Läroplan för Kronoby gymnasium

Transkript

1 Läroplan för Kronoby gymnasium Förord Arbetet med en ny läroplan för Kronoby gymnasium inleddes under läsåret med rektors och lärares deltagande i fortbildnings- och diskussionstillfällen. Sammanfattning av innehållet i läroplanen gjordes under det innevarande läsåret. Lärarna som fungerat som handledare för uppgörandet av planen har varit lektorerna Birgitta Abbor och Tom Hansén samt rektor Erland Slotte. Övriga lärare har deltagit i skolningstillfällen i sina undervisningsämnen. Behandlingen i olika instanser: Behandlingen i gymnasiets lärarkår har skett under tre konferenser (allmän uppläggning och värdegrund), (kursutbudet och spridningen av obligatoriska kurser över läsåren) och (bedömningen). Lärarna har diskuterat utgående från de utkast till läroplan som rektor utarbetat och tillställt dem: (grunderna för gymnsiets läroplan), (förslag till uppläggningen av dokumentet), (första utkastet till ny läroplan) samt (nytt utkast till ny läroplan). Behandlad och godkänd i Bildningsnämnden 9 juni De avsnitt som formulerats enligt skrivningen i läroplansgrunderna för gymnasiet är skrivna med kursiv stil förutom i avsnitt 3a (gymnasiets kurser) där texten i grunderna presenteras med normal stil och skolans tillägg till texten framställs med kursiv stil. Läroplanen uppdaterades och kompletterades under vårterminen Förändringarna behandlades i lärarkåren Kronoby i juni 2010 Ändringarna och kompletteringarna färgade

2 Innehållsförteckning Förord sid 1 Innehållsförteckning sid 2 1 Studier i Kronoby gymnasium a Verksamhetsidé och värdebetoningar sid 4 b Övergripande mål sid 5 c Studieuppläggningen sid 5 d Inträdeskrav sid 5 e Skolans förvaltning sid 5 f Integration och temaområden sid 6 g Fostran till internationalism sid 10 h Den informationstekniska strategin sid 10 2 Timfördelningen a Timfördelningen sid 12 b Grupperingen av kurserna i utbudet sid 12 c Språkprogrammet sid 13 3 Kurserna a Kurserna i Kronoby gymnasium sid 14 Modersmålet sid 14 Svenska som andraspråk sid 19 Finska sid 23 Finska (modersmålsbaserad) sid 27 Främmande språk sid 29 Engelska sid 30 Tyska och franska (B2-nivå) sid 31 Tyska och franska (B3-nivå) sid 33 Matematik sid 34 Lång matematik (A-nivå) sid 35 Kort matematik (B-nivå) sid 40 Biologi sid 43 Geografi sid 48 Fysik sid 52 Kemi sid 56 Religion sid 59 Livsåskådningskunskap sid 63 Filosofi sid 65 Historia sid 69 Samhällskunskap sid 74 Psykologi sid 78 Musik sid 82 Bildkonst sid 84 Gymnastik sid 87 Hälsokunskap sid 89 Datateknik sid 92 Studiehandledning sid 92 b Principerna för kurstagning utanför egen skola sid 94 c Byte av nivå i ett läroämne sid 95 d Principerna för självständiga studier sid 95

3 4 Gymnasiets samarbete a Samarbetet inom teoretisk utbildning på andra stadiet sid 95 b Samarbetet med yrkesutbildning på andra stadiet sid 95 c Samarbete med utbildning på tredje stadiet sid 96 5 Stöd och handledning för studerandena a Samarbetet med vårdnadshavarna sid 96 b Handledningen av eleverna sid 96 c Elevvården sid 97 d Elevkårsverksamheten sid 97 e Undervisningen av elever med behov av särskilt stöd sid 98 f Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper sid 98 6 Bedömningen a Syftet med bedömning sid 99 b Bedömningen av enskilda kurser sid 99 c Bedömning av ämneslärokurserna sid 99 d Fullgörande av gymnasiets lärokurs sid 100 e Höjning av vitsord sid 100 f Kontinuerlig utveckling och utvärdering sid 101 g Omprövning av bedömning sid 101 h Gymnasiets betyg sid 101 i Erkännande av kunnande sid Bilagor - nivåskala för språkkunskaper sid krisplan sid skolans trivselregler sid räddningsplan sid plan för förebyggande av mobbning sid det regionala studieutbudet i norra svenska Österbotten (05-06) sid 130

4 1 Studier i Kronoby gymnasium A VERKSAMHETSIDÉ OCH VÄRDEBETONINGAR Verksamhetsidé i korthet: Kronoby gymnasium är den lilla trivsamma skolan med blicken vänd mot stora världen. Kronoby gymnasium är en skola för lärande och skapande, en plats där man blir sedd, och i det mötet ser något man inte visste fanns, gör något man inte visste man kunde och blir något man inte visste man var Kronoby gymnasium är ett relativt litet gymnasium som erbjuder en trygg och stabil miljö för studerandena. Det är en skola där alla känner alla, där den enskilde eleven inte försvinner i en stor studerandeskara, utan där alla uppmärksammas och omhändertas. I och med att skolan befinner sig på landsbygden utgör den en trygg studiemiljö för ungdomar, städernas lockelser och faror känns avlägsna. I och med att flertalet gymnasister anlitar ordnade skolskjutsar är transporterna trygga och välfungerande. Trots sitt perifera geografiska läge har Kronoby gymnasium aktivt varit med om att utveckla andrastadieutbildningen i Svenskfinland. Skolan var med i försöket med utbildning på ungdomsstadiet, som från och med 1992 skapade modeller för samarbete mellan skolor och skolformer. Fastän försöksverksamheten är avslutad fortsätter arbetet med att utveckla samarbetsformerna. Regionen omfattande andrastadieskolorna från Karleby i norr till Nykarleby i söder utgör numera en helhet, där läroinrättningarna förutom att uppställa kursutbudet för egna elever, även erbjuder och utnyttjar kurser som ingår i ett gemensamt regionalt studieutbud. Det utökade utbudet av studier har förbättrat elevernas möjligheter att skapa helt egna och unika studieprogram. Kronoby gymnasium har som ett mål för verksamheten att göra ungdomarna medvetna om vad hemtrakten erbjuder. Studierna i läroanstalter utanför den egna skolan ger eleverna insikter om och kontakter till närsamhällets studie- och arbetsplatser. Vårt gymnasium strävar till att motivera ungdomarna till fortsatta studier, men att hemorten hela tiden finns med som ett reellt alternativ som etableringsort efter avlagd examen. Gymnasieundervisningens grundläggande värderingar bygger på den finländska bildningstraditionen som utgör en del av det nordiska och det europeiska kulturarvet. I gymnasiet bör man lära sig att värna om, bedöma och förnya kulturarvet. De studerande bör fostras till tolerans och internationellt samarbete. Undervisningen i gymnasiet skall utgå från vördnad för livet och respekt för de mänskliga rättigheterna. De viktigaste handlingarna som definierar de mänskliga rättigheterna är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Konventionen om barnets rättigheter och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Bildningsidealet är en strävan efter sanning, mänsklighet och rättvisa. Gymnasieutbildningen skall främja en öppen demokrati, jämlikhet och välfärd. De studerande skall ses som individer som själva bygger upp sitt lärande, sina kunskaper och sin världsbild. Undervisningen skall beakta att människan iakttar och strukturerar verkligheten med alla sinnen. I fostran betonas samarbete, positiv samverkan och ärlighet. Målet är att de studerande skall lära känna sina rättigheter och skyldigheter och mogna till vuxna som tar ansvar för sina handlingar och sina val. Under gymnasietiden skall de lära sig att se att framtiden byggs genom gemensamma beslut och arbete. Gymnasieundervisningen skall sporra de studerande att upptäcka motsättningar mellan uttalade värderingar och verkligheten och att kritiskt granska olika möjligheter och missförhållanden i det finländska samhället och i den internationella utvecklingen. Under gymnasietiden skall de studerande få en nyanserad uppfattning om medborgarnas grundläggande rättigheter i Finland, i Norden och i Europeiska unionen, om vad dessa rättigheter innebär i praktiken och om hur de upprätthålls och utvecklas. Gymnasiet skall betona principerna för en hållbar utveckling och ge de studerande färdighet att möta utmaningarna i en föränderlig värld.

5 B ÖVERGRIPANDE Skolans allmänna mål är att - ge eleverna en sund självkänsla och en positiv inställning till utbildning och till att utveckla sig själva - ge goda baskunskaper och lära eleverna att inhämta, bearbeta och bedöma fakta - lära eleverna att själva ta ansvar för sina studier och att arbeta målinriktat - ge eleverna en positiv samhällsbild och tilltro till sina möjligheter att påverka samhällsutvecklingen - fostra eleverna till att bli initiativrika och engagerade samhällsmedlemmar, som kan formulera och motivera sina åsikter och samarbeta med andra - uppmuntra eleverna att upprätthålla goda relationer och att fungera konstruktivt i konfliktsituationer - lära eleverna sunda levnadsvanor - fostra eleverna etiskt och estetiskt samt uppmuntra elevernas strävan till andlig tillväxt - lära eleverna att värdesätta sin bakgrund samt att visa förståelse för andra - lära eleverna miljömedvetenhet och globalt ansvar I sin fostran bygger skolan på de kristna värderingar, som utgör grunden för vårt samhälle. C STUDIEUPPLÄGGNINGEN (periodisering, lektionsuppläggning, mm) Kronoby gymnasium arbetar enligt en årskurslös uppläggning varvid studierna genomförs på 2-4 år. Med särskilt tillstånd av skolans rektor kan studietiden för en elev avvika från ovanstående. Läsåret indelas i sex perioder. Skoldagen delas in i lektionspass omfattande 70 minuter (67 min 30 s effektiv undervisningstid). Uppgörandet av studieprogrammet inleds i slutet av vårterminen när eleverna gör preliminära kursval för det påföljande läsåret. Vid tillfället bör eleven preliminärt även ta ställning till eventuella studier utanför eget gymnasium. Utgående från elevernas kursönskemål utarbetas kursutbudet för det påföljande läsåret. De slutliga kursprogrammen uppgörs under vårterminens sista arbetsvecka. Motiverade ändringar i studieprogrammen kan göras under pågående läsår. D INTRÄDESKRAV För att vinna inträde i gymnasiet krävs att medeltalet i läsämnena på avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen är minst 7,0. E SKOLANS FÖRVALTNING Bildningsnämnden Bildningsnämndens uppgift är att svara för utvecklingen av verksamheten, ekonomin och organisationen samt att göra regelbunden resultatuppföljning. Bildningsnämndens sektion besluter bland annat om läsårets arbetstider och timresursen för gymnasiet, fastställer skolans arbetsplan samt anställer rektor och lektorer och timlärare i huvudsyssla. Skoldirektör

6 Till skoldirektörens beslutanderätt hör, förutom vad som i övrigt har bestämts om skoldirektörens beslutanderätt, att bevilja tjänstledighet för högst 12 månader och att godkänna anställdas fortbildningsverksamhet. Rektor Rektor leder arbetet i skolan samt övervakar undervisningen och fostran. Rektor beviljar sökande rätt att studera i gymnasiet förutsatt att kravet för intagning fylls. Rektor godkänner studieprestationer som är avlagda utanför den egna skolan. Rektor utser grupphandledare för gymnasiets basgrupper samt handledare för elevkåren. Rektor beviljar tjänstledighet åt anställda enligt prövning, oavlönad tjänstledighet för högst 7 dagar, samt anställer vikarier vid behov. Rektor anställer timlärare i bisyssla. Övriga uppgifter för rektorn framgår av den kommunala instruktionen för bildningsväsendet samt i lag och förordning. Grupphandledare Grupphandledaren förordnas av rektor för ett läsår i sänder. Grupphandledarens uppgifter är att - lära känna eleverna i sin grupp - stöda och handleda eleverna i deras planering av studierna - följa upp elevernas studieprestationer - övervaka elevernas regelbundna skolgång samt åtgärda eventuella störningar och förseelser - bevilja lov för högst tre arbetsdagar av godtagbart skäl - organisera valet av elevombud för gruppen F INTEGRATION OCH TEMAOMRÅDEN Temaområdena är samhälleligt betydelsefulla utmaningar som all fostran och utbildning står inför och de utgör samtidigt aktuella etiska ställningstaganden. I praktiken utgör temaområdena ett slags verksamhetsprinciper som strukturerar verksamhetskulturen i gymnasiet och som går över ämnesgränserna och integrerar undervisningen. De angår hela vår livsstil. Gemensamma mål för alla temaområden är att de studerande skall kunna iaktta och analysera moderna företeelser och miljöer framföra motiverade uppfattningar om vilket slags framtid som bör eftersträvas bedöma den egna livsstilen och rådande trender ur ett framtidsperspektiv fatta beslut och arbeta för den framtid som de anser värda att sträva efter. Gemensamma temaområden för alla gymnasier är aktivt medborgarskap och entreprenörskap hälsa och trygghet hållbar utveckling kulturell identitet och kulturkännedom teknologi och samhälle informations- och mediekunskap Temaområdena beaktas i undervisningen i alla läroämnen på ett naturligt sätt och genomsyrar gymnasiets verksamhetskultur. Vissa huvudpunkter ingår i ämnesdelarna i läroplanens grunder. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap Temaområdet aktivt medborgarskap och entreprenörskap syftar till att fostra de studerande till aktiva, ansvarskännande och kritiska medborgare. Detta innebär engagemang och vilja att vara med och påverka

7 den politiska, ekonomiska och sociala verksamheten på olika samhällsområden och i kulturlivet. Engagemanget kan ske på lokal, nationell, europeisk och global nivå. Målet är att den studerande skall fördjupa sin kännedom om det demokratiska samhällets funktionsprinciper och de mänskliga rättigheterna kunna bilda sig en egen motiverad uppfattning och diskutera den så att också samtalspartnerns åsikter respekteras känna till olika demokratiska system och verksamhetssätt som individ och gruppmedlem vilja delta i att skapa allmänt välstånd i närmiljön, på hemorten, i samhället och livsmiljön och påverka beslutsfattandet i samhället tillägna sig initiativkraft och entreprenörskap som handlingsmönster känna till olika former av företagsamhet och dess möjligheter och verksamhetsprinciper förstå arbetets betydelse för individen och samhället känna till det inflytande som konsumenten har och kunna utnyttja det. När temaområdet genomförs bör tonvikten ligga på praktiska övningar och på personliga erfarenheter genom engagemang och påverkan. Förutom genom skolans egen insats kan en sådan studiemiljö skapas i samarbete med andra samhällsorgan, med olika organisationer och företag. Hälsa och trygghet I gymnasiet bör man låta de studerande uppleva delaktighet, ömsesidigt stöd och rättvisa. Dessa faktorer är viktiga källor till livsglädje och psykisk hälsa och samt ger kraft att orka. Syftet med temaområdet hälsa och trygghet är att de studerande skall inse de grundläggande förutsättningarna för sin egen och för samhällets välfärd. Temaområdet skall sporra de studerande att arbeta för hälsa och trygghet i familjen, i närmiljön och i samhället. Det befäster förmågan att upprätthålla hälsan och tryggheten i vardagen, en förmåga som var och en behöver i livets olika skeden och i synnerhet i krissituationer. Målet är att de studerande skall kunna uttrycka känslor och åsikter i sitt umgänge på ett sätt som utvecklar dynamiken i skolgemenskapen och också hantera besvikelser, motsägelsefulla erfarenheter och konflikter utan våld våga ta ett individuellt ansvar för de övrigas hälsa och välbefinnande samt för klimatet i studiegemenskapen och själv kunna ta emot stöd av andra kunna bedöma vilka handlingsmönster eller strukturella faktorer i sociala och samhälleliga sammanhang som främjar hälsa och trygghet och vilka som kan äventyra dem handla så att han eller hon utövar ett positivt inflytande på trivseln och tryggheten i studiegemenskapen identifiera allvarliga problem och kunna söka hjälp och anlita välfärdstjänster eller vidta andra ändamålsenliga åtgärder även i undantagssituationer förmå hantera förändringar och osäkerhet och skapa en grund för nya möjligheter. Upplevelsen av hälsa och trygghet är i allmänhet samtidigt fysisk, psykisk och social. Också rättvisan spelar i det sammanhanget en väsentlig roll. Upplevelsen är individuell, men fundamentet finns i gemenskapen. Hållbar utveckling Syftet med strävan efter en hållbar utveckling är att trygga möjligheterna till ett gott liv för nulevande och kommande generationer. Människan skall i all verksamhet lära sig att anpassa sig till naturens villkor och inse gränserna för vad jordklotet tål. Gymnasiet skall sporra de studerande till ett hållbart levnadssätt och till att verka för en bärkraftig utveckling. Målet är att de studerande skall ha baskunskaper om de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensionerna av en hållbar utveckling och förstå att utvecklingen blir bärkraftig endast om dessa genomförs samtidigt kunna mäta, bedöma och analysera förändringar i naturen och i den kulturella och sociala miljön

8 reflektera över vad ett hållbart levnadssätt, en naturbevarande och ekologiskt bärkraftig produktion innebär, över hurdan en sådan organisation och ett sådant samhälle är som förstärker sitt sociala kapital samt över hur man kan skydda naturens fortbestånd för kommande generationer i sitt dagliga liv, som gymnasist, konsument och aktiv medborgare vilja och kunna verka för en hållbar utveckling ha förmåga att lokalt, nationellt och internationellt samarbeta för en bättre framtid. Genom detta temaområde skall de studerande lära sig att granska förutsättningarna för en bärkraftig utveckling ur flera synvinklar: det gäller att klarlägga hur människans verksamhet har påverkat miljön och hur människans sätt att forma sin omgivning har förändrats i och med den kulturella evolutionen. Det gäller också att analysera globala miljörisker och orsakerna till dem och att finna olika medel för att korrigera utvecklingens riktning. Problem i anknytning till befolkningstillväxt, fattigdom och hungersnöd diskuteras. De studerande skall lära sig att se materiens och energins kretslopp i naturen och produktionssystemen samt att spara energi och råmaterial. Ett diskussionstema är hurdan en ekonomisk tillväxt som inte baserar sig på ökad användning av råmaterial och energi kunde vara och vilken betydelse ekonomisk stabilitet har för miljöskyddet och för människornas välfärd. De studerande skall bekanta sig med sådana företag och sådan teknik som omsätter principerna för en hållbar utveckling i praktiken och lära sig att utnyttja möjligheterna att som konsument påverka utvecklingen. Vidare undersöks hur människans aktiviteter kan anpassas till omgivningen så att kulturtraditionerna respekteras och så att naturens diversitet bevaras. Därtill gäller det att öva ett miljövänligt levnadssätt och undersöka de strukturella förutsättningarna för det. I undervisningen och gymnasiets vardag ges exempel på goda rutiner. För att aktivt våga främja en hållbar utveckling måste den studerande få uppleva att hans eller hennes etiska, praktiska, ekonomiska, samhälleliga och yrkesmässiga avgöranden har betydelse. De studerande bör få en uppfattning av de stora förändringar som behövs och av det breda samarbete som är en förutsättning för att uppnå resultat. Vid sidan av undervisningen gäller det att eventuellt genom ett eget miljöprogram eller ett program för en bärkraftig utveckling och genom en miljömedveten verksamhetskultur sporra de unga till ett hållbart levnadssätt. Kulturell identitet och kulturkännedom Gymnasieutbildningen skall erbjuda de studerande möjligheter att bygga upp sin kulturidentitet med hjälp av sitt modersmål, sin gestaltning av det förflutna, sin religion samt genom konst- och naturupplevelser och andra frågor som är betydelsefulla för de studerande. De bör känna till de gemensamma nordiska, europeiska och allmänmänskliga värderingarna och märka hur sådana värderingar eller en avsaknad av dem avspeglar sig i vardagen, i det finländska samhället och i världen. Gymnasiet skall erbjuda studerandena rikligt med möjligheter att förstå hur vårt kulturarv har uppstått och vilken uppgift eleverna kan tänkas ha när det gäller att upprätthålla och förnya kulturarvet. Gymnasiet skall främja en positiv kulturell identitet hos de studerande och ge dem insikter i olika kulturer. Det kan bana väg för interkulturell verksamhet och ett framgångsrikt internationellt samarbete. Målet är att de studerande skall känna till olika tolkningar av begreppet kultur och kunna beskriva olika kulturella särdrag känna till det andliga och materiella kulturarvet vara medvetna om sin kulturella identitet, veta till vilken kulturgrupp de vill höra och kunna fungera som tolkar för sin kultur värdesätta kulturell mångfald som en källa till berikande upplevelser och skaparkraft och kunna reflektera över olika alternativ för den kulturella utvecklingen kunna kommunicera mångsidigt även på främmande språk med människor som har en annorlunda kulturell bakgrund aktivt vilja medverka till att bygga upp ett mångkulturellt samhälle baserat på inbördes hänsyn. Då verksamhetskulturen utvecklas skall man fästa uppmärksamhet vid gymnasiet som kulturmiljö, vid ett gott uppförande och vid gymnasiets egna traditioner, fester och andra evenemang. Studerandena uppmuntras till kommunikation och samarbete över språk- och kulturgränserna.

9 Teknologi och samhälle Utgångspunkten för den tekniska utvecklingen är människans behov av att förbättra sin livskvalitet och underlätta sitt liv under arbete och fritid. Kännedom om lagbundenheterna i naturen utgör grunden för teknologin. I teknologin ingår kunskapen och färdigheten att planera, tillverka och använda tekniska produkter, processer och system. Sambandet mellan teknikens och samhällets utveckling betonas. Målet är att de studerande skall kunna utnyttja naturvetenskaplig kunskap och kunskap från andra vetenskapsgrenar då de reflekterar över tekniska utvecklingsmöjligheter kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin kunna bedöma hur tekniken inverkar på levnadssättet, samhället och miljöns tillstånd kunna bedöma de etiska och ekonomiska synpunkter, välfärdsfrågor och jämlikhetsaspekter som styr den tekniska utvecklingen samt ta ställning till och motivera olika tekniska alternativ förstå växelverkan mellan teknik och ekonomi och kunna bedöma hur olika alternativ inverkar på arbetets innehåll och på sysselsättningen lära sig något om företagsamhet och bekanta sig med det lokala arbetslivet. Temaområdet skall vägleda de studerande till att reflektera över den tekniska utvecklingen och förändringarna i samhället ur historiska, nutida och framtida synvinklar. De skall lära sig att använda, behärska och förstå teknik. De måste lära sig sådan innovations- och problemlösningsförmåga som behövs i tekniskt utvecklingsarbete. De bör lära sig att granska de värderingar som ligger bakom teknologin samt teknologins följder. Uppgiften är att undersöka den moderna människans beroende av teknik och reflektera över vad detta beroende innebär för individen, arbetslivet och fritiden. Särskilt bör övervägas vilken teknik som kan anses oumbärlig med tanke på människans grundläggande behov och vilken som kan avvaras. De studerande skall uppmuntras att som individer och samhällsmedlemmar ta ställning till den tekniska utvecklingen och engagera sig i beslut om den. Olika problem på detta temaområde kan konkretiseras så att man bekantar sig med tekniken på olika områden, såsom inom hälsa och välfärd, information och kommunikation, formgivning och musik, miljöskydd, energiproduktion, trafik och lant- och skogsbruk. Informations- och mediekunskap I gymnasiet skall de studerande erbjudas undervisning och verksamhetsformer som hjälper dem till djupare insikt om mediernas centrala roll och betydelse i vår kultur. Gymnasiet skall främja de studerandes attityder till medierna och deras förmåga till växelverkan samt stärka deras samarbete med de lokala eller regionala medierna. De studerande vägleds att förstå mediernas inflytande, deras roll som underhållare, informationsförmedlare och samhälleliga opinionsbildare, som källor till beteendemodeller. Medierna skapar samhörighet, de formar världsbilden och identiteten. De studerande skall lära sig att iaktta och kritiskt analysera hur den värld som medierna beskriver förhåller sig till verkligheten. De skall lära sig att värna om skyddet av privatlivet, om säkerheten och om datasekretessen när de rör sig i medievärlden. Målet är att de studerande skall få tillräckliga färdigheter i att tolka och ta emot budskap: de skall lära sig att välja och tolka medietexter kritiskt och tillägna sig samhälleliga kunskaper och färdigheter som de behöver som konsumenter kunna behandla estetiska och etiska frågor: lära sig att ta ansvar i produktion och användning av medieinnehåll och i sitt mediebeteende bli skickliga i att kommunicera, samverka och påverka kunna producera medietexter och kunna nyansera uttrycket när de själva skall skapa och förmedla innehållet i dem vänja sig vid att använda medierna som studieredskap och studiemiljö, lära sig att använda dem i kommunikationssituationer i studierna samt för att söka efter och förmedla uppgifter känna till ekonomiska och samhälleliga faktorer som inverkar på mediernas verksamhet erhålla kunskap om kommunikationsbranschen, medieproduktion och upphovsrätter.

10 Mediekunskap i gymnasiet innebär både färdigheter och kunskaper. Medierna utgör såväl studieobjekt som studieredskap. Mediefostran går ut på att utveckla de studerandes verbala, visuella, auditiva, tekniska och sociala färdigheter samt deras studieteknik. Detta förutsätter samarbete mellan olika läroämnen och samarbete med olika medier samt lärande i autentisk miljö. I de olika läroämnena i gymnasiet måste man analysera och bygga upp kontakterna till medierna och till diskussionen i dem, till teknik, innehåll och material och till den mediekultur som uppstår kring dem. I mediekunskapen betonas samverkan mellan olika medier och visuella aspekter. G FOSTRAN TILL INTERNATIONALISM Med fostran till internationalism vill man förbättra elevernas kännedom om olika kulturer och öka det internationella samförståndet. Internationella projekt som tema i gymnasiestudierna är ett medvetet strategiskt val av skolan. Kronoby gymnasium deltar årligen i ett antal olika internationella projekt, som utvärderas och omprövas kontinuerligt. Syftet med projekten är att dels förbättra elevernas förståelse för olika kulturer och öka det internationella samförståndet, dels att inspirera och motivera eleverna till gymnasiestudier. Projekten förverkligas i tre steg; ett förberedande studium i ämnet, ett projektgenomförande, som innebär resande och en avslutande utvärdering och presentation. I projekten samarbetar Kronoby gymnasium inom ramen för Arena Nord. Projektfinansieringen sker huvudsakligen externt. H DEN INFORMATIONSTEKNISKA STRATEGIN Visionen är att med hjälp av informationsteknologins möjligheter forma en skola, som lägger grunden till ett samhälle som står starkt på 2000-talet. Målet är att med stöd av IKT utveckla undervisningen där en ny kunskapssyn och en ny lärarroll är viktiga komponenter. De viktigaste målen (visionerna) vid användandet av IKT är : - få eleverna att alltmera aktivt söka efter kunskap bl.a. via Internet - undervisningen ändras så att arbetssätt och arbetsformer blir mer elevcentrerade och undersökande - lärarrollen går alltmera mot en handledarroll Skolan och undervisningen skall utvecklas till att bli mindre bunden till ämnes- och klassrumsbegreppen Kommunens mål att alla lärare skulle inneha datakörkort 1999 har uppnåtts. En fortsatt kartläggning av lärarnas kompetens och fortbildningsbehov inom IKT borde ske. Utbildningen skall inriktas på att lära grundläggande datakunskaper samt att göra pedagogiska tillämpningar. Datafortbildningen skall alltså vara både tekniskt och pedagogiskt inriktad. Det är viktigt att lärarna utbildas i att hantera behövliga program samt hjälpmedel som scanner, digitalkamera osv. Man borde även lära sig att hantera utrustningen på ett pedagogiskt sätt. I gymnasiet borde lärarna få en mera ämnesinriktad datafortbildning än t.ex. i grundskolan. Eftersom det är människor (lärare, elever, ) som är verksamma i gymnasiet och dess utveckling är engagemang och positiva känslor mycket viktiga. Lärarnas inställning till IKT är kanske det viktigaste. Studiebesök är även viktiga för att skaffa sig information om andra skolors sätt att organisera arbetet för lärare och elever och för att ta del av andra skolors utvecklingsstrategier. Tekniska problem irriterar och hindrar ständigt vid jobb med datorer. Det är problem med både maskin och programvara. Tekniskt kunniga lärare är ofta överbelastade med arbete och räcker inte till för alla samtidigt. Problemen borde lösas för att undvika irritation bland lärarna och eleverna. Lärarna borde kanske få lite mer teknisk utbildning för att vara mindre beroende av de få datatekniker som finns. Lika viktigt är det att man gör ekonomiska satsningar för inköp av datorer och programvaror. På gymnasiet finns det i detta nu för få datorer i förhållande till antalet elever och till antalet lärare. Det behövs flera datorer och även snabbare datorer i datasalar, men även fler datorer som redskap i klassrummen. Vissa ämnes- och elevgrupper har större behov av att kunna arbeta via datorer och det uppstår ofta problem vid bokningen av datasalarna.

11 Målet med IKT-utvecklingen och den ökade användningen av datorer i undervisningen borde bidraga till en utveckling mot ett mer elevaktivt arbetssätt, där gymnasieeleverna i större utsträckning tar ansvar för sin egen inlärning. IKT-spiralen ger eleverna tillgång till andra kommunikationsvägar än tidigare och nya möjligheter öppnas för dem i bl.a. sökande efter information. Framtidsvisionen är att arbetet med datorer i gymnasiet blir en integrerad del av skolans undervisning. Undervisningen skall utvecklas mot mer individriktade, självständiga, undersökande och forskande arbetssätt. Det borde finnas minst en dator på var tredje elev. Därför bör man betona en kontinuerlig anskaffning av datorer och en fortlöpande service och underhåll av datautrusningen. De största riskerna En av de största riskerna med IKT är att det skapas en övertro till datorer som kunskapskälla. Det finns även risker med den fysiska arbetsmiljön vid datorarbetsplatsen. Att eleverna sitter alltför länge framför datorn istället för att vara ute i friska luften, motionera och umgås med andra mänskor. Man kan även befara klasskillnader mellan de som är intresserade och de som inte är det blir ännu tydligare och att klyftan ökar mellan elever som har och de som inte har tillgång till en dator i hemmet. Det finns även risker att elever kopierar färdiga elevarbeten från nätet istället för att göra dem själva. De största möjligheterna Eleverna blir vana att handskas med datorerna som ett arbetsredskap, vilket troligen behövs i alla arbeten i framtiden. Eleverna ges ökade möjligheter att söka information genom IKT och att kommunicera med omvärlden. Detta ger möjligheter till internationella kontakter och att t.ex. kunna genomföra projekt med skolor på annat håll i Europa. Det ges även ökade möjligheter att idag hitta aktuell information och information som är svår att hitta via böcker. IKT bidrar även till mer variation i skolarbetet. Den ger möjligheter till individualisering och möjligheter till distansstudier, där gymnasieeleverna i hemmet har kontakt med sin handledare via e-post och databaser. Datorbaserad utbildningsprogram ger möjlighet till individualisering och underlättar för barn med läs- och skrivsvårigheter. Datorer i skolan bidrar även till att elevers arbeten blir prydligare och att det finns flera möjligheter att variera presentationen av elevarbeten via multimedia.

12 2 Timfördelningen A TIMFÖRDELNINGEN (enligt förordningen 955/2002) Ämne Antal obliga- Antal (riksomf.) Totalantalet toriska kurser fördjupade kurser kurser Modersmål och litteratur A-språk, påbörjade i grundskolans årsklasser 1 6 Finska (A1) Engelska (A2) B2-språk, påbörjade i årskurs 7 9 i den grundläggande utbildningen Tyska och franska B3-språk, påbörjade i gymnasiet Tyska och franska Matematik kort lärokurs lång lärokurs Biologi Geografi Fysik Kemi Religion Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Musik Bildkonst Den ena av kurserna mu2 eller bk2 är obligatorisk Gymnastik Hälsokunskap Studiehandledning Obligatoriska kurser Fördjupade kurser minst 10 De tillämpade kurser som avläggs utanför gymnasiet finns i huvudsak definierade i en bilaga (Det regionala studieutbudet i norra svenska Österbotten) Kurser sammanlagt minst 75 B GRUPPERINGEN AV KURSERNA I UTBUDET Grupperingen av kurserna i gymnasiets utbud styr uppgörandet av studieprogrammen. Uppställningen av kurserna vid det preliminära valet underlättar komponerandet av ett årsprogram, eleven får givetvis även välja kurser utanför den egna årsgruppens utbud. Eleverna i Kronoby gymnasium har visat ett stort intresse av att utnyttja det studieutbud som finns tillgängligt utanför den egna skolan. Det är därför av vikt att de

13 obligatoriska kurserna i mån av möjlighet sprids över de tre studieåren för att möjliggöra frånvaroperioder. Samtidigt måste eleverna kunna satsa på prov i studentexamen under hösten det tredje året. Kurserna i Kronoby gymnasium är grupperade årskursvis enligt följande (obligatoriska kurser med fet stil): Modersmålet Finska R Engelska Tyska Franska Matematik A Matematik B Fysik Kemi Biologi Geografi Historia Samhällslära Religion Psykologi Filosofi Musik Bildkonst Gymnastik , 6, 7 Hälsokunskap Antal obl. kurser 24/25 17/19 7/9 C SPRÅKPROGRAMMET Eleverna I Kronoby gymnasium studerar två A-språk. Det andra inhemska språket (finska) och det första främmande språket (engelska) påbörjas i grundskolan i årsklasserna 1-6. I gymnasiet studeras språken på A-nivå, vilket betyder att minimiantalet kurser för en elev är 6. De korta språken tyska och franska kan studeras på B2-nivå, varvid eleven har påbörjat studierna i grundskolans årsklasser 7 9, eller på B3-nivå, varvid eleven påbörjar studierna i gymnasiet. De två första kurserna i de korta språken tyska och franska i gymnasiet studeras endast av de elever som inte påbörjat studierna i grundskolan. I kurs 3 sammanförs studerandena till en grupp, vilket betyder att kurs 3 på B3-nivå sammanfaller med kurs 1 på B2-nivå. Motsvarigheterna presenteras närmare i kursbeskrivningarna för de korta språken. En elev som studerat ett kort språk i grundskolan kan i regel inte i gymnasiet välja någon av kurserna 1 och 2. Rektor kan i motiverade fall i samråd med läraren i språket bevilja rätt att avlägga någon kurs på B3-nivå fastän eleven studerat språket i grundskolan.

14 3 Kurserna A KURSERNA I KRONOBY GYMNASIUM MODERS OCH LITTERATUR, SVENSKA SOM MODERS Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet. Genom det gestaltar människan sin verklighet och kommunicerar med andra. Modersmålet stärker den personliga och kulturella identiteten samt utvecklar tänkande, kreativitet och en estetisk medvetenhet. Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-, kunskapsoch kulturämne. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp som innefattar förutom skrivna och talade texter även medietexter och bilder av olika slag. Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna samt från kulturforskningen. Genom läsande, skrivande och muntlig kommunikation tillägnar sig de studerande nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, reflektera, kritiskt granska, tolka och värdera. Genom litteratur och bildmedier får de studerande kunskap och möter förutom den västerländska kulturtraditionen även andra kulturer. Läsning av skönlitteratur bidrar också till personlighetsutvecklingen. En bred kommunikativ kompetens är grunden för lärande och för all samhällelig interaktion. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete med andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt sammanhang. Att i tal och skrift kunna använda modersmålet är en förutsättning för studier och för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i gymnasiet. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i modersmål och litteratur är att de studerande skall fördjupa sina kunskaper om språk, litteratur och kommunikation få en insikt om sambandet mellan språk, litteratur och lärande och kunna utnyttja relevanta begrepp då de läser, skriver, talar och lyssnar stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till glädje, kunskap och reflektion utveckla sin fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i skilda former från olika tider och kulturer fördjupa sina kunskaper utgående från ett vidgat textbegrepp och kunna analyseraoch tolka olika slags texter med hjälp av sin kunskap om litteratur och kommunikation se samband mellan texteroch deras sammanhang och genom olika texter och medier bli förtrogna med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medvetna om destruktiva krafter att reagera mot fördjupa sina muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter fördjupa och precisera sitt språkbruk, att språket blir mångsidigt, dels att de studerande når sina syften med sin kommunikation kunna anpassa sitt språk efter olika situationer, både privat och offentligt bli allt säkrare då det gäller att behärska normer för det talade och skrivna språket och förstå avsikten med språkvården både ur ett samhälleligt perspektiv och för sitt eget språkbruk bli medvetna om texters formspråk och retoriska medel och kunna analysera och värdera argumenterande text och själva utnyttja språket som påverkningsmedel kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna information känna sig delaktiga i olika kultursammanhang och ha förmåga att njuta av, använda och skapa kultur samt ha fördjupat sin förståelse för olika kulturer och för människor med andra levnadsförhållanden. Bedömning Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur beaktar läroämnets alla delområden. I kursvitsordet skall ingå bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som graden av deltagande.

15 Modersmålet i studentexamen Provet i modersmål och litteratur är tudelat i ett prov i textkompetens och ett essäprov. Betyget i modersmål bestäms genom en viktning av de poäng som ernåtts i vardera provet. Träning inför proven ingår i såväl de obligatoriska som de fördjupade kurserna. I provet i textkompetens mäts den kritiska och kulturella läsförmågan samt den språkliga uttrycksförmågan. Med textkompetens avses examinandens förmåga att analysera, tolka, bedöma, tillgodogöra sig och producera olika texter medveten om deras syfte och kontext. I kompetensen ingår också förmåga att göra iakttagelser om textens uttrycksmedel och att tillämpa sitt kunnande både i textreception och textproduktion. Uppgifterna i provet ansluter sig till betydelser, strukturer, uttrycksmedel och tematik i texten eller texterna, till textreceptionen och kontexten samt till relationen mellan dessa faktorer. Materialet kan vara saktexter t.ex. artiklar, nyhetstexter, insändare, avsnitt ur faktaböcker och skönlitterära texter. Materialet kan också bestå av enbart sakprosatexter eller enbart skönlitterära texter. I essäprovet bedöms hur allmänbildad examinanden är, hur väl utvecklade tankeförmågan, den språkliga uttrycksförmågan och förmågan att behärska helheter är. En del av uppgifterna är materialbaserade. Materialet utgörs av faktatexter, skönlitterära texter och möjligen annat material såsom t.ex. bilder, statistik eller tabeller. OBLIGATORISKA KURSER Kurserna är uppbyggda så att de integrerar de olika modersmålsfärdigheterna och bildar funktionella helheter. På alla kurser fördjupar den studerande sina kunskaper om språk och litteratur, utvecklar färdigheterna i muntlig och skriftlig kommunikation och läser rikligt med fiktion och fakta. Då den studerande har läst alla de obligatoriska lärokurserna har han eller hon fått en fördjupad språkkännedom och ökad språkfärdighet. Den studerande har också fått en bred kunskap om vårt litterära arv och de litterära genrerna i funktionella sammanhang samt fördjupat sin förmåga att analysera, producera och reflektera över olika textgenrer och deras funktion i samhället. Rekommenderad studiegång (3-årigt studieprogram) Obligatoriska kurser Fördjupade kurser Åk 1 Mo1, Mo2, Mo3 Mo7 Åk 2 Mo4, Mo5 Mo7, Mo9 Åk 3 Mo6 Mo7, Mo8, Mo9 1. En värld av texter (Mo1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. förstå vad det vidgade textbegreppet innebär fördjupa sin medvetenhet om olika textgenrer känna till olika sätt att läsa, analysera, tolka och producera texter kunna välja stilnivå i sitt språk enligt situation kunna tolka episka texter kunna grundprinciperna för hur man skriftligt relaterar till annan skriven text delta konstruktivt i gruppdiskussioner. skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer olika textgenrer och deras funktion i samhället reflektion kring det egna läsandet

16 introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa olika sätt att analysera skönlitterära texter grundprinciperna för materialbaserat skrivande grundprinciperna för gruppkommunikation 2. Epik och medietexter (Mo2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. kunna använda retorikens grundprinciper producera olika typer av medietexter kunna bearbeta och analysera längre episka texter planera, framföra och utvärdera ett muntligt anförande. retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter tidningstexter och andra medietexter bild- och filmanalys källkritik analys av språkets strukturer romanen som litterär genre gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen som utgångspunkt recensioner Kurserna 1 och 2 skall studeras före de övriga modersmålskurserna. 3. Texter, kultur och identitet (Mo3) Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. kunna uttrycka sina tankar, känslor och åsikter kring den egna identiteten i både tal och skrift förstå begreppet kulturell pluralism kunna diskutera frågor kring det finlandssvenska med utgångspunkt i tryckta och digitala källor av olika slag kunna diskutera och analysera texter av finlandssvenska författare från olika tidsperioder känna till de drag som kännetecknar det finlandssvenska språkbruket kunna utveckla sina texter och analysera språkets form utgående från den språkvårdsteori som behandlas. det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter analys av text-, sats- och ordstrukturer den finlandssvenska litteraturen och dess historia förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet

17 4. Texter i Norden (Mo4) Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. känna igen de olika nordiska språken i både talad och skriven form besitta grundläggande strategier för att kunna göra sig förstådda i Norden kunna läsa och tematisera medietexter på nordiska språk, närmast danska och norska behärska den grundläggande terminologin inom dramatiken kunna diskutera dramatiska texter både utgående från skriven text och dramatiska framföranden känna till principerna för välläsning. de nordiska språkens gemensamma bakgrund skillnader och likheter mellan de nordiska språken samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen dramatikanalys och teaterbesök läsning, dramatisering och gestaltning av texter 5. Moderna texter (Mo5) Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. känna till olika stilmedel och kunna kommentera bildspråket i en text, speciellt i lyriska texter kunna tolka, analysera och gestalta texter och relatera dem till den kulturella kontexten förstå hur man sett på litteraturen och dess uppgift under olika tidsperioder och strömningar under den moderna litteraturens historia. lyrikanalys: stil, struktur, reception produktion av reflekterande och analyserande texter och 2000-talets litteratur och litterära ismer litterära diskussioner inför publik 6. Textens makt (Mo6) Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. kunna analysera argumentationen i en text både skriftligt och muntligt och kritiskt kunna värdera medietexter och andra slag av saktexter producera både skriftliga och muntliga texter som innehåller en effektiv argumentation utveckla sin förmåga att analysera en skönlitterär text utgående från ett läsarorienterat perspektiv kunna diskutera hur författare använder språk, stil och innehåll som maktmedel

18 kunna och våga uttrycka och motivera sina åsikter i en debatt utöka sin medvetenhet om hur bild- och textflödet påverkar samhället och den enskilda individen. argumentationsanalys analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning reklamanalys källkritik skillnader mellan kvinnligt och manligt språk äldre och nyare tendenslitteratur teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt FÖRDJUPADE KURSER 7. Muntlig kommunikation (Mo7) Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. fördjupa sina kunskaper om interaktion och muntlig kommunikation utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt utveckla sin förmåga att uppträda, lyssna och samtala känna till och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som budskapets trovärdighet. typiska drag i olika interaktionssituationer verbal och nonverbal kommunikation olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation 8. Fördjupad skriv- och textkompetens (Mo8) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. fördjupa sin förmåga att läsa olika texter analytiskt och kritiskt bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text. Följande teman repeteras och fördjupas: textgenrer textanalys och textanalytiska begrepp textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta, rubricera och redigera texten i en slutlig form språkstruktur och språkriktighet

19 9. Litteratur som glädje och kunskap (Mo9) Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. hitta nya vägar för sitt kreativa tänkande genom läsning göra jämförelser mellan olika tiders sätt att behandla teman och motiv i skilda kulturer och relatera dem till sin egen tid och sin egen livssituation förstå att litteraturen belyser människans eviga frågeställningar fördjupa sin förmåga att använda sig av olika litteraturvetenskapliga perspektiv vid studiet av texter. tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer intertextualitet att skriva analytiskt om litteratur att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande MODERS OCH LITTERATUR, SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Mål för undervisningen En studerande med ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska i ett svenskt gymnasium i Finland skall genom studierna i svenska som andraspråk förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i svenska så att han eller hon kan studera, utnyttja litteratur och massmedier samt knyta och upprätthålla sociala kontakter på svenska kunna uttrycka sig, våga samtala och argumentera på svenska både i skolan och senare i sina studier och sitt arbete bli medveten om de viktigaste skillnaderna mellan alldagligt, ibland även dialektalt eller dialektalt färgat finlandssvenskt talspråk och standardspråk och lära sig förstå även tydlig rikssvenska i teve och radio behärska svenskans ljud-, form-, sats- och meningsbyggnad och kunna analysera språket så bra att han eller hon åtminstone med hjälp av ordböcker, grammatikor och språkriktighetsguider eller personlig handledning förmår förbättra och utveckla sitt språk lära sig att läsa och utnyttja texter av olika slag både i studierna i olika läroämnen och vid uppsatsskrivning och diskussioner kunna läsa litteratur på svenska och även lyssna till litteratur med hjälp av teater, film och andra medier; den studerande skall därvid bekanta sig närmare åtminstone med någon känd rikssvensk eller finlandssvensk författares produktion bli förtrogen med det finländska samhället, särskilt med den svenska och tvåspråkiga kulturen i Finland kunna iaktta och bedöma hur de egna färdigheterna framskrider och tillägna sig en positiv attityd till språk och språkinlärning bli allt mera medveten om sin och sin familjs två- eller flerspråkighet och om språkets betydelse för kulturen och identiteten. Bedömning En studerande med ett främmande språk som modersmål skall för profilen goda kunskaper uppnå åtminstone nivån B2.2 (fungerande självständig språkfärdighet) på nivåskalan för språkkunskaper när det gäller att förstå svenska i tal och skrift, och åtminstone nivån B2.1 (självständig språkfärdighet, grundnivå) när det gäller att tala och skriva svenska. Den muntliga förmågan kan dock tillåtas variera, beroende på den studerandes kontakter med talad svenska utanför skolan. De studerande skall bedömas enligt lärokursen i svenska som andraspråk om de har valt denna lärokurs, oberoende av om de fått särskild undervisning enligt