Samråd revidering av Eksjö kommuns handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(3) Dnr:2015-Klk0231:3 Enligt sändlista Samråd revidering av Eksjö kommuns handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Sammanfattning På uppdrag av kommunstyrelsens ledningsutskott översänds härmed kommunens handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), SFS 2003:778, med tillhörande delprogram Operativa insatser för samråd. Eventuella synpunkter önskas räddningstjänsten tillhanda senast Ärendebeskrivning Enligt LSO ska varje kommun upprätta ett handlingsprogram som beskriver hur kommunen avser att arbeta med olyckor som kan föranleda räddningsinsatser. Som grund för programmet ska finnas en riskanalys som beskriver vilken riskbild som finns i kommunen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska och hantera dessa risker. Riskanalysen har reviderats av kommunens säkerhetsledningsgrupp under Remitterat handlingsprogram består av två delar, en allmän del som beskriver målen för kommunens säkerhetsarbete och en operativ del som beskriver kommunens operativa organisation och dess förmåga. I den allmänna delen beskrivs de prestationsmål som skall stödja programmets vision om att: Det skall vara tryggt och säkert att bo och vistas i Eksjö kommun. Eksjö kommun Eksjö Tfn Fax raddningstjansten@eksjo.se

2 2(3) I delprogrammet Operativa insatser beskrivs vilken förmåga kommunens organisation för räddningsinsatser ska ha såväl personellt som materiellt samt vilken service kommunen lämnar i samband med inträffade olyckor. I delprogrammet beskrivs också hur kommunens räddningstjänstorganisation ska samverka med andra för att kunna hantera stora olyckor såväl inom som utanför kommunen. Utredning Allmän del Nivån på mål och åtgärder i handlingsprogrammets har arbetats fram av säkerhetsledningsgruppen som består av medlemmar från samtliga kommunala sektorer och helägda bolag. Gruppens förslag på prestationsmål baseras på den riskanalys som reviderats tidigare under hösten. I analysen har man valt att särskilt lyfta fram nedanstående olyckstyper: fallolyckor suicid trafikolyckor bränder drunkningsolyckor Operativa insatser I delprogrammet operativa insatser föreslås en förändring av räddningstjänstens organisation. Förändringen innebär att vaktstyrkan i Hjältevad minskas från ett befäl och fyra brandmän till ett befäl och tre brandmän. Samtidigt ökas styrkan i Eksjö i motsvarande grad, d.v.s. en utökning med tre tjänster. Motivet till den föreslagna minskningen i Hjältevad är det mycket besvärliga rekryteringsläget i Hjältevad där dessa tre tjänster i princip har varit vakanta i flera år. Motivet för en utökning i Eksjö är bland annat den riskbild som t.ex. sjukhuset och trästaden utgör men också det faktum att med en sådan utökning kan förstärkning skickas t.ex. till Hjältevad utan att acceptabel nivå för ett andra larm i Eksjö underskrids. Samrådsunderlag Handlingsprogram enlig lagen om skydd mot olyckor allmän del , Delprogram Operativa insatser samt Riskanalys Micael Carlsson Räddningschef

3 3(3) Sändlista Samhällsbyggnadsnämnden Tillväxt- och utvecklingsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Social nämnden Eksjö Energi AB Eksjö kommunfastigheter AB/Eksjö Bostäder AB Länsstyrelsen Jönköpings län Region Jönköpings län Räddningstjänsten Aneby, Räddningstjänsten Ydre, Räddningstjänsten Vimmerby, Räddningstjänsten Hultsfred, Höglandets Räddningstjänstförbund.

4 Ny framsida separat Handlingsprogram 2015 Arbetsmaterial Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Allmän del

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och avgränsning Lagen om skydd mot olyckor Räddningstjänst enligt LSO Nationella mål 4 2 Vision 5 3 Mål för kommunen Övergripande säkerhetsmål Säkerhetsmål och prestationsmål Uppföljning och utvärdering 7 4. Risker och prioriteringar i kommunen Brandsäkerhet Fallolyckor Hjärtstopp Barn- och ungdomsolyckor Vattensäkerhet Framtida klimat påverkan och klimatanpassning Översvämning 16 5 Policy, strategi och organisation Ansvarsfördelning och ledning Strategi Säkerhetspolicy för Eksjö kommun 19 6 Risker och riskbild Riskanalys Förebyggande arbete Brandförebyggande Brandförebyggande: Tillsyn Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder m.m Brandförebyggande: Stödja den enskilde Brandförebyggande: Övrigt Sim- och vattensäkerhet Riskhänsyn i fysisk planering Trafik Akut suicidprevention Operativa resurser Resurser Förklaringar och förkortningar 24 Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 2

6 1. Bakgrund och avgränsning 1.1 Lagen om skydd mot olyckor Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), (LSO), infördes första januari I LSO ställs tydliga krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med den enskilde avses såväl privatpersoner som företag och organisationer. Kommunen har tillsynsansvar över att lagen efterlevs. Lagen innebär att kommunen å ena sidan är myndighet med tillsynsansvar över lagens efterlevnad och å andra sidan är verksamhetsutövare och fastighetsägare. Ansvaret för tillsyn respektive drift har därför skilts åt på politisk nivå och i verksamhetsorganisationen. I LSO sätts fokus på den enskilde, planering av åtgärder såväl före, som under och efter olyckan, flexibilitet i lokala lösningar och målstyrning. I lagen anges också övergripande nationella mål. Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamheten enligt lagen ska se till att verksamheten samordnas. De ska också samarbeta med andra som berörs. Avseende kommunernas ansvar sägs att kommunerna ska främja säkerheten för dem som vistas i kommunen. I det sammanhanget ska kommunen se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen ska också vara verksam mot andra olyckor än bränder. Detta ska dock inte innebära någon inskränkning i det ansvar som någon annan har. Enligt lagen ska ett handlingsprogram upprättas som beskriver, dels hur den förebyggande verksamheten (3 kap 3 ), dels den operativa räddningstjänsten (3 kap 8 ) ska skötas i kommunen. I båda fallen ska kommunens mål för verksamheten anges samt de risker för olyckor som finns i kommunen och hur verksamheten är ordnad. För den operativa räddningstjänsten ska även anges kommunens förmåga och resurser. Som underlag för handlingsprogrammet finns kommunens Riskanalys för Olyckor och Kriser reviderad hösten Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod och kan ses som kärnan i det systematiska säkerhetsarbetet som kommunen arbetar med. Mål och åtgärder i detta handlingsprogram med underliggande delprogram Operativa insatser omfattar förebyggande åtgärder och räddningstjänst enligt LSO. Mål och åtgärder för kommunens inre säkerhet och extraordinära händelser behandlas i andra dokument. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 3

7 1.2 Räddningstjänst enligt LSO Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap 2 och 4 kap.1-6, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser. Räddningsinsatserna utförs för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön, och där det är nödvändigt att samhället träder in med hjälp. Behovet att samhället stöder med räddningstjänståtgärder definieras av följande kriterier: Behovet av ett snabbt ingripande. Det hotade intressets vikt. Kostnaderna för insatsen. Omständigheterna i övrigt. Lagen om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst. Fjällräddningstjänst. Sjöräddningstjänst. Flygräddningstjänst. Efterforskning av försvunna personer i andra fall. Miljöräddningstjänst till sjöss Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter sådana utsläpp från en kärnteknisk anläggning. All övrig räddningstjänst är ett kommunalt ansvar. Begreppet Räddningstjänsten används även som ett organisationsbegrepp. I Eksjö kommun handhas uppgiften räddningstjänst av organisationen räddningstjänsten. Kommunen kan bestämma att organisationen räddningstjänsten även ska handha andra uppgifter än räddningstjänst, dock får man inte ha driftansvar för sådan verksamhet som man har tillsyn över. 1.3 Nationella mål I lagstiftningen LSO finns två paragrafer som ska tolkas som nationella mål: 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 2 Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 4

8 2 Vision Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 5

9 3 Mål för kommunen 3.1 Övergripande säkerhetsmål I hela kommunen ska upprätthållas ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor för människors hälsa och för egendom och miljö. Olyckor och olycksriskerna ska minskas fortlöpande. 3.2 Säkerhetsmål och prestationsmål Förebyggande verksamhet De förebyggande åtgärderna ska ha en sådan omfattning och inriktning att det sker en successiv minskning av olyckor och olycksrisker i kommunen. Kommunens insatser för utbildning och information ska medverka till ökad medvetenhet fortlöpande om vikten av förebyggande åtgärder och säkerhetstänkande såväl hos enskilda som hos det allmänna. ett brett och samordnat förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser. att förebyggande åtgärder vidtas. att förmågan till att själv vidta skadebegränsande åtgärder ökar såväl hos enskilda som hos det allmänna, samt Att konsekvenserna av inträffade olyckor ska minska genom ett snabbt ingripande att ständig förbättring genom uppföljning och analys. Operativ räddningstjänst Räddningstjänsten ska ha tillfredsställande förmåga att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö inom hela kommunen. Kommunen ska ha förmågan att självständigt göra insatser för vanliga olyckor samt för att göra en första räddningsinsats vid stora eller komplicerade olyckor. På objekt där behovet av en snabb räddningsinsats i samband med brand är extra stort, bör inte insatstiden överstiga 10 minuter. Samtliga kommuninvånare bör kunna erhålla någon form av hjälp från räddningstjänsten inom 20 minuter. Samtliga kommuninnevånare ska kunna få hjälp vid mer komplicerade insatser inom 30 minuter. Vid större olyckor ska förstainsats i kombination med styrkeuppbyggnad, bestående av egna eller samverkandes resurser, kunna ske i sådan takt att accelererande olycksförlopp kan brytas. Vid pågående långvarig räddningsinsats ska beredskap för andra larm inom respektive brandstyrkans släckområde finnas i skälig omfattning. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 6

10 Vid omfattande insatser inom och utom länet har räddningschef i beredskap för Jönköpings län, RCB, mandat att tillfälligt förflytta kommunens räddningsstyrkor för att utjämna den samlade insatsförmågan i länet. Vid förflyttning av kommunens räddningsstyrkor har RCB att beakta RäddSam Fs instruktion Rutiner för ledning och stabstjänst samt delegation av räddningsledare inom RäddSam F med tillhörande lokala anvisningar utfärdade av kommunens räddningschef. Räddningsinsatserna ska utföras med god kvalité. Här presenteras de satsningar som är nödvändiga och önskvärda för kommunens verksamheter. Säkerhetsmål beskriver tillståndet hos den enskilde, såväl juridisk som enskild person, när det gäller nivån på skyddet och säkerheten. Prestationsmål beskriver vilka konkreta åtgärder och styrmedel kommunen eller någon annan aktör tänker använda för att uppnå säkerhetsmålen. Ansvariga för att prestationerna blir utförda är de som omnämns i kolumn två. Endast kommunens sektorer och bolag har pekats ut som huvudansvariga, men för att nå upp till målen finns ett behov att samverka med andra samhällsaktörer. Uppföljning av säkerhetsmålen görs enligt nedan. Det är viktigt att uppföljningen av prestationsmål görs regelbundet så att avvikelser upptäcks i tid. Detta ställer stora krav på dokumentation av utförda åtgärder. Detta sker för att säkerställa att prestationerna utförs på det sättet som verksamheterna och bolagen har bestämt. I Eksjö kommun ska handlingsprogram vara en levande dokument som utvärderas och följs upp varje år. 3.3 Uppföljning och utvärdering Säkerhets- och prestationsmål i handlingsprogrammet ska vara mätbara och lätta att följa upp. Målen ska utvärderas och utvärderingen leder till utveckling och förbättring av säkerhetsarbetet inom kommunens verksamheter och bolag. Resultatet från uppföljningen kan leda till omfördelning av resurser eller andra åtgärder som syftar till att förbättra verksamheten. Uppfyllelsen av säkerhetsmålen och därtill hörande prestationer ska redovisas årligen till kommunstyrelsen. Säkerhetsmålen och prestationerna i handlingsprogrammet ska utvärderas i samband med att handlingsprogrammet antas inför varje ny mandatperiod. 4. Risker och prioriteringar i kommunen Riskanalys och statistik ligger till grund för de prioriteringar som vi har valt att lyfta fram i detta handlingsprogram. Utifrån lokalt, regionalt och nationell statistik har åtta olika områden/olyckstyper prioriterats i Eksjö. Där statistikunderlaget är för osäkert för att siffror för Eksjö ska kunna redovisas har vi utgått från regional och nationell statistik som underlag för prioriteringar. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 7

11 De prioriteringar som kommunen har gjort och motiven till dessa presenteras i tabellen nedan. Olyckstyp Brander Fallolyckor Hjärtstopp Barn- och ungdomsolyckor Trafikolyckor Suicid Vattensäkerhet Översvämning Motiv för prioritering Bränder leder till personlig lidande, stora ekonomiska skador och ibland dödsfall. Det förbyggande arbetet vad gäller bränder finns preciserad i lagtext. Kommunen prioriterar brandsäkerhet högt. De vanligaste olyckorna bland äldre är fallolyckor, olyckor som medför stora kostnader för samhället och stort lidande för den enskilde. Kommunen prioriterar arbetet med fallolyckor i och utanför hemmet. Genom utbildning i HLR och hjärtstartare, snabbt agerande vid hjärtstopp samt åtkomst på hjärtstartare ökar chansen att rädda liv. De vanligaste olyckor bland barn är olycksfall och där med skadas barn och ungdomar i Sverige årligen. Detta medför stora ekonomiska kostnader för samhället och mycket lidande för den drabbade. Kommunen har valt att jobba förebyggande. Vägtrafikolyckor är den vanligaste typen av olyckor och därför har vi valt att prioritera dessa. Suicid är den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid. Räddningstjänsten samverkar med landstinget och polisen avseende akut suicidprevention, för att snabbt ingripa och bidra till att bryta det negativa förloppet. Med kunskap och enkla medel kan man förbygga vattenolyckor som orsakar enorm lidande för de drabbade. Kommunen har beslutat att uppfylla kraven för vattensäker kommun enligt Svenska livräddningssällskapets anvisningar. Framtida klimatpåverkan på samhället har börjat redan märkas av. Därför finns det skäl att inventera och förebygga sårbarheten i Eksjö. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 8

12 4.1 Brandsäkerhet Tidig upptäckt av en brand är väsentligt för den enskildes säkerhet. Att höja brandsäkerheten i villor och i flerbostadshus är viktigt för att minska antalet dödsbränder i Sverige, Jönköpings län och i Eksjö kommun. Under 2013 omkom 96 personer i brand i Sverige och under 2014 omkom 78 personer, en tydlig minskning under de två sista åren. I Eksjö kommun har det inträffat en dödsbrand under de senaste fem åren. Eksjö kommun ska aktivt jobba för att höja brandsäkerheten i flerbostadshus och i villor. Säkerhetsmål: Antal bränder i bostäder i kommunen ska årligen minska. Ingen människa ska skadas eller dödas i brand. Kommunen ska genom information arbeta för att varje bostad inom Eksjö kommun har minst en fungerande brandvarnare. Alla förskole och skolbarn samt ungdomar ska ha god kunskap om brandsäkerhet samt om konsekvenser av anlagd brand. Tillsynsverksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor ska vara flexibel och behovsanpassad. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 9

13 Prestationsmål Ansvar Samverkan/ Utförare Eksjös hushåll ska nås med brandskyddsinformation och vikten av tidigt upptäckt av brand genom brandvarnare. Genom hushållstidningen Hemma i Eksjö På tapeten, via hemsidorna, och samt genom uppsökande kontakt av Räddningstjänsten. Räddningstjänsten Räddningstjänsten, EKFAB/EBO, Kommunikationsavdelningen. Samtliga elever i förskoleklass, åk 2 och åk 9 ska ges årlig brandskyddsinformation och informeras om konsekvenserna av brand. I åk 9 diskuteras även anlagd brand. Personal inom hemtjänst och omsorg ska ges brandskyddsutbildning minst vart fjärde år. I alla förskolor och skolor ska finnas heltäckande automatiskt brandlarm kopplat till SOS alarm. Systematiskt brandskydds arbete (SBA) enligt LSO ska bedrivas inom alla kommunala förvaltningar och bolag. Räddningstjänstens ambition är att utbilda 1800 medborgare och medarbetare årligen i brandskyddskunskap. Brandskyddskontroll ska genomföras av alla eldstäder enligt fastställda frister. Rengöring (sotning) av alla eldstäder ska ske enligt fastställda frister Räddningstjänsten Sociala sektorn Eksjö Kommunfastigheter Sektorschefer eller motsvarande Räddningstjänsten Räddningstjänsten Räddningstjänsten Barn- och ungdomssektorn I samverkan med Räddningstjänsten Eksjö Kommunfastigheter i samverkan med Barn- och ungdomssektorn Verksamhetsansvarig Räddningstjänsten Entreprenören Entreprenören Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 10

14 4.2 Fallolyckor För befolkningen i stort är fallolyckor den olyckstyp eller skademekanism som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Fallolyckor bland äldre är ett folkhälsoproblem som leder till många dödsfall och många besök på akutmottagningarna. Även bland barn och ungdomar är fallolyckor mycket vanliga. Fallolyckor orsakar stora kostnader för samhället och dessutom ett stort lidande för den enskilde. Säkerhetsmål Antal fallolyckor bland Eksjös befolkning som föranleder slutenvård ska minska årligen. Prestationsmål Ansvar Utförare, Samverkan Riktad information om äldres säkerhet via intresseorganisationer, samt genom hushållstidningen Hämma i Eksjö På tapeten, via hemsidorna, och samt. Sociala sektorn Sociala sektorn i samverkan med PRO och SPF. Kommunikationsavdelningen Halkbekämpa gångvägar och trottoarer särskilt Samhällsbyggnads- Eksjö Energi intensivt vid ishalka. Informera om de hushållsnära tjänster som finns i kommunen. Äldre personer ska kunna få hjälp med hemsysslor ex. byta gardin, glödlampa etc. för att minska risken för fallolyckor i hemmet. sektorn Kommunikationsavdelningen Riskinventering på alla särskilda boende. Sociala sektorn Sociala sektorn Erbjuda riskinventering till de äldre personer som bor hemma och har ansökt om trygghetslarm. Sociala sektorn Sociala sektorn Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 11

15 4.3 Hjärtstopp Plötsligt hjärtstopp hos barn och vuxna. Säkerhetsmål Alla kommunanställda ska ha utbildning i hjärt- lungräddning senast Prestationsmål Ansvar Utförare, Samverkan Alla anställa i kommunen inklusive bolagen utbildats i hjärt- och lungräddning. Personalavdelningen, Räddningstjänsten? respektive bolag 4.4 Barn- och ungdomsolyckor barn och ungdomar i Sverige söker årligen akutsjukvård och mer än 45 barn avlider till följd av skador och olyckor, (källa MSB och Socialstyrelsen 2013). Av de barn som söker akutsjukvård har 98 procent skadat sig genom olycksfall. De vanligaste olycksorsakerna är fall- och transportolyckor och högst skadetal finns hos barn och ungdomar mellan 10 och 17 år. Av de barn som behandlades akut, hade 35 procent skadats i cykelolycka och 15 procent i mopedolycka. Cykelolyckor är vanligaste i åldrarna år. I Jönköpings län skadas drygt 836 barn och ungdomar i olyckor per invånare. I Eksjö kommun har under år 2013 skadats 1573 barn, och under 2012 skadades 1446 per invånare. Säkerhetsmål: Antalet fallolyckor bland barn- och ungdomar ska minska årligen inom Eksjö kommun. Antal cykelolyckor bland barn- och ungdomar ska årligen minska. Barns cykelhjälmsanvändning ska årligen öka jämfört med föregående. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 12

16 Prestationsmål Ansvar Utförare/Samverkan Årligen inventera och säkra alla skolvägar inom kommunen. Riktad information till barn- och ungdomar att cykelhjälm kan rädda liv. Årligen inventera och säkra alla lekplatser inom skolans område. Årligen inventera och säkra alla offentliga lekplatser. Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Barn- och ungdomssektorn Barn- och ungdomssektorn och Eksjö kommunfastigheter. Samhällsbyggnadssektorn / HIA Samhällsbyggnadssektorn Eksjö Energi gatuavdelningen Barn- och ungdomssektorn 4.5 Vattensäkerhet Enligt statistik från Svenska livräddningssällskapet (SLS) omkom 129 personer i drunkningsolyckor i Sverige under år Under 2012 var siffra under 100. Med dessa siffror kan man konstatera att i Sverige drunknar i genomsnitt en människa var tredje dag. Av de 129 omkomna var 7 barn och ungdomar under 19 år. Under de två tidigare åren har antalet drunknande barn varit fem respektive 9 per år. Svenska Livräddningssällskapet (SLS) har tagit fram sex kriterier för att öka vattensäkerheten i landets kommuner. Eksjö kommun har beslutat att bli en vattensäker kommun. Det innebär att invånarna i Eksjö kommun ska ha goda kunskaper i vattensäkerhet för att säkert kunna vistas kring och i vatten. Säkerhetsmål: Alla skolelever ska i slutet av årskurs sex ha god vattenvana, vara trygga i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg och hantera nödsituationer vid vatten samt ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Alla elever ska senast i slutet av det nionde skolåret kunna hantera nödsituationer i och vid vatten och ha kunskaper i livräddande första hjälpen inklusive kunskap om hjärt- lungräddning, HLR. Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer vattensäkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här ska särskilt beaktas personer med särskilda behov. All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. Kommunen ska aktivt på hemsidor och i simhallar ge säsongsanpassad information till allmänheten om vatten och issäkerhet och om vikten av kunskap om detta, samt informera om särskilda risker som finns inom kommunen. I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 13

17 Prestationsmål Ansvar Utförare / Samverkan Obligatorisk simundervisning i årskurs1-9. Undervisning i Hjärt- och Lungräddning i årskurs 9. Erbjuda 10 simlektioner årligen till vuxna. Barn- och Ungdomssektorn Barn- och Ungdomssektorn Tillväxt och utvecklingssektorn. Fritidsavdelningen Barn- och Ungdomssektorn Fritidsavdelningen Kontinuerlig information till allmänheten i vattensäkerhet på kommunens hemsida under rubrik Vattensäkerhet och i Hemma i Eksjö. Tillväxt och utvecklingssektorn Tillväxt och utvecklingssektorn/ Fritidsavdelningen / Sim och Livräddnings Sällskapet Tillhandahålla vattensäkerhets utrustning till allmänheten, flytvästar, isdubbar etc. Årligen besiktning av badplatser (säkerhetsdyk och lekplatser till anslutning av badplatser) Tillväxt och utvecklingssektorn/ Fritidsavdelningen Tillväxt och utvecklingssektion/ Fritidsavdelningen Tillväxt och utvecklingssektorn/ Fritidsavdelningen / Emilkraften Tillväxt och utvecklingssektion/ Fritidsavdelningen Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 14

18 4.6 Framtida klimat påverkan och klimatanpassning Enligt SMHI:s regionala klimatscenarier finns det en trend mot ökad årsnederbörd på procent till år Enligt klimatscenarierna förväntas ökad nederbörd inom höglandskommunerna. Mer nederbörd på vintern och generellt sett mindre regn på sommaren, men då med kortare och mer intensivt regnväder, leder sannolikt till fler översvämningar. Den ökade nederbörden medför även att erosionen tilltar, att grundvattennivån i jordlagren höjs och översvämningar längs sjöar och vattendrag ökar i såväl frekvens som omfattning. Var för sig och tillsammans kommer dessa faktorer att försämra stabilitetsförhållandena med ökade problem som följd. Klimatförändringarna kan också komma att medföra långa perioder av torka vilket i sin tur kan påverka t.ex. jordbruk, vattentillgång i brunnar och öka risken för skogsbränder. Värmeböljor är en annan följd av klimatförändringar. Längre perioder med höga temperaturer kan komma att innebära påfrestningar på samhället. Värmeböljor kan medföra stora konsekvenser på liv och hälsa. Ökad dödlighet hos äldre och sjuka vid värmeböljor, äldre och sjuka inom äldreboende måste evakueras eller installera luftkonditionering. Människor ändrar beteende. Vid framtida planering måste hänsyn tas till de klimatförändringar som kan påverka kommunen och kommunens verksamheter. Utvecklingen i samhället påverkar framtidens naturolyckor, både vad gäller förekomsten av och möjligheterna att hantera dessa. Klimatförändringar samt anpassning och underhåll av infrastruktur. Klimatförändringarna har stor betydelse för hur vi analyserar analysen av framtidens naturolyckor och påverkan på samhälsviktigt verksamhet. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 15

19 4.7 Översvämning Intresset att kunna bebygga vattennära områden kan i vissa fall strida mot säkerhetsintressen vad beträffar översvämningsrisker. Vid all planläggning och markanvändning är det viktigt att översvämningsproblematiken lyfts fram och värderas. Till stöd för planeringsarbetet bör finnas aktuella översvämningskarteringar för de vattendrag där översvämningsriskerna bedöms vara som störst. Fastigheter som regelbundet riskerar att översvämmas bör skyddas av permanenta lösningar, som t.ex. hårdare reglering av vattendragen eller invallningar. Säkerhetsmål: Inventera och förebygga översvämningar längs de stora vattendragen och sjöarna inom Eksjö kommun. Identifiera utsatta fastigheter och förse dessa med permanent skydd mot översvämningar. Prestationsmål Ansvar Utförare / Samverkan Under planperioden ska Eksjöån och Bruzaån inventeras med avseende på översvämningsrisker och förslag på översvämningshämmande åtgärder tas fram. Samhällsbyggnadssektorn Uppdatera översvämningskartering med nya beräkningar. Samhällsbyggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn -Mät- och exploateringsavdelningen / Plan- och byggavdelningen Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 16

20 5 Policy, strategi och organisation 5.1 Ansvarsfördelning och ledning Politisk nivå Enligt LSO ska kommunfullmäktige besluta om handlingsprogram för varje mandatperiod (3 kap 3 och 8 ). Kommunens uppgifter i lagen ska fullgöras av en eller flera nämnder. I Eksjö kommun gäller följande ansvarsfördelning. Kommunstyrelsen ansvarar för förebyggande verksamhet (3 kap 1 4 ), kommunens organisation för räddningsinsatser (3 kap 7, 8 ), avtal med andra kommuner (3 kap 12 ), personal i organisationen för räddningstjänst anställningsmyndighet (3 kap 14, 15 ) räddningstjänst under höjd beredskap (8 kap). Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden överta hela eller delar av verksamheten från övriga kommunala nämnder och utskott. I Eksjö kommun kan kommunstyrelsens ledningsutskott fungera som krisledningsnämnd. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för tillsyn över efterlevnaden av lagen (5 kap), brandskyddskontroll enligt lagen, 3 kap 4 tredje st. Förvaltningsnivå Organisationen räddningstjänsten ingår som en avdelning i kommunledningskontoret och leds av räddningschefen. Denne svarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen (ledningsutskottet) och till samhällsbyggnadsnämnden. Räddningschefen är vidare chef för personalen inom Räddningstjänsten samt fullgör ledningsuppgifter enligt LSO (3 kap 16 ). För att samordna det förebyggande arbetet inom kommunkoncernen, öka riskmedvetandet och se till att säkerhetstänkandet blir en naturlig del i de kommunala verksamheternas arbete finns en särskild säkerhetsledningsgrupp bildad inom kommunen. I säkerhetsledningsgruppen ingår företrädare för kommunens verksamheter och bolag. Säkerhetsledningsgruppens arbetsområde avser förebyggande arbete enligt LSO, kommunens inre skydd och säkerhet samt extraordinära händelser. Säkerhetsledningsgruppen administreras av räddningstjänsten. Placerad på räddningstjänsten finns en särskild tjänst med ansvar för samordningen av kommunens arbete med inre skydd och säkerhet, extraordinära händelser samt planering för kriser och höjd beredskap (beredskaps- och säkerhetssamordnare). Utöver detta är varje organisatorisk enhet i kommunen skyldig att medverka i det förebyggande arbetet för att minska olyckor och olycksrisker inom sin verksamhet. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 17

21 5.2 Strategi Kommunens totala säkerhetsarbete består av, förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt LSO, inre skydd och säkerhet, planering för extraordinära händelser och höjd beredskap, krishantering, säkerhetsskydd. För att säkerhetsarbetet ska fungera måste utbildnings- och övningsverksamhet genomföras i erforderlig omfattning. Säkerhetsarbete ska bedrivas integrerat i Eksjö kommun. Olika aktörers roller kan kortfattat anges enligt följande. Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram med tillhörande underbilaga och riskanalys enligt lagen om skydd mot olyckor, krisledningsplan och risk och sårbarhetsanalys enligt lagen om extraordinära händelser, säkerhetspolicy för kommunen, planer enligt övrig berörd lagstiftning organisation och resurser för det totala säkerhetsarbetet. Kommunstyrelsen svarar för att beredskapsförberedelser enligt lagen om civilt försvar vidtas, att erforderliga planer upprättas, att förberedelser för ledning och samverkan under extraordinära händelser vidtas, samordning av information vid större olyckor som föranleder räddningsinsatser, samt att erforderlig uppföljning och utvärdering genomförs. Krisledningsnämnden svarar för samordningen av kommunens arbete vid extraordinära händelser. Räddningstjänsten (räddningschefen) svarar för att räddningstjänstens förebyggande arbete och räddningstjänst genomförs med den inriktning som framgår av beslutade handlingsprogram, ledningen av den operativa räddningstjänsten (3 kap 16 ), att utbildning och övning av räddningstjänstens personal sker, att riskanalys för olyckor som kan leda till räddningsinsatser hålls aktuell, samt att kommunens totala säkerhetsarbete samordnas via säkerhetsledningsgruppen. Kommunens verksamheter och bolag svarar för att arbetet med att förebygga olyckor och olycksrisker genomförs i den egna verksamheten i enlighet med beslutat handlingsprogram, att kommunens säkerhetspolicy tillämpas i den egna verksamheten, att medverka i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, att delta i utbildning och övning, samt att delta i säkerhetsledningsgruppens arbete. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 18

22 5.3 Säkerhetspolicy för Eksjö kommun Policyn reglerar hur kommunen och kommunens bolags säkerhets- och skadeförebyggande arbete ska bedrivas, policyn antogs av kommunfullmäktige Syftet med policyn är att ange inriktning för det gemensamma säkerhets- och skadeförebyggande arbetet med tyngdpunkten på förebyggande åtgärder. I säkerhetsarbetet ingår de krav som är lagstadgade, däri ingår planering av kommunens ansvar vid kris och vid höjd beredskap samt förebygga brand och andra typer av olyckor. I säkerhetsarbetet ingår också försäkringar och internt skydd. Det är Eksjö kommuns policy att Arbetet med säkerhetsfrågor ska bedrivas systematiskt och omfatta alla verksamheter. Lagar och externa krav på kommunens säkerhets och skadeförebyggande ska följas. Arbetet med planer och rutiner som är lagstadgade eller har stor betydelse för den samlande verksamheten ska vara prioriterande. Förebyggande insatser som ökar robustheten i samhället ska prioriteras. Kommunen ska vara förberedd på att hantera kriser oavsett omfattning i alla nivåer inom organisationerna. Skador och incidenter ska rapporteras enligt en gemensam skade- och incidentrapporteringsrutin. En gemensam metod ska ligga till grund för säkerhetsarbetet. Effekterna av oönskade händelser ska i första hand förhindras och i andra hand begränsas. Utbildning och information om kommunens säkerhets- och skadeförebyggande arbete ska ges till de anställda för att minska skadeutvecklingen. Kommunen och kommunens bolag ska eftersträva att gemensamt upphandla ett väl anpassat försäkringsskydd. Kommunen ska driva eller delta i arbete som kan påverka attityder och beteende som bidrar till ökad säkerhet och trygghet bland kommunens innevånare. Ansvar Kommunfullmäktige beslutar om säkerhetspolicyn och ägardirektiv. Kommunstyrelsen och bolagsstyrelserna har yttersta ansvaret för säkerhetsarbetets inriktning. Kommundirektör och respektive VD svarar för att verksamheter och bolag följer säkerhetspolicyn. Verksamhetsansvariga på alla nivåer är ansvariga för ledning och kontroll av säkerheten inom sitt område och ska själva avsätta de resurser som krävs för att policy och rutiner följs. Arbetstagare inom Eksjö kommun och dess bolag ska följa säkerhetspolicyn och underliggande rutiner. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 19

23 6 Risker och riskbild 6.1 Riskanalys Räddningstjänstens riskanalys över riskerna i Eksjö kommun är reviderad hösten Av analysen kan ett antal slutsatser dras. Dessa kan sammanfattas i följande resonemang. I Eksjö kommun inträffar flest bränder och tillbud inom vårdanläggningar och privatbostäder villor, Största risken att förolyckas är genom olyckor i trafiken, De största riskerna för egendomsskador är bränder i produktionsanläggningar, Kommunen saknar större fasta riskkällor avseende miljöskador men genom transportolyckor kan t.ex. kommunens dricksvattentäkter hotas. Risk för naturolyckor (översvämningar) finns utmed de olika vattendragen i kommunen. Exempel på vardagsolyckor: Mindre trafikolyckor Lägenhetsbrand Drunkningstillbud Mindre utsläpp Exempel på stora olyckor är: Bränder i trähuskvarter Bränder i produktionsanläggningar Skogsbränder Kemiska olyckor Miljöolyckor Transportolyckor med bussar eller flera fordon Översvämningar Exempel på olyckor med katastrofala följder är: Bränder i allmänna byggnader med tiotals döda Kemikalieolycka med tiotals döda Terrorhandlingar Kärnkraftsolyckor 7. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet mot olyckor som kan leda till en räddningsinsats bedrivs enligt olika lagstiftningar och uppdrag. Räddningstjänsten arbetar förebyggande, inom ramen för lagen om skydd mot olyckor, främst avseende brandskydd men även förebyggande mot andra typer av olyckor med hänvisning till annan lagstiftning. Kommunens säkerhetsledningsgrupp har som uppgift att utarbeta övergripande riktlinjer för det förebyggande arbetet inom kommunkoncernen, i första hand vad avser kommunens inre skydd och säkerhet samt extraordinära händelser. Det löpande arbetet finns i linjeorganisationen. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 20

24 7.1 Brandförebyggande Kommunen som ägare och nyttjanderättsinnehavare Kommunen och dess bolag har skyldigheten enligt LSO att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete så att nivån på ett skäligt brandskydd efterlevs. 7.2 Brandförebyggande: Tillsyn Tillsyn bedrivs av räddningstjänsten enligt av samhällsbyggnadsnämnden årligen beslutad tillsynsplan*. Exempel på verksamheter som kan bli föremål för tillsyn är: samlingslokaler, vårdanläggningar, hotell, skolor samt, andra anläggningar med risk för omfattande skador på människor, egendom eller miljön. Register över tillsynsobjekten förs hos räddningstjänsten. *Viss samordning av tillsynen och dess utförande sker inom ramen för RäddSamF. 7.3 Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder m.m. Rengörings (sotnings-) verksamheten bedrivs på entreprenad inom Eksjö kommun. Brandskyddskontroll utförs på entreprenad och efter delegation från samhällsbyggnadsnämnden. Rengöring och brandskyddskontroll sker i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter. Frister för rengöring finns antagna av kommunen. Riktlinjer för hantering av ansökningar om egensotning finns antagna av kommunstyrelsen. 7.4 Brandförebyggande: Stödja den enskilde Utbildning av enskilda, företag och organisationer bedrivs av räddningstjänsten i samarbete med Brandskyddsföreningen i Jönköpings län. Samtliga 6-åringar, andraklassare samt niondeklassare ges årligen brandskyddsinformation. Totalt utbildas i storleksordningen ca personer per år i brandskydd inom kommunen. Viktiga målgrupper för utbildning är sådana som kan förväntas behöva vänta längre på hjälp från räddningstjänsten, t.ex. boende på landsbygden. 7.5 Brandförebyggande: Övrigt Tillstånd och tillsyn enligt Lag (2010:1 011) om brandfarliga och explosiva varor utförs av räddningstjänsten på delegation från Samhällsbyggnadsnämnden. Frågor om brandskydd vid ny- och ombyggnation tas upp vid bygg- och planavdelningens byggsamråd enligt plan- och bygglagen (2010:900). Räddningstjänsten bevakar skydd mot olyckor i remisser från polismyndigheten och länsstyrelsen. Farliga verksamheter enligt LSO 2 kap 4 fastställs av Länsstyrelsen, register över dessa förs hos Räddningstjänsten. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 21

25 7.6 Sim- och vattensäkerhet Simkunnighet är den viktigaste faktorn för en god vattensäkerhet. Kommunen har beslutat att uppfylla kraven för vattensäker kommun enligt Svenska livräddningssällskapets anvisningar. Ansvaret för att barn i kommunen ges en bra simkunnighet vilar på barn- och ungdomssektorn. 7.7 Riskhänsyn i fysisk planering Räddningstjänsten bevakar riskhänsyn i kommunens fysiska planering i samarbete med plan- och byggavdelningen. 7.8 Trafik Trafikvolymen är att betrakta som hög för en kommun i Eksjös storlek med, rv 40, rv 31 samt rv 32. I snitt omkommer en person per år till följd av trafikolyckor i kommunen (både kommunalt och statligt vägnät). I snitt förs cirka 30 tal personer för vård till sjukhus till följd av trafikolyckor. Ansvaret för trafiksäkerhetsfrågor åvilar samhällsbyggnadssektorn samt, samhällsbyggnadsnämnden. Information och projektering av gator och vägnät sker enligt kommunens trafiksäkerhetspolicy. Trafiksäkerhetsansvaret på det statliga vägnätet återfinns hos Trafikverket. Kommunen samverkar med Trafikverket, Region Jönköpings län, Polismyndigheten samt NTF i trafiksäkerhetsfrågor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utfärdar regler för transport av farligt gods och samverkar med kommunen genom riskhänsyn i fysisk planering för att förebygga allvarliga konsekvenser på miljön till följd av olyckor i samband med transport av farligt gods. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 22

26 7.9 Akut suicidprevention Omkring personer tar sitt liv varje år i Sverige, alltså ungefär tre personer om dagen tar sitt liv. Suicidförsök och suicid bokförs nämligen under andra orsaker, men uppskattningsvis ligger antalet suicid i länet på ungefär 47 per år. Suicid är också den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid. Räddningstjänsten samverkar med regionen och polisen avseende akut suicidprevention. Detta innebär att räddningstjänsten larmas enligt särskild larmplan till alla akut pågående suicidförsök där ett snabbt ingripande kan bidra till att bryta det negativa förloppet. 8. Operativa resurser 8.1 Resurser Kommunens resurser för räddningsinstanser består i första hand av räddningsenheter i Eksjö, Hjältevad samt Mariannelund. Om behov uppstår eller så behövs ska hela den kommunala organisationen inklusive de kommunala bolagen kunna medverka i räddningsinsatser. Beslut om detta tas av kommunens räddningschef eller den han har delegerat detta till. Kommunens organisation och förmåga avseende operativ räddningstjänst beskrivs i delprogrammet Operativa insatser som är en bilaga till handlingsprogrammet. Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 23

27 9. Förklaringar och förkortningar Riskanalys Förebyggande Taktisk enhet Anspänningstid Insatstid RäddSamF RAKEL FIP MSB RCB Är en metod för att snabbt och effektivt identifiera, värdera och prioritera risker och hot i verksamheten. Analysens mål är att underlätta beslutfattandet. Åtgärder som syftar till att förhindra eller i förväg begränsa konsekvenser av möjliga olyckor. Avser kombinationen fordon, bemanning, materiel och kompetens. Tiden mellan det att räddningstjänsten fått larm och till dess att räddningsstyrkorna lämnat brandstationen och är på väg mot olycksplatsen. Tiden mellan det att räddningstjänsten får larm och till dess att räddningsstyrkorna är på plats på olycksplatsen. Ett samverkansforum för räddningstjänst baserat på civilrättsliga avtal mellan länets kommuner inklusive Ydre kommun i Östergötlands län. Radiokommunikation för effektiv ledning. Förstainsatsperson som kommer till skadeplatsen i eget fordon. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Räddningschef i beredskap för Jönköpings län Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx, xx 24

28 Foto: Leif Ygbrant Operativa insatser Delprogram till handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

29 Innehåll Ur Handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor... 3 Förmåga... 3 Allmänt... 5 Räddningsstyrkornas förmåga... 6 Enheter... 6 Förstainsatsperson (FIP)... 6 Räddningsenhet... 6 Höjdenhet... 6 Vattenenhet... 6 Ledningsenhet... 6 Specialenhet... 6 Styrkeuppbyggnad... 7 Trafikolyckor... 7 Bränder... 7 Miljöolyckor... 7 Täckning... 8 Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer... 8 Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning... 8 Alarmering och kommunikation... 8 Beredskap för räddningsstyrkor... 9 Operativ organisation Ledning av räddningsinsatser och andra nödlägen Samverkan F-samverkan Kompetens Information och varning Vatten för sprinkleranläggningar Vatten till brandsläckning Målsättning Brandposter Brandposter enligt alternativsystem Vatten från branddammar och vattentag Ansvarsfördelning Uppföljning och utvärdering Höjd beredskap Varning och information Bilaga Avtal Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

30 Ur Handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor Trots ett väl fungerande skadepreventivt arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från samhället (polis, ambulans och räddningstjänst). Räddningstjänsten larmas årligen till ungefär 350 händelser där misstanke om att räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor finns. Avtal finns med grannkommuner och flertal myndigheter om räddningstjänstsamverkan. Utöver detta larmas enheter från räddningstjänsten ut vid andra nödlägen som till exempel vid hjärtstopp, sjukvårdlarm och lyfthjälp till hemtjänsten enligt olika samarbetsavtal. Räddningstjänstens resurser utgör även en viktig komponent i kommunens krishanteringsförmåga. Dessutom används resurserna för fler akuta uppdrag utan att ansvaret från andra myndigheter övertas. De resurser som finns tillgängliga för insats utgörs av kommunens egen brandpersonal samt av personal från övriga kommuner som disponeras gränslöst genom samverkansavtal. Vid behov kan även andra delar av kommunens organisation och personal inklusive de helägda bolagen tas i anspråk för räddningsinsatser. I kommunen ska det i normalfallet finnas 18 brandpersonal i ständig beredskap. Vid max tio procent av tiden kan styrkan tillfälligtvis minskas till 16st. Brandstationer finns i Eksjö, Hjältevad och Mariannelund. Förmåga Den enskilde får hjälp från kommunens räddningstjänst vid olyckor och andra nödlägen. Hjälpen består dels av en förstainsats som består av en eller flera personer och dels en styrkeuppbyggnad i nivåer upp till en samlad insats som består av de taktiska enheter som krävs för att ha förmåga att klara att göra en effektiv insats vid aktuell olycka. Inriktningen av insatsförmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter som hanterar olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede. Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunen i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer. Räddningstjänstens insatsförmåga och yttäckning utgör sedan många år tillbaka i vissa fall förutsättningar för beviljade bygglov. Detta innebär att insatsförmågan inte kan ändras utan att konsekvenserna för befintlig bebyggelse analyseras. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

31 Effektiva räddningsinsatser uppnås genom: att samhällets insatser kompletterar den enskildes förmåga, en förmåga att snabbt bygga upp insatsens omfattning beroende på händelse, en väl övad förmåga anpassad till aktuella risker, samverkan mellan olika hjälpinstanser, snabbhet i larmkedjan. att kommunen: ser till att tillräckliga resurser finns, inriktar insatserna på att rädda liv, egendom och miljö, snabbt kan förmedla hjälpbehov till enheter som kan vara snabbt på plats, har en förmåga att följa händelser i kommunen i samverkan med andra organisationer och möjligheter till snabb respons vid akuta nödlägen. Särskild satsning under mandatperioden: samverkan med övriga räddningstjänster inom RäddSam F, samverkande myndigheter och andra aktörer ska utvecklas för att möta framtida krav på effektivitet förmågan till räddningsinsatser vid omfattande olyckor ska utvecklas vad gäller ledning och resurser. Möjligheter att ta emot nationell och internationell hjälp och stöd ska utvecklas. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

32 Allmänt För Eksjö kommun finns ett Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor, allmän del antaget av kommunfullmäktige 2015-XX-XX. Detta delprogram för operativa insatser är ett underliggande dokument till handlingsprogrammet och anger hur räddningstjänst enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ska bedrivas. Delprogrammet är antaget av kommunfullmäktige 2015-NN-NN Personal i utryckningsstyrkor och ledningsansvariga ansvarar för såväl räddningsinsatser enligt LSO, uppdrag i samband med kriser samt andra uppdrag som följer av räddningstjänstens verksamhetsplanering. För att kunna genomföra effektiva operativa insatser regleras kommunens åtgärder och organisation av olika program, planer och styrdokument enligt nedan. Dokument Beskrivning Antas av Handlingsprogram enligt LSO, allmän del Delprogram för operativa insatser Tillsynsplan Rutiner Redovisar det systematiska säkerhetsarbetet enligt lagen om skydd mot olyckor. Redovisar hur kommunens resurser i form av personal, fordon och materiel ska organiseras för att effektiva räddningsinsatser ska kunna genomföras Plan för kommunens tillsyn enligt LSO och LBE,(lagen om brandfarliga och explosiva varor) Rutiner och instruktioner som behövs för verksamheten Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden Räddningschefen I detta delprogram finns de styrdokument angivna som har betydelse för den operativa delen av verksamheten. Kommunstyrelsen är den nämnd och räddningstjänsten den verksamhet som organiserar räddningstjänst som kommunen enligt LSO skall ansvara för. Inom räddningstjänsten ska det finnas en räddningschef med en ställföreträdande räddningschef som ersättare. Under höjd beredskap svarar räddningstjänsten enligt LSO för kommunal räddningstjänst. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

33 Räddningsstyrkornas förmåga I den allmänna delen av kommunens handlingsprogram enligt LSO anges på ett övergripande sätt vilken förmåga som ska upprätthållas. Räddningsstyrkan ska upprätthålla en förmåga som består av täckning och insatsförmåga. Med täckning avses den tid inom vilken räddningstjänstens enheter kan nå olika delar av kommunen. Insatsförmågan utgörs av enheternas samlade förmåga. Enheter Räddningsstyrkorna är indelade i enheter. Dessa finns placerade på de tre brandstationerna. Nedan följer en övergripande beskrivning av respektive enhets förmåga. Förstainsatsperson (FIP) På brandstationerna i Eksjö, Hjältevad och Mariannelund finns funktionen Förstainsatsperson (FIP). I Eksjö fungerar insatsledaren som FIP medan i Hjältevad och Mariannelund är det styrkeledaren, som är gruppens befäl, som utgör FIP. Dessa förfogar över ett eget fordon i bostaden. Detta gör att de snabbt kan komma till en olycksplats. Genom Förstainsatsperson kan dels en livräddande eller skadeavhjälpande insats påbörjas, dels hinner befälet bilda sig en uppfattning om olyckan innan räddningsstyrkan anländer. Räddningsenhet Utgörs av en släckbil med tre-fyra personers bemanning och finns på alla kommunens brandstationer. Dessa enheter klarar grundläggande livräddning och skadebegränsning vid de flesta olyckor. På stationen i Eksjö åker styrkeledaren i räddningsenheten till platsen. Räddningsenheten har förmåga till livräddning med bärbar stege upp till 11 meters höjd. Höjdenhet I kommunen finns tillgång till en höjdenhet - hävare. Hävaren är primärt ett arbetsfordon för bland annat arbete på tak men kan användas för utrymning i vissa situationer. Vattenenhet Vatten för brandsläckning finns dels i räddningsenheter och dels i brandpostsystemet. Utöver detta finns vattenenheter som utgörs av tankbilar med ca liter vatten. Ledningsenhet För att leda räddningsinsatser har räddningstjänsten tillgång till ledningsenheter i tre nivåer, styrkeledare, insatsledare och brandingenjör. Beroende av olyckans art används olika antal ledningsenheter för att leda insatser och att etablera staber. Specialenhet I kommunen finns flera olika specialenheter. Exempel på specialenheter är losstagningsenhet, båt, slangutläggare, terrängbrandbil för skogsbränder, bandvagn för transport i snö och svår terräng, saneringsenhet för personalsanering etc. På alla brandstationer finns förmåga till ytlivräddning vilket innebär möjlighet att rädda personer i vattenytan. Vid behov av räddningsdykare för arbete på större vattendjup begärs stöd från Försvarsmakten eller andra räddningstjänster i närområdet. I Eksjö kommun finns i normalfallet tre räddningsenheter, två vattenenheter, en höjdenhet och i samverkan med andra kommuner, tre ledningsenheter. Utöver detta finns en förmåga att resursmässigt bemanna specialenheter beroende på vilket behov som finns. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

34 Samtidig förmåga till samtliga enheter finns inte inom kommunen utan löses genom samverkan inom länet (RäddSam F). Även vissa andra specialfunktioner som t.ex. kemdykare eller tungräddningsutrustning som inte finns i Eksjö löses genom RäddSamF. Styrkeuppbyggnad Olika händelser kräver en samlad insats som består av flera enheter. Nedan beskrivs exempel på vilken operativ insatsförmåga som förstainsatsperson (FIP), en, två, tre, respektive fyra räddningsenheter kan uppnå. Styrkeuppbyggnad till tre eller fler räddningsenheter sker normal i samverkan med angränsande kommuner så att denna kan ske på snabbast möjliga vis. Trafikolyckor Operativ(a) enhet(er) Förstainsatsperson En räddningsenhet Räddningsenhet och specialenhet Tre räddningsenheter Fyra räddningsenheter Förmåga Livsuppehållande åtgärder Prehospitalt omhändertagande Losstagning av fastklämda personer Räddningsinsats vid bussolyckor Insats vid stora olyckor Bränder Operativ(a) enhet(er) Förstainsatsperson En räddningsenhet Två räddningsenheter Tre räddningsenheter Förmåga Inledande begränsande insats Invändig livräddning i bostäder med hjälp av rökdykning*, alternativt utvändig livräddning med stegutrustning. Begränsning och släckning av mindre bränder Samtidig in- och utvändig livräddning vid bränder. Begränsning och släckning av normala bostadsbränder Brandsläckning vid omfattande bränder i bostäder och mindre bränder i stora objekt Fyra räddningsenheter Brandsläckning vid omfattande bränder i stora objekt * Räddningsstyrkan i Hjältevad uppnår förmågan till livräddning med rökdykare först efter förstärkning. Miljöolyckor Operativ(a) enhet(er) Förstainsatsperson En räddningsenhet Två räddningsenheter Tre räddningsenheter och specialenhet kem Fyra räddningsenheter och specialenheter kem Förmåga Initial riskbedömning, varning Livräddning samt inledande skadebegränsande insats Skadebegränsande insats Skadebegränsande insats i farlig miljö Skadebegränsande insats i farlig miljö med uthållighet Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

35 Täckning Följande servicegrad, avseende bemanning, upprätthålls för räddningsinsats i Eksjö kommun. Värden i tabellen avser förväntad mediantid i minuter från larm till respons på plats. Dokumenten som anges i detta kapitel reglerar vilken förmåga som räddningsstyrkorna ska klara. Dokument Beskrivning Antas av Avtal om samverkan avseende taktiska enheter inom RäddSam F Uppgiftskatalog, RäddSam F Förstainsatsperson (FIP) på plats En räddningsenhet på plats Två räddningsenheter på plats Avtalet reglerar hur resurser i form av taktiska enheter inom RäddSam F kan användas vid räddningsinsatser Tre räddningsenheter på plats Visar vilka olika arbetsuppgifter som ska klaras vid räddningsinsats. Fyra räddningsenheter på plats Eksjö Hjältevad Mariannelund Räddningschefen Räddningschefen Övningsplanering Stomplan och övningsschema som anger hur övningsverksamheten är planerad för att personalen ska klara de uppsatta målen Utbildningsansvarig Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunen i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer. I Jönköpings län finns en samlad förmåga att etablera ledning och stöd till ledning samt räddningsresurser för att klara stora olyckor. Olyckor med katastrofala följder inträffar mycket sällan men har så stora konsekvenser att samhället ändå måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning. Vid denna typ av olyckor krävs stora räddningsresurser från hela Sverige och även hjälp från utlandet. Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning Nödutrymning med räddningstjänstens bärbara stegar kan ske upp till elva meter från fönstrets karmunderstycke eller balkongräckets överkant till marken. Marken nedanför fönster eller balkong ska vara plan intill tre meter från fasad. Räddningsinsats med bärbar stegutrustning kan förväntas ske inom normal insatstid i samtliga av kommunens tätorter. Alarmering och kommunikation Eksjö kommun har avtal med SOS Alarm AB angående utalarmering av räddningsstyrkor. Efter mottagande av inkommande 112-samtal eller automatiskt brand/sprinklerlarm verkställer SOS ett förberedande larm. Vid ett förberedande larm larmas personalen till närmaste enhet som då kan förbereda sig för utryckning. Under pågående intervju med den drabbade väljer larmoperatören vilken nivå på larmplan som ska gälla och verkställer utalarmering av de enheter som behövs. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

36 Utgående alarmering till respektive brandstation sker av säkerhetsskäl via två av varandra oberoende vägar. Vid störningar i elförsörjningen finns batteribackup för att säkerställa alarmering och reservkraft för uthållighet vid långvariga strömbortfall. Vid omfattande störningar i mobil och fast telefoni bemannas berörda brandstationer enligt skriftliga rutiner för larmmöjlighet. Vid avbrott eller störningar i alarmeringsfunktionen 112 finns förberedda reservrutiner så att larmning till SOS Alarm kan ske från alla brandstationer i kommunen. Utalarmering av räddningsstyrkorna i kommunen kan också ske från brandstationen i Eksjö. Räddningstjänsten har tillgång till radiosystemet Rakel för kommunikation och utalarmering samt även möjlighet till skadeplatssamband i eget analogt nät. Vid störningar i Rakel-nätet kan räddningstjänsten kommunicera genom eget analogt radionät. Beredskap för räddningsstyrkor I Eksjö kommun ska det i normalfallet finnas 18 brandpersonal tillgängliga dygnet runt. Under maximalt tio procent av året får bemanningen minska till 16 brandpersonal. I de fall befälskompetens, lägst räddningsledare A, inte kan upprätthållas vid en räddningsstyrka ska en arbetsledare utses som leder och fördelar arbetsuppgifter samt ansvarar för arbetsmiljöuppgifter. Deltidspersonal ska kunna påbörja utryckning från respektive brandstation inom given anspänningstid (tid från det brandpersonalen fått larmet tills det att man har åkt till brandstationen, klätt sig och första bilen rullar ut). Anspänningstid i minuter Eksjö 5 Hjältevad 8 Mariannelund 6 Insatsledare i beredskap ska omedelbart vara anträffbar på kommunikationsmedel samt inom 5 minuter kunna påbörja utryckning. Insatsledare i beredskap skall utanför tjänsten uppehålla sig så att han kan nå brandstationen i Eksjö inom 10 minuter efter larm. Uppgift Benämning Resurser Antal i beredskap Ledning Brandingenjör BI 1 (samverkan med övriga höglandskommuner) Ledning Insatsledare BM 1 Utryckningsstyrkor Eksjö SL+7 bm 8 Hjältevad SL+3 bm 4 Mariannelund SL+4 bm 5 Bemanning 19 Genom avtal med övriga kommuner i Jönköpings län, Ydre kommun i Östergötland samt Vimmerby och Hultsfreds kommun i Kalmar län ska styrkor från Eksjö kommun utgöra en resurs även i andra kommuner. Vid larm inom dessa kommuner och där bistånd från Eksjö kommun behövs tillåts dessa att sätta ned beredskapen i Eksjö kommun. Målsättningen för Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

37 tätorter med brandstation vid ett andralarm är att en räddningsinsats ska kunna påbörjas inom 20 minuter. Organisationen ska vara dimensionerad för ett samtidigt larm inom respektive insatsområde, då inte insatsen kräver samverkan med flera styrkor. Räddningsstyrkan i Hjältevad förutsätter förstärkning från Eksjö eller Mariannelund för att klara rökdykning. Eksjöstyrkan ska förutom självständig livräddande insats också kunna förstärka övriga släckområden. Operativ organisation Räddningschefen ansvarar för ledning av kommunens operativa organisation. Uppdraget är delegerat till insatsledare i beredskap som på räddningschefens uppdrag ansvarar för operativ ledning. Den gemensamma brandingenjören i beredskap ansvarar för systemledning enligt räddningschefens anvisningar samt operativ ledning vid omfattande eller komplicerade insatser. På varje brandstation finns en räddningsstyrka med en styrkeledare. Ledning av räddningsinsatser och andra nödlägen Räddningstjänsten ska ledas av en räddningschef med lägst brandingenjörskompetens. Utöver räddningschefen ska det finnas en ställföreträdande räddningschef med lägst Räddningsledning B samt Tillsyn B enligt MSBs utbildningssystem. Ledning av räddningsinsatser sker i samverkan genom RäddSam F som är en avtalad samverkansform mellan räddningstjänsterna i Jönköpings län samt Ydre kommun i Östergötlands län. RäddSam F gör att det finns resurser för att leda i olika nivåer och förmåga till att bygga upp staber till stöd för räddningsledningen. På brandstationen i Eksjö ska det finnas en förmåga att etablera en bakre operativ stab och på JILL (Jönköpings Integrerade Larm och Ledning) belägen på SOS-centralen i Jönköping ska det finnas möjlighet att etablera en stab för systemledning med beslutsfattare. Räddningschefen är en av flera sammankallande av kommunens krisledningsorganisation. Ersättare för räddningschefen utgörs av tjänstgörande insatsledare som är tillika kommunens TIB. Uppgifter för insatsledare i beredskap: Insatsledare i Eksjö och Aneby kommuner. Fattar beslut å räddningschefens vägnar enligt särskild delegation när så krävs. Tjänsteman i beredskap för Eksjö kommun (TIB). Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

38 Inom RäddSam F finns en gemensam räddningschef i beredskap (RCB). Denna bemannas gemensamt av brandingenjörer från RäddSam F. Brandingenjörer som tjänstgör som RCB skall fylla de kompetenskrav som gäller inom RäddSam F. RCB ska vid större insatser infinna sig på JILL och stödja befäl i yttre tjänst samt säkerställa att beredskap för ytterligare larm säkerställs enligt respektive kommuns önskemål. RCB är också en kontaktväg från samverkande organisationer och myndigheter i länsgemensamma frågor. Samverkan Räddningstjänsten i Eksjö kommun är organiserad för att klara två begränsade samtidiga räddningsinsatser i kommunen samt för att klara omfattande insatser genom samverkan med andra räddningstjänster. Inom Jönköpings län finns en väl utbyggd samverkan mellan räddningstjänsterna som bygger på civilrättsliga avtal mellan länets kommuner samt Ydre kommun. Inom RäddSam F finns tillgång till gemensamt ledningsfordon för yttre ledningsstöd. Avtalet om ledningsresurser innebär att länets samtliga brandbefäl är delegerade att vara räddningsledare i alla kommuner ingående i RäddSam F. Vidare regleras i avtalet ram, kompetens och befogenheter på de ingående ledningsenheterna. Avtalet om räddningsresurser beskriver målsättningar för taktiska enheter. Avtal finns också om snabb insats från närmaste räddningsstyrka oavsett kommungräns. F-samverkan Myndigheter och organisationer i Jönköpings län och i Ydre kommun har behov av samverkan för att kunna utföra sitt uppdrag för medborgarna vid kriser och olyckor. Denna samverkan sker genom F-samverkan. I F-samverkan ingår samtliga kommuner, regionen, polisen, länsstyrelsen, försvarsmakten och SOS Alarm AB. Arbetet organiseras av en styrgrupp. Inom F-samverkan finns permanenta och tillfälliga arbetsgrupper. Alla organisationer har en vakthavandefunktion. Kommunerna representeras i detta sammanhang av räddningschef i beredskap (RCB) i länet. Dokument Beskrivning Antas av Rutin för befäl inom RäddSam F Beskriver hur räddningsinsatser leds Räddningschefen Överenskommelse mellan myndigheter och organisationer i krishanteringssystemet i Jönköpings län, F Samverkan Samordnings- och inriktningsfunktion mellan aktörer inom krisberedskapen i syfte att effektivt kunna utnyttja länets samlade resurser och kompetenser vid händelser F Samverkan Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

39 Kompetens Räddningstjänstens befäl och brandmän ska lägst ha den kompetens som anges i tabellen nedan. Tillfälliga beslut om avsteg från kompetenskraven kan fattas av räddningschefen. Befattning Kompetenskrav Räddningschef Brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) och MSB påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer alternativt examen från Statens brandnämnds brandingenjörsutbildning. Stf räddningschef Brandmästare Brandbefäl i insatsledartjänst Brandförman Brandman heltid Brandman deltid Räddningsledning B samt Tillsyn B Räddningsledning B samt Tillsyn B Räddningsledning B samt Tillsyn B alt. Brandingenjörsexamen enligt ovan Räddningsledare A Utbildning för räddningsinsats alternativt utbildning i skydd mot olyckor vid MSB Utbildning för räddningsinsats alternativt preparandutbildning Kompetensen ska vidmakthållas genom övningsverksamhet. Övningsverksamheten planeras utifrån gemensamma mål i RäddSam F:s uppgiftskatalog. Information och varning Rutiner ska finnas för information till allmänheten i samband med räddningstjänst. Räddningsledaren har rätt att begära sändning av viktigt meddelande i radio och tv som kan vara informationsmeddelande eller varningsmeddelande. Exempel på olyckor där allmänheten kan behöva varnas och informeras är vid: utsläpp av giftiga eller brännbara kondenserade gaser spridning av giftiga gaser från bränder utsläpp av radioaktiva ämnen dammbrott och översvämningar ras och skred skogsbränder Signalen Viktigt meddelande ska med hjälp av systemet för utomhusvarning kunna ges inom Eksjö stad. Räddningsledare ska omedelbart kunna utlösa signalen från SOS Alarm samt från ledningsplats på brandstationen i Eksjö. Räddningstjänsten ska svara för drift och underhåll av varningssystemet. Rutin för VMA ska finnas hos räddningstjänsten. Signalen provas kl 15:00 första helgfria måndagen i sista månaden i varje kvartal. Information om signalen Viktigt meddelande ska finnas på kommunens webbplats. Vidare ska information ges genom räddningstjänstens försorg i samband med studiebesök, informationsträffar och utbildningar. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

40 Vatten för sprinkleranläggningar För att möjliggöra ett bra brandskydd i befintliga byggnader samt vid nybyggnation ska kommunen verka för goda förutsättningar för anslutning av sprinkler till kommunens vattenledningsnät där det är förenligt med va-anläggningens huvudsakliga ändamål. I Eksjö kommun bör förutsättningar finnas i alla nya områden för bostäder för att ansluta en sprinkler i riskklass L enligt SBF 120, regler för automatiskt vattensprinklersystem vilket innebär ett flöde på ca 10 l/s vid 3 bar. Exempel på verksamheter i riskklass L är gruppboende, förskolor och andra boendeformer. I nya områden för verksamheter där exempelvis skolor kan vara aktuella att bygga bör förutsättningar finnas för att ansluta en sprinkler i riskklass N1 enligt SBF 120, regler för automatiskt vattensprinklersystem vilket innebär ett flöde på 20 l/s vid 4 bar. I befintliga områden bör ovanstående förutsättningar vidmakthållas. Vid anslutning av sprinkler till kommunens vattenledningsnät ska åtgärder vidtas av ägaren till sprinkleranläggningen för att säkerställa hög säkerhet mot föroreningar. Exempel på lösningar är: Rutiner för spolning av servisledning Kontrollerbar backventil med rutiner för kontroll Larmventil med trycklös kammare Vatten till brandsläckning Målsättning För att säkerställa att vatten för brandsläckning finns i tillräcklig omfattning inom kommunens tätorter ska Eksjö Energi ansvara för att brandpostsystem och pumpplatser hålls tillgängliga enligt räddningstjänstens anvisningar. Vid exploatering av nya områden för byggnation och verksamhet ska brandposter anläggas med nödvändigt antal och kapacitet enligt räddningstjänstens anvisningar. På landsbygden finns branddammar som komplement till räddningstjänstens tankbilar. Ansvaret för dessa finns hos samhällsbyggnadssektorn, planeringsavdelningen, medan räddningstjänsten har tillsynen. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

41 Det finns i huvudsak tre olika system i Eksjö kommun för försörjning av vatten för brandsläckning: Anordning Eksjö Energis ansvar Räddningstjänstens ansvar Brandposter Brandposter enligt alternativsystem Anordning Vatten från branddammar och pumpplatser Brandposter placeras med normalt 150 meters inbördes avstånd Glest utplacerade brandposter med god kapacitet Samhällsbyggnadssektorns ansvar Anordnande och underhåll av kommunen ägda branddammar och uppställningsplatser för pumpar Slangutläggning från brandpost till räddningsenhet vid brandplatsen Transport av vatten med hjälp av räddningstjänstens vattenenheter (tankbilar) från brandpost till brandplats Räddningstjänstens ansvar Transport av vatten sker med motorspruta och slangsystem upp till 600 meter alternativt med hjälp av tankbilar (vattenenheter) i skytteltrafik Brandposter För försörjning med vatten för brandsläckning ska det finnas tillräckligt antal vattenreservoarer samt brandposter anslutna till vattenledningsnätet enligt av Eksjö Energi upprättat kartunderlag. Brandposternas antal och placering bestäms efter samråd med räddningschefen. Kapaciteten ska dimensioneras enligt tabell nedan. Områdestyp Beskrivning A A 1 Bostadsområden eller andra jämförbara områden med serviceanläggning Flerfamiljshus lägre än 4 våningar, villor, radhus och kedjehus Släckvatten förbrukning (l/s) 10 Ja A 2 Annan bostadsbebyggelse 20 Nej B B 1 Industriområden, enstaka industrianläggningar eller andra från brandsynpunkt jämförbara områden Låg brandbelastning *, det vill säga brandsäkra byggnader utan upplag av brännbart material 10 Nej Alternativsystem kan tillämpas Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

42 B 2 B 3 B 4 Normal brandbelastning, det vill säga brandsäkra byggnader utan större upplag av brännbart material Hög brandbelastning såsom snickerifabriker, brädgårdar och liknande Exceptionell brandbelastning såsom oljehanteringsanläggningar och liknande 20 Nej 40 Nej >40** Nej Släckvattenbehov enligt VAV P83 mars 2001 * Med brandbelastning avses mängden brännbart material per ytenhet ** Bestäms i samråd med räddningstjänsten. Från enskild brandpost bör vid system med brandposter 10 l/s kunna tas ut. Avstånd mellan brandposter enligt tabell ovan bör vara högst 150 meter. Brandposter enligt alternativsystem Inom Eksjös insatsområde kan efter räddningstjänstens godkännande alternativsystem tillämpas för bebyggelse enligt klass A1 ovan med ett avstånd på en kilometer till brandpost med kapacitet på 15 l/s. Inom övriga stationers insatsområden kan inte alternativsystem inte tillämpas. Vatten från branddammar och vattentag I de fall tillräcklig mängd vatten för brandsläckning inte kan fås med hjälp av brandposter ska branddammar eller vattentag anordnas. Utformning av dessa sker i samråd med räddningstjänsten. Ansvaret att anordna branddammar ligger på fastighetsägare eller kommunen och bestäms i det enskilda fallet. Räddningstjänsten ska klara att distribuera vatten från vattentag till brandplats på avstånd upp till 600 meter. Ansvarsfördelning För att klara vattenförsörjning för brandsläckning enligt ovan har Eksjö Energi, Planavdelningen samt räddningstjänsten följande ansvar. Eksjö Energi ska: anlägga och underhålla anordningar för försörjning av vatten för räddningstjänsten ajourhålla kartdatabas för brandposter inklusive område för alternativsystem genomföra nödvändig kontroll och tömning av alla brandposter ansvara för att brandposter och vattentag är tydligt utmärkta se till att räddningstjänsten underrättas om planerade och akuta förändringar på brandpostnätet och övrig brandvattenförsörjning. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

43 Samhällsbyggnadssektorn, planavdelningen: Anordna och underhålla av kommunen ägda branddammar och uppställningsplatser för pumpar, Tillse att erforderligt kartmaterial finns över branddammarna i kommunen. Räddningstjänsten ska: förfoga över två vattenenheter med personal för vattenförsörjning enligt alternativsystem förfoga över minst en slangutläggare med personal för vattenförsörjning från branddamm förfoga över motorsprutor för vattenförsörjning från öppet vattentag förfoga över räddningsenheter för vattenförsörjning från brandposter meddela Eksjö Energi vid större vattenuttag i brandposter inventera pumpplatser inom kommunen Utföra tillsyn över branddammarna. Uppföljning och utvärdering Olycksutredningarna ska vara ett underlag för såväl planeringen av kommunens förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. I stort kan utredningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar: orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutvärdering. Utredningar sker i tre nivåer beroende på hur allvarlig olyckan varit. Resultaten av utredningarna kommuniceras som statistik och i vissa fall som rapporter. Utredningarna utgör underlag för uppföljningen och utvärderingen av handlingsprogrammet. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

44 Höjd beredskap Det som anges i denna plan avseende normala förhållanden gäller även under höjd beredskap. Höjd beredskap är antingen skärpt eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när: Sverige är i krig Sverige är i krigsfara det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utomlands Sverige har varit i krig, eller i krigsfara Räddningstjänsten ska ha förmåga till räddningsinsats under höjd beredskap. Denna förmåga kan fullt ut uppnås efter en återtagningsperiod. Reviderade planeringsförutsättningar för kommunens räddningstjänstförmåga under höjd beredskap väntas komma under mandatperioden varför handlingsprogrammet kan behöva skrivas om med avseende på denna punkt. Varning och information Signalerna Flyglarm, Viktigt meddelande, Beredskapslarm samt Faran över ska kunna ges i Eksjö tätort. I kommunen ska finnas möjlighet att vid störningar i elförsörjningen kunna trycka informationsmaterial och distribuera detta till drabbade. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

45 Bilaga 1 Avtal Avtal som berör räddningsinsatser är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter och organisationer. Avtalen finns tillgängliga på räddningstjänsten. Räddningschefen är ansvarig för att fastställa förändringar av gällande avtal, samt vid behov teckna av nya. Räddningsinsatser Aneby kommun Hultsfreds kommun Vimmerby kommun Samtliga kommuner i Jönköpings län samt Ydre kommun Avtalet innebär att Höglandets räddningstjänstförbund genom räddningsstyrkan i Nässjö och Vetlanda svarar för räddningsinsatser i Eksjö kommun samt att räddningsstyrkan i Eksjö svarar för räddningsinsatser inom Nässjö kommun samt räddningsstyrkan i Mariannelund svarar för räddningsinsatser inom Vetlanda kommun. Avtalet innebär att Eksjö kommun genom räddningsstyrkan i Eksjö svarar för räddningsinsatser i Aneby kommun. Avtalet innebär att Eksjö kommun genom räddningsstyrkan i Mariannelund svarar för räddningsinsatser i Hultsfreds kommun. Avtalet innebär att Eksjö kommun genom räddningsstyrkan i Mariannelund svarar för räddningsinsatser i Vimmerby kommun. Avtal om Samverkan avseende taktiska enheter finns upprättat där respektive räddningsledare äger rätt att disponera länets taktiska enheter enligt uppgjorda larmplaner. Befälsberedskap Aneby kommun Höglandskommunerna Samtliga kommuner i Jönköpings län samt Ydre kommun Avtalet innebär att Räddningstjänsten Eksjö biträder med tillgång till insatsledare. Överenskommelse finns om gemensam brandingenjörsberedskap mellan kommunerna på höglandet. Beredskapen bemannas gemensamt. Avtal om räddningsledare, Rutin för ledning och Rutin för befäl finns upprättat där respektive räddningsledare äger rätt att disponera länets brandbefäl enligt uppgjorda larmplaner för ledning av räddningsinsatser. Alla brandbefäl inom RäddSam F är delegerade att vara räddningsledare i respektive kommun. Alarmering SOS Alarm Eksjö kommun har avtal med SOS Alarm. Avtalet innebär att SOS Alarm svarar för in- och utgående alarmering inom Eksjö kommun. Höglandets räddningstjänstförbund Brandskyddskontroll och rengöring GÖSAB AB Skorstensfejarmästarna i Syd AB Eksjö kommun har avtal med GÖSAB AB angående brandskyddskontroll. Eksjö kommun har avtal med Skorstensfejarmästarna i Syd AB angående sotning/rengöring. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

46 Restvärdesskydd, sanering mm Försäkringsbranschens restvärdesräddning i Sverige AB Eksjö kommun har avtal med Försäkringsbranschens restvärdesräddning i Sverige AB om restvärdesskydd, sanering, evakuering av tåg samt utbildning för arbetsjordning och arbete på väg- och spårområde Ledningsfordon och ledningsplats Samtliga kommuner i Jönköpings län samt Ydre kommun Inom RäddSam F finns avtal om gemensam ledningsplats (JILL) samt gemensamt ledningsfordon. Samverkan med regionen Region Jönköpings län Avtalet innebär att räddningstjänsten bistår Region Jönköpings län med insats vid hjärtstopp, lyfthjälp, terrängtransport. Lyfthjälp Eksjö kommun sociala sektorn Räddningstjänsten bistår sociala sektorn med lyfthjälp när ordinarie resurser inte räcker till. F samverkan Överenskommelse mellan myndigheter och organisationer i krishanteringssystemet i Jönköpings län, F Samverkan Samordnings- och inriktningsfunktion mellan aktörer inom krisberedskapen i syfte att effektivt kunna utnyttja länets samlade resurser och kompetenser vid händelser Försvarsmakten ING 2 Avtalet innebär att försvarsmakten inom ramen för sin verksamhet bistår med vattendykare för undsättning och efterforskning. Samt visst ömsesidigt nyttjande av materiel och kompetens. Operativa insatser Delprogram till Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

47 Riskanalys 2015 REMISSUTGÅVA

48 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Syfte och mål Avgränsningar Sammanfattande resultat Begreppen trygghet och säkerhet Om riskanalysen Kort om organisationen i Eksjö kommun Riskspektra från vardag till katastrof Utveckling Metod Frekventa händelser Källor Sällanhändelser Vardagens risker Fallolyckor Suicid och suicidförsök Trafikolyckor Bränder Drunkning och drunkningstillbud Kriser och extrema händelser Oväder med konsekvenser Bränder Utsläpp av farliga ämnen Pandemier och smittsamma sjukdomar Sabotage och terrorhandlingar Demografi Utbyggnad i kommunen Nya energikällor Bemanning inom räddningstjänsten Fortsatt arbete Förkortningar och förklaringar

49 1 Sammanfattning Dagligen kan vi i medierna se och höra om hur såväl små som stora olyckor inträffar och vilka konsekvenser dessa får för samhället och för den enskilde. Alla dessa olyckor sker i en kommun och det är därför angeläget att arbeta förebyggande och ha en god förmåga att hantera olyckor och oförutsedda händelser. Riskbilden i Eksjö kommun karaktäriseras av ökat antal fallolyckor, suicidförsök och bränder medan trenden för trafikolyckor och drunkningar är relativt stabil. Arbetet med riskanalys är grunden för kommunens planering när det gäller nytt handlingsprogram för säkerhet enligt lagen om skydd mot olyckor, SFS 2003:778, (LSO). Riskanalysen är ett bra underlag i kommunens säkerhetsarbete. Underlaget kan också användas som planeringsunderlag till kommunens handlingsprogram för extraordinära händelser och andra allvarliga störningar enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, SFS 2006:544, (LEH). Genom att använda oss av grovanalys i arbetet med identifiering av alla risker som kan drabba Eksjö kommun skapar vi en tydlig och överskådlig bild av riskproblematiken inom Eksjö kommun. Vi har även använd oss av statistik för att gå vidare med satsningar inom de risker som behandlas i denna riskanalys så som brand, trafik, fall, drunkning och suicid. De risker som medför stora konsekvenser på Eksjö kommun och som kan utvecklas till extraordinära händelser analyseras separat i en risk- och sårbarhetsanalys. Riskanalysarbetet synliggör och underlättar för verksamhetsansvariga och politiker att besluta om hur risker kan förebyggas, elimineras eller planeras för. Riskanalysen utgör ett viktigt underlag för kommunens krisledningsplan, verksamhetsplaner och handlingsprogram för skydd mot olyckor samt riskhantering i samhällsutvecklingen. Riskanalysen ska fungera som mål- och styrdokument för att öka riskmedvetenheten och ska ligga till grund för förebyggande arbete inom kommunen. Analysen avslutas med fortsatt förebyggande arbete. Räddningstjänstens förmåga avses i det här sammanhanget den robusthet och kapacitet som behövs för att hantera allvarliga olyckor i samhället. Handlingsprogram för skydd mot olyckor ska enligt lagen om skydd mot olyckor innehålla: Kommunens mål för verksamheten formulerat i form av säkerhetsmål och prestationsmål. 1. De risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. 2. En beskrivning av hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. 3. En beskrivning av vilken förmåga och vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Handlingsprogrammet ska antas för varje mandatperiod av kommunfullmäktige 3

50 2 Inledning Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ska kommunen analysera vilka risker som finns inom kommunen. Det huvudsakliga syftet är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas och bor i kommunen. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga bör ha god kännedom om riskerna i kommunen för att kunna arbeta med att reducera antalet inträffade olyckor. Riskanalysen ska också fungera som underlag för att utveckla förmågan att hantera olyckor och kriser. Det är också viktigt att den enskilde ges möjlighet att ta del av vilka risker som finns inom kommunen med hänsyn till den enskildes ansvar enligt LSO. Genom tydlig information om risker och sårbarheter ökar riskmedvetenheten och därmed förmågan att hantera en krissituation. De hot och risker som vårt samhälle utsätts för ändras ständigt. Det traditionella krigshotet har återigen aktualiserats med tanke på det som händer på andra sidan Östersjön och planeringen för det civila försvaret kommer att bli en tydlig uppgift de kommande åren. Utöver detta så måste vi även hantera och planera för nya hot så som terrorattacker, klimatpåverkan, It- attacker mm. Allt mera farligt gods transporteras på våra vägar och en olycka farligt gods olycka kan få stora konsekvenser för människor och miljö 3 Syfte och mål Kommunens handlingsprogram för trygghet och säkerhet enligt lagen om skydd mot olyckor, SFS 2003:778, (LSO) ska baseras på riskanalysen. Det viktigaste syftet med riskanalysen är att: att kartlägga vilka risker som finns i kommunen, öka medvetandet och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om olycksrisker inom kommunen, öka medvetandet och kunskapen samt förmåga hos kommunens invånare om att hantera risker, ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som reducerar risker såväl förebyggande som skadereducerande, stödja den fysiska planeringen, Uppfylla lagkrav i handlingsprogramet enligt lagen om skydd mot olyckor, SFS 2003:778, (LSO) 4

51 I Eksjö kommuns handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor finns följande mål som behandlar ämnet trygghet och säkerhet : I hela kommunen ska upprätthållas ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor, för människors hälsa och för egendom och miljö. Olyckor och olycksriskerna ska minskas fortlöpande. De förebyggande åtgärderna ska ha en sådan omfattning och inriktning att det sker en successiv minskning av olyckor och olycksrisker i kommunen. Räddningstjänsten skall ha tillfredsställande förmåga att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö inom hela kommunen. Om behov uppstår eller så behövs ska hela den kommunala organisationen inklusive de kommunala bolagen kunna medverka i räddningsinsatser. Beslut om detta tas av kommunens räddningschef eller den han har delegerat detta till. 3.1 Avgränsningar Avgränsningen i analysarbetet innebär att i första hand inventera risker som kan leda till räddningsinsats. Analysarbete omfattar olycksrisker inom kommunens geografiska yta och där konsekvenserna av eventuella olyckor är av allmänt intresse och där det är ett samhällsansvar att olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder vidtas. Avgränsningen ligger mest på olycksrisker vad det gäller extraordinära händelser och samhällsviktig verksamhet inom de geografiska områdena behandlas de i risk-och sårbarhetsanalysen enligt MSBs föreskrifter (MSBFS 2015:5). 5

52 3.2 Sammanfattande resultat Riskbilden i Eksjö kommun karaktäriseras av ökat antal fallolyckor, suicidförsök och bränder medan trenden för trafikolyckor och drunkningar är relativt stabil Frekventa händelser i Eksjö kommun Sammanfattande beskrivning av de olika områdena som riskanalysen omfattar. För mer information se respektive område. Siffrorna i tabellen avser Eksjös kommun. I jämförelse med riket står grönt för under rikssnittet, gult för på rikssnittet och rött för över rikssnittet. För vattenskador finns ingen jämförande siffra för riket. Pilarna anger trenden enligt följande: ökande, något ökade, stabil, något minskande och minskande. Frekventa händelser Område Frekvens per år/under 10 års period Konsekvens Trend samt jämförelse med riket Fallolyckor (med slutenvårdade eller omkomna) slutenvårdade 1 omkommen per år Suicid försök 19 suicid försök/ 2 fullbordade per år Trafikolyckor med person skador körda till sjukhus 30 5 svårt skadade/1 person omkommer per år Brand i byggnad 24 Nerbrända hus/lägenheter familjer hemlösa. Drunkning och tillbud 9 tillbud 0 döda Vattenskador 15,5 Vattenfyllda källare Förstörd egendom 6

53 Sällanhändelser: Bränder i allmänna byggnader med flera omkomna Kemikalieolycka med flera omkomna Terrorhandlingar Kärnkraftsolyckor Sällanhändelser som kan föranleda räddningsinsats Område Frekvens/sannolikhet Konsekvens Brand i Gamla Stan Medel Hög Brand i industri eller annat större objekt eller allvarlig händelse i publikt område Låg Hög Stor trafikolycka Medel Hög Utsläpp av farlig kondenserad gas i tätort Låg Hög Vattensmitta inom tätort Medel/Hög Medel Översvämning Medel Hög 4 Begreppen trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet är viktiga faktorer i ett gott samhälle. Begreppen kan sägas beskriva motsatsen till företeelser som vi som individer eller samhälle känner oss hotade av. Vi är oroliga för att vi själva eller våra anhöriga ska skadas, oavsett om skadan är oavsiktlig eller beror på en våldshandling. Viljan att skydda vår privata eller gemensamma egendom delas nog av de flesta. Om den privata bilen stjäls eller om skolan där barnen går vandaliseras eller brinner ner, leder det till försämrad livskvalitet till minskad trygghet och säkerhet. Begreppen trygghet och säkerhet är inte helt enkla. De berör såväl subjektiva upplevelser som faktiska förhållanden. Att känna trygghet behöver inte innebära att det saknas risker eller en hög säkerhet - tvärtom. Till exempel den gruppen i samhället som känner sig mest otrygg, de äldre, är den gruppen som statistiskt är minst drabbad av våldshandlingar. Ibland kan faktiskt åtgärder som vidtas för att öka säkerheten leda till att den upplevda tryggheten minskar. Att installera metalldetektorer på en skola för att höja säkerheten kan leda till att eleverna istället känner minskad trygghet. Å andra sidan kan en trygghetskänsla som 7

54 exempelvis beror på okunskap leda till bristande säkerhetsmedvetande. Trygghet och säkerhet är alltså förhållandevis abstrakta begrepp med komplexa inbördes samband. Även om inte alla aktörer använder just begreppen trygghet och säkerhet för att beskriva sitt arbete har utvecklingen gått mot att kommuner och regioner mer och mer hanterar dessa frågor som en helhet och i ett sammanhang. En av orsakerna till detta är att man lokalt och regionalt upplever att trygghets- och säkerhetsarbetet bedrivs effektivare om det samordnas. De flesta skadehändelser eller yttringar för medborgarnas oro får på något sätt efterverkningar i kommunen. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan, med såväl individperspektiv som samhällsperspektiv, är därför en central kommunal arbetsuppgift. En trygg och säker kommun skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på kommunens faktiska förhållanden 4.1 Om riskanalysen Denna riskanalys är grunden för kommunens planering när det gäller handlingsprogram för säkerhet enligt lagen om skydd mot olyckor, SFS 2003:778, (LSO). Men underlaget kommer också att användas som planeringsunderlag i samband med revideringen av kommunens plan för extraordinära händelser och andra allvarliga störningar, reglerat i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, SFS 2006:544, (LEH) Riskanalysens syfte är att ge en övergripande bild av hur olyckor och olika händelser kan leda till svåra påfrestningar som kan drabba kommunen. Riskanalys Skyddsanalys (frekventa händelser) Sårbarhetsanalys (samhällsviktig verksamhet) Handlingsprogram LSO Plan LEH 5 Kort om organisationen i Eksjö kommun Kommunen har ett ansvar för säkerheten, dels inom den egna organisationen, och dels i att samordna arbetet med skydd och säkerhet inom det geografiska området Eksjö kommun. Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet. Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav och kommunens egna ambitioner. Genom införandet av Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, ser vi nödvändigheten i att samordna olika satsningar och områden inom kommunen. 8

55 6 Riskspektra från vardag till katastrof Vilka olyckor och andra allvarliga händelser som kan drabba kommunen kan naturligtvis inte med full säkerhet förutsägas. Däremot vet vi att vardagsolyckorna i stort sett inträffar i samma utsträckning och med samma fördelning som tidigare år. Ovanliga händelser som kan innebära stora konsekvenser är mycket svåra att förutsäga, men genom att bedöma om förutsättningar finns för olika typer av händelser kan ändå något om riskbilden förutsägas. Tyvärr kan man inte väga samman dessa risker för vanliga respektive ovanliga händelser med någon statistisk modell, den totala hotbilden får bedömas mer pragmatiskt. En värdering av hot och riskbild i kommunen kan göras utifrån följande figur nedan: frekvens/ konsekvens. Sannolikhet Konsekvens I den ena änden av riskspektrat hittar vi de s.k. vardagsolyckorna som inträffar relativt ofta men där konsekvenserna sammantaget är relativt begränsade. I den andra ändan av riskspektrat finner vi händelser som är väldigt ovanliga men har desto större konsekvenser och då inte enbart konsekvenser för några drabbade individer utan för delar av hela samhället. Exempel på kriser och extrema väderrelaterade händelser är skogsbranden i Västmanland och översvämningarna i Halland och Malmö 9

56 7 Utveckling Utvecklingen pekar på att när det gäller konsekvenser avseende befolkningens liv och hälsa så består det dominerande hotet mot detta av risken för att en individ ska råka ut för en olycka. Endast någon enstaka procent av befolkningen omkommer eller skadas allvarligt i samband med kriser eller extraordinära händelser. Den helt dominerande skadebördan kommer från mer vardagliga händelser i framför allt hemmet, i skolan och barnomsorgen, på idrottsplatser, i trafiken och på arbetsplatsen. Inte desto mindre är det viktigt att inte bara se till individens skydd och säkerhet när det gäller olyckor, utan även att värna om andra värden, det vill säga att upprätthålla samhällets funktionalitet. Detta med tanke på att det inte finns någon skarp gräns mellan att å ena sidan värna om samhällets funktionalitet och å andra sidan värna om människors liv och hälsa. 7.1 Metod Arbetet med riskanalysen har bedrivits inom ramen för kommunens säkerhetsledningsgrupps verksamhet. Focus i arbetet har varit de statistiskt frekventa händelserna inom kommunen. Men även den grovanalys av risker och sårbarheter som är gjort inom alla kommunens verksamheter och bolagen har använts. Riskanalysen handlar om att identifiera de möjliga händelser som kan leda till en negativ skada på mäniskan, byggnad och miljö. En riskanalys innebär en systematisk identifiering av olycksrisker samt bedömning av risknivåer. Följande frågor har används som utgångspunkt: Vad kan hända? Hur sannolikt är det? Vad blir konsekvenserna? Riskanalys är en kontinuerligt pågående process och det finns ständigt utrymme för förbättringar 7.2 Frekventa händelser För frekventa händelser har de senaste årens utfall analyserats och utgör underlag för förväntat antal händelser även i framtiden. Även möjliga konsekvenser i form av skadade och omkomna personer, ekonomiska skador och miljöskador har bedömts utifrån tidigare utfall. Under varje händelsetyp presenteras ett diagram som innehåller incidensen, det vill säga hur många händelser som skett normerat efter befolkningsstorlek. Diagrammen innehåller incidens för Eksjö kommun, närliggande kommuner Aneby, Nässjö, Sävsjö, Vetlanda samt Vimmerby och Hultsfred, Jönköpings län samt värdet för riket. Statistikunderlaget varierar en del från område till område. Därför redovisas diagrammen i löpande tioårs medelvärden och i andra fall som antal per invånare och 1000 invånare. Siffrorna för Eksjö och närliggande kommuner hoppar mycket. Detta beror på att statistikunderlaget till viss del är för litet 10

57 7.3 Källor Den statistik som redovisas i dokumentet är hämtad ur följande rapporter och system: STRADA, Transportstyrelsen IDA, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Skadestatistik Eksjö kommun Skadestatistik närliggande kommuner Skadestatistik Vimmerby och Hultsfred Skadestatistik, Socialstyrelsen Suicidförsök, Polismyndigheten i Jönköpings län, IDA (MSB), Socialstyrelsen Polismyndighetens omvärldsanalys, Polismyndigheten i Jönköpings län 7.4 Sällanhändelser För sällanhändelser har en bedömning gjorts med hjälp av följande kriterier: FREKVENS/SANNOLIKHET Låg Förväntas kunna inträffa mer sällan än vart 50:e år Medel Förväntas kunna inträffa inom 50 år Hög Förväntas kunna inträffa inom 10 år KONSEKVENS (FÖR SAMHÄLLET) Låg Enstaka dödsfall och/eller liten påverkan på samhällsviktiga funktioner eller miljöer Medel Tiotalet dödsfall och/eller påverkan på samhällsviktiga funktioner eller miljö Hög Fler en tio dödsfall och/eller stor påverkan på samhällsviktiga funktioner eller miljö 11

58 8 Vardagens risker 8.1 Fallolyckor Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador i alla åldrar och inträffar oftast i den egna bostaden, på gatan eller i en idrottsanläggning. Olyckstypen dominerar särskilt mycket hos äldre 75+. År 2012 omkom 54 personer i Jönköpings län till följd av just fallolyckor. Uppskattningar från MSB gör gällande att omkring 75 procent av dödsolyckor under oklara omständigheter orsakades av just fall, vilket skulle betyda att det totalt sett egentligen handlar om många fler. Enligt skadestatistiken är fallolyckor bland äldre den enda typen av dödsfall till följd av olycka i Sverige och i Eksjö kommun som ökar i antal. Eksjö kommun har en större andel äldre i gruppen 85+ i jämförelse med riket och grannkommuner och vilket sannolikt ökar risken för fallolyckor. Äldre är kraftigt överrepresenterade i skadestatistiken, främst gällande fallolyckor och bränder. När det gäller fallolyckor i Eksjö kommun så har det skett en ökning i jämförelse med närliggande kommuner länet och riket. Fallolyckor är en stor kostnad för samhället och Eksjö kommun och för den enskilde på grund av personlig lidande. Allt tyder på att trenden håller i sig och med en åldrande befolkning kommer kostnaden för sjukvården att öka inom kommunen. Fallolyckor är också den absolut vanligaste olyckstypen bland barn mellan 0-17år. Varje år i Eksjö tvingas cirka 15 barn uppsöka en akutmottagning till följd av en fallolycka. Nedan redovisas antal sjukhusvårdade (sluten sjukhusvård i minst 24h) till följd av fallolyckor Vårdade på sjukhus till följd av fall åren per invånare Riket Länet Närliggande kommuner Eksjö Källa: Socialstyrelsen 12

59 8.2 Suicid och suicidförsök Det är svårt att få fram säker statistik över hur många suicider (självmord), eller suicidförsök, som inträffar varje år i Sverige. Omkring personer omkommer varje år i Sverige till följd av suicid, alltså ungefär tre personer om dagen. Suicidförsök och suicid bokförs under andra orsaker, men uppskattningsvis ligger antalet suicid i länet på ungefär 44 per år. Suicid är den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid. Under de senaste åren har uppskattningsvis män och kvinnor varje år uppsökt en akutmottagning efter att ha skadat sig själva. Till skillnad från fullbordade suicid är självskadebeteendet vanligast i de lägre åldersgrupperna och bland kvinnor. Förgiftning var det i särklass vanligaste (ca 70 %) sättet att skada sig själv. Ofta genom överdoser av sömn- eller lugnade medel, men också genom värktabletter, alkohol och narkotika. En femtedel hade skadat sig genom att skära sig i handleder och underarmar. I genomsnitt vårdades 40 barn (0-17år) per år på länets sjukhus på grund av självdestruktiv handling mellan Allt detta tyder på att samhället har större krav på ungdomar idag än för 15 år sedan. Ungdomar mår sämre idag enligt landstingets redovisning och det är både män och kvinnor, som skadar sig själva snarare än som skadas av andra 18 Antal döda i suicid i F-län och riket per åren F-län Källa: Socialstyrelsen Socialstyrelsens statistikdatabas, , Dödsfallsstatistik Riket Statistikunderlaget är för osäkert för att siffror för Eksjö och närliggande kommuner ska kunna redovisas. 13

60 8.3 Trafikolyckor Eksjö har en relativt sett hög trafikvolym för en kommun i Eksjös storlek. Stora högt trafikerade vägar är, rv 40, rv 31 samt rv 32. I snitt omkommer en person per år till följd av trafikolyckor i kommunen (både kommunalt och statligt vägnät). I snitt förs cirka 30 tal personer för vård till sjukhus till följd av trafikolyckor. Enligt STRADA-systemet, i vilket polisen och regionen registrerar inträffade olyckor, är upphinnandeolyckor den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Efter upphinnandeolyckorna kommer cykelolyckor, mopedolyckor, påkörning på övergångställe och singelolyckor med personbil i rangordning. Flest dödsolyckor inträffar på det statliga vägnätet, medan det kommunala vägnätet dominerar för de svårt skadade. Statistik från STRADA system är uppdelad i olika svårighetsgrader: dödsolyckor, svåra olyckor och lindriga olyckor 300 Vårdade på sjukhus till följd av trafikolyckor åren per invånare Riket F-Län Närligande kommuner Eksjö Källa: MSB IDA-system 14

61 8.4 Bränder Statistiskt sätt inträffar det ca 24 bränder i Eksjö kommun varje år. Begreppet brand delas upp i brand i byggnad och brand ej i byggnad, som till exempel skogs- och gräsbränder. Vanligaste typen i Eksjö kommun är brand i byggnad där bostadsbränder dominerar. Kommunens egen statistik på anlagd brand ligger ungefär 2 st./år. En nationell trend visar att bostadsbränder ökar i antal. Risken att omkomma i en brand är också störst i den egna bostaden. Branden sprider sig sällan till andra villor eller lägenheter på grund dagens byggnadstekniska brandskydd. Idag finns 58 byggnader i Eksjö kommun som är byggnadsminnesförklarade varav 53 finns i Gamla stan. Gamla stan har smala gator, medan den del som byggdes upp efter branden 1856 har bredare gator av brandsäkerhetsskäl. Avsaknaden av modernt brandskydd i Gamla stan har tydligt visat sig i samband med de bränder som härjat i stadsdelen, nu senast 2015 En brand i Gamla Stan riskerar att få katastrofala följder och kräver mycket stora resurser för att bemästra. Glömska, misstag och små vardagliga fel är oftast den bakomliggande orsaken till bostadsbränder. I kommunen finns omkring 290 objekt som klassas som allmän byggnad, som till exempel samlingslokaler, skolor och vårdanläggningar. Brand i allmän byggnad är vanligt, men stannar ofta vid tillbud. Eksjö kommun präglas till stor del av träindustrier. Träindustrin ställer stora krav på räddningstjänsten som måste kunna klara av avancerad släckning och vattenförsörjning till industrier- och offentliga byggnader. Insatstiden vid bränder i lantbruks-fastigheter och andra byggnader på landet är lång varför möjligheterna till att rädda den byggnad där branden startat är små. 3 Utvecklade bränder i byggnad per 1000 invånare åren ,5 2 1,5 1 0, Riket F-Län Eksjö Närliggande kommuner Källa: MSB IDA-system 15

62 8.5 Drunkning och drunkningstillbud Statistik från Svenska livräddningssällskapet (SLS) visar att 129 personer omkom i Sverige under år Under 2012 var dödstalet under 100 personer. I genomsnitt drunknar en person var tredje dag i Sverige. Av de 129 omkomna 2013 var 7 st barn och ungdomar under 19 år. Under de två tidigare åren har antalet drunknande barn varit fem respektive 9 per år. Drunkningsolyckorna delas upp i båtolyckor, badolyckor, isolyckor och övriga drunkningsolyckor. Badolyckor ökar under fina somrar och juli är den månad där det sker flest drunkningsolyckor. Av de som drunknade under 2013 var nio av tio män och åldern hög. Bland de som drunknade var 60 procent över 50 år. Drunkning är också den näst vanligaste dödsorsaken bland barn (efter trafikolyckor). I kommunen finns många bad- och fiskesjöar samt ett antal badanläggningar där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. Eksjö kommun har haft nio tillbud under den senaste tioårsperioden. Räddningstjänsten i kommunen förväntas få larm knappt en gång per år på grund av drunkningstillbud. 1,4 Antal döda per i drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse. 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Riket Jönköpings län Källa: Svenska livräddningssällskapet Statistikunderlaget är för litet för att siffror för Eksjö och närliggande kommuner ska kunna redovisas. 16

63 9 Kriser och extrema händelser 9.1 Oväder med konsekvenser Storm, åska, snöoväder, värmebölja, skyfall och översvämningar kan belasta samhället hårt. De senaste åren har Sverige, länet och Eksjö kommun drabbats av ett antal oväder med rekordnoteringar när det gäller storm och skyfall. Tromber förekommer och kan orsaka stor förödelse för samhället nedblåsta tak och förstörda jordbruk. Enligt klimatscenarierna förväntas nederbörden öka inom höglandskommunerna. Mer nederbörd på vintern och generellt sett mindre regn på sommaren. Istället förväntas sommarregnen komma som korta och intensivt regnväder, leder sannolikt till fler översvämningar. Varje år inträffar översvämningar som skadar och hotar att skada fastigheter, kommunikationsleder och känslig infrastruktur. Risken att bli drabbad av översvämning i samband med skyfall i Eksjö kommun är stor längs Eksjöån, Bruzaån, Silverån och Solgenån. Åren 2007 och 2012 drabbades Eksjö kommun av allvarliga översvämningar. De områden som drabbades mest var Eksjö, Ingatorp, Bruzaholm, Hult samt Mariannelund. Figur: Eksjöån med omkringliggande sjöar Klimatförändringarna kan också komma att medföra långa perioder av torka vilket i sin tur kan påverka t.ex. jordbruk, vattentillgången i brunnar eller för brandsläckning samt öka risken för skogsbränder. Svåra stormar drabbar södra Sverige regelbundet. Stormarna Gudrun 2005 och Per 2007 innebar stor påverkan på elförsörjning och telekommunikationer såväl som på byggnader och vägar samt att hundratals hektar av småländsk skog blev förstörd. Dimensionerade scenario: Storm i nivå med Gudrun 2005 Sannolikhet: Medel/Hög Dimensionerade scenario: Omfattande översvämning efter skyfall över tätort Sannolikhet: Medel Konsekvens: Hög Konsekvens: Hög 17

64 9.2 Bränder Vid extrem torka finnas det risk för bränder uppstår genom åsknedslag, mänsklig faktorn både i skogen och i bebyggelse. Förhöjd risk för byggnadsbränder med ett snabbt förlopp gäller framförallt de ställen där det förekommer tät trähusbebyggelse. Eksjö kommuns yta består till ca 65 % av skog varav en betydande del brukas av småföretagare. Vid extrem torka kan finnas risk för bränder genom åsknedslag, mänskliga faktorn eller avverkning. Om en skogsbrand skulle inträffa i Eksjö kommun och vinförhållandena är de rätta så riskerar hela Eksjö tätort att läggas under röken. Vilket bland annat skulle få svåra följder för Höglandssjukhuset. Räddningstjänstinsatserna i samband med en större skogsbrand kan bli långvariga och mycket krävande. Skogsindustrin är bransch som är relativt platsbunden, vilket innebär att många av skogsbrukarna lever och verkar på landsbygden. Om en brand skulle uppstå i storlek med Västmanlandsbranden 2014 så skulle detta vara förödande för många aktörer. Dimensionerade scenario: Skogsbrand 2014 i nivå med Västmanlandsbranden Sannolikhet: Konsekvens: Medel Hög Dimensionerade scenario: Brand i gamla staden i nivå med brand 1856 och branden 2015 Sannolikhet: Konsekvens: Låg Hög 18

65 9.3 Utsläpp av farliga ämnen På vägarna genom Eksjö kommun transporter tank- och styckegodsbilar stora mängder farligt gods varje dygn. Cirka fordon om dagen passerar genom kommunen varav 714 tunga fordon. Genom att Rv 40 passerar genom centrala Eksjö rullar många transporter genom stadskärnan Farligt godstransporterna sker företrädesvis på Rv 40. Uppskattningsvis transporteras ton råvara, varav drygt ton klassificeras som mycket farliga. Enligt transportstyrelsen transporteras dessutom 60 till 70 försändelse om året med farligt gods på järnvägen mellan Eksjö och Nässjö. Transportolyckor med farligt gods inblandat sker lyckligtvis sällan, men konsekvensen vid en olycka kan bli mycket stora. Den vanligaste olycksorsaken är att utsläpp sker i samband med hantering av ämnet. Eksjö kommun saknar omlastningsterminaler för farligt gods varför den risken kan betraktas som något mindre. I kommunen finns ett fåtal industrier som hanterar farliga kemikalier i större mängd. De vanligaste kemikalierna som förekommer i samband med utsläpp är drivmedel och andra brandfarliga vätskor. Giftiga kondenserade gaser kan vid ett utsläpp orsaka mycket stor påverkan på människor i ett relativt stort område. Olyckor med transporter lastade med farligt gods, t.ex. brandfarlig kan utgöra en risk för att förorena vattendrag och dricksvattentäkter. Olika miljöfarliga kemikalier, kan orsaka stor skada på vattenlevande organismer. Dimensionerande scenario: Miljöfarligt ämne läcker ut i vattendrag Dimensionerande scenario: Utsläpp av giftig kondenserad gas i tätort Sannolikhet: Medel Sannolikhet: Låg Konsekvens: Låg Konsekvens: Hög 19

66 9.4 Pandemier och smittsamma sjukdomar I en globaliserad värld med goda kommunikationer kan smittsamma sjukdomar färdas lika enkelt som vi människor. Sedan mars 2014 pågår ett utbrott av Ebola feber i Västafrika. Flera länder är hårt drabbade och WHO har klassat utbrottet som ett internationellt hot mot människors hälsa. Även utanför de tre ursprungligen drabbade länderna har enstaka fall av smitta funnits. Skulle misstanken om Ebola uppstå har Sverige enligt Folkhälsomyndigheten kapacitet att snabbt diagnostisera, isolera och vårda patienten så att inte sjukdomen sprid. I mars 2009 drabbades en ort i Mexiko av ett stort antal insjuknade personer i en svår influensa som visade sig ha orsakats av en ny typ av influensavirus A (H1N1). Viruset spreds flera länder och i juni samma år deklarerade WHO att sjukdomen nått högsta pandeminivån (nivå 6) vilket bland annat innebar att framtagning av vaccin mot den aktuella virusstammen inleddes. Den största effekten av influensan på samhällsnivå var en påfrestning på hälso- och sjukvårdens resurser, både ekonomiska och personalmässiga. Samhällskonsekvenserna blev nu inte så omfattande som till en början befarades. Förutom pandemisk influensa kan andra smittsamma sjukdomar utgöra ett realistiskt hot mot befolkningen. Dimensionerade scenario: Pandemiskt utbrott av influensa med måttlig (mellan Spanska sjukan och Asiaten) patogen (sjukdomsframkallande) påverkan. Utbrott av Ebola feber i Västafrika Sannolikhet: Konsekvens: Medel Hög 9.5 Sabotage och terrorhandlingar Under har ett antal driftstörningar och säkerhetsincidenter drabbat samhällsviktiga informationssystem i Sverige. I många fall har det handlat om driftbortfall i grundläggande samhällsinfrastruktur, främst el- och telenät. Även kommuner och regioner har drabbats av svårartade maskutbrott som spridit sig snabbt i de lokala datanäten och orsakat omfattande störningar i respektive verksamhet. Huvuddelen av de incidenter som observerats har haft lokal eller regional karaktär. Konsekvenserna av omfattande IT-incidenter avser försämrad tillgänglighet och service, funktionaliteten i samhällsviktiga verksamheter riskerar att försämras under avbrottstiden. Både privata och offentliga aktörer i samhället drabbas. Men hänsyn till beroendet av fungerande ITsystem så finns det stor anledning att vidare analysera vilka samhällskonsekvenser som kan bli följden av störningar och avbrott i samhällsviktiga IT-system Dimensionerande scenario: Sabotage mot samhällsviktig verksamhet Sannolikhet: Låg Konsekvens: Hög 20