Januari. Agenda för våren

Transkript

1 Bröder! Med ovanstående önskan hälsar jag Er välkomna till ett nytt Wirdablad. SS Jan- Anders Tolf skrev för några år sedan nedanstående rader om broderskap Jag anser att det gäller även idag och vill gärna delge Er dessa tankar..broderskap vad är det? Vad innebär egentligen broderskap för Dig? Hur vill Du definiera broderskap? Systraskap Agenda för våren 09 jan ARB. Klubbarr 16 Rec INV, HD 13 febr ARB, B II, DN, Rev, Ansvarsfrihet, Klubbarr. 20 Rec I, Instr. INV 06 mars ARB, Instr-loge Veteranafton, Klubbarr. 20 Rec II, Besök av B apr ARB, B III, Vänafton, Klubbarr 17 ARB, Ordens årsdag, Musikgisssning. 15 maj ARB, Logens årsdag Klubbarr 16 Besök hos B Rec III, Instr II, B INV, HD 05 juni EXP, Utflykt, VK OBS och syskonskap, är det samma sak? Slår man upp i lexikon så hittar man "broderskapsrörelsen", som är beteckningen på organiserade kristna socialdemokrater, som innesluter både manliga och kvinnliga. Söker man i telefonkatalogen i USA eller England efter Ordenssällskap hittar man ingenting under "brotherly organisations", men väl under "fraternel organisations". Brother på engelska betyder broder, men även trosbroder, ämbetsbroder, medbroder. Fraternal betyder broderlig. Fraternize betyder att förbrödra sig, umgås broderligt, vänskapligt. Fraternity innebär broderskap, broderlighet, brödraskap, gille samfund. Att vårt svenska språk är fattigt på ord upptäcker vi av av detta försök att få hjälp medatt förklara begreppet broderskap. Broderskap är för mig människors osynliga och ohörbara sympati och kommunikation i harmoni med varandra. Det är sinnenas gemenskap. I detta abstrakta är ändå broderskapet något mycket konkret, som alla kan ta emot och förstå. Det handlar om att "bry sig" i alla former. Bry sig om främlingen och om den som behöver hjälp på ett eller annat sätt. Broderskapet är i den meningen könlöst - det innefattar brödraskap, systraskap och syskonskap. Redan när vi invigs i Odd Fellow Orden tas vi emot som bröder/systrar. Det handlar inte om att uppvisa kunskaper eller färdigheter i att kunna känna stämning och andakt eller om att vara särskilt disponerad för andliga ting. Snarast handlar det om en viljeyttring, att efter bästa förmåga i eget tempo inordna sig i en gemenskap med ömsesidig strävan att hjälpa varandra att öppna kvalitativa värderingar tillsammans. I förlängningen vill vi se alla medmänniskor som bröder/systrar. Om vi skulle sakna känslan av broderskap/ systraskap när vi går till vår Loge så skulle vi säkert ändå få upplevel-ser av känsla och högtid, men mer blir det inte. Det blir som en målning utan inlevelse. Broderskapet känner man och utvecklar i gemenskap, när man ser varandra och när man både får och tar. Människan behöver högtid, gemenskap och glädje Broderskap är att få vara syster/broder eller att ha systrar och bröder. Där man känner att delar av ens liv är en gemensam angelägenhet. Där man inte begär underhållning, men med sin närvaro bidrar med innehållet. Broderskap är ömsesidigt. Januari Ensam jag skrider fram på min bana. Längre och längre sträcker sig vägen. Ack, uti fjärran döljes mitt mål! Dagen sig sänker, nattlig blir rymden. Snart blott de eviga stjärnor jag ser Men jag ej klagar flyende dagen. Ej mig förfärar stundande natten. Ty av den kärlek, som går genom världen. föll ock en strimma in i min själ. ERIK GUSTAF GEIJER

2 Tillbakablick Den 3 oktober hade vi höstens första gradgivning. Där ÖM Jan Hansson kunde hälsa 45 broder välkomna. Vänskapens grad gavs till Brr Daniel Ekerot, Björn Hedin och Carl-Magnus Mölstad samt Br Anders Eriksson från 101 Ansgarius. Dramatiseringen utfördes på ett mycket föredömligt sätt av CM Bengt Vennersten och hans medhjälpare Brr Magnus Lindén, Tomas Palmgren, Thomas Bertilsson samt Håkan Gunnarsson Hindström. K Br Jan Bökmark talade om den fortsatta vandringen inom Odd Fellow med vänskap och tillit. Vädret denna onsdag var grått och med några regnskurar. Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade vi under stjärnhimlen till You ll never walk alone med Papa Bue s Viking Jazzband. Efter logesammanträdet uppmärksammades jubilarerna Billy Loberg och Kenny Gustavsson med telegram och blommor. Vid den efterföljande brödramåltiden serverades det förrätt med Gubbröra på kavring, Mozzarellagratinerad kycklingfilé med tomatsås och ris. För recipienderna talade Br Björn Hedin. Den 17 oktober kunde ÖM Br Jan Hansson hälsade 44 bröder välkomna till kvällens sammanträde. Br Peter Gunnarsson rapporterade om projektet julgåvan. I år siktar vi på 100 st julpaket att dela ut via stadens diakoner till behövande familjer. Öppen diskussion fördes i logen kring ordens religiösa ställning och den otydliga röda tråden med vad man kommunicerar ut från Storlogen och vad som finns i våra ritualer och verk. I matsalen var det dukat för den traditionella oktoberfesten. Vädret denna onsdag bjöd på klarblå himmel och drygt 10 varma grader. Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade vi under stjärnhimlen till Oh mi babbino caro av Giacomo Puccini. Den 31 oktober hade 44 bröder infunnit sig. Kvällen huvuduppgift var att välja StRepr för de kommande 4 åren. Eftersom Br Magnus Lindén återtagit sin nominering. valdes enhälligt av logen Br Åke Wenrup. ÖM Br Jan rapporterade ifrån resan till B167 Grimskär den 30 oktober. 17 Brr ifrån vår loge fick där se Brr Hans-Christian Lofthus och Lars Hansson få Kärlekens Grad. Br Jan framförde även ÖM Br Lars Lindells hälsning till alla Wirdalandsbröder. Vädret denna kväll var klart och kyligt. Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade vi under stjärnhimlen till Violinromans nr 2 av Beethoven.Vid den efterföljande brödramåltiden serverades det raggmunk med fläsk. Den 14 november var återigen en högtidsdag då vi fick ta på oss fracken för att ge en III grad.43 bröder hade infunnit sig och vi hade besök av vår nye DSS Br Sture Nilsson. Sanningensgrad gavs till Brr Roland Schaarschuch och Patrico Aguliera-Silva. Gradgivningen dramatiserades av CM Br Tomas Palmgren och hans medhjälpare Brr Magnus Lindén, Thomas Bertilsson samt Stig Ganmark. K Br Jan Bökmark anknöt sitt tal till kvällens gradgivning och talade om sanningen. Vädret denna kväll var mulen och varm för årstiden Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade vi under stjärnhimlen till Andantio ur Konsert för flöjt och harpa av Wolfgang Amadeus Mozart. Vid den efterföljande brödramåltiden serverades det sydamerikans buffé. För recipienderna talade Br Roland Schaarschuch. Den 5 december hälsade Br ÖM 44 bröder välkomna till kvällens sammanträde, som bl.a. innehöll en paketauktion vars behållning gick till brödragåvan. Br Peter Gunnarsson informerade om julprojektet och där packningen av lådorna på CityGross ska göras torsdagen den 20 december kl ÖM Br Jan Hansson läste upp ett meddelande från DSS Br Sture Nilsson där han vill ha förslag på frågor att diskutera med Storsiren vid dennes besök i Växjö i mars En mycket givande diskussion fördes i logen med anledning av detta meddelande och följande punkter diskuterades; logens religiösa ställning där det idag finns motsägelsefulla beslut inom vår orden. minimering av punkter av föreningsteknisk natur på logemöten, där också vikten av att föra logens tradition vidare argumenterades. förslag väcktes om att logen borde omsätta något/några budord i praktisk handling under de kommande åren. D.v.s. diskutera vad de olika delarna av budorden innebär i dagens samhälle och hur kan vi förverkliga dessa. ÖM Br Jan Hansson uppmanade deltagarna att ta med sig de framförda tankarna hem, då de kommer att tas upp på nytt vid nästa års första sammanträde. Vädret denna kväll var snörikt och kallt. Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade vi under stjärnhimlen till Romans ur Pastoralsvit av Lars-Erik Larsson. Efter logesammanträdet uppmärksammades jubilaren StRep Br Åke Wenrup med blommor. Vid den efterföljande brödramåltiden serverades det Pannbiff med lök, skysås & brynt potatis, lingonsylt, sallad, smör & bröd. K Br Jan Bökmark talade om att resa. Inte bara om att resa kort eller långt i världen utan även en inre resa. Måltiden följdes sedan av en paketauktion där StRep Br Åke Wenrup på förtjänstfullt sätt höll i klubban och Br Per Hallenborg förde protokoll över avgivna bud och där hela behållningen går till välgörande ändamål. Den 19 december kunde ÖM Br Jan Hansson hälsa 48 bröder välkomna till kvällens sammanträde. Ett särskilt välkommen riktades till kvällens gäster Brr Eje Erngård & Tommy Sällström från B101 Ansgarius samt Br Göran Sten från B119 Haqvin Spegel. Vädret denna onsdag var mulen och bjöd på ett par minusgrader. Innan Brr lämnade ordenssalen överläm-

3 nade ÖM Br Jan Hansson ett telegram till Br Åke Wenrup med anledning av Br Åkes högtidsdag. Efter sammanträdet hölls julloge, tillsammans med inbjudna damer, med bland annat tändning av adventsljus, julbetraktelse av Kaplan samt Luciatåg av Ceciliakören från Växjö Domkyrka som bjöd välklingande sång ledd av Yvonne Steen-Olander. Broder Patricio Aguliera-Silva inbjöd till det rikt dukade julbordet. Vilket uppskattades av både bröder och inbjudna damer Broder ÖM syntes trivas med gäster i väntan på att bli inbjuden att ta för sig av julbordet. Fyra goda ting finns i världen. Torr ved, för att göra upp en brasa. Lagrat vin, att dricka vid brasan Gamla böcker att läsa i. Och gamla vänner att anförtro sig åt. ALFONS VON KASTITIEN Stig Ålamiddag Den 23 oktober var vi någrabröder från vår loge som åkte till Sölvesborg för att besöka Logen Nr 48 Tredenborg i Sölvesborg. Efter logesammanträdet bjöds vi på ett dignande ålabord med stekt ål, rökad ål och andra läckerheter. Och inte att förglömma ålasoppan. Det var en mycket god och trevlig kväll och alla var glada och nöjda med resan. Vi blev också inbjudna till nästa års ålamiddag i Sölvesborg. Besök i Danmark Måndag 5 november äntrade 12 bröder 2 minibussar för att besöka en dansk loge, 93 Erik Menved i Horsens. Färden gick via Ljungby och E4:an och E6:an och broarna över till Jylland. Efter lite matuppehåll så var vi framme i den idylliska staden och hittade vårt hotel i hygglig tid så vi kunde ta en liten runda på stan och inmundiga något stärkande efter den långa bussresan. Rebeccasyster Ingegerd Agger, som tidigare bott i Hovmantorp och flyttat tillbaka till fäderneslandet, hjälpte oss med kontakter med vår broderloge samt hotelbokningar. Syster Ingegerd upplät frikostigt sovplats till 3 av oss i sin lägenhet så kostnaden för oss alla på så sätt kunde hållas nere. Så var det dax att snygga till oss för att besöka vår broderloge. Klädsel för kvällen var "kjole med vitt" dvs frack. I Danmark bär man alltid frack vid grad- givning och denna kväll skulle vi få se en Sanningens Grad. Precis som i Växjö har Horsens flera OF -loger men skillnaden är att dom har lyckan att ha en egen fastighet. Det vackra huset ligger mitt stan och byggdes för hundra år sedan just till ordenshus. Vi välkomnades av ÖM Jens Jensen Höj och ett 30-tal bröder. Som alltid när man besöker andra loger känns förbrödringen omedelbar och det var inte alls främmande, men visst var det lite annorlunda mot vad vi är vana vid. I förrummen betalades maten och vi kunde få en öl och en gammeldansk till mycket facila priser. Vi fördes in av CM på sedvanligt sätt och fick se en fantastiskt vacker ordenssal. Efter logens öppnande så hade de ett fint sätt att komma ner i varv. En av bröderna valdes ut varje kväll och fick spela ett musikstycke. Denna kväll fick vi njuta av Elvis Presley. Efter sedvanliga punkter på dagordningen var det dax för gradgivning. Vi fick se en 3:e grad som var helt olik den som vi gör i Sverige. Spännande, men vi kanske tyckte den var lite långdragen. Kvällens brödramåltid var också lite annorlunda men mycket välsmakande och trevlig. Som vanligt hölls tal och vi bjöd in våra danska vänner för att besöka oss. Vi får väl se när detta blir men förhoppningsvis redan nu i maj. Så var det 12 trötta bröder som efter en lång dag behövde lite vila och på kort promenadavstånd låg hotellet. Resan hem dagen därpå gick via en snabb sväng in i det tyska landet för att fylla på dryckesförrådet därhemma. Efter en trevlig resa utan missöden börjar tankarna snurra om det finns möjlighet att besöka andra länder. Kanske Norge nästa gång? Magnus L

4 Den 28 oktober gav Odd Fellow-kören förstärkt med Oddkestern en konsert i Ordensalen. Många systrar och bröder med anhöriga hade mött upp som synes nedan. Kören består av bröder och systrar från båda brödralogerna och rebeckalogen och leddes av Birgitta Pettersson. Konferencier var Harald Gustavsson som även spelade på sitt dragspel och sjöng några visor. Efter konserten bjöds det på kaffe och tårta i klubblokalerna för en trevlig eftermiddagssamvaro under höstmörkret. Sången är av sorg upprunnen men av sång är glädje vunnen Zacharias Topelius För de yngre och nytillkomna bröder kan det kanske vara intressant att få reda på hur vår loge kom till. Här ett referat ur SOFT 1993 som berättar om hur vår början till loge gick till genom att vi först konstituerade en förening. Wirdaland början till ny loge i Växjö Pelitionarerna. Slående från vänster ExÖM Henning Ericsson. ExCM Carl-Axel Thorstenson och ExOM Stig Ganmark, samt sittande StRepr Inge Noreblad och ExStRepr Arne Möller. Ett nytt steg togs inom Odd Fellow Orden i Växjö den 16 december 1992, då brödraföreningen WIRDALAND konstituerades under l:e deputerade storsiren br.bernt Rehns eminenta ledning. DDSS br Göran Bringsarve för 14:e distriktet, DDSS br Lennart Carlsson för 4:e distriktet, representanter för lägret nr 6 Utklippan, bland dem HP br John Bohlin, samt representanter för 14:e distriktets brödraloger och rebeckalogen nr 70 Elin Wägner hedrade konstitueringssammanträdet med sin närvaro och uttalade samtliga sin önskan om framgång i del arbete, som mötesledaren angav som en krävande uppgift, nämligen att skapa en ny Odd Fellow-loge. Till föreningens förste ordförande valdes Ex Storrepresentant br Arne Möller som författat följande vältaliga motivering till namnet och det tilltänkta sigillet. "Syftet att skapa förutsättningar för ytterligare en loge är att med bibehållandet av kontakten till 101 Ansgarius, börja en verksamhet med samma ideella mål, där en ensartad livssyn skall komma att prägla verksamheten. Vårt mål synes vara att i likhet med wirdafolket, när dessa byggde upp sitt land, ur etisk moralisk synvinkel odla upp tegar med god grogrund för skördar, inte nyttiga och välsignelsebringande endast för en ny loge utan för hela Ordens verksamhet. Ett namn, som skall knyta samman förgången tid med vår moderna, bör därför enligt vår mening ha en reell grund i landet och folket med dess skönhet och resning. Därför talar mycket för att man må fästa namnet Wirdaland på Odd Fellow Ordens svenska utbredningskarta, till framtida hågkomst av alla och envar Odd Fellowbröder. För att ytterligare understryka betydelsen av gemenskap i vårt samhälle faller blickarna osökt på de gamla vårdträden, som Hyltén-Cavallius har omnämnt i boken "Wärend och Wirdarne". Den gamla vislandaasken har existerat som ett konkret exempel på ett vårdträd rned gamla anor. Med sina 24 fot i omkrets vid basen var den ansenlig och hölls i vördnad av ortsbefolkningen. Dessutom finns den avbildad i Hyltén-Cavallius bok. Därför finner vi det angeläget att till symbol för en i vardande ny Odd Fellowloge föreslå 'den gamla Wislanda-asken', vid vars fot Odd Fellow Ordens tre länkar ytterligare accentuerar begreppet samhörighet. Må symbolen bliva lyckobringande för Wirdaland! Under den efterföljande måltiden hölls flera tal. Bl.a. blickade en av initiativtagarna till bildandet av den nya brödra-föreningen, br Henning Ericsson, ExÖM i moderlogen nr 101 Ansgarius, tillbaka och gav en resumé över föreningen Wirdalands tillblivelse. Moderlogens StRepr, br Inge Noreblad, den andre av initiativtagarna, utvecklade i sitt tal tankar kring den nya brödraf öreningens möjlighet till tillväxt och utveckling samt tecknade tänkbara framtidsvyer. Bland de "dopgåvor", som kom den nya Odd Fellow-telningen till del, bör särskilt uppmärksammas en förnämlig ordförandeklubba, som bl.a bär föreningens symbol, den gamla vislandaasken Klubban skänktes av ExÖM i logen Nr 101 Ansgarius br Torsten Nordwall, som också svarat för såväl design som tillverkning. Karl-Axel Thorstenson Protokollsekreterare För de yngre bröderna kan det kanske vara intressant att se vad som hänt i logen under årens lopp. Så jag har lagt ut Wirdabladet fr.o.m på vår hemsida under sidan Dokument. Dock måste man logga in på sidan för att komma åt den. Finns intresse ska jag också lägga in tidigare Wirdablad i den mån jag får tag på dem.

5 Nedanstående artikel var införd i Smålandsposten den 21 december anledningen var, att ett antal Wirdalandsbröder hade samlats på City Gross i Växjö för att packa de varor, som företaget skänkt som julgåva till behövande Växjöbor. Initiativtagare till denna fina insats är vår broder Peter Gunnarsson, som redan förra året - som nyinvigd broder - föreslog att vår loge skulle söka samarbete med City Gross i detta ärende. man samhällets stöd till ett existensminimum så klarar man inte när något extra stöter till, säger Kajsa Johansson. - VI möter hela tiden människor som Inte har mat för dagen. Och vi upplever att fler lever mycket knapert. Kajsa Johansson är diakon i Växjö och under torsdagskvällen var hon med när medlemmar ur Odd Fler Växjöbor har fått det svårare att klara vardagen, det märker diakonerna Catrin Sörbris och Kajsa Johansson dagligen i sitt arbete. Fellow packade ihop 100 skänkta matlådor till de mest nödställda. För andra året i rad organiserade Odd Fellow loge 165 Wirdaland arbetet kring matlådorna som sedan diakonin i Växjö delar ut. och för andra året kom också den skänkta maten från City Gross. Vi ville försöka hjälpa till på nära håll och inte bara internationellt. Någon stadsmission finns inte i Växjö och när vi vände oss till diakonin så var det just den här typen av matlådor som efterfrågades, säger Peter Gunnarsson som koordinerade arbetet för Odd Fellows som i sin tur tog kontakt med matvarukedjan i Växjö i fjol och fick napp. Basvaror som räcker länge och så en del färskvaror med julanknytning som prinskorvar och köttbullar fanns med i lådor -na. I vissa av lådorna som ska gå till barnfamiljer stoppade Peter Gunnarsson ner en nalle. Han är glad att han kan göra någons julhelg något ljusare men är samtidigt ledsen över att mathjälpen ska behövas. Julhelgen är besvärlig och det kan gälla för många. Till oss kommer barnfamiljer, ensamstående och utförsäkrade. Får Hon och de tolv kollegorna i Växjö har plockat ut 55 hushåll som får en matlåda men det egentliga behovet tror båda är betydligt större. I beredskap finns också ytterligare 45 redan packade lådor. Att vända sig till oss känns säkert inte lätt och vi kan omöjligt veta hur många som skulle behöva en sådan här låda egentligen. Vi känner till föräldrar som låter barnen äta först. För att i alla fall de ska bli mätta. För dem innebär en sådan här låda att man inte behöver gå hungrig i julhelgen, säger Catrin Sörbris, även hon diakon och på plats när Odd Fellow sorterade. Helst hade de båda sett att inga lådor alls behövts delas ut men så ser inte samhället ut i dag menar de och Catrin Sörbris är tydlig med att hon gärna sett en politisk omsväng-ning. Om det är lokala beslut eller på regeringsnivå som behövs vet jag inte men jag skulle önska att man såg de här behoven. Mörka Småland Ett svarthårigt folk smög omkring i skogen när ljushyllta främlingar strömmade in. Dessa medförde hästen och harven och plogen och satte upp gärdsgård kring odlingen sin. Och de mörka familjerna stod väl och blängde på de nykomna ilsket och lidelsefullt. Halmskallar! sa de om håret som hängde i tovor på deras huvudskult. Men ett umgänge måtte ha ordnats med åren ty Småland är fullt av brunetter alltjämt. Då och då bland blondinerna framträder spåren av forntida kärlekar klart och bestämt. Och vi som ibland är cendré till aspekten och aldrig bekymras av härkomsten vår har massor med mörka personer i släkten. JENS NIELSEN

6 Kaplans punkt. Julloge Snö! Finns det något som mera minner om jul och ger julkänsla än snö snö i mängd? Mina tankar går till de första krigsvintrarna, som var extremt kalla och snörika. Min bror och jag, födda i Göteborg, hade efter krigsutbrottet evakuerats därifrån till Starrkärr några mil norrut i Götaälvdalen. En gammaldags jul upplevde vi där på en släktgård och bl a fick vi, insvepta i stora pälsar njuta av traditionell slädfärd till julottan. - Flytten från Göteborg fortsatte efter kort tid till Borås, där vi kom att bo kvar under hela vår skolgång. Våra föräldrar fann sig nog aldrig tillrätta i denna textilens tämligen trista tempelort, som under och efter kriget blev en näst intill finsk filialprovins. Det fanns säkert flera anledningar till att vi under lång tid framöver mycket ofta återvände till Göteborg för kortare och längre besök. Nu är det inte långt till jul. Det är kylig snövinter i början av 40-talet. För att börja smaka på lite julstämning men också för att förverkliga julklappsönskningar reser familjen från Borås till sta n. Med tåg förstås. Väl framme är en hamnpromenad som alltid ett måste. Den nya bron över älven trafikeras av en och annan gengasdriven bil, men främst av gnisslande spårvagnar. Ibland får de stanna, då klaffen mitt på bron fälls upp för att låta något fartyg passera till eller från någon hamn i Vänern. Färjorna pilar fram och åter mellan hamnen och varven på Hisingssidan. Det är höga ljud, liv och rörelse i ham- nen. Vid kaj ligger flera lastfartyg, bl a en och annan lejdbåt med sina tydligt påmålade svenska färger på sidorna. Men vid Betongskjulet vid Stigbergskajen, vid Amerikakajen är det tomt. Vi får veta att det under kriget inte förekommer någon passagerartrafik till New York och att Svenska Amerikalinjens stolthet Gripsholm nu tjänstgör som internationellt Röda Korsfartyg. Men den livfulla ruljangsen i Fiskhamnen strax bredvid fortgår som vanligt. Och en intensiv julgranskommers hålls också igång. Ivriga småpojkar hjälper många av granköparna med hembärning mot en 25-öring som tack för hjälpen. Huttrande hemgående husfolk hukar i snålblåsten. Hamnen är ännu isfri, men sjöröken stiger. Och vi måste vidare, åter in till sta n och mot alla affärerna längs Östra Hamngatan. Storögda tar vi barn del av den spännande och löftesrika julskyltningen. Det värker i kroppen av längtan efter i vart fall någon av alla de julklappar som butikerna visar upp. Vi gläds åt de rörliga tomtarna och alla djuren i fönstren hos Ferdinand Lundqvist. Och där, snett emot på andra sidan gatan har SKF åter byggt en fantastisk skyltning med studsande stålkulor och tekniskt sinnrika konstruktioner som får kulor att bete sig på det mest egendomliga sätt. Så beger vi oss mot Västra Hamngatan. Och nu möter vi den största hänförelsen. På Kungsgatan snett emot Domkyrkan går vi in på Gillblads, som lockar inte bara med en fantastisk skyltning utan också med en levande tomte! Det härligaste med besöket blir, när tomten delar ut en bok till vart och ett av alla de barn som efter tyst väntan blygt går fram och hälsar på honom. Vilken lycka att som nyss läskunnig få denna oväntade bokpresent. Den julstämning som spreds genom bokens berättelse lever ännu i minnet. Boken? Jo, det var en illustrerad utgåva i kvartoformat av Viktor Rydbergs berättelse Lille Viggs äventyr på julaftonen. -- När jag inför årets julloge förberedde mig för att hålla en julbetraktelse, kom jag att tänka på lille Vigg och trodde att det kanske skulle passa bra just här, om jag läste den gamla berättelsen. Men, som ni vet, våra kära 1800-talsförfattare var inte särskilt kortfattade i sitt skrivande, kanske särskilt inte när de riktade sig till barn. Jag avstår därför från att nu återge denna berättelse om vikten av människors godhet och förnöjsamhet. I stället får mina nyss förmedlade, spridda minnesbilder av vad jag i barndomen fått uppleva av längtan, förväntan, spänning och glädje inför julen utgöra dagens julbetraktelse. Även om vi barn i juletid nog mera greps av julens härliga utanverk, så upplevde vi ändå julens budskap mycket starkt. Och i familjens hägn erbjöds vi den stillhet och tid för eftertanke som julen ändå bör stämma till. Med detta sagt vill jag av hjärtat till er alla rikta en uppriktig och varm önskan om en god, avkopplande och hugnesam julhelg. Jan B