Industrins påverkan på luftkvaliteten med avseende på kolväten på Hisingen

Transkript

1 Industrins påverkan på luftkvaliteten med avseende på kolväten på Hisingen Karin Persson, Annika Potter, Erika Rehngren IVL venska Miljöinstitutet AB Rapport 8

2 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... Miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer... 3 Mätningarnas genomförande Mätplats Mätprogram Mätmetoder Kontinuerliga mätningar av flyktiga kolväten med -6 kolatomer (VC) Diffusionsprovtagning av flyktiga kolväten med 7-9 kolatomer (BTEX)...6 Resultat...7. Mätdatatillgänglighet...7. Vinddata Halter av volatila organiska ämnen med två till sex kolatomer Jämförelse med resultat från mätningar på Hisingen Jämförelse med bakgrundshalter Jämförelse med centrala Göteborg Jämförelser med halter i tenungsundsområdet 6/ Jämförelse av bensenhalter med diffusiva veckoprovtagare.... Diffusiva mätningar av flyktiga kolväten med 7-9 kolatomer... 3 Halternas vindberoende... 6 Jämförelser med miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer lutsatser Referenser... 9

3 Bakgrund och syfte På Hisingen släpps det ut volatila organiska ämnen (VC), bl.a. från diffusa utsläpp från otäta tankar med bensin eller andra petroleumprodukter på raffinaderierna och i oljehamnen. IVL venska Miljöinstitutet har, på uppdrag av Göteborgsregionens luftvårdsprogram, genomfört luftmätningar med avseende på VC i en punkt på Hisingen i syfte att undersöka luftkvaliten, visa haltvariationer och, om möjligt, utröna om raffinaderiernas och oljehamnens utsläpp ger en betydande påverkan på VC-halterna i området. Under årens lopp har IVL utfört ett flertal undersökningar av hur industriella utsläpp påverkar luftkvaliten i regionen utförts inom ramen för Göteborgsregionens luftvårdsprograms verksamhet. Mätningar utfördes senast under 3 (november december)(potter m.fl. ). Under - utfördes vidare ett projekt, Luftföroreningar på Hisingen 988- med syftet att undersöka hur luften på Hisingen förändrats under 99-talet. Miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer Luftkvalitetsförordningen (F :77) inbegriper förekomst och halt i luft av,, partiklar (PM och PM. ), bensen, kolmonoxid (C), ozon ( 3 ), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (i) och kadmium (Cd). För att kunna styra detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer finns det övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT och UT) att utgå ifrån. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljömål ( för flera luftföroreningar. Miljömålen innebär i flera fall mer långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. ormerna kan därmed ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Miljömålen är, till skillnad från miljökvalitetsnormerna, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. Miljökvalitetsmålen består dels av Generationsmål anger inriktning för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås, dels av Etappmål ska identifiera en önskad samhällsomställning och ange steg på vägen för att nå generationsmålen och miljökvalitetsmålen. De tre etappmålen för miljökvalitetsmålet Frisk Luft är: - begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa; - begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten; - begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från småskalig vedeldning.

4 Den 6 april beslutade regeringen om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet (D :3). Genom preciseringar förtydligas innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås. Preciseringarna förtydligar målen och ska användas i uppföljningsarbetet av målen. Preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft finns för bensen, benso(a)pyren,,3-butadien, formaldehyd, PM, PM., ozon och. Institutet för Miljömedicin (IMM, 99) har angivit rekommenderade medicinska lågrisknivåer för ett antal enskilda VC-komponenter som anses kunna ge upphov till cancer eller påverka centrala nervsystemet. Eten,,3-butadien, bensen, toluen och xylen ingår bland de ämnen för vilka lågrisknivåer angivits. En sammanställning av gällande miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar, precisering av miljökvalitetsmål och lågrisknivåer för de komponenter som är aktuella i denna rapport återfinns i Bilaga. För att bl.a. analysera tendenserna i fråga om ozonbildande ämnen, kontrollera strategier för utsläppsminskningar samt att kunna koppla utsläppskällor till observerade föroreningskoncentrationer åläggs EU:s medlemsländer även att mäta ett antal s k ozonbildande ämnen (EU 8//EG). Eten, propan, n-butan, isobutan,,3-butadien, n- pentan, isopentan, n-hexan, bensen, toluen, n-oktan, etylbensen och xylener med flera är ämnen i denna mätning som inkluderas i EU:s lista med prioriterade ozonbildande VC. 3 Mätningarnas genomförande Mätningar av VC genomfördes med två olika mätmetoder i en mätpunkt på Hisingen. IVL installerade utrustning för all provtagning i en mätbod på Blidvädersgatan, Hisingen, och startade upp de kontinuerliga mätningarna av VC den oktober 3. De första diffusiva provtagarna för bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) sattes upp den november och provbyten av diffusiva BTEX-provtagare sköttes sedan av personal från IVL. I samband med provbyten av de diffusiva veckoprovtagarna utfördes också service, kalibrering etc av instrumentet för den kontinuerliga VC-provtagningen. Även meteorologi (vindriktning och vindhastighet som timmedelvärden) mättes på Blidvädersgatan. 3. Mätplats Mätplatsen var placerad invid ett bostadsområde vid Blidvädersgatan, alldeles i närheten av mätplatsen 3, och belägen i det som normalt är förhärskande vindriktning från raffinaderierna och oljehamnen vid denna årstid. Inom en kilometers radie från mätpunkten finns också ett flertal större trafikleder såsom Hisingeleden och Torslandavägen. I mätplatsens omedelbara närhet finns en mindre trafikerad väg och en parkeringsplats. En karta där mätplatsen är markerad finns i Figur. 3

5 x X Figur Mätplatsbeskrivning 3. Mätprogram Mätningar av flyktiga kolväten genomfördes under en period av sex veckor, oktober december 3. De flyktiga kolvätena delas här in i två kategorier beroende på vilken mätmetod som användes.

6 Volatila organiska kolväten,(vc), ( C6): Mätningarna utfördes med kontinuerlig övervakning på timbas, där en gaskromatograf med automatisk injektor användes. De ämnen som ingick i analysen var etan, eten, propan, propen, n-butan, isobutan, butener,,3-butadien, n-pentan, isopentan, - & 3-metylpentan, isopren och bensen. Toluen, etylbensen, xylen (BTEX): Mätning med diffusionsprovtagare under perioder under dygns provtagning. Även n-oktan och n-nonan bestämdes på dessa provtagare. 3.3 Mätmetoder 3.3. Kontinuerliga mätningar av flyktiga kolväten med -6 kolatomer (VC) Provtagning av VC utfördes "on-line", vilket innebär att ämnena före analys anrikades på en kylfälla (Unity & Airerver, Markes). Analysen utfördes därefter på en högupplösande gaskromatograf (GC) försedd med två analyskolonner och två flamjonisationsdetektorer (FID). Enheten styrdes av en dator där också data lagrades. En gång per vardagsdygn kontaktades mätstationen via ett mobilt modem för kontroll och överföring av data. För att få en god separation för samtliga ämnen användes två analyskolonner. Kolväten med -6 kolatomer, undantaget bensen) separerades med en PLT-kolonn (Al 3 /a - PLT, Chrompack) innan de detekterades på FID och bensen separerades på en CP-il CB-kolonn innan det detekterades på FID, se Figur. Aluminium PLT- kolonn med a CP il CB FID Bärgas/prov in Deans switch FID deaktiverad restriktionskolonn Figur kiss över flödesvägarna i GC-ugnen. Provtagningen utfördes med ett flöde av cirka ml/minut under minuter och gav därmed en ungefärlig provvolym på. liter, vilket var tillräckligt för att kvantifiera enskilda kolväten. Med en provtagningstid på minuter fanns tid att skölja flödesdelarna och kyla fällan så att nästa provtagning kunde påbörjas nästa timma. Metoden finns mer utförligt beskriven i undersökningstypen VC i tätortsluft på aturvårdsverkets hemsida

7 ( t/voc.pdf). För kalibrering av instrumentet användes en referensgasstandard innehållande - µmol/mol i kvävgas av de flesta VC som innefattades i uppdraget. De VC som inte fanns i referensstandarden var isobuten och c--penten. Referensstandarden preparerades av ational Physical Laboratory (PL) i torbritannien och osäkerheten i referensmaterialet uppgavs vara mindre eller lika med %. Kalibrering utfördes före och efter mätperioden, samt därutöver när tillfälle gavs, t ex efter gasbyte och annan service. Mätosäkerheten för enskilda VC har tidigare beräknats enligt Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement (GUM) och baseras på repeterbarheten vid analys av arbetsstandarden, osäkerheten av halterna i den certifierade standarden, osäkerheten i volymsbestämningen och i blankvariationen. säkerheten har sedan utökats med en säkerhetsfaktor. För de VC som ingår i uppdraget är den utvidgade mätosäkerheten kring detektionsgräns - % och från cirka.3 µg/m 3 är den -3 %. Beskrivning av mätmetoden för VC och kvalitetsgranskning av den finns redovisade i rapporterna Potter,, och i Potter et al, 8b Diffusionsprovtagning av flyktiga kolväten med 7-9 kolatomer (BTEX) IVL har enligt E I/TEC 7: ackreditering för att mäta bensen, toluen, etylbensen och xylener med diffusionsprovtagare. Mätområde och mätosäkerhet för uppmätta VC redovisas i Bilaga. Diffusionsprovtagarna består av ett rör av rostfritt stål innehållande en adsorbent (här Tenax-TA). Tekniken bygger på att man utnyttjar molekylernas termiska diffusion (värmerörelse), vilket medför att ingen extern energi behöver tillföras. Vid lagring och transport är rören förslutna i båda ändarna och provtagningen startas genom att den ena förslutningen ersätts av en diffusionstillsats. Under provtagning hänger provtagarna lodrätt med öppningen nedåt, se Figur 3, och provtagningen avslutas genom att röret försluts på nytt. Analysen utförs med en automatiserad termisk injektor (ATD) kopplad till en högupplösande gaskromatograf med flamjonisationsdetektor (GC-FID). De ämnen som bestämdes med denna metod var toluen, etylbensen, xylener, n-butylacetat, n-oktan och n-nonan. 6

8 förslutning adsorbentrör diffusionstillsats Figur 3 Montage av VC provtagare Resultat. Mätdatatillgänglighet För de kontinuerliga mätningarna av VC förekom under mätperioden oktober december 3 fyra kortare avbrott för kalibrering och instrumentservice. Därutöver inträffade fem perioder med oplanerade mätuppehåll som tillsammans utgör cirka fyra dygns mätdatabortfall. De oplanerade uppehållen medförde att fem veckors planerade mätningar fördelades över 6 kalenderveckor. Totalt för mätperioden finns 8 timmedelvärden från den aktiva provtagningen. Under knappt 3 dygn under perioden 3-7 oktober samt drygt. dygn under 6-9 november kom det fukt in i systemet, vilket medförde att inte alla VC kunde rapporteras. De VC som berördes var etan, eten, propen, c--buten, isobuten,,3-butadien, pentenerna, metylpentan och isopren. För de diffusiva VC-provtagarna finns fyra veckomedelvärden för veckorna -8. Datatillgängligheten för de meteorologiska mätningarna var %.. Vinddata Den förhärskande vindriktningen har varit sydvästlig, se vindros i Figur, vilket överensstämmer med antagandet för placering av mätpunkten. 7

9 Hisingen 3 : (3-- till 3--) Antal m/s Värden V 7 98 V V 3 Totala antalet värden: 989 Figur Vindros utifrån timmedelvärden av vindhastighet och vindriktning för perioden oktober - december 3 vid mätplatsen, Blidvädersgatan, Hisingen..3 Halter av volatila organiska ämnen med två till sex kolatomer För VC-komponenterna har medelvärden och medianer beräknats dels för hela mätperioden, dels på veckobas, vilka redovisas i Bilaga 3 angivna i µg/m 3. Vid omräkning från ppb till µg/m 3 har en temperatur på C och ett lufttryck på 3 hpa använts. Då det under perioden varit flera oplanerade mätuppehåll har de första mätveckorna definierats som -3 oktober respektive 3 oktober-9 november, medan veckorna 6-8 överensstämmer med motsvarande kalenderveckor. I Bilaga redovisas de uppmätta VC-halterna i µg/m 3 avsatta mot tiden. För samtliga ämnen har halva värdet på detektionsgränsen lagts in i figuren då halten understigit denna. För de VC för vilka det uppmättes halter över kvantifieringsgränsen endast vid få tillfällen under mätperioden har ingen figur infogats. De VC som inte redovisas i Bilaga är t--buten, -buten, c--buten, t--penten, -penten, c--penten och isopren. Halterna av de VC som analyserats på timbas samvarierade för flertalet ämnen och tillfällen, se Bilaga. Uppmätta halter av etan/propan och eten/propen uppvisar tydligare samband medan för etan och eten finns ingen större grad av korrelation av halterna. n- butan, isobutan, n-pentan, isopentan, - och 3-metylpentan hör till de VC där en viss samvariation kan utläsas ur figurerna i Bilaga, medan bensenhalterna inte visar på någon större korrelation med dem. 8

10 .3. Jämförelse med resultat från mätningar på Hisingen 3 Under sex veckor i november och december 3 genomförde IVL, också då på uppdrag av Göteborgsregionens luftvårdsprogram, mätningar på timbas av VC på samma plats som användes 3. Propen mättes också, men redovisades inte i rapporten (Potter et al. ). Mätningarna utfördes på liknande sätt 3 som 3. I Figur nedan visas uppmätta halter från Hisingen 3 tillsammans med halter uppmätta 3. Halterna är angivna i µg/m 3. Figur medelhalter från 6 mätveckor på Hisingen november-december 3 respektive veckor i oktober-december 3. Halter angivna i µg/m 3. De flesta VC hade periodmedel i ungefär samma haltnivåer 3 som 3. För eten och,3-butadien var skillnaderna mindre än %. Eten uppmättes till. respektive. µg/m 3, medan,3-butadien under båda åren redovisades som.9 µg/m 3. För propan, isopentan, 3-metylpentan och bensen var medelhalterna 3 cirka % lägre än 3, och periodmedelvärdet av propen och -metylpentan var omkring % lägre 3 än 3. n-pentan avvek från övriga VC då halterna var något högre 3 än 3. För isobutan och n-butan var medelhalterna -7 gånger högre 3 än 3. Det är svårt att avgöra om det är verksamheterna kring mätningarna på Hisingen som förorsakat haltförändringarna eller om det kan bero på andra orsaker. Dock har inga mättekniska orsaker kunnat identifieras..3. Jämförelse med bakgrundshalter Halterna av de mest volatila ämnena som inkluderats i denna studie mäts inte regelbundet i omgivningsluft i verige. Under en period mellan februari 989 och oktober 99 analyserades dock flertalet av dessa ämnen var fjärde timma dygnet runt vid en provtagningsstation på Rörvik. Rörvik är beläget på den svenska västkusten några mil söder 9

11 om Göteborg och, i brist på andra uppgifter, får denna mätning användas som en referensstation för mätningen på Hisingen. medelhalterna för etan på Hisingen 3 var i samma nivå som på Rörvik 989, medan medelhalterna för eten, propan och propen var något högre (- %) och för n- pentan och isopentan upp till fem gånger så höga vid Hisingen än vid Rörvik. För isobutan och n-butan var periodmedelhalterna från mätningarna på Hisingen 3 cirka - gånger högre än medelhalterna vintertid vid Rörvik, medan de 3 var i nivå med eller något lägre än mätningarna vid Rörvik Jämförelse med centrala Göteborg Mätningar av VC utförs av IVL på uppdrag av aturvårdsverket inom den nationella miljöövervakningen på en mätplats (Femman) i centrala Göteborg (jöberg et al 3, samt aturvårdsverkets datavärdskap ( Mätningarna utförs cirka meter ovan mark och kan betraktas som en ovan tak- mätning. Mätmetoden är densamma som för mätningarna på Hisingen, men med en mätfrekvens av ett prov per timma under sex mätveckor per år. I Figur 6 nedan visas veckomedel av uppmätta halter i centrala Göteborg från januari 6 till februari 3 i µg/m 3 som blå staplar. Eftersom VC-halterna varierar under året har endast mätveckor under vintersäsongen, november-februari, tagits med i figuren och de VC som redovisas är de som vid mätningen på Hisingen 3 uppvisade medianhalter över kvantifieringsgränsen. Halter från vintern - visas inte då omfattande ombyggnationer pågick vid mätplatsen och halterna avvek från tidigare vintersäsonger. Den sista röda stapeln för varje VC i figuren visar medelhalt för hela mätperioden på Hisingen 3. Figur 6 Veckomedelhalter från vintermätningar i taknivå i centrala Göteborg januari 6-februari 3 med blå staplar och periodmedelhalter på Hisingen oktber november 3 med röda staplar. Halter angivna i µg/m 3. För etan, eten, propan, propen, isobuten, isobutan, n-butan, - och 3-metylpentan och bensen var medelhalterna som observerades från Hisingen i samma nivå som de som

12 uppmätts i taknivå i centrala Göteborg, medan halterna av isopentan och n-pentan på Hisingen var avsevärt högre än i centrala Göteborg..3. Jämförelser med halter i tenungsundsområdet 6/7 Under 6/7 genomfördes mätningar av etan, eten, propan, propen,,3-butadien och bensen på tre olika mätplatser i tenungsundsområdet (Potter et al. 8b). Mätningarna utfördes på uppdrag av Borealis AB, Akzo obel Functional Chemicals AB, Hydro Polymers AB och Perstorp xo AB. Bakgrundshalter för tenungsundsområdet uppskattades genom att vid en mätplats använda uppmätta timmedelvärden enbart från tillfällen då vindriktningen varit sådan att luften sannolikt inte passerat någon huvudsaklig källa på väg till mätplatsen (trajektoriestudier utfördes inte). Mätplatsen som valdes var Ödsmål med vindriktningssektorn 3 - och antalet timmedelvärden blev 6, baserade på mätningar utförda vid samtliga årstider (vindhastigheter under. m/s togs bort). Medelhalter beräknade från dessa timmedelvärden visas i Tabell. Tabell Ödsmål, uppskattad bakgrundshalt Rörvik feb-9april 989 Uppskattade bakgrundshalter för tenungsundsområdet 6/7 samt uppmätt periodmedelvärde ( feburari-9 april 989) för Rörvik. Halter angivna i µg/m 3 etan eten propan propen,3-butadien bensen < Uppmätta periodmedehalter för bakgrundsstationen på Rörvik 989 var för etan, eten och propan högre än uppskattade årsmedelhalter kring tenungsund 6/7 medan det för propen var omvänt förhållande. För,3-butadien låg både den uppskattade bakgrundshalten och uppmätt periodmedelhalt kring detektionsgränsen. Uppmätta månadsmedelhalter från tenungsundsområdet vintern 6/7 visas i Tabell tillsammans med periodmedelhalter från Hisingen 3.

13 Tabell medelhalter på Hisingen 3 och i tenungsundsområdet 6/7. Halter angivna i µg/m 3. Hisingen tenungsundsområdet 6/7 3 tenungsund tenungsön Ödsmål tenungsund okt- dec ovember December Januari 7 Februari etan eten propan propen..9...,3-butadien bensen Etanhalten var något högre på Hisingen 3, medan det för eten och propen uppmättes högre halter i tenungsundsområdet 6/7. medelhalter av propan,,3- butadien och bensen var likartade på Hisingen 3 som i tenungsundsområdet vintern 6/7..3. Jämförelse av bensenhalter med diffusiva veckoprovtagare Även om timbaserade mätningar av bensen inte regelbundet utförs i bakgrundsområden i verige så genomförs sedan 9 veckovisa mätningar med diffusiva provtagare på Råö söder om Göteborg. Råö ersatte under den tidigare bakgrundsstationen vid Rörvik, och är belägen km längre söderut. Mätningarna utförs på uppdrag av aturvårdsverket inom den nationella miljöövervakningen med en frekvens av mätvecka/månad. Bensenhalter uppmätta på Råö visas i Figur 7 nedan. Figur 7 Veckomedelhalter från diffusiva mätningar på Råö 9-. Halter angivna i µg/m 3. Den röda linjen visar miljömålet på µg/m 3 som ett årsmedelvärde. I Figur 7 syns en tydlig årstidsvariation med högre bensenhalter under vinterhalvåret. medelvärdet för bensenhalten uppmätt på Hisingen oktober- december 3

14 var. µg/m 3, vilket är något högre än de flesta mätveckorna på Råö. Enstaka veckor - har bensenhalten på Råö varit högre än. µg/m 3. IVL utför emellanåt kvalitetskontroller för bensenmätningar med diffusionsprovtagare på IVLs tak, Aschebergsgatan i Göteborg,. I Figur 8 nedan visas veckovisa mätningar av bensen med diffusiva provtagare på Råö och IVLs tak tillsammans med veckovis aggregerade timmedelvärden för aktiva bensenmätningar på Hisingen. Under mätvecka 3, 3, förelåg någon dags förskjutning i mätstart och avslut mellan de olika platserna. Mätningar utfördes på Råö -8 oktober, på IVL -9 oktober och på Hisingen -3 oktober. Under veckorna 6-8 sammanföll dagar för mätstart och avslut på de tre mätplatserna. Figur 8 Veckomedelhalter från diffusiva mätningar på Råö, IVL:s tak och Hisingen. Halter angivna i µg/m 3. Den röda linjen visar miljömålet som är µg/m 3 som ett årsmedelvärde. Ur figuren kan utläsas att halter uppmätta på cirka 3 meters höjd på Hisingen var 3-6 gånger högre än vid bakgrundsstationen på Råö och att bensenhalterna varit något högre i takmätningarna på IVL än på Råö.. Diffusiva mätningar av flyktiga kolväten med 7-9 kolatomer Resultaten från de diffusiva veckoprovtagarna för volatila organiska ämnen redovisas angivna i µg/m 3 i Bilaga. I Figur 9 visas uppmätta veckomedel från de diffusiva mätningarna ämnesvis. Resultaten visar inte på någon större haltvariation mellan de olika mätveckorna. Toluen uppvisar de högsta halterna under vecka 6 och 7, medan det för etylbensen och xylener uppmättes högst halter vecka och 7. De raka kolvätena, oktan och nonan uppvisar högst halter under vecka. 3

15 Figur 9 Veckomedelhalter från diffusiva mätningar på Hisingen 3. Halter angivna i µg/m 3. Även vid mätningarna på Hisingen under 3 utfördes mätning med diffusionsprovtagare på samma plats som den kontinuerliga, under veckorna 6-. För samtliga VC var halterna 3 betydligt lägre än 3. För de aromatiska kolvätena, toluen, etylbensenm, m+p- och o-xylen, uppmättes -7 % lägre halter under 3. I Figur och nedan har halterna av toluen- respektive m+p-xylen från Hisingen 3 jämförts med mätningar med diffusiva provtagare på bakgrundsstationen på Råö och på IVL:s tak under motsvarande perioder. På Råö och IVL:s tak motsvarar veckonumren i huvudsak kalenderveckor medan mätningarna på Hisingen utfördes under - dygn, se Bilaga. Figur Veckomedelhalter av toluen från diffusiva mätningar på Råö, IVL och Hisingen 3. Halter angivna i µg/m 3. Toluenhalterna uppvisade stora olikheter i förhållandet mellan de olika mätplatserna, men var under samtliga mätveckor högre på Hisingen än vid IVL och Råö. För m+p-xylen var förhållandet mellan de olika mätplatserna veckovis mer likartat än för toluen. Halterna av m+p-xylen var -3 gånger högre på Hisingen än på IVL:s tak under

16 samtliga mätveckor. Då mätningarna på Hisingen utfördes cirka 3 meter över marken med industrier och flera väl trafikerade vägar i närheten kan det förväntas att halterna där är högre än vid takmätningar i centrala staden eller vid en bakgrundsstation. Figur Veckomedelhalter av m+p-xylen från diffusiva mätningar på Råö, IVL och Hisingen 3. Halter angivna i µg/m 3 Halterna av n-oktan, n-nonan, etylbensen och o-xylen under veckorna -8 3 var till stor del under kvantifieringsgräns vid Råö och på IVL:s tak och det kan konstateras att halterna var högre på Hisingen under samtliga mätveckor. Under utförs VC-mätningar med diffusiva provtagare i gaturum på prängkullsgatan i centrala Göteborg. Mätningarna utförs av IVL på uppdrag av Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Under januari-februari genomfördes fyra veckomätningar där halterna av de aromatiska kolvätena genomgående var lägre än de var på Hisingen i november 3. oteras bör dock att halterna normalt kan skilja en del mellan olika vintermånader till följd av meteorologi. Halternas vindberoende I rakt sydlig riktning från mätplatsen finns Ryahamnen, som är den äldsta av Göteborgs oljehamnar och hemmahamn för mindre bunkerbåtar och lokala tankfartyg, se Figur. Då det blåser sydvästliga vindar mot mätplatsen passerar luften först karvikshamnen, som är en hamn för distribution av bl a olja, bensin och fotogen. Vid karvikshamnen sker också lagring av dessa produkter i cisterner och bergrum. Torshamnen, som är den råoljepir som försörjer Göteborgs raffinaderier med råolja, ligger i vindriktning mot mätplatsen vid omkring (väst-sydvästlig). Resultaten från de kontinuerliga VC-mätningarna har sammanställts med vinddata i Breuerdiagram, i form av medianer och nittiofempercentiler vid olika vindriktningar (Bilaga

17 6). amtliga data där vindhastigheten varit mindre än m/s har uteslutits, och de VC där merparten av halterna har legat under kvantifieringsgränsen har ej illustrerats. För flera komponenter, som t. ex. propan, n-butan, iso-butan, n-pentan, metylpentaner och bensen kan man utläsa ett samband mellan förhöjda halter och en vindriktning omkring 8º, dvs vid sydliga vindar. Man kan också ur dessa figurer se en viss förhöjning av halter vid sydvästliga vindar. Då också raffinaderierna och deras cisternparker är lokaliserade så att de från rakt västliga till sydliga vindar ligger i vindriktningen mot mätplatsen kan man anta att den haltförhöjning av alkaner med tre till sex kolatomer, såsom propan, n-butan och n-pentan, som sker i dessa vindriktningar till stor del härrör från hamnens och petroleumindustrins verksamheter. Figur Karta med mätplatsen, petroleumindustri och oljehamnar utmärkta. Torshamnen ligger strax utanför kartan i västlig riktning. 6

18 6 Jämförelser med miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer För eten finns en rekommenderad medicinsk lågrisknivå på. µg/m 3 för livstidsexponering (Bilaga ). medelvärdet under de sex mätveckorna var. µg/m 3. Det kan föreligger troligen ingen risk att årsmedelvärdet vid mätplatsen överskrider den rekommenderade lågrisknivån, då etenhalten ofta är lägre under sommarmånaderna. För,3-butadien finns det en precisering till miljökvalitetsmålet på. µg/m 3 samt ett av IMM rekommenderat lågriskintervall på.-. µg/m 3 för livstidsexponering (Bilaga ). medelvärdet för.3-butadien var.9, och överskrider därmed den lägre nivån, men underskrider den högre. Uppmätta och framräknade veckomedelvärden avseende bensen vid mätplatsen under denna period låg långt under gällande miljökvalitetsnorm ( µg/m 3 ). Preciseringen till miljökvalitetsmålet på µg/m 3, med en medelvärdestid på ett år, överskreds samtliga mätveckor för bensen. Även periodmedelvärdet för bensen under de sex mätveckorna,. µg/m 3, överskred preciseringen. annolikt tangeras därmed preciseringen som årsmedelvärde om man tar hänsyn till den skillnad som normalt råder mellan årsmedelvärde och vinterhalvårsmedelvärde (ca 9%). De uppmätta halterna av toluen och xylenerna var mycket lägre än de rekommenderade medicinska lågrisknivåerna för dessa ämnen. 7

19 7 lutsatser Man kan genom att studera halterna vid olika vindriktningar i s k Breuerdiagram utläsa en viss förhöjning av halterna för propan, n-butan, n-pentan, isobutan, n-pentan, - & 3- metylpentan och bensen vid sydliga till sydvästliga vindar. Eftersom både petroleumindustrierna och oljehamnarna är lokaliserade så att de vid sydliga till västliga vindar ligger i vindriktningen mot mätplatsen är det rimligt att anta att dessa industrier står för en betydande del av de haltförhöjningar som sker av dessa ämnen. De flesta uppmätta VC vid Blidvädersgatan på Hisingen uppvisade ungefär samma haltnivåer 3 som 3. För eten och,3-butadien var skillnaderna mindre än %. Eten uppmättes till. (3) respektive. µg/m 3 (3) medan,3-butadien under båda åren redovisades som.9 µg/m 3. För propan, isopentan, 3-metylpentan och bensen var medelhalterna 3 cirka % lägre än 3, och periodmedelvärdet av propen och -metylpentan var omkring % lägre 3 än 3. Halterna av n-pentan, isobutan och n-butan avvek från övriga VC då halterna var högre 3 än 3. För pentan och isobutan var skillnaden drygt %, medan n-butan var 7% högre. är det gäller eten var medelvärdet i samma nivå som vid tidigare utförda mätningar vid bakgrundsstation vid Rörvik (989). För eten, propan, propen, isobutan och n-butan var halterna emellertid betydligt högre (-%) än vid medelvärden vintertid 989 vid Rörvik. Då medelhalten av eten under perioden var. µg/m 3 är det troligt att årsmedelvärdet av eten vid mätplatsen tangerar eller underskrider den rekommenderade medicinska lågrisknivån på. µg/m 3 för livstidsexponering under ett kalenderår. Haltnivån avseende bensen, var vid mätplatsen. µg/m 3 och därmed under denna period långt under gällande miljökvalitetsnorm ( µg/m 3 ). medelvärdet för bensen under de fem mätveckorna tangerar sannolikt miljökvalitetsmålets precisering på µg/m 3 som årsmedelvärde. medelvärdet för,3-butadien var.9 och låg därmed under miljökvalitetsmålets precisering på. µg/m 3, men underskred ej den lägre nivån för.µg/m 3. 8

20 8 Referenser D :3 Regeringskansliet. venska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. Europaparlamentet och Rådets direktiv 8//EG, 8 maj 8 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Potter, A. Brorström-Lunden. E., jöberg, K.() Kolväten i Göteborgsluften-Industrins påverkan på luftkvaliteten på Hisingen. IVL-rapport U937. Potter, A.(). Analysis Method for zone Precursor Volatile rganic Compounds. På uppdrag av aturvårdsverket. IVL Rapport U. Potter, A. (9). Mätningar av flyktiga kolväten (VC) i luft vid Preemraff Lysekil februari-juni 8. IVL Rapport U Potter, A., Brorström-Lundén, E., Junedahl, E., Hageström, U., Haeger-Eugensson, M. och jöberg, K. (8a). Mätningar av flyktiga kolväten (VC), och i luft vid Preemraff Lysekil januari 7-januari 8. IVL Rapport U3 Potter, A., Hageström, U., Junedahl, E., Persson, K., jöberg, K. och Brorström-Lundén, E., (8b). Mätning av flyktiga kolväten (VC) samt C, PM och x i luft i tenungsundsområdet 6/7. För Borealis AB, Akzo obel Functional Chemicals AB, Hydro Polymers AB och Perstorp xo AB. IVL Rapport U. Regeringens proposition /:3, venska miljömål delmål och åtgärdsstrategier IMM (99). Hälsorelaterad miljöövervakning - ett programförslag. Institutet för miljömedicin, IMM-rapport 7/9. F :77 (med ändring införd t.o.m. 3:3) Luftkvalitetsförordningen (utfärdad den 7 maj ). jöberg, K., Pihl Karlsson, G., vensson, A., Wängberg, I., Brorström-Lundén, E., Hansson, K., Potter, A., Rehngren, E., jöblom, A., Areskoug, H., Kreuger, J., ödergren, H., Andersson, C., Holmin Fridell,., Andersson,. (3). ationell miljöövervakning luft. IVL-rapport B9 9

21 Miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer Bilaga edan har sammanställts gällande miljökvalitetsnormer samt miljömål och lågrisknivåer avseende aktuella komponenter i utomhusluft. Gällande miljökvalitetsnorm för bensen Komponent Medel- Värde Anmärkning värdestid Bensen år µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Miljökvalitetsnormens utvärderingströsklar Utvärderingströsklar edre (UT) Övre (ÖUT) Bensen år % ( µg/m 3 ) 7% (3. µg/m 3 ) Preciseringar till miljökvalitetsmål enligt venska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål (D :3, Regeringskansliet). Komponent Bensen Butadien Precisering * µg/m 3 som årsmedelvärde *. µg/m 3 som årsmedelvärde Rekommenderade medicinska lågrisknivåer för enskilda VC Lågrisknivån definieras som den haltnivå som teoretiskt kan ge upphov till ett cancerfall per invånare, om dessa exponeras för ämnet ifråga under en livstid. Ämne Kritisk effekt Lågrisknivå (µg/m 3 ) Eten cancerrisk. Propen cancerrisk.7-7,3-butadien cancerrisk.-. Bensen leukemi.3 Toluen, Xylen påverkan på centrala nervsystemet 38 respektive Regeringens proposition /:3, venska miljömål delmål och åtgärdsstrategier IMM (99). Hälsorelaterad miljöövervakning - ett programförslag. Institutet för miljömedicin, IMM-rapport 7/9.

22 Uppdrag: AG3-9: & Blidvädersgatan Hisingen Bilaga n- ETYL- M+P- n- TLUE KTA BEE XYLE -XYLE A µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Mätområde µg/m Kvantifieringsgräns µg/m Mätosäkerhet +% Halten är angiven vid TP ( o C och 3 mbar) och gäller vid 7-dygns veckoprovtagning. AM VECKA TARTTID TPPTID AMÄRKIGAR Hisingen Blidvädersgatan 3 Hisingen Blidvädersgatan 36 Hisingen Blidvädersgatan 37 Hisingen Blidvädersgatan : 3-- 8: 3-- 8: : 3-- 8: 3-- 8: : 3-- 8: Exponerad dygn Exponerad dygn Exponerad 6 dygn Exponerad dygn n- BUTYL- ETYL- m+p- n- AM VECKA TLUE KTA ACETAT BEE XYLE o-xyle A µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Hisingen Blidvädersgatan Hisingen Blidvädersgatan Hisingen Blidvädersgatan < Hisingen Blidvädersgatan < Halten är angiven vid TP ( o C och 3 mbar) och gäller vid 7-dygns veckoprovtagning. Den rapporterade osäkerheten är en utvidgad osäkerhet (U) beräknad med en täckningsfaktor lika med vilket ger en konfidensnivå på ca 9%. Resultat i kursiv stil är icke ackrediterad analys.

23 Bilaga 3 Veckomedelvärden beräknade på observationer samt antalet observationer. Halterna anges i µg/m 3. okt- dec 3 etan eten propan propen isobutan n -butan t- -buten -buten isobuten c- -buten isopentan periodmedel: <..8 <..9 median, timmedelvärden: <. <. <. <..9 max, timmedelvärde: min, timmedelvärde:.83 < <. <. <. <.. antal: vecka 33-3 okt 3 etan eten propan propen isobutan n -butan t- -buten -buten isobuten c- -buten isopentan veckomedel: < median, timmedelvärden: <.6 <..6 <. 3.9 max, timmedelvärde: min, timmedelvärde: <.6 <. <. <.. antal: vecka 3 3 okt-9 nov 3 veckomedel: <.6 <..7 <..8 median, timmedelvärden: <.6 <..6 <.. max, timmedelvärde: min, timmedelvärde: <.6 <. <. <.. antal: vecka 36-8 nov 3 veckomedel: < median, timmedelvärden: <.6 <. <. <.. max, timmedelvärde: min, timmedelvärde: <.6 <. <. <..3 antal: vecka 37 8-nov 3 veckomedel: <.6 <. <. <. 3. median, timmedelvärden: <.6 <. <. <..3 max, timmedelvärde: min, timmedelvärde: <.6 <. <. <.. antal: vecka 38 nov- dec 3 veckomedel: <.6 <. <. <..8 median, timmedelvärden: <.6 <. <. <..3 max, timmedelvärde: min, timmedelvärde:.7 < <.6 <. <. <.. antal:

24 Veckomedelvärden beräknade på observationer samt antalet observationer. Halterna anges i µg/m 3. okt- dec 3 n -pentan,3 -butadien t- -penten -penten c--penten -metylpentan 3 -metylpentan isopren bensen periodmedel: 3..9 <.. < <.. median, timmedelvärden:. <.7 <. <. < <..9 max, timmedelvärde: min, timmedelvärde:. <.7 <. <. <.. <. <..8 antal: vecka 33-3 okt 3 n -pentan,3 -butadien t- -penten -penten c--penten -metylpentan 3 -metylpentan isopren bensen veckomedel: 3. <.7 < <.. median, timmedelvärden:. <.7 <.. < <..86 max, timmedelvärde: min, timmedelvärde:. <.7 <. <. <..6 <. <..8 antal: vecka 3 3 okt-9 nov 3 veckomedel:. <.7 <.. <... <..99 median, timmedelvärden:. <.7 <.. <..9.8 <..9 max, timmedelvärde: min, timmedelvärde:.8 <.7 <. <. <..7. <.. antal: vecka 36-8 nov 3 veckomedel:. <.7 <. <. <..6. <..3 median, timmedelvärden:. <.7 <. <. < <.. max, timmedelvärde: <.7.. <..6 3 min, timmedelvärde:. <.7 <. <. <.. <. <..8 antal: vecka 37 8-nov 3 veckomedel:.3 <.7 <. <. < <.. median, timmedelvärden:.86 <.7 <. <. <..6.9 <..98 max, timmedelvärde: min, timmedelvärde:. <.7 <. <. <.. <. <..8 antal: vecka 38 nov- dec 3 veckomedel:.6 <.7 <. <. <..69. <..3 median, timmedelvärden:.8 <.7 <. <. <..3.3 <.. max, timmedelvärde: min, timmedelvärde:.7 <.7 <. <. <.. <. <..69 antal:

25 Bilaga Uppmätta timmedelvärden av VC (µg/m 3 ) avsatta mot tiden under mätperioden.

26

27

28

29 Uppmätta timmedelvärden av VC (µg/m 3 ). Bilaga

30

31

32 Bilaga 6 Breuerdiagram som visar er av uppmätta timmedelvärden och vindhastighet vid olika vindriktningar, dels för hela mätperioden, dels för de enskilda mätveckorna. Halterna anges i µg/m 3 och vindhastigheten i m/s. Hisingen 3 etan (µg/m3) (3-- till 3--) V V V 8 93 Hisingen vecka 33 etan (µg/m3) Hisingen vecka 3 etan (µg/m3) (3-- till 3--3) 8 6 (3--3 till 3--9) V 3 V 6 V V V V Hisingen vecka 36 etan (µg/m3) (3-- till 3--6) V 8 6 Hisingen vecka 37 etan (µg/m3) (3--9 till 3--) V Hisingen vecka 38 etan (µg/m3) (3-- till 3--) V 6 8 V V V V V V

33 Hisingen 3 eten (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen vecka 33 eten (µg/m3) Hisingen vecka 3 eten (µg/m3) (3-- till 3--3) V 3 V V (3--3 till 3--9) V 6 V V Hisingen vecka 36 eten (µg/m3) (3-- till 3--6) V V V Hisingen vecka 37 eten (µg/m3) (3--9 till 3--) V V V 3 3 Hisingen vecka 38 eten (µg/m3) (3-- till 3--) V 6 8 V V Hisingen 3 propan (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen vecka 33 propan (µg/m3) 8 Hisingen vecka 3 propan (µg/m3) Hisingen vecka 36 propan (µg/m3) (3-- till 3--3) V 3 V V 9 6 (3--3 till 3--9) V 6 V V (3-- till 3--8) V 6 V V Hisingen vecka 37 propan (µg/m3) Hisingen vecka 38 propan (µg/m3) (3--8 till 3--) V V V 3 9 (3-- till 3--) V 6 8 V V 3 3

34 Hisingen 3 propen (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen vecka 33 propen (µg/m3) (3-- till 3--3) V V V Hisingen vecka 3 propen (µg/m3) (3--3 till 3--9) V 6 V V Hisingen vecka 36 propen (µg/m3) (3-- till 3--6) V V V Hisingen vecka 37 propen (µg/m3) (3--9 till 3--) V V V 3... Hisingen vecka 38 propen (µg/m3) (3-- till 3--) V 6 8 V V Hisingen 3 iso-butan (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen vecka 33 iso-butan (µg/m3) (3-- till 3--3) V 3 V V Hisingen vecka 3 iso-butan (µg/m3) (3--3 till 3--9) V 6 V V Hisingen vecka 36 iso-butan (µg/m3) (3-- till 3--8) V 6 V V Hisingen vecka 37 iso-butan (µg/m3) (3--8 till 3--) V V V Hisingen vecka 38 iso-butan (µg/m3) (3-- till 3--) V 6 8 V V

35 Hisingen 3 n-butan (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen vecka 33 n-butan (µg/m3) (3-- till 3--3) V 3 Hisingen vecka 3 n-butan (µg/m3) (3--3 till 3--9) V Hisingen vecka 36 n-butan (µg/m3) (3-- till 3--8) V V V V V V V Hisingen vecka 37 n-butan (µg/m3) Hisingen vecka 38 n-butan (µg/m3) (3--8 till 3--) V (3-- till 3--) V 6 8 V V V V Hisingen 3 iso-pentan (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen vecka 33 iso-pentan (µg/m3) Hisingen vecka 3 iso-pentan (µg/m3) Hisingen vecka 36 iso-pentan (µg/m3) 8 6 (3-- till 3--3) V 3 (3--3 till 3--9) V 6 (3-- till 3--8) V 6 V V V V V V Hisingen vecka 37 iso-pentan (µg/m3) Hisingen vecka 38 iso-pentan (µg/m3) 3 (3--8 till 3--) V (3-- till 3--) V 6 8 V V V V

36 Hisingen 3 n-pentan (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen vecka 33 n-pentan (µg/m3) (3-- till 3--3) V 3 V V Hisingen vecka 3 n-pentan (µg/m3) (3--3 till 3--9) V 6 V V Hisingen vecka 36 n-pentan (µg/m3) (3-- till 3--8) V 6 V V Hisingen vecka 37 n-pentan (µg/m3) 8 Hisingen vecka 38 n-pentan (µg/m3) 8 (3--8 till 3--) V V V (3-- till 3--) V 6 8 V V Hisingen 3 -metylpentan (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen vecka 33 -metylpentan (µg/m3) (3-- till 3--3) V 3 V V Hisingen vecka 3 -metylpentan (µg/m3) (3--3 till 3--9) V 6 V V Hisingen vecka 36 -metylpentan (µg/m3) (3-- till 3--6) V V V Hisingen vecka 37 -metylpentan (µg/m3) (3--9 till 3--) V V V 3 3 Hisingen vecka 38 -metylpentan (µg/m3) (3-- till 3--) V 6 8 V V 3 3 3

37 Hisingen 3 3-metylpentan (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen vecka 33 3-metylpentan (µg/m3) (3-- till 3--3) V 3 V V Hisingen vecka 3 3-metylpentan (µg/m3) (3--3 till 3--9) V 6 V V Hisingen vecka 36 3-metylpentan (µg/m3) (3-- till 3--6) V V V Hisingen vecka 37 3-metylpentan (µg/m3) (3--9 till 3--) V V V 3.. Hisingen vecka 38 3-metylpentan (µg/m3) (3-- till 3--) V 6 8 V V Hisingen 3 bensen (ug/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen vecka 33 bensen (ug/m3) (3-- till 3--3) V 3 V V Hisingen vecka 3 bensen (ug/m3) (3--3 till 3--9) V 6 V V Hisingen vecka 36 bensen (ug/m3) (3-- till 3--8) V 6 V V Hisingen vecka 37 bensen (ug/m3) Hisingen vecka 38 bensen (ug/m3) (3--8 till 3--) V V V (3-- till 3--) V 6 8 V V 3 3 3

38 Hisingen 3 t--buten (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen 3 iso-buten (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen 3,3-butadien (µg/m3) (3-- till 3--) V V V Hisingen 3 -penten (µg/m3) (3-- till 3--) V V V