AVSTAMP MOT VA-VISION 2032

Transkript

1 Jessica Carragher Wallner, Nilla Persson, KAIROS FUTURE AVSTAMP MOT VA-VISION 2032 SAMMANSTÄLLNING AV VARIMS WORKSHOP, DECEMBER 2012 Consultants for Strategic Futures.

2 Medverkande personer på workshopen... 3 Sammanfattande diskussion... 4 Inledning... 6 Robusta framtidsbaserade strategier... 6 Om rapporten... 7 Drivkrafter i omvärlden... 8 Vår spaning i branschen Konsekvenser Vision - Vill Idéer till åtgärder Rekommendationer Bilaga Om Kairos Future VARIM är en branschorganisation för konsulter, entreprenörer och produktspecialister inom området vattenrening och vattenbehandling. e-post: varim@teknikforetagen.se Projektledare: Robert Kingfors, e-post: robert.kingfors@teknikforetagen.se Projektassistent: Kristina Ros, e-post: kristina.ros@teknikforetagen.se 2(31)

3 MEDVERKANDE PERSONER PÅ WORKSHOPEN På workshopen som ägde rum i november 2012 och deltog att antal tongivande och engagerade representanter som på olika sätt arbetar med vattenfrågan samt representanter från VARIM s styrelse. DELTAGARLISTA Namn Bo Berghult Tomas Carlsson Christina Dahlbeck Ann Elfström Broo Jan Friberg Jakob Fries Carina Färm Daniel Hellström Tage Hägerman Jörgen Johansson Per Johansson Robert Kingfors Per Manhem Mikael Medelberg Paul Molin Johan Möllerström Johanna Lindgren Stefan Ström Bertil Lustig Karin Svensson Smith Lars Tång Carl-Olof Zetterman Företag Miljökemigruppen i Sverige AB Cirkulation Purac AB Miljökemigruppen i Sverige AB Sweco Environment Sweco International Eskilstuna Energi & Miljö AB Svenskt Vatten Smedjebacken Energi & Vatten AB Sydvatten AB Malmberg Water AB Teknikföretagens Branschgrupper AB Käppalaförbundet Roslagsvatten AB BWT Vattenteknik AB Malmberg Water AB Svenskt Vatten ProMinent Doserteknik AB Uppsala Vatten VA SYD & MP Feralco Nordic AB SYVAB 3(31)

4 SAMMANFATTANDE DISKUSSION Hur ser de framtida förutsättningarna för VA-branschen ut? Vilka riktningar ska man sikta mot för att öka sina verksamheter och sprida kunskap och information om vattnets väg? Hur kommer ökat fokus på miljöfrågor påverka satsningar och möjliga nya vägar framåt för att t.ex skapa helt nya affärsmöjligheter för VAbranschen. Hur ökar man kunskapen om vatten och branschen bland såväl allmänhet som politiker, unga som äldre? Förändringarna i omvärlden är många och ibland svårt att se hur det påverkar branschen och enskilda verksamheter men det är omöjligt att undgå att vi står inför ett stort och världsomfattande skifte vad gäller resursutnyttjande. Att jordens resurser är ändliga är inget nytt men nu ser vi alltmer effekterna av det, t.ex. i form av ökade råvarupriser och allt större satsningar på återvinning. Kraven på att agera blir också allt starkare. Satsningar på energi såsom biogas från reningsverk är viktiga idag och kan komma att bli än viktigare om politiken identifierar möjligheterna och väljer att lyfta fram dem och göra det än mer möjligt både för producenter och användare att nyttja dem. Återvinning av fosfor är en mer känslig fråga och möter en hel del ekonomiskt motstånd i nuläget. Allt fler människor flyttar till städerna eftersom urbaniseringen alltjämt fortsätter öka, något som kommer att ställa än mer krav på fungerande infrastruktur och att de framtida samhällena ska klara av att leverera vatten och ta hand om avloppsvattnet. Dessutom kommer det även fortsättningsvis finnas människor kvar i glesbygden med behov av småskaliga lösningar som fungerar och som behöver uppdateras kontinuerligt. När privatiseringen av den offentliga ekonomin blir allt mer betydelsefull hårdnar sannolikt också konkurrensen mellan olika aktörer trots att behovet av samverkan blir större och större. Klimat och miljöfrågan har varit på tapeten en lång tid men blir nu allt mer kopplad till att det faktiskt krävs agerande och ekonomiska incitament för att skapa ett mer hållbart samhälle på lång sikt. Beslut som fattas i riksdagen är, och blir allt mer, påverkade av besluten i EU, inte minst inom miljöområdet. För branschen handlar det mycket om att lyfta vattenfrågan och bli en ännu mer synlig aktör för såväl allmänhet som politiker, både i Sverige och i Bryssel. För att klara av denna kraftsamling krävs god samverkan mellan de olika VA-organisationerna för att tala med en samlad röst. Den framväxande tekniken driver inte bara på utvecklingen rent praktiskt och effektivt men förändrar också människors agerande och livsstilar på ett sätt som vi inte sett tidigare. Att kommunicera och använda tekniken bidrar mycket till hur människor lever sina liv och inte minst den värld som unga nu växer upp i. Tekniken skapar också nya möjligheter att sprida och kommunicera budskap där utmaningar är att hänga med i det snabba tempot. 4(31)

5 Vi ser också ett samhälle växa fram där de individualistiska värderingarna tar mer och mer plats. Kanske är det ett resultat av känslan den ökande stressen och otryggheten som gör att vi känner att vi behöver ta hand om oss själva. Fokusen på att få en god, ännu bättre livskvalitet är stor, vi vill helt enkelt må bättre än bra vilket också påverkar vår syn på vad vi stoppar i oss och det som kommer oss nära, såsom vattnet. Vatten är en självklarhet och hygienfaktor för många i västvärlden men kunskapen om var det egentligen kommer från och vad det innehåller är i många fall förvånande låg. Därutöver är medias potential dubbelbottnad, den snabba mediekarusellen med allt mer grävande reportage kräver beredskap även för VA-verksamheter men å andra sidan kan media hjälpa till att sprida kunskap och information om vattnets väg och möjligheterna till återvinning. Något som kan gynna branschen och skapa både ökad attraktivitet och förståelse för att vattenfrågorna är viktiga. För att gynna och driva utvecklingen i branschen, inte minst för att vara en fortsatt betydande aktör på den internationella arenan, krävs fortsatt satsning på forskning och utveckling, och där också branschen uppmärksammat en satsning på ett centra där expertisen från både privat och offentlig sektor kan samlas. 5(31)

6 INLEDNING BAKGRUND VARIM är en branschorganisation för konsulter, entreprenörer och produktspecialister inom området vattenrening och vattenbehandling. VARIMs huvuduppgift är att utvidga samarbetet inom branschen samt öka insikten hos stat, kommun och allmänhet om vikten av att rening av vatten fungerar väl och effektivt. VARIM är en branschorganisation inom Teknikföretagens Branschgrupper AB. Robert Kingfors vände sig till Kairos Future med en förfrågan för att göra dels en generell och dels en specifik undersökning/kartläggning gällande VA och hur framtiden kommer att kunna se ut. Detta material låg sedan till grund för workshopen och arbete med att ta fram visioner och en gemensam målbild framåt för Sverige, samhället och VA-branschen. Workshopen ägde rum i november 2012 och deltagarna bestod av tongivande och engagerade representanter som på olika sätt arbetar med vattenfrågan samt representanter från VARIM s styrelse. Arbetet har drivits av Jessica Carragher Wallner och Nilla Persson från Kairos Future. ROBUSTA FRAMTIDSBASERADE STRATEGIER När det gäller långsiktigt utvecklingsarbete för en organisation är Kairos Futures målsättning att ta fram och arbeta efter hållbara strategier med en av utgångspunkterna i hur organisationens omvärldskarta ser ut (i bemärkelsen övergripande, inriktningsstrategier), Vår erfarenhet är att sådana strategier: Svarar mot vad organisationen BÖR göra (möter omvärldskraven i framtiden) Bygger på att organisationen KAN genomföra strategierna (utnyttjar organisationens nyckelkompetens) Leder till det organisationen VILL (de egna målen/visionen) 6(31)

7 Det betyder också att vi i ett strategiutvecklingsarbete arbetar igenom såväl omvärldsutmaningarna, visionsaspekter (vilka ni vill vara) och inventerar de strategiska tillgångarna som en organisation besitter. OM RAPPORTEN Inledningsvis presenteras några starka drivkrafter/ förändringar i omvärlden därefter en kort sammanfattning av vår spaning utifrån branschens perspektiv. Därefter en sammanställning av workshopens resultat. Avslutningsvis Kairos Futures rekommendationer inför framtiden. 7(31)

8 DRIVKRAFTER I OMVÄRLDEN På workshopen presenterades några övergripande förändringar/ trender i omvärlden som fungerar som drivkrafter inom flera olika områden. Sammanhanget beskrivs kortfattat nedan. TEKNIKEN, MÄNNISKAN OCH INSTITUTIONERNA FORMAR FRAMTIDEN OCH NATURRESURSERNA GER RAMAR Under hela mänsklighetens historia har ekonomi varit styrande utifrån ordets grundläggande betydelse (hushållning med resurser). Under de senaste årens klimatoro har det börjat ske ett skifte kring synen på vad som ska räknas in i de resurser varpå den industriella epokens penningekonomi grundats. Naturens resurser är inte oändliga utan prissätts i allt högre grad. Handel med utsläppsrätter innebär att även icke-begränsade resurser (utsläpp av koldioxid) prissätts och räknas in i ekonomin. Bidragande till detta var också när Världsbanken och andra tunga organ plötsligt satte kostnader på vad de framtida klimatkonsekvenserna skulle bli (som t ex Sternrapporten pekade på). På motsvarande sätt kan vi se tendenser att även försöka prissätta social utsatthet och föra in de kostnaderna från nationalekonomi till företagsekonomi (t ex via CSR-balansräkningar) även om det än så länge inte har fått lika tydligt genomslag. Man kan uttrycka detta som att det sker ett skifte från ekonomi till ekologi. Konkret kan vi se stora satsningar och ambitioner att åstadkomma långsiktig hållbarhet idag. Inte minst inom samhällsbyggnadsområdet där hållbara städer är ett av tidens mantra samtidigt som intresset för s.k. green buildings har ökat markant och det förs heta diskussioner kring hur energin till framtidens transportlösningar skall produceras. Det är helt enkelt en mer levande och beslutspotent diskussion kring de här frågorna idag än det var för tio år sedan. Teknik som dessutom möjliggör ett bättre, drägligare liv har i alla tider förändrat samhällen och ritat om kartan för organisationer och människor. Idag är det informationstekniken som står i fokus. Samtidigt är det inte tekniken i sig själv som är intressant utan det är effekterna av den, d.v.s. det som händer när människor börjar agera med nya tekniska möjligheter som ett nytt fundament i livet. VÄRDERINGAR OCH LIVSSTILAR Idag sker en övergång från kollektiva värderingar till ett samhälle där individen står i centrum. Det egna självförverkligandet blir allt viktigare och mycket tid och energi går åt till det egna livsprojektet. En viktig del i detta är att bygga ett personligt varumärke kring sig själv där val av klädstil, musiksmak, bostadsområde etc. blir viktiga beståndsdelar. Samtidigt känner alltfler samhörighet med en snävare grupp människor än förr, i regel personer som har samma livsstil och värderingar. Konsekvensen är att det växer fram många fler smala livsstilar. De kallas mikrolivsstilar. 8(31)

9 Utvecklingen accentueras av att människor i allmänhet tenderar att fokusera allt mer på livskvalitet. Det är viktigt att ha en god hälsa och individer idag vill ha hälsan så länge som det bara går. Det leder också till att många människor idag har höjt normalitets-/ förväntansnivån och snarare tycks sträva efter att må bättre än bra. Jakten på livskvalitet och välbefinnande handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, att må bra socialt och psykiskt, utan också om känslan av att man uppfyller sin potential. Det handlar om att ha möjlighet att utvecklas i livet och för många även att lyckas med det man föresatt sig. Dessutom består nutidsbefolkningen av människor i skiftande åldrar generationerna påverkar mer än vad man tror och att känna till värderingar som karaktäriserar de olika generationsklustren är av stort värde när man vill förstå vart världen är på väg och varför. 9(31)

10 VÅR SPANING I BRANSCHEN Inför visionsworkshopen tittade vi också på ett antal områden som på olika sätt berör branschen. Nedan presenteras dessa områden kortfattat. OFFENTLIG EKONOMI Den demografiska utvecklingen går mot att det blir allt fler äldre i samhället. En ökad medellivslängd och det minskade barnafödandet i utvecklingsländerna gör att medianåldern i världen ökar och att befolkningsstrukturen i många länder kommer att vara skev. En del av de utvecklade länderna har idag en negativ befolkningsutveckling en utveckling som förväntas öka. År 2010 fanns det 1,7 miljoner svenskar som är 65+, år 2030 beräknas de vara 2,3 miljoner och man beräknar att år 2050 kommer det att finnas fler gamla än unga i Sverige. Detta är en trend som gäller de flesta utvecklingsländerna. Ökade krav från medborgarna och samtidiga svårigheter att effektivisera produktion i samma takt som industrin gör att de offentliga verksamheterna i Sverige räknar med en allt tuffare ekonomisk situation framöver. Framförallt är det de kommande kraftigt stigande kostnaderna för hälso- och sjukvård som är det stora dilemmat. Givet den demografiska utvecklingen och ett något ökat anspråk på vård och omsorg kommer t ex det nuvarande svenska systemet för vård och omsorg gå med ett årligt underskott på 300 miljarder kronor år 2030 (2010 års pengavärde). Eller omräknat drygt kronor mer i skatt per arbetande svensk och år. I en sådan situation lär alla mottagare av offentliga investeringar och transfereringar få finna sig i en rejäl omprövning av huruvida de är värda pengen eller inte. 10(31)

11 Om vi inte gör någonting och fortsätter att finansiera välfärdstjänsterna på samma sätt som idag kommer vi år 2035 ha ett gap mellan behov och resurser motsvarande 13 kronor i kommunalskatt. (SKL: Välfärdens långsiktiga finansiering) Vi ser också en förändring i att konsumtionen går från att vara offentlig till att vara privat. Fram till och med 70-talet drevs konsumtionsökningen i Sverige framförallt av en ökad offentlig konsumtion. Från och med 90-talet är det istället den privata konsumtionen som ökar. Den offentliga konsumtionen framförallt består av välfärdstjänster som skola, vård och omsorg samt infrastruktur, den privata konsumtionen, förutom boende och mat, till största delen av resor och shopping. Ökning av den privata konsumtionen. Källa: Per Borg, Den långsiktiga finansieringen: Välfärdspolitikens klimatfråga. ESO 2009:1 POLITIKEN OCH EU När Lissabonfördraget ratificerades i EU innebar det en historisk förflyttning av maktökning till den EU-gemensamma nivån. Samtidigt har redan tidigare en stor del av den juridiska beslutsmakten förskjutits till Bryssel. T ex inom miljöområdet så har över 80 % av besluten i riksdagen sin bakgrund i ett beslut på EU-nivå. Detta innebär ett skifte både i maktnivå men också i styrningsform eftersom det är ett känt faktum att EU styrs av jurister snarare än politiker vilket också påverkar hur den svenska praktiska politiken förs och utövas. Detta kallas ibland ökad juridifiering. En del i utvecklingen handlar också om det faktum att de allra flesta svenskarna nu ser sig som en del av EU och inte driver frågan om att lämna EU aktivt. Konsekvensen av detta är att den svenska politiken i lugn och ro kan skicka upp komplexa frågor till en EU-nivå för att slippa ta fram egna särlösningar. KOMMUN OCH REGIONARENANS UTVECKLING På kommunal nivå har andelen privata aktörer ökat stort, kommunernas kostnader för köp från privata leverantörer har ökat från 40,8 miljarder år 2006 till 67,1 miljarder år I begreppet privata leverantörer ingår föreningar, övriga företag 11(31)

12 som till exempel aktiebolag och enskilda personer. I begreppet offentliga leverantörer ingår kommunala företag, andra kommuner, landsting och stat. Privat verksamhet ökar. Källa: Köp av verksamhet, Kommuner och landsting, , SKL Även på den globala nivån ser vi en ökning i de privata aktörerna även inom vatten och avloppsområdet. Grafen visar ökningen av privata aktörer i branschen mellan år 1987 och 20 år framåt till år 2007 ur ett globalt perspektiv. Under de senaste 20 åren har det skett en stadig tillväxt i antalet människor vars dricksvatten och avfallstjänster levereras av privata företag. Källa. SAM Waterstudy För att effektivisera verksamheter och uppnå synergieffekter har vi de senaste åren sett ett ökat samarbete både mellan förvaltningar och kommuner, och inget tyder på att denna trend kommer att avta framöver. De allmänt ansträngda kommunala ekonomierna och statens krav på att ha en budget i balans driver på samarbetet tillsammans med ökade krav från myndigheters och riksdagens/ regeringens sida om att öka professionaliseringen av verksamheterna. För att klara av den vardagliga serviceproduktionen ser vi ett allt mer utökat kommunsamarbete, i praktiken bildas en slags virtuella storkommuner, t.ex frivilliga nätverk, kommunalförbund eller regionala bolag såsom Käppalaförbundet. Samarbetet handlar också om 12(31)

13 att samordna, upprätthålla och attrahera den kompetens som krävs för VAverksamheten. URBANISERINGEN I hela världen är urbaniseringen påtaglig, städerna växer sig allt större. År 2000 bodde ca 3 miljarder människor i städer år 2050 beräknas ca 7 miljarder människor bo i städerna. Storlek och täthet lockar med nya möjligheter till företagande, försörjning, utbildning och upplevelser. I Sverige är det några få storstadsregioner som ökar sin befolkning, medan flertalet kommuner tappar invånare när de unga flyttar från de mindre kommunerna till städerna, t.ex så växer Stockholm med ca invånare per år. Den största orten får en allt viktigare roll som motor för regionen men behöver legitimitet för att ta den rollen. Urbanitet leder också till ökad rörlighet, allt fler pendlar till sina arbeten, vilket också medför att de funktionella arbetsmarknadsregionerna blir färre men större. ÖKAT FOKUS PÅ MILJÖFRÅGOR Sedan den moderna miljörörelsens start i början sextiotalet med boken Tyst vår av Rachel Carson har miljöfrågorna kommit och gått med ca femton års mellanrum. Från bekämpning av pesticider via kamp mot försurning och övergödning, kretslopp och Agenda 21 till dagens klimatfrågedebatt. Ofta har svaren reducerats till något hanterbart för allmänheten. Skorstenslock, katalysatorer och sopsortering är exempel på detta. Idag är frågan reducerad till koldioxidutsläpp om man ser till den allmänna debatten. Samtidigt har det ökade fokusen på miljöfrågor skapat flera olika krav från nationella myndigheter och allmänheten. Det märks t ex inom det stora intresset kring hållbara städer och energifrågan och det görs stora investeringar inom området grön teknologi, inte minst energiteknik. Även vattenfrågan har blivit aktualiserad när det gäller miljömedvetenheten. En undersökning från Eurobarometern att 79 % av svenskarna håller med om att de ska betala för vattnet som man använder om det påverkar miljön negativt. 13(31)

14 MEDIAS UTVECKLING I en tid där media ständigt letar efter nya vinklar att rapportera om ökar också den s.k. granskande och grävande journalistiken. I stort sett vem som helst med en mobilkamera till hands kan lägga upp ett eget klipp eller rapportera in en händelse till en nyhetsredaktion. Organisationer och företag måste ha en allt bättre beredskap för att hantera det som kommer fram i media, inte bara vid kriser såsom farliga bakterier i vattnet men också för att ta hjälp av media för att förmedla vattnets kretslopp och branschens arbete och utveckling. VATTENANVÄNDNING Vattenkonsumtionen har nästan fördubblats de senaste 50 åren där vi ser en stor skillnad mellan utvecklingsländer och industrialiserade länder. Ett barn som föds i den industrialiserade delen av världen konsumerar gånger mer vatten än ett barn i något av utvecklingsländerna. Vattenanvändningen spås fortsätta öka i takt med att befolkningen växer, jordbruket är den sektor som använder mest vatten, därefter industrin. Det framtida behovet av rent vatten i Kina är en av de stora utmaningarna, av Kinas 600 största städer har 400 brist på vatten. Förutom att vattnet är ojämnt fördelat i landet är också en stor mängd förorenat; 70 % av ytvattnet och 90 % av grundvattnet bedöms vara förorenat i Kina. Bild: Vattenanvändning och världens befolkning från 1900 och prognosticerat fram till år Källa. SAM Waterstudy MÄNNISKOR OCH LIVSSTILAR I ett allt mer stressat samhälle ser vi att människor har ett ökat behov av trygghet och säkerhet där vi söker sanningar på ett nytt sätt. Vi ser också en bubblande oro för det som kommer oss nära och som kan påverkas oss negativt såsom kemikalier i vår närhet. Längtan till det som är äkta och naturligt är också en påtaglig förändring i samhället, vi lever i ett samhälle som blir allt mer besatt av att avslöja vad som är äkta och vad som är falskt. Världen översvämmas av reklam, information och budskap ofta med en strävan att vilja påverka människor i olika riktningar. Människor rör sig samtidigt mellan allt fler sammanhang med risk för att tappa förankringen i ursprunget och verkligheten. Kan man dricka kranvatten under graviditet? Eller ska man koka det innan det finns ju en massa bakterier i vattnet (inlägg från forumet Familjeliv) 14(31)

15 SYNEN PÅ DRICKSVATTEN För de flesta svenskar är vatten en hygienfaktor, något som är en absolut självklarhet att det finns att tillgå. Frågan är om det i framtiden blir en nödvändighet att återanvända vattnet på att annat sätt än idag med ökade återvinningskrav även i mindre anläggningar. Vi ser än så länge ett kulturellt motstånd mot en återanvändning av vatten, något som man klarat av i Singapore där man i behov av vatten använder renat avloppsvatten i industrin men också som dricksvatten på flaska (Newater). En undersökning i USA visar att trots äckelfaktorn som ofta associeras med återanvänt vatten så är 66 % av amerikanerna positiva till återanvändning av vatten. De flesta vill inte ha toalett-till-kranen-vatten men över 80 % av de svarande kan tänka sig toilet-turf. (Toilet-turf betyder att man använder vattnet till aktiviteter såsom bevattning av jordbruksmark, kraftproduktion, landskapsarkitektur, industriell bearbetning, toalettspolning och biltvätt). Samma undersökning visar att 31 % av amerikanerna inte vet vart deras vatten kommer från vilket är intressant att notera. VATTENRENING INOM INDUSTRIN Industrin är den näst största vattenanvändaren och också källan till en stor del av Europas förorenade grund- och ytvatten. Vi ser att vattenrelaterade kostnader för industrin kommer att öka i framtiden som en följd av vattenbrist, strängare utsläppskrav, succesivt högre krav på vattenkvalitet inom industrin (processvatten). Sverige införde tidigt kommunal vattenrening vilket bidragit till att man ställt högre krav på industrin. Detta har också medfört att Sverige ligger långt framme p.g.a. teknikdrivande exportföretag inom branscher såsom skogs-, järn-, stål-, verkstad- och läkemedelsindustrin. SLUTLIGEN NÅGRA PUNKTER OM VAD SOM ÄR PÅ GÅNG FRAMÅT Under workshopen presenterades kortfattat om ett antal områden där det händer saker som med allra högsta sannolikhet kommer att påverka VA-branschen framåt Det pågår arbete med att ta fram nya direktiv inom hygienisering av slam både på nationell nivå och mer övergripande inom EU På vattensidan arbetas det på ny förordning och direktiv parallellt med att Naturvårdsverket utreder ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen från reningsverk som ligger inom området som berörs av Baltic Sea Action Plan (BSAP). Arbete pågår för att uppnå god ekologisk status i våra vattendrag inom ramen för EU:s vattendirektiv. För VA-organisationerna innebär detta att man inom de närmsta åren kommer få nya besked om nya krav på sina verksamheter. Läkemedelsrester i dricksvattnet en fråga som varit på agendan en längre tid och som kommer och går lite i aktualitet, men vi ser en ökande debatt 15(31)

16 även hos allmänheten och expertisen om hur detta ska hanteras Inom biogasområdet ser vi många framtida både utmaningar och möjligheter. Sverige har gjort en hel del satsningar både för producenter och användare. Dock upplever branschen, framförallt producenter, en viss undran om vart branschen är på väg och vad politiken vill satsa på för att biogasproduktionen ska öka. Utveckling inom styrning och process-optimering för att kunna möta kommande skärpta utsläppskrav som är en följd av nya regler och direktiv. Den framtida fosforbristen lyfts fram allt mer. Forskare börjar nu slå larm om att världens utvinning av fosfor snabbt närmar sig sin kulmen och det fokuseras allt mer på att man bör satsa på en hållbar återföring av fosfor. I fallet fosfor kan en utväg vara återvinning och återanvändning. Man kan utvinna mycket fosfor ur organiskt avfall och avloppsvatten. EU:s nya biocidförordning träder i kraft i september Efter detta datum är det inte längre tillåtet att sätta ut biocidbehandlade varor på EUmarknaden vilket kommer att innebära att ämnen såsom silver, triklosan och triklokarban som läcker från textilier och förorenar slammet inte kommer att vara tillåtna längre. 16(31)

17 KONSEKVENSER Under workshopen fick deltagarna arbeta med vilka konsekvenser de såg utifrån de presenterade förändringarna som påverkar branschens. Arbetet gjordes gruppvis där varje grupp fick välja ut de fyra förändringar som man ansåg vara viktigast och ha störst konsekvenser för branschen mot år Här följer en sammanfattning av de konsekvenser som togs upp för de olika förändringarna. FÖRÄNDRING: ÖKAT FOKUS PÅ MILJÖFRÅGAN Satsningar på forskning och utveckling kan leda till alternativ/bättre/ny teknik. Genom att samarbeta mellan VA-akademin och VA-branschen kan både kompetens och teknikutvecklingen inom miljörådet öka samtidigt som det också finns potential för att höja branschens attraktivitet. Ny lagstiftning kan ge både ökade och minskade möjligheter för branschen och leda till att man måste hitta/utveckla ny teknik som möter kraven på t.ex ökad rening och mer sortering. Ökade miljösatsningar kan i ljuset av detta leda till ökade affärsmöjligheter såväl nationellt och internationellt med ökade exportsatsningar. Med mer fokus på en minskad miljöpåverkan kan resurserna komma att öka i form av ökade investeringar som ger ett högre ökat värde, något som kan leda också till en högre taxa. Ökat fokus på återanvändning/ cirkulation av ämnen, t.ex satsningen på en hållbar återföring av fosfor p.g.a. av den alltmer rådande fosforbristen kan komma att ge nya affärsmöjligheter och leda till att ny teknik utvecklas dock kan det också generera ökade investeringskostnader. Det mediala trycket på branschen kan komma att öka när miljöfrågan blir alltmer central och viktig för människor. Beroende på hur branschen har beredskap och hanterar detta kan det leda till såväl ökat som minskat förtroende. Med ett gott hanterande av media kan branschen skapa sig ett gott och trovärdigt rykte som miljöförbättrare. Genom att miljöfrågan lyfts så kan VA-branschen bli en bransch i 17(31)

18 fokus. En utmaning blir att synliggöra branschen för att kommunicera ut dess verksamhet inte minst för att attrahera folk till branschen. FÖRÄNDRING: URBANISERINGEN ÖKAR Det materiella välståndet ökar allt mer och många samlas i städerna, därutöver ökar också konsumtionen i takt med att inkomsten ökar vilket också leder till en ökad miljöbelastning och påfrestningar på resurserna. Urbaniseringen kommer medföra ökat tryck på att det ska finnas en fungerande infrastruktur i städerna även med ständigt växande stadsdelar. Att vara redo för att ta fram specifika lokala lösningar vid behov kan komma att bli allt viktigare. Med en högre belastning och ökande energibehov kan det inkräkta på resurserna som minskar och att servicen därmed minskar. Å andra sidan ger fler människor också ökade intäkter då användningen ökar. Med allt fler människor i städer uppstår allt fler intressekonflikter mellan olika områden. Luktstörningar och markfrågor är områden som kan komma att hamna allt mer i fokus när städerna förtätas. Behovet av ett yteffektivt transportsystem som frigör yta för öppna dagvattenlösningar blir sannolikt också allt större. Stadsplaneringen spelar en allt viktigare roll i de framväxande städerna där förtätning i många fall är ett måste. Här finns en stor möjlighet men också en utmaning i att samverka mellan privat och offentlig sektor. I städerna är det dessutom allt enklare att utnyttja resurserna mer effektivt och satsa på storskalighet. VA- verken kan bli allt större alternativt mer kompakta med platsbristen i städerna i åtanke. Flerfamiljshusen kan komma att utrustas med nyutvecklad teknik för att lösa VA- frågan så effektivt som möjligt. De stora städerna blir allt mer sårbara inte minst med ny teknik. Risken för, och konsekvenserna av, ett sabotage kan bli stora och ödesdigra. En konsekvens av att allt fler flyttar in till städerna är att landsbygden avfolkas mer och mer, vilket inte är en nyhet men som även fortsättningsvis leder till minskade resurser till kommunerna och resulterar i svag kommunal ekonomi som inte kan göra VA-satsningar på egen hand. Sammanslagningar mellan VAverksamheter kan komma att bli aktuella eller helt nödvändiga alternativt att ta fram mindre, mer kompakta lösningar ute i de glesbebyggda kommunerna. FÖRÄNDRING: MEDIAS UTVECKLING Med ökad medieexponeringen kan också kontakten med kunderna öka på ett enkelt sätt, något som kan leda till nöjdare kunder eftersom man känner att man vet vad man betalar för och skapa en ökad förståelse för branschen vilket kan ge nya möjligheter att bygga upp en positiv image och nå nya marknader på ett nytt sätt. Med ökad transparens och öppenhet finns möjligheter att skapa ökat förtroende för VA-verksamheterna. De som inte erbjuder tillräcklig transparens kan råka ut för misstroende. Att hålla balans mellan dessa två kan bli en stor utmaning. Medias snabba och utbredda framfart leder till ett spridande av information till allmänheten vilket ger stora möjligheter till kunskapsökning hos användarna. Risken för desinformation och fel budskap blir dock större. 18(31)

19 FÖRÄNDRING: EU FÅR ÖKAT INFLYTANDE (EU OCH POLITIKEN) Möjligheten att påverka kan bli allt svårare och mer begränsad när besluten blir alltmer centraliserade. Som en följd av detta kan det också bli svårt att följa upp olika beslut. Dessutom finns det en risk i att den lokala anpassning, i det fall som det behövs, blir svag och svår att genomföra. Tvärtemot kan det ske en utveckling i riktningen när globala överenskommelser och nationell politik inte kan leverera så ökar fokusen på lokala lösningar. Som en del i ett större sammanhang kan det komma att bli allt mer särintressen som styr från de som får sin röst hörd. Standardisering av processer kan komma att leda till en likriktning av beslut som inte passar in i alla länder och lokala sammanhang Vi ser ett ökat globalt perspektiv växa fram som kan vara fördelaktig för branschen. En konsekvens av att det fortsätter att bli allt lättare att exportera vilket kan komma att betyda en växande marknad för svenska aktörer. Inte minst i takt med att efterfrågan på vattentjänster ökar. EU-satsningar såsom miljöinvesteringar till fattigare regioner kan gynna den svenska VA-branschen som kan bidra med teknik och kompetens. Politiska beslut sätter i många fall sin prägel på marknadens storlek vilket kan medföra ökade kostnader, t.ex. så är konsekvenserna av vattendirektivet att det i många fall behöver göras investeringar vilket kostar. Detta kan leda fram att gamla mönster bryts på ett positivt vis och till nya processer/lösningar tar form. Det ställs allt högre krav på att ha kunskap om de spelregler och förutsättningarna som krävs för att vara verksam i ett EU-sammanhang. Att kunna göra värderingar och prioriteringar i komplexa frågor blir allt viktigare, såväl på EU-nivå som på svensk nivå. Med ökad juridifiering inom EU kan det leda till att det blir allt mer otydligt och svårtolkat hur man faktiskt ska tillämpa lagstiftningen och också här finns det risk för brist på lokal förankring. Fler samarbeten kan komma att växa fram mellan politiken och näringslivet för att skapa mer gröna jobb när andra branscher kanske sviktar. Därutöver även en tillgång till en allt större arbetsmarknad tack vare EUs växande roll. Detta kan också komma att bli en resurs för branschen att ta form och växa till någonting konstruktivt. FÖRÄNDRING: MÄNNISKOR OCH FÖRÄNDRADE LIVSSTILAR Med ökat fokus på såväl miljöfrågan som de ökade kraven på vattenmiljö och vattenkvaliteteten kan det komma att bli allt viktigare att ta fram ny teknik som kan möta de förhöjda kraven. Att ta fram s.k. gröna lösningar som inte drabbar framförallt närmiljön kan komma att bli allt viktigare för många. T.ex. kan oron och debatten runt läkemedelsrester komma att leda till att ny rening utvecklas. Med människors förändrade livsstil tillsammans med teknikutvecklingen är en följd att information sprids allt snabbare, inte bara av positiv karaktär, också rädsla och oro tar allt snabbare fäste i samhället, något som kräver beredskap och i vissa fall snabb respons för att bemöta det som händer. Den allt snabbare spridningstakten av information kan dock också leda till att alltfler får mer kunskap om t.ex vattnets väg. Detta skapar en stor möjlighet för VA-branschen att få hjälp med 19(31)

20 att kommunicera ut olika budskap och information för att höja medvetenheten inte minst hos allmänheten. En konsekvens för branschen blir att det krävs ökad multikompetens för att både förstå och möta människors behov. Detta ställer i sin tur krav på att det finns utbildningar som behandlar dessa frågor. Konkurrensen om den arbetskraft som har ett mer tvärfunktionellt synsätt kan komma att bli hårdare vilket kan leda till att lönerna drivs upp. Nya krav och förväntningar på arbetsgivare ställs inom alla branscher och område även inom VA-branschen kommer det att påverka och driva utvecklingen mot ett förändrat ledarskap. FÖRÄNDRING: KOMMUN OCH REGIONARENAS UTVECKLING När kommun och regionarenan förändras både i storlek, finansieringssätt och verksamheter förändras också förutsättningarna för branschen. Gränserna mellan kommunerna kan komma att suddas ut alltmer vilket medför mer samarbete och ökade synergieffekter som följd. Nya energi- och tekniska förvaltningar kan komma att växa fram ur detta där man antar en alltmer holistisk approach i organisationen. Genom detta blir sannolikt också beställarna starkare vilket kan underlätta vid upphandlingsförfarandet och kan komma att utveckla branschen. Ökat samarbete kan också leda till att det utvecklas kunskap och kompetenscenter mellan den offentliga och privata sektorn med involverande från högskola och universitet. FÖRÄNDRING: SYNEN PÅ DRICKSVATTEN OCH FÖRÄNDRAD VAT- TENANVÄNDNING Nya krav på vattnet kan driva fram att det sker mer forskning och utveckling i branschen. Detta kan hjälpa exporten av VA-teknik till andra länder. Allt mer kunniga användare ställer också ökade krav från användarna att de ska få veta kvaliteten på vattnet. Det kan komma att leda till en beredskap och vilja att betala mer för hög vattenkvalitet. Beroende på vattnets kvalitet så kan det komma att antingen bli en ökad, eller minskad efterfrågan på flaskvatten. Om konsumtionen av vatten går ner krävs nya satsningar för att bemöta de sjunkande intäkterna. Nya satsningar kan komma att behöva tas fram t.ex att kommunerna kan komma att erbjuda nya affärsområden såsom buteljerat vatten, vilket kan vara en potentiell inkomstkälla. Reningsverken kan komma att bli effektivare med större anläggningar som blir allt mer energisnåla och effektiva vad gäller att rena vatten. Det kan komma att handla om att förnya produktionstekniken och att våga göra investeringar. Med bättre och modernare anläggningar kan VA-branschen få ökad anseende både bland allmänheten men också som potentiell attraktiv arbetsgivare. 20(31)

21 VISION - VILL WORKSHOPENS VISIONSKOMPONENTER 2032 Av hörnstenskort ifrån workshopen samt ytterligare fördjupning av Kairos Future togs följande visionskomponenter fram på vilka visioner man ser i riktning mot år Sverige är ett föregångsland med en egen svensk modell - Sverige ligger främst i världen och är starka aktörer vad gäller teknik, underhåll, kvalitet m.m. samt inom utbildning och innovationer Vatten är en fokusbransch där alla inom branschen har starka gemensamma värderingar och gemensamt bygger det hållbara samhället med tryggt vatten och återvinning av resurser och energi Den svenska vattenreningsbranschen tänker och agerar allt mer internationellt och vårt sätt att arbeta och skapa de framtida VA-miljöerna är internationellt erkända och en viktig exportindustri. Arbetsmetoderna är flexibla, innovativa och med stort fokus på energi och resursåtervinning En nytt förändrat sätt att handla upp tjänster, LOU 2.0, har skapats som prioriterar utveckling, samverkan och kvalitet Branschen samverkar med både kunskap och ekonomiska resurser mellan branschorganisationer, kommuner, företag och akademi 21(31)

22 IDÉER TILL ÅTGÄRDER Under workshopdagen kom det fram ett flertal olika idéer. Frågeställningen som deltagarna arbetade runt var: Utifrån omvärldens utmaningar och hörnstenarna ni just arbetat med vilka idéer till åtgärder ser ni då för branschen Idéerna är listade och klustrade inom ett antal olika områden. MARKNADEN 1. Skapa enkla, flexibla och hållbara lösningar Skapa lösningar på kundens villkor, anpassas efter lokal miljö, ekonomi och kultur. Kan skapa en hållbar VA-verksamhet på den globala arenan Kostnad att genomföra: kompetens och tid hög 2. Skapa nyckeltal som visar ekonomisk hållbarhet Nyckeltalet baseras på långsiktig planering och beprövad kunskap. Detta kan hjälpa till att ge rätt taxa och en högre taxa. Kostnad att genomföra: Relativt låga kostnader (pengar, tid & kompetens) 3. Sälja lokalt buteljerat vatten Alla vattenverk måste sälja buteljerat vatten till lägsta pris på orten som man är verksam på. Detta kan bidra både med ökad finansiering och även öka intresset för vatten och vattenfrågan. EXPORTSATSNINGAR 4. Exportstöd från regeringen För att få en ökad export och också en sundare bransch kan arbete göras för att påverka Sveriges regering att finansiellt stödja branschens export (typ bundet bistånd) Kostnad att genomföra: låga kostnader 5. Bolag för export av kommunal kompetens Bilda bolag för att använda den kommunala kunskapen i exportsamverkan med företagen. Detta möjliggör export av den svenska modellen vilket ökar samverkan och möjligheter till kompetenshöjning och lärande i branschen. Kostnad att genomföra: relativt låg 22(31)

23 6. Bind det svenska biståndet Svenska biståndspengar ska gå till svenska företag för att främja svensk industrin och bidra till ökad export. Kostnad att genomföra: låg SAMLA EXPERTISEN 7. Skapa ett CERN för hela VA-Sverige i Ånge Skapa ett centraliserat Tom-Tits för försök, FoU, utveckling, demo, tester av olika svenska vatten, á la vinprovning och för produktion av öl och andra produkter. En verksamhet av detta slag kan både vara roligt och dra besökare/ turister. Stärkande för branschen att ha ett samlat svenskt utbud på ett ställe. 8. Skapa ett svenskt FoU - center, med företag VA-verk m fl. Ökad samverkan med ett mer nationellt fokus mellan aktörer, inte minst företag. Detta kan hjälpa till att ta fram en bättre fungerande högre utbildning med ökad koppling mellan akademi, VA-verk och företag Kostnad att genomföra: hög 9. Bygg SWE Swedish Water Experience Utnyttja SWE och bjud in konsulter och kommuner i bolaget vilket kan leda till en mer holistisk approach och en ökad helhetskompetens. Detta kan bidra till en ökad export och fler arbetstillfällen. Kostnad att genomföra: hög kompetenskrav 10. Säkerställ FoU- bilda ett eget expertcentra Bilda ett Excellentcenter t.ex Vattentekniska högskolan (VTH). En kritisk massa leder till utökad forskning och utveckling. Kostnad att genomföra: hög för kompetenskrav, relativt hög för pengar och tidsåtgång SAMARBETE OCH SAMMANGÅENDE 11. Slå ihop Avfall Sverige och Svenskt vatten Slå ihop Avfall Sverige och Svenskt vatten eftersom man arbetar med så liknande frågor kan man låta organisationerna gå ihop då många kommuner arbetar med frågorna så integrerat. Vinsten med detta är att man får en större och mer effektiv organisation som får en högre och starkare röst. Bättre lösningar kan komma fram med utökad samverkan. Kostnad att genomföra: låga kostnader 23(31)

24 12. Samgående av organisationer i branschen En gemensam organisation för VA bildas (VARIM, Svenskt vatten etc.) Även här ser vi att vinsten blir att man blir en mer kraftfull aktör som kommunicerar branschens behov Kostnad att genomföra: pengar - låg, medelkostnad: tid och kompetenskrav 13. Mer Bond i VA! Samverkans forum för utvecklade arbetssätt och processer Samverkan och benchmark med industri/andra branscher för att lära och göra nytt. Kan bidra med effektivisering och ökat lärande. Kan bidra till att arbetsplatserna blir mer attraktiva. Kostnad att genomföra: låg pengar, hög tid 14. Samverkan mellan olika aktörer Gemensamma möten mellan Svenskt vatten och VARIM i samband med årsmötena där man kan t.ex diskutera olika teman som berör alla, t.ex vattnets värde. Detta kommer att kunna bidra till en ökad samsyn och en gemensam agenda Kostnad att genomföra: låga kostnader för pengar och tid, hög vad gäller kompetenskrav 15. Utbyte mellan branschens aktörer Vi behöver skapa forum för samverkan och kompetensutveckling. Ett förslag är att skapa ett utbyte av personal mellan branschens aktörer. Detta kommer att kunna öka rekryteringsbasen och rörligheten av personal mellan aktörer inom branschen. 16. Utveckla VA-klustren Koncentrera och konkretisera målen. Resurser och finansiering måste samordnas för att nå resultat och för att man ska kunna få effekter av de satsningar på utveckling som görs. Kostnad att genomföra: höga kostnader, tid och kompetens krav KUNSKAPSUTBYTE 17. Satsa på kunskapsöverföring Ta vara på ny teknik för informationsöverföring, skapa och ta mer kontakt med grundskola och gymnasier samt med andra länder. Släppa prestigen vad gäller kunskap. Detta kan bidra till en höjning av den allmänna medvetenheten om VA-frågor vilket kan göra det lättare att ta betalt. Det är också en chans att öka rekryteringsmöjligheterna till branschen Kostnad att genomföra: låg pengar, hög kompetenskrav 24(31)

25 18. Världen som marknad för miljövänliga flexibla, socialt hållbara enkla lösningar Satsa på kunskapsuppbyggnad som kan användas gemensamt, genom samordning och samarbete. Bli ett starkt paraply och öka förmågan att anpassa sig till den globala kundens behov också gemensam marknadsföring för att sprida svenska VA-kompetents i världen och fortsätta utveckla hållbara Kostnad att genomföra: höga kostnader SYNLIGHET OCH KOMMUNIKATION UTÅT 19. Synliggöra branschen Satsa på att bli en mer synlig bransch med ökad kommunikation, artiklar, seminarier, lobbying, etc. Även mer närvaro i Bryssel, seminarier i Almedalen etc. Genom att synliggöra branschen kan den blir mer aktuell på den politiska agendan och där allmänhetens förståelse ökar för vad man gör Kostnad att genomföra: tid och kompetenskrav är hög, relativt låg för pengar 20. Profilera VA-industrin Vi behöver ta fram en långsiktig kommunikationsplan med tydliga mål och delmål. Detta behövs för att få en samlad bild och öka värdet på det vi levererar och få ökad lönsamhet. Kostnad att genomföra: hög tid och kompetenskrav, relativt låg pengar 21. Göra insatser för ökad synlighet och förståelse för vattentjänster Via många olika kanaler (t.ex faktura, web, social media, reklam etc.) öka informationen om branschen och med detta också vara med och konkurrera med övriga aktörer t.ex inom drycker. Vinsten med denna idé kan vara mer resurser och med ökade investeringar som en positiv konsekvens Kostnad att genomföra: låg när det gäller pengar, hög vad gäller tidsåtgång 22. Anpassa taxan till behovet Rusta upp reningsverk så att de kan användas som goda exempel och ger trygghet hos allmänheten. Att visa upp s.k. referensanläggningar kan skapa ökat förtroende och på sikt också bidra till en bättre ekonomi Kostnad att genomföra: höga 23. Fokusera mer på heterogena arbetsgrupper För att få till en förändring, innovation och anpassning till nya krav, måste fler unga, beteendevetare, invandrare etc. in i arbetet runt vatten och avloppsfrågan. Kostnad att genomföra: låg pengar och tid, relativt låg kompetenskrav 25(31)

26 LOBBYING OCH PÅVERKAN 24. Arbeta med att förenkla lagen om offentlig upphandling (LOU) Driva påverkan för att LOU ska göras om så att den möjliggör enklar upphandlingar som främjar kvalitet, utveckling och samarbete. (LOU 2.0) Öppna för enklare kravställning kring LCC och kvalitetskrav. Skapa en ökad möjlighet att köpa det man vill ha och det ger långsiktigare lösningar. Det kan också skapa ökad investerings/utvecklingssvilja hos leverantörerna Kostnad att genomföra: relativt låg 25. Ändrad VA-lagstiftning En ändrad lagstiftning kan ge utrymme för ett större verksamhetsområde för branschen vilket kan leda till att man blir en kraftfullare aktör. Genom att påverka taxan kan man skapa samhällsvärde. Kostnad att genomföra: hög när det gäller kompetens, pengar låg 26(31)

27 REKOMMENDATIONER VA-branschen och dess förutsättningar för framtiden påverkas av en rad trender i omvärlden. Genom att identifiera och följa dessa trender genom en aktiv omvärldsbevakning och omvärldsanalys kan man skapa handlingsberedskap inför framtiden. Man ger därmed sig själv en möjlighet att driva på utvecklingen inom branschen. Genom att dessutom ha en levande gemensam målbild för branschen så ökar möjligheten att bli en enad bransch i världsklass i framtiden. Vi har lyft fram några viktiga rekommendationer för framtiden, baserat på det arbete som medarbetarna genomförde vid workshopen samt utefter våra tidigare erfarenheter. Skifta från nutid till framtid. En nyckel för den som vill ta kom m andot inom en bransch handlar om att anlägga rätt balans nutid/framtid m el samt m invärld. ellan om värld/ Skapa en uppdaterad och ständigt rullande omvärldsplattform för att hela tiden hålla sig a jour när det gäller omvärldens förändring men också för att se de faktorer som specifikt påverkar branschen nationellt och internationellt. Fortsätt arbeta med branschens omvärld i gemensamma forum så att det blir tydligt var alla medlemsföretagen befinner sig och för att skapa en vana av att arbeta med framtiden tillsammans. Kartlägg och lyft fram vilka kompetenser som behövs nu och i framtiden. I den förändrade världen vi verkar i blir kompetenskraven andra än idag. Beteendevetenskap och kommunikation kommer t.ex att bli mycket viktiga kompetenser för branschen. Synliggör branschen än mer och de frågor som är viktiga. T.ex genom debattartiklar, Almedalen etc. Använd mer av alla nya kanaler för att nå ut. Tydliggör branschen även för de yngre. Många skolor arbetar med vattenrening och avfallshantering, skapa bildbank, visa på ett lätthanterligt sätt för barn och ungdomar vilka ni är och att ni är viktiga i samhället. Det kommer på många sätt ge effekt i framtiden. Använd visionskomponenterna och arbeta vidare med en gemensam målbild som känns nytänkande och inspirerande för majoriteten. Vi lever i ett samhälle som fokuserar mycket på hållbarhet. Som branschorganisation är ni stora aktörer tillsammans. I egenskap av ledare av er bransch i Sverige vad skulle ni kunna göra för att bidra till en bättre värld 27(31)

28 utöver det ni gör idag? Bli kända som branschen som gör något konstruktivt för miljön, människorna och världen Arbeta med materialet/rapporten genom att t.ex bryta ner det till VARIMs specifika medlemmar dels för att förankra arbetet men också för att konkretisera och driva frågorna på varje medlemsföretags egen nivå. Det allra viktigaste kommer ändå vara att agera överhuvudtaget. Att inte bara identifiera och förstå utan att också göra det är ändå den starkaste framgångsfaktorn för en bransch. 28(31)

29 BILAGA FRISTÅENDE VISIONER FRÅN HÖSTMÖTET Deltagarna på höstmötet fick skriva ner sina tankar om framtiden mot hur branschen ska utvecklas i den bästa av världar mot år Nedan följer en sammanställning. Miljöteknik och hållbara lösningar Vi är ledande i Europa på att möta stora utmaningarna runt den globala miljöförstöringen Vi har lagt basen för ett hållbart samhälle för VA- försörjning både ekonomiskt och miljömässigt. VARIMs varumärke är ett stor begrepp och alla har en roll i arbetet mot en hållbar utveckling Teknikkunniga och ledande i byggandet och utvecklingen av hållbara lösningar Globalt kända för vår svenska miljöteknik Hela världen som marknad- exporten Bred marknad worldwide Konkurrenskraftiga på exportmarknaden Betydande export Akademi och forskning Vi har fått en vattenakademi i Lund Viktig bransch Branschen är känd som en av mänsklighetens viktigaste eftersom vattenreningen bidrar till att vårt viktigaste livsmedel vatten tryggt finns tillgängligt för alla En naturlig samarbetspartner för alla ägare av Vattenverk och avloppsreningsverk i Sverige och internationellt Flera av våra bolag sitter idag med i kommittéer som påverkar framtida beslut. Specialkunskaper Har kunskap att utvinna kemikalier och metaller värdefulla för svensk industris säkrade produktion. Världsledande på dosering av kemikalier Vi är kända för våra energieffektiva produkter som passar i många lösningar. Energi och återvinning Nya biogasanläggningar Jobbar nära kunden både strategiskt och tekniskt 29(31)

30 De svenska reningsverken har blivit internationell standard för hur man på ett energieffektivt sätt kan rena vårt vatten All el till anläggningen tillverkas av biogas från den egna anläggningen. Slammet är rent och använd som gödningsmedel inom alla jordbruk Slam som avvattnas har nu blivit ett biobränsle Avloppsbranschen ger ett avgörande bidrag till svenskt energibehov genom biogas, värmeväxling och utvinning av energiråvaror i avloppsvattnet. VARIM är en nordisk branschorganisation inte bara för vatten men också för avfall och energi. Samarbete och samverkan Samarbete med övriga i branschen Samarbete tillsammans- vi lär av varandra, exemplet på gott samarbete vilket också ökade branschens attraktionskraft Samarbete energiverk och reningsverk Vi samarbetar brett med politiker och inom branchorganisationen får vi har gemensam forskning både nationellt och internationellt Vi samarbetar tvärs inom branschen i breda kompetensgrupper partnering project öppna böcker Samverkan politiker forskare och leverantörer för att skapa bra produkter och vara top of the line. Agerar tillsammans i infrastrukturprojekt. Kända för att vara bra samarbetspartners Teknisk utveckling- samarbete och tvåvägskommunikation där allas kunskaper delas. Vi arbetar tillsammans med högteknologiska företag som fokuserar mkt på hur vatten används VARIM och Svenskt vatten har gått ihop Kunskapsspridning Människor har en god förståelse för hur och vad vatten är Nära samarbetet med politiker som har förståelse för branschen Vattnets väg presenteras och definieras för allmänheten Kampanj vi tar ansvar för vårt vatten En bransch i framkant Välkända för vårt engagemang inom miljö, produktion och forskning för ett förbättrat VA- system Sverige är känt i världen för framåtanda, entreprenörer och möjligheter Vi utnyttjar varandras starka sidor. Vi är en trovärdig bransch- man litar på oss. Sverige ett föregångsland vad gäller vattenfrågor. Vi är kända för att tänka utanför ramarna. Vi är duktiga på att utveckla och genomföra projekt Svensk VA-teknik är att lita på Stor kompetens, innovativa, kunniga och samhällsnyttiga 30(31)