STATLIGA KULTURINSATSER 2006 I REGIONALT PERSPEKTIV

Transkript

1 STATLIGA KULTURINSATSER 2006 I REGIONALT PERSPEKTIV 7 3

2 Governmental Provisions for Culture 2006 in a Regional Perspective Statliga kulturinsatser 2006 i regionalt perspektiv Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Anita Jonsson, tel Printed in Sweden by Edita, Stockholm 2007 ISSN ISBN Statens kulturråd, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: Webbplats: Foto omslag: Håkan Larsson Grafisk form omslag: Bror Rudi Statens kulturråd 2007

3 INNEHÅLL Inledning sid 5 Sammanfattning sid 6 Statliga myndigheters bidragsgivning sid 7 Allmänna arvsfonden sid 19 Arbetets museum sid 21 Arkitekturmuseet sid 22 Boverket sid 23 Centrum för lättläst (Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur) sid 25 Dansens Hus sid 26 Dramaten sid 27 EU:s strukturfonder sid 29 Forum för levande historia sid 35 Framtidens kultur sid 36 Konstnärsnämnden sid 38 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet sid 40 Moderna Museet sid 42 Nationalmuseum sid 43 Naturhistoriska riksmuseet sid 44 Nordiska museet sid 46 Nämnden för hemslöjdsfrågor sid 48 Operan sid 50 Riksantikvarieämbetet sid 52 Riksarkivet sid 55 Rikskonserter sid 58 Riksteatern sid 60 Riksutställningar sid 65 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund sid 68 Statens försvarshistoriska museer sid 69 Statens historiska museer sid 70 Statens konstråd sid 72 Statens kulturråd sid 75 Statens maritima museer sid 79 Statens museer för världskultur sid 81 Statens musiksamlingar sid 83 Svenska Filminstitutet sid 84 Talboks- och punktskriftsbiblioteket sid 93 Tekniska museet sid 96

4

5 Inledning I denna rapport redovisas sammanställningar av uppgifter om statliga myndigheters och institutioners regionala verksamhet som Kulturrådet inhämtat på uppdrag av regeringen. Det är tionde året som Kulturrådet kartlägger det regionala utfallet för både sin egen och motsvarande verksamhet från vissa andra statliga myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Uppgiftslämnarna har i stort sett varit desamma som föregående år. Redovisningen av det regionala utfallet sker antingen utifrån fördelade bidrag, verksamhet omvandlad till pengar eller verksamhet i form av insatser i länen. I den mån det har varit möjligt har utbetalade bidrag och kostnader per län redovisats, men då det för vissa verksamheter är svårt att omvandla verksamheten till pengar har de regionala insatserna/ aktiviteterna lyfts fram. Varje myndighet/institution har en inledande presentation följd av sammanfattande slutsatser och analyser rörande den regionala verksamheten för 2006 och i relation till de senaste årens uppgifter. För de myndigheter/institutioner där det funnits information om det regionala utfallet från 1998 har vartannat år redovisats. I likhet med föregående år har bidragen även för 2006 i möjligaste mån omräknats till kronor per invånare i respektive län. En nyhet för i år är att barn- och ungdomsverksamheten i det regionala perspektivet lyfts fram för de myndigheter/institutioner som särskilt redovisat denna verksamhet. Uppgifterna bygger på rapporter från 32 myndigheter/institutioner inom kulturområdet samt myndigheter/institutioner med kulturbidrag inom andra statliga sektorer. Därutöver ingår uppgifter om bidrag till kulturändamål från EU:s strukturfonder. Några myndigheter/institutioner som ingått i tidigare års redovisningar finns inte längre med då de inte fördelar regionala bidrag eller utför verksamhet av regional karaktär. Detta gäller för Institutet för språk och folkminnen (SOFI), Skansen och Ams Af kultur.

6 Sammanfattning I den första delen av rapporten ges en övergripande bild av hur myndigheters och institutioners utbetalade bidrag och kostnader sett ut. Detta för att ge en bild av hur den statliga finansieringen av kulturlivet runt om i landet har sett ut från olika perspektiv. För att skapa denna överblick presenteras först de sju statliga myndigheter/institutioner som redovisat sin verksamhet i form av bidrag eller kostnader till skilda former av kulturverksamhet. De sju myndigheter/institutioner som redovisat detta är förutom Kulturrådet: Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Nämnden för hemslöjdsfrågor samt Tal-och punktskriftsbiblioteket. Sedan följer redovisningen av Riksteaterns, Rikskonserters och Riksutställningars insatser i landet samt en sammanfattning utav delar av museimyndigheternas verksamhet. Därefter sammanfattas bidragsgivningen från Stiftelsen framtidens kultur och EU:s strukturfonder. Slutligen följer en redovisning av de kulturinsatser som gjorts av myndigheter inom andra politikområden. I den andra delen av rapporten presenteras var och en av de 32 myndigheterna/institutionerna. I detta avsnitt redovisas deras regionala insatser runt om i landet.

7 Statliga myndigheters bidragsgivning Statens kulturråd Av Kulturrådets bidrag på mnkr som sammanlagt fördelades under 2006, redovisas mnkr som regionala bidrag (tabell 1), det vill säga en ökning med cirka 100 mnkr jämfört med Ökningen beror huvudsakligen på den stora satsningen, på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn, det så kallade Accessprojekt som startade Räknat per invånare fick Gotlands län det största bidraget 2006, följt av Västerbottens län, Jämtlands län och Västernorrlands län. Räknat i absoluta tal gick den största bidragssumman till Västra Götalands län. Därefter följer Skåne län, Stockholms län och Västerbottens län. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetets (RAÄ) bidrag till kulturmiljövård uppgick 2006 till knappt 256 mnkr (tabell 1). Kostnaderna för kulturarvs-it och egna fastigheter, som föregående år inkluderades i tabellen för kulturmiljövård, redovisas i år separat och uppgick under 2006 till sammanlagt cirka 12,5 mnkr. Dessa kostnader uppgår till cirka 5 procent av RAÄ:s totala kostnader för regional verksamhet. Den största bidragsmottagaren under 2006 var Västra Götalands län, följt av Skåne län, Västmanlands län, Jönköpings län och Örebro län. Dessa län hade under 2006 de största tilldelningarna med hänsyn till det bidragsbehov som fanns under året. Även för hela perioden gick den högsta bidragssumman till Västra Götalands län. Riksarkivet Under 2006 fördelade Riksarkivet knappt 230 mnkr i statsbidrag till landsarkiven och enskild arkivverksamhet i länen, vilket är en ökning med cirka 15 mnkr från föregående år. Största andelen totalt gick till Västernorrlands län, följt av Västra Götalands län och Uppsala län. Västernorrlands län var även det län som föregående år fick den största bidragssumman och även det som fått störst summa över hela perioden , vilket kan förklaras av att tre enheter för Riksarkivet återfinns här. Det största bidraget räknat med hänsyn till befolkningsunderlaget gick även det till Västernorrlands län. Minst bidrag totalt gick till Jönköpings län, Dalarnas län och Norrbottens län och med hänsyn till befolkningsunderlaget gick även den minsta bidragssumman till Jönköpings län. Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden fördelade under 2006 drygt 102 mnkr (tabell 1) i form av stipendier och bidrag till konstnärer i Sverige inom områdena bild/form, musik, teater, dans och film. Över hälften av stipendierna fördelades till Stockholms län, vilket återspeglar en stark koncentration av yrkesverksamma konstnärer till Stockholmsområdet. Denna fördelning är likartad över hela perioden och speglar även ansökningarnas geografiska fördelning. Stipendierna stödjer ett fortsatt och fördjupat arbete för enskilda konstnärer, liksom särskilda projekt med starka inslag av experiment och utveckling. I många fall stöds samarbeten mellan enskilda utövare. Svenska Filminstitutet Under året delade Svenska Filminstitutet ut knappt 27,5 mnkr (tabell 1) fördelat på fem stödformer. Störst belopp totalt gick även i år till Västra Götalands län, som också toppar tilldelningen av bidrag över hela perioden Samtliga län i Sverige fick bidrag till

8 regionala resurscentrum under Sammanlagt 68 biografer i 19 län fick bidrag för teknisk upprustning och 20 biografer i elva län fick stöd för lokalt publikarbete. Stöd till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom, i form av skolbio, utgick till 65 mottagare i 18 län. Totalt fördelades tkr i stöd till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom. Under 2006 fördelades totalt tkr i stöd för syntolkning och textning av framförallt svensk film. Sammanlagt tkr fördelades i stöd till filmfestivaler under Nämnden för hemslöjdsfrågor Under 2006 fördelade nämnden knappt 13,5 mnkr (tabell 1) i bidrag till länshemslöjdskonsulenterna som är verksamma i samtliga län i landet. Därutöver fördelades knappt 4 mnkr till de fem rikskonsulenter som verkar över hela landet inom varsitt specialområde. Talboks- och punktskriftsbiblioteket Talboks-och punktskriftsbibliotekets (TPB) totala talbokskostnad för samtliga län uppgick under året till drygt 34 mnkr (tabell 1). Den största kostnaden upptogs av Stockholms län, följt av Västra Götalands län. För perioden är fördelningen densamma. Den minsta delen av kostnaden upptogs av Blekinge län. Karta 1 Bidrag från myndigheter och institutioner 2006 (kronor per invånare)

9 Tabell 1. Bidrag från myndigheter och institutioner år 2006 (tkr) 1 Län Statens kulturråd Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Svenska Filminstitutet Totalt kr/ invånare Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt regionalt Uppgifterna avser norm alt endast bidrag som är m öjliga att fördela regionalt. Nationella och internationella bidrag ingår inte. 2 Avser bidrag till kulturm iljövård. 3 Avser statsbidrag till landsarkiven och enskild arkivverksam het. 4 Avser stöd till regionala resurscentrum, teknisk upprustning av biografer, lokal film kulturell verksam het för barn och ungdom, biografer för lokalt publikarbete samt filmfestivaler. Konstnärsnämnden Nämnden för hemslöjdsfrågor Tal- och punktskriftsbiblioteket Sammanfattande kommentarer till statliga myndigheters bidragsgivning Sammanlagt har dessa sju myndigheter/institutioner fördelat bidrag på cirka 2 miljarder kronor, där Kulturrådet står för 67 procent av det totala beloppet. Kulturrådets stora bidragsökning från föregående år, då det totala bidraget var knappt 1,3 miljarder, beror på satsningen på sysselsättningsåtgärder, det så kallade Accessprojektet. Störst bidragsbelopp för de sju myndigheterna/institutionerna för 2006 återfinns i Västra Götalands län, följt av Stockholms län och Skåne län. Med hänsyn till befolkningsunderlaget (se tabell 1 och karta 1) har Västernorrlands län och Gotlands län fått de största bidragssummorna. Lägst bidrag totalt från dessa sju myndigheter/institutioner har under 2006 gått till Hallands län. Även med hänsyn till befolkningsunderlaget har Hallands län fått den lägsta bidragssumman.

10 Rikskonserter, Riksteatern och Riksutställningar Rikskonserter Det totala antalet konserter i länen uppskattas under 2006 till 660 (se karta nedan), varav 173 var barn- och ungdomskonserter. Kroumata framförde 35 konserter. De redovisade konserterna var i huvudsak arrangemang med Rikskonserter som huvudproducent. Vissa konserter ingick i festivaler där Rikskonserter varit samarbetspartner. Flest konserter framfördes i Stockholms län, följt av Södermanlands län. Minst konserter framfördes i Kalmar län och Jämtlands län. År 2006 uppgick det totala statsanslaget för Rikskonserter till knappt 69 mnkr. Av detta belopp avsåg ungefär 31,5 mnkr regional verksamhet. Resterande medel från statsanslaget avsåg nationell och internationell verksamhet. De största kostnaderna avsåg Stockholms län, följt av Skåne län och Västra Götalands län. Samma fördelning återfinns även under perioden Minst kostnader återfinns i Jämtlands län och Gotlands län Räknat per invånare är det Kronobergs län som haft de största kostnaderna sett ur Rikskonserters perspektiv. Minst kostnader per invånare hade Uppsala län, Kalmar län, Västra Götalands län och Örebro län. Karta 2 Rikskonserter antal konserter

11 Riksteatern År 2006 spelade Riksteatern föreställningar, varav 2385 i Sverige (se karta nedan)och 81 utomlands. Av föreställningarna var nästan hälften riktade till ung publik och dansföreställningarna stod för knappt fem procent, vilket är en halvering av antalet dansföreställningar från föregående år. Flest föreställningar spelades under 2006 i Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län. I Stockholms län stod Södra teatern för den största delen av föreställningarna. Minst föreställningar framfördes i Gotlands län. Riksteatern har beräknat att deras insatser i landet under 2006 motsvarade knappt 233 mnkr, vilket i stort sett är detsamma som föregående år. Resursmässigt satsar Riksteatern nästan 90 procent av statsanslagen på turnéer utanför Stockholmsområdet. Utifrån den länsvisa fördelningen avsåg 18 procent av Riksteaterns kostnader Stockholms län, följt av Skåne län (14 procent) och Västra Götalands län (11,5 procent). Det är också dessa län som haft de största insatserna räknat i pengar. Minst insatser räknat i pengar har Gotlands län haft under Räknat per invånare är det dock Västmanlands län som haft minst insatser i pengar. Karta 3 Riksteatern antal föreställningar

12 Riksutställningar Under 2006 har de turnerande utställningarna visats på 72 platser runt om i landet (se karta nedan), vilket är en minskning från de senaste åren som främst beror på den omlokalisering som ska ske. Samtliga län, förutom tre har under året besökts av någon eller flera av Riksutställningars utställningar. Gotland har tillkommit som ny turnéort. Variationen i antal bokningar per län från år till år beror på flera faktorer. Särskilda satsningar har gjorts på olika utvalda regioner olika år och detta har resulterat i höjda besöksantal för dessa län. Under har satsningar gjorts på förortsområden, vilket avspeglas i det högre antalet bokningar i storstadslänen. Riksutställningar har beräknat att deras insatser i landet motsvarat knappt 54 mnkr under Kostnaden för Riksutställningars verksamhet har beräknats utifrån antalet visningsdagar. Den högsta summan återfinns i Stockholms län och Västra Götalands län som under året haft flest visningsdagar. I jämförelse med föregående år har Riksutställningars regionala kostnader ökat med drygt 20 mnkr. Antalet visningsdagar är i stort sett detsamma som föregående år liksom antalet bokningar. Både antalet bokningar av turnerande utställningar och antalet visningsdagar har dock minskat i jämförelse med perioden Karta 4 Riksutställningar antal visningsdagar

13 Karta 5 Rikskonserters, Riksteaterns och Riksutställningars kostnader 2006 (kronor per invånare) 48,1 78,5 38,1 41,7 30,7 36,8 27,5 29,9 20,5 25,4 13

14 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet lånade under året ut 111 före- Tabell 2. Rikskonserters, Riksteaterns och Riksutställningars kostnader för regional verksamhet (tkr) 2006 Rikskonserter Riks- Län Riksteatern utställningar Totalt kr/invånare Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt regionalt Sammanfattande kommentarer till Rikskonserters, Riksteaterns och Riksutställningars regionala verksamhet Omräknat i pengar motsvarar Rikskonserters, Riksteaterns och Riksutställningars regionala verksamhet drygt 318 mnkr. Den största summan totalt för dessa tre har under 2006 gått till Stockholms län, följt av Skåne län och Västra Götalands län. Räknat med hänsyn till befolkningsunderlaget (tabell 2 och karta 5) har Västerbottens län följt av Gävleborgs län de största bidragssummorna. Den minsta summan räknat med hänsyn till befolkningsunderlaget gick under 2006 till Västmanlands län. Museernas vandringsutställningar och utlån Här sammanfattas vandringsutställningar och utlån från Riksarkivet samt nio museimyndigheter. Endast de museer som kvantifierat dessa uppgifter ingår i sammanfattningen. De som ingår förutom Riksarkivet är Arbetets museum, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Moderna Museet, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Nordiska museet, Statens historiska museer, Statens museer för världskultur samt Tekniska museet. Endast utställningar och utlån inom Sverige redovisas. Riksarkivet och landsarkiven (med verksamhet lokaliserad till sammanlagt nio län) visade under 2006 totalt 105 utställningar, varav hälften visades utanför Stockholms län. De hade under samma år totalt forskarbesök. Arbetets museum hade elva utställningar under 2006 som visades i nio län. Tekniska museets vandringsutställningar visades under 2006 på två platser i Västra Götalands län och Västmanlands län. 14

15 mål till sex län. Nationalmuseums utlån under året omfattade 427 föremål. Av dessa lånades 253 ut till Västra Götalands län och 161 till Stockholms län. Naturhistoriska riksmuseet lånade under året ut totalt föremål, men har lämnat uppgifter om den regionala fördelningen för endast dessa. Antalet utlånade föremål uppgick under 2006 till ett rekordantal, vilket kan förklaras av ett ökat intresse för samlingarna. Det är främst forskningsenheterna för Miljögiftsforskning och Entomologi som står för ökningen. De flesta utlånen gick till låntagare utanför Stockholms län. Moderna Museet lånade under 2006 ut 486 verk till 32 svenska mottagare runt om i landet. Nordiska museet hade under året 14 utlån av 58 föremål inom landet, varav de flesta lånen gjordes till Stockholms län, följt av Södermanlands län. En av museets utställningar visades även under 2006 på två platser i Västra Götalands län. För Statens historiska museum var antalet aktiva utlån 203 under 2006 och 68 för Kungliga Myntkabinettet. Statens museer för världskultur lånade totalt ut föremål, varav hälften var till låntagare utanför Stockholms län. Sammanfattande kommentarer till museernas vandringsutställningar och utlån Museernas regionala insatser består främst av utlåningsverksamheten som sker runt om i Sverige. Under året har tusentals föremål lånats ut till låntagare spridda över hela landet. Museernas vandringsutställningar är däremot inte så många. Under året är det endast Tekniska museet och Arbetets museum som haft vandringsutställningar. Dessa har sammanlagt visats i nio län. Stiftelsen framtidens kultur och EU:s strukturfonder Stiftelsen framtidens kultur Under 2006 fördelade stiftelsen sammanlagt drygt 35,5 mnkr i bidrag till 197 olika projekt, varav 32 projekt gällde för flera län i landet. Av resterande projekt, som avsåg endast ett län, återfanns den största delen mottagare i storstadsregionerna. Även över perioden mottog storstadsregionerna de största bidragsbeloppen. Räknat per invånare 2006 gick störst belopp till Gotlands län, följt av Kalmar län, Skåne län och Kronobergs län. Minst belopp räknat per invånare gick under 2006 till Värmlands län. Exempel på verksamheter som fått bidrag från Framtidens kultur under 2006 är Teatermaskinen i Skinnskatteberg, som arbetar med internationell teaterverkstad och residens samt Operaverkstan i Malmö. 15

16 Karta 6 Stiftelsen framtidens kultur. Bidragsbelopp 2006 (kronor per invånare) 5,8 9,6 2,8 4,4 2,1 2,4 1,2 1,9 0 0,8 EU:s strukturfonder Under 2006 har sammanlagt 273 svenska projekt med kulturanknytning fått stöd med totalt 210 mnkr genom EU:s strukturfonder. Fondernas andel stod för 39 procent av den totala finansieringen av projekten. Totalt uppgick finansieringen till över 545 mnkr. Av den övriga finansieringen stod den offentliga finansieringen för 51 procent, vilket är en ökning med 9 procent från föregående år. Den privata finansieringen stod för 8 procent medan övrig offentlig finansiering stod för 2 procent. Till Mål 1, som avser glesbygd och regioner som släpar efter, bidrog EU med totalt cirka 44 mnkr. Till Mål 2, som syftar till att stimulera näringslivsutveckling i utsatta industri- och landsbygdsregioner, har strukturfonderna bidragit med drygt 94 mnkr. Till Växtkraft Mål 3, som syftar till att stärka individers ställning på arbetsmarknaden, bidrog EU genom den Europeiska socialfonden med drygt 32,5 mnkr. Växtkraft Equal, som har till mål att motverka diskriminering, utslagning och ojämlikhet på arbetsmarknaden, tilldelades under året knappt 17 mnkr från EU. Till Urban II, som har som målsättning att bidra till ekonomisk och social förnyelse i städer och stadsdelar i kris (i syfte att främja en hållbar stadsutveckling) samt att ge bidrag 16

17 till problemfyllda stadsområden över hela EU, bidrog strukturfonderna med drygt 220 tkr. Leader +, som är EU:s gemenskapsinitiativ för landsbygdsutveckling, fick under 2006 drygt 7 mnkr från strukturfonderna. Till Interreg III A, som är inriktat på att utveckla det gränsregionala samarbetet inom både EU och mellan medlemsstaterna och deras grannar, bidrog EU med knappt 15 mnkr. Karta 7 Stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning 2006 (tkr) Sammanfattande kommentarer till Stiftelsen framtidens kultur och EU:s strukturfonder Sammanlagt har Stiftelsen framtidens kultur och EU:s strukturfonder fördelat cirka 245 mnkr i bidrag till kulturverksamhet, varav EU:s strukturfonder står för 210 mnkr av dessa. Framtidens kultur har fördelat 35,5 mnkr till 197 olika projekt i landet. EU:s strukturfonder har hjälpt till att finansiera 273 svenska projekt med kulturanknytning. Strukturfondernas del av finansieringen av projekten uppgick till 39 procent av den totala finansieringen. 17

18 Andra politikområdens bidrag Allmänna arvsfonden Under året delade Allmänna arvsfonden ut nästan 30 mnkr till 44 projekt i nio län. En stor del av medlen gick till Stockholms län, följt av Västra Götalands län och Skåne län. Dessa tre län är också de som mottagit mest bidrag över perioden Även räknat per invånare är Stockholms län de som mottagit mest bidrag. Boverket Boverket fördelade 2006 drygt 10 mnkr i bidrag till icke-statliga kulturlokaler och 23,5 mnkr till allmänna samlingslokaler. Under är Skåne det län som mottagit mest bidrag till icke-statliga kulturlokaler, medan Västra Götalands län mottagit mest bidrag till allmänna samlingslokaler. 18

19 ALLMÄNNA ARVSFONDEN Allmänna arvsfondens medel delas ut för att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Målet är att utveckla välfärd, livskvalitet, delaktighet, jämlikhet och jämställdhet samt bidra till social, etnisk och kulturell integration. Tabell 3. Allmänna arvsfonden. Direkta bidrag till kulturverksamhet (tkr) kr/invånare Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket totalt Tabell 4. Allmänna arvsfonden. Antal mottagare av direkta bidrag till kulturverksamhet Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket totalt

20 20 Under 2006 fick sammanlagt 44 projekt cirka 30 mnkr. Det är en ökning med drygt sex mnkr från föregående år och en kraftig ökning i förhållande till Av bidragen under 2006 fördelades mest till Stockholms län, följt av Västra Götalands län och Skåne län.

21 ARBETETS MUSEUM Arbetets museum är beläget i Norrköping och har till uppdrag att dokumentera arbetet och levandegöra arbetets historia. Detta görs bland annat genom att vara ett forum för debatt kring kvinnors och mäns arbetsliv och arbetsförhållanden samt genom att initiera, driva och stödja forskning inom museets verksamhetsområde. Museet är en enskild stiftelse med LO, TCO, ABF och KF som huvudmän. Tabell 5. Arbetets museum. Vandringsutställningar fördelat per län i Sverige Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket totalt Antal utställningar Arbetets museum har aldrig tidigare haft så stor publik på vandringsutställningarna som de haft under Sammanlagt har drygt personer besökt utställningarna som visats över hela landet. Totalt har elva utställningar visats på 22 platser i nio län. Flest utställningar har visats i Stockholms län, följt av Skåne län och Västernorrlands län. Nedan visas diagram över ålders- och könsfördelningen utifrån de publikenkäter som delats ut 15 gånger jämnt fördelat över året. Åldersfördelningen kan dock vara lite skev då enkäten ej delats ut till skolklasser som omfattats av museets skolverksamhet. Besökarnas åldersfördelning 2006 Besökarnas könsfördelning 2006 (exkl. skolverksamhet) 20 år, 9% år, 38% år, 31% Män, 38% Kvinnor, 62% 61 år, 24% 21

22 ARKITEKTURMUSEET Arkitekturmuseet har till uppgift att samla och bevara material kring svenskt byggande och svenska och utländska arkitekter verksamma i Sverige. Målet för museet enligt regleringsbrevet är att bevara vårt kulturarv. Museet samlar material som belyser svensk byggnadskonst och samhällsutveckling från alla tidsperioder, med tyngdpunkt på 1900-talet. Under året har två stora utställningar visats på museet, Bruno Mathsson: Formgivare och arkitekt och Arktiska städer: Kiruna, Tromsö, Uleåborg. Tre mindre utställningar har även visats i den så kallade Portalen i den stora utställningshallen, Sametinget i Kiruna, Import: Utomeuropeiska influenser och Älvmageddon. Under 2006 har en utställning från Arkitekturmuseet visats på annat håll i landet. Det var utställningen Bruno Mathsson: Formgivare och arkitekt som visades på FormDesignCenter i Malmö. De regionala aktiviteter som museet bedriver är främst referensförfrågningar och IT-teknik. Sammanlagt har förfrågningar besvarats från arkivet under 2006, vilket är en ökning från föregående år. Denna ökning är ett resultat av den tilltagna exponeringen av arkivet på museets hemsida. Hemsidan är en integrerad webbplats för museets olika verksamhetsgrenar. Barn och ungdom Den pedagogiska verksamheten på Arkitekturmuseet har under 2006 resulterat i att drygt 100 skolklasser deltagit i museets skolprogram. Av dessa kom 76 procent från Stockholms län och 26 procent från övriga delar av landet. Museet har även under året genomfört flera kurser för lärare och museipedagoger från hela Europa. I huvudsak har dessa kurser finansierats av EU-medel. Kurserna har undersökt identitetsfrågor genom museer och den byggda miljön. Det regionala nätverksbyggandet inom ramen för digitala produktioner för lärare och ungdomar har fortsatt även under

23 BOVERKET Boverket är den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling samt byggande och förvaltning för bostadsfrågor. Statliga bidrag kan lämnas till om- och tillbyggnad av icke-statliga kulturlokaler (t.ex. teatrar, konserthus och museer) och till allmänna samlingslokaler. Bidragen fördelas av Boverket efter samråd med Statens kulturråd beträffande icke-statliga kulturlokaler. Tabell 6. Boverket. Bidrag till icke-statliga kulturlokaler (tkr) kr/invånare Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län ,5 Gotlands län Blekinge län Skåne län ,0 Hallands län Västra Götalands län ,3 Värmlands län ,3 Örebro län Västmanlands län Dalarnas län ,0 Gävleborgs län ,5 Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län ,9 Norrbottens län ,9 Riket totalt ,1 23

24 Tabell 7. Boverket. Bidrag till allmänna samlingslokaler (tkr) kr/invånare Län Stockholms län ,8 Uppsala län ,2 Södermanlands län ,8 Östergötlands län ,6 Jönköpings län ,3 Kronobergs län ,7 Kalmar län ,2 Gotlands län ,4 Blekinge län Skåne län ,3 Hallands län ,7 Västra Götalands län ,5 Värmlands län ,2 Örebro län Västmanlands län ,8 Dalarnas län ,8 Gävleborgs län ,1 Västernorrlands län ,6 Jämtlands län ,4 Västerbottens län ,4 Norrbottens län ,2 Riket totalt ,6 År 2006 fördelades drygt 10 mnkr till ickestatliga kulturlokaler. Mest bidrag fick Skåne län, följt av Norrbottens län och Dalarnas län. Till de allmänna samlingslokalerna delades 23,5 mnkr ut. Högst belopp gick till Stockholms län följt av Dalarnas län och Jämtlands län. Det totala bidragsbeloppet är detsamma som de senaste tre åren. 24

25 CENTRUM FÖR LÄTTLÄST (STIFTELSEN FÖR LÄTTLÄST NYHETSINFORMATION OCH LITTERATUR) Centrum för lättläst (Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur) är en förlagsrörelse med uppgift att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor med lässvårigheter och för dem som är ovana läsare. Centrum för lättläst ger ut en lättläst nyhetstidning och lättlästa böcker, framställer på uppdrag lättlästa versioner av samhällsinformation med mera samt anordnar kurser i att skriva lättläst. Förlagsverksamheten, själva produktionen, är centralt placerad i Stockholm men försäljning och övrig verksamhet sker över hela landet. Verksamheten med läsombud har byggts upp stegvis lokalt och regionalt med rikstäckning som mål. Utbygganden som hittills främst omfattat omsorgen, är så gott som genomförd över hela landet. Regionala effekter av verksamheten finns i flera avseenden: prenumerationer av nyhetstidningen 8 SIDOR försäljning av lättlästa böcker bibliotekens utlåning av lättlästa böcker utbyggnad och aktiviteter inom verksamheten med läsombud kurser och bearbetningsuppdrag Försäljningsstatistik visar att prenumerationerna på tidningen 8 SIDOR är påfallande jämnt fördelad över hela landet med hänsyn tagen till befolkningsunderlaget. En viss positiv effekt kan dock märkas av läsombudsverksamheten. I de län där ombudsverksamhet bedrivits mer aktivt är andelen prenumerationer något högre. Även bokförsäljningen är jämnt fördelad över landet med hänsyn till befolkningsunderlaget. Antalet prenumeranter är i stort sett oförändrat under de senaste åren. Verksamheten med läsombud är något som byggs upp i samarbete med flera olika intressenter, bland annat bibliotek, studieförbund och handikapprörelsen. Cirka personer är idag engagerade i verksamheten som bedrivs i samtliga län. 25

26 DANSENS HUS Dansens hus är en stiftelse som är bildad av de institutioner som har större fasta dansensembler samt Danscentrum och Dansmuseet. Det övergripande målet för verksamheten är att tillförsäkra dansens plats och angelägenhet i samhället genom att presentera främst samtida svensk och internationell scenkonst. Verksamheten finansieras av staten och Stockholms stad. Dansens Hus regionala verksamhet sker via Dansnät Sverige. Dansnät Sverige har efter ett treårigt nationellt uppdrag ( ) blivit beviljade permanent finansiering. Dansens Hus fungerar som nav i detta nätverk. Samarbetspartners i detta nätverk var under 2006 NorrlandsOperan, Landstinget Västernorrland, Gävle Teater, Västmanlandsmusiken, Dans i Värmland, Linköpings kommun, Jönköpings kommun, Västra Götalandsregionen och Region Halland. Tabell 8. Dansnät Sverige. Länsvis fördelning av antal besök och föreställningar/kringaktiviteter Antal besök Antal föreställningar/kringaktiviteter Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket totalt Under året har Dansnät Sverige haft sammanlagt 100 föreställningar och kringskapande aktiviteter runt om i landet. Totalt har dessa föreställningar och aktiviteter haft drygt besökare, vilket är en minskning med nästan från föregående år. Anledningen till den stora besökningsminskningen kan delvis förklaras med att den tjänst som hade till uppgift att förankra dansen i landet upphört från Dansnät Sverige. Även repertoaren som förändras från år till år är av stor betydelse för att locka besökare. Förutom Dansnät Sverige har Dansens Hus under 2006 haft 168 föreställningar, varav fem av dessa framförts av ensembler från andra län i Sverige än Stockholms län. 34 föreställningar har under året framförts av ensembler från utlandet. 26

27 DRAMATEN Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) är nationalscen för talteater med ansvar för att framföra den klassiska dramatiken, nyskriven svensk och utländsk dramatik samt dramatik för barn och ungdom. Dramaten drivs som ett statligt aktiebolag som leds av en styrelse utsedd av regeringen. Tabell 9. Dramaten. Antal föreställningar Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket totalt varav utanför Stockholms län Utomlands Föreställningar totalt

28 Tabell 10. Dramaten. Antal besök Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket totalt varav utanför Stockholms län Utomlands Besök totalt Under 2006 hade regeringen formulerat två övergripande verksamhetsmål för Dramaten. För det första skulle ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv integreras i hela Dramatens verksamhet och för det andra skulle ett starkt, utvecklat och varierat internationellt utbyte och samarbete främjas. För att uppnå detta har en rad åtgärder vidtagits. Bland annat har ett flertal produktioner med mångkulturell förankring satts upp och ett större gästspel i Serbien har även genomförts. Av de föreställningar som sattes upp under 2006 framfördes 20 utomlands. 25 föreställningar spelades utanför Stockholms län. Antalet besökare i Sverige var varav var på föreställningar utanför Stockholms län. Utlandsföreställningarna hade under året besökare. Antalet föreställningar totalt och även antalet föreställningar utanför Stockholms län 2006 är i stort sett samma som de senaste åren. 28

29 EU:S STRUKTURFONDER Syftet med EU:s strukturfonder är att utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan regionerna i EU. Strukturfonderna är en form av medfinansiering av projekt och måste alltid kompletteras med nationella, offentliga eller privata medel. EU:s stöd till kultur och projekt med kulturanknytning fördelas även av en del andra instanser. Detta gäller till exempel EU:s kulturprogram som stödjer kulturella samarbetsprojekt mellan flera europeiska länder. Bland de 273 svenska projekt med kulturanknytning som fick EU-stöd år 2006 bestod EU:s andel av 39 procent, vilket är en ökning med fem procent från föregående år. Det totala bidragsbeloppet motsvarade drygt 210 mnkr. Totalt uppgick finansieringen av svenska projekt med kulturanknytning till drygt 545 mnkr. Av den övriga finansieringen 2006 stod den offentliga finansieringen för 51 procent (huvudsakligen landsting, länsstyrelser och kommuner) och den privata finansieringen uppgick till åtta procent medan den övriga offentliga finansieringen (utländsk finansiering inom Interreg) uppgick till två procent. Från år 2005 har den offentliga finansieringen ökat med nio procent, medan både privat och övrig offentlig finansiering minskat med två respektive 12 procent. I tabell 11 redovisas fördelningen av dessa bidrag åren Procentuell fördelning till projekt med kulturanknytning Strukturfonder, 39% Svensk offentlig finansiering, 51% Privat finansiering, 8% Övrig offentlig finansiering, 2% Mål 1 Mål 1 avser glesbygd och regioner som släpar efter i utvecklingen. Till Mål 1 bidrar EU under programperioden med cirka sex miljarder kronor. Sammanlagt berör Mål 1 i Sverige 51 kommuner med cirka invånare. År 2006 tilldelades 41 projekt med kulturanknytning stöd från EU på drygt 44 mnkr. Detta är nästintill en fördubbling från föregående år då stödet från EU till Mål 1 uppgick till drygt 24 miljoner. Övriga finansiärer bidrog med knappt 57 mnkr. Den totala finansieringen för Mål 1 är mer än dubbelt så stor år 2006 än år 2005, då den uppgick till 48 mnkr. Mål 2 Mål 2 syftar till att stimulera näringsutveckling i utsatta industri- och landsbygdsregioner. Sammanlagt berör detta område cirka 1,5 miljoner invånare. Mål 2-programmen omfattar totalt cirka 12,6 miljarder kronor, varav Regional- och Socialfonderna bidrar med cirka 3,6 miljarder kronor. År 2006 tilldelades 52 projekt med kulturanknytning drygt 94 mnkr i stöd inom Mål 2 från EU. Övriga finansiärer bidrog med cirka 182 mnkr. Både EU:s stöd och stödet från andra 29

30 finansiärer har ökat markant från Orsaken till det kan vara att 2006 är det sista året av programperioden och att återförda medel har gjort det möjligt för förvaltningsmyndigheten att ge stöd till fler projekt. Växtkraft Mål 3 Växtkraft Mål 3 syftar till att stärka individers ställning på arbetsmarknaden. Mål 3 ska ge möjligheter till förändringsarbete, kompetensutveckling och kompetensförsörjning i arbetslivet för såväl anställda i företag, offentlig sektor, organisationer, ensamföretagare som arbetslösa. Programmet riktar sig särskilt till små och medelstora företag och arbetsplatser. Till Växtkraft Mål 3 bidrar EU genom den Europeiska socialfonden med cirka sex miljarder kronor. År 2006 tilldelades 123 projekt med kulturanknytning inom Mål 3 stöd på drygt 32 mnkr från EU. Den totala finansieringen uppgår till knappt 69 mnkr och svensk offentlig finansiering står för drygt 36 mnkr. Gemenskapsinitiativ EU:s gemenskapsinitiativ kompletterar målprogrammen och berör sociala och ekonomiska frågor som är gemensamma för flera europeiska regioner. De projekt som startas inom ramen för gemenskapsinitiativen ska innebära nytänkande, ha en lokal eller regional förankring, bygga på lokala eller regionala initiativ samt ofta ske i samarbete med flera medlemsländer. Från och med 1 januari 2000 finns fyra olika gemenskapsinitiativ och samtliga berör Sverige: Växtkraft Equal, Leader +, Urban II och Interreg III. Inom Interreg III B och Interreg III C har inga projekt med kulturanknytning redovisats under Växtkraft Equal Equal finansieras av Europeiska socialfonden och har som mål att motverka diskriminering, utslagning och ojämlikhet på arbetsmarknaden. Projektarbetet ska bedrivas i så kallat partnerskap för utveckling inom Sverige samt i transnationellt samarbete med motsvarande partnerskap i andra medlemsländer. Breda partnerskap över nationsgränserna är grundläggande i Equal. Till Sverige bidrar EU med cirka 688 mnkr och Svenska ESF-rådet ansvarar för beslut om projektmedel. Under 2006 har två projekt med kulturanknytning beviljats stöd från EU med knappt 17 mnkr. Interreg III A Interreg III A inriktas på att utveckla det gränslösa samarbetet såväl inom EU som mellan medlemsstaterna och deras grannar. Syftet är att genom gränsregionalt samarbete inom det ekonomiska och sociala området undanröja eller minska de hinder och problem som uppstår på grund av gränserna och det ofta perifera läget. Totalt tilldelar EU genom Regionalfonden cirka 1 miljard kronor till de Interreg III A- program som berör Sverige. Det svenska bidraget uppgår till cirka 770 mnkr. Totalt redovisades 18 projekt med svenskt deltagande och med kulturanknytning inom Interreg III A under EU:s andel av finansieringen uppgick till knappt 15 mnkr. Den svenska offentliga finansieringen uppgick till cirka 6 mnkr, övrig offentlig finansiering var cirka 10 miljoner och de privata finansiärerna bidrog med knappt 1 mnkr. 30

31 Leader + Leader + är EU:s gemenskapsinitiativ för landsbygdsutveckling. Programmet ska utifrån lokala förutsättningar stödja nya och innovativa metoder för en hållbar utveckling och förnyelse av landsbygden. Leader + genomförs i Sverige i tolv avgränsade LAG-grupper (Local Action Groups). Varje LAG-grupp ska utveckla ett lokalt partnerskap och en utvecklingsplan i syfte att utifrån en helhetssyn på ett hållbart sätt utveckla och förnya landsbygden. Under 2006 fick 36 projekt drygt sju mnkr i stöd från EU. Övrig svensk offentlig och privat finansiering stod för knappt 25 mnkr. Stödet från EU till Leader + är en minskning med cirka fem mnkr från föregående år, vilket kan förklaras med att antalet projekt även minskat med 17 stycken. Urban II Målsättningen med gemenskapsinitiativet Urban är ekonomisk och social förnyelse i städer och stadsdelar i kris i syfte att främja en hållbar stadsutveckling. Den andra omgången för Urban (Urban II) omfattar perioden och ger bidrag till 70 problemfyllda stadsområden över hela EU. Inom Urban II kan man bland annat söka bidrag för renovering av byggnader och allmänna platser, för förbättring av utbildning och praktik för utsatta grupper samt för utveckling av miljövänliga kommunikationer. Under 2006 har ett projekt i Sverige (Göteborg) beviljats stöd från EU med cirka kronor. Övriga finansiärer bidrog med knappt kronor. Strukturfondernas länsvisa utfall Förutom en översikt över de bidragsstödda projekten fördelat på målområden (tabell 12) redovisas även i tabell 13 en fördelning av projekten per län. Av de 273 projekt som beviljats stöd från EU under 2006 återfanns flest projekt med hemvist i Västra Götalands län, följt av Stockholms län och Gävleborgs län. Även föregående år återfanns flest projekt med stöd från EU i Västra Götalands län. Störst sammanlagda bidragssumma fick under 2006 Norrbottens län med cirka 27 mnkr, följt av Västmanlands län med cirka 25 mnkr och Skåne län med drygt 24 miljoner. Minst bidragsmedel från EU erhöll Hallands län och Jönköpings län. 31

32 Tabell 11. Antal bidragsstödda projekt med kulturanknytning och stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning (tkr) Antal projekt EU-bidrag Område Mål Norra Norrland Södra Skogslänsregionen Sápmi Norra Sápmi Södra Mål Norra Södra Västra Öarna Växtkraft Mål Interreg III A Sverige Norge Nord / Nordkalotten Nord / Sápmi Nord / Kolarctic Öresund Kvarken Mittskandia Skärgården Interreg III B Norra Periferin Östersjön Nordsjön Interreg III C Norra Zonen Leader Carpe Mare Astrid Lindgrens hembygd Nedre Dalälven Kärnan i Västra Götaland Gotland Sjuhärad Smålandsgruppen FGH Sommenbygd Våg Blekinge E-bygd i gränslandet Intryck Hälsingland Kustlandet Växtkraft Equal Urban II Totalt Källa: Stöd från EG:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning år 2001 (Rapport nr. 5), Stöd från EG:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning år 2002 (rapport nr. 6), Stöd från EG:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning år 2003 (Rapport nr. 7), Stöd från EG:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning år 2004 (Rapport nr. 8) och Stöd från EG:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning år 2005 (Rapport nr. 9). Stöd från EG:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning år 2006 (Rapport nr. 10) 32