LÄRARFORTBILDNINGEN Göteborgs Universitet 10 november 2010

Transkript

1 LÄRARFORTBILDNINGEN Göteborgs Universitet 10 november 2010

2 Projektgruppen Mikaela Zelmerlööw, projektledare Anna-Mia Bergkvist Connie Sauerland Zillén Daniel Lundström Ebba Wallin Björn Berglund, statsbidragsenheten Magnus Saltveit, statsbidragsenheten Kontakt:

3 Utgångsläget Sverige under medel i matte Medelmåttiga i naturvetenskap Bättre i läsning Men kunskaperna sjunker Nästan alla börjar i gymnasiet men alltför få går ut Social bakgrund betyder relativt mycket för studieframgång och tenderar att betyda än mer (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)

4 McKinsey Vad är det som gör att vissa länder är framgångsrika? Varför lyckas vissa reformer? Varför misslyckas de flesta reformerna? Studien bygger bl a på en analys av de 10 bästa skolsystemen enligt PISA och på en granskning av några länder som förbättras kraftigt. Totalt 25 skolsystem. (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)

5 I framgångsrika skolsystem: Svårt att komma in på lärarutbildning Bra lärarutbildning, bra introduktion, bra fortbildning Rätt insatser för varje elev (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)

6 Regeringens åtgärder inom tre områden 1. Lärare och skolledare - högre kompetens 2. Inspektion, utvärdering, betyg, skriftliga omdömen, nationella prov 3. Tydligare styrdokument (kursplaner, skollag ) (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)

7 Högre lärarkompetens Ny lärarutbildning Fortbildning genom lärarlyftet (längre kurser ) VAL Högre krav på att lärare har rätt utbildning (idag sker 50% av undervisningen av obehöriga ) Karriärvägar för lärare, forskarskola (lektorer..) Introduktion Legitimation Speciallärare (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)

8 Många lärare saknar erforderlig ämneskompetens Andel utan lärarexamen för skolform/årskurs och utan utbildning i ämnet: Grundskolan åk 1-5: 40 % Grundskolan åk 6-9: 58% Gymnasieskolan: 68% Källa: Statskontoret, 2007:8 (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)

9 Kunskaper i ämnet för rätt nivå Endast den som har utbildning i ämnet för berörd årskurs får undervisa (inte i huvudsak!) Om sådan lärare saknas får annan lärare användas under högst 6 månader eller beslut av rektor Om lärare utan rätt utbildning ska användas längre än 6 månader ska beslut om detta fattas av styrelsen för utbildning Nya regler gäller för befintliga lärare från 2015 (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)

10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal (Budget prop 2010/11:1) Förskolelyftet Rektorslyftet Lärarlyftet II Övriga satsningar bl a: Reformimplementering Entreprenörskap Åtgärdsprogram mot mobbning Läsa, skriva, räkna (basfärdigheter) Ma, Naturvetenskap, Teknik Lärlingsutbildning

11 Lärarfortbildningen Lärarlyftet II Snävare målgrupp Minskad budget Anpassas till Lärarlegitimationen

12 Lärarlyftet II Effekten av de skärpta behörighetskraven för lärarna i den nya skollagen kan bli successiv och långdragen. Lärarlyftet II syftar till att alla elever ska få sin undervisning av behöriga lärare, dvs. lärare som har såväl goda ämneskunskaper som god ämnesdidaktisk kompetens för den nivå och i det ämne läraren undervisar. (Prop 2010/11:1 s 161)

13 Lärarlyftet II kriterier att delta Lärare med lärarexamen som är anställda utan tidsbegränsning För att vara berättigad att delta i Lärarlyftet II ska läraren undervisa i ämnet eller enligt planen i framtiden undervisa i ämnet utan att ännu ha rätt utbildning för detta (Prop 2010/11:1 s 161)

14 Lärarlegitimationen Prop. Legitimation för lärare och förskollärare 2010/11:20 Förordning om Behörighet Utformning? Skolverket kommer att få uppdraget Vidareutbildning

15 Vad kan man göra lokalt? Inventera hur många lärare som inte har examen (oklart hur många det är!) Inventera kompetensen hos lärarna och hur många som saknar utbildning för den undervisning de bedriver Kompetensutvecklingsplan Använd lärarlyftet (medel finns avsatta t o m 2011) (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)

16 Vad har lärarna studerat genom Lärarfortbildningssatsningen?

17 Ämnesindelning lärarfortbildning Reguljära kurser: 9857 st (44,6 %) Köpta kurser: 9293 st (42 %) Uppgift saknas: 2958 st (13,4 %) Totalt: st 17

18 Ämnesindelningar Språk inkl engelska - alla språkkurser exkl svenska Estetiska ämnen - bild, musik och andra estetiska ämnen. NO - naturvetenskap/naturkunskap, kemi, fysik, biologi SO - samhällskunskap/statsvetenskap, religion, historia, geografi osv. 18 Exempel på övriga ämnen: drama, ekonomi, filosofi, genus, hållbar utveckling, litteraturvetenskap, ledarskap/skolutveckling, psykologi, ämnesövergripande ämnen

19 19 Reguljära och köpta kurser ht 2007-vt 2010

20 20 Köpta kurser vt ht 2010

21 21 Reguljära kurser ht vt 2010

22 22 Reguljära kurser 2007

23 23 Reguljära kurser 2008

24 24 Reguljära kurser 2009

25 25 Reguljära kurser vt 2010

26 Statsbidragsutnyttjande 2009

27 Statsbidragsutnyttjande kommuner utnyttjade 0 % (Aneby, Arvidsjaur, Berg, Burlöv, Dorotea, Finspång, Gagnef, Hylte, Härjedalen, Karlsborg, Klippan, Laxå, Lessebo, Ljusnarsberg, Orsa, Perstorp, Sorsele, Storfors, Strömstad, Torsås, Valdemarsvik, Åre, Åtvidaberg, Överkalix) 7 kommuner utnyttjade mellan 1-10 % 18 kommuner utnyttjade mellan % 63 kommuner utnyttjade mellan % 69 kommuner utnyttjade mellan % 49 kommuner utnyttjade mellan % 42 kommuner utnyttjade mellan % 18 kommuner utnyttjade mellan % (Danderyd, Heby, Hofors, Håbo, Ljusdal, Mellerud, Mullsjö, Mölndal, Nora, Ovanåker, Ragunda, Tranås, Trosa, Täby, Upplands-Bro, Varberg, Vellinge, Värnamo)

28 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Statsbidragsutnyttjande vt 2010 Utnyttjandegrad våren % 28% 30% 30% 31% 32% 32% 33% 33% 35% 35% 27% 13% 16% 18% 9% 8% 22% 24% 25% 26% 44% Fristående m fl Jämtland Norrbotten Gotland Skånelän Västerbotten Västmanland Kronoberg Södermanland Dalarnas_län Gävleborg Blekinge Kalmar_län Värmland Östergötland Västra_Götalands_län Örebro_län Västernorrland Stockholms_län Jönköpings_län Halland Uppsala_län Kommuner i:

29 Deltagande i lärarfortbildning hösten våren 2010 Antal lärare Andel i köpt utbildning Antal hp per lärare Hösten ,0 15,9 Våren ,1 16,6 Hösten ,1 16,6 Våren ,5 15,5 Hösten ,0 16,0 Våren u.s. 15, ,8 26,1

30 Deltagande tidigare- o senarelärare perioden hösten 2007 våren 2010 Antal Andel kvinnor % Andel i köpt utbildning % Antal hp per lärare ,6 Tidigarelärare Senarelärare ,2

31 Deltagandet inom olika personalkategorier, hösten våren 2010 Personalkategori Antal lärare Andel i köpt utbildning % Antal hp per lärare Grundskollär Lärare allm ämn Speciallär./-ped Mellanstadielär Lågstadielärare Lär. Prakt/estet Förskollärare Fritidspedagoger Lär. i yrkesämnen Övriga

32 Deltagande inom olika skolformer, hösten 2007 våren 2010 Skolform Antal lärare Andel i köpt utbildning % Antal hp per lärare Grundskola Gymnasieskola Särskola Förskoleklass Fritidshem Komvux Svenska f inv Specialskola Särvux Övriga

33 Sökande VT08-HT10 Köpta kurser Kursplatser Antal sökande Sökande/plats VT ,45 HT ,68 VT ,46 HT ,84 VT ,64 HT ,12

34 Utvärderingar översikt Utvärdering av Lärarfortbildningssatsningen ht 2007 vt 2008 ht2008 vt 2009 ht 2009 vt 2010 ht 2010 vt 2011 ht 2011 Statskontorets utvärdering Lärosätenas kursutvärderingar (köpta kurser) Webbenkäter lärare (köpta kurser) Dialogseminarier skolhuvudmän Djupintervjuer skolhuvudmän

35 Statskontorets utvärdering Ett lyft för den som vill Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare

36 Statskontorets utvärdering Uppdraget Utvärdera hur satsningen stärkt lärarkompetensen Utvärdera hur deltagande lärare bedömer fortbildningens innehåll och kvalitet Redovisa lärares och skolhuvudmäns uppfattning om fortbildningens relevans Utvärdera Skolverkets hantering av satsningen Utvärdera det riktade statsbidraget som styrmedel Kommentera och föreslå hur en långsiktig utvärderingsmodell kan utformas för att bedöma satsningens effekt på skolans resultat (delrapport)

37 Statskontorets utvärdering Deltagarna är positiva De flesta av deltagarna anser att kursen bidragit till utvecklade ämneskunskaper Flertalet menar också att kursen stimulerat till en förändrad undervisning Omkring hälften av deltagarna säger sig ha blivit tryggare i sin yrkesroll till följd av fortbildningen Två tredjedelar tror att deras nya kunskaper kommer att bidra till ökad måluppfyllelse

38 Statskontorets utvärdering Både ris och ros åt Skolverket Köp av kurser Svårt matcha utbud och efterfrågan Kurserna har kompletterat det reguljära utbudet Positiva bieffekter på lärosätena Köpta kurser annat innehåll men samma kvalitet som reguljära Fler platser än sökande höga kostnader per plats Inställda kurser Flera åtgärder har förbättrat situationen Problem med olika terminstider kvarstår Statsbidraget - huvudmännen

39 Statskontorets utvärdering Möjliga justeringar av satsningen Justering av ramberäkning för att underlätta för de minsta skolhuvudmännen Flexibel användning av ramar för ett mer ändamålsenligt utnyttjande Riktade insatser för att nå även de fristående skolorna

40 Lärosätenas kursutvärderingar vad fungerar? Generellt är deltagarna på Skolverkets köpta kurser inom Lärarfortbildningen mer än nöjda, både vad gäller innehåll och hur lärosätena organiserat kurserna. Kurser som återkommer termin efter termin utvecklas generellt i mer positiv riktning. Det har varit positivt för lärarna att undervisningen har legat på samma veckodag, det har underlättat för planeringen av tjänstledighet. Positivt att de läser tillsammans med andra lärare och därigenom får extra möjligheter att reflektera över sitt arbete och att utbyta erfarenheter. Deltagarna är också positivt inställda till att kurserna ger högskolepoäng. Positivt för lärarna om undervisningen ligger på samma veckodag, vilket underlättar för planeringen av tjänstledighet.

41 Lärosätenas kursutvärderingar vad efterfrågas? Lärarstudenterna efterlyser generellt mer feedback på sina inlämnade uppgifter och vill ha fler praktiska tips på hur man kan undervisa. Mer didaktik Mer lärarstöd De lärare som läst på halvtid uppger att de p.g.a. det höga tempot fått lägga ner mer än 50 % av sin arbetstid på studierna.

42 Lärosätenas kursutvärderingar några ord om Lärarfortbildningen "Måste säga att det här var det bästa jag fått på tjugo år som lärare. Att äntligen, äntligen få göra en djupdykning. Både praktiskt och tankemässigt. Ha tid för reflektion, diskussion och så hämta in nytt igen Jag kom till kursen för att få tips och idéer om hur jag ska förbättra min undervisning men nu när jag ser tillbaka på året som gått märker jag att jag förändrat mitt sätt att undervisa och att elever som jag tidigare trott att inte haft möjlighet att lära sig läsa nu har tagit ett jättekliv i sin läsutveckling kul! Det är uppenbart (efter min andra lyftskurs) att yrkesverksamma lärare som vet vad läraryrket innebär och är intresserade av sitt kall, får ut mycket av en sådan här satsning.

43 Webbenkäter lärare ht 2008-vt svarande lärare av 3906 antagna till köpta kurser Stor åldersspridning: år Medelålder 46 år Stor spridning av antalet år i läraryrket: 0-42 år Medeltalet arbetade år: 17 år Antal Antal år lärare i olika åldrar arbetat som lärare Ålder Arbetat 0-9 år som lärare Arbetat år som lärare Arbetat år som lärare Arbetat 30- år som lärare

44 Webbenkäter lärare ht 2008-vt 2009 Andelen lärare med olika typer av pedagogisk högskoleexamen Förskollärare 16 % Fritidspedagog 6 % Lågstadielärare 12 % Mellanstadielärare 12 % Grundskollärare 43 % Speciallärare/specialpedagog 9 % Lärare i allmänna ämnen 8 % Lektor 0 % Lärare i prakt./estetiska ämnen 8 % Lärare i yrkesämnen 3 % Lärare i modersmål (hemspråk) 0 % Annan 5 % Andel lärare efter de verksamhetsform de undervisar i Förskoleklass 10 % Grundskola 76 % Specialskola 2 % Särskola 7 % Gymnasieskola 11 % Komvux 3 % Särvux 0 % Svenska för invandrare 4 %

45 Webbenkäter lärare ht 2008-vt 2009 Andel av deltagande lärare som uppgett att de förändrat eller kommer att förändra vad de lär ut om sitt ämne eller sitt sätt att lära ut 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har förändrat/kommer att förändra Kommer inte att förändra Vet ej om de kommer att förändra Har förändrat vad de lär ut om sitt ämne Har förändrat sitt sätt att lära ut Har förändrat sitt arbetssätt: 87 % Ökade ämneskunskaper: Ca 75 % Ökad ämnesdidaktisk kompetens: Drygt 60 %

46 Webbenkäter lärare ht 2008-vt 2009 Andel av deltagande lärare som uppgett att kursen innehåller undervisning om vissa moment eller de fått ökad kompetens om dessa Genus betydelse för attityder och resultat Att använda IKT i undervisningen Att möta elever med behov av särskilt stöd 38% 47% 44% 50% 68% 72% Att möta elever med olika kulturell bakgrund 55% 63% Att variera arbetssätt och arbetsformer i undervisningen 89% 91% Bedömning och betygssättning Innehåller momentet 50% 56% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Fått ökad kompetens om momentet

47 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Webbenkäter lärare ht 2008-vt 2009 I vilken utsträckning är du nöjd med följande? Ange på skalan 1-5 där 1 motsvarar "inte alls nöjd" och 5 motsvarar "mycket nöjd" 28% 39% 39% 36% 43% 40% 32% 38% 3% 15% 24% 20% 20% 1% 7% 7% 5% 2% 2% 2% Kursens innehåll Fördelningen mellan ämnesteori, ämnesdidaktik o generella kompetenser Fördelningen mellan campus- och distansundervisning Undervisande lärare

48 Webbenkäter lärare ht 2008-vt 2009 reflektioner Svagheter Satsa mer på den generella kompetensen kring bedömning och betygsättning Även flera av de andra generella kompetenserna har inte fått den plats i kursinnehållet som eftersträvades Fortfarande strandar många lärares möjlighet till lärarfortbildning på grund av att det är svårt att praktiskt lösa deras arbetssituation Styrkor Kurserna förändrar och påverkar lärarnas framtida undervisning och val av arbetssätt Fördjupade både ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper Glädje och motivation till att studera/studera mer Motivationen för läraryrket ökar och stärks Vikten av att möta andra lärare -skapa kontakter

49 Dialoger/ djupintervjuer skolhuvudmän Syfte Öka deltagandet Större kunskap om hinder och möjligheter Seminarier 60 kommuner 26 enskilda intervjuer Fristående skolor

50 Dialoger/ djupintervjuer skolhuvudmän Resultat Ekonomi Styrning och administration Politiska nivån Andra prioriteringar Borta från eleverna