UGO Manual December 1986

Transkript

1 ASS Relays UGO Manual December 1986 Ersätter UGO Rätt till ändringar utan föregående meddelande förbehålles Typ RA,,",_,-- Ledning;sskydd f ör distributi onsnä t Allmänt Tvåfas eller trefas tidöverströmsrelä metj start-, tid- och momentanfunktion r Jordströmsrelä med start-, tid- och ~ omentanfunktion eller riktat jordströmsrelä med start- och tidf nktion samt inställbar spänningsfrigivning Konstant- eller inverttidsfördröjning av ~överströms- och jordströmsreläernas tidfunktioner Konstanttidsfördröjning av riktade jordstr 'msreläts tidsfunktion nbyggt utlösningsrelä Utförande A med provdon för hylskontakt~nslutning Utförande B utan provdon men med skruvplintanslutning Låg börda på strömtransformatorerna. ~peciellt för jordfelsreläerna reducerar detta kraftigt fordri~garna på strömtransformatorerna Stort inställningsområde, t ex 2,8-12 A ~ör 5 A-varianten och tidsskala 0,3-6,6 s Noggrann ström- och tidmätning och kort \ återgångstid möjliggör tätare steg i selektivplanen vilket redugerar felbortkopplingstiderna. Därmed reduceras personrisken och materiella skador begränsas ~ Låg transient överräckning hos momentar~,steget möjliggör lägre inställning och därmed utökad möjlighet] för momentan bortkoppling av fel Högt återgångsvärde möjliggör låg inställ t ing av tidöverströmsrelät i nät med låg kortslutningsström -..

2 UGO3,.2i3t~,.,!~ Sida:2,... Sida ALLMÄNT nställning och indiketing 14 DEFNTONER 3 Tidöverströmsrelä 14 Jordströmsrelä l 15 Riktat jordströmsr~lä 15 Tekniska data 16 nställation och mått 20 Anslutning 21 APPLKATON Tidöverströmsrelä Startfunktion Momentanfunktion Tidfunktion Jordströmsrelä 0,15-6 A relä ma relä Tidfunktion Riktat jordströmsrelä Tidfunktion Krav på strömtransformator Överströmstal Verkningsgrad Beräkningsexempel KONSTRUKTON Utförande A Utförande B Provdon Utgångsenhet Likspänningsomriktare Jordströmsrelä Riktat jordströmsrelä Tidöverströmsrelä Transformatorenhet l ARBETSSÄTT 22 Tidöverströmsrelä 22 Jordströmsrelä 23 PROVNNG Riktat jordströmsrelä ~ Varning ~~,~~ 25 Provutrustning Visuell kontroll ci;, Sekundärprov 25 Kontroll av yttre förbi~dningar och funktioner 27 solationsprov 27 Överströms- och jordfelsskydd 27 Primärprov med prinltärprovaggregat 27 Primärprov med sekljndärprovapparat 27 Riktade skydd 27 Primärprov med prirl)ärprovaggregat 27 Prov med sekundärprbvapparat t ex SVERKER 28 Polaritetskontroll 28 Prov med ohmmeter 28 Riktningsprov i spän~ingssatt anläggning 28 Högohmigt resistansjordade nät 29 solerade nät 32 Slutkontroll 33 ANSLUTNNGSSCHEMAN 35 Fig. l Ekvivalent schema för jordströmsrelä Fig. 2 Radialnät Fig. 3 mpedansnät Fig. 4 Funktionstidskurvor Fig. 5 Utförande A Fig. 6 Utförande B Fig. 7 Kretskort i utgångsenheten Fig. 8 Märkskylt Fig. 9 Tidöverströmsrelä Fig. 10 Tidöverströmsrelä Fig. 11 Jordströmsrelä Fig. 12 Riktat jordströmsrelä Fig. 13 Normal inverse Fig. 14 Very inverse Fig. 15 Extremely inverse Fig. 16 Panelinstallation med frontanslutning Fig. 17 nfälld panelinstallation med bakre anslutning Fig. 18 Anslutningsguide, utförande A Fig. 19 Anslutningsguide, utförande B Fig. 20 Blockschema för tidöverströmsrelä Fig. 21 Blockschema för jordströmsrelä Fig. 22 Blockschema för riktat jordströmsrelä Fig. 23 Sekundärprov med provapparat typ SVERKER Fig. 24 Riktningskontroll med verkligt jordfel i resistansjordat nät Fig. 25 Riktningskontroll med simulerat jordfel i resistansjordat nät Fig. 26 Riktningskontroll av jordfelsskydd anslutet till kabelströmstransformator i resistans- eller kapacitansjordat nät Fig. 27 Riktningskontroll med simulerat jord fel i isolerat nät Anslutningsscheman ~ll

3 UGO Sida 3 DEFNTONER Startfunktion Tidfunktion Den funktion som erhålls momentant då aktuell ström överskrider inställt värde >. Den funktion som erhålls en viss tid eft~r det att aktuell ström överskrider startfunktionens inställda värde >.Fördröjningen kan vara av typen konstanttid eller inverttid, se nedan. Momentanfunktion Den funktion som erhålls utan fördröjlj\ing då aktuell ström överskrider inställt värde». vissa fall kan funktionen vara fördröjd för att uppnå önskad selektivitet. Konstanttid Fördröjd funktion där funktionstiden tf är oberoende av den påverkade storhetens storlek sedan den har passerat funktionsvärdet för startfunktionen >. nverttid Fördröjd funktion där funktionstiden tf är omvänt beroende av den påverkade storhetens storlek sedan den har passerat funktionsvärdet för startfunktionen >.Som internationell standard förekommer tre inverttidskarakteristikor; normal inverse, very inverse och extremely inverse. Dessa är definierade i EC Publication lo Uo Strömmens nollföljdskomponent. Uppstår vid jordfel. Spänningens nollföljdskomponent. Uppstår vid jordfel. ~o Fasvinkel mellan lo och Uo ~ Jordströmsreläts karakteristiska vinkel. Vinkeln är lika med den fasvinkel mellan ström och spänning till jordfelsskyddet för vilken detta har maximal känslighet, dvs då cos (C{1 O -O() = l. N Jordströmmen. Den ström som vid jordfel går från systemets nollpunkt till jord. N = 3 x lo UN ÖVerströmstalet n ~ Nollpunktspänningen. Den spänning som vi4 jordfel uppstår mellan systemets nollpunkt och jord. UN = 3 x Uo \ Överströmstalet n hos en strömtransformator anger upp till vilken multipel av märkströmmen som transformatorns visar fel uppfyller noggrannhetsklassens värde. Överströmstalet är beroende av bördans storlek och beräknas enligt följande formel: a n =b+z där a = konstant (i ohm) vilken bestäms av :transformatorns dimensionering och nätets frekvens b = sekundär lindningens impedans (i ohm) Z = impedansen (i ohm) hos den börda vid vilken överströmstalet skall bestämmas Vid märkbörda är överströmstalet lika! med märköverströmstalet för reläkärna enligt SEN l

4 1 UGO Sida 4 Transient överräckning Likströmskomponentens inverkan på funktionsvärdet. En del av lskomponenten överförs till rnätkretsarna och gör att dessa då fungerar för en lägre ström (räknat på den stationära delen) än inställt värde. Om t ex vid fullt utbildad s-komponent funktion sker för en stationär ström som är 0,9 gånger inställt värde är skyddets transienta övertäckning ~ 0,9 % APPLKATON Tidöverströmsrelä Det två- eller trefasiga tidöverströmsrelät är avsett att användas som faskortslutningsskydd i radial matade nät. slingkopplade nät och nät med flera inmatnirlgspunkter kan RACC kompletteras med riktningsreläer typ RXPE 42. Skalan på RXPE 42 väljs med hänsyn till att RXPE 42 med säkerhet skall fungera före tidöverströmsrelät. En inställning av RXPE 42 på % av inställningen på tidöverströmsrelät är i regellämpl:igt. Startfunktion Startfunktionel'l används för blockeril'lg av andra skydd i nätet eller för start av skrivare samt i vissa fall för oselektiv, momental'l utlösning i kombination med snabbåterinkoppling. Start värdet bestäms av den maximala lastströmmen och minsta felström inom funktionsområdet. Eftersom relät normalt utgör reservskydd för nästa steg utåt i nätet, bestäms inställningen av mi.nsta felström vid faskortslutningar i bortrllinjeänden hos nästa steg. Observera att vid 2-fasiga kortslutningar blir strömmen i två faser endast 50 % av 3..fasiga kortslutningsströmmer'\ om relät skall mäta genom en transformator med blandad koppling (Dy eller y d). Detta måste beaktas när tvåfasigt kortslutningsskydd används. Momentanfunktion Momentanfunktionen inställs som regel så att den fungerar för stora felströmmar dvs för fel ~;om inträffar i närheten av skyddets strömtransformatorer. För att undvika oselektiv funktion används momentanfunktionen huvud~)akligen på sådana ställen där en stor impedans begränsar felströmmen. En transformator i ett radialnät är ett sådant exempel. Momentanfunktionen ställs då så högt att den endast fungerar för fel mellan skyddets strömtransformatorer och matad transformator. starka nät med liten variation av kor"tslutningseffekten kan momenta,nsteget ofta användas för snabb bortkoppling av närbelägna fel i långa kablar. bland behöver momentanfunktionen fördröjas för att selektivitet med säkringar ska erhållas.

5 UGO Sida 5 Tidfunktion Vid val av tidkarakteristik måste man ta hänsyn till selektiviteten med övriga skydd i nätet. samma nät bör reläer med olika karakteristik undvikas. Följande ger en vägledning vid val av karakteristik: KONST ANTTD är lämplig i de flesta typer av nät och underlättar uppgörandet av selektivplaner. Reläer med konstanttidskarakteristik är lätta att prova. NORMAL NVERSE passar bäst i nät med stora variationer i kortslutningseffekten.! VER y NVERSE lämpar sig bäst för nät med relativt kortslutningseffekt. konstant EXTREMEL y NVERSE lämpar sig bäst då selektivitet med säkringar krävs och där stora inkopplingsströmstötar kan erhållas. Överströmsrelät måste ha en ström inställning som ger säker funktion vid fel i efterföljande station. nställningen bör även vara sådan att relät kan fungera som reserv vid fel på den längsta efterföljande ledningen. För att uppnå selektivitet mellan de olika överströmsreläerna i nätet måste utlösningstiderna ökas med ett selektivsteg för varje ledning eller station räknat från belastningspunkten. Detta innebär att utlösningstiderna blir längre ju närmare nätets matningspunkt skyddet är placerat, men samtidigt ökar kortslutningsströmmarna. Det är därför viktigt att tidsintervallen mellan de olika selektivstegen är kortas,t möjliga. Vid konstanttidskarakteristik är 0,3 s ett vanligt tidinter"all när samma typ av reläer används. Vid normal inverse, very inverse och extremely inverse karakteristik är lämpligt intervall O,j~ s vid en ström motsvarande den högsta genomgående felströmmen eller eventuellt den ström som motsvarar momentanfunktionens inställning om denna används. Jordströmsrelä 0,15-6 A relä Detta relä används i direkt jordade och i lågimpedansjordade radialnät. Det utgör normalt reserv skydd för jordströmsskyddet i utgående ledningar från efterföljande station. Således bestäms ströminställningen av derl minsta jordström som kan uppträda i en av dessa utgående ledningar. Ström inställningen kan vara 10 till 40 % av strömtransformatorernas märkström i direkt jordade nät ma relä Detta relä används i ojordade och högohmigt jordade radialnät. För luftledningar i ojordade och resistivt jordade nät bör ledningens kapacitiva jordfelsström inte överstiga 66 % av reläts primära funktionsvärde. För kablar gäller att kapacitiva jordfelsströmmen inte bör överstiga 33 % av reläts primära funktionsvärde. båda dessa fall gäller att om kapacitiva jordfelsströmmen överstiger nämnda värde så bör ett riktat jordströmsrelä istället användas. Vid beräkning av minsta jordfelsström måste hänsyn tas till eventuella fordringar på att relät skall fungera vid ett visst max. värde på övergångs resistansen i felstället. Kravet på verkningsgraden, se nedan, begränsar normalt lägsta inställning av Ns till 15 ma när relät är anslutet till summaströmkopplade transformatorer.

6 UGO Sida 6 Tidfunktion Tidsinställningen väljs efter samma principer som för tidöverströmsl rea. '~t Riktat jordströmsrelä Relät, med inställningsområdet ma, används i ojordade och högohmigt resistansjordade~ nät med eller utan nollpunktsreaktor. ojordade nät är relät a,nslutet för att mäta den kapacitiva strömmen, karakteristiska vinkeln :: ~90o. resistansjordade nåt mäter relät den resistiva komponenten av jordfelssströmmen, vinkeln ::: 0. högimpedansjordade nät med nollpunktsreaktor mäts den resistiva komponenten av jordfelsströmmen. Normalt måste då en resistor kopplas parallellt med nollpunktsreaktorn för att få tillräckligt hög stri::>m att mäta. R.esistorn kan vid jordfel kopplas in av ett fördröjt nc)llpunktsspänningsrelä. Tidfunktion Tidsinställnignen väljs efter samn1a principer som för tidöverströmsrelät. Krav på strömtransformator Överströmstal RACC är av statiskt utförande och har låg effektförbrukning i str5mkretsarna. Erforderligt överströmstal n hos strömtranstormatorerna är därför enklare att uppnå än då elektromagnetiska reläer används. Vid konstanttidskarakteristik bör överströmstalet n vara> 10. l Vid inverttid bör n vara >-1keller> 20, l n där k är nätets kortslutningsstr5m primära märkström. och n är strömtransformatorns Om momentanfunktionen används måste mättningsvärdet räknat på den aktuella bördan vara högre än inställd momentan funktions ström», dvs över'str'ömstalet n > 4> där ~ är strömtransformatorns sekundära märkström. n För riktade jordfelsskyddets strömtransformatorer är kravet att vinkelfelet skall vara så litett att mätning av jordströmmens aktiva komponent ej påverkas av den kapacitiva komponenten. kabelnät med risk för intermittenta jordfel behöver strömtransformatorn dimensioneras så att jordströmmens likströmskomponent ej driver transformatorn i mättning. Verkningsgrad högohmigt jordade och ojordade nät blir jordfelsströmmarna små och känsliga reläer med lågt funktionsvärde och därmed inte försumbar impedans i måtkretsen måste oftast användas. sådana fall måste reläts verkningsgrad kontrolleras.

7 ") UGO Sida 7 Vid mätning av jordslutningsströmmar definieras en verkningsgrad i procent som förhållandet mellan reläströmmen r och primära jordfelsströmmen N med hänsynstagande till omsättningende, dvs ~ = r xde x 100 % N \, Ekvivalent schema för strömtransf@rmatorer till jordströmsrelä Verkningsgraden '2 beräknas enligt formeln nedan: Z n = 100 ~"'~,""/~_~ % {. Zm+Z2+C\ZL +Zr> c = l vid kabelströmtransformator omslutande samtliga tre faser c = 3 vid summaströmkopplade strömtransformatorer resistans i strömtransformatorns sekundär lindning plus resistans i hjäptrådar (enkel längd>: fram till sammankopplingspunkten ström tr ansf or ma torernas magnetiseringsim pedans ZL = Zr = slingresistans i ledningar till RACC impedans(resistans) i RACC's mätkretsar Observera att Zm är olinjär. Vid beräkning av verkningsgraden insättes det värde för 2m som gäller vid den spänning som ger reläfunktion. mpedanserna som bestämmer verkningsgraden har olika fasvinkel varför ett vinkeliel erhålles då den avviker från 100 %. Vinkelielet påverkar riktade skydd i pät med nollpunktsmotstånd genom att den kapacitiva genereringen ses av reläskyddet som en skenbar aktiv ström.! För RACC med oriktade jordfelsreläer bör Q > 80 %. Vid riktade jordfelsreläer i resistivt jordade nät bör r"l :> 90 %. För överslagsberäkningar kan man antaga att fasvinkeln m är ca 45 grader och induktiv.

8 Beräkningsexempel

9 UGO Sida 9 a) Relä 4 Nuvarande inställning av relä 4 behålls. : Den primära inställningen, hänförd till 221 kv, anges i tidkurvorna i Fig. 4. : b inst k (startfunktion): 50 A (momentan funktion): 250 A = 0.10 ') Hänförd till reläsidan: > :: 50 A x TT 22 x Töo 5 :: 5 A > > :: 250 A x il 22 x WO 5 :: 25 A nställning på relä: s =4A > = 1.25 x s» = 6.25 x s b) Relä 3 25 ) ( -= 6.25 tio Märkströmmen L för krafttransformatorr;t är 315 A vid 11 kv. Normal inställning för startfunktionen är b i= 1,6 x L = 500 A nställning på relä: 5 > = 500 x 400 = 6.25 A s =4A Hänförd till 22 kv blir startströmmen.,,"j~ l; l... b = 500 x 22 = 250 A. : Momentanfunktionen måste blockeras för att erhålla selektivitet för fel på utgående ledningar från D. För tidfun~tionen väljes k = 0,05 i tidkurvan Fig. 4.

10 ,-- J--. -r~ f~ ~:L ~j.j" "' ::!!",",... ;.... i.-.. o;.:!.i."~! ! i::j:j 2.Gi...,. '" it.. :--t-.-1"=i ~--.~j-:-l \ ",'..,.. --f-+-i-:..-:... -~_.:U! i ~ " :\',, ~~~'1 \. : i -,.~ :1 tf ;..!-...,,:.-: -r_.",~+..;.! i :: ::1:1! ; j ~i..l,-:t;-:t " ',.1,. ~ -: :,.,. i.;,! ~ ;! -D [ -~. '..=7 1,::, ' ~~:~~: s A 2 3 if. S A 2 3 if. ~ 6 7 B :! --L-!!! Fig. 4 Funktionstidskurvor Detta relä utgör reservskydd för fel på skenan. Beräkna minsta 2- fasig felström på skena D. kmin :: 720 x l:: 620 A Primär inställning av startrelät: b = 0,7 x kmin = 0,7 x 620 = 430 A Välj startreläinställningen b = 300 A för att rrhålla god marginal till överföringsströmmen L = 220 A. Momenfanfunktionen måste vara selektiv mot relä 3. Välj linst = 1,2 x A. Välj k = 0,10 i tidkurvan Fig. 4. Ställ in funktionsvärdena: > = 300 x = 6 A 5» = 900 x250 = 18 A s =4A > = 1.5 x 4 A 4.5 x 4 A

11 ') UGO Sida 11 d) Relä 1 Primär inställning av startrelä: b = 315 x 1,6 = 500 A Relät utgör reservskydd för fel fram tilll brytare 3. För fel nära brytaren blir säkerhetsfaktorn vid 2-faSfel -fj' 1c. 720 x ,,\'!c. -~ -, :,,:',7 ) Välj k = 0,10 i tidkurvan Fig. 4. Momentanfunktionen kan ej användas. KONSTRUKTON Utförande A RACC är uppbyggt i byggsystem COMBJFLEX i två olika utföranden, A och B. Transformatorenheten på skyddets baksida och provdonet är fastskruvade direkt på apparatskenor. RG-enheterna har kretskort med kontaktfingrar som är ili1skjutna i kortkontaktdon på ett moderkort. Moderkortet förbinder de olika enheterna med varandra. Skyddens djup är max 240 mm [varav 70 mm är bakom apparatskenorna. :j,~ Utförande A innehåller provdon och har modulmåtten ios 36C. Alla anslutningar till skyddet görs med hylsledningar enligt COMBFLEXsystemet. Utgångsrelät för utlösning är fö~sett med kontakter med hög brytförmåga. ; Utförande A Provdon typ R T XP 18 Utgångsenhet typ RGKK 100 \ Likspänningsomvandlare typ RGMD 06~ Jordströmsrelä (typ RGB 051) eller ri~tat jordströmsrelä (typ RGPA 052) Tidöverströmsrelä (typ RGA 053 för trefas) RGA 052 ~ör tvåfas. eller typ Transformatorenhet typ RTTE (Placera~ på skyddets baksida)

12 ~ Utförande 8 UGO Sida 12 Utförande B innehåller ej provdon ~ch har mo ulmåtten 45 30C. Alla externa ledningar ansluts till 4 mm skruvutta. Detta utförande har inte någon kontaktutgång för överströms- och jordfelsrelåernas startfunktioner. Skyddet kan erhållas med två olika utlösningsrelåer; antingen relä med normal brytförmåga ell r med relä med hög brytförmåga. 30C ~o J~= 45 L_- Fig.6 Utförande B Provdon Utgångsenhet 102 Utgångsenhet typ RGKK Ukspänningsomriktare typ RGMD Jordströmsrelä (typ RGB 051,J eller rikt t jordströmsrelä (typ RGPA 052) 125 Trefas tidöverströmsrelä RGA 053 för trefas) (typ RGA 05, för två fas eller typ 7107 Transformatorenhet typ RTTE (placerad å skyddets baksida) Pro.~d?n typ ~TXP. 18 ingår i PfOVningSSyster t COMBTEST och är utforllgt beskrivet l katalog B Typ RGKK 100 innehåller utgångsre1äerna i s ydd enligt utförande A. Reläernas spolar är via kontaktfingrar på kr tskortet anslutna till skyddets moder kort. Reläernas kontakter är ko p1ade till ett ans1utningsdon typ R TXG med C:OMB.FLEX-uttag å skyddets baksida. Några av kontakterna är kopplade vidare till sk ddets provdon. På kretskortet finns fyra byglar som vid behov kan klippas bort när momentan- och tidsfunktionerna inte skall påv rka det gemensamma utlösningsrelät, se fig. 7. På en etikett på skyltens insida kan markeras vilka funktioner som separerats fr n utlösningsrelät, se fig. 8. enh~ten$ fr.önt sitter en tryckknapp för återktällning samtliga lysdioder. av skyddets Utgångsenhet Typ RGKK 120 innehåller utgångsreläerna i 5 ~ Ydd tskortet enligt utförande B. Reläernas spolar ar vi~. ko~taktfingrar p~. kr. ~nslutna till skyddets moderkort. Relaernas kontakter ar k pplade tll en kopplingsplint med skruvutt~g på skyddets baksida. På kretskortet finns fyra byglar som vid behov kan klippas bort när momentan- och tidsfunktionerna inte skall påve ka det gemensamma utlösningsrelät, se fig. 7. På en etikett på skyltens insida kan markeras vilka funktioner som separerats frå utlösningsrelät, se fig. 8. enh:tens fr?nt sitter en tryckknapp för åter ttälning av skyddets samtlga lysdioder.

13 ! ~ Fig.7 Kretskort i utgångsenheten JUMPER FUNCTON OPEN Trip CC > i Trip CC» Trlp GF > Trip GF» Fig.8 Märkskylt Likspänningsomvandlare Jordströmsrelä Riktat jordströmsrelä Typ RGMD 060 omvandlar den anslutna likspänningen till en växelspänning, som sedan transformeras, likrikt4s och glättas till ~ 24 V likspänning. Härigenom anpassas den aktuella hjälpspänningen till skyddets elektronikkretsar. Dessutom blir in-och utspänningarna galvaniskt åtskilda i transformatorn, vilk~t bidrar till att dämpa eventuella transienter i hjälpspänningen in till enheterna. Utspänningen övervakas av ett inbyggt hjälprelä för indikering av hjälpspänningsbortfall samt indikeras vid normal \ hjälpspänning av att en gullysdiod lyser. \1ätenhet typ RGB 052 innehåller kretsar: för det oriktade jordströmsreläts start-, tid- och momentanfunktioner. Komponenterna är monterade på mönsterkort, vars kontaktfingrar ansluter enheten till skyddets moderkort. fronten sitter tre potentiometrar för ström- och tid inställningar samt två lysdiod~r för indikering av tidoch momentanfunktionerna....,1 Mätenhet typ RGPA 052 innehåller kretsa~ för det riktade jordströmsreläts start- och tidfunktioner. Komponenterna är monterade på mönsterkort, vars kontaktfingrar anslut~r enheten till skyddets moderkort. fronten sitter tre potentiometrar för ström-, spänningoch tid inställningar samt två lysdioder för tndikering av start- och tidfunktionerna. i

14 UGO Sida 14 Överströmsrelä Mätenhet typ RGA 052 innehåller kretsat för tvåfasiga tidöverströmsreläts start- och tidfunktioner. Kom~onenterna är monterade på mönster kort, vars kontaktfingrar anslut~r enheten till skyddets moderkort. fronten sitter två potentiome~rar för ström-och tidins~ällningar samt två lysdioder för indikerin~ av start- och tidfunktionerna. Transforrnatorenhet Mätenhet typ RGA 053 innehåller kretsar för två- och trefasiga tidöverströmsreläts start-, tid- och momeptanfunktioner. Komponenterna är monterade på mönsterkort, vars kontaktfingrar ansluter enheten till skyddets moderkort. fronten sitter fyra potentiometrar för strö:n- och tidinställninga~. samt tre lysdioder för indikering av start-, tld- och momentarafunktionerna.! Typ R TTE är monterad på skyddets baksida. Den innehåller skyddets ingångstransformatorer och tillhörande ~npassningskomponenter monterade på ett mönsterkort. Beroende på i vilken variant av skyddet enheten ingår är det tre eller fyra strömtransformatorer och vid riktat jordströmsrelä även en ~pänningstransformator. Transformatorernas primär lindningar är kopplade till en plint med skruvuttag. utförande A är kretsarna kopp~ade vidare till skyddets provdon. Sekundärkretsarna är anslutna till rkyddets moderkort via en bandkabel. nställning och indikering Tidöverströmsrelä fördröjd momentanfuni<tion nställningsområde s,( momentanfunktion nställningsområde (2-40) x s. Vid inställningen o( blockeras funktonen. F~~dröj~.. ~är ström~en överskrider install t varde for startfunktionen. Konstanttid: (0,05-1,1) x 2 s eller xl6 s. nverttid: (0,05-1,1) x tl, t2 eller t~, se Tekniska data, Fig tidfunktion startfunktion nställningsområde (0,7-3) x s. Fig. 9 av lysdiodindikeringarna görs med tryck- Återställning knappen i fronten på utgångsenheteh.

15 UGO Sida 15, tidfunktion Fördröjd funktion erhålls när strömfen överskrider inställt värde för startfunktionen. Konstanttid: (0,05-1,1) x 2 s eller x ~ s. nverttid: (0,05-1,1) x t1, t2 eller t3. se Tekniska data, Fig ndikering, tidfunktion startfunktion nställning, startfunktion > nställningsområde (0,7-3) x s. av lysdiodindikeringarf)a görs med tryck- Återställning knappen i fronten på utgångsenheten. Fig.lO Jordströmsrelä ndikering, momentanfunktion momentanfunktion» nställningsområde (2-40) x Ns. l V id inställningen blockeras funktiot1en. tidfunktionen Fördröjd -~- överskrider inställt värde för startfunktionen. \ Konstattid: (0,05-1,1) x tl, t2 eller t~ där tl, t2 och t3 är ström beroende tider, se Tekniska dat~, Fig ndikering, tidfunktion nställningsomräde (1-4) x Ns, Fig.ll Återställning av lysdiodsindikeringarn~ görs med tryckknappen i fronten på utgångsenheten ~GKK. Riktat jordströmsrelä nställning, frigivningsspänning riställningsområde 5-30 V strömme \ överskrider inställt värde för startfunktionen. Konstanttid: (0,05-1,1) x 6 s. ;{;,~j ndikering, tidfunktion startfunktion > nställningsområde (1-4) x Ns. Fig. 12 Återställning av lysdiodsindikeringarnj görs med tryckknappen i fronten på utgångsenheten R!GKK.

16 UGO Sida 16 Tekniska data Tidöverströmsrelät Skalkonstant s Märkfrekvens Överbelastningsförmåga: Kontinuer ligt Under l s Effektforbrukning per fas i mätkretsen vid = l x s Utförande A Utförande B l A eller 4 A Hz lax s, maxi~alt 20 A 100 x s, maximalt 350 A s = l ca 20 ca 10 il A 200 ~VA 70 mv A Startfunktion Funktionsvärde (Endast utförande > A har utgångsrelä nställbart för start (O, f ~nktionen) -3) x s dvs 0,7-3 A Funktionstid vid 1= 1,3 x > 3xl> 10 xl> Återgångstid vid 1=2x> 20 x > Å tergångsf örhållande Transient överräckning Tidfunktion Konstanttid nverttid eller 2,8-12 A 35 ms 20 ms 15 ms 35 ms 75 ms > 90 % <5% nställbar 0,1-2,2 eller 0,3-6,6 s (noggrannhets~lass 2,5) Normal invers~, very inverse eller extremely inverse, med tidfaktorn (noggrannhets inställbar 0,05~1,1 lass 5 inom strömområdet 2-20» konst. tid Retardationstid vid ~ormal l ~ery ~xtremely lnv. lnv. lnverse 1= 10 xl > 50 Å terhämtnings- och återgångstid ms vid 1= 10 x > ms bl Momentanfunktion (endast RGA 053) l Funktionsvärd~» nställbart (2-4 ) x s och Funktionstid 1) vid 1=1,3x 3x 10X» fördröjning = O ms fördröjning = 1,2 s 1,2-1,41,2-1, 1,2-1,4 s Retardationstid = 3 x» vid 20 ms Återgångstidvid = 3 x» 45 ms 10 x» 55 ms Återgångsförhållande > 90 % Transient överräckning < 10 % l) Funtionstiden vid utlösning med utgångsrelä ed hög brytförmåga är ca 30 ms längre än vad som anges ovan.

17 Jordströmsrelä Skalkonstant Ns Märkfrekvens UGO Sida 17 5, 15, 50 ma f ler 0,15, 0,5, 1,5 A Hz ') Överbelastningsförmåga Kontinuer ligt Under l s Effektförbrukning i mätkretsen vid = Ns Utförande A Utförande B 0,15, 0,5, 1 A t iler 5, 10, 20 A för resp ska1konst nt 175 xns " Ns :: 5, 15, 50 ma 0,15, 0,5, 1,5 A ca 3,3, 4, 3, 7, 35 mya ca 3, 3, 4, 3, 4, 12 m Y A Startfunktion (Endast utförande A har utgångsrelä för startfu ktionen). Funktionsvärde > nställbart (1- ) x Ns Funktionstid vid = 1,3 x > 30 ms 3 x > 20 ms 10 x > 15 ms Ä tergångstid vid = 2 x > 30 ms 20 x > 60 ms Ätergångsförhållande Transient överräckning > 90 % < 5 % Tidfunktion Konstanttid nverttid Retardationstid 1= 10x > Å terhämtnings- och återgångstid 1= 10 xl> nställbar 0,3-6,6 s (noggrannhetsk ass 2,5) Normal inverse very inverse eller extremely inv rse med tidfaktorn inställbar 0,05-1, (noggrannhetsk ass inom strömområdet 2-20 x» Konst tid!'lormal my. l my. yery Extr. inv ms ms Momentanf~ktion Funktionsvär1'» nställbart Funktionstid = 1,3 x» vid 30 ms 3 x» 20 ms 10 x» l5ms Atergångstid vid = 3 x» 35 ms 10 x» 50 ms Ätergångsförhållande Transient överräckning > 90 % < 10 % 1) Funktionstiden vid utlösning med utgångsr lä med hög bry t- förmåga är ca 30 ms längre än vad som anges van.

18 UGO Sida 18 Riktat jordströmsrelä Skalkonstant Ns Karakteristisk vinkel Märkspänning Un Märkfrekven$ Frigivning$spänning U > Överbelastningsförmåga: Strömkrets Kontinuer ligt Under l s Spänningskrets 3b 10, och 39 ma O eller V 50 eller 60 Hzl nställbar -'-3Q V 1 A 20 A 140 V Effektförbrukning i Strömkrets vid ~ l x Ns Ns =.3 ~O 0,01.5 Q,02 Spänningskrets l VA 30 ma 0,04 mya Startfunktion (enda$t utförande A har utgångsrelä för $tartfunktionen) Funktionsvärde > n$tällbart (1-4~ x Ns Funktion När N x cos ( l O -) > > och Funktionstid vid 1,3 x > 3x> A tergångstid vid 1,3-3 x > Atergångsförhållande Transient överräckning UN>U> 120 ms 70 ms ms > <596 Övrigt Tidfunktion Konstanttid Retardationstid Äterhämtningstid Ätergångstid Tillåten omgivningstemperatur Hjälpspänning Tillåten variation i hjälpspänning Tillåtet rippel Effektförbrukning hjälpspänning EL S pänningsh ållf asth et: Strömkrets Spänningskrets Stötspänningsprov Störningsprov: Driftfrekvent Längsspänning Tvärspänning Gnistprov nställbar 0,3-6~6 s + startfunktionens funktionstid 60 ms vid 3 x 1> 110 ms vid 3 x E > 110 ms vid 3 x ~ > -25 till +.550C 24, 32, 48, 60, 110, 125, 220 eller 250 V s -20 till + l O % av nominellt värde :!: 6 % av nomin~llt värde max la w 2500 V, 50 Hz, ~ min 2000 V,.50 Hz, ~ min 5 kv, 1,2/50 US, 10,j J 500 V, 50 Hz, 2 rnin 2,5 kv, l MHz, 1s l kv, l MHz, kv, 2 min

19 UGO Sida 19 Kontaktdata Dimensioner: Utförande A Utförande B Massa Brytförmåga Max systemspänning s/vs Strömbelastningsförmåga (för redan sluten kontakt): 200 ms/ l s kontinuer ligt Förmåga att sluta och leda, L/R> 10 ms: 200 ms/ l s Brytförmåga: vs, cos'p > 0,1 max 250 V s, L/R < 40 ms 48 V 110 V 125 V 220 V 250 V 45 36C 45 30C 1 Max 10 k Normal 250 V -/15 A 5A Hög 450/400 V 55/30 A 6A 30/10 A 30/20 A SA 1 A 0,4 A 0,3 A 0,2 A 0,15 A 20 A 18 A 3A 2,5 A 1 A 0,8 A 3~, Ll-. $O,O lo ~ ~,.., 1.~ c & J 1 ~~ 06 r== o.s o,~ OO~- 004 S ns 04 n3 02 1","03 o.~ 0.1 o~ 00\ 003 -,". JO,ro Fig. 13 Normal inverse, t1 Fig. 14 Very inverse, t2 Fig. 15 ~xtremely inverse, t3

20 UG Sida 20 nstallation och mått RACC är monterad på apparatskenor där utförande A upptar utrymmet 45 36C och utförande B 45 30C. Skyddet kan installeras på ol.lka sätt: o o o o o på panel, se RK , sid 6 i ett 19" ramverk för vidare installation i reläskåp eller på panel, för panelinstallation se BO3-9382E i ett relähölje typ RXGX 12 för infälld eller halvt infälld installation i panel, se BO: i en panelram med frontanslutning till skruvplintar, se Fig. 16 infälld installation i panel med bakre anslutning till skruvplintar (endast utförande B), se Fig Fig. 16 Panelinstallation med frontanslutning ( ) --jb~~ 1.).:t:~:::J~-,.- J.! !!.11.! ~.~.i.. L+ : to.--l 120 (1) l Gör häl fö!r skydd och fästskruvar, se vy framifrän (6 st för D = 3,2 och 2 :it för D =.5,5) 2 Skruva i pinnskruven 7 (2 st) i D =.5,5 och läs med muttrarna 5 3 Skruva fast fästplätarna 2 i apparatskenorna med självgängande skruvar l 4 Sätt in skyddet och skruva fast med 6 st självgängande skruvar l 5 Kräng över gummipackningen 3 6 Sätt dit och läs tryckknappen 8 i plastkäpan 4 7 Sätt på plastkäpan och skruva fast med muttrarna 6 i pinnskruvarna 7 8 Muttrarna 6 kan plomberas genom ett häl i pinnskruvarna 7 'CD Fig. 17 nfälld panel installation med bakre anslutning ( )

21 UGO Sida 21 Anslutning RACC ansluts enligt det uttagsschema som gäller för varianten. Gällande kretsschema medföljer vid leverans. skydd enligt utförar,de A görs anslutningarna till provdonet RTXP 18 på plats 101 och till uttagsdonet RTXG på plats 109. Nedanstående figur visar placeringen av samtliga uttag till vilka anslutning görs enligt respektive variants uttagsschema. Anslutning görs med COMBFLEX hylsledning till provdonet med 20 A hylsa och till uttagsdonet med l O f\~ hylsa. ~ Fig. 18 Ans1utningsguide, utförande A skydd enligt utförande B görs anslutningarna till skruvuttag i plintarna C och D. Nedan~itående figur visar placeringen av samtliga uttag till vilka anslutnin{~ görs enligt respektive variants uttagsschema. Ledningar med upp till 4 mm area kan anslutas till plintarna. uttar Vid..~ C7 5 ma 0,15 A 3 ma C8 15 ma 0,5 A 10 ma C9 50 ma 1.5 A 30 ma Fig. 19 Ans1utningsguide, utförande B

22 UGO Sida 22 ARBETSSÄTT Tidöverströmsrelä Tidöverströmsrelät med mätenheten RGA 053 är två-eller trefasigt med start-, tid- och momentanfunktioner. Reläts olika delar framgår av blockschemat i tig. 20. Vid tvåfas utförande är ingångskretsarna för fas S ej med i transformatorenheten R TTE. Tidöverströmsrelä med mätenheten RGA 052 är tvåfasigt med start- och tid funktioner. RTTE RGA RGKK JR S 'r Fig. 20 Blockschema för tidöverströmsrelä De inmatade fasströmmarna nedtransformeras i ingångstransformat;.. orerna och görs därefter 011'1 till spänningar, som filtreras, likriktas och glättas. Filtret har till uppgift att minska reläts känslighet för likströmskomponenten och övertoner i strömmen. En spänning proportionell mot den högsta fasströmmen leds in till två nivådetektorer; en för start- och tidfunktionerna och en för momentanfunktionen.

23 UGO Sida 23 Den ena nivådetektorn är inställbar 0,7-3 gånger reläts skalkonstant s. Då det inställda funktionsvärdet överskrids fungerar startfunktionen och en gul lysdiod tänds. utförande A slår då även ett utgångsrelä till. Samtidigt matas en inställbar tidkrets, som har antingen konstant- eller inverttidskarakteristik. Efter inställd tid slår utgångsreläerna till och en röd lysdiod tänds. Relät för utlösning är gemensamt för både överströmsrelät och jordfelsrelät. Byglarna B 1 och B2 i fig. 20 klipps bort när varken momentan- eller tidfunktionen ska påverka utlösningsrelät, se också fig. 7. Den andra nivådetektorn är till för momentan funktionen och inställbar 2-40 och 00 gånger skalkonstanten s. Vid funktion matas samma utgångs reläer som vid tidfunktion samtidigt som en röd lysdiod tänds. Normalt är funktionen momentan men den kan, för anpassning till säkringar, med en ratt i fronten fördröjas 0-1,2 s. Skalinställningsrattarna och lysdioderna sitter i fronten på enheten RGA 053 (RGA 052). Lysdioderna återställs med tryckknappen i fronten på utgångsenheten RGKK. Jordströmsrelä Jordströmsrelät är ett enfas tidöverströmsrelä med start-, tid- och momentanfunktioner. Dess olika delar framgår av blockschemat i Fig. 21. RTTE RGB RGKK Fig. 21 Blockschema för jordströmsrelä

24 UGO Sida 24 Den inmatade jordströmmen N nedtransformeras, görs om till en spänning, filtreras, likriktas, glättas och påförs två nivådetektorer på samma sätt som i överströmsrelät. Den ena nivådetektorn är inställbar 1-4 gånger reläts skalkonstant Ns. Då det inställda funktionsvärdet överskrids fungerar startfunktionen. utförande A slår då ett utgångsrelä till. Samtidigt matas en inställbar tidkrets, som har antingen konstant- eller inverttidskarakteristik. Efter inställd tid slår utgångsreläerna till och en röd lysdiod tänds. Relät för utlösning är gemensamt för både jordfelsrelät och överströmsrelät. Byglarna B3 och B4 i tig. 21 klipps bort när varken momentan- eller tidfunktion ska påverka utlösningsrelät. Den andra nivådetektorn är till för momentanfunktionen och inställbar 2-40 och 00 gånger skalkonstanten Ns. Vid funktion matas samma utgångsreläer som vid tidfunktion samtidigt som en röd lysdiod slår till. Skalinställningsrattarna och lysdioderna är monterade i fronten på enheten RGB 051. Lysdioderna återställs med tryckknappen i fronten på utgångsenheten RGKK. Riktat jordströmsrejä Det riktade jordströmsrelät har start- och tid funktioner samt inställbar spänningsfrigivning. Dessa, olika delar framgår av blockschemat i tig. 22. Jordströmmen N.och nollpunktsspänningen UN nedtransformeras i skyddets ingångstransformatorer och påförs en krets som ger en likspänning proportionell mot x cosi' O. Detta gäller vid mätning av jordströmmens resistiva komponent. Vid mätning av den kapacitiva komponenten fasvrids spänningen 900 kagacitivt så att likspänningen blir proprotionell mot N x cos (..p O - 90 ), dvs N x sin 'f> O. För leverans sker inställning av karakteristiska vinkeln O',. till 00 eller -900 med hjälp aven omkopplare märkt 0/90 på kretskortet i transformatorenheten RTTE. Om man måste ändra vinkeln lossas enheten RTTE (baktill -6 skruvar) och då återfinns bygligen upptill. Skyddets märkskylt bör därvid också ändras. RTTE RGPA RGKK Fig. 22 Blockschema för riktat jordströmsrelä

25 UGO Sida 25 ngångstransformatorn i strömkretsen är försedd med luftgap för att ej mättas av jordströmmar innehållande likström. Mätsignalen leds till en nivådetektor inställbar 1-4 gånger skalkonstanten Ns. En utspänning erhålls till en OCH-krets när N x cos ( 'fl O -cx ) > inställ t värde. Till OCH-kretsen är även en nivådetektor i spänningskretsen ansluten. Den är inställbar 5-30 V och ger en utspänning när nollpunktsspänningen ON är större än inställt värde. När OCH-kretsens två ingångar har spänning fungerar startfunktionen och en gullysdiod tänds. utförande A slår då även ett utgångsrelä till. Samtidigt matas en inställbar tidkrets (konstant tid). Efter inställd tid slår utgångsreläerna till och en röd lysdiod tänds. Relät för utlösning är gemensamt för både jordfelsrelät och överströmsrelät. Bygeln B3 i fig. 22 klipps bort när tidfunktionen ej skall påverka utlösningsrelät. PROVNNG Varning Provutrustning Mätkretsarna i RACC innehåller CMOS-komponenter som är känsliga för statisk elektricitet. Enhet som tagits ut ur skyddet skall således hanteras enl gällande regler för sådana komponenter. Borttagning och insättning av enhet får endast ske då hjälpspänningen är frånkopplad. Följande utrustning erfordras: Reläprovningsapparat typ SVERKER (eller liknande) Primärprovaggregat (ev) Universalinstrument (analogvisande för polaritetskontrollen) Tidmätare Provhandtag R TXH med sladdar Strömmätstift RTXM Reducerproppar (för uti B) Mellantransformater t ex 40/4 V (1/10 A) Reglerbart motstånd ca 100 ohm ~ 100 W Kondensatorer l ~F + 2 x 3 }.lf (för jordströmsrelä med o< = -900) Fasföljdsvisare (ev) Fasvinkelmätare (ev) Reglerbartmotstånd ca 2500 ohm> 20 W (för jordströmsrelä med O< = O) Dessutom måste i anläggningen finnas instrument för avläsning av effektriktningen samt den aktiva och reaktiva effektens storlek. Visuell kontroll Sekundärprov Kontrollera att utrustningen ej blivit skadad under transporten samt att den är anpassad till aktuell hjälpspänning, önskade inställningsvärden etc. Sekundärprovet, som är en kontroll av att skyddet fungerar korrekt, utföres enklast från provdonet på utförande A. Utförande B måste provas från plint varvid det är viktigt att skyddet frikopplas från yttre kretsar som ström- och spänningstransformatorer, utlösningsspolar etc. (Sker automatiskt i utförande A). Ställ in alla värden (ström, tid etc) utom värdet för momentan funktion enligt gällande selektivplan. Ställ momentanfunktion på Koppla upp provapparat, instrument, tidmätare etc. (För riktade enheten RGPA se även tig 23). Kontrollera att skyddet har rätt hjälpspänning (även rätt polaritet).

26 UGO Sida 26 Reglera strömmen till funktion. Avläs och notera såväl tillslagssom frånslagsvärden. Kontrollera att motsvarande lysdioder tänds och att rätta kontaktfunktioner erhålles. För riktade skydd kontrollera även att funktion ej erhålles om skyddets spänningsanslutningar skiftas. Ställ in 2 x funktionsvärdet och koppla in denna ström momentant. Avläs funktionstiden. Skydd med inverttidsfördröjning kontrolleras vid ytterligare en eller två multiplar av funktionsvärdet. Ställ in momentanfunktionen på önskat värde. Reglera successivt upp strömmen och bestäm lägsta strömvärde som vid momentan inkoppling ger momentan funktion. Notera alla mätvärden. De bör användas som jämförelsevärden vid framtida rutinprovningar. Variab~1 vs. v Större än inställd frigivningsspänning (5-30 V) för funktion och maximum 140 V kontinuerligt- R Vid prov av RGPA med 'P = O C Vid prov av RGPA med 'fl = -900 Fig. 23 Sekundär prov med provapparat typ SVERKER

27 UGO Sida 27 Kontroll av yttre förbindningar och funktioner Yttre förbindningar och funktioner kan provas på olika sätt. Normalt är allt spänningslöst vid idrifttagning varför man har god möjlighet att komma åt såväl primär- som sekundärkretsar. Om anläggningen helt eller delvis är spännings satt måste proven anpassas därefter. Följande anvisningar avser, då annat ej angivits, spänningslös anläggning med full frihet att manövrera brytare m m. solationsprov solationskontroll av ledningssystemet ligger normalt utanför reläskyddets idrifttagning, men skall den utföras måste man först lossa alla avsiktliga jordningar (t ex i sekundära strömtransformatorkretsar). Sker kontrollen enbart mellan ledningssystem och jord, och provspänningen är max 1000 V, behöver ej normal reläskyddsutrustning bortkopplas. Används högre spänning eller provar man mellan skilda delar av ledningssystemet bör man först koppla bort reläutrustningen eller förvissa sig om hur reläutrustningen påverkas. Efter provet återställs alla temporära kopplingsändringar. Överströms- och jordfelsskydd Primärprov med primärprovaggregat Har man tillgång till en provutrustning för hög ström kan man enkelt prova många kretsar samtidigt. -Koppla in provutrustningen till primärkretsen i en fas. -Lägg in alla brytare som skyddet skall lösa ut. -Reglera strömmen till skyddets primära funktionsvärde. -Kontrollera att skyddet löser ut rätt brytare och att rätta signaler, indikeringar, blockeringar etc erhålles. -Om möjligt kontrollera även sekundärströmmen i skyddet under provet. Det sker enklast med hjälp av ett strömmätstift + amperemeter via skyddets provdon. Kontrollräkna strömtransformatoromsättningen. -Upprepa provet i alla faser. Primärprov med sekundärprovapparat -Koppla in prov apparaten primärt. i l -Reglera upp strömmen till ett värde som provapparaten klarar kontinuer ligt. -Mät sekundärströmmen i skyddet. -Kontrollräkna omsättningen. -Upprepa provet i alla faser. -F:lytta provapparaten och koppla den till sekundära strömplintar. Öppna strömkretsen utåt mot strömtransformatorerna och mata enbart mot reläskyddet. -Slut alla berörda brytare. -Reglera upp strömmen till relåfunktion. -Kontrollera att skyddet löser ut rått brytare etc. Riktade skydd Primärprov med primärprovaggregat Prov med primäraggregat kan normalt inte åstadkomma funktion på riktade skydd då riktspänningen blir alldeles för låg.

28 UGO Sida 28 Prov med sekundärprovapparat t ex Sverker Se oriktade skydd men vid sekundärinmatningen koppla även in spänning till aktuella sekundära spänningsplintar. Obs öppna först kr~tsarna ut mot spänningstransformatorerna. Koppling i princip lika ~,)':,tti sekundärproven enl fig 23. Polaritetskontroll Eftersom skydden är riktningskännande är det viktigt att alla transformatorer har rätt polaritet enl schema. Detta kan kontrolleras med ett ficklampsbatteri och ett universalinstrument. Koppla instrument med + till S och -till S2 (Lämpligt område beror på omsättningen). Koppla batteriet med + till P samt slut -kortvarigt till P2. Då kretsen slutes skall instrumentet slå ut i positiv riktning, då kretsen brytes slår visaren mot stoppet. Prov med ohmmeter Riktningsprov i spänningssatt anläggning Mät slingresistansen i de sekundära strömkretsarna. Den bör vara ohm i en 5A-krets. Lämplig mätpunkt är reläskyddets inkommande strömplintar. Kontrollera att resistansen förblir oförändrad eller minskar något om man sätter in ett provhandtag i det eller de skydd som strömkretsen passerar. Kontrollera alla faser. Provet kan ske på olika sätt varav några redovisas. Generellt kan sägas att ju mer realistiskt man kan prova skyddet ju säkrare blir riktningskontrollen. Vidare bör alla prov göras så att reläfunktion erhålles eftersom utebliven funktion kan bero på andra orsaker än fel riktning. Före provet skall skyddets utlösningskretsar blockeras om man ej önskar att linjen löses ut. Undersök även om andra skydd påverkas av de omkopplingar som skall göras. Om så är fallet blockera även dessa. Om man inte är helt säker på att ström- och spänningsfaserna är korrekt identifierade både i de plintar där omkopplingarna görs och vid relät, måste man kontrollera detta på lämpligt sätt, t ex med fasvinkelmätare. Observera att man måste även kontrollera mellan ström och spänning. Provets tillförlitlighet beror helt på hur koppling, faskontroll och polaritetskontroll blivit utförd. Observera att försiktighet måste iakttagas i de fall omkopplingarna på transformatorernas sekundärsida görs med linjen spänningssatt. Det riktade jordströmsrelät finns dels med karakteristiska vinkeln 00 avsedd för högohmigt resistansjordade nät dels med karakteristiska vinkeln -900 avsedd för isolerade (kapacitansjordade) nät. Observera att skyddets spänningsingång måste vara ansluten till en transformator grupp kopplad i öppet delta för att simulering av jordfel enligt nedan skall kunna ske. Om ingången är ansluten till en transformator kopplad över ett nollpunktsmotstånd måste man göra verkliga primärproveller nöja sig med kopplingskontroll.

29 UGO Sida 29 Funktion då 'R x COS ( '' -O() > nställt värde Högohmig resistansjordade nät Fig. 24 Riktningskontroll med verkligt jordfel resistansjordat nät. Vid denna typ av jordning har man stora möjligheter till verkliga primärproveftersom felströmmen blir begränsad till ett känt värde, oftast något D-tal ampere. Man kopplar en fas till jord utanför strömtransformatorerna, se fig 24, och behåller utlösningskretsen intakt. När brytaren slås till skall skyddet fungera och lösa ut brytaren igen. Detta är ett realistiskt och bra sätt att få en säker kontroll av funktionsriktningen, men man måste vara klar över att eventuella nollpunktsspänningsskydd kommer att fungera, om felet inte snabbt bortkopplas. Dessutom får man vid provet förhöjd spänning till jord på de andra faserna med ökad risk för dubbelt jordfel. Detta förhållande får man dock vid varje jord fel och nätet skall klara detta varför provsättet ej kan anses för hårt. För att minimera skaderisker bör jordfelet läggas med en kraftig lina som tål kortslutningsströmmen tills kortslutningsskydden löser ut om dubbelt jordfel skulle uppstå. Förutom den absolut säkra riktningskontrollen som provet ger har det även den fördelen att det är oberoende av transformatorarrangemangen. (Summaström alternativet kabelströmstransformator, öppet delta alternativt spänningstransformator i nollpunkten). Vill eller kan man inte prova med verkligt fel så finns det vissa möjligheter att simulera fel. Följande metod är tillämpbar om skyddet är anslutet till summaströmtransformator och öppet delta samt om de sekundära kopplingsplintarna är åtkomliga.

30 '-" 1~ UG Sida 30 R S T C'-A.A.A..:""""'"..,,, ;lr ~-~-- OA (CO) (C7.C8,C9) RAC'C ffltd RGPA la (C) CX=oo 'la (C1) Uf~qs~/eoc*ni:lqor ;'0/77 paf!'flleos gäl/tr rör u'foi'bnde' 8. Effe/rtriktning UR miäiii vli"de Ur ils Funktion då R x cos ('f -«) > nställt värde Fig. 25 Riktningskontroll med simulerat jordfel i resistansjordat nät. Simulering av ett jordfel i fas R går till på följande sätt (se fig 25): Koppla förbi R-fasen i spänningstransformatorernas öppna -lindning så att endast S- och T-fasen matar spänning till reläskyddet. Reläts polariserande spänning blir då UR. Beroende på den aktiva effektens riktning blir följande omkopplingar aktuella i strömkretsarna vid provet. Om den aktiva effekten har samma riktning som den önskade funktionsriktningen, kortslutes och bortkopplas S- och T -faserna i summaströmkopplingen. Relät matas således med strömmen från R-fasen (R ). Skyddet skall fungera om den aktiva effekten är större än den reaktiva ('P;: ind.) och om strömmen är större än 1,5 ggr i inställt funktionsvärde. Om den aktiva effekten har motsatt riktning mot önskad funktionsriktning, kortslutes strömtransformatorn i R-fasen och bortkopplas. Skyddet matas med ström från S- och T-fasen (-R) och skall ge funktion.

31 UGO Sida 31 Är skyddet anslutet till kabelströmtransformator har man ingen möjlighet att mata skyddet med ström från en eller två faser, varför man måste tillgripa andra metoder. Matas spänningskretsen från öppet delta kan följande metod användas. För att efterbilda strömförhållandena vid verkligt jordfel görs de omkopplingar som visas i fig 5. Relät kommer att matas med spänningen Ur ~ 37 V förutsatt normal drift på nätet och spänningstransformatoromsättningen Uh "J3" / 110 T Till samma spänning ansluts dessutom, via ett motstånd R, en mellanströmtransformator T (25-50 V A), som skall vara riktningskontrollerad. Omsättningen bör vara ca 10/1 och märkspänningen på primärsidan> 40 V. Motståndet R skall vid provets början vara inställt på mäximalt värde. Vid högohmigt jordade nät matas strömmen genom en separat ledare som förts igenom kabelströmtransformatorn. På moderna kabelströmtransformatorer finns redan en sådan med uttagen M och M2. Använder man dessa uttag måste man polaritetsprova uttagen P-P2 jämfört med anslutningspunkterna M och M2. Se under rubriken "Polar i tetskontroll ". E"~kt-1 riktning t Fig. 26 Riktningskontroll av jordfelsskydd anslutet till kabelströmstransformator i resistans- eller kapacitansjordat nät

32 UGO Sida 32 Sedan mellanströmtransformatorns sekundärkrets slutits med tryckknappen S, minskas motståndet varvid relät skall fungera då strömmen uppnår det på relät inställda värdet. Amperemetern A ger det primära funktionsvärdet. Är det svårt att med tillgänglig utrustning komma upp till funktionsström så kan man trä flera varv med provledaren i kabelströmstransformatorn. 10 varv och 1 A motsvarar ju 10 A jordfelsström i kabeln. solerade nät Är den maximala kapacitiva jordfelsströmmen måttlig (max några lo-tals ampere) kan man göra samma realistiska primärprov som vid högohmi.&t resistansjordade nät varvid samma försiktighetsregler gäller. Ar skyddet anslutet till summaströmskoppling och öppet delta kan även här utföras simulerat jordfelsprov. Dock blir omkopplingarna något annorlunda eftersom man i dessa nät har riktat jordströmsrelä med karakteristiska vinkeln -900, se fig 27. Simulering av ett jordfel i fas R går till på följande sätt: Koppla förbi R-fasen i spänningstransformatorernas öppna deltakoppling så att endast S- och T-fasen matar reläts spänningskrets. Reläts polariserande spänning blir då UR- Om den aktiva och reaktiva effekten har samma riktning som den önskade funktionsriktningen och fasförskjutningen är induktiv kortsluts R- och S-faserna i summaströmkopplingen samt bortkopplas så att relät endast matas med T. Skyddet skall fungera om (' = ind och om strömmen är 1,5 ggr större än inställt värde. Om såväl den aktiva som den reaktiva effekten har en riktning motsatt den önskade funktionsriktningen kortsluts och bortkopplas i stället fas T och relät matas med -T varvid funktion skall erhållas. Är skyddet anslutet till kabelströmtransformator blir enda skillnaden jämfört med högohmigt jordade nät att serie resistansen R ersättes aven lagom stor kapacitans C (5-30 llf).

33 ~ UGO Sida 33.. R s- T- C~.A.A,.. f,fr ~ loa 9A /la la (CO) (C1.C.C9) (C/) ("'l) RAC/C mm RGPA d..-90 Effeictriktning U//ogsheo/eckrongor nom paren/eos 9ä/l~r rör uft 8 Funktion då T x cos (120- jj- O() > nställt värde Fig. 27 Riktningskontroll tansjordat) nät. med simulerat jordfel isolerat (kapaci- Slutkontroll Se till att: -alla tillfälliga kopplingsändringar återställs -alla plintar är slutna -alla indikeringar är återställda -alla enheter är fastskruvade Om ledningen kan spänningssättas och belastas och om RACC har ptovdon (d v s uti A) bör man även göra ström mätning i provdonet med hjälp av strömmätstiftet R TXM. Fasströmmarna skall vara lika och motsvara belastningsströmmen. Strömmen i nollan skall vara liten men> O. För riktade skydd skall nollpunktsspänningen mätas. Vid felfritt nät skall den vara låg men> O V.