HANDLINGSPROGRAM enligt lagen om skydd mot olyckor Allmän del. Fastställd av kommunfullmäktige , kf 59

Transkript

1 HANDLINGSPROGRAM enligt lagen om skydd mot olyckor Allmän del Fastställd av kommunfullmäktige , kf 59

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Bakgrund och avgränsning Lagen om skydd mot olyckor Räddningstjänst enligt LSO Nationella mål 4 2 Vision 5 3 Mål för kommunen Övergripande säkerhetsmål Säkerhetsmål och prestationsmål Uppföljning och utvärdering 7 4. Risker och prioriteringar i kommunen Brandsäkerhet Fallolyckor Hjärtstopp Barn- och ungdomsolyckor Vattensäkerhet Framtida klimat påverkan och klimatanpassning Översvämning 16 5 Policy, strategi och organisation Ansvarsfördelning och ledning Strategi Säkerhetspolicy för Eksjö kommun 19 6 Risker och riskbild Riskanalys Förebyggande arbete Brandförebyggande Brandförebyggande: Tillsyn Kompetens och resurser för tillsyn Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder m.m Brandförebyggande: Stödja den enskilde Brandförebyggande: Övrigt Sim- och vattensäkerhet Riskhänsyn i fysisk planering Trafik Akut suicidprevention Operativa resurser Resurser Förklaringar och förkortningar 25 2

3 1. Bakgrund och avgränsning 1.1 Lagen om skydd mot olyckor Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), (LSO), infördes första januari LSO ställer tydliga krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med den enskilde avses såväl privatpersoner som företag och organisationer. Kommunen har tillsynsansvar över att lagen efterlevs. Lagen innebär att kommunen å ena sidan är myndighet med tillsynsansvar över lagens efterlevnad och å andra sidan är verksamhetsutövare och fastighetsägare. Ansvaret för tillsyn respektive drift har därför skilts åt på politisk nivå och i verksamhetsorganisationen. I LSO sätts fokus på den enskilde, planering av åtgärder såväl före, som under och efter olyckan, flexibilitet i lokala lösningar och målstyrning. I lagen anges också övergripande nationella mål. Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamheten enligt lagen ska se till att verksamheten samordnas. De ska också samarbeta med andra som berörs. Avseende kommunernas ansvar sägs att kommunerna ska främja säkerheten för dem som vistas i kommunen. I det sammanhanget ska kommunen se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen ska också vara verksam mot andra olyckor än bränder. Detta ska dock inte innebära någon inskränkning i det ansvar som någon annan har. Enligt lagen ska ett handlingsprogram upprättas som beskriver, dels hur den förebyggande verksamheten (3 kap 3 ), dels den operativa räddningstjänsten (3 kap 8 ) ska skötas i kommunen. I båda fallen ska kommunens mål för verksamheten anges samt de risker för olyckor som finns i kommunen och hur verksamheten är ordnad. För den operativa räddningstjänsten ska kommunens förmåga och resurser även anges. Som underlag för handlingsprogrammet finns kommunens Riskanalys för Olyckor och Kriser reviderad hösten Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod och kan ses som kärnan i det systematiska säkerhetsarbetet som kommunen arbetar med. Mål och åtgärder i detta handlingsprogram med underliggande delprogram Operativa insatser omfattar förebyggande åtgärder och räddningstjänst enligt LSO. Mål och åtgärder för kommunens inre säkerhet och extraordinära händelser behandlas i andra dokument. 3

4 1.2 Räddningstjänst enligt LSO Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap 2 och 4 kap.1-6, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser. Räddningsinsatserna utförs för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön, och där det är nödvändigt att samhället träder in med hjälp. Behovet att samhället stöder med räddningstjänståtgärder definieras av följande kriterier: Behovet av ett snabbt ingripande. Det hotade intressets vikt. Kostnaderna för insatsen. Omständigheterna i övrigt. Lagen om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst. Fjällräddningstjänst. Sjöräddningstjänst. Flygräddningstjänst. Efterforskning av försvunna personer i andra fall. Miljöräddningstjänst till sjöss Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter sådana utsläpp från en kärnteknisk anläggning. All övrig räddningstjänst är ett kommunalt ansvar. Begreppet Räddningstjänsten används även som ett organisationsbegrepp. I Eksjö kommun handhas uppgiften räddningstjänst av organisationen räddningstjänsten. Kommunen kan bestämma att organisationen räddningstjänsten även ska handha andra uppgifter än räddningstjänst, dock får man inte ha driftansvar för sådan verksamhet som man har tillsyn över. 1.3 Nationella mål I lagstiftningen LSO finns två paragrafer som ska tolkas som nationella mål: 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 2 Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 4

5 2 Vision 5

6 3 Mål för kommunen 3.1 Övergripande säkerhetsmål I hela kommunen ska upprätthållas ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor för människors hälsa och för egendom och miljö. Olyckor och olycksriskerna ska minskas fortlöpande. 3.2 Säkerhetsmål och prestationsmål Förebyggande verksamhet De förebyggande åtgärderna ska ha en sådan omfattning och inriktning att det sker en successiv minskning av olyckor och olycksrisker i kommunen. Kommunens insatser för utbildning och information ska medverka till ökad medvetenhet fortlöpande om vikten av förebyggande åtgärder och säkerhetstänkande såväl hos enskilda som hos allmänheten. ett brett och samordnat förebyggande arbete mot olyckor och kriser. att förebyggande åtgärder vidtas. att förmågan till att själv vidta skadebegränsande åtgärder ökar såväl hos enskilda som hos allmänheten. Operativ räddningstjänst Räddningstjänsten ska ha tillfredsställande förmåga att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö inom hela kommunen. Kommunen ska ha förmågan att självständigt göra insatser för vanliga olyckor samt för att göra en första räddningsinsats vid stora eller komplicerade olyckor. På objekt där behovet av en snabb räddningsinsats i samband med brand är extra stort, bör inte insatstiden överstiga 10 minuter. Samtliga kommuninvånare bör kunna erhålla någon form av hjälp från räddningstjänsten inom 20 minuter. Samtliga kommuninnevånare ska kunna få hjälp vid mer komplicerade insatser inom 30 minuter. Vid större olyckor ska förstainsats i kombination med styrkeuppbyggnad, bestående av egna eller samverkandes resurser, kunna ske i sådan takt att accelererande olycksförlopp kan brytas. Vid pågående långvarig räddningsinsats ska beredskap för andra larm inom respektive brandstyrkans släckområde finnas i skälig omfattning. 6

7 Vid omfattande insatser inom och utom länet har räddningschef i beredskap för Jönköpings län, RCB, mandat att tillfälligt förflytta kommunens räddningsstyrkor för att utjämna den samlade insatsförmågan i länet. Vid förflyttning av kommunens räddningsstyrkor har RCB att beakta RäddSamF:s instruktion Rutiner för ledning och stabstjänst samt delegation av räddningsledare inom RäddSamF med tillhörande lokala anvisningar utfärdade av kommunens räddningschef. Räddningsinsatserna ska utföras med god kvalité. Här presenteras de satsningar som är nödvändiga och önskvärda för kommunens verksamheter. Säkerhetsmål beskriver tillståndet hos den enskilde, såväl juridisk som enskild person, när det gäller nivån på skyddet och säkerheten. Prestationsmål beskriver vilka konkreta åtgärder och styrmedel kommunen eller någon annan aktör tänker använda för att uppnå säkerhetsmålen. Ansvariga för att prestationerna blir utförda är de som omnämns i kolumn två. Endast kommunens sektorer och bolag har pekats ut som huvudansvariga, men för att nå upp till målen finns ett behov att samverka med andra samhällsaktörer. Uppföljning av säkerhetsmålen görs enligt nedan. Det är viktigt att uppföljningen av prestationsmål görs regelbundet så att avvikelser upptäcks i tid. Detta ställer stora krav på dokumentation av utförda åtgärder. Detta sker för att säkerställa att prestationerna utförs på det sättet som verksamheterna och bolagen har bestämt. I Eksjö kommun ska handlingsprogrammet vara ett levande dokument som utvärderas och följs upp varje år. 3.3 Uppföljning och utvärdering Säkerhets- och prestationsmål i handlingsprogrammet ska vara mätbara och lätta att följa upp. Målen ska utvärderas och utvärderingen leder till utveckling och förbättring av säkerhetsarbetet inom kommunen. Resultatet från uppföljningen kan leda till omfördelning av resurser eller andra åtgärder som syftar till att förbättra verksamheten. Uppfyllelsen av säkerhetsmålen och därtill hörande prestationer ska redovisas årligen till kommunstyrelsen. Respektive ansvarig verksamhet sammanställer uppgifter till räddningstjänsten som sedan redovisar till kommunstyrelsen. Säkerhetsmålen och prestationerna i handlingsprogrammet ska utvärderas i samband med att handlingsprogrammet antas inför varje ny mandatperiod. 4. Risker och prioriteringar i kommunen Riskanalys och statistik ligger till grund för de prioriteringar som vi har valt att lyfta fram i detta handlingsprogram. Utifrån lokalt, regionalt och nationell statistik har åtta olika områden/olyckstyper prioriterats i Eksjö. Där statistikunderlaget är för osäkert för att siffror för Eksjö ska kunna redovisas har vi utgått från regional och nationell statistik som underlag för prioriteringar. 7

8 De prioriteringar som kommunen har gjort och motiven till dessa presenteras i tabellen nedan. Olyckstyp Bränder Fallolyckor Hjärtstopp Barn- och ungdomsolyckor Trafikolyckor Suicid Vattensäkerhet Översvämning Motiv för prioritering Bränder leder till personligt lidande, stora ekonomiska skador och ibland dödsfall. Det förbyggande arbetet vad gäller bränder finns preciserad i lagtext. Kommunen prioriterar brandsäkerhet högt. De vanligaste olyckorna bland äldre är fallolyckor, olyckor som medför stora kostnader för samhället och stort lidande för den enskilde. Kommunen prioriterar arbetet med fallolyckor i och utanför hemmet. Genom utbildning i HLR och hjärtstartare, snabbt agerande vid hjärtstopp samt åtkomst på hjärtstartare ökar chansen att rädda liv. De vanligaste olyckor bland barn är olycksfall, barn och ungdomar i Sverige skadas årligen. Detta medför stora ekonomiska kostnader för samhället och mycket lidande för den drabbade. Kommunen har valt att jobba förebyggande. Vägtrafikolyckor är den vanligaste typen av olyckor och därför har vi valt att prioritera dessa. Suicid är den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid. Med kunskap och enkla medel kan man förbygga vattenolyckor som orsakar enormt lidande för de drabbade. Framtida klimatpåverkan på samhället har redan börjat märkas av. Utifrån detta finns skäl att vidta översvämningsförebyggande åtgärder i kommunen. 8

9 4.1 Brandsäkerhet Tidig upptäckt av en brand är väsentligt för den enskildes säkerhet. Att höja brandsäkerheten i villor och i flerbostadshus är viktigt för att minska antalet dödsbränder i Sverige, Jönköpings län och i Eksjö kommun. Under 2013 omkom 96 personer i brand i Sverige och under 2014 omkom 78 personer, en tydlig minskning under de två sista åren. I Eksjö kommun har det inträffat en dödsbrand under de senaste fem åren. Eksjö kommun ska aktivt jobba för att höja brandsäkerheten i flerbostadshus och i villor. Säkerhetsmål: Antal bränder i bostäder i kommunen ska årligen minska. Ingen människa ska skadas eller dödas i brand. 9

10 Prestationsmål Ansvar Samverkan/ Utförare Eksjös hushåll ska ges brandskyddsinformation Räddningstjänsten om vikten av tidigt upptäckt av brand genom brandvarnare. Informationen ges via hushållstidningen Hemma i Eksjö och På tapeten, via hemsida och sociala medier, samt genom uppsökande kontakt av Räddningstjänsten. Samtliga elever i förskoleklass, åk 2 och åk 9 ska ges årlig brandskyddsinformation. I åk 9 diskuteras även anlagd brand. Personal inom hemtjänst och omsorg ska ges brandskyddsutbildning minst vart fjärde år. Under programperioden ska alla förskolor och skolor ha försetts med heltäckande automatiskt brandlarm kopplat till SOS Alarm. Systematiskt brandskydds arbete (SBA) enligt LSO ska bedrivas inom alla kommunala förvaltningar och bolag. Räddningstjänstens ambition är att utbilda 1800 medborgare och medarbetare årligen i brandskyddskunskap. Genomföra minst fem öppna utbildningstillfällen i brandskydd för allmänheten per år. Brandskyddskontroll ska genomföras av alla eldstäder enligt fastställda frister. Rengöring (sotning) av alla eldstäder ska ske enligt fastställda frister. Räddningstjänsten Sociala sektorn Eksjö Kommunfastigheter Sektorschefer eller motsvarande Räddningstjänsten Räddningstjänsten Räddningstjänsten Räddningstjänsten Räddningstjänsten, EKFAB/EBO, Kommunikationsavdelningen. Räddningstjänsten/Barn- och ungdomssektorn I samverkan med Räddningstjänsten Eksjö Kommunfastigheter i samverkan med Barn- och ungdomssektorn Verksamhetsansvarig Räddningstjänsten Räddningstjänsten Entreprenören Entreprenören 10

11 4.2 Fallolyckor För befolkningen i stort är fallolyckor den olyckstyp eller skademekanism som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Fallolyckor bland äldre är ett folkhälsoproblem som leder till många dödsfall och många besök på akutmottagningarna. Även bland barn och ungdomar är fallolyckor mycket vanliga. Fallolyckor orsakar stora kostnader för samhället och dessutom ett stort lidande för den enskilde. Säkerhetsmål Antal fallolyckor bland Eksjös befolkning som föranleder slutenvård ska minska årligen. Prestationsmål Ansvar Utförare, Samverkan Riktad information om äldres säkerhet via intresseorganisationer, samt genom hushållstidningen Hemma i Eksjö, På tapeten, via Sociala sektorn Sociala sektorn, Kommunikationsavdelningen hemsida och sociala medier. Halkbekämpa gångvägar och trottoarer särskilt Samhällsbyggnadssektorn Eksjö Energi intensivt vid ishalka. Riskinventering på alla särskilda boende. Sociala sektorn Sociala sektorn Genomföra riskinventering hos äldre personer som bor hemma och har beviljats trygghetslarm. Sociala sektorn Sociala sektorn 11

12 4.3 Hjärtstopp Plötsligt hjärtstopp hos barn och vuxna. Säkerhetsmål Alla kommunanställda ska ha utbildning i hjärt- lungräddning senast Prestationsmål Ansvar Utförare, Samverkan Alla anställda i kommunen inklusive bolagen är utbildade i hjärt- och lungräddning. Personalavdelningen, Räddningstjänsten respektive bolag 4.4 Barn- och ungdomsolyckor barn och ungdomar i Sverige söker årligen akutsjukvård och mer än 45 barn avlider till följd av skador och olyckor, (källa MSB och Socialstyrelsen 2013). Av de barn som söker akutsjukvård har 98 procent skadat sig genom olycksfall. De vanligaste olycksorsakerna är fall- och transportolyckor och högst skadetal finns hos barn och ungdomar mellan 10 och 17 år. Av de barn som behandlades akut, hade 35 procent skadats i cykelolycka och 15 procent i mopedolycka. Cykelolyckor är vanligaste i åldrarna år. I Jönköpings län skadas drygt 836 barn och ungdomar i olyckor per invånare. I Eksjö kommun har under år 2013 skadats 1573 barn, och under 2012 skadades 1446 per invånare. Säkerhetsmål: Antalet fallolyckor bland barn- och ungdomar ska minska årligen inom Eksjö kommun. Antal cykelolyckor bland barn- och ungdomar ska årligen minska. Barns cykelhjälmsanvändning ska årligen öka jämfört med föregående år. 12

13 Prestationsmål Ansvar Utförare/Samverkan Under planperioden göra en genomgripande inventering av alla skolvägar och utifrån denna arbeta med att få till säkrare skolvägar. Riktad information till barn- och ungdomar att cykelhjälm kan rädda liv. Årligen inventera och säkra alla lekplatser inom skolans område. Årligen inventera och säkra alla offentliga lekplatser. Samhällsbyggnadssektorn EKFAB Barn- och ungdomssektorn Samhällsbyggnadssektorn Eksjö Energi gatuavdelningen Barn- och ungdomssektorn Barn- och ungdomssektorn och EKFAB. Samhällsbyggnadssektorn / HIA 4.5 Vattensäkerhet Enligt statistik från Svenska livräddningssällskapet (SLS) omkom 129 personer i drunkningsolyckor i Sverige under år Under 2012 var siffra under 100. Med dessa siffror kan man konstatera att i Sverige drunknar i genomsnitt en människa var tredje dag. Av de 129 omkomna var sju barn och ungdomar under 19 år. Under de två tidigare åren har antalet drunknande barn varit fem respektive nio per år. Svenska Livräddningssällskapet (SLS) har tagit fram sex kriterier för att öka vattensäkerheten i landets kommuner. Eksjö kommun har beslutat att bli en vattensäker kommun. Det innebär att invånarna i Eksjö kommun ska ha goda kunskaper i vattensäkerhet för att säkert kunna vistas kring och i vatten. Säkerhetsmål: Alla skolelever ska i slutet av årskurs sex ha god vattenvana, vara trygga i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg och hantera nödsituationer vid vatten samt ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Alla elever ska senast i slutet av det nionde skolåret kunna hantera nödsituationer i och vid vatten och ha kunskaper i livräddande första hjälpen inklusive kunskap om hjärt- lungräddning, HLR. Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer vattensäkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här ska särskilt beaktas personer med särskilda behov. All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. Kommunen ska aktivt på hemsidor och i simhallar ge säsongsanpassad information till allmänheten om vatten och issäkerhet och om vikten av kunskap om detta, samt informera om särskilda risker som finns inom kommunen. I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten. 13

14 Prestationsmål Ansvar Utförare/Samverkan Obligatorisk simundervisning i årskurs 1-9. Undervisning i Hjärt- och Lungräddning i årskurs 9. Erbjuda 10 simlektioner årligen till vuxna. Barn- och ungdomssektorn Barn- och ungdomssektorn Tillväxt- och utvecklingssektorn Fritidsavdelningen Barn- och ungdomssektorn Fritidsavdelningen Kontinuerlig information till allmänheten i vattensäkerhet på kommunens hemsida under rubrik Vattensäkerhet och i Hemma i Eksjö. Tillhandahålla vattensäkerhets utrustning till allmänheten, flytvästar, isdubbar etc. Tillväxt- och utvecklingssektorn Tillväxt- och utvecklingssektorn/ Fritidsavdelningen Tillväxt- och utvecklingssektorn/ Fritidsavdelningen / Sim- och Livräddningssällskapet/ Kommunikationsavdelningen Tillväxt och utvecklingssektorn/fritidsavdelningen /Emilkraften Årligen besiktning av badplatser (säkerhetsdyk och lekplatser till anslutning av badplatser) Tillväxt- och utvecklingssektorn/ Fritidsavdelningen Tillväxt- och utvecklingssektorn/ Fritidsavdelningen 14

15 4.6 Framtida klimatpåverkan och klimatanpassning Enligt SMHI:s regionala klimatscenarier finns det en trend mot ökad årsnederbörd på procent till år Enligt klimatscenarierna förväntas ökad nederbörd inom höglandskommunerna. Mer nederbörd på vintern och generellt sett mindre regn på sommaren, men då med kortare och mer intensivt regnväder, leder sannolikt till fler översvämningar. Den ökade nederbörden medför även att erosionen tilltar, att grundvattennivån i jordlagren höjs och översvämningar längs sjöar och vattendrag ökar i såväl frekvens som omfattning. Var för sig och tillsammans kommer dessa faktorer att försämra stabilitetsförhållandena med ökade problem som följd. Klimatförändringarna kan också komma att medföra långa perioder av torka vilket i sin tur kan påverka till exempel jordbruk, vattentillgång i brunnar och öka risken för skogsbränder. Värmeböljor är en annan följd av klimatförändringar. Längre perioder med höga temperaturer kan komma att innebära påfrestningar på samhället. Värmeböljor kan medföra stora konsekvenser på liv och hälsa: ökad dödlighet hos äldre och sjuka vid värmeböljor, äldre och sjuka inom äldreboende måste evakueras eller installera luftkonditionering och människor ändrar beteende. Vid framtida planering måste hänsyn tas till de klimatförändringar som kan påverka kommunens verksamheter. Utvecklingen i samhället påverkar framtidens naturolyckor, både vad gäller förekomsten av och möjligheterna att hantera dessa. På grund av klimatförändringar måste vi jobba med klimatanpassning och underhåll av infrastruktur samt arbeta med robusta lösningar för att klara samhällsviktig verksamhet. Klimatförändringarna har stor betydelse för hur vi analyserar framtidens naturolyckor och påverkan på samhällsviktig verksamhet. 15

16 4.7 Översvämning Intresset att kunna bebygga vattennära områden kan i vissa fall strida mot säkerhetsintressen vad beträffar översvämningsrisker. Vid all planläggning och markanvändning är det viktigt att översvämningsproblematiken lyfts fram och värderas. Till stöd för planeringsarbetet bör finnas aktuella översvämningskarteringar för de vattendrag där översvämningsriskerna bedöms vara som störst. Fastigheter som regelbundet riskerar att översvämmas bör skyddas av permanenta lösningar, som till exempel hårdare reglering av vattendragen eller invallningar. Säkerhetsmål: Inventera och förebygga översvämningar längs de stora vattendragen och sjöarna inom Eksjö kommun. Identifiera utsatta fastigheter och förse dessa med permanent skydd mot översvämningar. Prestationsmål Ansvar Utförare/Samverkan Under planperioden ska Eksjöån och Bruzaån inventeras med avseende på översvämningsrisker och förslag på översvämningshämmande åtgärder tas fram. Uppdatera översvämningskartering med nya beräkningar. Samhällsbyggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn 16

17 5 Policy, strategi och organisation 5.1 Ansvarsfördelning och ledning Politisk nivå Enligt LSO ska kommunfullmäktige besluta om handlingsprogram för varje mandatperiod (3 kap 3 och 8 ). Kommunens uppgifter i lagen ska fullgöras av en eller flera nämnder. I Eksjö kommun gäller följande ansvarsfördelning. Kommunstyrelsen ansvarar för förebyggande verksamhet (3 kap 1 4 ), kommunens organisation för räddningsinsatser (3 kap 7, 8 ), avtal med andra kommuner (3 kap 12 ), personal i organisationen för räddningstjänst anställningsmyndighet (3 kap 14, 15 ) räddningstjänst under höjd beredskap (8 kap). Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden överta hela eller delar av verksamheten från övriga kommunala nämnder och utskott. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för tillsyn över efterlevnaden av lagen (5 kap), brandskyddskontroll enligt lagen, 3 kap 4 tredje st. Förvaltningsnivå Organisationen räddningstjänsten ingår som en avdelning i kommunledningskontoret och leds av räddningschefen. Denne svarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen (ledningsutskottet) och till samhällsbyggnadsnämnden. Räddningschefen är vidare chef för personalen inom Räddningstjänsten samt fullgör ledningsuppgifter enligt LSO (3 kap 16 ). För att samordna det förebyggande arbetet inom kommunkoncernen, öka riskmedvetandet och se till att säkerhetstänkandet blir en naturlig del i de kommunala verksamheternas arbete finns en särskild säkerhetsledningsgrupp bildad inom kommunen. I säkerhetsledningsgruppen ingår företrädare för kommunens verksamheter och bolag. Säkerhetsledningsgruppens arbetsområde avser förebyggande arbete enligt LSO, kommunens inre skydd och säkerhet samt extraordinära händelser. Säkerhetsledningsgruppen administreras av räddningstjänsten. Placerad på räddningstjänsten finns en särskild tjänst med ansvar för samordningen av kommunens arbete med inre skydd och säkerhet, extraordinära händelser samt planering för kriser och höjd beredskap (beredskaps- och säkerhetssamordnare). Utöver detta är varje organisatorisk enhet i kommunen skyldig att medverka i det förebyggande arbetet för att minska olyckor och olycksrisker inom sin verksamhet. 17

18 5.2 Strategi Kommunens totala säkerhetsarbete består av, förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt LSO, inre skydd och säkerhet, planering för extraordinära händelser och höjd beredskap, krishantering, säkerhetsskydd. För att säkerhetsarbetet ska fungera måste utbildnings- och övningsverksamhet genomföras i erforderlig omfattning. Säkerhetsarbete ska bedrivas integrerat i Eksjö kommun. Olika aktörers roller kan kortfattat anges enligt följande. Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram med tillhörande underbilaga och riskanalys enligt lagen om skydd mot olyckor, krisledningsplan och risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om extraordinära händelser, säkerhetspolicy för kommunen, planer enligt övrig berörd lagstiftning organisation och resurser för det totala säkerhetsarbetet. Kommunstyrelsen svarar för att beredskapsförberedelser enligt lagen om civilt försvar vidtas, att erforderliga planer upprättas, att förberedelser för ledning och samverkan under extraordinära händelser vidtas, samordning av information vid större olyckor som föranleder räddningsinsatser, samt att erforderlig uppföljning och utvärdering genomförs. Krisledningsnämnden svarar för samordningen av kommunens arbete vid extraordinära händelser. Räddningstjänsten (räddningschefen) svarar för att räddningstjänstens förebyggande arbete och räddningstjänst genomförs med den inriktning som framgår av beslutade handlingsprogram, ledningen av den operativa räddningstjänsten (3 kap 16 ), att utbildning och övning av räddningstjänstens personal sker, att riskanalys för olyckor som kan leda till räddningsinsatser hålls aktuell, samt att kommunens totala säkerhetsarbete samordnas via säkerhetsledningsgruppen. Kommunens verksamheter och bolag svarar för att arbetet med att förebygga olyckor och olycksrisker genomförs i den egna verksamheten i enlighet med beslutat handlingsprogram, att kommunens säkerhetspolicy tillämpas i den egna verksamheten, att medverka i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, att delta i utbildning och övning, samt att delta i säkerhetsledningsgruppens arbete. 18

19 5.3 Säkerhetspolicy för Eksjö kommun Policyn reglerar hur kommunen och kommunens bolags säkerhets- och skadeförebyggande arbete ska bedrivas, policyn antogs av kommunfullmäktige Syftet med policyn är att ange inriktning för det gemensamma säkerhets- och skadeförebyggande arbetet med tyngdpunkten på förebyggande åtgärder. I säkerhetsarbetet ingår de krav som är lagstadgade, däri ingår planering av kommunens ansvar vid kris och vid höjd beredskap samt förebygga brand och andra typer av olyckor. I säkerhetsarbetet ingår också försäkringar och internt skydd. Det är Eksjö kommuns policy att Arbetet med säkerhetsfrågor ska bedrivas systematiskt och omfatta alla verksamheter. Lagar och externa krav på kommunens säkerhets- och skadeförebyggande arbete ska följas. Arbetet med planer och rutiner som är lagstadgade eller har stor betydelse för den samlande verksamheten ska vara prioriterande. Förebyggande insatser som ökar robustheten i samhället ska prioriteras. Kommunen ska vara förberedd på att hantera kriser oavsett omfattning i alla nivåer inom organisationerna. Skador och incidenter ska rapporteras enligt en gemensam skade- och incidentrapporteringsrutin. En gemensam metod ska ligga till grund för säkerhetsarbetet. Effekterna av oönskade händelser ska i första hand förhindras och i andra hand begränsas. Utbildning och information om kommunens säkerhets- och skadeförebyggande arbete ska ges till de anställda för att minska skadeutvecklingen. Kommunen och kommunens bolag ska eftersträva att gemensamt upphandla ett väl anpassat försäkringsskydd. Kommunen ska driva eller delta i arbete som kan påverka attityder och beteende som bidrar till ökad säkerhet och trygghet bland kommunens invånare. Ansvar Kommunfullmäktige beslutar om säkerhetspolicyn och ägardirektiv. Kommunstyrelsen och bolagsstyrelserna har yttersta ansvaret för säkerhetsarbetets inriktning. Kommundirektör och respektive VD svarar för att verksamheter och bolag följer säkerhetspolicyn. Verksamhetsansvariga på alla nivåer är ansvariga för ledning och kontroll av säkerheten inom sitt område och ska själva avsätta de resurser som krävs för att policy och rutiner följs. Arbetstagare inom Eksjö kommun och dess bolag ska följa säkerhetspolicyn och underliggande rutiner. 19

20 6 Risker och riskbild 6.1 Riskanalys Räddningstjänstens riskanalys över riskerna i Eksjö kommun är reviderad hösten Av analysen kan ett antal slutsatser dras. Dessa kan sammanfattas i följande resonemang. I Eksjö kommun inträffar flest bränder och tillbud inom vårdanläggningar och privatbostäder villor, Största risken att förolyckas är genom olyckor i trafiken, De största riskerna för egendomsskador är bränder i produktionsanläggningar, Kommunen saknar större fasta riskkällor avseende miljöskador men genom transportolyckor kan till exempel kommunens dricksvattentäkter hotas. Risk för naturolyckor (översvämningar) finns utmed de olika vattendragen i kommunen. Exempel på vardagsolyckor: Mindre trafikolyckor Lägenhetsbrand Drunkningstillbud Mindre utsläpp Exempel på stora olyckor är: Bränder i trähuskvarter Bränder i produktionsanläggningar Skogsbränder Kemiska olyckor Miljöolyckor Transportolyckor med bussar eller flera fordon Översvämningar Exempel på olyckor med katastrofala följder är: Bränder med tiotals döda Kemikalieolycka med tiotals döda Terrorhandlingar Kärnkraftsolyckor 7. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet mot olyckor som kan leda till en räddningsinsats bedrivs enligt olika lagstiftningar och uppdrag. Räddningstjänsten arbetar förebyggande, inom ramen för lagen om skydd mot olyckor, främst avseende brandskydd men även förebyggande mot andra typer av olyckor med hänvisning till annan lagstiftning. Kommunens säkerhetsledningsgrupp har som uppgift att utarbeta övergripande riktlinjer för det förebyggande arbetet inom kommunkoncernen, i första hand vad avser kommunens inre skydd och säkerhet samt extraordinära händelser. Det löpande arbetet finns i linjeorganisationen. 20

21 7.1 Brandförebyggande Kommunen som ägare och nyttjanderättsinnehavare Kommunen och dess bolag har skyldigheten enligt LSO att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete så att nivån på ett skäligt brandskydd efterlevs. 7.2 Brandförebyggande: Tillsyn Tillsyn bedrivs av räddningstjänsten enligt av samhällsbyggnadsnämnden årligen beslutad tillsynsplan*. Exempel på verksamheter som kan bli föremål för tillsyn är: samlingslokaler, vårdanläggningar, hotell, skolor samt, andra anläggningar med risk för omfattande skador på människor, egendom eller miljön. *Viss samordning av tillsynsarbetet och dess utförande görs inom ramen för RäddSamF. Till exempel genomförs gemensamma utbildningssatsningar. Gemensamma styrdokument är föremål för diskussion och inom RäddSamF-kontoret finns tillgång till brandteknisk expertis för sällanärenden. Register över tillsynsobjekten förs hos räddningstjänsten. 7.3 Kompetens och resurser för tillsyn Räddningstjänstens tillsynsförrättare ska lägst ha den kompetens som anges i tabellen nedan. Befattning Kompetenskrav Räddningschef Brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) alternativt examen från Statens brandnämnds brandingenjörsutbildning. Stf räddningschef Brandmästare Tillsyn B Tillsyn B Kommunen avsätter motsvarande 0.9 årsarbetskrafter för tillsyn enligt punkt Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder med mera Rengörings- (sotnings-) verksamheten bedrivs på entreprenad inom Eksjö kommun. Brandskyddskontroll utförs på entreprenad och efter delegation från samhällsbyggnadsnämnden. Rengöring och brandskyddskontroll sker i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter. Frister för rengöring finns antagna av kommunen. Riktlinjer för hantering av ansökningar om egensotning finns antagna av kommunstyrelsen. 21

22 7.5 Brandförebyggande: Stödja den enskilde Utbildning av enskilda, företag och organisationer bedrivs av räddningstjänsten i samarbete med Brandskyddsföreningen i Jönköpings län. Samtliga 6-åringar, andraklassare samt niondeklassare ges årligen brandskyddsinformation. Totalt utbildas i storleksordningen cirka 1800 personer per år i brandskydd inom kommunen. Viktiga målgrupper för utbildning är sådana som kan förväntas behöva vänta längre på hjälp från räddningstjänsten, till exempel boende på landsbygden. 7.6 Brandförebyggande: Övrigt Tillstånd och tillsyn enligt Lag (2010:1 011) om brandfarliga och explosiva varor utförs av räddningstjänsten på delegation från samhällsbyggnadsnämnden. Frågor om brandskydd vid ny- och ombyggnation tas upp vid bygg- och planavdelningens byggsamråd enligt plan- och bygglagen (2010:900). Räddningstjänsten bevakar skydd mot olyckor i remisser från polismyndigheten och länsstyrelsen. Farliga verksamheter enligt LSO 2 kap 4 fastställs av Länsstyrelsen, register över dessa förs hos Räddningstjänsten. 7.7 Sim- och vattensäkerhet Simkunnighet är den viktigaste faktorn för en god vattensäkerhet. Kommunen har beslutat att uppfylla kraven för vattensäker kommun enligt Svenska Livräddningssällskapets anvisningar. Ansvaret för att barn i kommunen ges en bra simkunnighet vilar på barn- och ungdomssektorn. 7.8 Riskhänsyn i fysisk planering Räddningstjänsten bevakar riskhänsyn i kommunens fysiska planering i samarbete med samhällsbyggnadssektorn. 22

23 7.9 Trafik Trafikvolymen är att betrakta som hög för en kommun i Eksjös storlek med, riksväg 40, riksväg 31 samt riksväg 32. I snitt omkommer en person per år till följd av trafikolyckor i kommunen (både kommunalt och statligt vägnät). I snitt förs cirka ett 30-tal personer för vård till sjukhus till följd av trafikolyckor. Ansvaret för trafiksäkerhetsfrågor åvilar samhällsbyggnadssektorn samt samhällsbyggnadsnämnden. Information och projektering av gator och vägnät sker enligt kommunens trafiksäkerhetspolicy. Trafiksäkerhetsansvaret på det statliga vägnätet återfinns hos Trafikverket. Kommunen samverkar med Trafikverket, Region Jönköpings län, Polismyndigheten samt NTF i trafiksäkerhetsfrågor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utfärdar regler för transport av farligt gods och samverkar med kommunen genom riskhänsyn i fysisk planering för att förebygga allvarliga konsekvenser på miljön till följd av olyckor i samband med transport av farligt gods Akut suicidprevention Omkring personer tar sitt liv varje år i Sverige, alltså ungefär tre personer om dagen tar sitt liv. Suicidförsök och suicid bokförs nämligen under andra orsaker, men uppskattningsvis ligger antalet suicid i länet på ungefär 47 per år. Suicid är också den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid. Räddningstjänsten samverkar med regionen och polisen avseende akut suicidprevention. Detta innebär att räddningstjänsten larmas enligt särskild larmplan till alla akut pågående suicidförsök där ett snabbt ingripande kan bidra till att bryta det negativa förloppet. 23

24 8. Operativa resurser 8.1 Resurser Kommunens resurser för räddningsinstanser består i första hand av räddningsenheter i Eksjö, Hjältevad samt Mariannelund. Om behov uppstår eller så behövs ska hela den kommunala organisationen inklusive de kommunala bolagen kunna medverka i räddningsinsatser. Beslut om detta tas av kommunens räddningschef eller den han har delegerat detta till. Kommunens organisation och förmåga avseende operativ räddningstjänst beskrivs i delprogrammet Operativa insatser som är en bilaga till handlingsprogrammet. 24

25 9. Förklaringar och förkortningar Riskanalys Förebyggande Taktisk enhet Anspänningstid Insatstid RäddSamF RAKEL FIP MSB RCB Är en metod för att snabbt och effektivt identifiera, värdera och prioritera risker och hot i verksamheten. Analysens mål är att underlätta beslutfattandet. Åtgärder som syftar till att förhindra eller i förväg begränsa konsekvenser av möjliga olyckor. Avser kombinationen fordon, bemanning, materiel och kompetens. Tiden mellan det att räddningstjänsten fått larm och till dess att räddningsstyrkorna lämnat brandstationen och är på väg mot olycksplatsen. Tiden mellan det att räddningstjänsten får larm och till dess att räddningsstyrkorna är på plats på olycksplatsen. Ett samverkansforum för räddningstjänst baserat på civilrättsliga avtal mellan länets kommuner inklusive Ydre kommun i Östergötlands län. Radiokommunikation för effektiv ledning. Första insatsperson som kommer till skadeplatsen i eget fordon. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Räddningschef i beredskap för Jönköpings län 25