar för att få en tydligare gräns mellan de privata och de gemensamma gårdarna och det offentliga rummet utanför. Hågelbyvägen T Albyvägen Alhagsvägen VAL AV VÄXTER GER GÅRDARNA KARAKTÄR Gårdarna utvecklas med ny bebyggelse och samtidigt kan valet av växter bidra till att skapa en stark identitet åt varje gård. På gårdarna kan till exempel exotiska trädslag användas. Det är viktigt är att de boende får möjlighet att påverka valet av växter, men det är positivt om växtvalen finns med i den övergripande strukturen. ilder till textmaterialet: Kvarnhagsvägen Kartan visar hur Alby genom grönska ska bidra till att skapa en övergripande ordning och logik i stadsdelen. KARTA GRÖNSKA rukturgivande parker och gröna stråk: GRÖNSKA BIDRAR TILL ATT SKAPA STRUKTUR 26 gångväg längs grönska VATTENSTRÅK alby idrottsplats INSPIRATIONSBILDER GRÖNSKA

103 VEGETATION SKAPAR PLATS FÖR REKREATION, HÄLSA OCH AKTIVITET Goda utemiljöer som öppna gräsytor, gårdar, parker, kolonilotter och odlingslotter ger möjlighet till rekreation och aktiviteter. Natur, vegetation och trädgård påverkar hälsa och livskvalitet och hälsa positivt. Trädgårdar har stora effekter både fysiskt och psykiskt och används för att förebygga sjukdomar och främja motion. Gårdarna ska utvecklas så att de får en tydlig gemensam och social funktion för de närboende. Här används vegetationen för att det är vackert och för att skapa mötesplatser som ökar de boendes känsla för sin miljö. STADSODLING I GÅRDSMILJÖ Kolonilotterna i Alby kolonilottsförening visar att trädgårdsodling ger gemenskap i området, och det ska användas på flera platser i stadsdelen. Om vi till exempel ger Gårdsföreningen Äppellunden uppdraget att förvalta den gemensamma gården och låta boende anlägga egna trädgårdar, bidrar det till gemenskap. Genom odling blir parker, gårdar och kolonilotter viktiga mötesplatser. VATTEN OCH VEGETATION BIDRAR TILL EN KLIMATSMART STADSDEL Dagvattnet i Alby är en resurs som kan användas till att skapa en mer spännande och varierande stadsbild. Genom att rena dagvattnet i öppna dagvattenlösningar, som dammar, vattenstråk och våtmarker, kan det bli en tillgång för stadsdelen både estetiskt och för miljön. Vegetationen i Alby ska vara en del av dagvattenhanteringen. I små vattenmagasin som vattenträdgårdar, vegetationsrika planteringar med vattenälskande växter eller öppna vegetationsdiken kan vi samla och rena dagvatten, innan det rinner ut i dagvattensystemet. De flesta gröna ytor bidrar till att motverka klimatförändringar. Trädplantering och övrig vegetation på gårdar och gator bidrar till ett bättre lokalklimat. Det ger vindskydd, skugga, fördröjer vatten, förbättrar infiltration och minskar avrinning. Gröna ytor jämnar ut temperaturen och fungerar som oaser av kall luft när det är varmt. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från till exempel vägar och hustak via diken och ledningar ut i sjöar och vattendrag. I städer rinner dagvattnet över exempelvis asfaltsytor och tar med sig föroreningar som oljerester och metaller. Det gör att det ibland inte är lämpligt att släppa ut dagvattnet utan rening direkt i en känslig sjö. INSPIRATIONSBILDER GRÖNSKA STADSODLING GRÖNA GÅRDSRUM VATTEN OCH VEGETATION I STADSRUMMET BRYGGPROMENAD GENOM VATTENPARK 27

104 BYGGSTEN - TRAFIK INLEDNING - TRAFIKSTRUKTUREN I ALBY Byggstenen TRAFIK visar hur gatorna ska utformas för att skapa en säker och förutsägbar miljö för alla trafikanter. Gående och cyklister ska tryggt och säkert kunna röra sig i och genom stadsdelen. Stadsbyggnadsidén innebär att gatorna och stråken kopplas ihop i ett gatunät med huvudgator, lokalgator och gårdsgator. De ska vara gröna och gångvänliga gator med trottoarer och kantstensparkering. Trafiken ska silas genom stadsdelen. Alltför stora gaturum, parkeringsytor och vägområden kan användas bättre. Gångförbindelserna och tillgängligheten till omgivande stadsdelar och grönområden förbättras stegvis genom en bättre utformning och den strikta trafiksepareringen bryts på sina håll. För en ökad tillgänglighet och trygghet i ett längre perspektiv bygger vi bort planskilda korsningar som gångtunnlar i de lägen där det innebär en förbättring av stadsmiljön. GATOR OCH VÄGAR KOMMER NÄRMRE STADSDELEN Albys gator ska inte bara fungera trafikmässigt utan också vara en del stadsdelens offentliga rum. Det är viktigt att bebyggelsen utmed gatorna och de verksamheter som den innehåller syns och tillgängliggörs. Albyvägen blir ett samlande huvudstråk genom stadsdelen utformad som en allé. Fasaderna mot Albyvägen och viktiga platser ska ge liv åt gaturummet genom butiker och lokaler i bottenvåningarna. Nuvarande gatubild med grön förgårdsmark mot gatan förädlas så att uppdelningen mellan offentlig och privat mark blir tydlig. Vi vill undvika nya, stora parkeringar, liksom staket mot trottoarer och gångvägar. Insatserna kommer stegvis och koncentreras till gator och gångstråk nära husen samt till husens bottenvåningar och entréer. Ett viktigt exempel är att göra dagvattenhanteringen synlig vid vägar och stråk. Gångtunnlar som ska vara kvar ska få bättre belysning och utformas för att öka säkerhet och attraktivitet. trafik KANTSTENSPARKERING TROTTOARER - mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö - albyvägen blir ett samlande stråk genom stadsdelen - albys bostadsområden knyts ihop - ökad trygghet SAMLANDE TRAFIKRUM offentlihetsgrader TILLGÄNGLIGHET MINSKADE HASTIGHETER ÖKAR TILLGÄNGLIGHETEN Trafiken i det framtida Alby tar sig genom stadsdelen långsamt. Gatorna ska vara utformade så att det inte är möjligt att köra fort utan farten anpassas till de oskyddade trafikanterna. I Albydalen blir de nya nord-sydliga tvärgatorna enkelriktade gårdsgator med fartdämpande utformning. Syftet är säkra gator samt utrymme för parkering. In- och utfart till stadsdelen ska på ett bra sätt kunna ske via Albyvägen och Kvarnhagsvägen. Stadsdelen får med dessa lösningar bättre tillgänglighet och långsammare trafik. M M K A G A 28

105 KARTA GATOR OCH KOLLEKTIVTRAFIK T Albyvägen Hågelbyvägen Alhagsvägen Kvarnhagsvägen Hågelbyvägen Albyvägen T Alhagsvägen Kvarnhagsvägen KARTA GÅNG- OCH CYKELNÄT Hållplats med viktiga målpunkter T-bana Kartan visar hur stadsdelens framtida gator och kollektivtrafiknät skulle kunna se ut. Kartan visar stadsdelens framtida gång och cykelstråk samt vilka av dessa som är prioriterade. FÖRBÄTTRA KOLLEKTIVTRAFIKEN TILL ANDRA DELAR I STORSTADEN Alby har i dag en god och tillgänglig kollektivtrafik med möjlighet till omstigning mellan tunnelbana och buss på både övre och nedre torget. För att möta framtidens krav på ökat kollektivresande och minskat bilåkande måste kollektivtrafiken förbättras. Önskvärt är att busstrafiken ska kunna gå i en slinga mellan Albyvägen och Kvarnhagsvägen. Förbindelserna bör också bli bättre mellan och inom de norra stadsdelarna, till Tumba samt till de regionala kärnorna Flemingsberg och Kungens kurva. Den regionala planeringen visar att Spårväg syd från Älvsjö via Kungens kurva till Flemingsberg är önskvärd. Kommunen vill göra det möjligt att på sikt förlänga denna linje via Riksten och Tumba till Alby. Stadsbyggnadsidén ger plats för en spårväg genom Alby. Satsa på en busslinje runt Alby 29

106 R DYNAMISK OCH FÖRÄNDERLIG STADSMILJÖ BYVÄGEN BLIR ETT SAMLANDE STRÅK GENOM STADSDELEN BYS BOSTADSOMRÅDEN KNYTS IHOP NSLAN AV TRYGGHET STÄRKS ALBY BLIR EN STADSDEL FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER Gång- och cykelvägnätet byggs ut så att framkomligheten förbättras och attraktiviteten ökar. En viktig princip är att prioritera vägarna till Albys tunnelbanestation som är den centrala bytespunkten, och att där ordna många bra cykelparkeringar. Det ska vara tillåtet och möjligt att gå eller cykla på alla gator i stadsdelen. Det lokala cykelnätet i Alby kopplas till de regionala cykelstråken med bättre tillgänglighet till viktiga målpunkter som Tumba och Hallunda. ll textmaterialet: ILJÖ - trafikstruktur NOM STADSDELEN vägrum BELYSNING ANPASSAS TILL GÅENDE OCH BILTRAFIK Gatubelysningen anpassas till både fotgängare och biltrafik, ljuset koncentreras på trottoarer och gator. Vid Alby torg och upp mot Albyberget ska belysningen särskilt anpassas så att stadsdelens olika nivåer förbinds även på natten. Fasadbelysning ska i första hand sprida gatans koncentrerade ljus uppåt längs fasaderna. PARKERING Den övergripande strategin är att klara stadsdelens nya parkeringsbehov med kanstensparkering och med parkeringar under mark och i parkeringshus. Exploateringen inom stadsdelen är kopplad till hur effektiva parkeringslösningar som kan väljas i de olika delområdena. Med utbyggd kollektivtrafik och med fler bekväma gång- och cykelvägar kan behovet av parkeringsplatser i stadsdelen minskas. Bilpooler i strategiska lägen och utbyggd service och parkering för cyklar bidrar också till detta. g för fordonstrafik enkelriktade smala gator 30 fordonstrafik silas fram Kollektivtrafik T P P P P Albyvägen P P P P Gång och cykelnät i stadsdelen P P Belysning anpassad belysning Hågelbyvägen P P bekväma cykelstråk P Kvarnhagsvägen Kartan visar framtida principer för parkering i stadsdelen. Alhagsvägen Gator med kantstensparkering Ny samlad parkering, effektiva parkeringslösningar under mark, i parkeringshus eller i gemensamma garage. P P KARTA parkering välgestaltade parkeringshus INSPIRATIONSBILDER TRAFIK

107 BYGGSTEN - MÖTESPLATSER Inledning vikten av mötesplatser i det offentliga rummet Byggstenen MÖTESPLATSER visar mötesplatser i stadsdelens offentliga rum. Varierande mötesplatser i bra skick är viktiga i en stadsdel som förtätas med mer bebyggelse. På en bra mötesplats kan man bli sedd och se andra, stanna och prata med någon man känner eller bara kolla in folk. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Men möten stärker också kreativa näringar och annat företagande. Den interkulturella strategin lyfter också fram mötesplatsernas betydelse. I Alby ska det finnas olika typer av mötesplatser: Sammanbindande mötesplatser som lockar folk som har något särskilt gemensamt på idrottsplatsen träffas sportintresserade, vid kolonilotterna träffas de som gillar trädgårdsodling. Överbryggande mötesplatser som lockar till möten mellan människor med olika bakgrund, kön eller ålder. Typiska överbryggande mötesplatser är centrum, torg och knutpunkter för kollektivtrafik. ICA Maxi i Eriksberg brukar kallas den bästa mötesplatsen i hela Botkyrka här träffas alla. Alby ska ha både sammanbindande och överbryggande mötesplatser. SPORT OCH LEK - gröna lungor med utrymme för aktiviteter - känslan av trygghet stärks KANTSTENSPARKERING - centrum blir en viktigare mötesplats - subtopia tillåts växa NATURLIGA KNUTPUNKTER PARK & TORG mötesplatser PRIVAT, offentlihetsgrader HALVPRIVAT, OFFENTLIGT kultur OCH NÖJE De nya utomhusmiljöerna i Alby ska ha en tydligare uppdelning mellan vad som är privat, gemensamt och offentligt. Privat mark är uteplatser och egna trädgårdar, gemensamt är bostadshusens gårdar och offentligt är gator och torg, idrottsplatser och parker. En tydligare uppdelning ökar hemkänslan och tryggheten. ALLA MÖTESPLATSER I ALBY Gemensamt för alla mötesplatser i Alby är att de ska skilja ut sig från sin omgivning till exempel genom en annan markbeläggning, belysning eller växter. Här ska det finnas sittplatser och grönska och växtlighet för trivsel och rumslighet. Mötesplatserna ska hållas öppna och fria, kiosker och annan möblering ska i första hand vara tillfälliga och flyttbara. När mötesplatserna ansluter till naturen ska vi upprätthålla det öppna sambandet mellan det anlagda och natu- - vattenkontakt SAMLANDE ren, naturmarken är en resurs för mötesplatser. Alla mötesplatser ska trafik ha namn och det ska finnas skyltar som visar vägen till annat i området. TRAFIKRUM TILLGÄNGLIGHET NATURLIGA STRÅK OCH KNUTPUNKTER En knutpunkt TROTTOARER är en plats där gångstråk korsar varandra och där spontana möten uppstår, utan att platsen i sig är ett mål eller har en funktion. Stråk som många använder är också viktiga mötesplatser. På kartan har vi markerat ut stråk och knutpunkter som kan markeras mer tydligt. Torg och stråk ska vara tydliga och trygga, och knutpunkter ska markeras med annan markbeläggning och få bänkar som inbjuder att stanna lite till. Skyltar gör det lättare att hitta till andra platser. 31 M M K A G A

108 Det behövs platser för spontant idrottande med enkla redskap och träningsmöjligheter. SPONTANIDROTTSPLATSER OCH LEKPLATSER I Alby ska det finnas plats för lek, sport, möten och rekreation. Med spontanidrott syftar vi på utegym för alla åldrar, bakgrund och kön. Dessa kan även innehålla enklare annan utrustning för idrott och hälsa. Det ska finnas utomhusmiljöer som utgår från individens behov och som passar olika åldrar och kön, för små barn är det till exempel viktigt att lekplatsen är nära hemmet. Olika lekplatser ska komplettera varandra, platserna ska bli inbjudande, utmanande, säkra och överblickbara. Alla lekplatser som finns i Alby både kommunala och de som förvaltas av bostadsbolag och samfälligheter behöver vara kvar och utvecklas i samband med att Alby förtätas. Vid nybyggnation av bostäder där man förväntar sig att barnfamiljer flyttar in ska plats finnas för lekmöjligheter. GÅRDARNA Tydliga gårdar som ger identitet till kvarteren kan höja trivseln i de boendes närmiljö. Gården kan bli ett gemensamt rum och en mötesplats. Här kan det till exempel finnas en grill och odlingar, en liten lekplats, träd och bänkar. Det är viktigt att gården känns tillgänglig och trygg och att husen runt omkring, med hjälp av fönster, balkonger och utgångar, har direkt koppling till gården. Viktigt är också att gårdarna visar att dessa inte är till för vem som helst utan främst för de närboende. samlingsplats kring idrott och lek 32 subtopia 39 Albyvägen Hågelbyvägen ALBY TORG VID CENTRUM - Albys mest offentliga plats och en plats som förenar Albys olika delar. Alby torg är den samlande mötesplatsen. - Funktion: Uteserveringar, torghandel, evenemang och platser i solen. Torget kan förstärka sambandet mellan centrum och T-banan. Små platser för lek kan få torget att bli en plats även för barn. utomhusevenemang Kvarnhagsvägen Kartan visar framtida mötesplatser och deras läge i stadsdelen Alhagsvägen Mötesplatser och sammanbindande stråk Överordnad mötesplats vars funktion och karaktär beskrivs nedan KARTA MÖTESPLATSER mötesplats vid vattnet INSPIRATIONSBILDER mötesplatser

109 INSPIRATIONSBILDER mötesplatser alby torg - Karaktär: Livfullt, ny markbeläggning, ny möblering, planteringar och träd. Lokaler, butiker och entréer samt nya byggnader med bostäder ska vända sig mot torget och göra det mer befolkat och tryggt. (läs mer i avsnittet om delområdet Centrum) 2. TORGET VID T-BANAN PÅ BERGET ÖVRE TORG - Viktig vardagsfunktion för boende på berget och knutpunkt för kollektivtrafik. - Funktion: Uteserveringar, torghandel, sittplatser och omstigning mellan buss och tunnelbana. - Karaktär: Livfullt, stenlagt över Tingsvägen fram till berget. Låta bilar och bussar passera sakta och försiktigt över torget. Torget kantas av bostadshus samt en lång basarbyggnad för mindre butiker. - (läs mer i avsnittet om delområdet Albyberget). 3. TORGET MELLAN CENTRUM OCH ALBYPARKEN - Funktion: Entré till centrum från söder, länk mellan parken och centrum. - Karaktär: Mysigt och tryggt. Fler trappor mellan punkthusen, bänkar i södersolen, fler entréer direkt in i butikerna till centrum. (läs mer i avsnittet om delområdet Centrum) 4. PLATSEN VID SKOLAN PÅ BERGET - Funktion: Parken blir en viktig central mötesplats i området, en kvarterspark för intilliggande bostäder samt en del av Grindtorpsskolans skolgård. - Karaktär: Upplyst, öppet, anlagt. Park som speglar de övergripande cirkelformade strukturerna på berget. (läs mer i avsnittet om delområdet Albyberget) 5. ALBY IDROTTSPLATS - Albys gemensamma puls. TORGhandel - Funktion: Idrott träning, matcher och publika evenemang. - Karaktär: Upplyst, öppet, anlagd park. (läs mer i avsnittet om delområdet Albydalen). 6. ALBYPARKEN - Albys stora lekpark och spontanidrottsplats utvecklas till en stadsdelspark. - Funktion: Lek, idrott och möten. - Karaktär: Utmanande, inbjudande, tryggt. (läs mer i avsnittet om delområdet Albydalen) 7. SUBTOPIA OCH HANGAREN - Funktion: Utemiljöerna utanför Subtopia och Hangaren ska öppna sig och flytta ut verksamheten för att locka nya och gamla besökare. Plats för parkering och stora utomhusevenemang finns på de stora gräs- eller grusytorna vid stranden, se nedan. En plats vid småbåtshamnen ska markera Albyvägens avslutning mot sjön. - Karaktär: Livfullt, inbjudande och annorlunda. (läs mer i avsnittet om delområdet Alby strand) 8. ALBYSJÖNS STRAND - Strandområdet behöver ha flera funktioner med olika karaktärer. - Funktion: Bad, skridsko, picknick, promenad och entré mot Flottsbro, Fittja och mot Älvesta. Öppna gräs- och grusytor behövs för spontanidrott, tillfälliga parkeringar, festivaler och evenemang. Dagvattenrening. - Karaktär: Blandning mellan anlagd park och natur, vila och aktivitet. Strandpromenad, bryggor i vattnet, öppna gräsytor, parkbänkar, grillplatser, utegym, tillgängligt och tryggt. (läs mer i avsnittet om delområdet Alby strand) teater på torget skulpturer Alby astrolabiet En ny strand med bryggor vid Albysjön. 33

110 DELOMRÅDEN CENTRUM Hus Centrumbyggnaden får flera framsidor som riktar sig ut mot det offentliga rummet. Kopplingen mellan centrum, torg och tunnelbanehuset stärks. Bostäder i området runt centrum och f.d. Albyskolans tomt, bostäderna ska variera i utseende, former för uthyrning och storlek för att också komplettera bostadsutbudet. Centrum Bostäder men också kommunala verksamheter som skola och kultur kan prövas som komplement. Centrums tak kan vara gröna gårdar, skola eller bostäder. Parkering och inlastning samlas vid exempelvis centrums östra del som markparkering och garage under centrum. Bygg ett Albytorn, ett högt hus som ser speciellt ut. Nya bostäder Vi kan ha ett högre bostadshus i centrum för att markera det. I slänten vid centrum mot Albyberget klättrar smala terrasserade bostadshus. I bottenvåningarna på bostadshusen som vänder sig mot torgytorna kan vi ha lokaler med utåtriktad verksamhet, till exempel mindre butiker och föreningslokaler. Längs Albyvägen bygger vi varierade flerbostadshus med egna privata gröna gårdar och entréer mot gatan. Mot det nya grön- och aktivitetsstråket ner mot vattnet finns radhus. Alby torg som en samlande mötesplats med ett ombyggt centrum och med ny bebyggelse som ramar in torget. Visionsbild/ Nyréns Arkitektkontor Handelscentrum Eriksberg Albyvägen Övre torget T- bana Centrum Albyvägen Offentlig service Behovet av förskola och skola ska beaktas vid varje detaljplaneläggning. Skola bör prövas i centrum och förskola i de nedre våningarna i flerbostadshus längs Albyvägen. Hågelbyvägen Orienteringskarta, nuläge 34

111 Illustration - stadsbyggnadsidé centrum Domarebacken Övre torget Tingsvägen T-bana Albyvägen Nedre torget Albyvägen Alby centrum Eriksberg, handel och verksamheter Albystråket Grönska Centrum är den mest stadsmässiga platsen i stadsdelen där många människor rör sig. Det är också den plats som är mest asfalterad och den har inte så mycket grönska. Utvecklar vi grönskan kan det skapa en större variation och upplevelse av miljön i centrum enligt de här strategierna: Prova inslag av växter som skapar en rikare variation och upplevelse av miljön. Grönstråket genom stadsdelen ges en tydlig kulturell prägel med inslag av exotiska växter. Naturmarken förbättras och blir tillgänglig. Öppna dagvattenlösningar i möjliga lägen och vid nybyggnation. Plantera gatuträd längs områdets gator, främst Albyvägen. Utforma bostadshusens gårdar som små trädgårdar. Trafik Albyvägen dras om och sänks till torgets nivå när nuvarande vägkonstruktion har tjänat ut och måste restaureras, vilket är aktuellt efter Längs Albyvägen samlas gång- och cykeltrafik, bilar och bussar på separata banor. Den nya bebyggelsen vänder sig med sina entréer mot gatan där det är möjligt att parkera eller stanna till längs trottoarer. Där det är möjligt ska Albyvägen vara trädplanterad. Korttidsparkering längs gatans kantsten är lämplig vid centrum och långtidsparkeringen samlas vid centrums östra del på marken och i garage under centrum. Även centrums varuinlastning bör samlas här. 35

112 Mötesplatser Alby torg vid centrum Torget är Albys mest offentliga plats och här ska det finnas uteserveringar, torghandel, evenemang och platser i solen. Torget ska få en utformning som förstärker sambandet mellan centrum och T-banan. Detta ska göras på följande sätt: Torget får ny markbeläggning, planteringar och träd. Torget får ny fast möblering. Lokaler, butiker och entréer samt nya byggnader med bostäder ska vända sig mot torget. Små lekplatser på torget. Torget mellan centrum och Albyparken Torget är entré till centrum från söder, det ska få en utformning som förstärker sambandet mellan parken och centrum. Torget ska upplevas som mysigt och tryggt. Detta ska göras på följande sätt: Fler trappor mellan punkthusen. Bänkar mot södersolen. Fler entréer i butikerna från centrum. Gångstråket mellan Alby centrum och Albysjön. Visionsbild/ Nyréns Arkitektkontor Inspirationsbilder 36 Ett högt punkthus på övre torget som markerar centrum? Torg med entréer och butiker i bottenvåningarna. Ny bebyggelse längs gångstråket (Albyskolans tomt). Visionsbild/ Nyréns Arkitektkontor

113 ALBYBERGET Hus Bebyggelsen på Albyberget ligger ganska isolerad från Albys övriga delar. Bostadshusen bildar ett storgårdskvarter som ramar in bergstoppens vackra naturmark. Ny bebyggelse ska bryta mönstret och att sätta en egen prägel ska uppmuntras. Ny bebyggelse med stadsvillor för två till fyra familjer. På det övre torget kan gärna ett högt hus byggas. En ny bebyggelse i varierat våningsantal som ramar in övre torget. Att bo med utsikt blir en viktig kvalitet. Plats för förskola på Albyberget behövs vid en utökning av antalet boende. En utökning av Grindtorpsskolan behöver prövas. Grönska Albyberget har dramatisk topografi, vacker utsikt och en rik skogsmiljö. Kring bebyggelsen finns parker och bostadsgårdar. Dessa områden och karaktärer ska länkas samman så att Albyberget upplevs som en helhet där man enklare kan röra sig mellan de olika landskapsdelarna enligt följande strategier: Ny bebyggelse på Albyberget, stadsvillor med vacker utsikt Visionsbild / Erik Möller Arkitekter AB, Vera Arkitekter, Nivå, Sweco, Creanova, NCC, Ikano. Albyberget den nya gatan, söder om berget Förstärk och länka samman skogskaraktären. Utveckla skogen och den analagda grönskan till mötesplatser. Lägg till trädrader med olika sorters träd som förstärker grönskans uppbyggnad och utformning. Plantera träddungar i öppna landskapspartier som vägar, entréer och torg. Grindtorpsskolan Orienteringskarta, nuläge Övre torget T-banan Tingsvägen 37

114 Illustration - stadsbyggnadsidé Albyberget Notariebacken nya stadsvillor Grindtorpsskolan Tingsvägen Övre torget nya stadsvillor Trafik Nya gator runt Grindtorpskolan och parallellt med Tingsvägen anpassas till omgivande landskap. Bebyggelse och vägar påverkar naturmiljön så lite som möjligt. Trottoarer på båda sidor vägen, kantstensparkering på en sida som kan växlas. Körbanornas bredd ska medge att två personbilar kan mötas. Mötesplatser Torget vid t-banan på berget övre torg Torget är knutpunkt för kollektivtrafik och ska få en utformning som förstärker sambandet mellan bostäderna på berget och i dalen. Det ska finnas uteserveringar, torghandel, sittplatser och omstigning mellan buss och tunnelbana. Detta ska göras på följande sätt: 38

115 Torget stenläggs över Tingsvägen fram till berget. Trafiken över torget ska ske på de gåendes villkor. Torget ska kantas av bostadshus samt en lång basarbyggnad för mindre butiker. Parken vid Grindtorpsskolan Parken blir en viktig central mötesplats i området, en kvarterspark för intilliggande bostäder samt en del av Grindtorpsskolans skolgård. Denna ska få följande utformning: Parken ska utformas som öppen och anlagd. Parkens belysning ska vara inbjudande. Gestaltningen av parken ska återspegla de cirkelformade strukturerna på berget. Trädrad Avskärmande element (tex häckar, pergola el dl.) för ökad rumslighet Småskaliga sociala mötesplatser Möjligheter till expanderande odling vid intresse Växthus längs sluten fasad Möjlighet för utökad lägenhet i bottenplan Nya arkitektoniska uttryck och nya boendeformer uppmuntras, t.ex. kooperativa flerfamiljsvillor. Visionsbild / Erik Möller Arkitekter AB, Vera Arkitekter, Nivå, Sweco, Creanova, NCC, Ikano Albyberget vy från Öster upp mot berget och de nya huskropparna Tidigare Visionsbilder svåranvända och / Erik underuttjade Möller ytor får Arkitekter ny användning AB, och fungerar Vera som Arkitekter, samlande punkter Nivå, i området. Sweco, Creanova, NCC, Ikano. Omgestaltning av marken framför bostadshusens entréer med plats för odling och möten samt ny bebyggelse slingrar sig längs Albybergets platå. å mötesplats 39

116 ALBYDALEN Hus Ny bebyggelse placeras mellan de nuvarande bostadshusen och angränsande gator och som rumsdelare i de stora gårdsrummen. Ny och varierad bebyggelse i 2 till 5 våningar mellan bostadshusen och gatan skapar en fotgängarvänlig gårds- och gatumiljö. Utmed Albyvägen mellan Eriksberg och Alby centrum prövas en kvartersbebyggelse med varierande våningsantal. Vid Alby entré kan ett högre hus bli landmärke synligt från E4/E20. Hågelbyledens båda sidor bebyggs med blandat innehåll. Lagman Lekares väg får en ny utformning och den mark som blir över bebyggs med bostäder. Bottenvåningarna, med eller utan bokaler, kan användas för lokaler i strategiska lägen. Platser för förskolor i Albydalen behövs vid en utökning av antalet boende. En utökning av Kvarnhagsskolan behöver prövas. Ny bebyggelse med bostäder och lokaler kompletterar de höga husen i Albydalen. Visionsbild AIX arkitekter, LOLA arkitektur och landskap, Spacescape Grönska I Albydalen ska grönskan bygga på befintliga skogsklädda höjder, vegetationsrika axlar och färdvägar samt grönskande gårdar som kan utvecklas enligt följande strategier: Lagman lekares väg förskolan Ugglan Albyparken Med hjälp av grönska blir storskaliga bebyggelsen mindre dominerande. Gränser mellan offentligt, gemensamt och privat med byggda eller gröna konstruktioner med t.ex. murar eller häckar. Öppna dagvattenlösningar i möjliga lägen och vid nybyggnation. Hågelbyvägen Kvarnhagsskolan Alhagsvägen Orienteringskarta, nuläge 40

117 Illustration - stadsbyggnadsidé Albydalen Lagman Lekares väg förskolan Ugglan fotbollsplanen Albyparken Kvarnhagsskolan Hågelby Allé Alhagsvägen Trafik Lagman Lekares väg blir ett av huvudstråken mellan Eriksberg och Alby med kantstensparkering hela vägen. Parkeringsdäcken kan ersättas av markparkering, utformad med grönska. Parkering för ny handel vid Alby entré ordnas i samlad lösning. De tvärgående gatorna (nord-sydliga) blir enkelriktade gårdsgator med fartdämpande hinder med jämna mellanrum. Mötesplatser Alby idrottsplats Idrottsplatsen är Albys gemensamma puls med plats för idrott och andra evenemang. Platsen med sporthall vid sidan ska bli en sportpark som är öppen och väl upplyst under kvällstid. Albyparken Albyparken blir stadsdelens centrala park med plats för lek, idrott och möten. Stor omsorg ska läggas på parkens grönska, val av markbeläggningen samt utformningen av parkens olika platser för dagtid och nattetid. Parken ska vara en modern stadspark som är utmanande, inbjudande och trygg. 41

118 AIX ARKITEKTER AB HUDIKSVALLSGATAN STOCKHOLM ALBYDALEN SID 1 7 / 18 FÖRÄDLING AV BEFINLIGA P-DÄCK TILL BOENDEMIJLÖER. Ny låg och varierad bebyggelse kompletterar de höga husen i Albydalen. Visionsbilder/ AIX arkitekter, LOLA arkitektur och landskap, Spacescape TEL INFO@AIX.SE ORG.NR De befintliga husen och parkmiljöerna i Albydalen ska fortsätta utvecklas i samma positiva anda som påbörjats. Lagman Lekares väg får en ny utformning och ny låg bebyggelse. Visionsbild/ AIX arkitekter, LOLA arkitektur och landskap, Spacescape 42

119 ALBY STRAND Hus Ny bostadsbebyggelse vid kolonilottsområdet gör att området blir mer befolkat. Att bo nära grönska och att kunna arbeta med den främjar livskvaliteten. Nya bostäder vid kolonilottsområdet. Bebyggelsen får en mycket varierad skala med högre hus längs Albyvägen ner till smålägenheter och miniradhus ut mot kolonilotterna. Grönska Stadsdelens möte med vattnet ska få ett nytt innehåll och identitet. Den stadsmässiga fronten mot vattnet blir tydligare. Ett genomgående parkstråk med en väl synlig dagvattenlösning binder samman området. Vattenrummets kvaliteter lyfts fram för att bland annat stärka ny biologisk mångfald. Verksamhetsområdet vid vattnet med Hangaren i centrum kan utvecklas enligt följande strategier: Alby stranden och kolonilottsområdet - ny bebyggelse i kombination med kolonilotter. Visionsbild/ Witte Arkitekturstudio, Urbio, Structor Komplettera koloniområdet med självplockträdgårdar och fruktlundar. Utveckla strandområdet till en grön-blå våtmarkspark med bryggsystem och öppna vattenspeglar. Områdets dagvattenhantering har öppna och väl synliga lösningar. Plantera alléer och diken för blandade vattenväxter och ängar med samma blommor i öppna landskapspartier. Stärk områdets kulturprofil genom skulpturpromenader och konstverk i landskapet. Albyvägen Subtopia kolonier baseballplan småbåtshamn Hangaren Orienteringskarta, nuläge 43

120 Illustration - stadsbyggnadsidé Alby strand småbåtshamn Subtopia villor på vatten Albyvägen Hangaren kolonier baseballplan bryggpromenaden dagvatten Albystråket bad nya förskolan Inspirationsbilder, villor på vatten från Amsterdam och kanotklubb på Amager i Köpenhamn. 44

121 Trafik Albyvägen avslutas vid Hangaren och kompletteras med nya träd. Vägen utformas så att plats finns för gatuparkering, trädrad samt gång- och cykelbana. Gång- och cykelvägen norr om Albyvägen blir kvar. De nya gatorna blir gårdsgator som är enkelriktade med trottoarer, trädplantering och plats för kantstensparkering. Från Hangaren till Storskiftesvägen blir det en ny koppling för att busstrafiken ska kunna gå i en slinga i stadsdelen. Vägen ska bara vara öppen för gång- och cykeltrafik och för bussar. Mötesplatser Subtopia och Hangaren Subtopia och Hangaren ska öppna sig och flytta ut verksamheten för att locka nya och gamla besökare. Dessa platser ska upplevas som livfulla, inbjudande och annorlunda. Vid entrén till Subtopia anlägger vi ett mindre torg i syfte att göra entrén till området väl synlig. Plats för parkering och stora utomhusevenemang finns på de stora gräs- eller grusytorna vid stranden. En plats vid småbåtshamnen ska markera Albyvägens avslutning mot sjön. Albysjöns strand Strandområdet omvandlas till en strandpark med plats för flera funktioner. Öppna gräs- och grusytor behövs för spontanidrott, tillfälliga parkeringar, festivaler och evenemang. Parkens utformning är en blandning mellan anlagd park och natur med strandpromenader, bryggor, öppna gräsytor. Parken ingår i kommunens system för öppen dagvattenrening med dammar och dagvattenstråk. Strandparken ska ha möjligheter för bryggbad, skridskoåkning och picknick. Från strandparken ska det gå promenadstråk mot Flottsbro, Fittja och Älvesta. Utveckla kustlinjen och området kring Hangaren. Plats för odling och holkar för fåglar och fladdermöss. Visionsbild/ Witte Arkitekturstudio, Urbio, Structor Mötesplats vid sjön i anslutning till Hangaren Visionsbild/ Witte Arkitekturstudio, Urbio, Structor 45

122

123 1 [10] Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Referens Hannes Flemming Remissredogörelse Framtid Alby stadsmiljö i utveckling Bakgrund Stadsbyggnadsidén är ett led i genomförandet av Albys utvecklingsprogram, Framtid för Alby, som kommunfullmäktige antog våren Stadsbyggnadsidén ska i första hand ge en bild av framtidens Alby hur stadsdelen kan förändras och utvecklas. Den ska också fungera som planeringsunderlag för kommande detaljplaner i Alby, ge riktlinjer för kommunens framtida verksamhet och investeringar i Alby som påverkar fysisk planering och byggande samt marknadsföra Alby för byggherrar och andra intressenter inför nya byggprojekt. Stadsbyggnadsidén omfattas inte av krav på samråd enligt plan- och bygglagen. Dokumentet har ändå skickats ut på extern remiss till berörda myndigheter i ett tidigt skede i planprocessen för att underlätta för det efterföljande detaljplanearbetet. Arbetsprocessen med stadsbyggnadsidén har bland annat omfattat två omgångar av medborgardialog, fyra fördjupande studier av olika områden i Alby samt en intern remisskonferens. Beskrivning av remissförfarandet Kommunstyrelsen beslutade 6 maj 2013 att sända förslaget på ny stadsbyggnadsidé Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling på extern remiss till berörda myndigheter och aktörer. Förslaget till stadsbyggnadsidé, som är upprättat , har varit på remissrunda under tiden till Remisskonferens kring Framtid Alby stadsmiljö i utveckling Projektgruppen för Framtid Alby arbetade fram ett första remissförslag på en stadsbyggnadsidé för Alby. På samhällsbyggnadsnämndens uppdrag genom- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post hannes.flemming@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

124 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling [10] fördes en remisskonferens med alla kommunens förvaltningar och bolag den 20 februari Synpunkterna från remisskonferensen resulterade i ett antal justeringar och en bearbetad version av dokumentet innan stadsbyggnadsidén gick ut på extern remiss. Resultatet från remisskonferensen finns sammanställt i KS 2013:263. Inkomna yttranden för Framtid Alby stadsmiljö i utveckling Totalt har sex yttranden inkommit under samrådet. Synpunkterna som kommit in skiljer sig åt och kommenteras därför individuellt nedan. Fem av yttrandena innehåller synpunkter eller upplysningar angående förslaget på stadsbyggnadsidén Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. I ett av yttrandena har det framförts att man inte har något att erinra mot planförslaget och detta är: Södertörns Fjärrvärme AB Inkomna yttranden i datumordning för Framtid Alby stadsmiljö i utveckling inom samrådstid Inkomna synpunkter från Datum Södertörns Fjärrvärme AB Svenska kraftnät Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen Vattenfall Länsstyrelsen Stockholm Trafikverket Samtliga yttranden återges i sin helhet eller i väsentliga delar, och kommenteras nedan. Samtliga yttranden finns att tillgå i sin helhet på kommunledningsförvaltningen i KS 2013:263. Länsstyrelsen Förslaget att förtäta i den befintliga stadstrukturen Alby där kollektivtrafiken är god och att bättre binda samman olika delar inom stadsdelen följer såväl RUFS 2010 som kommunens förslag till ny översiktsplan. Att kommunen tar ett helhetsgrepp över förnyelsen av Alby med utgångspunkt från dialoger med de boende och verksamma utgör en bra grund för framtida exploatering. En viktig

125 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling [10] del vid förtätning i den befintliga staden är att föra bra dialoger med de lokala opinionerna och det är positivt att kommunen prövar nya metoder för medborgardialog. Det är intressant att planen fångar och väver samman de olika aspekterna inom hållbar urban utveckling. Det är också bra med en tydlig strategi för mötesplatser, vilket är en viktig förutsättning för en ökad social sammanhållning. Ny bebyggelse är tänkt att komplettera befintlig bebyggelse i form av hustyper, upplåtelseform, lägenhetsstorlekar osv., vilket också är positivt. En aspekt som saknas är dock hur de framtida bostadsbehoven beräknas se ut kopplat till befolkningsökning och olika gruppers specifika behov. Länsstyrelsen konstaterar att flera av de allmänna intressena inte har behandlats i tillräcklig utsträckning för att handlingen ska kunna betraktas som ett program till detaljplan. I till exempel frågor rörande kulturmiljö, hälsa och säkerhet, buller och transportleder för farligt gods behöver det därför hänvisas till den kommunomfattande översiktsplanen eller annat relevant planeringsunderlag. Länsstyrelsen betraktar av den orsaken stadsbyggnadsidén som en vision om den framtida utvecklingen av Alby och som ett komplement till kommunomfattande översiktsplanen. Länsstyrelsen anser att det angeläget att handlingens formella status framgår tydligare, det vill säga hur stadsbyggnadsiden förhåller sig till plan- och bygglagens planinstrument så som den kommunomfattande översiktsplanen. Kommentar Det är glädjande att Länsstyrelsen är positiv till stadsbyggnadsidéns syfte, övergripande intentioner och arbetssätt. Kommunen noterar att Länsstyrelsen stöder stadsbyggnadsidéns huvudsakliga inriktning för Albys utveckling och anser att förslaget ligger väl i linje med den övergripande regionala planeringen i RUFS 2010 (Regional utvecklingsplan för Stockholms län). Stadsbyggnadsidén utgår från att Stockholm som region växer och utvecklas i snabb takt. Nya regionala stadskärnor börjar i enlighet med RUFS att växa fram och Botkyrka ligger inte längre längst ut från Stockholms city utan mitt emellan tre stadskärnor med starka arbetsmarknader Flemingsberg, Kungens Kurva Skärholmen och Södertälje. Botkyrka kommun vill vara del i utvecklingen och det är då viktigt att inga stadsdelar står stilla utan att satsningar görs i samtliga kommundelar. Alby stadsbyggnadsidé är en del i översiktsplanens ambition om nya bostäder i kommunen fram till Stadsbyggnadsidén ska fungera som en ram för den fortsatta förnyelsen i Alby. Den lägger fram de stora

126 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling [10] dragen, tankarna och idéerna där en flexibel tolkning av olika behov är möjlig. Med stadsbyggnadsidén vill vi skapa förutsättningar för en struktur som tillåter ett större tillskott av ny bebyggelse. Det är också en målsättning att möjliggöra för andra boendeformer än de som dominerar området idag. Hur olika specifika gruppers behov ser ut kan ändras över tid och beaktas därför i efterföljande planering. Syftet med stadsbyggnadsidén är att, utifrån 2011 års ändring av planoch bygglagen där kommunen själv avgör behovet av detaljplaneprogram, pröva en ny ansats för ett helhetsgrepp för utvecklingen av Alby. Stadsbyggnadsidén ska fungera som ett planeringsunderlag för kommande planering men är inte att betrakta som ett detaljplaneprogram. Allmänna intressen behandlas i översiktsplanen och i efterföljande detaljplaner. Vi kommer att justera stadsbyggnadsidén så att funktion och status tydligare framgår. Vi kommer också att göra tydligare hänvisningar till relevant planeringsunderlag. Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen I "stadsbyggnadsidén" nämns att Albys goda läge ska utvecklas genom att förbättra stadsdelens kopplingar till omgivningen, kollektivtrafiken genom Alby ska underlättas. I planen står det även att "Trafiken i det framtida Alby tar sig genom stadsdelen långsamt". Trafikförvaltningen anser att det kan vara svårt att förena nämnda inriktningar. Det finns en risk att en del av de åtgärder som tas upp i planen istället försämrar förutsättningarna för busstrafiken. Alby har idag direktförbindelser med fler viktiga målpunkter- Hallunda centrum, Tumba, Skärholmen och Kungens kurva. En viktig förutsättning för att denna busstrafik ska erbjuda rimliga restider och kunna konkurrera med biltrafiken är att framkomligheten är bra på de gator som trafikeras, d.v.s. Kvarnhagsvägen, Alhagsvägen, Albyvägen, Tingsvägen och planerade Hågelby Allé. Busstrafiken genom Alby blir dessutom ännu viktigare med de utbyggnadsförslag som ingår i "stadsbyggnadsidén". Trafikförvaltningen ser positivt på förbättringar av miljön i anslutning till tunnelbaneentréerna eftersom det bl.a. medför ökad trygghet för resenärerna.

127 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling [10] Trafikförvaltningen anser dock att Albyvägens sänkning till centrumtorgets nivå kräver någon form av styrning för interaktionen mellan längsgående trafik och korsande gång- och cykeltrafik. Det framgår inte av materialet hur detta ska ske. Av illustrationerna kan man lätt tro att centrumtorget och Albyvägen flyter ihop vilket vore olyckligt ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt både för trafiken på Albyvägen och den korsande gång- och cykeltrafiken. När det gäller avvikande beläggningar vid mötesplatser (över torg) bör dessa utformas så att komforten för resenärerna och bussförarnas arbetsmiljö inte påverkas negativt. En avvikande markbeläggning i form av t.ex. färgsatt asfalt kan ha samma effekt som stenbeläggning utan att påverka framkomligheten och komforten negativt. Längs gatorna vill man anlägga kantstensparkering. Vid omfattande busstrafik uppstår konflikter med kantstensparkering genom att parkeringsrörelser ut och in i parkeringsplatserna stör busstrafikens jämna flöde och/eller att bristande snöröjning t.ex. leder till att parkeringsplatserna flyttas ut i körbanan och minskar bredden på gatan med sämre framkomlighet som följd. För att göra busstrafiken mer attraktiv bör kantstenparkering undvikas på gator med omfattande busstrafik. På sidan 27 redovisas en karta med gator och kollektivtrafik. Trafikförvaltningen har nyligen redovisat ett annat förslag för kommunen på trafikförsörjning av Subtopia och Hangaren. Vi har även andra förslag än de redovisade hållplatslägena. En hållplats måste till exempel finnas på Hågelby Allé. Trafikförvaltningen föreslår att kontakt tas med oss i det fortsatta arbetet med stadsbyggnadsidén. Kommentar Kommunen anser att en god kollektivtrafik är förenlig med föreslagna förändringar av gatutformningen med bland annat kantstensparkering. Åtgärder som prioriterar busstrafik och gång- och cykeltrafikanter framför biltrafik kan upprätthålla en effektiv kollektivtrafik även efter utbyggnadsförslaget. Beräkningar av trafikalstringen efter utbyggnaden visar att skillnaden inte blir särskilt stor från dagens nivå. Det finns därför ingen anledning att tro att trafiksituationen i området kommer att förändras betänkligt. Gatorna för busstrafik har också god kapacitet att klara en ökad trafik. Hur utformningen av gatunätet kommer att se ut be-

128 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling [10] stäms inte av stadsbyggnadsidén. Vi vill dock omforma gatorna så att de ges en annan karaktär från väg till gata. Kommunen anser att det är mycket viktigt att trafiksäkerheten kan garanteras vid en sänkning av Albyvägen. En styrning för interaktionen mellan fordonstrafik och gångare och cyklister kommer sannolikt att vara nödvändig. Hur en sådan styrning kan se ut ligger dock inte inom ramen för stadsbyggnadsidén utan utvecklas i efterföljande planering. Stadsbyggnadsidén ska ge en bild av framtidens Alby hur stadsdelen kan förändras och utvecklas över tid. Allt som föreslås i dokumentet kommer inte att byggas. Det kan också tillkomma idéer som inte kommit fram i idén. Det är ett långsiktigt perspektiv som ser längre än nuvarande förutsättningar. Utvecklingen kommer att ske under lång tid och den sammanfattande helhetsbilden ska vara till stöd för genomförande av olika delprojekt i stadsdelen. Kartan på sidan 27 är en skiss över hur en framtida kollektivtrafikförsörjning med utpekade viktiga destinationer skulle kunna se ut. Beteckningen till punkterna i kartan har bytts ut till målpunkter för att förtydliga avsikten. Kommunen välkomnar dialog med Trafikförvaltningen i kommande planering för kollektivtrafiksstrukturen i Alby. Trafikverket Syftet med förslaget till ny stadsbyggnadsidé är att fungera som planeringsunderlag förkommande detaljplaner i Alby och visa hur stadsdelen kan utvecklas genom förnyade gator och parker, bättre kopplingar till omgivningen mm. Trafikverket ser positivt på att kommunen tar fram en stadsbyggnadsidé för ett större område där ett helhetsgrepp tas för trafiken i ett tidigt skede. Den ökade trafiken från området föreslås tas om hand via flera miljövänliga färdsätt. Trafikverket önskar ta del av den totala trafikalstringen till och från området samt hur den påverkar det omkringliggande vägnätet. Kommentar Den trafikanalys, Framtid Alby trafikstudier, utförd av Sweco, som kommunen har låtit ta fram visar att utbyggnadsförslaget är väl lämpat att klara en ökad trafikmängd, framförallt genom ökad tillgänglighet till och från området och genom satsningar på en förbättrad kollektivtrafik. Trafiknätet beräknas bli mer robust och flexibelt och kan därför nyttjas

129 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling [10] effektivare. Eventuella kapacitetshöjande åtgärder kan därmed skjutas längre fram i tid. Framtid Alby är en långsiktig idé för hur Alby kan utvecklas. Trafikverket kommer att delges genomförda trafikanalys. Handlingen visar hur gator och trafik för olika trafikantgrupper är tänkt att utformas i området samt kopplingar till omgivande nätverk. En framtida avfart från E4/E20 väster om Eriksberg visas i materialet. Denna avfart finns inte med i den nationella planen för transportsystemet. En förstudie (Förstudie väg 258 Hågelbyleden) är genomförd för Hågelbyleden med ett ställningstagande (dat ) att en åtgärdsvalsstudie behövs för att se möjliga åtgärder att förbättra luftkvaliteten kring Alby samt en åtgärdsvalsstudie som syftar till att titta på utvecklingen kring Tumba centrum. Kommunen ansvarar för att initiera åtgärdsvalsstudien kring Alby och Trafikverket medverkar. Förstudien visade på flera stora utmaningar med att bygga ny väg och lokalisera Hågelbyleden väster om Eriksberg. Bland annat begränsas möjligheten av det omfattande kärrområde som finns nedanför Botkyrkabacken och intrång i landskapet runt Botkyrka kyrka så till vida att vägbyggnationen riskerar att totalt sett bli mycket kostsam. Därför föreslås befintlig vägsträckning förstärkas med åtgärder som förbättrar trafiksituationen i korsningspunkter på Hågelbyleden så som korsningen med Kvarnhagsvägen och Tunarondellen. Bostäder och handel utefter Hågelbyleden enligt stadsbyggnadsidén innebär en stor konflikt med Hågelbyledens nuvarande funktion. En funktion som vägen kommer att ha inom en överskådlig framtid. Kommunen bör arbeta fram förutsättningar för att visa på att alternativ till denna funktion finns och göra fortsatt utveckling i området väster om Eriksberg möjlig. Kommentar Stadsbyggnadsidén förhåller sig till kommunens översiktsplan och Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov där en långsiktig målsättning är att E4/E20 får en ny sträckning väster om Eriksberg. Kommunen kommer också fortsatt att arbeta för att möjliggöra en utveckling av området väster om Eriksberg. En ny dragning av Hågelbyleden är det bästa sättet att förbättra luftkvalitet och stadsmiljö i Alby. Bostäder längs Hågelby allé kommer först när Hågelbyleden har fått en annan dragning. Pågående diskussioner förs mellan kommunen och Trafikverket kring

130 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling [10] vilka möjligheter som finns för en långsiktig lösning där Hågelbyleden får en ny dragning. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall bifogar en karta med ledningsstråk i sitt yttrande, den visas inte här. Vattenfall ser positivt på ny stadsbyggnadsidé för Alby. Vattenfall bedömer att kommunens idéförslag kommer att kräva nätförstärkningar i området då befintligt distributionsnät är dimensionerat för befintlig bebyggelse. Utifrån detta bedömer Vattenfall att nya e-områden måste förläggas inom området för att säkra elleverans till ny bebyggelse. För att ta ett helhetsgrepp på områdets elförsörjning bedömer Vattenfall att en tidig dialog om nya e-områden och eventuella u-områden inom hela området kan lägga grunden för en snabbare hantering i detaljplaneprocessen. Utformning av nya nätstationer tillhandahålls utifrån det urval som ingår enligt Vattenfalls standard och all annan utformning samt flytt/förändring av elanläggningar utförs av Vattenfall men bekostas av exploatören. Kommentar För att lösa strömförsörjningen i utbyggnadsförslaget kommer Vattenfall att kontaktas i efterföljande detaljplanearbete. Vattenfalls 70 k V regionnätsledning måste säkras i det framtida detaljplanearbetet och för detta gäller att ett avstånd om 20 meter på vardera sidan om ledningens yttersta spänningsförande del (fas) till närmaste byggnadsdel ska hållas. Vattenfall yrkar därför på att ett L-område med prickmark används för att säkra ledningens dragning i områdets norra del samt att övriga säkerhetsföreskrifter för 70 k V-ledning av regionnätstyp efterlevs vid planläggning. Kommentar Ingen bebyggelse är planerad inom säkerhetsområdet för Vattenfalls 70 k V-regionnätsledning. Ett prickområde kommer inte att upprättas inom ramen för stadsbyggnadsidén utan kommunen hänvisar till gällande detaljplaner för området. Skulle framtida planering beröra Vattenfalls 70 k V - regionnätsledning i området kommer Vattenfall kontaktas och de säkerhetsföreskrifter som finns för 70 k V-ledningar att beaktas i efterföljande detaljplanearbetes gång.

131 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling [10] Svenska Kraftnät Nuläge Svenska Kraftnät har en 220 k V-ledning intill Alby som går mellan Kolbotten och Botkyrka. Denna ledning är av stor vikt för rikets elförsörjning och innehar ledningsrätt Svenska Kraftnät vill tydliggöra att denna ledning inte kommer att rivas. Slutsats Svenska Kraftnät vill påminna om att byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar i stamnätet. Svenska Kraftnät vill att kommunen tar hänsyn till planerad kraftledningssträcka i kommande planeringssammanhang. Svenska Kraftnät önskar ta del av framtida bygglov/detaljplaner som rör det aktuella planområdet samt det berörda området för den framtida kraftledningens sträckning. Svenska Kraftnät önskar att kommunen tar motsvarande hänsyn vid planering av ny bebyggelse invid befintliga stamnätsledningar som Svenska Kraftnät gör vid byggnation av nya ledningar. För att säkert innehålla Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 8o meter från en 220 k V-ledning. Detta avstånd är baserat på maximerat årsmedelströmvärde och är att anse som en rekommendation till beslutande myndighet. Svenska Kraftnät rekommenderar också att alla metalliska byggnadsdelar som är exponerade för kraftledningens elektromagnetiska fält ska skyddsjordas inom ett område av 20 meter från kraftledningens närmaste spänningssatta del. Så länge våra rekommendationer beaktas och planering och projektering sker i samarbete med Svenska Kraftnät, har vi inga invändningar mot aktuell detaljplan. Kommentar Kommunen finner att den planerade kraftledningssträckan inom projektet Stockholm Ström, där Svenska Kraftnät tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Fortum föreslår en helt ny struktur för Stockholms elnät, inte medför någon förändring för nuvarande ledning i Alby. Kommunens principiella förhållningssätt kring ledningen fastläggs i pro-

132 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling [10] grammet för Hågelby-Eriksberg-Lindhov och de är desamma för Alby stadsbyggandsidé. Stadsbyggnadsidén motsvarar inte en detaljplan. Den ska fungera som ett planeringsunderlag för kommande detaljplaner. Svenska Kraftnäts rekommendationer kommer därför att beaktas i kommande detaljplaner för området om de berörs av Svenska Kraftnäts säkerhetsföreskrifter. Ändringar efter remissyttranden Kommunen uppmärksammar att remissynpunkterna framförallt rör detaljnivå och att samtliga remissinstanser är övergripande positiva till Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling. Synpunkterna föranleder inte några avgörande justeringar, men följande mindre justeringar av dokumentet har gjorts: Stadsbyggnadsidéns syfte, funktion och formella status för hur den förhåller sig till plan- och bygglagen har förtydligats och utvecklats. Ett avsnitt om vad stadsbyggnadsidéns underliggande motiv för framtida bostadsbehov och planerad bostadsutveckling är och vad ambitionsnivån grundar sig på har lagts till. Stadsbyggnadsidéns förankring i andra planeringsdokument har förtydligats. Kartan gator och kollektivtrafik, sidan 27, avser visa hur ett framtida kollektivtrafiknät skulle kunna se ut. Kartan har setts över och kommer i efterföljande planering att väga in synpunkter från Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting om linjesträckning och hållplatslägen. En korrigering där hållplatser ändrats till viktiga målpunkter har gjorts.

133 TJÄNSTESKRIVELSE 1[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Referens Per-Anders Framgård Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Framtid Alby beslut om godkännande Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till stadsbyggnadsidé för Alby, Framtid Alby stadsmiljö i utveckling, och överlämnar förslaget till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda frågan när Albyvägen bör sänkas över torget. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen skickar förslaget till ny stadsbyggnadsidé på extern remiss samt att kommunstyrelsen ger ett antal följduppdrag. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har, tillsammans med framför allt Botkyrkabyggen och kommunledningsförvaltningen, tagit fram ett förslag till en ny stadsbyggnadsidé för Alby. Arbetet har kontinuerligt stämts av med samhällsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadsidén visar hur stadsdelen Alby kan utvecklas genom förnyade gator och parker, bättre kopplingar till omgivningen, ett rustat centrum, samt genom förtätningar med ny bebyggelse. Stadsbyggnadsidén ger också riktlinjer för efterföljande planering. Nästa steg i arbetet är att kommunstyrelsen hanterar ärendet. Vårt förslag är att kommunstyrelsen dels beslutar om extern remiss och dels ger ett antal följduppdrag för frågor som behöver en fördjupad analys. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post per-anders.framgard@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

134 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Bakgrund Vad är en stadsbyggnadsidé och hur ska den användas? Stadsbyggnadsidén har i första hand dessa användningsområden: Ge en bild av framtidens Alby hur stadsdelen kan förändras och utvecklas Fungera som planeringsunderlag för kommande detaljplaner i Alby och därmed ersätta så kallade detaljplaneprogram Ge riktlinjer för kommunens och övriga offentliga aktörers framtida verksamhet och investeringar i Alby som påverkar fysisk planering och byggande Marknadsföra Alby för byggherrar och andra intressenter inför nya byggprojekt Idén springer ur Albys utvecklingsprogram Stadsbyggnadsidén Framtid Alby är ett led i genomförandet av Albys utvecklingsprogram, Framtid för Alby, som kommunfullmäktige antog våren Programmet betonar fem huvuduppgifter för hållbar utveckling i Alby: Skapa en bra uppväxtmiljö för flickor och pojkar Skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män Förnya stadsmiljön Utveckla Albys identitet Pröva nya arbetsformer i kommunen Att förnya stadsmiljön, med stöd av en ny stadsbyggnadsidé, är alltså bara en del av kommunens arbete med Alby. Arbetet med stadsbyggnadsidén Uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en ny stadsbyggnadsidé för Alby. Nämnden gav i sin tur samhällsbyggnadsförvaltningen uppdraget Stöd från Delegationen för hållbara städer I samhällsbyggnadsnämndens beslut ingick ett uppdrag att söka extern finansiering till projektet. Projektet beviljades kronor från den statliga Delegationen för hållbara städer. Stödet från delegationen gavs för tre tillskott till projektet, nämligen 1) nya dialogmetoder, 2) vidareutveckl-

135 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 ing av hållbarhetskonsekvensbeskrivning samt 3) vegetationsanvändning vid stadsutveckling. Övergripande kartläggning och fyra delstudier Arbetet inleddes med att ta fram en övergripande fysiskt kartläggning av Alby en så kallad stads- och landskapsanalys. Därefter lät vi fyra olika arkitektbyråer göra fördjupande studier av fyra olika områden i Alby, nämligen centrum, dalen, berget och stranden. Arkitektbyråerna fick också i uppdrag att studera vegetationsanvändning samt knyta byggbolag till sig i arbetet. Bred dialog och medverkan Albyborna och deras intressen står i centrum för hela detta arbete. Under arbetet med stadsbyggnadsidén har det därför varit viktigt med dialog för att samla in kunskaper, erfarenheter och åsikter. Först och främst dialog med medborgarna, men också med den kommunala organisationen i sin helhet och andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar, och organisationer. Vi har fört dialog med Albyborna i två steg: först med ett antal referensgrupper och senare med bredare medverkan. I den första dialogen 2011 ville vi ta reda på hur man upplevde Alby, vad som fungerade bra och mindre bra. Den andra dialogen genomfördes 2012 med stöd från Delegationen för hållbara städer. Vi presenterade ett förslag till stadsbyggnadsidé som sedan bearbetades i diskussioner och grupparbeten tillsammans med många Albybor. Vi hade också en lokal med utställningsmaterial i Alby centrum som var öppen för alla. Hela 2000 Albybor besökte lokalen i centrum och cirka 250 personer, varav flera skolklasser, deltog i olika grupparbeten. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att se till att en återkoppling sker till Albyborna för att visa upp den nya stadsbyggnadsidén som ett resultat av dialogen, bland annat i samarbete med Alby medborgarkontor. Remisskonferens Som ett alternativ till intern remiss hölls i februari en remisskonferens om förslaget till ny stadsbyggnadsidé. Cirka 35 tjänstemän och politiker från olika förvaltningar och nämnder deltog. Syftet var dels att sprida och förankra stadsbyggnadsidén dels att inhämta synpunkter. Som en bilaga till tjänsteskrivelsen finns en sammanställning från konferensen, samt en lista över vilka förändringar i förslaget som har gjorts med anledning av inkomna synpunkter.

136 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Framtid Alby stadsmiljö i utveckling förslaget i korthet Förslaget till ny stadsbyggnadsidé kan i korthet sammanfattas i följande punkter: Utrymme skapas för cirka 2000 nya bostäder som kompletterar det befintliga bostadsutbudet i termer av upplåtelseform och gestaltning. Alby knyts ihop bättre med Eriksberg. Albyvägen görs om till en gata med trottoarer kantad av bebyggelse Centrum förnyas och kompletteras med fler bostäder, verksamheter och handel. Stranden görs mer tillgänglig. Trafiksepareringen luckras upp till en del och gatustrukturen förnyas. Ett hållbart Botkyrka Nedan är en bedömning av hur samrådsförslaget påverkar de sex utmaningarna i Ett Hållbart Botkyrka. Kommentar till spindeldiagrammet Förslaget till stadsbyggnadsidé utrymme för fler arbetsplatser. Fler bostäder ger underlag för fler förskolor/skolor som i sig är arbetsplatser. När stadsdelen växer med mer kommunal service ökar det möjligheten till andra arbetsplatser. Samtidigt ger fler bostäder underlag till hela regionen då det är bra kollektivtrafik till arbetsplatser utanför området.

137 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Hemkänslan stärks med satsningar på bra mötesplatser, utrymme för egna initiativ, med ett varierat bostadsutbud och större underlag för utbud av service. Många delar i stadsbyggnadsidén är mycket positiva såsom förtätning av bostäder vilket påverkar tryggheten, till exempel runt Grindtorp dock är det viktigt att freda lekytor och grönområden runtikring. Att öppna upp för trafik inne i områden kan innebära såväl positiva som negativa effekter. En förtätning av bostäder och gångstråk längs vägarna ger en ökad trygghetskänsla. Dock minskas barnens rörelseytor och rörelsefrihet om trafiken leds genom området. Samtidigt blir det en positiv/lätttillgänglig/trygg övergång från kvarter och gårdsmiljö till den fria naturen, för de mindre barnen. Skolan stärks indirekt genom att ett bredare bostadsutbud ger ett bredare befolkningsunderlag. Det gäller att bygga ut i rätt takt och att placeringarna är bra utifrån närhet till grönområden och en stimulerande pedagogisk miljö. Stadsbyggnadsidén tar hänsyn till anpassning av de klimatförändringar som kommer. Genom att bibehålla utbud i området samt bättre anknytning till stormarknaderna storhandeln i Eriksberg kan bilanvändningen minskas. Det är också positivt att bygga fler bostäder här där det finns nära till T- bana/kollektivtrafik. Resurseffektivt att använda delar av stranden, som inte går att bygga på, till dagvattenrening. Utmaningen kring hälsan påverkas såväl direkt som indirekt av planerna i Framtid Alby. Det är positivt med en blandning av bostäder och arbetsplatser, viktigt bara att det blir en blandning av bostadstyper så att det finns möjlighet för alla att bo i Alby. Förtroende kan på kort sikt påverkas negativt om det av medborna uppfattas att inga konkreta resultat uppnås genom stadsbyggnadsidén. I långsiktiga program på år är det viktigt att visa koppling till det vi gör nu. Varje projekt som startas ska visa att det är en del av en större process. Förtroendet påverkas positivt av att en bred demokratisk process genomförts om Albys framtid. På lång sikt påverkas förtroendet positivt genom hållbar samhällsutveckling och bättre beredskap mot klimatförändringar Finns det Grupper som riskerar att missgynnas? Pricken i mitten på diagrammet svarar på om någon grupp flickor eller pojkar, kvinnor eller män gynnas/missgynnas av beslutet, t.ex. utifrån kön, etnisk bakgrund, ålder eller funktionsnedsättning. (Grön = nej, röd=ja). Inom respektive utmaning är det svårt att utläsa om någon grupp riskerar missgynnas. Detta måste beaktas vid genomförandet av stadsbyggnadsidén.

138 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Mycket av tillgänglighetsarbetet handlar om hur det genomförs det är viktigt att det blir rätt från början. Att beakta i det fortsatta arbetet genomförande Under arbetet med att bedöma konsekvenser för hållbarhetsutmaningarna framkom några områden som handlar mer om hur än om vad programmet innehåller. Det vill säga konsekvenserna kan bli olika beroende på hur genomförandet sker. Några av de viktigaster är följande: Att det fortfarande finns hyreslägenheter till rimlig kostnad så inte boende behöver flytta för att det blir för dyrt. Medan ett genomförande pågår ser till att det nya vi skaffar blir skött under tiden. Utbyggnaden av förskolor/skolor i rätt takt och att placeringarna är bra utifrån närhet till grönområden och en stimulerande pedagogisk miljö. Som en bilaga till tjänsteskrivelsen finns en komplett HKB-analys. Förvaltningens bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att Framtid Alby kan ligga till grund för efterföljande planering och arbete i stadsdelen, såväl arbete med nya detaljplaner inom stadsbyggnadsenheten, som arbete med gator, offentliga miljöer och kommunala fastigheter inom andra enheter på samhällsbyggnadsförvaltningen. Vi bedömer också att nämnden kan lämna förslaget till ny stadsbyggnadsidé vidare till kommunstyrelsen. Albyvägens sänkning följduppdrag att utreda när I arbetet med Framtid Alby har vi identifierat en rad frågor som behöver utredas vidare i separata uppdrag, bland annat Albyvägens sänkning. Förslaget till stadsbyggnadsidé visar att Albyvägen bör sänkas för att kunna passera Alby centrum i nivå med torget. Vårt förslag är därför att samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att bedöma när Albyvägen kan sänkas. Det är angeläget att få ett besked i frågan så att Botkyrkabyggen kan starta en upprustning av centrum, vilket är centralt för stadsdelens utveckling. En utredning bör tydliggöra ekonomiska konsekvenser för respektive alternativ, men också konsekvenser i termer av hur det påverkar tidplan och logisk utbyggnadsordning för området närmast centrum. Utgångspunkten är att Botkyrkabyggen kan göra upprustningar inom de närmaste åren som hinner betala sig, även om vägen inte sänks förrän om år.

139 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Utredningen ska hålla isär frågan om Albyvägens sänkning respektive Tingsvägens anslutning till Albyvägen. Albyvägen kan sänkas över torget oavsett om Tingsvägen ansluter till Albyvägen i befintligt eller nytt läge. Kommunstyrelsen bör ge fler följduppdrag Stadsbyggnadsidén är ett ambitiöst förslag med påverkan på både stadsdelen och omgivningen. Vi föreslår därför att kommunstyrelsen sänder ut förslaget på en extern remiss till berörda myndigheter, som Trafikverket, länsstyrelsen, landstinget etc. För att ytterligare genomlysa genomförbarheten i stadsbyggnadsidén är vårt förslag också att kommunstyrelsen riktar nya följduppdrag kring följande frågor: Samhällsekonomisk analys Kommunala verksamheter integrerade med bostäder problem och möjligheter? Stegen framåt paketera lämpliga byggprojekt Planuppdrag för centrumområdet (lämpligen efter utredningen om Albyvägen) Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Per-Anders Framgård Utvecklingschef Bilagor: Framtid Alby stadsmiljö i utveckling, mars 2013 Sammanställning från remisskonferensen, HåKB-analys, Expedieras till Kommunstyrelsen

140 PM 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Referens Magnus Andersson Mottagare Kommunledningsförvaltningen Albyvägens framtid Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden godkände förslaget till stadsbyggnadsidé för Alby, Framtid Alby stadsmiljö i utveckling, och överlämnade förslaget till kommunstyrelsen. I stadsbyggnadsidén föreslås att Albyvägens roll som huvudgata stärks och att gatans karaktär successivt omvandlas från motorled till stadsgata. Som ett led i detta föreslås att vägens bro över Alby torg rivs och att vägen sänks till marknivå förbi Alby centrum. Mot denna bakgrund gav nämnden i samband med beslutet samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda när vägen bör sänkas. Ärendet Albyvägen och befintlig bro byggdes i samband med bygget av stadsdelen Alby Vägen är cirka 1,5 km lång, från Hågelbyleden ner till Alby strand, och den diskuterade ombyggnaden berör ungefär halva sträckan. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under arbetet med Framtid Alby låtit två konsulter studera möjligheterna till och kostnaderna för en rivning av bron och en sänkning av vägen förbi centrum. Konsultbyrån Niras uppskattade kostnaderna för rivning, schaktning och nyanläggning med mera till cirka 54 mnkr, inkl. 25 % oförutsett, men exkl. byggherrekostnader. Konsultbyrån Sweco uppskattade kostnaderna för samma åtgärder till cirka 52 mnkr, exkl. oförutsett och byggherrekostnader. Sammanvägt kan kostnaderna uppskattas till mnkr. Enligt samhällsbyggnadsförvaltningens gata/parkenhet renoverades bron för cirka 15 år sedan då fogbyte gjordes och nästa större renovering, innefattande omisolering och kantbalksgjutning beräknas nödvändig om ytterligare cirka 15 år, det vill säga bortåt år En sådan renovering uppskattas, Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post per-anders.framgard@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

141 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen med ledning av en likartad renovering av en av broarna över E4 år 2013, kosta cirka 8 mnkr. Slutsatser En sänkning av Albyvägen är en viktig del i stadsbyggnadsidén Framtid Alby. Förutom stadsmiljövinster, skulle en sänkning möjliggöra uppskattningsvis ytterligare nya bostäder i centrums omedelbara närhet. Samtidigt utgör en brosänkning en betydande kommunal investering i en stadsförnyelse som innehåller stora kommunala åtaganden, som aktuella markvärden initialt inte helt kan bära. Mot denna bakgrund har det inom förvaltningen förts ett resonemang med utgångspunkt från att bron i dagsläget inte behöver åtgärdas förrän om cirka 15 år. De kommunala investeringsmedlen kan då i närtid destineras till de delar av Alby, som inledningsvis bedömts mest attraktiva ur exploateringssynpunkt, med utgångspunkt från såväl egna bedömningar som från uttalanden av potentiella byggherrar. Att skjuta fram broprojektet till år , innebär att investeringar med kortare avskrivningstid kan genomföras i anslutning till centrum, vilka kan innebära betydande stadsmiljöförbättringar. Till exempel kan den angelägna förnyelsen av själva centrumbyggnaden komma igång utan att bron rivs. Dess exteriör, entréförhållanden och kopplingar till omgivningen etcetera kan avsevärt förbättras. Mot denna bakgrund är förvaltningens rekommendation att kommunen idag fattar ett inriktningsbeslut avseende sänkning av Albyvägen år , som vägledning för fortsatta investeringsbeslut inom såväl kommunen, som hos Botkyrkabyggen och berörda externa aktörer. Med denna PM anser förvaltningen att uppdraget avseende Albyvägen är avrapporterat.

142 Indelning av kommande detaljplaneuppdrag: alternativ // PaF A D B C E F I G H J K L M P Q S R N T O U V Ö X Y Z Å Ä

143 Indelning av kommande detaljplaneuppdrag: alternativ X Syftet med detta alternativ är att stegvis genomföra förtätningar och nybyggnation på tomtmark utifrån marknadens intresse och villkor med en måttlig exploatering utmed Albyvägen samt viss exploatering av luckor i området. Nu Framtid Framtid Framtid Område G Nybyggnad av flerbostadshus med lokaler i bottenvåning. Område A Förtätning/infill av stadsradhus eller flerbostadshus Område J Ändring/sänkning av Albyvägen Nybyggnad av flerbostadshus med lokaler i bottenvåning Område V Utbyggnad av dagvattenpark med damanläggningar för rening av dagvatten. Område M Nybyggnad av lokal för verksamheter som ansluter till Subtopia. Till exempel en filmstudio. Område B Förtätning/infill av stadsradhus Område K Nybyggnad av flerbostadshus med lokaler i bottenvåning. Område X Ombyggnad av bottenvåningar till radhus Förtätning/infill av stadsradhus eller flerbostadshus Område N Ändring av detaljplan så den stämmer med befintliga verksamheter inom Subtopia. Område C Nybyggnad av mindre flerbostadshus alternativt stadsradhus eller friliggande flerfamiljsvillor. Område L Nybyggnad av flerbostadshus med lokaler i bottenvåning. Upprustning av torg och offentlig miljö. Ändring/sänkning av Albyvägen Område Å Nybyggnad av radhus/friliggande villor Område T Ändring och nybyggnad av väg Nybyggnad av blandad bostadsbebyggelse, förskola och äldreboende. Område D Förtätning/infill av stadsradhus Område O Viss nybyggnad vid marina. Marinan byggs till en mer publik anläggning. Villor på vatten kan prövas här. Område Ä Nybyggnad av radhus/friliggande villor Område U Nybyggnad av stadsradhus alternativt friliggande flerfamiljsvillor samt ny väg Område E Nybyggnad av mindre flerbostadshus alternativt stadsradhus eller friliggande flerfamiljsvillor. Område P Ombyggnad av centrum Område Ö Nybyggnad av radhus/friliggande villor Område Y Nybyggnad av flerbostadshus/stadsradhus. Område F Nybyggnad av mindre flerbostadshus alternativt stadsradhus eller friliggande flerfamiljsvillor. Område Q Nybyggnad av flerbostadshus med lokaler i bottenvåning samt infill av stadsradhus. Område Z Nybyggnad av radhus/friliggande villor (Kv. Rågången) Område H Nybyggnad av stadsradhus och/eller flerfamiljsvillor samt ny väg. Område R Nybyggnad av stadsradhus alternativt friliggande flerfamiljsvillor. Område I Nybyggnad av flerbostadshus med lokaler i bottenvåning samt infill av stadsradhus. Område S Nybyggnad av idrottshall och utveckling av området som idrottspark samt byggnad av äldreboende. Anläggning av synligt dagvattenstråk. Viss bostadsbebyggelse.

144 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Svar på motion - Utred gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning (M) (KS/2013:150) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige bifaller motionen. Kommunfullmäktige ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att under 2014 utreda möjligheterna till en gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning. Ärendet Stina Lundgren (M) och Dragan Tomic (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Utred gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning. Motionärerna föreslår att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning. Utbildningsnämnden har yttrat sig över motionen Kommunledningsförvaltningen, näringslivsenheten, har yttrat sig Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Utbildningsnämnden föreslår att motionen ska bifallas. Utbildningsförvaltningen skriver i sitt yttrande över motionen att förvaltningen driver idag och planerar inför framtiden flera praktiska utbildningar som omfattar även särgymnasiets elever. Det är mycket viktigt för särgymnasiets elever att få kontakt med arbetsmarknaden. Mycket är tänkvärt i motionen och värt att undersöka närmare. Det är möjligt att ett eller flera av dagens yrkesprogram på särgymnasiet skulle kunna vinna på att konverteras till lärlingsutbildningar.

145 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:150 Kommunledningsförvaltningens näringslivsenhet instämmer i utbildningsförvaltningens yttrande över motionen och föreslår att motionen ska bifallas. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

146 Kommunfullmäktige MOTION Utred gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning Elever i gymnasiesärskolan ska ha möjlighet att välja ett program som motsvarar deras önskemål och förutsättningar i framtiden och som tillhandahålls inom regionen. Gymnasiesärskola med lärlingsinriktning har varit ett lyckat koncept i Östra Göinge Kommun ( Mixen på Stenforsa ), vars modell vi Moderater gärna skulle se att kommunen tittar lite närmare på. Eleverna går i ett fyraårigt program, och under de två första åren läser eleverna kärnämnen i Gy-särklass och karaktärsämnena integreras och läses tillsammans med övriga elever på skolan, detta kombinerat med mycket praktik. De två sista åren består mest av lärlingspraktik i ett samarbete med lokala företag, som erbjuder dessa lärlingsplatser. Konceptet har visat på lyckade resultat där eleverna gjort sig eftertraktade på arbetsmarknaden, och där första årskullen gav nio av tio elever en anställning efter gymnasiet. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge Utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning. Christina Lundgren Dragan Tomic Sid 1

147 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:150 Referens Håkan Hultgren Mottagare Kommunstyrelsen Yttrande över motion - Utred gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning (M) Ärendet Stina Lundgren (M) och Dragan Tomic (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Utred gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning. Motionärerna föreslår att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning. Utbildningsnämnden har yttrat sig över motionen Kommunledningsförvaltningen, näringslivsenheten, har yttrat sig Sammanfattning Utbildningsnämnden föreslår att motionen ska bifallas. Utbildningsförvaltningen skriver i sitt yttrande över motionen att förvaltningen driver idag och planerar inför framtiden flera praktiska utbildningar som omfattar även särgymnasiets elever. Det är mycket viktigt för särgymnasiets elever att få kontakt med arbetsmarknaden. Mycket är tänkvärt i motionen och värt att undersöka närmare. Det är möjligt att ett eller flera av dagens yrkesprogram på särgymnasiet skulle kunna vinna på att konverteras till lärlingsutbildningar. Kommunledningsförvaltningens näringslivsenhet instämmer i utbildningsförvaltningens yttrande över motionen och föreslår att motionen ska bifallas. Mattias Jansson Kommundirektör Anna Asp Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post hakan.hultgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

148 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [1] Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Dnr KS/2013:150 Referens Tryggwe Eriksson Mottagare Kommunstyrelsen Yttrande över motion Utred gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning (M) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige är att kommunfullmäktige bifaller motionen. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av utbildningsförvaltningens yttrande och vi ställer oss bakom yttrandet. Eleverna går i ett fyraårigt program (särgymnasiet skall enligt SÄR13 vara treårigt, men med möjlighet till förlängning till 4 år). Under de två första åren läser eleverna gymnasiegemensamma ämnen i Gy-särklass och karaktärsämnena integreras och läses tillsammans med övriga elever på skolan, detta kombinerat med mycket praktik. De två sista åren består mest av lärlingspraktik i ett samarbete med lokala företag, som erbjuder dessa lärlingsplatser. Mattias Jansson Kommundirektör Peter Jemtbring Verksamhetschef näringsliv KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post sara.wrethed@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

149 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Utbildningsnämnden DnrUF/2013:20 36 Yttrande över motion (M) - Utred gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning (UF/2013:20) Beslut Utbildningsnämnden ställer sig bakom utbildningsförvaltningens yttrande och råder kommunfullmäktige att bifalla motionen. Sammanfattning Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge Utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning. Eleverna går i ett fyraårigt program (särgymnasiet skall enligt SÄR13 vara treårigt, men med möjlighet till förlängning till 4 år). Under de två första åren läser eleverna gymnasiegemensamma ämnen i Gy-särklass och karaktärsämnena integreras och läses tillsammans med övriga elever på skolan, detta kombinerat med mycket praktik. De två sista åren består mest av lärlingspraktik i ett samarbete med lokala företag, som erbjuder dessa lärlingsplatser. Konceptet har enligt motionärerna - visat på lyckade resultat där eleverna gjort sig eftertraktade på arbetsmarknaden, och där första årskullen gav nio av tio elever en anställning efter gymnasiet. Inom särgymnasieskolan på S:t Botvids gymnasium drivs idag nationella särgymnasieprogram närliggande det motionärerna föreslår, men vi utreder gärna möjligheten att se modifiera/starta/ändra vår utbildningspalett om detta skulle vara av fördel får våra kommuninvånare. Vi ställer oss bakom förslaget att ge kommunfullmäktige ger Utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning.

150 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2013:20 Referens Alf Solander Mottagare Utbildningsnämnden Yttrande över motion (M) Utred gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning Förslag till beslut Utbildningsnämnden ställer sig bakom utbildningsförvaltningens yttrande och råder kommunfullmäktige att bifalla motionen. Sammanfattning Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge Utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning. Eleverna går i ett fyraårigt program (särgymnasiet skall enligt SÄR13 vara treårigt, men med möjlighet till förlängning till 4 år). Under de två första åren läser eleverna gymnasiegemensamma ämnen i Gy-särklass och karaktärsämnena integreras och läses tillsammans med övriga elever på skolan, detta kombinerat med mycket praktik. De två sista åren består mest av lärlingspraktik i ett samarbete med lokala företag, som erbjuder dessa lärlingsplatser. Konceptet har enligt motionärerna - visat på lyckade resultat där eleverna gjort sig eftertraktade på arbetsmarknaden, och där första årskullen gav nio av tio elever en anställning efter gymnasiet. Inom särgymnasieskolan på S:t Botvids gymnasium drivs idag nationella särgymnasieprogram närliggande det motionärerna föreslår, men vi utreder gärna möjligheten att se modifiera/starta/ändra vår utbildningspalett om detta skulle vara av fördel får våra kommuninvånare. Vi ställer oss bakom förslaget att ge kommunfullmäktige ger Utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda gymnasiesärutbildning med lärlingsinriktning. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

151 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2013:20 Bakgrund Moderaterna Christina Lundgren och Dragan Tomic har skrivit en motion till kommunfullmäktige som handlar om att Utbildningsförvaltningen skall utreda förutsättningarna och möjligheten att driva lärlingsutbildning för särgymnasieelever. Enligt motionärerna har en gymnasiesärskola med lärlingsinriktning varit ett lyckat koncept i Östra Göinge Kommun ( Mixen på Stenforsa ), vill motionärerna att kommunen tittar lite närmare på. Yttrande Utbildningsförvaltningen driver idag och planerar inför framtiden (Ht2014) flera praktiska utbildningar som omfattar även särgymnasiets elever. Vi vet att det är mycket viktigt för särgymnasiets elever att få en fot ut i arbetsmarknaden och tycker att det är mycket som är tänkvärt i motionen och definitivt värt att undersöka närmare. Det är möjligt att ett eller flera av dagens yrkesprogram på särskolan skulle vinna på att konverteras till lärlingsutbildningar, alternativt skulle kommunen kunna erbjuda båda alternativen inom något/några områden. Vi rekommenderar att kommunfullmäktige ställer sig bakom motionen. Utbildningsförvaltningen den 12 april 2013 Kerstin Andersson Tf förvaltningschef Alf Solander gymnasiechef

152 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Svar på motion - Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP) (KS/2013:391) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Reservationer Samtliga ledamöter från (FP) och (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden Ärendet Helene Wåhleman (FP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP). Motionären föreslår att kultur- och fritidsförvaltningen utreder möjligheten att upprätta en eller flera historiska promenader i Botkyrka kommun. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över motionen Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Kultur- och fritidsnämnden anser motionen vara besvarad. Nämnden anför att Botkyrka kommun har i jämförelser med andra kommuner ett relativt stort utbud av aktiviteter och möjligheter att ta till sig information om platsens historia. Kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder guidade vandringar och bussturer i vårt koncept upptäck unika Botkyrka, skyltning av kulturmiljöer samt information på kommunens hemsida i den kulturhistoriska guiden. Utvecklingen av nya kulturspår ligger också i linje med vad motionären efterfrågar. Sammanlagt genomför kultur- och fritidsförvaltningen ca 30 kulturhistoriska vandringar årligen.

153 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:391 Yrkanden Lars Johansson (FP) yrkar bifall till motionen, bilaga. Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

154 Yrkande Svar på motion historiska promenader i Botkyrka kommun (FP) Förslag till beslut att motionen bifalls Motivering Folkpartiet vill tacka för svaret på motionen. Botkyrka har precis som det skrivs i ordförandeförslaget ett relativt stort utbud av aktiviteter för att ta till sig information om olika platser i kommunen. Men svaret tar sin utgångspunkt från framför allt de guidade vandringar som finns vilket inte var förslaget i motionen. Vem som helst ska när som helst utan att ta kontakt med någon kunna gå dessa vandringar. Det ska kunna ske genom skyltningar av historiska platser t ex i Tumba i enlighet med vad som skissas i motionen. Men också modern teknik i form av en app skulle kunna erbjuda den guidning som vi är ute efter i motionen.

155 MOTION Historiska promenader i Botkyrka kommun Förslag till beslut: att Kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheterna att skapa en eller flera historiska promenader i Botkyrka kommun Motivering Under ett besök i Washington DC (USA), upptäckte jag att det i staden fanns ett flertal historiska promenader. Promenaderna är självguidande med skyltar med berättelser, historiska fotografier och kartor. Detta skapar kunskap om grannområdet stolthet över dess historia. Folkpartiet anser att detta är något som Botkyrka kommun borde ta efter. Vi behöver lyfta fram vår historia och öka kunskaperna om människor som levde här tidigare. Ett intressant område att börja med är Tumba. En historisk promenad där skulle kunna berätta om bruket, konstnären X-et, gamla kommunalhuset, gamla föreningshus m.m. Promenaderna skulle vara något som lockar ut våra kommuninvånare på hälsopromenader likaväl som de kan lyftas fram i våra turistbroschyrer. Kommunen skulle kunna ge föreningar, studieförbund, kyrkor eller enskilda möjlighet att ge förslag till skyltar och möjlighet att bidra med berättelser och foton. Heléne Wåhleman

156 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:391 Referens Erik Sahlin Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP) Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över en motion Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP). Motionärerna vill att kultur- och fritidsförvaltningen utreder möjligheten att upprätta en eller flera historiska promenader i Botkyrka kommun. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden anser motionen vara besvarad. Nämnden anför att Botkyrka kommun har i jämförelser med andra kommuner ett relativt stort utbud av aktiviteter och möjligheter att ta till sig information om platsens historia. Kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder guidade vandringar och bussturer i vårt koncept upptäck unika Botkyrka, skyltning av kulturmiljöer samt information på kommunens hemsida i den kulturhistoriska guiden. Utvecklingen av nya kulturspår ligger också i linje med vad motionären efterfrågar. Sammanlagt genomför kultur- och fritidsförvaltningen ca 30 kulturhistoriska vandringar årligen. Mattias Jansson Kommundirektör Anna Asp Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post Erik.Sahlin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

157 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2013: Yttrande över motion - Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP) (KF/2013:151) Beslut Kultur- och fritidsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över en motion Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP). Motionärerna vill att kultur- och fritidsförvaltningen utreder möjligheten att upprätta en eller flera historiska promenader i Botkyrka kommun. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning Botkyrka kommun har i jämförelser med andra kommuner ett relativt stort utbud av aktiviteter och möjligheter att ta till sig information om platsens historia. Kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder guidade vandringar och bussturer i vårt koncept upptäck unika Botkyrka, skyltning av kulturmiljöer samt information på kommunens hemsida i den kulturhistoriska guiden. Utvecklingen av nya kulturspår ligger också i linje med vad motionären efterfrågar. Sammanlagt genomför kultur och fritidsförvaltningen ca 30 kulturhistoriska vandringar årligen.

158 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:151 Referens Åsa Anderljung Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP), KS/2013:391 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över en motion Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP). Motionärerna vill att kultur- och fritidsförvaltningen utreder möjligheten att upprätta en eller flera historiska promenader i Botkyrka kommun. Sammanfattning Botkyrka kommun har i jämförelser med andra kommuner ett relativt stort utbud av aktiviteter och möjligheter att ta till sig information om platsens historia. Kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder guidade vandringar och bussturer i vårt koncept upptäck unika Botkyrka, skyltning av kulturmiljöer samt information på kommunens hemsida i den kulturhistoriska guiden. Utvecklingen av nya kulturspår ligger också i linje med vad motionären efterfrågar. Sammanlagt genomför kultur och fritidsförvaltningen ca 30 kulturhistoriska vandringar årligen. Yttrande Kultur och fritidsförvaltningen har sedan många år bedrivit liknande verksamheter som motionären efterfrågar. Vi erbjuder guidade vandringar och bussturer i vårt koncept upptäck unika Botkyrka, skyltning av kulturmiljöer samt information på kommunens hemsida i den kulturhistoriska guiden. Sammanlagt genomför kultur och fritidsförvaltningen ca 30 kulturhistoriska vandringar årligen, varav några är speciellt inriktade mot äldre. Kultur- och fritidsförvaltningen har också under de senaste åren haft ett samarbetsprojekt med Stockholms läns museum där vi har vidareutvecklat Hallunda kulturstig. Med hjälp av externa medel från Landstinget har vi tillsammans skapat tre kulturspår, i Norsborg, Hallunda och Fittja. I projektet Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post asa.anderljung@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

159 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:151 vi lyfter fram olika tiders kulturarv och väver samman nutid med det förgångna i beskrivningen av platsens historia. Både förhistoriska platser och samtida kulturmiljöer som de religiösa rummen, Ljusets kyrka, S:t Petrus & Paulus syrisk-ortodoxa kyrka samt Fittjamoskén finns med i de tre nya kulturspåren som berättelser om dagens Sverige. I projektet har vi samarbetat med församlingar, föreningar och skolor för att hitta personliga berättelser från de utvalda miljöerna. Med hjälp av ljudappar som kan laddas ner i telefonen får vandraren möjlighet att lyssna på personliga minnen. Dessutom har nya skyltar tagits fram till de nya kulturspåren. Inrättandet av kulturspåren är gjord med tanke på att människorna ska lätt kunna röra sig mellan de olika promenaderna i norra Botkyrka. Botkyrka kommun har i jämförelser med andra kommuner ett relativt stort utbud av aktiviteter och möjligheter att ta till sig information om platsens historia. Läs gärna mer om vad vi erbjuder på kommunens hemsida: Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Susanna Freund-Widman Tf kulturchef Expedieras till Kommunledningsförvaltningen

160 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunfullmäktige Anmälningsärenden Följande ärenden anmäls till kommunfullmäktige: Nya sammanräkningar från Länsstyrelsen för kommunfullmäktige: - Ny ersättare efter Samer Yacoub (S) är Kenneth Hedström (S) - Ny ersättare efter Aydan Sedef Özkan (S) är Adem okur (S) Rapport över ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen m.m: - 28 Socialnämnden Rapport över ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen m.m. från vårdoch omsorgsförvaltningen Revisionsskrivelse Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut, dnr KS/2014:207 Revisionsskrivelse Uppföljande granskning av barnkonventionen, dnr KS/2014:208 Revisionsskrivelse Löner, arvoden och kostnadsersättningar, dnr KS/2014:209 Revisionsskrivelse E-förvaltning och e-tjänster, dnr KS/2014:210 Svar på medborgarförslag - Tillåt skolavslutning i kyrkan, dnr KS/2013:477 Beslut: besvarat - Krafttag för giftfri förskola, dnr KS/2013:490 Beslut: Besvarat - Cykelparkering vid Brantbrinks IP, dnr KS/2013:343 Beslut: Besvarat

161 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunfullmäktige Omprövning av beslut angående hjälp med snöskottning, dnr KS/2013:566 Beslut: Avslag - Längdskidspår i norra Botkyrka, dnr KS/2013:715 Beslut: Besvarat

162

163

164

165

166 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden Dnr SN/2010:27 28 Rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SN 2010:27) Beslut Socialnämnden antar rapporterna som sina egna och vidarebefordrar dem till berörda mottagare. Sammanfattning Kommunerna har en skyldighet att rapportera gynnande beslut som ej verkställts inom tre månader. Rapportering ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Rapporteringsskyldigheten gäller beslut i alla verksamheter enligt socialtjänstlagen (SoL), omsorg om äldre, funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg. Även beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inrapporteras. Som en yttersta konsekvens om beslut ej verkställts i tid kan IVO gå till förvaltningsrätten och ansöka om att den dömer ut en särskild avgift till kommunen. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Identifierbara uppgifter skickas till IVO. Dessa uppgifter finns även att tillgå för nämndens ledamöter under sammanträdet samt hos nämndsekreteraren. Denna rapportering omfattar kvartal 4, 2013.

167 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Socialförvaltningen Dnr SN/2010:27 Referens Åse Linnerbäck Mottagare Socialnämnden Rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Förslag till beslut Socialnämnden antar rapporterna som sina egna och vidarebefordrar dem till berörda mottagare. Sammanfattning Kommunerna har en skyldighet att rapportera gynnande beslut som ej verkställts inom tre månader. Rapportering ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Rapporteringsskyldigheten gäller beslut i alla verksamheter enligt socialtjänstlagen (SoL), omsorg om äldre, funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg. Även beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inrapporteras. Som en yttersta konsekvens om beslut ej verkställts i tid kan IVO gå till förvaltningsrätten och ansöka om att den dömer ut en särskild avgift till kommunen. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Identifierbara uppgifter skickas till IVO. Dessa uppgifter finns även att tillgå för nämndens ledamöter under sammanträdet samt hos nämndsekreteraren. Denna rapportering omfattar kvartal 4, Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post ase.linnerback@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

168 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Socialförvaltningen Dnr SN/2010:27 Rapport av ej verkställda beslut kvartal 4, 2013 Beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) Flicka Skola med behandling Socialförvaltningen har tillsammans med utbildningsförvaltningen försökt att hitta ett bra alternativ utan att lyckas. Beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inga beslut enligt LSS finns att rapportera Marie Lundqvist Socialchef

169 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [1] Vård och omsorgsförvaltningen Myndighet Referens Carolina Andersson Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Redovisning av ej verkställda gynnande beslut och avbrott i verkställighet av gynnande beslut enligt 4 kapitlet 1 socialtjänstlagen, SoL. Sammanfattning Sju beslut gällande olika former av särskilt boende har rapporterats. Bakgrund Kommunen har rapporteringsskyldighet enligt 16 kapitlet 6 f SoL att till inspektionen för vård- och omsorg, IVO, och till kommunens revisorer lämna uppgifter om alla gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Skyldigheten gäller även för gynnande beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut anges tidpunkt för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt uppger skälen till dröjsmålet. Rapporteringen ska ske på individnivå. Se bifogad sammanställning. Anne Lundkvist Vård- och omsorgschef VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Bankgiro Fax Webb

170 1 [4] vård- och omsorgsförvaltningen Sammanställning av rapporterade gynnande beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som inte verkställts inom 3 månader. Samt gynnande beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. RAPPORTEN AVSER KVARTAL Gynnande beslut som inte verkställt inom tre månader INSATS OCH LAGRUM SOM BESLUTET GÄLLER Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9 punkt 9 LSS Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9 punkt 9 LSS Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9 punkt 9 LSS Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9 punkt 9 LSS Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9 punkt 9 LSS Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9 BESLUTS- DATUM TID SOM FÖRFLUTIT FRÅN BESLUTSDAG KÖN ÖVRIGA KOMMENTARER månader K och tackat nej till erbjudande om bostad. Fick nytt erbjudande som personen tackat ja till. Planerad inflyttning månader M Finns för närvarande inget lämpligt boende som motsvarar personens behov. Bor för närvarande enligt SoL på köpt plats. Personen fick erbjudan om ett LSS-boende men tackade nej. I januari 2014 ska personen besöka boendet som erbjöds i september månader M Finns för närvarande ingen ledig bostad. Personen bor på barn och ungdomsboende månader M Finns för närvarande ingen ledig bostad. Personen bor på barn och ungdomsboende månader M Finns för närvarande ingen ledig bostad. Personen bor på barn och ungdomsboende månader M Bor på barn och ungdomsboende. Söker lämpligt boende att erbjuda. Kontinuerlig kontakt med föräldrar och

171 BOTKYRKA KOMMUN vård- och omsorgsförvaltningen [4] punkt 9 LSS Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9 punkt 9 LSS Daglig verksamhet 9 punkt 10 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS god man, som önskar boende inom Botkyrka kommun eller i någon närbelägen kommun. Den enskilde bor i dag i barn och ungdomsboende. Handläggaren söker boende över hela landet och de boenden där det funnits plats har personens gode man avböjt månader K Har tackat nej till erbjuden bostad månader M Svårt hitta lämplig daglig verksamhet som den enskilde kan tänka sig pröva. Den enskilde har prövat ett antal alternativ under mycket korta perioder. Utförarna för daglig verksamhet har kontinuerlig kontakt med personen för att få personen att ta emot insatsen alternativt får stöd i att söka olika utbildningar samt att besöka de olika alternativen som erbjuds månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader K Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Beslutet rapporterat verkställt

172 BOTKYRKA KOMMUN vård- och omsorgsförvaltningen [4] Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Korttidsvistelse utanför det ena hemmet 9 punkt 6 LSS. Avbrott i verkställighet INSATS OCH LAGRUM SOM BESLUTET GÄLLER Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9 punkt 9 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS Biträde av kontaktperson 9 punkt 4 LSS månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader K Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader K Personen är placerad i familjehem. Familjehemmet uppger att beslutet inte är verkställt. DATUM FÖR AVBROTT TID SOM FÖRFLUTIT FRÅN BESLUTSDAG KÖN ÖVRIGA KOMMENTARER månader M Tackat nej till erbjudet boende månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader K Saknar lämplig person/uppdragstagare månader K Saknar lämplig person/uppdragstagare månader K Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare månader M Saknar lämplig person/uppdragstagare.

173 BOTKYRKA KOMMUN vård- och omsorgsförvaltningen [4]

174 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [1] vård- och omsorgsförvaltningen Referens Lisbeth Holmström Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Redovisning av ej verkställda gynnande beslut och avbrott i verkställighet av gynnande beslut enligt 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sammanfattning Sju beslut gällande bostad med särskild service, ett beslut om daglig verksamhet, elva beslut gällande biträde av kontaktperson samt ett beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet har rapporterats ej verkställda till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kvartal 4 år Vidare har avbrott i verkställighet rapporterats, ett beslut gällande bostad med särskild service och tio beslut gällande biträde av kontaktperson. Bakgrund Kommunen har rapporteringsskyldighet enligt 28 f g LSS att till inspektionen för vård- och omsorg, IVO, och till kommunens revisorer lämna uppgifter om alla gynnande beslut enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Skyldigheten gäller även för gynnande beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut anges tidpunkt för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt uppger skälen till dröjsmålet. Rapporteringen ska ske på individnivå. Se bifogad sammanställning. Vård- och omsorgschef Anne Lundkvist VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post lisbeth.holmstrom@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

175 1 [1] vård- och omsorgsförvaltningen Sammanställning av rapporterade gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen SoL, som inte verkställts inom 3 månader. Samt gynnande beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. RAPPORTEN AVSER KVARTAL Gynnande beslut som inte verkställt inom tre månader INSATS OCH LAGRUM SOM BESLUTET GÄLLER Permanent bostad, Särskilt boende. Kapitel 4 1 SoL Permanent bostad, Särskilt boende. Kapitel 4 1 SoL Permanent bostad, Särskilt boende. Kapitel 4 1 SoL Permanent bostad, Särskilt boende. Kapitel 4 1 SoL Permanent bostad, Särskilt boende. Kapitel 4 1 SoL Permanent bostad, Särskilt boende. Kapitel 4 1 SoL Permanent bostad, Särskilt boende. Kapitel 4 1 SoL BESLUTS- DATUM TID SOM FÖRFLUTIT FRÅN BESLUTSDAG KÖN ÖVRIGA KOMMENTARER månader K Erbjuden boende, , och tackade nej månader K Erbjuden boende, , , , , och tackade nej månader K Erbjuden boende, och tackade nej månader K Erbjuden boende, , och tackade nej månader M Erbjuden boende, , och tackade nej månader K Erbjuden boende, m , , och tackade nej månader K Har återtagit ansökan och verkställt i annan kommun.

176 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut På vårt uppdrag har PwC genomfört en granskning av ovanstående område Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att kommunens planeringsprocess när det gäller särskilda boenden, som säkerställer behovet av platser och att särskilda avgifter kan undvikas, inte i alla delar fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Orsakerna till detta ligger till största delen utanför vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde. Vård- och omsorgsnämnden bedöms idag ha en ändamålsenlig strategisk planering. Det pågår vidare ett omfattande utvecklingsarbete inom nämndens ansvarsområde. Skälet till att planeringsprocessen till alla delar inte fungerar på ett ändamålsenligt sätt ska sökas i det faktum att kommunen saknar en fungerande och implementerad lokalförsörjningsprocess, där ansvaret för detta ligger på kommunstyrelsen. Dessutom är ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen, tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden oklar när det gäller anskaffningen av verksamhetslokaler. I denna granskning framkommer ett tydligt behov av att kommunens lokalförsörjningsprocess ska omfatta hela kedjan till färdigt inflyttningsklart boende, det vill säga även processens genomförandedel. Arbetet pågår med att ta fram en lokalförsörjningsprocess inom kommunledningsförvaltningen, utifrån det senaste uppdraget kring detta från kommunstyrelsen som innebär att ett förslag till ny process ska presenteras senast i mars Granskningsresultatet, för vård- och omsorgsnämndens del, kan utvecklas på följande sätt. Vård- och omsorgsförvaltningens organisation har förändrats. Den nya organisationen är verksamhetsindelad med tydliga ansvarsområden. Verksamhetsutveckling och planering är prioriterade områden. Planeringsresurser har knutits till förvaltningsledningen. Inom befintlig budgetram har utrymme skapats för rekrytering av en lokalsamordnare för att ytterligare stärka förvaltningens planeringsresurser. En ny ekonomistyrnings- och budgetmodell har införts inom vård- och omsorgsförvaltningen. Den nya ekonomistyrningen innehåller en prestationsinriktad resursfördelning och införande av en beställar- och utförarmodell där myndighetsenheten är beställare. Boksluten 2010, 2011 och 2012 redovisade underskott om 29,0 mnkr, 34,5 mnkr respektive 13,2 mnkr. Under de senaste två åren har arbetet med att skapa kostnadskontroll i verksamheten prioriterats. Stora effektiviseringar har genomförts för att nå budgetbalans 2013.

177 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver en intensiv och aktiv boendeplanering. Detta framgår av övergripande dokument såsom framåtsikt, flerårsbudget och årsbudget. Utöver dessa dokument redovisas prognoser och behov av boenden i separata dokument för äldre och personer med funktionsnedsättning. Den senaste boendeplanen redovisas i tjänsteskrivelse , Reviderad boendeplan för vård- och omsorgsnämnden. Vård och omsorgsförvaltningen har dock fortfarande väntetid för personer som beviljats särskilt boende för vuxna enligt LSS. Mot bakgrund av detta faktum bildades en styrgrupp , på uppdrag av tf. kommundirektören, efter förslag av vård- och omsorgschefen, med uppgift att tillskapa en fungerande process för att få fram bostäder till den berörda målgruppen. Detta kräver en samplanering mellan samhällsbyggnadsförvaltningen, vårdoch omsorgsförvaltningen, fastighetsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Styrgruppen leds av vård- och omsorgschefen och har fungerat under Dokumentstudierna och genomförda intervjuer ger en samstämmig bild av att vård- och omsorgsförvaltningens organisation, ekonomiska styrning och planering inklusive boendeplanering numera fungerar på ett tillfredsställande sätt. Denna positiva utveckling bekräftas även av utvecklingen av särskilda avgifter för beslutade ej verkställda beslut som väsentligt förbättrats under Problemen med att verkställa beslutade boenden går snarare att söka i det faktum att kommunen saknar en fungerande och implementerad lokalanskaffningsprocess. Detta förhållande har påtalats i olika sammanhang och i en rad revisionsrapporter. Det pågår f n ett arbete med att ta fram en lokalförsörjningsprocess inom kommunledningsförvaltningen. Detta arbete behöver beakta de omständigheter som framkommit genom denna granskning, nämligen: Lokalförsörjningsprocessen behöver omfatta inte bara dokumentation kring statistik, prognoser, behovsbedömning, beslutsunderlag och beslut, utan även omfatta själva verkställandet, det vill säga alla åtgärder fram till att boendet är färdigställt och inflyttningsklart. De problem som redovisas i denna granskning gäller brister i åtgärder för att få beslutade boenden verkställda. Genomförandet av beslutat boende kräver lång framförhållning i den fysiska planeringen. Det krävs tidigt signaler om behov av mark, tomter, förvärv av bostadsrätter, anpassningsåtgärder av boenden, projektering m.m. Av intervjuerna framkommer att planeringshorisonten behöver vara 3 till 4 år, vilket innebär att idag ska signaler ges om vilka boenden som ska stå färdiga 2017 till I granskningen framkommer otydligheter och oklarheter vad gäller ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden vad gäller anskaffning av verksamhetslokaler. Tekniska nämnden saknar idag en antagen delegationsordning, vilket enligt av nämnden antagen handlingsplan ska åtgärdas.

178 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Kommunens lokalförsörjning behöver innefatta hela kommunens lokalbestånd, det vill säga kommunkoncernens men också utomstående aktörers fastighetsbestånd. Detta ställer speciella krav på samverkan och informationsutbyte och involverar ett stort antal aktörer. Av intervjuerna framkommer behovet av en kompetensmässigt brett sammansatt lokalförsörjningsgrupp. I den bör ingå representanter för respektive verksamhet samt representanter för kommunens fysiska planering, fastighetsverksamhet, ekonomiska planering och upphandling, näringsliv samt representant för processägandet. Implementeringsarbetet och gruppernas sammansättning måste diskuteras ingående för att få genomslag. Kommunfullmäktige beslutar om lokalförsörjningsprocessen och processägare är kommunstyrelsen. Processägandet innebär att ansvara för implementering och tillsyn av processens funktion och utveckling. Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport. Vi önskar inget svar på denna skrivelse, men vi förutsätter att våra synpunkter beaktas i det fortsatta arbetet med att utveckla boendeplaneringen i kommunen, inom ramen för den kommunövergripande lokalförsörjningsprocessen. För kommunens revisorer Lennart Lindström Ordförande Lena Ingren Vice ordförande För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Kommunledning Politiska sekreterare

179 Revisionsrapport Februari 2014 Jan-Olov Larsén Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Botkyrka kommun

180 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömningar och rekommendationer Inledning Bakgrund Revisionsfråga och revisionskriterier Granskningsobjekt och metod Tidigare genomförda granskningar Vård- och omsorgsnämndens strategiska planering Vård- och omsorgsnämndens ansvar Kommunstyrelsens ansvar Särskilda avgifter kring ej verkställda beslut enligt LSS och SoL Granskning av investeringsprojekt Vård- och omsorgsnämndens strategiska planering Verksamhet, ekonomi, organisation och boendeplanering Organisation Ekonomi och verksamhet Boendeplanering Lokalanskaffningsprocess för LSS bostäder Särskilda avgifter kring ej verkställda beslut enligt lagstiftningarna LSS och SoL Iakttagelser och bedömning Kommunens övergripande lokalförsörjningsprocess...17 Februari 2014 Botkyrka kommun PwC

181 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut 1. Sammanfattande bedömningar och rekommendationer På uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer har vi granskat om kommunen har en ändamålsenlig planeringsprocess när det gäller särskilda boenden, som säkerställer behovet av platser och att särskilda avgifter för ej verkställda beslut kan undvikas. Inom ramen för denna granskning sker även en uppföljning av tidigare genomförda granskningar avseende vård- och omsorgsnämndens strategiska planering och särskilda avgifter. Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att kommunens planeringsprocess när det gäller särskilda boenden, som säkerställer behovet av platser och att särskilda avgifter kan undvikas, inte i alla delar fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Orsakerna till detta ligger till största delen utanför vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde. Vård- och omsorgsnämnden bedöms idag ha en ändamålsenlig strategisk planering. Det pågår vidare ett omfattande utvecklingsarbete inom nämndens ansvarsområde. Skälet till att planeringsprocessen till alla delar inte fungerar på ett ändamålsenligt sätt ska sökas i det faktum att kommunen saknar en fungerande och implementerad lokalförsörjningsprocess, där ansvaret för detta ligger på kommunstyrelsen. Dessutom är ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen, tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden oklar när det gäller anskaffningen av verksamhetslokaler. I denna granskning framkommer ett tydligt behov av att kommunens lokalförsörjningsprocess ska omfatta hela kedjan till färdigt inflyttningsklart boende, det vill säga även processens genomförandedel. Arbetet pågår med att ta fram en lokalförsörjningsprocess inom kommunledningsförvaltningen, utifrån det senaste uppdraget kring detta från kommunstyrelsen som innebär att ett förslag till ny process ska presenteras senast i mars Granskningsresultatet, för vård- och omsorgsnämndens del, kan utvecklas på följande sätt. Vård- och omsorgsförvaltningens organisation har förändrats. Den nya organisationen är verksamhetsindelad med tydliga ansvarsområden. Verksamhetsutveckling och planering är prioriterade områden. Planeringsresurser har knutits till förvaltningsledningen. Inom befintlig budgetram har utrymme skapats för rekrytering av en lokalsamordnare för att ytterligare stärka förvaltningens planeringsresurser. En ny ekonomistyrnings- och budgetmodell har införts inom vård- och omsorgsförvaltningen. Den nya ekonomistyrningen innehåller en prestationsinriktad resursfördelning och införande av en beställar- och utförarmodell där myndighetsenheten är beställare. Boksluten 2010, 2011 och 2012 redovisade underskott om 29,0 mnkr, 34,5 mnkr respektive 13,2 mnkr. Under de senaste två åren har arbetet med att skapa kostnadskontroll i verksamheten prioriterats. Stora effektiviseringar har genomförts för att nå budgetbalans Februari 2014 Botkyrka kommun 1 av 18 PwC

182 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver en intensiv och aktiv boendeplanering. Detta framgår av övergripande dokument såsom framåtsikt, flerårsbudget och årsbudget. Utöver dessa dokument redovisas prognoser och behov av boenden i separata dokument för äldre och personer med funktionsnedsättning. Den senaste boendeplanen redovisas i tjänsteskrivelse , Reviderad boendeplan för vård- och omsorgsnämnden. Vård och omsorgsförvaltningen har dock fortfarande väntetid för personer som beviljats särskilt boende för vuxna enligt LSS. Mot bakgrund av detta faktum bildades en styrgrupp , på uppdrag av tf. kommundirektören, efter förslag av vård- och omsorgschefen, med uppgift att tillskapa en fungerande process för att få fram bostäder till den berörda målgruppen. Detta kräver en samplanering mellan samhällsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen, fastighetsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Styrgruppen leds av vård- och omsorgschefen och har fungerat under Dokumentstudierna och genomförda intervjuer ger en samstämmig bild av att vårdoch omsorgsförvaltningens organisation, ekonomiska styrning och planering inklusive boendeplanering numera fungerar på ett tillfredsställande sätt. Denna positiva utveckling bekräftas även av utvecklingen av särskilda avgifter för beslutade ej verkställda beslut som väsentligt förbättrats under Problemen med att verkställa beslutade boenden går snarare att söka i det faktum att kommunen saknar en fungerande och implementerad lokalanskaffningsprocess. Detta förhållande har påtalats i olika sammanhang och i en rad revisionsrapporter. Det pågår f n ett arbete med att ta fram en lokalförsörjningsprocess inom kommunledningsförvaltningen. Detta arbete behöver beakta de omständigheter som framkommit genom denna granskning, nämligen: Lokalförsörjningsprocessen behöver omfatta inte bara dokumentation kring statistik, prognoser, behovsbedömning, beslutsunderlag och beslut, utan även omfatta själva verkställandet, det vill säga alla åtgärder fram till att boendet är färdigställt och inflyttningsklart. De problem som redovisas i denna granskning gäller brister i åtgärder för att få beslutade boenden verkställda. Genomförandet av beslutat boende kräver lång framförhållning i den fysiska planeringen. Det krävs tidigt signaler om behov av mark, tomter, förvärv av bostadsrätter, anpassningsåtgärder av boenden, projektering m.m. Av intervjuerna framkommer att planeringshorisonten behöver vara 3 till 4 år, vilket innebär att idag ska signaler ges om vilka boenden som ska stå färdiga 2017 till I granskningen framkommer otydligheter och oklarheter vad gäller ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden vad gäller anskaffning av verksamhetslokaler. Tekniska nämnden saknar idag en antagen delegationsordning, vilket enligt av nämnden antagen handlingsplan ska åtgärdas. Februari 2014 Botkyrka kommun 2 av 18 PwC

183 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Kommunens lokalförsörjning behöver innefatta hela kommunens lokalbestånd, det vill säga kommunkoncernens men också utomstående aktörers fastighetsbestånd. Detta ställer speciella krav på samverkan och informationsutbyte och involverar ett stort antal aktörer. Av intervjuerna framkommer behovet av en kompetensmässigt brett sammansatt lokalförsörjningsgrupp. I den bör ingå representanter för respektive verksamhet samt representanter för kommunens fysiska planering, fastighetsverksamhet, ekonomiska planering och upphandling, näringsliv samt representant för processägandet. Implementeringsarbetet och gruppernas sammansättning måste diskuteras ingående för att få genomslag. Kommunfullmäktige beslutar om lokalförsörjningsprocessen och processägare är kommunstyrelsen. Processägandet innebär att ansvara för implementering och tillsyn av processens funktion och utveckling. Februari 2014 Botkyrka kommun 3 av 18 PwC

184 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut 2 Inledning 2.1. Bakgrund På uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer har vi, utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys, granskat kommunens boendeplanering och särskilda avgifter (sanktionsavgifter) inom särskilda boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning, enligt SoL 1 och LSS 2. Kommunen har ansvar för att inrätta särskilda boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning, enligt SoL och LSS. Vård- och omsorgsnämnden är verksamhetsansvarig nämnd inom området, vilket innebär att planera för verksamheten och förse kommunfullmäktige med tillförlitliga underlag i ettårsplan och flerårsplan för beslut och eventuella prioriteringar. Kommunstyrelsen har som beredande organ ansvar för att se till att det finns ändamålsenlig planeringsprocess, som tillgodoser facknämndernas investeringsbehov och att prioriteringar sker utifrån ställda kriterier samt att detta dokumenteras på ett tillfredställande sätt. Då äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning utgör en väsentlig verksamhet, som med sin växande omfattning påverkar medborgarna och kommunens ekonomi, är det väsentligt att det finns en framförhållning och stringens i planeringen. Tidigare uppföljningar inom området har visat att vård- och omsorgsnämnden har drabbats av omfattande sanktionsavgifter på grund av ej verkställda beslut inom SoL och LSS, främst när det gäller särskilda boenden Revisionsfråga och revisionskriterier Revisionsfråga Har kommunen en ändamålsenlig planeringsprocess när det gäller särskilda boenden, som säkerställer behovet av platser och att sanktionsavgifter kan undvikas framledes? Granskningen omfattar följande revisionskriterier: Tillförlitligt planerings- och beslutsunderlag för särskilda boenden som innehåller en tillräcklig standard Tillfredställande strategisk planering inom området och dess koppling till flerårsplan och investeringsbehov Omfattning av sanktionsavgifter under perioden 2012 och 2013 samt bedömning kring risken för framtida avgifter 1 Socialtjänstlagen. 2 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Februari 2014 Botkyrka kommun 4 av 18 PwC

185 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Inom ramen för granskningen sker även en uppföljning av tidigare revisionsrapport om vård- och omsorgsnämndens strategiska planering daterad samt revisionens PM kring särskilda avgifter på grund av ej verkställda beslut enligt lagstiftningarna LSS och SoL Granskningsobjekt och metod Granskningsobjekt är kommunstyrelsen samt vård- och omsorgsnämnden. Kommunstyrelsen är samordningsansvarig inom lokalförsörjningsområdet och ska säkerställa att det finns en implementerad och fungerande lokalförsörjningsprocess i kommunen. Vård- och omsorgsnämnden är verksamhetsansvarig nämnd för boendeplaneringen och ska säkerställa att ett tillfredsställande planeringsunderlag utarbetas när det gäller boendeplaneringen. Granskningen har genomförts genom intervjuer och genom dokumentstudier. Intervjuer har genomförts med följande personer: Vård- och omsorgschef Anne Lundkvist, kommundirektör Mattias Jansson, ekonomichef Niclas Johansson, fastighetschef Maude Andersson Pekkanen, exploateringschef Helene Hill, planeringschef Lars Olson och ekonom Monica Blommark. Rapporten har faktagranskats av de intervjuade. Februari 2014 Botkyrka kommun 5 av 18 PwC

186 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut 3. Tidigare genomförda granskningar 3.1. Vård- och omsorgsnämndens strategiska planering Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård- och omsorgsnämndens strategiska planering granskades hösten 2010 och redovisades i en revisionsrapport daterad I rapporten lämnades följande tre rekommendationer: Det råder stor enighet om att den nuvarande områdesindelade organisationen inte är ändamålsenlig. Därför bör en ny organisation, mer funktionellt indelad, införas i enlighet med det förslag som är under förankringsprocess i förvaltningen. Det är viktigt att ansvar och roller förtydligas i den nya organisationen och att funktioner med ansvar för helhetsbedömningar och avvägningar prioriteras. Det är viktigt att förvaltningens agerande och underlag som beskriver förvaltningens verksamhet är av hög kvalitet för att skapa trovärdighet inom och utom organisationen. För att åstadkomma en strategisk planering inom vård- och omsorgsförvaltningen krävs att utredningsresurser avsätts och att den strategiska planeringen i organisationen placeras nära förvaltningsledningen. Vård- och omsorgsnämnden behandlade ett svar på revisionsrapporten , innehållande följande sammanfattning: Vård och omsorgsförvaltningen instämmer i att den tidigare områdesindelade organisationen inte varit ändamålsenlig. Genom den nya organisationen som trädde i kraft den 1 januari 2011 har nämnden beslutat om genomförandet av en rad förändringar i syfte att skapa en tydligare organisation. I och med organisationsförändringen blir ansvarsfördelningen tydligare då sektionschefer med ett avgränsat ansvarsområde tillsätts och placeras nära sina respektive verksamhetschefer. Samtidigt inrättas tre verksamhetsutvecklartjänster och en utredartjänst med ansvar för strategisk planering och helhetsbedömningar. Av tjänsteskrivelsen till svaret daterad framgår vidare att i den nya organisationen har biståndsbedömarverksamheten bildat en myndighetsverksamhet som är skild från utförarverksamheterna. Verksamheten ansvarar för att ta fram underlag som ligger till grund för den strategiska boendeplaneringen. På så sätt skapas en organisation där myndighetsutövningen utvecklas till en kedja från ansökan om bistånd, till beslut, utförande och uppföljning. Februari 2014 Botkyrka kommun 6 av 18 PwC

187 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Det redovisades även att tre verksamhetsutvecklartjänster har inrättats som kommer att fungera som en länk mellan ledning och verksamhet i syfte att skapa förutsättningar för en strategisk planering för hela verksamheten. Vidare framgick att för att öka samordningen har en utredartjänst inrättats med ansvar för verksamhetsspecifika och verksamhetsövergripande utredningar samt samordning av förvaltningens samtliga lokaler. Utredaren kommer att ha ett nära samarbete med verksamhetscheferna och de båda verksamhetsutvecklarna. Underlagen ger ledningen en helhetsbild av förvaltningens verksamhet utifrån vilken avvägningar kan göras Kommunstyrelsens ansvar I föregående delavsnitt har vård- och omsorgsnämndens strategiska planering belysts. Det är väsentligt att påpeka att revisionsrapporten även tar upp kommunstyrelsens roll i boendeplaneringen. När det gäller kommunens förmåga att knyta ihop den ekonomiska och fysiska planeringen i kommunen beskrivs detta i kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse , Riktlinjer för ansvar och ekonomisk hantering i exploateringsprojekt, gällande från och med Där sägs bl a följande: Med en ny organisation på kommunledningsförvaltningen sedan årsskiftet , nyligen antagna riktlinjer för boendeplanering, pågående översiktplanering, ett pågående arbete för att utveckla en långsiktig planering av exploateringens konsekvenser och slutligen dessa riktlinjer, gällande från och med , anser kommunledningsförvaltningen att tillräckliga styrdokument inom kort kommer att finnas för investeringsprocessen. Den strategiska investeringsplaneringen ska alltså utvecklas så att det blir kommunens verktyg att knyta ihop: Översiktsplanens visioner Nämndernas och förvaltningarnas verksamhetsplanering Kommunens exploateringsplanering Kommunens underhållsplanering Lokalförsörjningsplanering och Kommunens flerårsplan och ettårsbudget Särskilda avgifter kring ej verkställda beslut enligt LSS och SoL I revisionsskrivelse , och underliggande PM , till vård- och omsorgsnämnden redovisas att särskilda avgifter har erlagts med 723 tkr för 2010 och med 694 tkr för 2011 (t o m september månad). Totalt uppgår de erlagda avgifterna till tkr under perioden, med fördelningen 993 tkr och 424 tkr vardera inom LSS respektive SoL. Februari 2014 Botkyrka kommun 7 av 18 PwC

188 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Granskningen visade vidare att det för närvarande finns 14 domar kring särskild avgift som gått emot vård- och omsorgsnämnden. Dessa domar är på sammanlagt tkr. Det konstaterades att denna omfattning av särskilda avgifter är inte förenlig med god ekonomisk hushållning. Utifrån granskningsresultatet önskade revisorerna att få en redovisning av vårdoch omsorgsnämnden, på vilket sätt nämnden arbetar för att minimera och/eller helt undvika särskilda avgifter inom området framledes. Möjligheten att inom rimlig tid erbjuda bostad enligt gällande lagstiftning hänger intimt samman med nämndens framförhållning inom området och samverkan med övriga aktörer inom och utom den egna kommunen. Detta i form av den strategiska planeringen för gruppbostäder och bostäder med särskild service som en del av kommunens samlade övergripande planering samt köp av externa platser utanför kommunen. Utifrån tidigare genomförd granskning av nämndens strategiska planering, som redovisades i delavsnitt 3.1.1, önskade revisionen få en beskrivning av statusen på den strategiska planeringsprocessen inom nuvarande organisation. Vård- och omsorgsnämnden avger svar på revisionsskrivelse och PM, med vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse som underlag. En redovisning av svaret lämnas i nedanstående stycken. Nämndens och kommunens boendeplanering har under en längre tid inte varit tillfredställande. Det har lett till att en oönskad kösituation har uppstått både inom äldreomsorgen och inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Problemet handlar inte enbart om att för få gruppboenden har byggts. I brist på uppföljning av fattade beslut har man i förvaltningen inte haft något system och därmed inte möjlighet till boendekarriär inom funktionsnedsättningsområdet. I en del fall hade boende med särskilt stöd enligt LSS (serviceboende), varit en tillräcklig insats, som medger goda levnadsvillkor för brukarna. I stället har man fattat beslut om gruppboende. I planeringshänseende går det snabbare att ta fram serviceboenden än gruppboenden. Dessa behöver inte heller innebära stora investeringskostnader, vilket underlättar planeringen. Förvaltningen har från och med 2011 en verksamhetsinriktad organisation. Planeringsresurser har utökats i form av verksamhetsutvecklare som är knutna till verksamhetsområden och utredare som är knuten till stöd och utveckling. Från och med nästa år förstärks myndighetsverksamheten med två chefer för att frigöra tid för strategisk planering för verksamhetschefen. Myndighetens roll för att förebygga vitesförelägganden är viktig. Ett flertal viten beror på att brukaren har tackat nej till ett erbjudande och vill vänta, antingen på ett annat erbjudande eller av andra skäl. Nämnden har fått en utökad ram för att dels kunna köpa fler boendeplatser inom äldreomsorgen, dels för att kunna placera en ny boendeavdelning för demenssjuka under Februari 2014 Botkyrka kommun 8 av 18 PwC

189 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut År 2011 har 18 nya boendeplatser inom funktionsnedsättningsområdet tagits fram. Ytterligare 5 platser, som hade planerats för i år, kommer att färdigställas under Boendet har försenats med drygt ett år av skäl som vård- och omsorgsnämnden inte rår över. Den redovisade strategiska planeringen inom förvaltningen omfattar följande steg: Myndigheten sammanställer statistik som ligger som grund för boendeplaneringen. För att möjliggöra det behöver uppföljningen förbättras. Verksamhetscheferna gör med hjälp av sina verksamhetsutvecklare förvaltningens boendeplan. Förvaltningen ska också med hjälp av fastighetsenheten göra en plan för underhållsåtgärder och behov av ombyggnationer. Dessa planer infogas i vård- och omsorgsnämndens framåtsikt och vidare till nämndens ettårsplan. Verkställighet av boenden samordnas av boendesamordnarna på myndighetsverksamheten. Funktionsnedsättningsområdets ledningsgrupp har ett ansvar att hitta rätt boende inom våra egna verksamheter efter att ett beslut fattats. Omflyttningar som kan betecknas som boendekarriär beslutas hos myndigheten. Vård- och omsorgsförvaltningen har i sin framåtsikt presenterat ett behov av 6 till 7 boendeplatser årligen för personer med funktionsnedsättning. Nämnden ska i samband med varje ettårsplan belysa om det finns medel i flerårsplanens budget för det ökade behovet. Annars ska ett nytt äskande göras. Avslutningsvis redovisas i tjänsteskrivelsen att förbättringarna i den strategiska planeringsprocessen har till syfte att förebygga särskilda avgifter kring ej verkställda beslut. Det kommer att bli en fördröjning av den önskade effekten och dessa särskilda avgifter fortsätter att komma under året och även under Under senare delen av 2012 kommer dessa avgifter att successivt minska. Troligen är det inte möjligt att helt undvika avgifterna men målet är att dessa ska bli ett undantag Granskning av investeringsprojekt I revisionsrapport Granskning av investeringsprojekt, daterad i maj 2013 lämnat en rad rekommendationer. En av dessa rekommendationer gäller kommunens lokalanskaffningsprocess och lyder: Denna granskning visar att ett reviderat förslag till lokalanskaffningsprocess finns framtaget och planeras kunna behandlas av kommunstyrelsen under hösten 2013, efter ett formellt remissförfarande till tekniska nämnden. Eftersom denna typ av process är en viktig policyfråga, vill vi betona vikten av att den fastställs av kommunfullmäktige. Ett ytterligare skäl för denna är att en ändamålsenlig lokalanskaffningsprocess är en grundförutsättning för god ekonomisk hushållning inom detta område. Februari 2014 Botkyrka kommun 9 av 18 PwC

190 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut I ordförandeförslag till kommunstyrelsen daterad ges kommunledningsförvaltningen i uppdrag att färdigställa arbetet med en ny lokalförsörjningsprocess och återkomma med ett förslag senast i mars Av kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad sägs vad avser lokalförsörjningsprocessen följande: Behovet av en ny lokalförsörjningsprocess lyfts fram i såväl rapportens rekommendationer som i samhällsbyggnadsförvaltningens handlingsplan. Det har under en längre tid pågått ett samarbete mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen i framtagandet av en ny process. Det finns ett förslag som dock behöver diskuteras och förankras med förvaltningarna innan politiskt ställningstagande. Erfarenheten visar dock att det inte räcker med att politiskt fastställa en ny process. En ny process behöver diskuteras och implementeras för att få praktiskt genomslag. Väsentliga delar av den nu gällande lokalanskaffningsprocessen följs i praktiken inte. Februari 2014 Botkyrka kommun 10 av 18 PwC

191 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut 4. Vård- och omsorgsnämndens strategiska planering I nedanstående avsnitt lämnas en kortfattad beskrivning av de åtgärder som vårdoch omsorgsnämnden vidtagit för att skapa en strategisk långsiktig planering när det gäller särskilda boenden, med syfte att säkerställa behovet av platser och att sanktionsavgifter kan undvikas i framtiden Verksamhet, ekonomi, organisation och boendeplanering Organisation Som tidigare noterats trädde en ny organisation för vård- och omsorgsförvaltningen i kraft Den nya organisationen är funktionsindelad till skillnad från den tidigare områdesindelade. Organisationen består av tre verksamheter nämligen myndighetsenhet, enheten för omsorg om personer med funktionsnedsättning och enheten för äldreomsorg. Varje enhet leds av en verksamhetschef, som vidare har en verksamhetsutvecklare knuten till enhetsledningen. Förvaltningsledningen består utöver förvaltningschefen av en ekonomifunktion, en funktion för stöd och utveckling, en controllerfunktion och en MAS-funktion (medicinskt ansvarig sjuksköterska). Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete i organisationen för att skapa en ändamålsenlig verksamhet. Under året har omdisponeringar inom verksamheten genomförts i syfte att rekrytera en lokalsamordnare för att ytterligare stärka den strategiska boendeplaneringen inom vård- och omsorg Ekonomi och verksamhet När det gäller bedömningar kring verksamheten har underlag i form av följande dokument studerats: Framåtsikt Flerårsplan Årsbudget 2014 Av dessa framgår bland annat att förvaltningen utarbetat en ny budgetprocess som även omfattar resurstilldelningsmodeller. Under 2013 införs en ny budgetmodell, en beställar- och utförarmodell där myndighetsverksamheten är beställare av insatserna. Budgetmodellen styr den ekonomiska utvecklingen på ett helt annat sätt än den anslagsfinansierade budgeteringen. Resurserna fördelas kontinuerligt under året med hänsyn utförd prestation. Arbetet med att anpassa verksamheterna till budgetram har pågått under Februari 2014 Botkyrka kommun 11 av 18 PwC

192 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Under de senaste åren har kostnaderna ökat kraftigt. Boksluten 2010, 2011 och 2012 redovisade underskott om 29,0 mkr, 34,5 mkr respektive 13,2 mkr. Under de senaste två åren har arbetet med att skapa kostnadskontroll i verksamheten prioriterats. Stora effektiviseringar i verksamheterna har genomförts för att nå budgetbalans Ramen för 2014 uppgår till netto 906,5 mkr, vilket är en ökning med 29,6 mkr. Den demografiska utvecklingen visar att behovet av och efterfrågan på vård och omsorg kommer att växa i framtiden, vilket ställer krav på ökad kompetens, kvalitet och effektivitet. Större krav kommer att ställas på brukarnas möjligheter till valfrihet. Valfriheten handlar dels om hur insatserna ska utformas och när man ska få hjälp, dels om möjligheten att påverka vem som utför insatserna Boendeplanering Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver en aktiv boendeplanering som bland annat redovisas tydligt i övergripande dokument såsom framåtsikt, flerårsbudget och årsbudget. Utöver dessa dokument redovisas prognoser av behov av boenden i separata dokument för äldre och personer med funktionsnedsättning. Den senaste boendeplanen redovisas i tjänsteskrivelse , Reviderad boendeplan för vård- och omsorgsnämnden (Del 1 Äldre och Del 2 Personer med funktionsnedsättning). Av sammanfattningen i planen framgår följande: Boendeplanering är en viktig del av kommunens strategiska planering som handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet till följd av förändrade behov och önskemål hos befolkningen. Planen ska revideras och uppdateras årligen. Det betonas vidare i planen att vård- och omsorgsnämndens boendeplan är ett av de styrdokument som nämnden fastställer för att på bästa sätt kunna svara upp mot sitt politiska ansvar inför denna utveckling. Planens huvudsyfte är att säkerställa en trygg boendesituation för målgruppen. Detta innebär att nämnden måste ha en väl fungerande strategi för att säkra behovet av bostäder med särskild service enligt LSS och vård- och omsorgsbostäder enligt SoL. Det framgår även att nämnden i utvecklingen av olika boendeformer medverka till flexibilitet och mångfald i syfte att tillgodose behovet av en trygg och säker boendesituation för hela målgruppen. En tydlig trend är att personer 65 år och äldre kommer att utgöra en allt större andel av kommunens befolkning. Andelen personer 80 år och äldre kommer mer än fördubblas under åren För personer med funktionsnedsättning kan nämnden fortfarande inte fullt ut tillgodose behovet av bostäder. Därefter följer en ingående beskrivning av del 1 Äldre, enligt följande rubriker: Befolkningsprognos Boendesituation för äldre invandrare i kommunen Nuläge gällande vård- och omsorgsboenden Behov av boendeplatser äldreomsorg Februari 2014 Botkyrka kommun 12 av 18 PwC

193 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Nuläge och framtida behov beskrivs kortfattat på följande sätt: I Botkyrka finns 372 platser inom vård- och omsorgsboende varav 125 platser är för personer med demenssjukdom. Under ökar antalet platser med 54 st (34 demensplatser och 20 somatiska platser) i och med att det nya boendet Tornet öppnar i april Ytterligare ett boende är beställt till år 2017 och därefter behövs ett nytt boende till ca år 2020 om 60 platser. Hänsyn har inte tagits till en eventuell ombyggnad av Tumba äldreboende. Del 2 Personer med funktionsnedsättning beskrivs under följande rubriker: Personer med funktionsnedsättning Gruppbostad Servicebostad Annan särskild anpassad bostad Nuläge Långsiktig trend Behov av boendeplatser Beställda boenden och kommande behov av beställningar Under rubriken nuläge framgår: Inom Botkyrka kommun finns 143 platser i gruppbostäder, 38 servicebostäder och 41 stycken har annan särskilt anpassad bostad, totalt 222 st. Vård och omsorgsförvaltningen har fortfarande väntetid för personer som beviljats särskilt boende för vuxna enligt LSS. Fem personer har väntat mer än tre månader på boende i gruppbostad. För närvarande finns det ingen kö när det gäller servicebostäder. Förvaltningen har i december stycken köpta boendeplatser för vuxna och 16 platser för barn och unga. Under rubriken boenden och kommande behov av beställningar framgår: Vård- och omsorgsnämnden har beställt en gruppbostad till Gruppbostaden Dynamiten startar i januari 2014 med 6 platser. Gruppbostaden Lövkojan, som skulle stå färdig i december 2013, har brunnit ner och det är i dagsläget oklart när den kan färdigställas. Nämnden har även beställt lägenheter som ska användas som servicelägenheter för personer med funktionsnedsättning. I aktuell framåtsikt beräknas behovet till sex nya platser varje år i form av nya lägenheter eller köp av externa platser. Utöver detta behövs ytterligare två gruppbostäder inom en snar framtid i syfte att få en möjlighet att ersätta icke fullvärdiga gruppbostäder. I kommunens flerårsplan reserveras medel för en ny gruppbostad vartannat år. I praktiken har planen inte kunnat förverkligas, vilket har lett till en eftersläpning. Dessutom finns hos tekniska nämnden medel att köpa bostadsrätter för att tillgodose behovet av servicelägenheter. Redan befintliga serviceboendegrupper kan utökas med hjälp av nya lägenheter. Detta ska planeras tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen. Februari 2014 Botkyrka kommun 13 av 18 PwC

194 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Lokalanskaffningsprocess för LSS bostäder Som framgår av ovanstående delavsnitt har planerade och budgeterade boenden inte verkställts. Det är uppenbart att det finns ett glapp mellan planerad verksamhet och det som verkställs. Från vård- och omsorgsförvaltningens sida framkommer en bild av att när de planerat sin verksamhet och ska beställa sina boenden saknas en tydlig process hur detta förfarande ska gå till. Var och hur överlämnandet sker mellan beställande förvaltning och ansvarig förvaltning för att boendet verkställs är en frågeställning som måste tydliggöras. Vård- och omsorgsförvaltningen möts i lokalförsörjningsdalogen av bland annat följande argument: Det finns inga projekteringspengar, det finns ingen tomt samt det råder oklarheter kring vem som beställer bostadsrätter och vem som ansvarar för anpassning av boendena. Mot bakgrund av detta förhållande beslutade tf. kommundirektör, efter framställan från vård- och omsorgschefen, att bilda en styrgrupp som har till uppgift att ta fram en fungerande process för att ta fram bostäder till den berörda målgruppen. Syftet är att både tillgodose det akuta behovet och få till stånd en fungerande process som prognostiserar behoven på lång sikt och planerar för hur behoven kan tillgodoses. Detta kräver en samplanering av samhällsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Styrgruppen leds av vård- och omsorgschefen. Bakgrunden till tf. kommundirektörens beslut att bilda en styrgrupp var följande: Boendeplanering är en viktig del av kommunens strategiska planering som handlar om att analysera och bedöma behovet av bostäder som kommunen enligt lagstiftningen har skyldighet att erbjuda sina kommunmedborgare. Planering av LSS-boenden är eftersatt och har lett till att kommunen årligen betalar viten i mångmiljonbelopp. Konsekvenser för medborgarna är negativa och kommunens rykte blir lidande. I april 2013 har vård- och omsorgsförvaltningen kännedom om 18 personer som har rätt till ett boende enligt LSS men där vi inte kan verkställa besluten. Arbetsgruppen har varit verksam under Särskilda avgifter kring ej verkställda beslut enligt lagstiftningarna LSS och SoL I enlighet med vård- och omsorgsnämndens svar på revisionsskrivelse och PM kring granskningen av särskild avgift kring ej verkställda beslut kan idag utfallet av förvaltningens svar utvärderas. Av svaret framgick följande: Förbättringarna i den strategiska planeringsprocessen har i syfte att förebygga särskilda avgifter kring ej verkställda beslut. Det kommer att bli en fördröjning av den önskade effekten och dessa särskilda avgifter fortsätter att komma under året och även under Under senare delen av 2012 kommer dessa avgifter att successivt minska. Troligen är det inte möjligt att helt undvika avgifterna men målet är att dessa ska bli ett undantag. Februari 2014 Botkyrka kommun 14 av 18 PwC

195 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut I nedananstående sammanställning redovisas omfattningen av särskilda avgifter under perioden 2010 till Särskilda avgifter i tkr Totalt Enligt SoL Enligt LSS Totalt Som framgår av ovanstående sammanställning överensstämmer utfallet av särskilda avgifter för 2012 och 2013, med det svar som vård- och omsorgsnämnden lämnade på tidigare granskning inom området. Detta innebär att genomförda planeringsinsatser och vidtagna åtgärder för att förbättra boendeplaneringen har haft avsedd verkan under Iakttagelser och bedömning Av ovanstående framgår att det pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom vårdoch omsorgsnämndens verksamhetsområde i syfte att skapa en ändamålsenlig och effektiv service till kommuninvånarna. Vård- och omsorgsförvaltningens organisation har förändrats. Den nya organisationen är verksamhetsindelad med tydliga ansvarsområden. Verksamhetsutveckling och planering är prioriterade områden. Planeringsresurser har knutits till förvaltningsledningen. Inom befintlig budgetram har utrymme skapats för rekrytering av en lokalsamordnare, för att ytterligare stärka förvaltningens planeringsresurser. Vid granskningstillfället pågick rekrytering av denna tjänst. En ny ekonomistyrnings- och budgetmodell har införts inom vård- och omsorgsförvaltningen. Den nya ekonomistyrningen innehåller en prestationsinriktad resursfördelning och införande av en beställar- och utförarmodell där myndighetsverksamheten är beställare. Boksluten 2010, 2011 och 2012 redovisade underskott om 29,o mnkr, 34,5 mnkr respektive 13,2 mnkr. Under de senaste två åren har arbetet med att skapa kostnadskontroll i verksamheten prioriterats. Stora effektiviseringar har genomförts för att nå budgetbalans Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver en intensiv och aktiv boendeplanering. Detta framgår av övergripande dokument såsom framåtsikt, flerårsbudget och årsbudget. Utöver dessa dokument redovisas prognoser och behov av boenden i separata dokument för äldre och personer med funktionsnedsättning. Den senaste boendeplanen redovisas i tjänsteskrivelse Reviderad boendeplan för vård- och omsorgsnämnden. Vård och omsorgsförvaltningen har fortfarande väntetid för personer som beviljats särskilt boende för vuxna enligt LSS. Mot bakgrund av detta förhållande beslutade tf. kommundirektör, efter förslag från vård- och omsorgschefen, att bilda en styrgrupp som har i uppgift att ta fram en fungerande process för att kunna ta fram bostäder till den berörda målgruppen. Detta kräver en samplanering av samhällsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Styrgruppen leds av vård- och omsorgschefen och har fungerat under Februari 2014 Botkyrka kommun 15 av 18 PwC

196 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Genomförda intervjuer ger en samstämmig bild av att vård- och omsorgsförvaltningens organisation, ekonomiska styrning och planering inklusive boendeplanering fungerar på ett tillfredsställande sätt. Dessutom pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom förvaltningen att ytterligare förfina och effektivisera verksamheten. Denna positiva utveckling bekräftas även av utvecklingen av särskilda avgifter för beslutade ej verkställda beslut som väsentligt förbättrats under En uppföljning av omfattningen av dessa avgifter har även skett inom ramen för nämndens plan för intern kontroll Granskning av särskilda avgifter är även medtagen i vård- och omsorgsnämndens plan för intern kontroll för 2014, utifrån bedömd risknivå 3 på 9 på en skala från 1 till 16. De svårigheter med att verkställa beslutade boenden går snarare att söka inom ramen för avsaknad av en fungerande lokalanskaffningsprocess i kommunen. Det är i anordnandet av boendena som problemen uppstår. 3 Risknivån grundar sig på genomförd risk- och väsentlighetsbedömning utifrån ekonomiska konsekvenser och skadat förtroende. Februari 2014 Botkyrka kommun 16 av 18 PwC

197 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut 5. Kommunens övergripande lokalförsörjningsprocess Som tidigare noterats saknas en fungerande lokalförsörjningsprocess i kommunen. Detta innebär att det inte finns en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning inom området. I tekniska nämndens svar, och samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse och handlingsplan , på revisionsrapporten avseende investeringsprojekt framgår följande: En ändamålsenlig lokalförsörjningsprocess är enligt rapporten en förutsättning för god ekonomisk hushållning, vilket även påpekas i tidigare granskningar. Ett förslag har antagits av tekniska nämnden men har inte fastställts av kommunledningsförvaltningen och kommunstyrelsen. Ett gemensamt arbete har därför inletts mellan kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen under året i syfte att ta fram ett gemensamt förslag. En utgångspunkt för detta arbete är en process som bygger på flera beslutstillfällen med successivt fördjupat beslutsunderlag, samt med möjlighet till omtag i processen om t ex ändrade förutsättningar så kräver. Lokalförsörjningsprocessen ska omfatta den kommunala verksamhetens totala behov av lokaler och vara underlag inför den årliga framåtsikten. Lokalförsörjningsprocessen ska fastställas av kommunfullmäktige. Tekniska nämndens svar på revisionsrapporten avseende investeringsprojekt tar även upp oklarheter kring ansvarsfördelning och befogenheter vad gäller kommunens lokalanskaffning. Av svaret framgår: Nuvarande delegationsordning är bristfällig och behöver utvecklas. Detta har påpekats i tidigare revisioner och ett arbete har påbörjats men ännu inte slutförs. Detta behöver slutföras omgående för att möjliggöra uppföljning och återrapportering av delegationsbeslut. Ansvar och befogenheter ska tydligt framgå. Det måste vara glasklart vem som fastställer delegationsordningen. För närvarande finns oklarheter kring vad som utgår från kommunfullmäktige och vad som utgår från tekniska nämnden. Tydlighet är mycket viktigt för att klargöra att ansvaret för budgethållning och projektekonomi är en viktig del i fastighetsverksamheten. En tydlig delegationsordning visar inom vilka gränser organisationen verkar och vilket ansvar det innebär, också för enskilda medarbetare. Denna granskning bekräftar ovanstående två huvudpunkter vad gäller kommunens försörjning av ändamålsenliga lokaler: 1. Det saknas en sammantagen lokalförsörjningsprocess i kommunen. 2. Det råder oklarheter i ansvar och befogenheter i kommunen. Februari 2014 Botkyrka kommun 17 av 18 PwC

198 Boendeplanering och särskilda avgifter för ej verkställda beslut Pågående arbete med kommunens lokalförsörjningsprocess och ansvarsfördelning behöver därför beakta de omständigheter som framkommit i denna granskning, nämligen: Lokalförsörjningsprocessen behöver omfatta inte bara dokumentation kring statistik, prognoser, behovsbedömning, beslutunderlag och beslut, utan även omfatta själva verkställandet, det vill säga alla åtgärder fram till att boendet är färdigställt och inflyttningsklart. De problem som redovisas i denna granskning gäller brister i åtgärder för att få beslutade boenden verkställda. Genomförandet av beslutat boende kräver lång framförhållning i den fysiska planeringen. Det krävs tidigt signaler om behov av mark, tomter, bostadsrätter, anpassningsåtgärder av boenden, projektering m.fl. frågeställningar. Av intervjuerna framkommer att de boenden som kan åstadkommas idag borde ha varit beslutade för 3 till 4 år sedan beroende på boende. Idag ska signaler ges kring vilka boenden som ska stå färdiga 2017 till I granskningen framkommer otydligheter vad gäller ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden vad gäller anskaffning av verksamhetslokaler. Tekniska nämnden saknar idag en antagen delegationsordning, vilket enligt av nämnden antagen handlingsplan ska åtgärdas. Kommunens lokalförsörjning behöver innefatta hela kommunens lokalbestånd, det vill säga kommunkoncernens men också utomstående aktörers fastighetsbestånd. Detta ställer speciella krav på samverkan och informationsutbyte och involverar ett stort antal aktörer. Av intervjuerna framkommer behovet av en kompetensmässigt brett sammansatt lokalförsörjningsgrupp. I den bör ingå representanter för respektive verksamhet samt representanter för kommunens fysiska planering, fastighetsverksamhet, ekonomiska planering och upphandling, näringsliv samt representant för processägandet. Implementeringsarbetet och gruppernas sammansättning måste diskuteras ingående för att få genomslag. Kommunfullmäktige beslutar om lokalförsörjningsprocessen och processägare är kommunstyrelsen. Processägandet innebär att ansvara för implementering och tillsyn av processens funktion och utveckling Jan-Olov Larsén Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig Februari 2014 Botkyrka kommun 18 av 18 PwC

199 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Kommunstyrelsen Uppföljande granskning av barnkonventionen På vårt uppdrag har PwC genomfört en granskning av ovanstående område Utifrån de iakttagelser vi gjort i denna uppföljande granskning gör vi följande bedömningar: I svaret på revisionsrapporten från 2008 ställde sig kommunstyrelsen bakom rekommendationerna och betonade bland annat de skulle stödja förvaltningarna i implementeringen av barnkonventionen. I vår uppföljning har vi kunnat konstatera att det inte har skett i den utsträckning som angavs i svaret. Merparten av de åtgärder som beskrevs i svaret har inte genomförts. Barnombudsmannens roll och mandat bedömer vi har tydliggjorts i det avseendet att tjänsten nu tillhör enheten för Demokrati och mänskliga rättigheter samt att det finns en koppling till kommunens demokratiberedning och en politiker med ansvar för barnrättsfrågor. Samtidigt har vi noterat att när granskningen genomfördes 2008 fanns det i beskrivningen av barnombudsmannens roll ett uppdrag att stötta förvaltningarna i arbetet med barnkonventionen. Denna del av uppdraget är emellertid borttagen numera enligt beskrivningen på hemsidan. Detta trots att just detta betonades i det svar som revisionen erhöll på revisionsrapporten Något samlat grepp i att utveckla metoder eller former för hur barns bästa beaktas har inte tagits. Rekommendationen från 2008 om att se över formerna för hur barns bästa beaktas (i den kommunala beslutsprocessen, samt i planering och genomförande av verksamheten) kvarstår således. Utbildning av politiker och tjänstemän i ämnet har inte skett på det sätt som svaret avgav. Enligt den planering som nu föreligger ska handlingsplanen på området som tas fram under 2014 även innehålla utbildning. När det gäller återrapportering och uppföljning har vi sett att kommunen under 2010 gjorde en, enligt vår bedömning, ambitiös uppföljning inom området hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter genom framtagandet av en särskild rapport. Det var vid granskningstillfället oklart huruvida en motsvarande uppföljning åter kommer att göras. Av svaret på revisionsrapporten framgick att utvecklad rapportering skulle ske på

200 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen området, men utöver ovan nämnda rapport har vi inte kunnat erhålla någon information om att uppföljningen på området har utvecklats, vilket gör att det inte går att bedöma om utvecklingen är positiv eller ej. Avseende former för dialog med ungdomar ser vi det som positivt att ungdomsfullmäktige fortsatt har tjänstemannastöd som bistår dem i deras arbete. Vidare är det positivt att ungdomarna själva upplever att de har god dialog och bra samarbete med några av kommunens nämnder/förvaltningar. Hur mycket och på vilket sätt ungdomar och ungdomsfullmäktige involveras och kan samarbeta med olika delar av den kommunala organisationen varierar dock. I flera delar är det vår bedömning att nämnderna ännu inte har landat i hur samspelet med ungdomsfullmäktige ska gå till. Vår bedömning är att det är viktigt att nämnderna är lyhörda och eftersträvar att finna former/arbetssätt som passar ungdomarna. Utifrån ovanstående är vår samlade bedömning att rekommendationerna från den tidigare granskningen till många delar fortfarande är relevanta. Merparten av de åtgärder som beskrevs i kommunens svar 2008 har inte genomförts, vilket är otillfredsställande. Vår bedömning är därför att arbetet med barnkonventionen behöver utvecklas vidare. Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport. Vi önskar styrelsens syn på granskningsresultatet och en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av att merparten av de åtgärder som beskrevs i kommunstyrelsens svar på tidigare revisionsrapport 2008 inte har genomförts. Svaret på denna skrivelse ställs till kommunens revisorer och inges till revisionskontoret på plan 9 i kommunalhuset, senast För kommunens revisorer Lennart Lindström Ordförande Lena Ingren Vice ordförande För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Kommunledning Politiska sekreterare

201 Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Uppföljande granskning av barnkonventionen Botkyrka kommun Februari 2014

202 Uppföljande granskning av barnkonventionen Innehållsförteckning SAMMANFATTAD BEDÖMNING INLEDNING UPPDRAG AVGRÄNSNING OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT KORT OM DEN TIDIGARE GRANSKNINGEN GRANSKNINGSRESULTAT MOTTAGANDET AV REVISIONSRAPPORTEN OM BARNOMBUDSMANNENS ROLL, MANDAT OCH UPPDRAG FORMER FÖR HUR BARNS BÄSTA BEAKTAS PERSONALENS KOMPETENS FORMER FÖR UPPFÖLJNING ÅTERRAPPORTERING TILL KOMMUNSTYRELSE OCH KOMMUNFULLMÄKTIGE UTVECKLING AV FORMER FÖR DIALOG MED UNGDOMAR Februari 2014 Botkyrka kommun PwC

203 Uppföljande granskning av barnkonventionen Sammanfattad bedömning Revisorerna har givit PwC i uppdrag att göra en uppföljning av en granskning som genomfördes 2008 av barnkonventionen i Botkyrka kommun. Uppföljningen ska dels undersöka vad som skett utifrån de förslag som granskningen utmynnade i, dels granska om kommunen utvecklat arbetet för att beakta barnkonventionen. Utifrån de iakttagelser vi gjort i denna uppföljning gör vi följande bedömningar: I svaret på revisionsrapporten ställde sig kommunstyrelsen bakom rekommendationerna och betonade bland annat de skulle stödja förvaltningarna i implementeringen av barnkonventionen. I vår uppföljning har vi kunnat konstatera att det inte har skett i den utsträckning som angavs i svaret. Merparten av de åtgärder som beskrevs i svaret har inte genomförts. Barnombudsmannens roll och mandat bedömer vi har tydliggjorts i det avseendet att tjänsten nu tillhör enheten för Demokrati och mänskliga rättigheter samt att det finns en koppling till kommunens demokratiberedning och en politiker med ansvar för barnrättsfrågor. Samtidigt har vi noterat att när granskningen genomfördes 2008 fanns det i beskrivningen av barnombudsmannens roll ett uppdrag att stötta förvaltningarna i arbetet med barnkonventionen. Denna del av uppdraget är emellertid borttagen numera enligt beskrivningen på hemsidan. Detta trots att just detta betonades i det svar som revisionen erhöll på revisionsrapporten Något samlat grepp i att utveckla metoder eller former för hur barns bästa beaktas har inte tagits. Rekommendationen från 2008 om att se över formerna för hur barns bästa beaktas (i den kommunala beslutsprocessen, samt i planering och genomförande av verksamheten) kvarstår således. Utbildning av politiker och tjänstemän i ämnet har inte skett på det sätt som svaret avgav. Enligt den planering som nu föreligger ska handlingsplanen på området som tas fram under 2014 även innehålla utbildning. När det gäller återrapportering och uppföljning har vi sett att kommunen under 2010 gjorde en, enligt vår bedömning, ambitiös uppföljning inom området hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter genom framtagandet av en särskild rapport. Det var vid granskningstillfället oklart huruvida en motsvarande uppföljning åter kommer att göras. Av svaret på revisionsrapporten framgick att utvecklad rapportering skulle ske på området, men utöver ovan nämnda rapport har vi inte kunnat erhålla någon information om att uppföljningen på området har utvecklats, vilket gör att det inte går att bedöma om utvecklingen är positiv eller ej. Avseende former för dialog med ungdomar ser vi det som positivt att ungdomsfullmäktige fortsatt har tjänstemannastöd som bistår dem i deras arbete. Vidare är det positivt att ungdomarna själva upplever att de har god Februari 2014 Botkyrka kommun 1 av 12 PwC

204 Uppföljande granskning av barnkonventionen dialog och bra samarbete med några av kommunens nämnder/förvaltningar. Hur mycket och på vilket sätt ungdomar och ungdomsfullmäktige involveras och kan samarbeta med olika delar av den kommunala organisationen varierar dock. I flera delar är det vår bedömning att nämnderna ännu inte har landat i hur samspelet med ungdomsfullmäktige ska gå till. Vår bedömning är att det är viktigt att nämnderna är lyhörda och eftersträvar att finna former/arbetssätt som passar ungdomarna. Utifrån ovanstående är vår samlade bedömning att rekommendationerna från den tidigare granskningen till många delar fortfarande är relevanta. Merparten av de åtgärder som beskrevs i kommunens svar 2008 har inte genomförts, vilket är otillfredsställande. Vår bedömning är därför att arbetet med barnkonventionen behöver utvecklas vidare. Februari 2014 Botkyrka kommun 2 av 12 PwC

205 Uppföljande granskning av barnkonventionen 1. Inledning Under 2008 granskade revisorerna hur Botkyrka kommun omsätter barnkonventionens intentioner i den kommunala verksamheten. I granskningen konstaterades bl a att kommunen inrättat en lokal tjänst som barnombudsman och att styrsystemet för hållbar utveckling var förhållandevis ambitiöst. Samtidigt konstaterades brister vilket resulterade i ett antal rekommendationer. Riksdagen har sedan den förra granskningen antagit Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Prop 2009/10-232). Där framgår bl a att barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem, aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan och att beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Revisorerna har beslutat att ge PwC i uppdrag att göra en uppföljning på området Uppdrag Uppdraget består av att göra en uppföljning av den tidigare granskningen Uppföljningen ska dels undersöka vad som skett utifrån de förslag som granskningen utmynnade i, dels granska om kommunen utvecklat arbetet för att beakta barnkonventionen Avgränsning och tillvägagångssätt Uppdraget är en uppföljning av en tidigare granskning och genomförs översiktligt. Under uppföljningen har vi genomfört intervjuer med följande personer/funktioner: Lokal barnombudsman Chef för enheten Demokrati och mänskliga rättigheter Utvecklingsledare för ungdomsdemokrati Chef för enheten Ekonomi och styrning (telefonintervju) Tre ungdomar från Ungdomsfullmäktige En genomgång har skett av relevanta dokument, såsom Ettårsplan, Årsredovisning och tjänsteskrivelse avseende svaret på revisionsrapporten från De intervjuade tjänstemännen och ungdomarna från ungdomsfullmäktige har givits möjlighet att sakgranska innehållet i rapporten. Februari 2014 Botkyrka kommun 3 av 12 PwC

206 Uppföljande granskning av barnkonventionen 1.3. Kort om den tidigare granskningen Revisorerna genomförde under 2008 en granskning i syfte att belysa hur barnkonventionen beaktas i Botkyrka kommun. 1 I det följande återges sammanfattningen och de rekommendationer som den tidigare granskningen utmynnade i. Vi har sett att kommunen inrättat en särskild tjänst som barnombudsman och vi bedömer att kommunen har ett relativt ambitiöst styrsystem inom ramen för hållbar utveckling. Samtidigt kan vi konstatera att kommunen inte har några specifika mål eller styrdokument som gäller för barnkonventionen. Vidare menar vi att barnombudsmannens roll, mandat och uppdrag behöver tydliggöras inom organisationen. Vår bedömning är att frågan om implementeringen av barnkonventionen är viktig för det fortsatta arbetet inom kommunen och att frågan om vad som ska skötas lokalt respektive centralt behöver diskuteras. Några barnkonsekvensanalyser i enlighet med den nationella barnombudsmannens riktlinjer genomförs inte i kommunen. Vår bedömning är att formerna för hur barns bästa beaktas i den kommunala beslutsprocessen kan utvecklas ytterligare. Vi menar även att det är viktigt att arbetet med barnkonventionen regelbundet uppmärksammas och följs för att säkerställa att det fortskrider i den takt kommunen önskar. När det gäller kommunens dialog med barn och ungdomar är vår bedömning att tillsättandet av Ungdomsfullmäktige och barnombudsman har ökat barn och ungdomars inflytande över den kommunala verksamheten. Samtidigt har vi sett att det varierar hur nämnderna för dialog med ungdomar och fortfarande finns vissa frågetecken kring när och hur Ungdomsfullmäktige kan och ska involveras i verksamheten. Med bakgrund av vår bedömning rekommenderar vi följande: Att kommunen tydliggör roll, mandat och uppdrag för barnombudsmannen i Botkyrka. Att kommunen ser över formerna för hur barns bästa beaktas i den kommunala beslutsprocessen, samt i planering och genomförande av verksamheten. Att kommunen tar ett samlat grepp i att säkerställa att personalen har tillräcklig kompetens för att förverkliga barnkonventionen. Att kommunen utvecklar gemensamma former för uppföljning av hur arbetet med barnkonventionen fortskrider. Att kommunen klargör hur ofta och på vilket sätt arbetet med barnkonventionen återrapporteras till kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Att nämnderna utvecklar former för dialog med ungdomar för att ge dem ökat inflytande. 1 Granskning av barnperspektivet i nämndernas verksamhet, Botkyrka kommun, Februari 2014 Botkyrka kommun 4 av 12 PwC

207 Uppföljande granskning av barnkonventionen 2. Granskningsresultat 2.1. Mottagandet av revisionsrapporten Vi har tagit fram svaret som lämnades på revisionsrapporten från Av beslutsprotokollet framgår att kommunledningsförvaltningen delar uppfattningen att de utvecklingsområden som identifierats är relevanta: Kommunledningsförvaltningen ställer sig i stort bakom revisorernas rekommendationer. Sammanfattningsvis kommer inom ramarna för barnombudsmannens uppdrag ökad vikt att läggas vid att mer effektivt stödja förvaltningarna vid implementeringen av barnkonventionen. Det ska bl.a. ske genom att erbjuda utbildning till chefer och medarbetare som en del av kommunens ordinarie utbildningsutbud och genom att utveckla en metod där bl.a. barns villkor beaktas för att redovisa vilka konsekvenser avgörande beslut har för ett hållbart Botkyrka. Vidare kommer rutiner för uppföljning av barns villkor och implementeringen av barnkonventionen att utvecklas som grund för en årlig rapportering till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i kommunens årsredovisning. När det gäller nämndernas arbete med att utveckla former för dialog med ungdomar, kommer det att ingå som en del i den fördjupning av kommunens demokratiarbete som inleds under I tjänsteskrivelsen framgår även bl a följande: När det gäller nämndernas arbete med att utveckla former för dialog med ungdomar, kommer det att ingå som en del i den fördjupning av kommunens demokratiarbete som inleds under När det gäller uppdraget att stödja förvaltningarna vid implementeringen av barnkonventionen listar kommunen i svaret till revisionen ett antal områden där utveckling ska ske. Där betonas att ta fram underlag för strategisk utveckling av arbetet samt att samordna och stödja genomförandet i förvaltningarna. Arbetet skulle inledas under 2009 för att förbättra styrningen, samordningen och stödet för att integrera de sociala hållbarhetsfrågorna i kommunens verksamheter. Ett antal områden specificeras i svaret: att utveckla rutiner för uppföljning och återrapportering när det gäller barns villkor och implementeringen av barnkonventionen i kommunorganisationen, bl.a. genom att barnombudsmannen ansvarar för att statistik varje år sammanställs om läget i kommunen utifrån de fem artiklar i barnkonventionen som Botkyrka särskilt prioriterar. Sammanställningen ska tillsammans med en redovisning av arbetet med att genomföra barnkonventionen i kommunen ingå i kommunens årsredovisning och på så sätt rapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. att som en del av kommunens ordinarie utbildningsutbud erbjuda grundläggande utbildning om barnkonventionen riktad till chefer och medarbetare samt ge möjlighet för enskilda enheter att få mer verksamhetsanpassad utbildning till stöd för att implementera barnkonventionen. Vidare kommer ett avsnitt om 2 Svar på revisionsskrivelse Barnperspektivet i nämndernas verksamhet (KS/2008:277), Kommunstyrelsen, protokoll , Dnr KS/2008:277 3 Revisionsskrivelse - Barnperspektivet i nämndernas verksamhet, tjänsteskrivelse, , Dnr KS/2008:277, s. 2 Februari 2014 Botkyrka kommun 5 av 12 PwC

208 Uppföljande granskning av barnkonventionen barnkonventionen att ingå i en grundläggande utbildning om hållbar utveckling som kommer att erbjudas alla nyanställda. att utveckla en metod där bl.a. barns villkor beaktas för att redovisa vilka konsekvenser avgörande beslut har för ett hållbart Botkyrka. att utveckla former för att stödja medarbetare i kommunorganisationen som jobbar strategiskt med de sociala hållbarhetsfrågorna, bl.a. med implementeringen av barnkonventionen. De nämnda insatserna syftar enligt tjänsteskrivelsen till att säkra formerna för hur barns bästa beaktas i den kommunala beslutsprocessen, samt i planering och genomförande av verksamheten. I tjänsteskrivelsen kan i övrigt noteras att rekommendationen att nämnderna utvecklar former för dialog med ungdomar för att ge dem ökat inflytande ska behandlas inom ramarna för den strategi för demokrati och delaktighet som för närvarande bereds i kommunen. I det följande går vi igenom hur kommunen har arbetet utifrån de lämnade rekommendationerna i revisionsrapporten Om Barnombudsmannens roll, mandat och uppdrag Rekommendation i rapporten 2008: Att kommunen tydliggör roll, mandat och uppdrag för barnombudsmannen i Botkyrka. Nedanstående bild är hämtad från kommunens hemsida och visar hur kommunledningsförvaltningen är organiserad. Den lokala barnombudsmannen har sedan 2012 sin organisatoriska tillhörighet i enheten Demokrati & mänskliga rättigheter. Barnombudsmannens uppgifter beskrivs på hemsidan enligt följande: bevaka barn och ungdomars behov, intressen och rättigheter träffa barn och ungdomar regelbundet informera och utbilda om FN:s barnkonvention Februari 2014 Botkyrka kommun 6 av 12 PwC

209 Uppföljande granskning av barnkonventionen föra barn och ungdomars talan och se till att de själva kommer till tals föra barn och ungdomars talan när det gäller arbetsmiljön i förskolor och skolor coachar/råder ungdomsfullmäktige När granskningen genomfördes 2008 fanns det i beskrivningen av Barnombudsmannens roll även ett uppdrag att stötta förvaltningarna i arbetet med barnkonventionen. Denna del av uppdraget är, kan vi konstatera, numera borttagen från hemsidan. Samtidigt har framgått i intervjuerna att ett huvudmål för barnombudsmannen under 2014 är att ta fram en handlingsplan för barnkonventionens uppfyllnad. Oklarheterna kring barnombudsmannen 2008 rörde dock inte främst den skriftliga beskrivningen av uppdraget utan snarare mandat och roll inom organisationen. Under intervjuerna har det framkommit att tjänstemännen upplever att det finns olika mottaglighet i olika nämnder i hur frågan om barnkonventionen hanteras. Arbetsgången har enligt flera intervjuade blivit tydligare, t ex när det finns anledning att agera utifrån ett ärende som föranleder barnombudsmannen att uppmärksamma en nämnd på brister. Den största skillnaden jämfört med 2008 som framhålls under intervjuerna är dock att mandatet upplevs som tydligare i och med att barnombudsmannen från och med 1 januari 2013 har en koppling till demokratiberedningen (under KS) samt att det finns en politiker i beredningen som är ansvarig för barnrättsfrågor. Barnombudsmannen själv upplever ett tydligare mandat från både chef och demokratiberedning att arbeta med frågorna, både regionalt i nätverk och med handlingsplanen i kommunen Former för hur barns bästa beaktas Rekommendation i rapporten 2008: Att kommunen ser över formerna för hur barns bästa beaktas i den kommunala beslutsprocessen, samt i planering och genomförande av verksamheten. Till att börja med har vi undersökt vad som sägs med bäring på barnkonventionen/ barnperspektivet i några centrala styrdokument, Strategi för demokrati och delaktighet, samt kommunens Ettårsplan. Botkyrka kommun har en Strategi för demokrati och delaktighet (daterad ).4 Målet med strategin är bl a att skapa nya möjligheter för dem som idag är underrepresenterade att känna sig delaktiga, delta och komma till tals i den lokala demokratin. I tillbakablicken som görs i 4 Strategi för demokrati och delaktighet, tjänsteskrivelse, , Dnr KS/2008:392 Februari 2014 Botkyrka kommun 7 av 12 PwC

210 Uppföljande granskning av barnkonventionen strategin nämns att inrättandet av ungdomsfullmäktige var en metod som användes för att öka medborgarnas delaktighet. 5 I dokumentet talas huvudsakligen om medborgare generellt, oavsett ålder, kön etc. Barn och ungdomar nämns dock uttryckligen vid några tillfällen: Under området Skapa större utrymme för deltagardemokrati står att läsa att strategiskt fokus bl a är att inom nämnderna utveckla nya former för dialog med unga och gamla och stödja en utveckling av kommunens ungdomsfullmäktige så att alla kommunens skolor är representerade och aktiva. 6 I kommunens Ettårsplan finns sex utmaningar inom området hållbar utveckling. En av dessa utmaningar är Botkyrka har de bästa skolorna.7 För flerårsplaneperioden finns även sex målområden. Barn nämns bl a under målområde 2, Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter, där en underliggande indikator är ekonomisk utsatthet bland barn. 8 I ettårsplanens avsnitt som rör kommunstyrelsen åtaganden. Barnkonventionen nämns explicit under kommunstyrelsens mål 2a: Kommunstyrelseorganisationens styrsystem ska säkerställa en jämställd resursfördelning och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda könen. Åtagandet är formulerat enligt följande: Kommunstyrelsen ska säkerställa att kommunorganisationen följer barnkonventionen. 9 Detta åtagande återfinns dock inte i Ettårsplanen för Olika generella mål finns men inte lika explicit kopplat till området. Kopplat till den sista punkten ovan, där det sägs att KS ska säkerställa att barnkonventionen följs, kan vi notera att det under intervjuerna har framgått att inget samlat grepp ännu är taget i frågan. Det har också nämnts att det inte formulerats något specifikt mål för uppfyllandet av barnkonventionen. En handlingsplan för implementering av barnkonventionen ska emellertid tas fram under Detta uppges vara en uppgift som åligger barnombudsmannen. I svaret på revisionsrapporten sades att kommunen skulle utveckla en metod där bland annat barns villkor beaktas för att redovisa vilka konsekvenser avgörande beslut har för ett hållbart Botkyrka. Vad som avses har varit oklart för några av tjänstemännen vi har intervjuat. De känner inte till att något har hänt på detta område. 5 Strategi för demokrati och delaktighet, , Dnr KS/2008:392, s. 3 6 Strategi för demokrati och delaktighet, , Dnr KS/2008:392, s. 11f 7 Ettårsplan 2013 med nämndernas åtaganden 2013, s Ettårsplan 2013 med nämndernas åtaganden 2013, s Ettårsplan 2013 med nämndernas åtaganden 2013, s. 50 Februari 2014 Botkyrka kommun 8 av 12 PwC

211 Uppföljande granskning av barnkonventionen 2.4. Personalens kompetens Rekommendation i rapporten 2008: Att kommunen tar ett samlat grepp i att säkerställa att personalen har tillräcklig kompetens för att förverkliga barnkonventionen. I svaret på revisionsrapporten sades bl a att det inom ramen för kommunens ordinarie utbildningsutbud skulle erbjudas utbildning om barnkonventionen riktad till chefer och medarbetare samt möjlighet att få verksamhetsanpassat stöd i implementeringsarbetet. Någon sådan utbildning har enligt de intervjuade tjänstemännen inte kommit att ingå i utbildningsutbudet. Barnombudsmannens förhoppning är att få med det i handlingsplanen som ska tas fram under 2014 (en utbildningsplan är tänkt att vara en del av handlingsplanen). Enligt uppgift från en av de intervjuade finns det många medarbetare som inte vet om att det finns en lokal barnombudsman i Botkyrka. I svaret sägs vidare att kommunen ska utveckla former för att stödja medarbetare i kommunorganisationen som jobbar strategiskt med de sociala hållbarhetsfrågorna, bl a med implementeringen av barnkonventionen. Enligt uppgift har några sådana former inte utvecklats. Handlingsplanen som ska tas fram under 2014 är tänkt att möta även denna del. Uppfattningen från de intervjuade tjänstemännen är att kännedomen och kunskapen om barnkonventionen varierar mycket inom kommunen. De är osäkra på huruvida det finns någon del i utbildningarna för anställda eller introduktionsutbildningen av nyanställda som berör barnkonventionen Former för uppföljning Rekommendation i rapporten 2008: Att kommunen utvecklar gemensamma former för uppföljning av hur arbetet med barnkonventionen fortskrider. I kommunledningsförvaltningens årsredovisning för 2012, under uppföljning och analys av mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen, sägs följande: En av målgrupperna för demokratiarbetet är barn och unga. Medvetenheten om barnrättsperspektivet varierar i kommunorganisationen. Förvaltningarna har därmed behov av fortsatt stöd i att följa barnkonventionen. Under september genomfördes hållbarhetsveckan som i år hade fokus på ungas delaktighet och inflytande. I samband med hållbarhetsveckan genomfördes en nationell ungdomskonferens för att fira ungdomsfullmäktiges tioårsjubileum och ge underlag för vidareutveckling av kommunens arbete med att öka ungas delaktighet. 10 Vidare kan vi konstatera att det gjordes en uppföljning av hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter under 2010 (se vidare nedan under 2.6 om detta). När eller om en sådan uppföljning kommer att ske igen var inte klart vid tidpunkten för vår granskning. 10 Årsredovisning, Kommunledningsförvaltningen 2012, s.7 Februari 2014 Botkyrka kommun 9 av 12 PwC

212 Uppföljande granskning av barnkonventionen Några gemensamma former för uppföljning av hur arbetet med barnkonventionen fortskrider har vi inte kunnat ta del av i övrigt (utöver rapporten om hållbar utveckling från 2010) och inte heller uppmärksammats på under intervjuerna Återrapportering till kommunstyrelse och kommunfullmäktige Rekommendation i rapporten 2008: Att kommunen klargör hur ofta och på vilket sätt arbetet med barnkonventionen återrapporteras till kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. För år 2010 togs en årsrapport fram med kring hållbar utveckling, med fokus på mänskliga rättigheter. 11 Syftet var att ge en bild av utvecklingen i kommunen utifrån Botkyrkas sex långsiktiga hållbarhetsutmaningar ur ett mänskliga rättighetersperspektiv (MR-perspektiv). Rapporten innehåller 8 särskilda avsnitt, varav barnrättsperspektivet är ett: Antidiskriminering Barnrättsperpektivet Jämställdhet Ett interkulturellt Botkyrka Demokrati och delaktighet Folkhälsa Tillgänglighet Trygghetsbefrämjande arbetet Målet med barnrättsperspektivet är att alla barn ska kunna utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Fokus för arbetet 2010 var att stödja arbetet med implementering av barnkonventionen i kommunen. Av den övergripande analysen och slutsaterna framgår bl a att de hearingar som barnombudsmannen har hållit var bra för att främja barn och ungas känsla av delaktighet och inflytande i kommunen. Avslutningsvis står följande att läsa: Det finns ett behov hos förvaltningarna av fortsatt stöd i genomförandet av barnkonventionen. Kommunledningsförvaltningen bör därför erbjuda förvaltningarna fortbildning i tillämpningen av konventionen 12 Av intervjuerna framgår dock att det bland tjänstemännen finns en uppfattning om att uppföljningen inte tillräckligt bra fångade de kvalitativa delarna av arbetet med MR-frågor och barnkonventionen. 11 Årsrapport. Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter 2010, s.9 12 Årsrapport. Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter 2010, s.9 Februari 2014 Botkyrka kommun 10 av 12 PwC

213 Uppföljande granskning av barnkonventionen I svaret på revisionsrapporten angavs att kommunen skulle utveckla rutiner för uppföljning och återrapportering när det gäller barns villkor och implementeringen av barnkonventionen i kommunorganisationen. Någon sådan rapportering har inte skett. En årsrapport av hållbar utveckling sammanställdes där barnrättsperspektivet ingick. Det är oklart om eller när en motsvarande sammanställning kommer att göras igen. Utifrån genomförda intervjuer har det inte heller gått att klarlägga på vilket sätt kommunen avser att klargöra hur rapporteringen på området är tänkt att ske Utveckling av former för dialog med ungdomar Rekommendation i rapporten 2008: Att nämnderna utvecklar former för dialog med ungdomar för att ge dem ökat inflytande. Förutom den lokala barnombudsmannen har Ungdomsfullmäktige i Botkyrka tillgång till stöd från en utvecklingsledare för ungdomsdemokrati. Den tjänstemannen, som även fysiskt är placerad bland strategiska tjänstemän i kommunhuset, fungerar som en lots och är ungdomarnas närmaste kontaktperson. Under intervjuerna har framförts att det inte tagits något samlat grepp i frågan om former för dialog med ungdomar, utan det betraktas som ett område där det fortfarande finns brister. Det har också nämnts att det krävs intresse från förvaltningschefer och respektive nämnds ordförande, något som uppges variera inom den kommunala organisationen. En av de intervjuade upplever att nämnderna var mer på hugget för några år sedan och intrycket är att intresset har mattats av något. Förvaltningarna till respektive nämnd upplevs kontakten bra med. En iakttagelse från de intervjuade tjänstemännen är att ungdomarna i ungdomsfullmäktige inte tas in och involveras i ett tidigt skede. Ungdomsfullmäktige fungerar ofta som ett remissorgan. I intervjuerna tecknas en bild av at kommunen i vissa delar fortfarande provar sig fram i hur de ska involvera och arbeta med ungdomarna. Det ska dock sägas att de intervjuade tjänstemännen nämnder goda exempel där ungdomar har involverats. Ett sådant är arbetet med att ta fram en ny översiktplan där ungdomar har fått tycka till och delta i arbetet med olika förslag. Botkyrka kommuns ungdomsfullmäktige firade 10-årsjubileum Ungdomsfullmäktige har en budget som uppgår till cirka 300tkr. Ett stormöte hålls varje månad, likväl som styrelsemöte. Fyra utskott finns: miljö, kultur/fritid, skola/utbildning samt internationella frågor. De fyra utskotten bestämmer hur tätt de träffas. Utskotten eftersträvar regelbundna träffar med den nämnd som är närmast deras frågor. Ungdomsfullmäktige besöker/träffar även KF en gång per år. Ungdomarna själva som vi träffat från ungdomsfullmäktige upplever att deras roll idag är starkare än tidigare (utifrån den erfarenhet de har från sin tid i ungdomsfullmäktige). De ser dock flera områden där de kommunala nämnderna och förvaltningarna kan utveckla sin kontakt och samarbetet med dem. Till exempel varierar det inom den kommunala organisationen hur bra nämnderna är på att Februari 2014 Botkyrka kommun 11 av 12 PwC

214 Uppföljande granskning av barnkonventionen involvera dem och möta upp på deras initiativ. Det finns ingen uttalad kontaktperson i nämnderna men det är något ungdomsfullmäktige siktar på att få till stånd. Ungdomarna upplever att förvaltningarna borde vara mer intresserade av att hitta former för hur de ska arbeta med ungdomsfullmäktige. De involveras ibland genom att de får remissar, men dessa är inte sällan omfattande och komplicerade och svåra att hinna med. Under intervjuerna nämns dock några exempel där de har involverats tidigare än i remisstadiet. Ett sådant exempel är att ordföranden för ungdomsfullmäktige har ingått i styrgruppen under framtagandet av ungdomspolitisk handlingsplan. Skolfrågor och tillhörande nämnd är ett område som ungdomarna lyfter där de upplever bra kontakt. Utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden fungerar bäst och når ut. Av intervjuerna framgår att det är de nämnder som hanterar mest typiska ungdomsfrågor (såsom skola och fritid) som ungdomsfullmäktige involveras i. Under intervjuerna har det även framkommit att det finns bristande kännedom om ungdomsfullmäktige inom den kommunala organisationen. Det gäller både hur de arbetar och deras roll. Enligt uppgift har de medverkat på kommunfullmäktige och informerat om vilka de är Tobias Bjöörn Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig Februari 2014 Botkyrka kommun 12 av 12 PwC

215 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Kommunstyrelsen Löner, arvoden och kostnadsersättningar På vårt uppdrag har PwC genomfört en granskning av ovanstående område Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning är att den interna kontrollen avseende lönehanteringen, kring rapportering av löner, arvoden och kostnadsersättningar, i huvudsak är tillräcklig. Bedömning bygger på att vi i vår analys och verifiering av lönetransaktioner inte funnit några väsentliga avvikelser. Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att uppgifterna i lönesystemet/löneredovisningen i allt väsentligt är aktuella, fullständiga och rättvisande. Detta i sin tur har medfört att vi inte gjort någon fördjupad granskning av de kontroller som görs på förvaltningsnivå i syfte att säkra att rapporteringen av löner, arvoden och kostnadsersättningar är korrekt. Vi har heller inte tagit del av eventuella nämndspecifika rutinbeskrivningar m.m. Av kommunstyrelsens kommunövergripande internkontrollplan, som bygger på en risk- och väsentlighetsbedömning, framgår vilka kontroller som berör den löneadministrativa processen. Planen är ett resultat av att kommunstyrelsen fastställt ett modernt och mer ändamålsenligt reglemente för intern kontroll. Vi har dock noterat att det saknas en tydlig heltäckande beskrivning av roller och ansvar i löneprocessen. Med detta menar vi att det inte framgår vilket ansvar för kontroll av löneutbetalning som ligger på förvaltningen respektive den centrala löneenheten. I syfte att stärka den interna kontrollen och få en samsyn i kommunen kring lönehanteringen lämnar vi följande rekommendationer: En kommungemensam rutinbeskrivning tas fram av vilken det framgår vilket ansvar som respektive nämnd har respektive den centrala löneenheten. Ett samlat dokument av vilket det framgår vilka väsentliga kontrollmoment som finns inbyggda i lönesystemet och vilka kontroller som sker vid Löneenheten respektive ansvarig chef ska göra tas fram. Riktlinjer/instruktion utarbetas som beskriver vilka kontroller som ansvarig chef bör göra vid attestering av medarbetarens avvikelserapportering.

216 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen De kontroller som löneadministratörerna gör innan lönekörning (enligt 25-punktslistan) dokumenteras i syfte att möjliggöra efterkontroll. Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport. Vi önskar styrelsens syn på granskningsresultatet och en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av lämnade rekommendationer. Svaret på denna skrivelse ställs till kommunens revisorer och inges till revisionskontoret på plan 9 i kommunalhuset, senast För kommunens revisorer Lennart Lindström Ordförande Lena Ingren Vice ordförande För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Kommunledning Politiska sekreterare

217 Revisionsrapport Carin Hultgren Linda Yacoub Februari 2014 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar Botkyrka kommun

218 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar Carin Hultgren Projektledare Jan Nilsson Uppdragsledare Februari 2014 Botkyrka kommun PwC

219 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfråga och kontrollmål Revisionsmetod och avgränsning Granskningsresultat Roller, ansvar och stödjande dokument Delegationsförteckning, verkställighetsförteckning samt intern kontrollplan Kontroll och avstämning av löner Rapportuttag ur lönesystemet Iakttagelser Löneredovisning Validering av data Registeranalyser Sammanfattande bedömning av uppgifterna i löneredovisningen och den interna kontrollen avseende lönehanteringen Bilaga Februari 2014 Botkyrka kommun PwC

220 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar 1. Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Botkyrka kommun genomfört en granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar. Granskningen har utförts genom intervjuer av HR-chef, lönechef samt personal vid löneenheten. Vidare har styrdokument, rutiner, internkontrollplaner samt underlag till verifiering varit föremål för vår granskning. Lönetransaktioner har granskats genom data- och registeranalyser, en så kallad Audit Frame. Analysen omfattar lönetransaktioner för samtliga förvaltningar i kommunen under perioden till och med Indata har validerats genom avstämning på totalnivå mellan huvudbok och lönetransaktionsfil. Avstämning har även gjorts mellan transaktionsfil och personalregister. Ett antal analyser har gjorts av detta material som avser hela Botkyrka kommun. Vidare har verifieringar gjorts av ett urval transaktioner för samtliga nämnder som ingår i denna granskning. Inom ramen för denna granskning har vi inte bedömt substansen i de avvikelser som medarbetarna rapporterat in i lönesystemet (självservicemodulen) HRM. Vår sammanfattande bedömning är att den interna kontrollen avseende lönehanteringen, kring rapportering av löner, arvoden och kostnadsersättningar, i huvudsak är tillräcklig. Bedömning bygger på att vi i vår analys och verifiering av lönetransaktioner inte funnit några väsentliga avvikelser. Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att uppgifterna i lönesystemet/löneredovisningen i allt väsentligt är aktuella, fullständiga och rättvisande. Detta i sin tur har medfört att vi inte gjort någon fördjupad granskning av de kontroller som görs på förvaltningsnivå i syfte att säkra att rapporteringen av löner, arvoden och kostnadsersättningar är korrekt. Vi har heller inte tagit del av eventuella nämndspecifika rutinbeskrivningar m.m. Av kommunstyrelsens kommunövergripande internkontrollplan, som bygger på en risk- och väsentlighetsbedömning, framgår vilka kontroller som berör den löneadministrativa processen. Planen är ett resultat av att kommunstyrelsen fastställt ett modernt och mer ändamålsenligt reglemente för intern kontroll. Vi har dock noterat att det saknas en tydlig heltäckande beskrivning av roller och ansvar i löneprocessen. Med detta menar vi att det inte framgår vilket ansvar för kontroll av löneutbetalning som ligger på förvaltningen respektive den centrala löneenheten. Februari 2014 Botkyrka kommun 1 av 17 PwC

221 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar I syfte att stärka den interna kontrollen och få en samsyn i kommunen kring lönehanteringen lämnar vi följande rekommendationer: En kommungemensam rutinbeskrivning tas fram av vilken det framgår vilket ansvar som respektive nämnd har respektive den centrala löneenheten. Ett samlat dokument av vilket det framgår vilka väsentliga kontrollmoment som finns inbyggda i lönesystemet och vilka kontroller som sker vid Löneenheten respektive ansvarig chef ska göra tas fram. Riktlinjer/instruktion utarbetas som beskriver vilka kontroller som ansvarig chef bör göra vid attestering av medarbetarens avvikelserapportering. De kontroller som löneadministratörerna gör innan lönekörning (enligt 25-punktslistan) dokumenteras i syfte att möjliggöra efterkontroll. Februari 2014 Botkyrka kommun 2 av 17 PwC

222 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar 2. Inledning 2.1. Bakgrund En risk- och väsenlighetsanalys har genomförts utifrån kommunens totala utgiftsoch inkomstslagsredovisning och en inventering av rutinerna. Resultatet visade bl a på behovet av att genomföra en granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar utifrån nedanstående beskrivning. Personalkostnaderna utgör en stor del av kommunens externa kostnader. Redovisningsrevisionella insatser styrs av risk och väsentlighet. Det vill säga väsentligheten är hög. Det finns också risker förknippade med lönehanteringen. I den centrala hanteringen kan det finnas risk för att registerhållningen och hanteringen av lönesystemet i övrigt, inte alltid fungerar som avsett. I den mån lönehanteringen har decentraliserats finns ökad risk för att lönerapporteringen och arbetsledarnas kontroll av löneunderlagen inte fungerar tillfredsställande. Detta eftersom det kan uppstå svårigheter att i alla delar upprätthålla kompetens och enhetlighet i kontrollen. Granskningen av införandet av nytt lönesystem 2012 visar bl a på brister i testning och följsamhet till fastställd projektmodell Syfte, revisionsfråga och kontrollmål Granskningen syftar till att bedöma om kommunstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende rapportering av löner, arvoden och kostnadsersättningar är tillräcklig. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är den interna kontrollen avseende rapportering av löner, arvoden och kostnadsersättningar tillräcklig? Följande kontrollmål ska besvaras inom ramen för denna granskning: 1. Analys av orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner, etc. 2. Identifiering av möjliga dubbelregistreringar. 3. Fördelning och analys per olika lönearter (ob, övertid, jour- och beredskap, etc.). 4. Identifiering av personal med avvikande ålder, avvikande, perioddatum. etc. 5. Analys av kostnadsersättning (kilometerersättning, utlägg, etc.) 6. Uttag ur systemet av listor för semesterlöneskuld, kontrolluppgifter, LASlistor och möjlighet till körning av period 13. Februari 2014 Botkyrka kommun 3 av 17 PwC

223 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar 2.3. Revisionsmetod och avgränsning Utdrag ur lönesystemet bearbetas genom en s k registeranalys. Uppföljning och verifiering av identifierade avvikelser och orimliga värden sker. Materialet kompletteras via intervjuer. Granskningsobjekt är kommunstyrelsen och samtliga facknämnder. Avgränsning utifrån revisionsfråga och kontrollmål. Rapporten har varit föremål för faktaavstämning. Februari 2014 Botkyrka kommun 4 av 17 PwC

224 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar 3. Granskningsresultat 3.1. Roller, ansvar och stödjande dokument Nedan redovisas resultat av intervjuer, genomgång av styrande och stödjande dokument Delegationsförteckning, verkställighetsförteckning samt intern kontrollplan Kommunstyrelsens delegationsförteckning och verkställighetsförteckning (se bilaga) omfattar bland annat personalområdet. Här anges delegat för olika ärenden och vem eller vilka dessa har vidaredelegeras till. I korthet framgår verksamhetschef respektive enhetschef har delegation att anställa personal och att verksamhetschef alternativt enhetschef är lönesättande chef. Detsamma gäller lönetillägg och övertidsersättning. Av kommunstyrelsens kommunövergripande internkontrollplan (bilaga 1), som bygger på en risk- och väsentlighetsbedömning, framgår vilka kontroller som berör den löneadministrativa processen. Planen är ett resultat av att kommunstyrelsen fastställt ett modernt och mer ändamålsenligt reglemente för intern kontroll Kontroll och avstämning av löner Förvaltningsnivå ansvarig chef Respektive verksamhetchef (budgetansvarig) attesterar löpande registrerade avvikelser i självservicesystemet. Det är medarbetaren själv som registrerar avvikelser i form av sjukfrånvaro, tjänstledighet, semester samt ersättning för utlägg. Det saknas rutin för kontroll av löneutbetalningar utöver attest av avvikelser. Vid anställning skickas ett av chefen undertecknat avtal till löneenheten för registrering. Däremot har verksamhetchef möjlighet att i HRM, alternativt i beslutsstöd se all personal samt månadsvis följa lönekostnader. Tidsbegränsade anställningar registreras med slutadatum och avslutas automatiskt. vid avslut av tillsvidareanställd ett underlag (entledigande) undertecknat av chef som löneenheten registrerar. Rutin för kontroll av att korrekt registrering skett saknas. Centralt löneenheten Löneenheten tar ut signallistor ur lönesystemet inför bryt för lönerapportering och gör vissa kontroller. Bl a rättas fel i avvikelserapportering, kontroll av belopp, skuldlistor, ob-timmar, etc. Februari 2014 Botkyrka kommun 5 av 17 PwC

225 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar Rapportuttag ur lönesystemet Tidigare identifierade problem med rapportuttag avseende semesterlöneskuld ur lönesystemet har enligt uppgift åtgärdats i och med det nya lönesystemet HRM. Kommunen ansvarar för driften av lönesystemet HRM och tar numera ut listor på semesterlöneskuld månatligen. Detsamma gäller kontrolluppgifter m m Iakttagelser Av delegationsordning och verkställighetsförteckning framgår ansvarsfördelning inom relevanta områden. Däremot noterar vi att det saknas en tydlig heltäckande beskrivning av roller och ansvar i löneprocessen. Med detta menar vi att det inte framgår vilket ansvar för kontroll av löneutbetalning som ligger på förvaltningen respektive den centrala löneenheten Löneredovisning Nedan redovisas iakttagelser och slutsatser efter genomförd registeranalys av lönetransaktioner. Registeranalysen omfattar lönetransaktioner för samtliga förvaltningar i kommunen under perioden till och med Validering av data Då det förekommer en stor mängd lönearter som styr in på olika konton i huvudboken är det svårt att få en komplett avstämning av samtliga transaktioner. Vi har valt att stämma av nettolönen och källskatteskulden för två perioder mars och juni för att på ett rimligt sätt kunna verifiera att vi fått med samtliga transaktioner till rätt belopp. I nedanstående tabell återfinns resultatet av analysen tillsammans med lönearterna som angivits för källskatt. Nettolön för period Huvudbok Transaktionsfil Differens Mars , , ,00 Juni , , ,00 Källskatt för period Huvudbok Transaktionsfil Differens Mars , , ,57 Juni , , ,62 Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning Saldo enligt huvudbok överensstämmer ej med erhållen data avseende nettolön. Uppföljning har skett med kommunen som har angett att detta beror på en Februari 2014 Botkyrka kommun 6 av 17 PwC

226 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar redovisningslöneart som beaktats vid avstämning mot källskatt. Om denna redovisningslöneart bortses ifrån överensstämmer transaktionsfil mot huvudbok. Saldo enligt huvudbok överensstämmer inte heller med erhållen data för källsatt. Anledningen är att transaktioner gällande extrautbetalningar finns registrerade för perioderna. Om dessa extrautbetalningar bortses ifrån blir differensen 0 för mars och en mindre differens på ,00 för juni månads avstämning. Då differenserna är så pass små bedöms de som immateriella och vi kan därför dra slutsatsen att erhållet material är fullständigt och riktigt. Vid avstämning med Botkyrka kommun har vi erhållit förklaringar till vad extra utbetalningarna avser som vi bedömer vara rimliga. Avstämning transaktioner mot personalregister En jämförelse mellan transaktionsfil och personalregistret har utförts för att säkerställa att inga transaktioner skapats på anställda som inte finns i upplagda i personalregistret. Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning En större mängd transaktioner på anställda som inte är upplagda i personalregistret har hittats, varav den absoluta majoriteten av utbetalningsbeloppen uppgår till 0 kronor. Ett mindre antal transaktioner (74 st) knutna till 15 personer. Enligt kommunen orsakas detta av att lönesystemet skapar transaktioner utan timmar och arbetsdagar på timavlönade med avslutade anställningar, vilket av klienten har felanmälts till systemleverantören. Vid granskningstillfället (februari 2014) har detta åtgärdats av systemleverantören. Rättning har enligt uppgift levererats (från HRM i servicepack15) och lästes in Anställda med flera anställningsnummer Ur personalregistret har anställda med mer än ett anställningsnummer selekterats baserat på personnummer anställda med flera anställningsnummer identifierades. Botkyrka kommun använder inte unika anställningsnummer, men anställda har i fall fler än ett anställningsnummer knutna till sitt personnummer (ca 15 % av antalet unika personnummer). Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning En uppföljning har genomförts av kommunens rutin kring användandet av anställningsnummer och hur de hanteras i Botkyrka kommun. Enligt kommunen skapar nuvarande HR-system unikt anställningsnummer/anställning i samband med att en medarbetare börjar på en anställning. Medarbetaren får då ett eget anställningsid (= 0001). Om medarbetaren får en till anställning inom kommunens skapas ett nytt anställningsid (=0002). Dvs varje ny medarbetare får anställningsid 0001, för varje ny anställning erhåller därefter ett nytt anställningsid (0002, 0003 osv). Kommunen rutin för hantering av anställningsnummer bedöms vara ändamålsenligt. Februari 2014 Botkyrka kommun 7 av 17 PwC

227 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar Ologiska personnummer En sökning har gjorts efter personnummer med avvikande kontrollsiffra och resultatet utav denna analys är att inga anställda med avvikande kontrollsiffra identifierades Registeranalyser Analys av fördelning av lönearter En lönefluktuationsanalys har utförts där fördelning av lönearter periodvis har extraherats. Detta för att ge en överblick på lönearternas användande under givna perioder och kan ge en överskådlig bild på vanligt förekommande lönearter under givna perioder. I tabellen nedan redovisas de 20 lönearter där de absolutbeloppsmässigt högsta saldona identifierats under granskningsperioden. Summan inkluderar samtliga löneperioder och samtliga fem förvaltningar. Löneart - beskrivning Belopp (kr) Månadslön , Timlön , Semesterdag , Retroaktiv beräkning månadslön/timlön , Ferielön , Semesterdag lokalt avtal , Ob veckoslut ,00 Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning En analytisk granskning av utbetalda löner per månad har gjorts i syfte att bedöma om de månatliga löneutbetalningarna är rimliga. Vi bedömer löneutbetalningarna per månad som rimliga. Analys av orimliga värden för preliminär skatt Denna analys omfattar en bedömning av om de preliminärskatteavdrag som gjorts under granskningsperioden på individnivå är rimligt eller inte. Det är svårt att göra beräkningen helt korrekt på grund av det stora antalet lönearter som ligger till grund för beräkningen. Vi har därför bedömt kommunens rutin. Löneenheten registrerar skatteuppgift när skattsedel lämnas in av ny medarbetare. Om skattsedel saknas registreras ingen skattekolumn eller skattetabell, lönesystemet drar istället skatt enligt Botkyrka kommuns skattetabell, 33 plus ett påslag med 10 %. Procentpåslaget avser att täcka om den anställde inte bor i Botkyrka och skattesatsen är högre. Vidare syftar påslaget till att medarbetaren lämnar in skattesedel om avdraget upplevs som för högt. Arvodister registreras med 30 % beloppsjämkning om arvodisten inte har en annan anställning i kommunen. Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning Kommunen hämtar skatteuppgift från Skatteverket via fil. De medarbetare som är Februari 2014 Botkyrka kommun 8 av 17 PwC

228 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar registrerade 1 november kommer med i crs-förfrågan till skatteverket för skatteuppgifter till nästa år. Kommunen gör aldrig några egna beräkningar. Vi bedömer rutinen som tillförlitlig. Avvikande ålder En genomgång har gjorts av samtliga anställda tillhörande Botkyrka kommuns personalregister för att identifiera lönetransaktioner för anställda som är yngre än 16 år eller äldre än 67 år. Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning Analysen identifierade totalt 568 unika personer med avvikande ålder för vilka någon form av transaktion under granskningsperioden. Av dessa är 255 personer yngre än 16 år och 313 personer äldre än 67 år. Uppföljning har skett av fem anställda yngre än 16 år och fem anställda äldre än 67 år. För samtliga tio anställde kunde anställning verifieras mot anställningsavtal. Översikt av grundlön och höga månadslöner För samtliga anställda har den högsta månadslönen under granskningsperioden fördelats i beloppsintervall. Fördelningen visar olika beloppsintervall samt antal månadslöner inom intervallet och syftar till att skapa en förståelse för populationen samt ge en översikt av förekommande månadslöner för att kunna göra en rimlighetsbedömning. Beloppsintervall Antal förekomster < Februari 2014 Botkyrka kommun 9 av 17 PwC

229 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning En analytisk granskning av fördelning av grundlöner har genomförts i syfte att bedöma om grundlönerna för kommunens personal är rimlig. Vår bedömning att fördelningen är rimlig. En genomgång av transaktioner som tillhör de sex personer med högst utbetalda månadslöner för granskningsperioden har gjorts. Samtliga löneutbetalningar har kunnat stämmas av mot anställningsavtal och andra löneunderlag. Vidare har vi utifrån ovan nämnda beloppsintervaller kontrollerat 16 månadslöner. Samtliga månadslöner kunde verifieras mot kommunens personalregister, utdrag från HRM-löneöversyn för 2012 och 2013, beslut av t f kommundirektör samt lönespecifikationer. Avgångsvederlag En analys har gjorts för att bedöma rimligheten i avgångsvederlagen som utbetalats. Därutöver har en kontroll av de tio högsta avgångsvederlagen kontrollerats mot överenskommelser och avtal. Analysen har granskat de transaktioner avseende avgångsvederlag. Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning Analysen identifierade 45 personer som har erhållit avgångsvederlag under granskningsperioden. Av dessa har de tio högsta avgångsvederlagen följts upp. Resultatet av verifieringen ger vid handen att det finns undertecknade överenskommelser för samtliga personer som ingått i vår verifiering. Höga bruttobelopp En extrahering av de 25 högsta bruttobeloppen har utförts. Analysen visar att de utbetalda bruttolönerna (9997) avviker i hög grad från utbetalningar till samma personer andra månader. Det kan noteras att löneart 9997 är en summering av ett flertal lönearter och vissa avdrag inom andra löneartskategorier kan ha utförts för att kompensera korrekt utbetalning. Februari 2014 Botkyrka kommun 10 av 17 PwC

230 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning En uppföljning har genomförts av de tio högsta bruttolöneutbetalningarna för att säkerställa att korrekt bruttoutbetalning har skett. Utbetalningarna avser främst avgångsvederlag kombinerat med månadslön och utbetalning av semesterdagar i samband med avslutad anställning, därav de höga bruttolöneutbetalningarna. Utbetalningarna har verifierats mot avtal och överenskommelser om avgångsvederlag samt lönespecifikationer. Dubbletter av transaktioner En analys av lönetransaktionerna har gjorts för att söka efter kombination av månadslön + personnummer + löneperiod + belopp som förekommer mer än en gång under en och samma period. Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning Efter genomförd analys identifierades en mängd transaktioner som eventuellt kan vara en dubblett, men då analysen är baserad på absoluta belopp kan det i vissa fall röra sig om korrigeringar. Analysen identifierade ett större antal transaktioner (674) som kan utgöra dubbletter enligt definitionen ovan. Vidare stickprovstagningar krävs för att verifiera riktigheten i transaktionerna. Inom ramen för denna granskning har poster för tio medarbetare granskats ytterligare. Resultatet av granskningen visar att dubbletterna inte avser dubbla utbetalningar utan främst justeringar av tjänstledighet och ny lön. Utbetalt styrelsearvode Alla transaktioner under granskningsperioden som har koppling till styrelsearvode har sammanställts för berörda personer per belopp och antal utbetalningar. I nedanstående tabell visas de fem högst utbetalda arvodena under granskningsperioden. Person Antal utbetalningar Belopp , , , , ,00 Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning Analysen har granskat de transaktioner avseende arvode till förtroendevalda. Analysen identifierade x personer som har erhållit arvode som uppgår till cirka xx tkr. Februari 2014 Botkyrka kommun 11 av 17 PwC

231 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar Ett urval om fem individer har valts ut för verifiering. Arvodena har följts upp och verifierats dels mot kommunens reglemente för ersättning till förtroendevalda, dels mot sammanträdesprotokoll för att säkerställa riktigheten i ersättningen. Vi bedömer att utbetalningarna är korrekta avseende mottagare och att nivåerna på utbetalning till respektive förtroendevald är rimlig utifrån typ av uppdrag. Utbetalda traktamenten Utbetalda traktamente har granskats översiktligt för att bedöma rimligheten i traktamenten. Utbetalda traktamenten uppgår under granskningsperioden till totalt 191 tkr fördelat på 104 personer. Traktamentena avser följande: Typ av traktamente Antal utbetalningar Belopp Dagtraktamente - utom riket vid flerdygnsförrättning ,00 Dagtraktamente heldag (lokalt avtal) ,00 Dagtraktamente flerdygn ,00 Dagtraktamente halv dag 1 110,00 Totalt ,00 Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning Botkyrka kommun har den rutinen vid traktamente, reseräkning och kostnadsersättningar att det är en direktregistrering i HR-systemet av medarbetaren som attesteras av chef enligt respektive förvaltnings delegation. Underlag som ligger till underlag för registreringen, dvs. kvitton m.m, sparas ute på verksamheten och arkiveras av attesterande chef eller utsedd ansvarig. När transaktionen som kräver kvitton m.m. registrerats har attesterande chef ansvar för att kvitton finns som underlag vid utbetalning. Utbetalning ska inte göras om det saknas kvitton och attesterande chef har det ansvaret. Inga underlag skickas till löneenheten när registrering sker genom HRM-självservice. I nedanstående tabell visas de fem högst utbetalda traktamentena under granskningsperioden. Beloppsmässig utbetalning per tillfälle har varit låg. Då omfattningen inte bedöms vara materiell har ingen ytterligare verifiering gjorts. Person Antal utbetalningar Belopp , , , , ,00 Reseräkning och kostnadsersättning Utbetalda reseräkningar och kostnadsersättningar har granskats överskådligt för att bedöma rimligheten i traktamenten. Kommunen tillämpar ovanstående rutin även för reseräkningar och kostnadsersättningar. Februari 2014 Botkyrka kommun 12 av 17 PwC

232 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar Reseräkningar och kostnadsersättningar har granskats överskådligt för att överskådligt bedöma rimligheten i ersättningarna. Utbetalda reseräkningar och kostnadsersättningar uppgår under granskningsperioden till totalt tkr tkr fördelat på personer. Traktamentena avser följande: Typ av reseräkning eller kostnadsersättning Antal utbetalningar Belopp Omkostnadsdel familjehem/kontaktpersoner Omkostnadsersättning Kilometerersättning Resetillägg flerdygn Reducering resetillägg Reseersättning flygresor Reseersättning tågresor Resekostnersättning förtroendevalda SL resor Taxiresor Timarvode tolk Totalt Resultat från dataanalys, verifiering och bedömning När utbetald omkostnad till familjehem/kontaktpersoner exkluderas uppgår utbetald ersättning till tkr. Beloppsmässig utbetalning per tillfälle för dessa har varit låg. Då omfattningen inte bedöms vara materiell har ingen ytterligare verifiering gjorts Sammanfattande bedömning av uppgifterna i löneredovisningen och den interna kontrollen avseende lönehanteringen Vår sammanfattande bedömning är att den interna kontrollen avseende lönehanteringen (rapportering av löner, arvoden och kostnadsersättningar) i huvudsak är tillräcklig. Vår bedömning bygger på att vi i vår analys och verifiering av lönetransaktioner inte funnit några väsentliga avvikelser. Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att uppgifterna i lönesystemet/löneredovisningen i allt väsentligt är aktuella, fullständiga och rättvisande. I vårt urval har vi sett att det i allt väsentligt finns överensstämmelse mellan lönesystemet och huvudboken i ekonomisystemet. Vidare har vi sett att källskatt överensstämmer i allt väsentligt överensstämmer med huvudboken. I de fall vi noterat dubbletter har vi erhållit rimliga förklaringar till dessa. Vi har inte heller i vår verifiering noterat några ologiska personnummer eller att utbetalningar gjorts till personer som inte är anställda i kommunerna. Inom ramen för denna Februari 2014 Botkyrka kommun 13 av 17 PwC

233 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar granskning har det däremot inte ingått att bedöma substansen i de avvikelser som medarbetarna rapporterat in lönesystemet. Med utgångspunkt i resultatet av registeranalysen har vi valt att inte göra någon fördjupad granskning av de kontroller som görs på förvaltningsnivå i syfte att säkra att rapporteringen av löner, arvoden och kostnadsersättningar är korrekt. Vi har heller inte tagit del av eventuella nämndspecifika rutinbeskrivningar m.m. Vi har dock noterat att det saknas en tydlig heltäckande beskrivning av roller och ansvar i löneprocessen. Med detta menar vi att det inte framgår vilket ansvar för kontroll av löneutbetalning som ligger på förvaltningen respektive den centrala Februari 2014 Botkyrka kommun 14 av 17 PwC

234 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar Bilaga 1. Kommunledningsförvaltningens delegationsförteckning, uppdaterad Ärendegrupp Delegat Vidaredelegerat till Anställning av personal på kommunledningsförvaltnin gen samt beslut om fortsatt anställning efter uppnådd pensionsålder Kommundirektör Verksamhetschef respektive enhetschef Anmärkning Träffa/ingå kollektivavtal, beslut i arbetsrättsliga tvister samt beslut om särskild avtalspension Kommundirektör HR-chef Träffa överenskommelse med anställd medarbetare på kommunledningsförvaltningen om avgångsvederlag upp till ett belopp motsvarande maximalt tolv (12) månadslöner Kommundirektör HR-chef För det fall att överenskommelse ska träffas med anställd medarbetare som arbetar för HR-chefen, ska beslut hänskjutas till kommundirektören. På motsvarande vis ska beslut om att träffa överenskommelse med till kommundirektören (direkt) underställd personal lyftas till kommunstyrelsen för beslut Träffa överenskommelse med anställd medarbetare på kommunledningsförvaltningen om avgångsvederlag upp till ett belopp motsvarande två (2) årslöner Kommundirektör Efter samråd med HR-chef Träffa överenskommelse med anställd medarbetare på annan förvaltning än kommunledningsförvaltningen om avgångsvederlag upp till ett belopp motsvarande två (2) årslöner Kommundirektör HR-chef Efter samråd med berörd förvaltningschef samt medarbetarens närmaste chef Februari 2014 Botkyrka kommun 15 av 17 PwC

235 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar 2. Kommunledningsförvaltningens verkställighetsförteckning, Ärende Ansvar Anmärkning Lönesättning av förvaltningschef och verksamhetschef Lönesättning av medarbetare Lönesättning av chef/medarbetare vid s.k. kvarköp Bevilja lönetillägg för specificerad och tidsbegränsad arbetsuppgift Kommundirektör Kommundirektör Kommundirektör Verksamhetschef Kommundirektör Verksamhetschef Enhetschef Enhetschef Närmast överordnad chef Beslut efter samråd med HR-chef Närmaste överordnad chef fattar beslut med beaktande av kommunens lönepolicy Bevilja övertidsersättning Kommundirektör Verksamhetschef Enhetschef Närmast överordnad chef Bevilja ersättning för friskvård Kommundirektör Verksamhetschef Enhetschef Närmast överordnad chef 3. Kommunstyrelsen kommunövergripande internkontrollplan, Kontrollmoment Riskkategori/ Beskrivning Kontrollmetod och frekvens Ansvarig Rapporteras till Att utbetalda löner är korrekta. Förtroendekänsligt Alla bruttolöner över kronor och nettolön över kronor per månad kontrolleras. HR-chef Kommundirektör och kommunstyrelsen Att utbetalda löner är korrekta. Förtroendekänsligt Kontroll att semester och tjänsteledigkvoter är korrekta. HR-chef Kommundirektör och kommunstyrelsen Att utbetalda löner är korrekta. Förtroendekänsligt Kontroll vid varje löneköring enligt fastställd rutin. Sammanställs och redovisas årligen. HR-chef Kommundirektör och kommunstyrelsen Februari 2014 Botkyrka kommun 16 av 17 PwC

236 Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar 4. Reglemente för ersättning till förtroendevalda ( ) Reglementet gäller för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt i beredningar, utskott, råd, kommittéer och dialogforum som tillsatts av fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. Reglementet gäller även för revisorer och revisorsersättare, som utsetts enligt 9 kap 1 kommunallagen. I reglementet anges att ersättning kan betalas enligt följande: arvode i form av årsarvode och/eller sammanträdesarvode kostnadsersättning i form av traktamente eller resekostnadsersättning vid sammanträde eller förrättning utanför kommunen enligt bestämmelserna i det kommunala reseavtalet, eller ersättning för särskilda utgifter ersättning för förlorad arbetsförtjänst ersättning för förlorad pensionsförmån ersättning för förlorad semesterförmån Februari 2014 Botkyrka kommun 17 av 17 PwC

237 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Kommunstyrelsen E-förvaltning och e-tjänster På vårt uppdrag har PwC genomfört en granskning av ovanstående område Efter genomförd granskning är vår sammantagna bedömning att kommunstyrelsen i stora delar har en ändamålsenlig styrning inom e-förvaltning. Vi bedömer också att e-tjänster erbjuds i en rimlig omfattning utifrån ett interkommunalt perspektiv. Inom följande områden bedömer vi resultatet som tillfredsställande: Botkyrkas utvecklingsarbete för e-förvaltning och e-tjänster baseras på de nationella strategierna och målen. Det finns kommunstyrelsemål som relaterar till dessa områden. Det nationella verktyget eblomlådan används för analys och dialog inom och mellan förvaltningarna. Kommunen har antagit de nationella stödjande dokumenten som är utformade inom området och att det finns en antagen e-strategi. Samverkan sker på olika nivåer inom kommuner och i etablerade forum mellan Botkyrka kommun och andra kommuner. Kommunen erbjuder e-tjänster inom en stor del av verksamheterna. Inom följande områden bedömer vi att det finns utrymme till förbättringar: Förtydligande av rutiner och ansvar för uppföljning av det arbete som bedrivs inom e-förvaltning och utveckling av e-tjänster. Framtagande av metoder och former för att stärka det kommunövergripande perspektivet på dessa frågor för att därigenom minimera risk för stuprörstänk och suboptimering. Systematisk uppföljning av tillämpningen av de styrande dokumenten samt framtagande av metoder och rutiner för prioriteringsarbetet. Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport.

238 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Vi önskar styrelsens syn på granskningsresultatet och en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av identifierade utvecklingsområden. Svaret på denna skrivelse ställs till kommunens revisorer och inges till revisionskontoret på plan 9 i kommunalhuset, senast För kommunens revisorer Lennart Lindström Ordförande Lena Ingren Vice ordförande För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Kommunledning Politiska sekreterare

239 Revisionsrapport Eva Lidmark Elin Möllberg E-förvaltning och e-tjänster Botkyrka kommun Mars 2014

240 E-förvaltning och e-tjänster Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdrag, revisionsfråga och revisionskriterier Metod och genomförande Iakttagelser Mål och ansvarsfördelning inom området Förekomst av styrande och stödjande dokument Samverkan inom e-förvaltning Omfattning och prioritering av e-tjänster Hantering av informationssäkerhet inom området Nuläge i ett interkommunalt perspektiv Sammanfattande bedömning Mål och ansvarsfördelning inom området Förekomst av styrande och stödjande dokument Samverkan inom e-förvaltning Omfattning och prioritering av e-tjänster Hantering av informationssäkerhet inom området Nuläge i ett interkommunalt perspektiv Bilaga: E-tjänster Botkyrka Mars 2014 Botkyrka kommun PwC

241 E-förvaltning och e-tjänster Sammanfattning På uppdrag av Botkyrka kommuns revisorer har PwC fått i uppdrag att granska e-förvaltning och e-tjänster. Utifrån områdets dignitet har Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram en handlingsplan för e-förvaltning 2013 till 2015, med namnet Digitala vägen till morgondagens välfärd. Syftet med handlingsplanen, som bygger på en tidigare antagen strategi, är att höja tempot i omställningen av det offentliga Sverige till e-samhället. Efter genomförd granskning är vår sammantagna bedömning att kommunstyrelsen i stora delar har en ändamålsenlig styrning inom e-förvaltning. Vi bedömer också att e-tjänster erbjuds i en rimlig omfattning utifrån ett interkommunalt perspektiv. Inom följande områden bedömer vi resultatet som tillfredsställande: Botkyrkas utvecklingsarbete för e-förvaltning och e-tjänster baseras på de nationella strategierna och målen. Det finns kommunstyrelsemål som relaterar till dessa områden. Det nationella verktyget eblomlådan används för analys och dialog inom och mellan förvaltningarna. Kommunen har antagit de nationella stödjande dokumenten som är utformade inom området och att det finns en antagen e-strategi. Samverkan sker på olika nivåer inom kommuner och i etablerade forum mellan Botkyrka kommun och andra kommuner. Kommunen erbjuder e-tjänster inom en stor del av verksamheterna. Inom följande områden bedömer vi att det finns utrymme till förbättringar: Förtydligande av rutiner och ansvar för uppföljning av det arbete som bedrivs inom e-förvaltning och utveckling av e-tjänster. Framtagande av metoder och former för att stärka det kommunövergripande perspektivet på dessa frågor för att därigenom minimera risk för stuprörstänk och suboptimering. Systematisk uppföljning av tillämpningen av de styrande dokumenten samt framtagande av metoder och rutiner för prioriteringsarbetet. Mars 2014 Botkyrka kommun 1 av 16 PwC

242 E-förvaltning och e-tjänster 1. Inledning På uppdrag av Botkyrka kommuns revisorer har PwC fått i uppdrag att granska e-förvaltning och e-tjänster Bakgrund Utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys samt en genomgång av kommunens invärlds- och omvärldsanalys har en granskning prioriterats inom området. Utifrån områdets dignitet har Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram en handlingsplan för e-förvaltning 2013 till 2015, med namnet Digitala vägen till morgondagens välfärd. Syftet med handlingsplanen, som bygger på en tidigare antagen strategi, är att höja tempot i omställningen av det offentliga Sverige till e-samhället. I och med detta är e-förvaltning ett viktigt utvecklingsområde för landets alla kommuner. SKL har även genomfört enkätstudier inom området. Med e-förvaltning avses verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerat med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Med e-tjänst avses en tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt, ofta via kommunens webbplats eller som en mobilapplikation Uppdrag, revisionsfråga och revisionskriterier Revisionsfrågan som ska besvaras lyder: Har kommunstyrelsen en ändamålsenlig styrning inom e-förvaltning och erbjuds e-tjänster i en rimlig omfattning utifrån ett interkommunalt perspektiv? Granskningsobjekt är kommunstyrelsen. Revisionskriterierna är; Mål och ansvarsfördelning inom området. Förekomst av styrande och stödjande dokument (t ex strategi och prioritering av arbetet). Samverkan inom e-förvaltning. Omfattning och prioritering av e-tjänster. Hantering av informationssäkerhet inom området. Nuläge i ett interkommunalt perspektiv. Mars 2014 Botkyrka kommun 2 av 16 PwC

243 E-förvaltning och e-tjänster 1.3. Metod och genomförande Granskningen har skett via intervjuer med IT-chef, verksamhetsutvecklare vid enhet e/it vid kommunledningskontoret, verksamhetschef för medborgarservice samt kommunens informationssäkerhetssamordnare. Vidare har styrande och stödjande dokument granskats. En sammanställning av Sveriges kommuner och landstings interkommunala jämförelser inom området har också gjorts. Mars 2014 Botkyrka kommun 3 av 16 PwC

244 E-förvaltning och e-tjänster 2. Iakttagelser I de följande avsnitten följer iakttagelser som gjorts relaterat granskningens revisionskriterier. Inledningsvis följer kommunens egna beskrivningar av begreppen e-utveckling samt e-tjänster 1. e-förvaltning (e-government) används som det samlade begreppet för utvecklingen av den offentliga sektorn relaterat till den digitala utvecklingen i samhället. Syftet är att ta tillvara den potential som användandet av IT i organisationens olika verksamheter ger och kan ge. Det handlar om en medveten, övergripande inriktning av verksamhetsutvecklingen där några av nyckelbegreppen är effektivitet, transparens/genomsynlighet och delaktighet. e-förvaltningsbegreppet är riktat både inåt och externt. På nationell nivå leds arbetet med förnyelsen av offentlig sektor av näringsdepartementet. e-delegationen söker lösningar som engagerar hela offentliga sektorn gemensamt. För kommunerna driver inte minst SKL en samordnande roll. Botkyrka kommun tillhandahåller idag e-tjänster från ett stort antal olika källor. Våra olika verksamhetssystem har e-tjänster inbyggda, olika externa aktörer driver en del e-tjänster vi använder, ett fåtal drivs och utvecklas helt i egen regi. Trenden är att andelen (och antalet) externa e-tjänster, inklusive appar, kommer att öka Mål och ansvarsfördelning inom området Botkyrkas utvecklingsarbete inom området har sin utgångspunkt i ett övergripande nyttoperspektiv för medborgaren och även internt. Arbetet baserar sig på de nationella strategierna och målen som formulerats av e-delegationen och SKL: Enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. I kommunens ettårsplan för anges som kommunstyrelsens mål 12d att: Kommunen ska utvecklas till en e-förvaltning enligt kommunens e-strategi, SKL:s strategi för e-samhället och e-delegationens intentioner. Vidare beskrivs åtaganden i form av: Kommunstyrelsen ska etablera SKL:s eblomlåda 3 som ett verktyg för mätning, stimulans och utvecklingsdrivare för en starkare kommunövergripande 1 Ur dokument Utvecklingsområde e-utveckling och e-tjänster, pdf, sidan Mars 2014 Botkyrka kommun 4 av 16 PwC

245 E-förvaltning och e-tjänster e-utveckling. Kommunstyrelsen ska vidareutveckla en verksamhetsdriven strategi för e/it samt utveckla styrning - och förvaltning av e/it. Vad gäller eblomlådan genomförde Botkyrka 2012 sin första övergripande analys med hjälp av eblomlådan. Under 2013 är eblomlådan ett etablerat verktyg i det att kommunens förvaltningar planenligt genomfört ytterligare en självskattning med åtföljande analys och dialog. För 2014 är eblomlådan inskriven som verktyg i kommunstyrelsens uppföljning av kommunledningsförvaltningens arbete inom området 2007 antogs E-strategi för Botkyrka kommun 4. I den beskrivs ansvarfördelningen för genomförandet av e-strategin. Vad gäller den politiska styrningen har kommunfullmäktige gett kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för att genomföra e-strategin. I kommunens ettårsplan fastställer kommunfullmäktige vad respektive nämnd tänker göra för att utveckla verksamheten med stöd av IT. Kommundirektören är ansvarig för att genomföra e-strategin i kommunorganisationen på kommunstyrelsens uppdrag. Varje nämnd och förvaltning organiserar arbetet med e-strategin på lämpligt sätt så att den får genomslag i verksamheten. E-strategin ska användas som ett styrdokument vid all verksamhetsutveckling där det är aktuellt att använda IT-stöd. Varje nämnd ska i samband med ettårsplanen beskriva vad man tänker göra för att utveckla verksamheten med stöd av IT. Enligt intervjupersonerna vore det önskvärt att uppföljningen var tydligare efterfrågad på politisk nivå. I viss mån har e-strategigruppen arbetat med uppföljning men inte på ett heltäckande sätt. Kommunen har i dagsläget inte något centralt verktyg för vad som ska prioriteras och detta innebär bland annat svårigheter med uppföljning. Intervjupersonerna betonar att detta inte är detsamma som att inget arbete görs. Mycket arbete sker på tjänstemannanivå ute på förvaltningarna men uppföljning och återrapportering skulle kunna fungera bättre. Kommundirektörens ledningsgrupp med samtliga förvaltningschefer är rådgivande i kommungemensamma frågor. IT-chefen vid kommunledningsförvaltningen är processägare för e-strategin på kommundirektörens uppdrag. I kommunen finns också en e-strategigrupp. Strategigruppens funktion är att säkra arbetet med e-strategin på kort och på lång sikt på alla förvaltningar och i hela kommunorganisationen. En viktig uppgift är att samordna kommungemensamma och förvaltningsspecifika åtgärder i en gemensam handlingsplan. Av planen ska framgå vilka prioriterade projekt som ska drivas under kommande år. För 2013 har ingen samlad plan för e-arbetet tagits fram. E-arbetet har bedrivits i direkt samspel med respektive verksamhet/förvaltning. e-strategi-gruppen har under 2013 fokuserat på revideringen av e-strategin och arbetet med att påbörja framtagandet av en Verksamhetsdriven IT-strategi (med tillhörande styrmodell). 4 Mars 2014 Botkyrka kommun 5 av 16 PwC

246 E-förvaltning och e-tjänster IT-chefen på kommunledningsförvaltningen leder e-strategigruppen. Strategigruppens ledamöter består av representanter från alla förvaltningar och är utsedda av respektive förvaltningschef. Strategigruppens utgångspunkt och styrdokument är kommunens e-strategi. Medlemmarna i gruppen ska utöver rollen som resurs i det kommungemensamma arbetet också ha ett starkt mandat att föra sin förvaltnings talan. Gruppens mål är beskrivet som Öka handlingskraften i genomförandet av flerårsplanens mål. Relaterat mål och ansvarsfördelning nämns några förbättringsområden. Avsaknad av projektkontor för kvalitetssäkring och prioritering av utvecklingsinsatser är ett exempel. Även det faktum att det finns stuprör i form av verksamheternas olika verksamhetssystem påtalas. Detta genererar stora tekniska utmaningar och högre kostnader när målet är att uppnå samverkande och integrerade system. Här ska också vägas in den kommunala styrningsmodellen med hög grad av självstyre för de olika verksamheterna inklusive det kommunala budgetsystemet med årsbudgetar. Ytterligare förbättringsområden beskrivs i termer av den bristande förståelse som finns för vikten av gemensam verksamhetsarkitektur, något som banar väg för en effektiv e-förvaltning. Även frågan om långsiktighet kommer upp som en framgångsfaktor. Vikten av att tänka långsiktigt vid utveckling och investering, att inledningsvis konsekvent arbeta med nyttoanalyser för att kunna påvisa utfallet av gjord investering. En annan utmaning som ligger utanför kommunens styrning (men ändå påverkar kommunens e-förvaltningsarbete) är brister i de nationella och regionala åtgärder som krävs för att skynda på utvecklingen. Det som har tagit kommunen dit de är idag sett till e-förvaltning och e-tjänster är kommunens långa tradition av gemensam diskussion kring e-frågorna. Det har skapat en hög grad av samsyn kring vikten av att utveckla e-området. Även kommunens erfarenheter och tradition med en bra grundorganisation med kontaktcenter och medborgarkontor har bidragit till framgångarna. Andra viktiga faktorer för den framgång som kommunen uppnått inom e- förvaltning och e-tjänster är kommunledningens engagemang inom området. Detta synliggör på ett positivt sätt ledarskapets betydelse. Intervjupersonerna nämner det stora engagemang och vilja till utveckling inom e-förvaltning som finns såväl ute i förvaltningarna som inom den kommungemensamma organisationen. Det finns också ett dokumenterat 5 starkt önskemål på en tydligare gemensam styrning och uppföljning inom området. Även arbetet med eblomlådan och kommunens e-strategigrupp nämns som viktiga framgångsfaktorer. 5 Intervju-serie samtliga förvaltningar och samtliga verksamhetsområdeschefer/klf i samband med arbetet med e- och IT-strategier Mars 2014 Botkyrka kommun 6 av 16 PwC

247 E-förvaltning och e-tjänster 2.2. Förekomst av styrande och stödjande dokument Vad gäller nationella stödjande dokument är SKL s Strategi för esamhället 6 antagen av kommunfullmäktige Detta gäller även för CeHis Handlingsplan landstings, regioners och kommuners samarbete inom e-hälsa 7. Vad gäller styrande dokument finns kommunens e-strategi från Under 2013 påbörjades en revidering av e-strategin, ett arbete där bl.a. e-strategigruppen varit aktiva. Det arbetet är en del av ett större arbete med att se över det samlade strategi- och styrsystemet för e- och IT-områdena. En utgångspunkt i arbetet är styrningsdelen (governance) i den förvaltningsstyrningsmodell, pm3, som kommunen har valt. Arbetet planeras vara klart under Utgångspunkten för den revidering som nu sker är att utgå från 2007 års grunder men att också utveckla strategin med utgångspunkt från den nationella e-strategin (som togs fram 2011). Ambitionen med den nya strategin är att den i högre grad än den förra ska präglas av koncerntänk d.v.s. vara mindre organisationsbunden. Utgångspunkten för den reviderade e-strategin är också att den ska bidra till att målen uppfylls i kommunens flerårsplan. Precis som tidigare handlar det om att förbättra servicen till medborgare och näringsliv, utveckla demokratin och skapa en effektivare verksamhet. I nuvarande e-strategi framgår att Botkyrka kommun kontinuerligt ska sträva efter att hålla kostnaderna under kontroll. Resurserna ska nyttjas effektivt med hög kvalitet. För att medarbetarna ska tycka att kommunen är en attraktiv, effektiv och modern arbetsplats behöver vi se till att fler medarbetare använder och lär sig mer om den nya tekniken. Genom att vi får fler möjligheter till samarbete och samverkan med de moderna verktygen kan vi skapa nya, förändrade och effektivare arbetssätt. Mobilitet, hög tillgänglighet, standardisering, säkerhet och koncerntänkande är nyckelord. Vid intervjuerna framgår det att det finns förbättringsområden inom ett antal delar som handlar om att till fullo uppnå ovanstående. På en övergripande nivå handlar det om att se till så att frågan kring e-förvaltning och e-tjänster får större fäste i politiken. Vad gäller övriga styrande dokument finns Botkyrkas kommunikationspolicy och kommunikationsstrategi, som delvis belyser webbens roll för kommunikation. Beslut om webben som huvudsaklig kanal finns i den befintliga e-strategin. Ytterligare dokument som styr IT-verksamheten och e-tjänstutvecklingen i kommunen är enligt e-strategin: styrdokument för e-tjänstutveckling, informationssäkerhetshandbok, ramöverenskommelsen för leverans av IT-tjänster samt arbetsmodell för verksamhetsutveckling med hjälp av IT. Därtill finns också policys och riktlinjer för IT pdf Mars 2014 Botkyrka kommun 7 av 16 PwC

248 E-förvaltning och e-tjänster Det finns också principer för utveckling av e-tjänster som används för utveckling av enklare e-tjänster som är utvecklade på den kommungemensamma plattformen. Principerna avser bl.a. layout och funktionalitet. Vad gäller frågan om i vilken utsträckning e-strategin tillämpas i kommunens förvaltningar är svaret att förekomsten av e-strategigruppen spelar en viktig roll härvidlag. E-strategin har bl.a. använts för att förankra vissa frågor ute i förvaltningarna Samverkan inom e-förvaltning Samverkan sker på olika nivåer. Samverkan inom kommunen är beskriven i tidigare stycken där e-strategigruppen är den mest tydliga samverkanskonstellationen. Därtill möter IT-chefen och verksamhetsutvecklarna vid enhet e/ IT varje förvaltning 2 gånger per år. Dessa möten ger en bra bild av vad som pågår inom de olika förvaltningarna sett till e-förvaltning och e-tjänster. Detta, menar intervjupersonerna, är ett arbetssätt som skapar förutsättningar för koncerntänk och minskar risk för stuprörstänk och suboptimering. Viktig samverkan sker med och via KSL; Kommunförbundet Stockholms län. Ett annat exempel är den samverkan som sker inom ramen för Södertörnskommunerna 8. Ett annat perspektiv på samverkan är den s.k. PSI-lagen (lagen om vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen). Diskussioner har inletts med bland andra samhällsbyggnadsförvaltningen om att möjligen genomföra någon inledande åtgärd under året. Då detta arbete är i uppstartsfas finns i dagsläget en beredskap vid förfrågningar. Kommunen har lämnat positiva svar till PSI i samband med remissförfarande och samverkan. Kommunen har kännedom om e-delegationens vägledning inom detta område men någon konkret tillämpning har ännu inte kunnat inplaneras Omfattning och prioritering av e-tjänster Omfattning av e-tjänster framgår i bilaga. På en kommunövergripande nivå finns idag inte en fullt fungerande prioriteringshantering mellan olika initiativ, menar IT-chefen. Det pågår ett arbete med att ta fram en fungerande styrmodell för e-strategi som ska integreras med pm3, kommunens modell för systemförvaltning. Detta arbete kräver resurser som idag inte kunnat frigöras. Relaterat prioriteringsarbetet är frågan kring nyttoanalyser och effekthemtagningar. Även här finns, enligt intervjupersoner, förbättringar att göra. Vad gäller prioritering av e-tjänster anges det i e-strategin att: Botkyrka kommun ska aktivt verka för att etablera en servicekultur med medborgarens och näringslivets behov i fokus. Den service vi erbjuder ska i så stor utsträckning som 8 Södertörnssamarbetet startade 2004 och består av Södertälje-, Botkyrka-, Haninge-, Huddinge-, Salem-, Tyresö-, Nykvarn och Nynäshamn kommun Mars 2014 Botkyrka kommun 8 av 16 PwC

249 E-förvaltning och e-tjänster möjligt styras av medborgarnas och andra intressenters efterfrågan. Medborgare och näringsliv ska i sin kontakt med kommunen alltid hamna rätt och få korrekt information oavsett vilken kontaktingång till kommunen de valt. Behovsanalyser är ett verktyg som kan användas för att identifiera medborgarnas behov. Kommunen har en egen projektmodell 9 och en anpassad projektmodell för IT-relaterade projekt. Där belyses på olika sätt vikten av ordentligt förarbete t.ex. via förstudier av olika slag. I dessa förstudier är behovsgenomgång och analys av desamma central. Chefen för medborgarservice nämner också den medborgarpanel som finns i kommunen. I dagsläget används den som ett forum där dialog förs kring kommunala frågor som medborgarna berörs av. En idé som lyfts fram är att i större utsträckning utnyttja denna medborgarpanel för synpunkter kring e-tjänster. Detta, menar chefen för medborgarservice, utifrån ett behov av att öka dialogen med medborgarna kring vilka e-tjänster som efterfrågas. I dialog kan idéer och behov fångas och på så sätt bidra till att utveckla kundnyttan med kommunens e-tjänster Hantering av informationssäkerhet inom området Vad gäller frågor kring IT-säkerhet ligger dessa inom verksamhetsområde trygghet och säkerhet på kommunledningskontoret. Sedan maj 2011 har kommunen en informationssäkerhetssamordnare anställd vid denna enhet. Kommunens informationssäkerhetsarbete utgår från den policy för informationssäkerhet som antogs samt utifrån den riktlinje för informationssäkerhet som beslutades om Policyn anger att En samordnare för informationssäkerhet ska finnas på varje förvaltning för det löpande arbetet med informationssäkerhet. Detta kommer att bli verklighet under SIG, strategisk grupp informationssäkerhet, har sitt uppstartsmöte den 11 mars. Gruppen är sammansatt av representant från varje förvaltning. Representanten är i samtliga förvaltningar utsedd av förvaltningschefen i samråd med informationssäkerhetssamordnare. Informationssäkerhetssamordnaren arbetar tvärkommunalt. Förvaltningarna har att följa de styrande dokument som är framtagna. Enligt informationssäkerhetssamordnaren är en interaktiv utbildning i informationssäkerhet av medarbetarna påbörjad under 2013 med målet att minst 50% av medarbetarna genomfört denna under Dessutom kommer mallar och underlag för säkerhetsklassning av information att tas fram. Detta gäller alla verksamheter och ingen särskiljning sker för området e-förvaltning och e-tjänster Nuläge i ett interkommunalt perspektiv Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde år 2013 en undersökning som benäms Information åt alla Liknande undersökningar har genomfört 9 Projektmodell Botkyrka kommun, slutrapport Beslutad av kommunstyrelsen Fastställda Mars 2014 Botkyrka kommun 9 av 16 PwC

250 E-förvaltning och e-tjänster under åren 2009, 2010, 2011 och Syftet med undersökningen är att kartlägga hur lättillgängliga webbplatserna för Sveriges kommuner är för medborgarna. I undersökningen från 2013 ingår 12 frågor som är relaterade till förekomsten av e- tjänster. I jämförelsen bland alla deltagande kommuner hamnar Botkyrka kommun bland de 40 kommuner i Sverige med högst poäng. För var och en av de 12 frågorna kan en kommun få 3 poäng om e-tjänsten finns tillgänglig på kommunens webbplats, 1 poäng om frågan finns nämnd och 0 poäng om e-tjänsten saknas på webbplatsen. Maxpoäng är sådeles 36 poäng. Den högst uppnådda poängen i undersökningen 2013 var 30 poäng, vilket uppnåddes av Karlstad kommun samt av Uddevalla kommun. Botkyrkas poäng var 21, att jämföra med medelvärdet bland kommunerna som var 12,47 (medianvärdet var 12,0). Undersökningens samtliga 250 frågor har delats in i kategorier som Grundskola, Gymnasieskola, Äldreomsorg etc. (E-tjänster är inte ett eget område).totalt finns 12 områden. Kommunerna har sedan tilldelats poäng på samma sätt som ovan beskrivet dvs beroende på i vilken utsträckning svaret på frågorna har funnits på kommunernas hemsidor. Ett totalt meddelvärde fördelat på de tolv områdena har sedan beräknats för att dels kunna jämföra kommunerna med varandra och dels för att kunna jämföra den egna kommunens utveckling mellan år 2012 och år Även här hamnar Botkyrka kommun bland de 40 kommuner i Sverige med högst poäng. Botkyrkas totala medelvärde (inom de tolv områdena) ökade från 84 poäng till 89 poäng mellan åren 2012 och Detta innebär en ökning på drygt 5 procentenheter. Ideell sektor, kultur & fritid Tillstånd, näringsliv m.m. Webbinformation sammanställning 2013 Sökfunktion Öppenhet & påverkan Förskola Grundskola Botkyrka Riket Gymnasieskola Gator/vägar m.m. Bygga & Bo Handikappoms org Individ- och familj Äldreomsorg Mars 2014 Botkyrka kommun 10 av 16 PwC

251 E-förvaltning och e-tjänster 3. Sammanfattande bedömning Nedan följer en bedömning utifrån revisionskriterierna Mål och ansvarsfördelning inom området. Vi bedömer det som tillfredsställande att: Botkyrkas utvecklingsarbete för e-förvaltning och e-tjänster baseras på de nationella strategierna och målen. Att det finns kommunstyrelsemål som relaterar till dessa områden. Att det nationella verktyget eblomlådan används för analys och dialog inom och mellan förvaltningarna. Vi bedömer att det finns förbättringar sett till: Rutiner och ansvar för uppföljning av det arbete som bedrivs inom e-förvaltning och utveckling av e-tjänster. Framtagande av metoder och former för att stärka det kommunövergripande perspektivet på dessa frågor för att därigenom minimera risk för stuprörstänk och suboptimering Förekomst av styrande och stödjande dokument Vi bedömer det som tillfredsställande att: Kommunen har antagit de nationella stödjande dokument som är utformade inom området och att det finns en antagen e-strategi. Det finns ytterligare dokument som styr IT-verksamheten och e-tjänsteutvecklingen. Vi bedömer att det finns förbättringar sett till: Systematisk uppföljning av tillämpningen av de styrande dokument som finns Samverkan inom e-förvaltning. Vi bedömer det som tillfredsställande att: Samverkan sker på olika nivåer inom kommuner och i etablerade forum mellan Botkyrka kommun och andra kommuner. Mars 2014 Botkyrka kommun 11 av 16 PwC

252 E-förvaltning och e-tjänster Vi bedömer att det finns förbättringar sett till: Metoder och rutiner för tillämpning av PSI-lagen (lagen om vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen) Omfattning och prioritering av e-tjänster. Vi bedömer det som tillfredsställande att: Kommunen erbjuder e-tjänster inom en stor del av verksamheterna. Vi bedömer att det finns förbättringar sett till: Framtagande av metoder och rutiner för prioriteringsarbetet. Säkerställande av tillämpning av behovsanalys, nyttoanalys och effekthemtagningar Hantering av informationssäkerhet inom området. Vi bedömer det som tillfredsställande att: Det finns en informationssäkerhetsansvarig. Vi bedömer att det finns förbättringar sett till: Att säkerställa att kommunens medarbetare har kännedom om och tillämpar styrande dokument inom informationssäkerhetsområdet Nuläge i ett interkommunalt perspektiv. Vi bedömer det som tillfredsställande att: Botkyrka placerar sig bland de sex bästa kommunerna i SKL s undersökning kring lättillgänglig webbplats. Botkyrka har förbättrat sitt resultat mellan åren 2012 och Eva Lidmark Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig Mars 2014 Botkyrka kommun 12 av 16 PwC

253 E-förvaltning och e-tjänster Bilaga: E-tjänster Botkyrka Mars 2014 Botkyrka kommun 13 av 16 PwC

254 E-förvaltning och e-tjänster Mars 2014 Botkyrka kommun 14 av 16 PwC

255 E-förvaltning och e-tjänster Mars 2014 Botkyrka kommun 15 av 16 PwC

256 E-förvaltning och e-tjänster Mars 2014 Botkyrka kommun 16 av 16 PwC

257 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Utbildningsnämnden DnrUF/2013:117 7 Svar på medborgarförslag - Tillåt skolavslutning i kyrkan (UF/2013:117) Beslut Utbildningsnämnden anser medborgarförslaget besvarat och överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande. Sammanfattning Utbildningsnämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att slutligt besvara ett medborgarförslag om att tillåta skolavslutning i kyrkan. Förvaltningen anser att det är viktigt att alla elever kan känna sig välkomna och delaktiga vid skolavslutningen, men förvaltningen har inget förbud mot att hålla skolavslutning i kyrkan. Ansvaret för skolavslutningens utformning ligger på skolans rektor, som ska se till att det inte förekommer religiösa inslag oavsett om man är i kyrkan eller i en annan lokal. Förvaltningen anser därför medborgarförslaget besvarat.

258 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2013:117 Referens Sofia Nordgren Mottagare Utbildningsnämnden Yttrande över medborgarförslag - Tillåt skolavslutning i kyrkan, KS/2013:477 Förslag till beslut Utbildningsnämnden anser medborgarförslaget besvarat och överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande. Sammanfattning Utbildningsnämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att slutligt besvara ett medborgarförslag om att tillåta skolavslutning i kyrkan. Förvaltningen anser att det är viktigt att alla elever kan känna sig välkomna och delaktiga vid skolavslutningen, men förvaltningen har inget förbud mot att hålla skolavslutning i kyrkan. Ansvaret för skolavslutningens utformning ligger på skolans rektor, som ska se till att det inte förekommer religiösa inslag oavsett om man är i kyrkan eller i en annan lokal. Förvaltningen anser därför medborgarförslaget besvarat. Bakgrund Utbildningsnämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att slutligt besvara ett medborgarförslag om att tillåta skolavslutning i kyrkan. Förslaget väcktes av Johan Hörnfeldt i augusti Förslagsställaren menar att det är en tradition i Sverige att ha skolavslutning i kyrkan. Genom att inte låta eleverna sjunga psalmer i skolan eller gå till kyrkan på skolavslutningen så suddar man ut svenska traditioner som är viktiga att bevara. Förslaget syftar till att förvaltningen bör tillåta rektorerna att hålla skolavslutning i kyrkan för att bevara svenska traditioner. Yttrande Den svenska skolan ska vara icke-konfessionell, vilket innebär att det inte får förekomma religiösa inslag i utbildningen. Att sjunga psalmer i skolan strider mot den icke-konfessionella skolan skulle innebära att elever kan utsättas för religiös påverkan. Psalmen Den blomstertid nu kommer är dock Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

259 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2013:117 sedan länge starkt förknippad med skolavslutningar och är snarare ett uttryck för tradition än religion. Beslutet om skolavslutningens utformning ligger hos rektor och förvaltningen har i dagsläget inget förbud mot att rektorer utformar skolavslutningen som de anser passande. Rektor är dock bunden av skollagen som fastslår att den svenska skolan är icke-konfessionell. Förvaltningen menar att genom att oreflekterat hålla skolavslutning i kyrkan så riskerar man att utestänga vissa elever från avslutningarna. Alla elever ska känna sig välkomna på skolavslutningen och därför kan det att föredra att hålla skolavslutningen på en plats där alla kan uppleva gemenskap. Det är också viktigt att elever och deras föräldrar känner att de inte blir ensidigt påverkade, då skolan ska vara saklig och allsidig. Väljer dock rektor att förlägga skolavslutningen i kyrkan så är det därför viktigt att denne tar ansvar för att försäkra sig om det inte ska finnas några konfessionella inslag, så att alla elever kan känna sig delaktiga och välkomna. Förvaltningen anser att det är viktigt att alla elever kan känna sig välkomna och delaktiga vid skolavslutningen, men förvaltningen har inget förbud mot att hålla skolavslutning i kyrkan. Ansvaret för skolavslutningens utformning ligger på skolans rektor, som ska se till att det inte förekommer religiösa inslag oavsett om man är i kyrkan eller i en annan lokal. Förvaltningen anser därför medborgarförslaget besvarat. Ann-Chatrin Norrevik Förvaltningschef Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren

260

261 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Utbildningsnämnden DnrUF/2013:118 6 Svar på medborgarförslag - Krafttag för giftfri förskola (UF/2013:118) Beslut Utbildningsnämnden anser medborgarförslaget besvarat och lämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som yttrande över medborgarförslaget. Sammanfattning Emeli Cronholm har skickat ett medborgarförslag där hon uppmanar Botkyrka kommun att ta krafttag för en giftfri förskola. Emeli uppmanar likaledes Botkyrka kommun att i detta ärende ta hjälp av Naturskyddsföreningens kampanj Operation Giftfri Förskola. Utbildningsförvaltningen hänvisar till kommunfullmäktiges beslut att ge utbildningsförvaltningen, i samarbete med fastighetsenheten och miljöenheten, i uppdrag att ta fram riktlinjer för ny- och ombyggnation av förskolor, inköp av inventarier och material samt städning av lokalerna i syfte att åstadkomma en giftfri vardag för barnen i kommunens förskolor. Naturskyddsföreningens kampanj Operation Giftfri Förskola kan användas som stöd i arbetet med att ta fram dessa riktlinjer. Resultatet av arbetet följs upp genom att punkterna implementeras i de barnronder som kontinuerligt genomförs på våra förskolor. Resultatet av ronderna kan i sin tur sedan ligga till grund för miljöenhetens diplomeringsarbete.

262 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2013:118 Referens Leif Edin Mottagare Utbildningsnämnden Svar på medborgarförslag - Krafttag för giftfri förskola, KS/2013:490 Förslag till beslut Utbildningsnämnden anser medborgarförslaget besvarat och hänvisar till kommunfullmäktiges beslut där utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för att åstadkomma en giftfri vardag i kommunens förskolor. Sammanfattning Emeli Cronholm har skickat ett medborgarförslag där hon uppmanar Botkyrka kommun att ta krafttag för en giftfri förskola. Emeli uppmanar likaledes Botkyrka kommun att i detta ärende ta hjälp av Naturskyddsföreningens kampanj Operation Giftfri Förskola. Utbildningsförvaltningen hänvisar till kommunfullmäktiges beslut att ge utbildningsförvaltningen, i samarbete med fastighetsenheten och miljöenheten, i uppdrag att ta fram riktlinjer för ny- och ombyggnation av förskolor, inköp av inventarier och material samt städning av lokalerna i syfte att åstadkomma en giftfri vardag för barnen i kommunens förskolor. Naturskyddsföreningens kampanj Operation Giftfri Förskola kan användas som stöd i arbetet med att ta fram dessa riktlinjer. Resultatet av arbetet följs upp genom att punkterna implementeras i de barnronder som kontinuerligt genomförs på våra förskolor. Resultatet av ronderna kan i sin tur sedan ligga till grund för miljöenhetens diplomeringsarbete. Medborgarförslaget Förslagsställaren menar Botkyrka kommun borde använda sig av Naturskyddsföreningens kampanj Operation Giftfri Förskola och få en kostnadsfri inventering och även handlingsplan, utifrån resultaten. Utbildningsförvaltningens synpunkter Utbildningsnämnden instämmer i förslagsställarens intentioner i att verka för en giftfri förskola. Vad gäller Svenska Naturskyddsföreningen kampanj Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

263 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2013:118 Operation Giftfri Förskola så avslutades den i september 2013 och resultaten finns att läsa på: Utbildningsnämnden yttrade sig hösten 2013 enligt nedan, om Miljöpartiets De Grönas motion Ge barnen en giftfri vardag Vid ny- om och tillbyggnader finns för kommunen ett framtaget miljöprogram ( ). Detta är en grund i den tekniska delen av våra förskolelokaler. Vad gäller förbrukningsprodukter, som hygien- och rengöring, följer våra förskolor kommunens miljöpolicy där krav finns på miljömärkning Svanen. Maten i våra förskolor tillagas i stor utsträckning på förskolan då de flesta förskolor har tillagningskök. Vidare arbetar förvaltningen aktivt för att öka andelen livsmedel som är lokalt producerade och jobbar för att öka andelen ekologisk mat. Andelen ekologisk mat har ökat från 3 procent år 2006 till 25 procent. Vidare strävar förvaltningen efter att minska klimatpåverkan från maten genom att öka utbudet av vegetariska rätter samt minimera matsvinnet. Ytterligare en strävan är också att minimera antalet varutransporter till enheterna genom krav på leverantörerna och samordning av beställningar. Även om inte förvaltningen har en specifik miljödiplomering beaktas ändå flertalet kriterier i en sådan diplomering i det dagliga arbetet. Utbildningsförvaltningen håller med motionären om vikten av en giftfri miljö för barnen och menar att detta redan sker på våra förskolor. Därför bedömer förvaltningen att en särskild miljödiplomering inte behövs. Det är viktigt att barn vistas i miljöer där farliga gifter inte förekommer. I Botkyrka tillämpar vi försiktighetsprincipen istället för att agera efter risker eller exponeringsgrad. Alla måste känna sig trygga när de lämnar sina barn till den kommunala verksamheten och därför uppmärksammar vi i år hur det ser ut med kemikalier i våra förskolor och vilka åtgärder som kan vidtas med målsättningen att minska kemikaliepåfrestningen. Det handlar om hur vi bygger och renoverar våra lokaler men även vilka inventarier och material som väljs och hur städningen sköts. (Dnr UF/2012:100) Utbildningsförvaltningen hänvisar till kommunfullmäktiges beslut att ge utbildningsförvaltningen, i samarbete med fastighetsenheten och miljöenheten, i uppdrag att ta fram riktlinjer för ny- och ombyggnation av förskolor, inköp av inventarier och material samt städning av lokalerna i syfte att åstadkomma en giftfri vardag för bar-

264 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2013:118 nen i kommunens förskolor. Naturskyddsföreningens kampanj Operation Giftfri Förskola kan användas som stöd i arbetet med att ta fram dessa riktlinjer. Resultatet av arbetet följs upp genom att punkterna implementeras i de barnronder som kontinuerligt genomförs på våra förskolor. Resultatet av ronderna kan i sin tur sedan ligga till grund för miljöenhetens diplomeringsarbete. Ann-Chatrin Norrevik Förvaltningschef Anette Älmdalen t.f Administrativ chef

265 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Emeli Cronholm Emeli Cronholm Jag vill att Botkyrka Kommun tar krafttag för giftfria förskola. Under september kan kommunen ta del av Naturskyddsföreningens "Operation Giftfri Förskola" och få kostnadsfri inventering av förskolor och dessutom en handlingsplan utarbetad av resultaten. Jag är själv medlem i SNF:s kemikalienätverk och ställer mig till förfogande, även efter september, för att underlätta en operation. Det är inte särskilt kostsamt att skapa en miljö utan kemikalier som ftalater, BPA, flammskyddsmedel, perforerade ämnen m fl. Ämnen som forskning och vetenskap har bevisat ge ökad risk för cancer, diabetes och fetma samt sänker repriduktionsförmågan och stör utvecklingen av barns hjärnor. Vänligen, Emeli Cronholm Småbarnsmamma från Tullinge som jobbar ideellt m dessa frågor.

266 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden DnrKF/2013:262 / 24 Besvara medborgarförslag - Cykelparkering vid Brantbrinks IP (KF/2013:262) Beslut Kultur- och fritidsnämnden anser medborgarförslaget besvarad med hänvisning till att det idag finns 40 stycken låsbara cykelställ på platsen. Kultur- och fritidsnämnden ger kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att följa upp behovet av låsbara cykelställ över våren och sommaren för att säkerställa att antalet platser räcker till eller behöver utökas. Sammanfattning Medborgarförslaget föreslår att det anläggs cykelställ vid Brantbrinks IP. Kultur- och fritidsnämnden anser att de cykelställ som finns på Brantbrink idag fyller behovet. Ärendet Kultur- och fritidsförvaltning fick i uppdrag att besvara medborgarförslaget Cykelparkering på Brantbrink. Förslagsställaren vill att kommunen skaffar cykelställ vid Brantbrinks IP. Detta för att uppmuntra att fler cyklar till Brantbrinks IP istället för att ta bilen. Cykelstället skulle uppmuntra det genom att ge parkeringsmöjlighet samt erbjuda möjlighet att låsa fast cykeln. Kultur- och fritidsförvaltningen har synat den aktuella platsen samt diskuterat detta med vår personal baserad på Brantbrinks IP. Det finns redan idag cykelställ vid nämnda plats för 40 cyklar. Detta cykelställ erbjuder även möjligheten att låsa fast cykeln. Bedömningen är också att detta cykelställ räcker till för de behov som finns eftersom det sällan är fullt. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

267 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:262 Referens Kenneth Jansson Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Besvara medborgarförslag - Cykelparkering vid Brantbrinks IP (KS/2013:343) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden har besvarat medborgarförslaget. Sammanfattning Medborgarförslaget föreslår att det anläggs cykelställ vid Brantbrinks IP. Kultur- och fritidsnämnden anser att de cykelställ som finns på Brantbrink idag fyller behovet. Ärendet Kultur- och fritidsförvaltning fick i uppdrag att besvara medborgarförslaget Cykelparkering på Brantbrink. Förslagsställaren vill att kommunen skaffar cykelställ vid Brantbrinks IP. Detta för att uppmuntra att fler cyklar till Brantbrinks IP istället för att ta bilen. Cykelstället skulle uppmuntra det genom att ge parkeringsmöjlighet samt erbjuda möjlighet att låsa fast cykeln. Kultur- och fritidsförvaltningen har synat den aktuella platsen samt diskuterat detta med vår personal baserad på Brantbrinks IP. Det finns redan idag cykelställ vid nämnda plats för 40 cyklar. Detta cykelställ erbjuder även möjligheten att låsa fast cykeln. Bedömningen är också att detta cykelställ räcker till för de behov som finns eftersom det sällan är fullt. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Expedieras till Förslagsställaren Kommunledningsförvaltningen Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott och anläggning Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt E-post kenneth.jansson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

268 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Cykelparkering vid Brantbrinks IP Helena Andersson Helena Andersson Jag föreslår att kommunen bygger cykelparkering vid Brantbrinks IP. Fyra eller fler av de befintliga P- rutorna för bilar som ligger närmast till höger om ingången till konstgräsplanen skulle kunna upplåtas till cykelparkering. För att få besökare till Brantbrinks IP att cykla istället för att ta bilen måste kommunen erbjuda cykelparkeringsplatser. Som det är i dagsläget vågar man inte ta cykeln för att risken att den blir stulen är överhängande när man inte kan låsa fast den någonstans. Kommunen borde uppmuntra till att ta cykeln genom att bygga cykelparkering. Idag "tvingas" många ta bilen vilket får till följd att bilparkering vissa dagar är överfull och parkering sker på och vid vägen

269 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2013: Medborgarförslag Omprövning av beslut angående hjälp med snöskottning (von/2013:145) Beslut Vård- och omsorgsnämnden avstyrker medborgarförslaget att snöskottning ska ombesörjas genom bistånd via socialtjänstlagen. Sammanfattning Medborgarförslaget innebär att nämnden ska återta sitt tidigare fattade beslut att snöskottning ska ombesörjas genom bistånd via socialtjänstlagen. De insatser som finns inom ramen för vård- och omsorgsnämnden har fokus på de enskildas behov av hjälp med lagens målsättning om skälig levnadsnivå. Det gäller insatser som hjälp med hygien, av- och påklädning och hushållssysslor såsom matlagning, handling och städning, för att nämna några exempel. Förvaltningen anser att riktlinjerna ska behållas i sin nuvarande form. Förslagsställaren deltar i mötet. Yrkande Tullingepartiet och kristdemokraterna yrkar bifall till medborgarförslaget. Moderaterna ställer sig bakom ordförandeförslaget. Propositionsordning Ordförande finner två förslag och ställer dem mot varandra. 1 Bifall till medborgarförslaget 2 Bifall till ordförandeförslaget Ordförande finner att nämnden beslutar enligt ordförandeförslaget.

270 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnr von/2013:145

271 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2013:145 Referens Beatrice Nordebrink Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Medborgarförslag - Omprövning av beslut angående hjälp med snöskottning Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden avstyrker medborgarförslaget att snöskottning ska ombesörjas genom bistånd via socialtjänstlagen. Sammanfattning Medborgarförslaget innebär att nämnden ska återta sitt tidigare fattade beslut att snöskottning ska ombesörjas genom bistånd via socialtjänstlagen. De insatser som finns inom ramen för vård- och omsorgsnämnden har fokus på de enskildas behov av hjälp med lagens målsättning om skälig levnadsnivå. Det gäller insatser som hjälp med hygien, av- och påklädning och hushållssysslor såsom matlagning, handling och städning, för att nämna några exempel. Förvaltningen anser att riktlinjerna ska behållas i sin nuvarande form. Ärendet De insatser som avses genom ett bistånd enligt socialtjänstlagen ska gälla insatser som samhällsmedborgarna behöver för att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Det kan gälla hjälp med hygien eller hjälp med hushållsskötsel. Snöskottning anses vara en fråga för fastighetsägare i Botkyrka kommun, inte en fråga gällande vård och omsorg, som tar sikte på att den enskilde ska få sina behov enligt skäliga levnadsvillkor tillgodosedda. Generellt är snöskottning en insats jämförbar med andra insatser som den enskilde tvingas ombesörja genom ägande av en fastighet som till exempel underhåll eller trädgårdsskötsel. Av förslaget framgår att frågeställaren uppger att medborgarna vill få hjälp med tunga tjänster vilket snöskottning tveklöst är. Det finns andra sysslor som fastighetsägare också ställs inför som inte hamnar inom ramen för bistånd enligt socialtjänstlagen inom kommunen. Det kan gälla sophantering eller hugga ved vilket inte ges inom ramen för bistånd enligt socialtjänstlagen. Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post beatrice.nordebrink@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

272 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2013:145 Tumbafixaren skruvar i lampor fixar gardiner och sådant som finns inom ramen för ett hushåll. Många kommuner har dessa fixartjänster som en tjänst till äldre som en samhällsservice men också för att undvika att äldre faller, vilket är den vanligaste orsaken till att äldre människor hamnar på sjukhus. Snöskottning ingår inte i uppdraget för Tumbafixaren. I förslaget framgår att det är fördelaktigt för både samhället och den enskilde om hen får bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. Förvaltningen delar den uppfattningen med förslagsställaren. Många äldre väljer att själva planera inför åldrandet genom att till exempel byta till en lägenhet för att klara boendet utan hjälp. Avslutningsvis vill förvaltningen poängtera att kommunen har en informationsskyldighet till medborgarna som i det här faller gäller var information om företag som utför snöskottning finns att söka. Det sker genom kommunens växel på Kontaktcenter och genom information på medborgarkontoren. Anne Lundkvist Vård- och omsorgschef Expedieras till Förslagställaren Kommunfullmäktige

273