Minnesanteckningar landsbygdsråd. 18 maj 2016 Kl. 09:00-13:00 Bollsta Folkets hus

Transkript

1 Minnesanteckningar landsbygdsråd 18 maj 2016 Kl. 09:00-13:00 Bollsta Folkets hus Deltagare: Ingrid Eriksson (Bjärtrå), Gun Larsson (Bjärtrå), Birgitta Viberg (Vibyggerå), Lars Sjödin (Ytterlännäs), Torbjörn Petterson (Gudmundrå), Tommy Bergkvist (Nora), Bengt Nordlöf (Skog), Ernst Thurdin (Nordingrå), Jan Sahlén (kommunalråd), Anders Bosenius (näringslivsenheten), Andreas Gylling (Utveckling & planeringsenheten), Douglas Bosenius (praktikant), Maria Thunberg (integrationsstrateg), Razan Ahmad (praktikant), 2 studenter från Stockholms universitet Deltog ej: Eva Yrjas (Styrnäs), Michael Steger (Ytterlännäs), Örjan Löf (Nordingrå), Åke Sjöberg (Nora), Lars Näsholm (Styrnäs), Leif Svanholm (Ullånger), Bertil Böhlin (oppositionsråd) 1. Välkommen Jan Sahlén hälsade välkommen till mötet med landsbygdsrådet. Landsbygdsrådet fick information om Bollstabruk med omnejd av Lars Sjödin. Bollsta Folkets hus beskrevs som ett levande konstmuseum och en populär lokal för möten och danser. Utmaningen för Bollstabruk är att befolkningen har minskat under lång tid, vilket har gjort att orten har tappat verksamheter som vårdcentral, folktandvård och bibliotek. I Bollstabruk/området finns ex. Bollstaskolan (F-6 skola), Ytterlännässkolan (åk. 7-9), Bollstahallen (bad, idrott, motion), Bollsta sågverk (näst störst årsproduktion i Skandinavien) samt företag som Forseds getgård och Ångermanlands bigårdar. I Ytterlännäs finns flera värdefulla kulturmiljöer som bruksmiljön i Bollstabruk (riksintresse kulturmiljövård), Ytterlännäs gamla kyrka (riksintresse kulturmiljövård), Johannisbergs herrgård och fornborgen på Borgberget. Bollstabruk har ett rikt föreningsliv där exempelvis Bollstabruks intresseförening har ungefär 600 medlemmar. På orten finns det många asylsökande som har tillfört mycket till Bollstabruk. Framöver ska arbetet med genomfarten (väg 90) fortsätta tillsammans med Kramfors kommun och Trafikverket. I anslutning till genomfarten ligger Konsum som kommer att satsa 5 miljoner kronor för att utveckla butiken.

2 2. Kort summering av föregående minnesanteckningar Kort presentationsrunda av deltagarna Förra mötet innehåll punkter som: var det finns det projektmedel att söka, vindkraft i Kramfors kommun, uppföljning av frågor från föregående möte samt som övrig fråga den parlamentariska landsbygdskommitténs delbetänkande - klart i mars (punkt inför nästa landsbygdsråd) 3. Integrations/asylmottagning (Maria Thunberg) År 2013 hade Migrationsverket lägenheter (Krambo) för cirka 400 personer. Idag finns det ungefär 1400 platser i Kramfors kommun och det talas 56 olika språk. Det hela har gått från ett här och nu perspektiv till att tänka mera långsiktigt. Kramfors kommun har en bra plattform att arbeta med dessa frågor och i kommunen finns det ett stort engagemang, vilket sprider sig som ringar på vattnet. Kramfors kommun tar emot besök från länet och övriga Sverige eftersom vår kommun ses som ett föredöme avseende integration och asylmottagning. Framgångsfaktorerna har varit tidig samordning, starkt civilsamhälle, god kontakt Migrationsverket, tydlig ansvarsfördelning och förmågan att bygga nätverk. Det finns också utmaningar som bostäder, en meningsfullväntan på uppehållstillstånd, förskola-skola-sfi och kollektivtrafiken. Asylsökande barn har rätt till skola på samma sätt som andra barn och för detta får Kramfors kommun ersättning av staten. Detta gäller inte åringar men där har Kramfors kommun gjort en medveten satsning. Kramfors kommun har fått 52 miljoner av staten för arbeta med integration. Politiken har fördelat dessa medel, vilka bland annat används till föräldrastöd, matchning av kompetens, praktikplatser, fler språk i Kom-in kundtjänst och till ungdomsgården. Under asyltiden är det viktigt att individen får möjlighet att formulera sin framtid och drömmar för att kunna starta ett nytt liv. Integration handlar inte bara om att kontakter mellan asylsökande och svenskar utan mellan asylsökande och asylsökande. Detta är viktigt att komma ihåg. Diskussion: Det är många asylsökande som åker med kollektivtrafiken (linje 10). Pratas om att bussen ska tas bort, vilket inte alls är bra. Jan Sahlén

3 berättade att det pågår en förhandling med kommunerna utifrån gällande avtal. Idag bor det cirka 150 personer på Ytterlännäsgården. I Nora har allt gått bra och de asylsökande betyder mycket för bygden. Jan Sahlén lyfte några viktiga frågor: behövs fokus på nya bostäder och skolplatser, utveckla politiken för alla medborgare samt förstärka kollektivtrafiken för att knyta ihop hela kommunen. Maria Thunberg kommer gärna besöker de föreningar som finns i Kramfors kommun för att prata integration och asylmottagning. 4. Landsbygdskommitténs delbetänkande Regeringen beslutade den 25 juni 2015 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag till en sammanhållen politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. I uppdraget ingår att redovisa en trolig utveckling för Sveriges landsbygder fram till år 2050 och utreda vilka förutsättningar det finns för att bevara och utveckla långsiktigt hållbara attraktiva miljöer i olika landsbygder. I delbetänkandet definieras tre olika landsbygder: de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna, de tätortsnära landsbygderna samt de tre storstadsområdena/de större täta kommunerna. Utredningen innehåller i nuläget flera svepande formuleringar, vilka behöver fyllas med mer substans i den fortsatta processen. Utredningen visar flera saker som är viktiga för utveckla landsbygden, Sverige bör formulera ett mål om att hela befolkningen (100 procent) ska ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet senast 2025, den långsiktiga kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för många mindre landsbygdskommuner, företag och offentlig sektor redan i dag svårt att hitta personal med rätt utbildning. Staten bör vara närvarande i alla delar av landet. Regeringen bör så snart som möjligt ta initiativ till en omlokalisering av statliga myndigheter och arbetstillfällen för att bidra till utveckling och tillväxt i hela landet. I detta sammanhang nämns Danmark som ett exempel. Ett land som har omlokaliserat statliga myndigheter från Köpenhamnsregionen till cirka 40 mindre orter runt om i landet. Den 1 juni kommer ett dialogmöte att hållas i Sollefteå (Hallstaberget) om delbetänkandet. Vid detta möte deltar bland annat Kramfors kommun. Inspel till detta möte mailas till Anders Bosenius.

4 Diskussion: Hur kan en kommun klara sig med cirka 3000 invånare? Skogsbruket har rationaliserats, har påverkat landsbygden negativt. Allt handlar om arbetstillfälle, blir större och större enheter där risken är att de flyttar produktionen. Är ideella krafter viktigare på glesbygden än i staden? Skillnaden är att landsbygden tar tag i frågan. Bör Sverige använda sig av den norska modellen för landsbygdsutveckling? Sverige har ett system som bygger på skatteväxling. Utmaningen är att man tittar på landsbygden som ett problem, viktigt att samla argument för att vända perspektivet. Viktigt att infrastrukturen fungerar, utgår tyvärr från befolkningskoncentration. Mindre orter har ett större nätverk. Man tar hand om varandra. Vi är inte bidragsberoende, Stockholm är också beroende av bidrag. Stockholm klarar sig inte utan landsbygden, gäller liknande förhållanden i en kommun. 5. Uppföljning av frågor från föregående möte Framtidsbygget en hel kommun: Jenny Edvinsson har slutat som projektledare för Framtidsbygget och är numera anställd på heltid som verksamhetsledare för Leader Höga Kusten. Martin Söderström är ny projektledare för Framtidsbygget. Flera aktiviteter inom Framtidsbygget är under planering, bland annat den mentala kartan. Syftet med denna är att få en bättre bild av hur samspelet ser ut mellan orter/platser i Kramfors kommun. Underlagsmaterialet till den mentala kartan kommer att samlas in under sommaren. Den mentala kartan är ett förarbete till den serviceplan som ska tas fram i projektet. Bostadsförsörjningsprogram: Skickas ut på remiss i sommar och kommer att behandlas av kommunfullmäktige under hösten. Busskur i Lugnvik: Kontakt är tagen med tekniska enheten om att busskuren ska byggas. Ett möte är inplanerat med Kollektivtrafik-

5 myndigheten i slutet av maj angående placering av busskuren. Därefter går frågan till tekniska enheten för att sätta busskuren på plats. Detta ska ske under hösten. Bygdeavgiftsmedel (vattenkraft): Länsstyrelsen är medveten om att beslutet om bygdeavgiftsmedel inte blev bra. Planerar för omtag i frågan. Under denna punkt lyfte bygderepresentanter från landsbygdsrådet hur det går med bygdemedlen från vindkraft. Hur mycket pengar rör det sig om, hur kommer medlen att betalas ut med mera? Är en viktig fråga som behöver diskuteras ur ett vidare perspektiv. Svar: I dagläget rör det sig om kronor per vindkraftverk och år. Kramfors kommun delar uppfattningen att frågan är viktig och återkopplar vid nästa landsbygdsråd. Väg Gåsnäs, Nordingrå: Inget nytt att rapportera efter föregående möte. Jubileumsår: Finns inget nytt att rapportera från arbetsgruppen. Respons från landsbygdsrådet viktigt att börja nu eftersom det handlar om marknadsföring både inåt och utåt. 6. Övriga frågor Dagverksamheten i Nyland: Nylandsföreningar önskar mer bakgrund/fakta hur Kramfors kommun resonerar. Personalen känner sig inte delaktig i processen. Hur påverkar en flytt av dagverksamheten de personer som är berörda av detta? Enligt information är lokalen uppsagd från den 1 januari 2017, stämmer detta? Svar: Jan Sahlén tar med sig frågan tillbaka till Kramfors kommun. Lista ledamöter landsbygdsråd/kontaktuppgifter: Vid mötet framfördes önskemål om att skicka ut detta till alla som sitter i landsbygdsrådet. Svar: Andreas Gylling, skickar ut denna information tillsammans med minnesanteckningarna från detta möte. Hur många bilar har Kramfors kommun? Svar: Cirka 200 bilar (varav 11 st. ingår i bilpoolen, övriga är verksamhetsbilar) Underhåll fastigheter Krambo: Ullånger har via mail inför mötet med landsbygdsrådet ställt en fråga angående underhåll av Krambos fastigheter i Ullånger. Framförallt de som ligger mot vägar såsom E4 och Sundbrogatan. Påverkar den samlade bilden av samhället, området och även kommunen. Behövs åtgärder så snart som möjligt eller åtminstone en plan på hur detta ska genomföras.

6 Svar: Frågan skickas vidare till Krambo och återkopplas senast vid nästa landsbygdsråd. Landsbygdskonferens Höga Kusten: Hålls i år i Härnösand september (torsdag-fredag). Om ledamöterna i landsbygdsrådet önskar delta, så är detta möjligt. Andreas Gylling återkommer med mer information när anmälan/program för årets landsbygdskonferens är klart. Smaka på Höga Kusten hålls i år i Härnösands kommun den september. 7. Nästa möte Nästa möte hålls i Styrnäs. Återkommer med datum. 8. Mötets avslutande Jan Sahlén tackade för ett bra möte och avslutade mötet.