SÖDERTÄLJE TINGSRÄTT DOM B DEL II

Transkript

1 DEL II

2 TINGSRÄTTENS BEDÖMNING Den rättsliga regleringen Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti Delar av den brottslighet som åklagaren gör gällande i aktuellt mål har begåtts före denna tidpunkt. Dessa gärningar ska därför prövas med utgångspunkt i reglerna om bedrägeri som återfinns i 9 kap. 1 brottsbalken. Där stadgas att den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är döms för bedrägeri till fängelse i högst två år. Av 3 följer att om brott som avses i 1 är grovt döms för grovt bedrägeri till fängelse, lägst 6 månader och högst sex år och att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om gärningsmannen missbrukat allmänt förtroende eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Bidragsbrottslagen gäller bland annat ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan. I 2 stadgas att den som lämnar oriktig uppgift eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att lämna enligt lag eller förordning och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp döms för bidragsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Av 3 följer att om brott som avses i 2 är grovt döms för grovt bidragsbrott till fängelse, lägst 6 månader och högst fyra år och att vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet rört betydande belopp, om den som begått brottet använt falska handlingar eller om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning. De fall som i första hand är avsedda att träffas av bestämmelserna är när förmånstagaren själv lämnar en oriktig uppgift eller åsidosätter en anmälningsskyldighet. Enligt lagens förarbeten omfattar emellertid bestämmelsen även sådana fall där en person, exempelvis en

3 364 arbetsgivare, medvetet lämnar en oriktig uppgift, som leder till fara för en felaktig utbetalning till någon annan (prop. 2006/07:80 s 96). Med en oriktig uppgift avses inte endast en osann uppgift utan även en ofullständig uppgift i form av ett partiellt förtigande av sanningen. Bidragsbrottet är ett så kallat farebrott vilket innebär att det ska finnas en konkret fara för exempelvis en felaktig utbetalning. För straffansvar är det tillräckligt att en oriktig uppgift sannolikt inte skulle upptäckas vid den normala rutinkontroll som myndigheten utför (prop. s 77 ff). I förarbetena till bidragsbrottslagen (prop. 2006/07:80 sid. 80) uttalas vidare att bidragsbrottsbestämmelserna genom grundsatsen om lex specialis ska ha företräde framför bedrägeribestämmelsen. Mot bakgrund av vad som ovan redovisats anser tingsrätten därför att de gärningar som begåtts efter bidragsbrottslagens ikraftträdande i första hand ska prövas utifrån bidragsbrottslagens bestämmelser. Är det tillfyllest att assistans utförts? Några av de tilltalade i målet har som grunder för sina förnekanden av de av åklagarna påstådda gärningarna gjort gällande att de inte gjort sig skyldiga till brott eftersom alla timmar av den assistans som beviljats av Försäkringskassan blivit utförda. De har härvid uppgivit att den assistans som sålunda har utförts inte alltid utförts av den person eller under de tider som anges i de tidrapporter som ingivits till Försäkringskassan. Detta är dock enligt deras mening inte grund för att anse att det varit fråga om ett bidragsbrott eftersom det viktiga i sammanhanget har varit att all assistans som beviljats av Försäkringskassan också har blivit utförd. På grund av de principiella invändningar som rests mot åklagarens talan i målet väljer tingsrätten att inledningsvis belysa hur rätten ser på denna fråga. I ovan nämnda proposition uttalas som allmänna förutsättningar för införandet av bidragsbrottslagen bl.a. följande. Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen har en omedelbar statsfinansiell betydelse. I förlängningen finns risk att nuvarande ersättningsnivåer i välfärdssystemen inte längre kan upprätthållas, vilket riskerar att

4 365 främst drabba dem som är mest beroende av ett väl fungerade skyddsnät. Att förhindra brott mot välfärdssystemen är också viktigt för att förhindra risken för att regelefterlevnaden försvagas och för att långsiktigt kunna bevara tilltron till välfärdssystemen. Inom välfärdssystemen hanteras mycket stora mängder ärenden med ett samtidigt krav på snabbhet och effektivitet. Uppgifter från förmånstagare är regelmässigt helt avgörande för beslut om utbetalningar. Systemets funktion bygger i stor utsträckning på att förmånstagare anmäler till utbetalande myndigheter om de förhållanden som legat till grund för rätten till en förmån har ändrats (prop s 35 ff). Som tidigare nämnts har Försäkringskassan enligt förordning givits rätt att meddela föreskrifter om beräkning av assistansersättning och de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna om assistansersättning och av förordningen. Sådana föreskrifter har Försäkringskassan också meddelat. I 13 av föreskrifterna anges på ett tämligen detaljerat sätt vad den som beviljats assistansersättning har att redovisa. Likaså anges bl.a. att uppgifter ska lämnas för varje personlig assistent som anlitats under månaden och att assistenten ska bestyrka de uppgifter som lämnats på blanketten (tidredovisningen). Redovisningen ska ske på blankett enligt ett visst fastställt formulär. I målet är utom annat frågan dels om det är visat att assistans har utförts åt de aktuella brukarna med det antal timmar som varje brukare blivit beviljad av Försäkringskassan, dels om den assistans som utförts kan anses vara utförd på ett sådant sätt att denna kan anses vara en godkänd assistans, dels ock vilken betydelse det har för frågan om rätt till utbetalning av assistansersättning att assistansen i vissa fall inte utförts av den assistent som finns antecknad på den tidsredovisning som assistenten lämnar in eller på det tider som angivits. Frågan är alltså om det objektivt sett kan vara fråga om bidragsbrott om det inte är visat annat än att respektive brukare erhållit assistans med det antal timmar som brukaren blivit beviljad genom beslut från Försäkringskassan men att assistansen inte utförts av de

5 366 assistenter som angetts i de ingivna tidredovisningarna eller att rätt antal timmar ej angivits eller att assistansen utförts på andra tider än de som angivits. Som tidigare angetts har införandet av bidragsbrottslagen haft till syfte att skapa regelverk som ska bidra till att bl.a. reglerna om ersättningar inom välfärdssystemen används på ett sätt som står i överensstämmelse med intentionerna bakom tillskapandet av reglerna. För detta ändamål är det naturligtvis nödvändigt att betrakta hela komplexet av lag, förordning och föreskrifter som en enhet när det gäller att ta ställning till frågan om assistans utförts på ett sätt som står i överensstämmelse med det regelverk som är avsett att reglera denna fråga. Enligt tingsrättens mening måste en utgångspunkt vara, för att det ska vara fråga om en assistans som berättigar till att erhålla ersättning enligt de ovan beskriva reglerna, att den utförda assistansen också utförts i enlighet med det gällande regelverk som styr verksamheten. Även i de fall där annat inte kan anses visat än att det hos en brukare utförts assistansarbete men det av utredningen också framgår att assistansen inte utförts eller inte redovisats enligt gällande regelverk finner tingsrätten att det inte kan anses ha varit fråga om en assistans som berättigar till ersättning enligt det uppställda regelverket. En motsatt ståndpunkt skulle enligt tingsrättens mening innebära att det skulle bli fritt att på alla upptänkliga sätt söka hitta lösningar för att kringgå regelverket. Detta skulle också helt omöjliggöra att upprätthålla en kontroll av regelverkets efterlevnad, något som är helt nödvändig inte minst till skydd för den som har behov av och rätt till assistans. Verkan av att Försäkringskassan i vissa fall har accepterat bristfälliga underlag för utbetalning Som några av de tilltalade påpekat har utredningen visat att det förekommit att Försäkringskassan utbetalat assistansersättningar trots att det funnits mindre brister bl.a. i de ingivna tidrapporterna. Som tingsrätten ovan konstaterat hanterar Försäkringskassan varje år stora mängder ansökningar och beslut som rör

6 367 assistansersättningar. Ett fungerande system förutsätter därför att uppgiftslämnaren lämnar korrekta uppgifter och att man anmäler ändrade förhållanden. Att det under dessa förhållanden i enstaka fall av förbiseende passerat tidrapporter som inte uppfyllt kraven i alla delar ger inte anledning att ändra det ställningstagande som tingsrätten kommit fram till ovan. Vad tingsrätten funnit klarlagt angående upplägg i aktuellt mål Genom den samlade utredningen står det klart att Elma haft upplägg rörande de i målet aktuella brukarna som inneburit att de betalat ut lön och redovisat sociala avgifter till ett antal personer vilkas namn angivits på de aktuella brukarnas tidrapporter utan att dessa utfört något arbete. Hela eller delar av den lön som betalats ut till dessa personer har sedan återbetalats till företrädare för Elma. Den av Försäkringskassan beviljade assistansen har i vissa fall utförts av personer som erhållit svart lön, i andra fall har anhöriga täckt upp brukarens behov och i vissa fall har den aktuella brukaren inte fått all den assistans denne varit berättigad till. Det aktuella upplägget synes ha använts för att omvandla den assistansersättning som Försäkringskassan betalat ut till kontanter och upplägget i sig är sådant att både Elma, de personer som felaktigt uppgivits arbeta för bolaget samt anhöriga till de aktuella brukarna kan ha haft vinning av det. I de fall brukarens assistansbehov har täckts upp av anhöriga synes den felaktiga tidredovisningen förutom det ekonomiska överskott det gett uppenbarligen också haft till syfte att kringgå arbetstidslagstiftningen. Tingsrätten finner, mot bakgrund av det anförda att de upplägg som Elma haft angående delar av sin assistansverksamhet objektivt sett utgör ett bidragsbrott då en person i tidrapporter anges ha utfört assistansarbete som denne inte utfört eller att denne utfört assistans på andra tider än som angivits oavsett om någon annan faktiskt har utfört den redovisade assistansen eller inte. Tingsrätten anser vidare att det ovan beskriva agerandet också uppfyller rekvisiten för bedrägeri då Försäkringskassan genom vilseledande förmåtts utbetala felaktiga ersättningar. Till

7 368 skillnad från bidragsbrottet fullbordas dock bedrägeribrottet inte förrän vinning respektive skada uppkommer i och med Försäkringskassans utbetalning av ersättning. Av praxis framgår att varje utbetalning är att bedöma som ett enskilt brott (se NJA 2007 s. 973 och Högsta domstolens dom den 13 december 2012 i mål B ). Vad tingsrätten funnit utrett beträffande assistansen för några av de aktuella brukarna Utredningen rörande fyra av brukarna, Mikhail Boghos, Zavin Boghos, Sourin Boghos och Aram Melkemichel, visar enligt tingsrättens mening att de lidit men under den tid Elma skött assistansen för dem. Av de uppgifter Ann Eriksson, Annette Jonsson, Elisabeth Ströby och Karl Ny lämnat har bl.a. framgått att Mikhail Boghos, Zavin Boghos och Sourin Boghos varit i dåligt skick vid tiden för tillslaget. Mikhail Boghos var undernärd och felmedicinerad, Zavin Boghos var felmedicinerad och tvungen att bli inlagd på sjukhus med en kraftig infektion. Sourin Boghos mådde allmänt dåligt. Det har också framkommit att det i princip inte påträffats några dokument kring dessa brukares assistans och behov i deras lägenheter, vilket måste ses som mycket anmärkningsvärt med hänsyn till den sjukdomsbild som de haft. Av de uppgifter Annika Sommardag, Annelie Rijkens och Sonja Aurell lämnat samt av de uppgifter som nedtecknats i de promemorior som polisen har upprättat efter att de besökt familjen Melkemichel vid två olika tillfällen i november 2008 respektive januari 2010 framgår vidare att Aram Melkemichel under en längre period var i mycket dåligt skick och att den miljö där han vistats var sanitärt ytterst otillfredställande. Av de kameraövervakningar som skett vid Zavin Boghos lägenhet, mellan den 16 juli 2012 och den 2 november 2012, och vid Sourin Boghos lägenhet, mellan den 30 augusti 2012 och den 5 november 2012 har framkommit att Zavin Boghos lämnats ensam i lägenheten vid sex tillfällen trots att han varit beviljad aktiv assistans dygnet runt och att Sourin Boghos lämnats ensam vid sex tillfällen trots att han haft aktiv assistans och delvis dubbel assistans dagligen. Av den kameraövervakning

8 369 som skett vid Mikhail Boghos lägenhet, mellan den 26 september 2012 och den 6 november 2012, framgår att Mikhail Boghos lämnats ensam i lägenheten vid 49 tillfällen och att det generellt under dagarna endast visats en person hos Mikhail Boghos, vilket också var fallet vid den husrannsakan som genomfördes den 6 november 2012, trots att han har varit beviljad aktiv assistans dygnet runt samt dubbel assistans mellan Av kameraövervakningarna framgår vidare att Mikhail Boghos och Sourin Boghos inte har lämnat lägenheterna vid något tillfälle under övervakningstiden samt att Zavin Boghos endast lämnat lägenheten vid fem tillfällen trots att det till Försäkringskassan angetts att deras assistenter dagligen tagit ut dem på aktiviteter. Den aktuella kameraövervakningen rörande Sourin Boghos avser delvis tid efter den åtalade perioden och den aktuella kameraövervakningen rörande Mikhail Boghos avser mestadels tid efter den åtalade perioden men enligt tingsättens bedömning ger de ändå en bild av hur Elma hanterat deras assistansbehov. Vilket uppsåt krävs för aktuella brott? När det - som i det aktuella målet - är flera inblandade i en brottslig verksamhet har varje medverkande inte alltid vetskap om hur brottet mera i detalj går till och detta krävs inte heller för att uppsåtskravet ska vara uppfyllt. I vilken utsträckning täckning måste föreligga kan inte anges generellt, utan får bli beroende av vilken gärning som är aktuell. Ett grundläggande krav är dock att det vid uppsåtliga brott fordras att brottsrekvisiten enligt det tillämpliga straffbudet är täckta av uppsåt. När det gäller bidragsbrott av det i målet aktuella slaget måste uppsåtet således täcka att det ska lämnas oriktiga uppgifter till Försäkringskassan varigenom fara uppkommer för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp. För bedrägeri gäller härutöver även att det ska vara fråga om ett vilseledande. Det torde emellertid inte krävas att uppsåtet omfattar exakt vilket belopp som felaktigt utbetalas, vilka övriga personer som är delaktiga i brottsligheten eller alla närmare detaljer kring brottets utförande.

9 370 Vad tingsrätten funnit i fråga om åklagarens påstående om gemensam brottsplan När det gäller åklagarens påstående om en gemensam brottsplan konstaterar tingsrätten, vilket med tydligt kommer att framgå av det följande, att det inte är visat att samtliga tilltalade är helt införstådda i alla övriga medtilltalades brottslighet. Emellertid framgår det tydligt att i stort sett samtliga tilltalade var för sig medverkat i det brottsliga handlandet på likartat sätt vilket visar på att det funnits en brottsplan för samtliga tilltalade. Det kan också konstateras att samtliga tilltalade på olika sätt har vunnit fördelar av sin medverkan i brottsupplägget. Fråga om brottet osant intygande Åklagaren har i målet yrkat ansvar för bl.a. grovt bedrägeri och/eller grovt bidragsbrott medelst osant intygande, grovt brott. Straffskalan för osant intygande, grovt brott uppgår till fängelse i högst 2 år. För brottet osant intygande, grovt brott gäller därför en preskriptionstid om 5 år. Delar av de åtalade gärningarna har ägt rum mer än 5 år innan några av de tilltalade häktats eller erhållit del av åtalet. I detta fall är fråga om en gärning som innefattar flera brott, så kallad idealkonkurrens. Om en handling innefattar flera brott ska, enligt 35 kap. 1 2 stycket brottsbalken, vid bedömningen av om preskription inträtt för något av brotten, den preskriptionstid som är föreskriven för det svåraste av brotten därför gälla för samtliga brott. Detta innebär att det är preskriptionstiden för det grova bedrägeriet eller det grova bidragsbrottet som avgör om handlandet medelst grovt osant intygande eller medelst grovt brukande av osann urkund är preskriberat (se kommentaren till brottsbalken 35 kap. 1 2 stycket). Då de tilltalade, i de delar de ansökt om ersättningar enligt socialförsäkringsbalken, använt sig av osanna urkunder för att styrka de förhållanden som angivits i ansökningarna, anser tingsrätten att dessa åtgärder är att anse som ett brukande av osann urkund och inte ett osant intygande.

10 371 Vad tingsrätten funnit angående de enskilda tilltalades berättelser Innan tingsrätten går över och prövar de enskilda åtalspunkterna ska konstateras att det varit förenat med stora svårigheter för tingsrätten att kunna redovisa Affan Assalis och ett antal av de övriga tilltalades inställningar till de olika åtalspunkterna. Detta beror på att de flerfaldiga gånger lämnat olika uppgifter om skilda händelseförlopp, dels vid förhör under förundersökningen, dels under huvudförhandlingen när de själva hörts. För Affan Assalis del gäller härtill att när han hörts som medtilltalad mot andra medtilltalades uppgifter har ytterligare ändringar gjorts. Detta har naturligtvis varit ägnat att sätta i fråga tilltron till många av de tilltalades uppgifter i målet i vid bemärkelse eftersom de lämnade uppgifterna i många fall på så sätt inte blivit förenliga. Tingsrätten går härefter vidare och prövar de enskilda åtalspunkterna.

11 Åtalspunkten 3 (Alberto Yürekci) Genom utredningen är klarlagt att det under den period som åtalet avser, genom Elmas försorg, har sänts in tidrapporter i Alberto Yürekcis namn där det redovisats att han utfört assistansarbete för brukarna Faiz Azzo, Mikhail Boghos, Hanan Hanna och Love Rickberg med sammanlagt timmar. Detta har lett till att Försäkringskassan betalat ut assistansersättning till Elma med kr. Alberto Yürekci har vidgått att han inte utfört den aktuella assistansen. Så som tingsrätten tidigare konstaterat innebär detta att bidragsbrott objektivt sett har begåtts då felaktiga uppgifter redovisats till Försäkringskassan och legat till grund för att ersättning utbetalats. Tingsrätten har därefter att pröva vad Alberto Yürekci haft för delaktighet och insikt i det aktuella upplägget. Det är klarlagt att det har upprättats ett anställningsavtal mellan Elma och Alberto Yürekci där det angivits att Alberto Yürekci anställts som personlig assistent från och med den 1 augusti Det är också klarlagt att Alberto Yürekci månatligen fått ersättning från bolaget insatt på sitt konto samt att han fått lönespecifikationer hemskickade till sig. Alberto Yürekci har vid tingsrätten uppgivit att de pengar som månatligen utbetalats till honom från Elma avser ett lån han fått från bolaget och att han uppfattat lönespecifikationerna som uppgifter om hans skuld samt att han inte sett anställningsavtalet eller varit medveten om att han varit anställd hos Elma. De uppgifter Alberto Yürekci lämnat under förhandlingen stämmer inte överens med de uppgifter Malin Yürekci lämnat eller med de uppgifter som Affan Assali lämnat under huvudförhandlingen och i förhör under förundersökningen vilka istället talar för att Alberto Yürekci haft ett upplägg med Elma innebärande att han fått lön för att stå som anställd i bolaget samt att han har återbetalat lönen kontant varje månad. Hans uppgift framstår vidare som mycket osannolik med hänsyn till att ett anställningsavtal upprättats för honom, att han fått lönespecifikationer hemskickade till sig och att de utbetalningar som skett angivits som lön på de månatliga

12 373 utbetalningar som skett till hans konto. Han uppgift framstår vidare som än mer osannolik i ljuset av att skatt och sociala avgifter erlagts för de aktuella utbetalningarna. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten därför att utredningen visar att Alberto Yürekci haft ett upplägg med Elma bestående i att han stått som anställd i bolaget och mottagit lön utan att arbeta. De namnteckningar med Alberto Yürekcis namn som finns på det upprättade anställningsavtalet och på de inskickade tidrapporterna skiljer sig åt på markanta sätt och i tidrapporterna är hans namn felstavat på olika sätt. Det kan därför inte hållas för visst att det är Alberto Yürekci som har undertecknat dessa handlingar. Alberto Yürekcis invändning att det skett utan hans vetskap och samtycke finner dock tingsrätten inte trovärdig. Bara det faktum att han skulle fått lön utan att behöva genomföra någon motprestation är en omständighet som ger anledning till misstro då det inte finns någon som helst rimlig anledning till varför ett bolag skulle agera på det sättet då det skulle innebära en förlust för bolaget. Det faktum att Alberto Yürekci inledningsvis i polisförhör lämnat felaktiga uppgifter om att han arbetade som personlig assistent hos Elma och då även lämnat närmare uppgifter om hans arbete i form av arbetsuppgifter och arbetstider samt att han uppgivit att han inte kunde uttala sig på grund av att han undertecknat ett sekretessavtal talar starkt för att han varit införstådd i att det upplägg han haft med Elma inte varit legitimt och att han känt till vad upplägget egentligen gått ut på. För detta talar också den omständigheten att både Malin Yürekci, Denisé Yürekci och Süleyman Halef, som alla tillhör Alberto Yürekcis närmaste familj, också varit anställda hos Elma under liknande förhållanden vilket Alberto Yürekci måste känt till samt Malin Yürekcis uppgifter om att Alberto Yürekci instruerat henne att lämna felaktiga uppgifter under det inledande polisförhöret. Slutligen konstaterar tingsrätten att det förefaller mycket osannolikt att någon företrädare för Elma, utan Alberto Yürekcis kännedom, skulle använt sig av hans namn och kontaktuppgifter för att redovisa felaktiga uppgifter till Försäkringskassan och därigenom riskera att bli upptäckt vid

13 374 myndighetens eventuella kontakter med honom eller vid kontroller som kunde behöva göras. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten därför att det står klart att Alberto Yürekci varit medveten om att hans namn skulle redovisas på tidrapporter och att ersättning därigenom skulle utbetalas från Försäkringskassan. Genom att han gått med på detta och då han har mottagit lön och gett sken av att han arbetade för Elma har hans medverkan varit en viktig förutsättning för att det aktuella upplägget skulle fungera och därigenom varit så delaktig i gärningarna att han gemensamt och i samråd med annan ska dömas som medgärningsman för bidragsbrott. För detta talar också det faktum att Alberto Yürekci haft vinning av det aktuella upplägget, i vart fall genom att den anställning han gett sken av att ha haft hos Elma använts för att erhålla felaktiga ersättningar från Försäkringskassan, se tingsrättens bedömning under avsnitt Med hänsyn till det mycket betydande belopp som den sammanlagda ersättningen avser, till att de aktuella gärningarna skett systematiskt under en lång tid och då de ingått som en del av en planerad och organiserad brottslighet ska brotten bedömas som grova. Då tidrapporterna, som skickats in till Försäkringskassan, utgör osanna intyg och då denna omständighet inte beaktats vid bedömningen av om brotten ska anses grova, ska Alberto Yürekci dömas för bidragsbrotten medelst osant intygande, grovt brott. Tingsrättens bedömning av Affan Assalis och Daniel Åhlanders delaktighet i denna åtalspunkt kommer att redovisas under avsnitt Åtalspunkten 4 (Alberto Yürekci) Utredningen visar att ansökningar om föräldrapenning, sjukpenning och förebyggande sjukpenning rörande Alberto Yürekci har skickats in till

14 375 Försäkringskassan och att han har beviljats ersättning i enlighet med vad som angivits i åtalet. Det är vidare klarlagt att det i ansökningarna angetts att Alberto Yürekci varit anställd som personlig assistent hos Elma och att det bifogats löneintyg från bolaget som Affan Assali undertecknat samt att Försäkringskassan fastställt hans sjukpenninggrundande inkomst och utbetalat ersättningar utifrån dessa uppgifter. Alberto Yürekci har uppgivit att han varken fyllt i, undertecknat eller sänt in dessa ansökningar till Försäkringskassan utan att han har lämnat dem till Affan Assali och att han inte vet vad Affan Assali gjort med ansökningarna. Då det i målet förekommer många olika namnteckningar i Alberto Yürekcis namn och då många av dem skiljer sig åt på markanta sätt kan det inte hållas för visst att det är Alberto Yürekci som har undertecknat de aktuella ansökningarna. Alberto Yürekcis uppgift om att han inte medverkat till att dessa ansökningar upprättats eller varit medveten om att dessa ansökningar sänts in för hans räkning framstår dock inte som trovärdig. Utredningen visar tvärtom att Alberto Yürekci har varit i kontakt med Försäkringskassan rörande frågor om hans ersättningar samt att han har fått de aktuella ersättningarna insatta på sitt konto. Utredningen visar vidare att läkarintyg, som endast Albert Yürekci initialt haft tillgång till, har bifogats ansökningarna och att det där angivits att han arbetat hos Elma (i intyget anges ordet Elmia). Med hänsyn till dessa omständigheter står det enligt tingsrätten klart att Alberto Yürekci måste ha varit införstådd i att ansökningarna rörande honom skickades in till Försäkringskassan och att de i allt fall fyllts i och undertecknats med hans samtycke. Alberto Yürekci har förvisso betalat skatt för den lön han erhållit från Elma och bolaget har betalat sociala avgifter för honom. En anställning förutsätter dock att arbete ska utföras av den anställde i utbyte mot lön. Då Alberto Yürekci så som tingsrätten konstaterat under bedömningen av åtalspunkten 3 haft ett upplägg med Elma innebärande att han inte utfört något arbete hos bolaget är det uppenbart

15 376 att hans anställning enbart upprättats för att kringgå socialförsäkringssystemets regler och hans anställning kan inte anses som något annat än en skenanställning vilken inte berättigar honom till ersättning från socialförsäkringen. De oriktiga uppgifter som lämnats i de ansökningar som sänts in till Försäkringskassan har orsakat att felaktig ersättning avseende föräldrapenning, sjukpenning och förebyggande sjukpenning utbetalats till honom med kr. Det är enligt tingsrättens mening uppenbart att Alberto Yürekci måste ha förstått att det upplägg han haft med bolaget Elma inte berättigat honom till den ersättning han blivit beviljad från Försäkringskassan. Han har därför, gemensamt och i samråd med annan, gjort sig skyldig till bidragsbrott. Beloppsmässigt kan brotten inte bedömas som annat än av normalgraden. Det står dock klart att de aktuella gärningarna pågått under en längre tid och att de ingått som en del av en planerad och organiserad brottslighet. Med hänsyn härtill bör brottsligheten ändå bedömas som grov. Då osanna intyg har bifogats ansökningarna, och då denna omständighet inte beaktats vid bedömningen av om brotten ska anses grova, ska Alberto Yürekci dömas för bidragsbrotten medelst brukande av osann urkund, grovt brott. Tingsrättens bedömning av Affan Assalis och Daniel Åhlanders delaktighet i denna åtalspunkt kommer att redovisas under avsnitt Åtalspunkten 5 (Malin Yürekci & Alberto Yürekci) Utredningen visar att ansökningar om sjukpenning rörande Malin Yürekci har skickats in till Försäkringskassan och att hon har beviljats ersättning i enlighet med vad som angivits i åtalet. Det är vidare klarlagt att det i ansökningarna angetts att Malin Yürekci varit anställd som personlig assistent hos Elma och att det bifogats löneintyg från bolaget som Affan Assali undertecknat samt att Försäkringskassan

16 377 fastställt hennes sjukpenninggrundande inkomst och utbetalat ersättningar utifrån dessa uppgifter. Malin Yürekci har uppgivit att hon varken fyllt i, undertecknat eller sänt in dessa ansökningar till Försäkringskassan och att hon inte vet vem som hanterat dem. Det förekommer många olika namnteckningar i Malin Yürekcis namn och många av dem skiljer sig åt på ett markant sätt. Det kan därför inte hållas för visst att det är Malin Yürekci som har undertecknat de aktuella ansökningarna. Malin Yürekcis uppgift om att hon inte medverkat till att dessa ansökningar upprättats eller varit medveten om att dessa ansökningar sänts in för hennes räkning framstår dock inte som trovärdig. Malin Yürekci har fått ersättningarna från Försäkringskassan insatta på sitt konto och hon har uppgivit att hon varit medveten om att det var hennes anställning hos Elma som legat till grund för ersättningen trots att hon inte arbetade i bolaget. Hon har vidare både i kontakt med Försäkringskassan och i kontakt med läkare gett förespegling av att hon arbetade hos Elma och läkarintyg, som endast Malin Yürekci initialt haft tillgång till, har bifogats ansökningarna. Med hänsyn till dessa omständigheter står det enligt tingsrätten klart att Malin Yürekci måste ha varit införstådd i att ansökningarna om sjukpenning skickades in till Försäkringskassan och att de i allt fall fyllts i och skickats in med hennes samtycke. Så som framgår nedan under bedömningen av åtalspunkten 6 konstaterar tingsrätten att Malin Yürekci haft ett upplägg med Elma innebärande att hon inte utfört något arbete hos bolaget. Malin Yürekci har förvisso betalat skatt för den lön hon erhållit från Elma och bolaget har betalat sociala avgifter för henne. En anställning förutsätter dock att arbete ska utföras av den anställde i utbyte mot lön. Då Malin Yürekci inte utfört något arbete hos Elma är det uppenbart att hennes anställning enbart upprättats för att kringgå socialförsäkringssystemets regler och hennes anställning kan inte anses som något annat än en skenanställning vilken inte berättigar henne till ersättning från socialförsäkringen. De oriktiga uppgifter som

17 378 lämnats i de ansökningar som sänts in till Försäkringskassan har orsakat att felaktig ersättning avseende sjukpenning utbetalats till henne med kr. Alberto Yürekci har vidgått att han tagit hand om de handlingar som Försäkringskassan sänt ut till Malin Yürekci och att han gett dem till Affan Assali. Vidare har Malin Yürekci uppgivit att Alberto Yürekci gett henne instruktioner om vad hon skulle säga på det möte med Försäkringskassan som hon närvarat vid och det står klart att Alberto Yürekci vid åtminstone två tillfällen varit i kontakt och lämnat uppgifter till Försäkringskassan angående Malin Yürekcis hälsotillstånd. Det står därför enligt tingsrätten klart att Alberto Yürekci i stor utsträckning varit inblandad i hanteringen av Malin Yürekcis ansökningar om sjukpenning och att de båda agerat tillsammans. Det är enligt tingsrättens mening uppenbart att Malin Yürekci och Alberto Yürekci måste ha förstått att det upplägg Malin Yürekci haft med bolaget Elma inte berättigat henne till den ersättning hon blivit beviljad från Försäkringskassan. De har därför, gemensamt och i samråd med varandra och annan, gjort sig skyldiga till bidragsbrott. Den sammanlagda ersättningen som Malin Yürekci fått utbetalat till sig avser ett betydande belopp. De aktuella gärningarna har också under en längre tid skett systematiskt och de har ingått som en del av en planerad och organiserad brottslighet. Med hänsyn härtill ska brottsligheten bedömas som grov. Då osant intyg har bifogats ansökningarna, och då denna omständighet inte beaktats vid bedömningen av om brotten ska anses grova, ska Malin Yürekci och Alberto Yürekci dömas för bidragsbrotten medelst brukande av osann urkund, grovt brott. Tingsrättens bedömning av Affan Assalis och Daniel Åhlanders delaktighet i denna åtalspunkt kommer att redovisas under avsnitt

18 Åtalspunkten 6 (Malin Yürekci & Alberto Yürekci) Genom utredningen är klarlagt att det under den period som åtalet avser, genom Elmas försorg, har sänts in tidrapporter i Malin Yürekcis namn där det redovisats att hon utfört assistansarbete för brukarna Hanan Hanna, Zavin Boghos, Sourin Boghos, Cornelia Karlsson, Love Rickberg, Kerstin Roos och Inger Gustavsson med sammanlagt 2 039,5 timmar. Detta har lett till att Försäkringskassan betalat ut assistansersättning till Elma med kr. Malin Yürekci har vidgått att hon inte utfört den aktuella assistansen. Så som tingsrätten tidigare konstaterat innebär detta att bidragsbrott objektivt sett har begåtts då felaktiga uppgifter redovisats till Försäkringskassan och legat till grund för att ersättning utbetalats. Tingsrätten har därefter att pröva vad Malin Yürekci och Alberto Yürekci haft för delaktighet och insikt i det aktuella upplägget. Det är klarlagt att det har upprättats ett anställningsavtal mellan Elma och Malin Yürekci, som inte är undertecknat för Malin Yürekcis räkning, och att det där angivits att Malin Yürekci anställts som personlig assistent från och med den 1 februari Det är också klarlagt att Malin Yürekci månatligen fått ersättning från bolaget insatt på sitt konto samt att hon fått lönespecifikationer hemskickade till sig. Malin Yürekci har vidgått att hon fått lön från Elma utan att behöva arbeta och uppgivit att det var Alberto Yürekci som sa åt henne att hon skulle vara anställd av Elma. Malin Yürekci har uppgivit att hon inte haft någon vetskap om att hennes namn angivits på tidrapporter. De namnteckningar som finns på de inskickade tidrapporterna i Malin Yürekcis namn skiljer sig åt på markanta sätt och hennes namn är felstavat på olika sätt. Det kan därför inte hållas för visst att det är hon som har undertecknat dessa handlingar. Malin Yürekcis invändning att så skett utan hennes vetskap och samtycke finner tingsrätten dock inte trovärdig. Bara det faktum att Malin Yürekci skulle ha fått lön utan att behöva genomföra någon motprestation är en omständighet som ger anledning till misstro då det inte finns någon som helst

19 380 rimlig anledning till varför ett bolag skulle agera så då det skulle innebära en förlust för bolaget. Det faktum att Malin Yürekci inledningsvis i polisförhör efter instruktioner av Alberto Yürekci - lämnat felaktiga uppgifter om att hon arbetade som personlig assistent hos Elma och då även lämnat specifika uppgifter om vem hon arbetat hos talar också starkt för att Malin Yürekci varit införstådd i att det upplägg hon haft med Elma inte varit legitimt och att hon känt till vad upplägget egentligen gått ut på. För detta talar också den omständigheten att både Alberto Yürekci, Denisé Yürekci och Süleyman Halef, som alla tillhör Malin Yürekcis närmaste familj, också varit anställda hos Elma under liknande förhållanden något som Malin Yürekci måste ha känt till. Vidare står det för tingsrätten klart att de SMS mellan Malin Yürekci och Affan Assali som förekommit i nära anslutning efter löneutbetalningar rör återbetalning av lön vilket också starkt talar för att Malin Yürekci haft full insikt i upplägget. Slutligen konstaterar tingsrätten att det förefaller mycket osannolikt att någon företrädare för Elma, utan Malin Yürekcis kännedom, skulle använt sig av hennes namn och kontaktuppgifter för att redovisa felaktiga uppgifter till Försäkringskassan och därigenom riskera att bli upptäckt vid myndighetens eventuella kontakter med henne eller vid kontroller som kunde behöva göras. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten därför att det står klart att Malin Yürekci varit medveten om att hennes namn skulle redovisas på tidrapporter och att ersättning därigenom skulle utbetalas från Försäkringskassan. Genom att hon gått med på detta och då hon har mottagit lön och gett sken av att hon arbetade för Elma har hennes medverkan varit en viktig förutsättning för att det aktuella upplägget skulle fungera. Malin Yürekcis uppgifter om att det var Alberto Yürekci som initierat hennes medverkan i upplägget med Elma stöds både av Alberto Yürekcis uppgifter och av de uppgifter Affan Assali lämnat i polisförhör under förundersökningen. Det har också framgått att Alberto Yürekci förutom detta även har gett Malin Yürekci

20 381 instruktioner om anställningen och att han skött återbetalningar av medel till Elma. Det står därför enligt tingsrättens mening klart att Alberto Yürekci i stor utsträckning varit inblandad i hanteringen av Malin Yürekcis upplägg med Elma. Genom deras agerande har de båda varit så delaktig i gärningarna att de gemensamt och i samråd med varandra och annan ska dömas som medgärningsmän för bidragsbrott. För detta talar också det faktum att Malin Yürekci och Alberto Yürekci haft vinning av det aktuella upplägget, i vart fall genom att den anställning som Malin Yürekci gett sken av att ha haft hos Elma använts för att erhålla felaktiga ersättningar från Försäkringskassan, se tingsrättens bedömning under avsnitt Med hänsyn till det betydande belopp som den sammanlagda ersättningen avser, till att de aktuella gärningarna skett systematiskt under en lång tid och då de ingått som en del av en planerad och organiserad brottslighet ska brotten bedömas som grova. Då tidrapporterna, som skickats in till Försäkringskassan, utgör osanna intyg och då denna omständighet inte beaktats vid bedömningen av om brotten ska anses grova, ska Malin Yürekci och Alberto Yürekci dömas för bidragsbrotten medelst osant intygande, grovt brott. Tingsrättens bedömning av Affan Assalis och Daniel Åhlanders delaktighet i denna åtalspunkt kommer att redovisas under avsnitt Åtalspunkten 7 (Süleyman Halef) Av utredningen framgår att det under den period som åtalet avser, genom Elmas försorg, har sänts in tidrapporter i Süleyman Halefs namn där det redovisats att han utfört assistansarbete för brukarna Faiz Azzo, Zavin Boghos och Sourin Boghos med sammanlagt 6 120,5 timmar. Detta har lett till att Försäkringskassan betalat ut assistansersättning till Elma med kr. Süleyman Halef har vidgått att han inte utfört den aktuella assistansen. Så som tingsrätten tidigare konstaterat innebär detta att bidragsbrott objektivt sett har begåtts då felaktiga uppgifter redovisats till

21 382 Försäkringskassan och legat till grund för att ersättning utbetalats. Tingsrätten har därefter att pröva vad Süleyman Halef haft för delaktighet och insikt i det aktuella upplägget. Det är klarlagt att det har upprättats ett anställningsavtal mellan Elma och Süleyman Halef och att det där angivits att Süleyman Halef anställts som personlig assistent från och med den 1 december Det är också klarlagt att Süleyman Halef månatligen fått ersättning från bolaget insatt på sitt konto samt att lönespecifikationer avseende honom har upprättats. Süleyman Halef har vid tingsrätten uppgivit att de pengar som satts in på hans konto från Elma avser ett lån som han och Affan Assali kommit överens om De uppgifter Süleyman Halef lämnat under förhandlingen stämmer inte överens med de uppgifter Affan Assali lämnat. Affan Assali har i och för sig bekräftat Süleyman Halefs uppgift om att denne lånat pengar av honom men uppgivit att detta skett genom att han sluppit återbetala den lön han fått utbetalad till sig och att Affan Assali istället då betalat de personer som faktiskt arbetat med privata medel. De uppgifter Süleyman Halef lämnat under förhandlingen stämmer inte heller överens med de uppgifter han själv lämnat i polisförhör under förundersökningen av vilka det klart framgår att han haft ett upplägg med Elma innebärande att han fick lön för att stå som anställd i bolaget utan att arbeta och att överenskommelsen var att han skulle betala tillbaka hela summan förutom 10 %. Süleyman Halef har inte lämnat någon rimlig förklaring till varför han lämnat helt andra uppgifter under förundersökningen och hans ändrade uppgift att det skulle vara fråga om ett lån framstår som mycket osannolik med hänsyn till att ett anställningsavtal upprättats för honom, att det utfärdats lönespecifikationer avseende honom och att utbetalningarna angivits som lön på de månatliga utbetalningar som skett till hans konto. Hans uppgift framstår vidare som än mer osannolik i ljuset av att skatt och sociala avgifter erlagts för de aktuella utbetalningarna. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten därför att utredningen visar att Süleyman Halef haft ett upplägg

22 383 med Elma bestående i att han stått som anställd i bolaget och mottagit lön utan att arbeta. Süleyman Halef har uppgivit att han inte haft någon vetskap om att hans namn angivits på tidrapporter. De namnteckningar som finns på det upprättade anställningsavtalet och de inskickade tidrapporterna i Süleyman Halefs namn skiljer sig åt på markanta sätt och i tidrapporterna är hans namn felstavat. Det kan därför inte hållas för visst att det är han som har undertecknat dessa handlingar. Süleyman Halefs invändning att så skett utan hans vetskap och samtycke finner tingsrätten dock inte trovärdig. Bara det faktum att Süleyman Halef skulle ha fått lön utan att behöva genomföra någon motprestation är en omständighet som ger anledning till misstro då det inte finns någon som helst rimlig anledning till varför ett bolag skulle agera så då det skulle innebära en förlust för bolaget. Det faktum att Süleyman Halef inledningsvis i polisförhör lämnat felaktiga uppgifter om att han arbetade som personlig assistent hos Elma och då även lämnat mycket specifika uppgifter om hans arbete i form av bl.a. vilka brukare han arbetat för och deras hjälpbehov och boendesituation talar starkt för att han varit införstådd i att det upplägg han haft med Elma inte varit legitimt och att han känt till vad upplägget egentligen gått ut på. För detta talar också den omständigheten att både Denisé Yürekci, Malin Yürekci, Alberto Yürekci, Lukas Halef och Johnathan Halef, som alla tillhör Süleyman Halefs närmaste familj eller släkt, också varit anställda hos Elma under liknande förhållanden vilket Süleyman Halef måste ha känt till. Slutligen konstaterar tingsrätten att det förefaller mycket osannolikt att någon företrädare för Elma, utan Süleyman Halefs kännedom, skulle använt sig av hans namn och kontaktuppgifter för att redovisa felaktiga uppgifter till Försäkringskassan och därigenom riskera att bli upptäckt vid myndighetens eventuella kontakter med honom eller vid kontroller som kunde behöva göras. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten därför att det står klart att Süleyman Halef varit medveten om att hans namn skulle redovisas på tidrapporter och att

23 384 ersättning därigenom skulle utbetalas från Försäkringskassan. Genom att han gått med på detta och då han har mottagit lön och gett sken av att han arbetade för Elma har hans medverkan varit en viktig förutsättning för att det aktuella upplägget skulle fungera och därigenom varit så delaktig i gärningarna att han gemensamt och i samråd med annan ska dömas som medgärningsman för bidragsbrott. För detta talar också det faktum att han haft vinning av det aktuella upplägget, i vart fall genom att den anställning som han gett sken av att ha haft hos Elma använts för att erhålla felaktig ersättning från Försäkringskassan, se tingsrättens bedömning under avsnitt 3.3.6, samt för att erhålla ett banklån. Med hänsyn till det mycket betydande belopp som den sammanlagda ersättningen avser, till att de aktuella gärningarna skett systematiskt under en lång tid och då de ingått som en del av en planerad och organiserad brottslighet ska brotten bedömas som grova. Då tidrapporterna, som skickats in till Försäkringskassan, utgör osanna intyg och då denna omständighet inte beaktats vid bedömningen av om brotten ska anses grova, ska Süleyman Halef dömas för bidragsbrotten medelst osant intygande, grovt brott. Tingsrättens bedömning av Affan Assalis och Daniel Åhlanders eventuella delaktighet i denna åtalspunkt kommer att redovisas under avsnitt Åtalspunkten 8 (Süleyman Halef) Utredningen visar att en ansökan om tillfällig föräldrapenning rörande Süleyman Halef har skickats in till Försäkringskassan och att han har beviljats ersättning i enlighet med vad som angivits i åtalet. Det är vidare klarlagt att det i ansökningen angetts att Süleyman Halef varit anställd som personlig assistent hos Elma och att det bifogats löneintyg från bolaget som Affan Assali undertecknat samt att Försäkringskassan fastställt hans sjukpenninggrundande inkomst och utbetalat ersättning utifrån dessa uppgifter.

24 385 Süleyman Halef har uppgivit att han varken fyllt i, undertecknat eller sänt in den aktuella ansökan till Försäkringskassan och att han inte vet vem som gjort det. Då det i målet förekommer många olika namnteckningar i Süleyman Halefs namn och då många av dem skiljer sig åt på markanta sätt kan det inte hållas för visst att det är Süleyman Halef som har undertecknat den aktuella ansökan. Süleyman Halefs uppgift om att han inte medverkat till att den aktuella ansökan upprättats eller varit medveten om att den sänts in för hans räkning framstår dock inte som trovärdig. Utredningen visar tvärtom att den aktuella ersättningen har satts in på hans konto och att ansökan, som senare har skickats in till Försäkringskassan, först har skickats hem till Süleyman Halef innan den fyllts i. Det framstår som mycket osannolikt att någon skulle kommit över denna handling utan Süleyman Halefs vetskap och skickat in den för hans räkning och det finns inte någon rimlig förklaring till varför någon skulle agera på det sättet. Med hänsyn till dessa omständigheter står det enligt tingsrätten klart att Süleyman Halef måste ha varit införstådd i att ansökan skickades in till Försäkringskassan och att den i allt fall fyllts i och undertecknats med hans samtycke. Süleyman Halef har förvisso betalat skatt för den lön han erhållit från Elma och bolaget har betalat sociala avgifter för honom. En anställning förutsätter dock att arbete ska utföras av den anställde i utbyte mot lön. Då Süleyman Halef så som tingsrätten konstaterat under bedömningen av åtalspunkten 7 haft ett upplägg med Elma innebärande att han inte utfört något arbete hos bolaget är det uppenbart att hans anställning enbart upprättats för att kringgå socialförsäkringssystemets regler och hans anställning kan inte anses som något annat än en skenanställning vilken inte berättigar honom till ersättning från socialförsäkringen. De oriktiga uppgifter som lämnats i den ansökan som sänts in till Försäkringskassan har orsakat att felaktig ersättning avseende tillfällig föräldrapenning utbetalats till honom med kr.

25 386 Det är enligt tingsrätten uppenbart att Süleyman Halef måste ha förstått att det upplägg han haft med bolaget Elma inte berättigat honom till den ersättning han blivit beviljad från Försäkringskassan. Han har därför, gemensamt och i samråd med annan, gjort sig skyldig till bidragsbrott. Beloppsmässigt kan brottet inte bedömas som annat än av normalgraden. Det står dock klart att den aktuella gärningen ingått som en del av en planerad och organiserad brottslighet. Med hänsyn härtill bör brottsligheten ändå bedömas som grov. Då osant intyg har bifogats ansökningen, och då denna omständighet inte beaktats vid bedömningen av om brottet ska anses grovt, ska Süleyman Halef dömas för bidragsbrott medelst brukande av osann urkund, grovt brott. Tingsrättens bedömning av Affan Assalis och Daniel Åhlanders delaktighet i denna åtalspunkt kommer att redovisas under avsnitt Åtalspunkten 9 (Denisé Yürekci & Süleyman Halef) Utredningen visar att ansökningar om föräldrapenning och graviditetspenning rörande Denisé Yürekci har skickats in till Försäkringskassan och att hon har beviljats ersättning i enlighet med vad som angivits i åtalet. Utredningen visar vidare att det i ansökningarna angetts att Denisé Yürekci varit anställd som personlig assistent hos Elma och att det bifogats löneintyg från bolaget som Affan Assali undertecknat samt att Försäkringskassan fastställt hennes sjukpenninggrundande inkomst och utbetalat ersättningar utifrån dessa uppgifter. Det är också klarlagt att det till ansökan om graviditetspenning har bifogats ett intyg från Elma där Affan Assali lämnat uppgifter om att Denisé Yürekci varken kunde arbeta som assistent eller omplaceras under sin graviditet.

26 387 Denisé Yürekci har uppgivit att hon varken fyllt i, undertecknat eller sänt in dessa ansökningar till Försäkringskassan och att hon inte vet vem som gjort det. Då det i målet förekommer många olika namnteckningar i Dénise Yürekcis namn och då många av dem skiljer sig åt på markanta sätt kan det inte hållas för visst att det är Dénise Yürekci som har undertecknat de aktuella ansökningarna. Denisé Yürekcis uppgift om att hon inte medverkat till att dessa ansökningar upprättats eller varit medveten om att de sänts in för hennes räkning framstår dock inte som trovärdig. Utredningen visar tvärtom att Denisé Yürekci har varit i kontakt med Försäkringskassan rörande frågor om hennes ersättningar samt att hon har fått de aktuella ersättningarna insatta på sitt konto. Utredningen visar vidare att ett moderskapsintyg, som endast Denisé Yürekci initialt haft tillgång till, har bifogats ansökan om graviditetspenning. Med hänsyn till dessa omständigheter står det enligt tingsrätten klart att Denisé Yürekci måste ha varit införstådd i att ansökningarna rörande henne skickades in till Försäkringskassan och att de i allt fall fyllts i och undertecknats med hennes samtycke. Så som framgår nedan under bedömningen av åtalspunkten 10 konstaterar tingsrätten att Denisé Yürekci haft ett upplägg med Elma innebärande att hon inte utfört något arbete hos bolaget. Denisé Yürekci har förvisso betalat skatt för den lön hon erhållit från Elma och bolaget har betalat sociala avgifter för henne. En anställning förutsätter dock att arbete ska utföras av den anställde i utbyte mot lön. Då Denisé Yürekci inte utfört något arbete hos Elma är det uppenbart att hennes anställning enbart upprättats för att kringgå socialförsäkringssystemets regler och hennes anställning kan inte anses som något annat än en skenanställning vilken inte berättigar henne till ersättning från socialförsäkringen. De oriktiga uppgifter som lämnats i de ansökningar som sänts in till Försäkringskassan har orsakat att felaktig ersättning avseende föräldrapenning och graviditetspenning utbetalats till henne. Denisé Yürekci har invänt att hon under den aktuella perioden varit anställd som frisör varför hon i vart fall varit berättigad till ersättningar grundade på den