RAPPORT. Mätningar av flyktiga kolväten (VOC), NO 2 och SO 2 i luft vid Preemraff Lysekil januari 2007-januari För Preemraff Lysekil AB

Transkript

1 RAPPRT Mätningar av flyktiga kolväten (VC), och i luft vid Preemraff Lysekil januari 7-januari 8 För Preemraff Lysekil AB Annika Potter, Erika Junedahl, Ulla Hageström, Marie Haeger-Eugensson och Karin jöberg 8--8 Arkivnummer: U338 Rapporten godkänd 8--8 Eva Brorström-Lundén Avdelningschef IVL Box 6, E- 3 tockholm Box 53, E-4 4 Göteborg Valhallavägen 8, tockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 () Tel: +46 () Fax: +46() Fax: + 46 ()

2 Innehållsförteckning ummary...3 ammanfattning...4 Bakgrund och syfte...5 Miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer Mätningarnas genomförande Mätprogram och mätplatser Timbaserade mätningar Vecko- och månadsbaserade mätningar Mätmetoder Provtagning och analys av VC på timbas Kalibrering och mätosäkerhet för de timbaserade VC-mätningarna Vind och temperatur Mätningar av,3-butadien och BTEX; vecko-medelvärden Mätosäkerhet för de veckobaserade BTEX-mätningarna Mätningar av och ; månadsmedelvärden... 5 Resultat och diskussion Mätdatatillgänglighet VC, timmedelvärden Vind och temperatur VC, veckomedelvärden och, månadsmedelvärden Timbaserade VC-mätningar medelhalter Tim- och månadsmedelvärden av VC VC-halter under Preemraffs stopp Veckovisa mätningar av BTEX med diffusionsprovtagare Jämförelse mellan halter baserade på diffusiva veckomätningar och på timmedelvärden från kontinuerliga mätningar Vindmätningar Månadsvisa mätningar av Månadsvisa mätningar av VC-halternas vindriktningsberoende Jämförelser med miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer Kristineberg-Jämförelser med tidigare bakgrundsmätningar avseende VC Haltjämförelser killnader i uppmätta VC-halter mellan mätplatserna och en uppskattad bakgrundshalt Jämförelser med tidigare mätningar kring Preemraff Lysekil Centrala Göteborg 6 och Hisingen lutsatser...36 Bilaga. Miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer...38 Bilaga. Kvalitetsdata...4 Bilaga 3. Årsvisa medel- och medianhalter av specifika VC...4 Bilaga 4. Månadsvisa medel- och medianhalter av specifika VC...46 Bilaga 5. Medelhalter från tidigare luftmätningar i...5 Bilaga 6. Medelhalter från timbaserade mätningar i Göteborg,, Bohus-Malmön och Kristineberg...53

3 Bilaga 7. Vindrosor för Bilaga 9. Breuerdiagram för...6 Bilaga. Månadsvisa Breuerdiagram för Bensen i Bilaga. Tidsserier...78 Bilaga. Tidsserier för september Bilaga 3 Veckomedelhalter av VC...85 Bilaga 4. Månadsmedelhalter av och...9

4 ummary From January 7 to5 January 8 IVL performed air measurements of volatile organic compounds (VCs), nitrogen dioxide ( ), and sulphurdioxide ( ) in ambient air in the vicinity of Preemraff Lysekil AB. The aim of the study was to measure the concentrations in air of VCs in the surroundings of Preemraff Lysekil AB with emphasis on VCs that are suspected carcinogens, such as benzene, ethene, propene and,3-butadiene. The main measuring site was placed in, which is located in the prevailing wind direction from the refinery. The measurements in included 3 VCs monitored on an hourly basis throughout the full year. Corresponding measurements were also conducted at three more sites (Lyse kyrka, Bohus-Malmön and at a back-ground station at Kristineberg) at a total of four months at each place, distributed as one month at each site every season of the year. Diffusive measurements of benzene, toluene, ethyl benzene, xylenes (BTEX) and,3-butadiene were performed at sites during 8 weeks of the year and the results were reported as weekly averages. At the same sites and were measured as monthly averages during the full year. In addition, diffusive measurements of BTEX,,3-butadiene, and were performed at the back-ground station throughout the complete measurement period. A wedish Environmental Quality tandard, EQ, states that benzene must not exceed 5 µg/m 3 as a yearly average after January st and The wedish Environmental bjective Clean Air, which is intended to be achieved within one generation, has a value of µg/m 3 as a yearly average for both benzene and ethene. At both the EQ and the environmental objective concerning benzene were fulfilled and the yearly average of ethene was. µg/m 3. Considering propene,,3- butadiene, toluene and xylenes the estimated medical low-risk levels were not exceeded. The average concentrations of ethene and benzene from four months of hourly measurements during the year did not exceed the environmental objective at Lyse kyrka, Bohus-Malmön or Kristineberg. Propene levels were indicated to be below the estimated medical low-risk levels at the same three sites. The averages of benzene from 8 weekly measurements did not exceed µg/m 3 at any of the eleven measurement sites. The averages of,3-butadiene, toluene and xylenes from 8 weekly measurements indicated that the estimated medical low-risk levels were not exceeded at any of the eleven sites. The EQ concerning and were fulfilled at all of the eleven sites. From observed wind directions source direction towards Preemraff Lysekil was indicated concerning propene at all four of the sampling sites. Considering ethene,,3-butadiene and benzene no specific source directions could be identified. Previous hourly measurements of VC in were conducted by IVL during ovember- December and April-June 5. At a comparison the monthly averages of the concentrations in air during and 5 were at about the same level during the corresponding season 7 for most of the VCs. The average concentrations of ethene were somewhat higher in 7 than during and 5. There was not much variation in -or -levels from measurements conducted different years. 3

5 ammanfattning Under tiden januari 7-5 januari 8 utförde IVL mätningar av flyktiga kolväten (VC), kvävedioxid ( ) och svaveldioxid ( ) i omgivningsluft kring Preemraff Lysekil AB. yftet med mätningarna var att kartlägga halter av VC i luft i området kring Preemraff och i bakgrund, främst med inriktning på de kolväten som är, eller misstänks vara, cancerogena. Exempel på sådana ämnen är eten, propen,,3-butadien och bensen, där bensen anses kunna orsaka leukemi. Vid mätplatsen, som var placerad i den förhärskande vindriktningen från raffinaderiet, utfördes under hela året timbaserade mätningar av cirka 3 VC. Vid Lyse kyrka, Bohus-Malmön samt vid en bakgrundsstation i Kristineberg utfördes motsvarande mätningar på timbas med en ambulerande mätstation under totalt fyra månader av året per station, fördelade som en mätmånad under varje årstid. Diffusiva mätningar av bensen, toluen, etylbensen, xylener (BTEX) och,3-butadien utfördes på veckobas under totalt 8 veckor vid mätplatser. Vid samma platser utfördes också diffusiva mätningar av och under hela mätperioden. Dessutom utfördes vid bakgrundsstationen diffusiva mätningar av BTEX,,3-butadien, och under hela året. I överskred inte den uppmätta årsmedelhalten av bensen MK eller miljömålet. Den uppmätta årsmedelhalten av eten i tangerade miljömålet. De medicinska lågrisknivåerna rörande propen,,3-butadien, toluen och xylener överskreds inte heller i. Medelhalterna av eten och bensen baserade på fyra månaders mätningar vid Lyse kyrka, Kristineberg och Bohus-Malmön överskred inte miljömålen, vilka dock anges som årsmedelvärden. Medelhalterna av bensen från 8 veckomätningar spridda över året var.4-.6 µg/m 3, vilket indikerar att bensenhalterna var lägre än både MK och miljömålet vid samtliga mätplatser. För och var de uppmätta årsmedelhalterna betydligt lägre än MK vid samtliga mätplatser. För,3-butadien, toluen och xylenerna var medelhalterna av de 8 veckomätningarna lägre än de medicinska lågrisknivåerna vid samtliga mätplatser. Även för propen var medelhalterna från fyra månaders mätningar vid Lyse kyrka, Kristineberg och Bohus-Malmön lägre än lågrisknivån. För propen indikerades utifrån observerade vindriktningar en källriktning mot Preemraff Lysekil vid samtliga fyra mätplatser där mätningar på timbas utfördes. För eten,,3-butadien och bensen kunde ingen specifik källriktning identifieras. Tidigare har IVL utfört mätningar av VC på timbas i under november-december och april-juni 5. Vid jämförelse med de månadsvisa medelhalterna från och 5 var de flesta VC-halterna i samma nivåer under motsvarande årstid 7. Medelhalterna av eten var dock något högre i 7 än under och 5. För och skiljde sig haltnivåerna inte mycket åt mellan de olika årens mätningar. Då ingen analys av de meterologiska situationerna utförts kan man dock inte uttala sig om trender. 4

6 Bakgrund och syfte Preemraff i Lysekil är kandinaviens största raffinaderi med en kapacitet att raffinera,4 miljoner ton råolja och oljekomponenter per år. Raffinaderiet ägs av Preem Petroleum AB och togs i drift 975. Preemraff i Lysekil producerar huvudsakligen bensin, diesel, propan, propen, tunga eldningsoljor och bunkerolja ( Mätningar av bland annat flyktiga kolväten (VC) har tidigare utförts av IVL under november och december samt april till juni 5 i syfte att att kartlägga haltnivåer i luft kring Preemraffs anläggning. Mätningarna utfördes på Preemraff Lysekils uppdrag och resultaten har redovisats i rapporterna Mätningar av kolväten i luft samt nedfallande stoft kring canraff, (Potter et al. 3), Kompletterande mätningar av kolväten i luft kring canraff (Potter et al. 4 b), och Mätningar av kolväten i luft samt nedfallande stoft kring Preem Petroleum, Preemraff, Lysekil (Potter et al. 5). Under 6 togs en ny anläggning för att tillverka svavelfria fordonsbränslen i drift och Preemraff Lysekil har nu ytterligare utbyggnadsplaner inför de närmsta åren. Inför den kommande expansionen gjordes en studie över cancersjukligheten i närområdet, vilken visade på en ökning av leukemifallen jämfört med det förväntade antalet (Barregård et al 6). yftet med mätningarna inom föreliggande uppdrag var att ytterligare kartlägga halter av VC i luft i området kring Preemraff och i bakgrundsmiljö samt att bedöma den andel som kan härröra från Preemraffs anläggning. Främst inriktade sig mätningarna på de kolväten som är, eller misstänks vara, cancerogena. Exempel på sådana ämnen är eten, propen,,3-butadien och bensen, där bensen är det ämne som anses kunna orsaka leukemi. Dessutom ingick mätningar av kvävedioxid ( ) och svaveldioxid ( ). Miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer Miljökvalitetsnormer (MK) för halter i utomhusluft har införts för svaveldioxid ( ), kvävedioxid ( ), bly (Pb), partiklar (PM ), kolmonoxid (C), bensen, ozon ( 3), arsenik (As), kadmium (Cd), nickel (i) samt bens(a)pyren (B(a)P) (F :57). I Miljömålspropositionen (Regeringens proposition /:3) anges långsiktiga miljömål bl a för eten och bensen på µg/m 3 som årsmedelvärden. Institutet för Miljömedicin (IMM) har angivit rekommenderade medicinska lågrisknivåer för ett antal enskilda VC som anses kunna ge upphov till cancer eller påverka centrala nervsystemet. Lågrisknivån definieras som den haltnivå som teoretiskt kan ge upphov till ett cancerfall per invånare vid livstidsexponering.,3-butadien, toluen och xylener ingår bland de ämnen för vilka lågrisknivåer angivits. En sammanställning av gällande och föreslagna miljökvalitetsnormer, miljömål och lågrisknivåer för de komponenter som är aktuella i denna rapport återfinns i bilaga. 5

7 3 Mätningarnas genomförande 3. Mätprogram och mätplatser tudien, som avseende kolväten är en av de mest omfattande som genomförts kring en enskild industri i verige, genomfördes under ett års tid och omfattade mätningar av VC, och vid mätplatser under perioden december 6 till januari 8. Mätprogrammet sammanfattas i tabell nedan och mätplatsernas placering i förhållande till Preemraff Lysekil visas i figur. I tabellen anges bensen, toluen, etylbensen och xylener som BTEX. Temperatur, vindriktning och vindhastighet registrerades vid de mätplatser där timvisa VC-mätningar utfördes. Tabell. Mätpunkt ammanfattning av mätprogrammet VC på timbas BTEX antal,3- Butadien antal antal Gradient, stationär 3 3 Gradient 3 3 Gradient 3, Brastad kyrka 3 3 öder, kalhamn orr 3 Bohus-Malmön var 3:e månad 3 3 Lyse Kyrka var 3:e månad 3 3 Häggvall 3 3 Gåseberg Bakgrundsstation vid Fiskebäckskil antal var 3:e månad Lysekil, urban bakgrund umma antal mätplatser: 4 Mätningar av VC på timbas genomfördes i enlighet med mätningarna och 5 i, som är beläget i förhärskande vindriktning från Preemraff Lysekils område, dvs nordost om raffinaderiet. Mätboden placerades dock under 7 något längre in i viken, cirka meter från den ursprungliga platsen. Vid denna plats mättes samtliga parametrar ingående i mätprogrammet och VC-mätningar på timbas genomfördes under hela året. VC-mätningar på timbas utfördes med samma metodik vid ytterligare en mätstation, vilken flyttades mellan tre platser: Lyse Kyrka, Bohus-Malmön och bakgrundsstationen vid Kristineberg. Lyse Kyrka är placerad sydost om raffinaderiet intill kyrka och dagis, alltså där människor vistas under dagtid. Bohus-Malmön är en ö västerut från Preemraff Lysekil med drygt 3 åretruntboende. Här placerades mätplatsen på klipporna avsides från bebyggelse på den västra sidan av ön. Kristinebergs Marina forskningsstation i Fiskebäckskil användes som en bakgrundsstation då den antropogena påverkan där bedömdes vara låg. Här mättes VC på timbas under en fjärdedel av året medan veckovisa mätningar av BTEX,,3-butadien, och utfördes under hela året. 6

8 Mätplatserna Gradient och Gradient 3 var tillsammans med placerade i en gradient med ökande avstånd till Preemraff Lysekil i den förhärskande vindriktningen. Mätplatserna orr och kalhamn var placerade norr respektive söder om raffinaderiet. Dessa fem mätplatser ingick också i de mätningar som utfördes under och 5. Gåseberga och Häggvall var placerade i en östlig respektive nordöstlig riktning från raffinaderiet på ungefär samma avstånd därifrån som Gradient. Mätningar av av BTEX,,3-butadien, och utfördes också i urban bakgrund på Kungstorget i Lysekil. Gradient 3 orr Gradient Gåseberga Bohus-Malmön Häggvall kalhamn Lyse Kyrka Lysekil Mätplatser Kristineberg Figur. Mätplatsernas placering i förhållande till Preemraff Lysekil. Röd markering för (stationär mätplats) och orange för de platser där VC mättes på timbas var tredje månad. Preemraff Lysekil AB representeras an ett X. 3.. Timbaserade mätningar Under ett år, från januari 7 till 7 januari 8, utfördes vid en stationär plats i samt med en ambulerande mätstation mätningar vilka gav timmedelvärden av VC. Mätutrustningen vid den ambulerande mätstationen flyttades månadsvis i syfte att erhålla en månads mätning vid varje årstid för vardera av de tre platserna och på så sätt erhålla ett årsmedelvärde. Mätperioderna indelades inte strikt efter kalendermånader utan efter när den ambulerande stationen kunde flyttas. Indelningen av mätperioder vid följer den ambulerande stationens. Vilka dagar som omfattats av vardera mätperioden och var mätboden har varit placerad under respektive månad kan utläsas ur tabell. 7

9 Tabell. Den ambulerande mätstationens placering under januari 7-januari 8. Månad Mätplats Datum Månad Mätplats Datum Januari Lyse kyrka jan-7 feb Juli Lyse kyrka 4 juli-8 aug Februari Kristineberg 7 feb-5 mars Augusti Kristineberg 8 aug-3 aug Mars Bohus-Malmön 5 mars-4 april eptember Bohus-Malmön 3 aug- 6 sep April Lyse kyrka 4 april- maj ktober Lyse kyrka 6 sep-4 okt Maj Kristineberg 3 maj-3 maj ovember Kristineberg 4 okt- dec Juni Bohus-Malmön 3 maj-4 juli December Bohus-Malmön dec-5 jan Mätningarna genomfördes med en frekvens av ett prov per timma, med en timmas avbrott per dygn för kontroll av instrumentblank och prestanda. Mätutrustningen var placerad i en mätbod, Portakabin, som var försedd med klimataggregat. Provintagen var i takhöjd. I figur kan man se mätboden placerad vid mätplatsen på Bohus-Malmön. Figur. Mätboden vid provtagningsplatsen på Bohus-Malmön samt under flytt mellan mätplatserna. I mätningarna ingick cirka 3 VC, vilka visas i tabell 3. 3-metyl-Pentan och/eller n-oktan kunde under en del mätperioder inte analyseras p.g.a. analysproblem. n-onan och styren ingick inte i det ursprungliga mätprogrammet, men resultat har lämnats för vissa mätmånader. Tabell 3. VC som mättes inom uppdraget och redovisas för de flesta mätperioderna. Etan iso-buten cis--penten iso-ktan Eten trans--buten trans--penten Bensen Etyn cis--buten n-hexan cyklo-hexan Propan,3-Butadien -metyl-pentan Toluen Propen Propyn 3-metyl-Pentan Etylbensen n-butan n-pentan Isopren m+p-xylen iso-butan iso-pentan n-heptan o-xylen -Buten -Penten n-ktan 8

10 3.. Vecko- och månadsbaserade mätningar Mätningar av halterna av ett antal VC-komponenter utfördes med diffusiva provtagare på veckobas på av mätplatserna, veckor/månad under vinterhalvåret och vecka/månad under sommarhalvåret, vilket sammanlagt blev mätveckor. Vid bakgrundsstationen i Kristineberg mättes VC varje vecka från december 6 till 4 februari 8. De VC som ingick var bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) samt,3-butadien. Månadsvisa mätningar av och utfördes under 3 månader på samtliga mätplatser. 4 Mätmetoder 4. Provtagning och analys av VC på timbas Provtagning av VC utfördes "on-line" vilket här innebar att ämnena före analys anrikades på en kylfälla (Unity & Airerver, Markes), se figur 3. Analysen utfördes därefter på en högupplösande gaskromatograf (GC) försedd med två analyskolonner och två flamjonisationsdetektorer (FID och FID). Enheten styrdes av en dator där också data lagrades. En gång per vardagsdygn kontaktades mätstationen via ett mobilt modem för kontroll och överföring av data. Figur 3. Provtagningsutrustningen för on-line -mätning av VC. För att få en god separation för samtliga ämnen användes två analyskolonner. Kolväten med -6 kolatomer separerades med en PLT-kolonn (Al 3/a 4 - PLT, Chrompack) innan de detekterades på FID och kolväten med 6-9 kolatomer separerades på en CP-il 5CB-kolonn innan de detekterades på FID. För en skiss över analyssystemet se figur 4. 9

11 Aluminium PLT- kolonn med a 4 CP il 5CB FID Bärgas/prov in Deans switch FID. deaktiverad restriktionskolonn Figur 4. kiss över flödesvägarna i GC-ugnen Provtagningen utfördes med ett flöde av cirka ml/minut under 4 minuter, motsvarande en ungefärlig provvolym på,5 liter, vilket var tillräckligt för att kvantifiera enskilda kolväten. Med en provtagningstid på 4 minuter fanns tid att skölja flödesdelarna och kyla fällan så att nästa provtagning kunde påbörjas en timma efter den föregående. Metoden finns mer utförligt beskriven i undersökningstypen VC i tätortsluft på aturvårdsverkets hemsida ( 4.. Kalibrering och mätosäkerhet för de timbaserade VCmätningarna För kalibrering av VC-systemet användes en certifierad gasblandning med en angiven osäkerhet på mindre än eller lika med %. om arbetsstandard användes en tub med komprimerad luft vilken vanligtvis provtogs och analyserades en gång per dygn. Under året analyserades 54 arbetsstandarder vid den ambulerande mätstationen, varvid den relativa standardavvikelsen var 3-5 % för de olika VC-komponenterna, se bilaga. Ett undantag utgjorde etyn eftersom instrumenteringens känslighet för detta ämne ökade månad för månad allteftersom kylfällans förmåga att fånga etyn ökade. Vid haltberäkningarna har hänsyn tagits till denna ökning. För toluen kunde inte arbetsstandarden användas pga kontaminering. Vid mätstationen i analyserades samma arbetsstandard med samma instrumentuppsättning under april till september. Under denna tid analyserades 37 arbetsstandarder. Även i ökade kylfällans förmåga att fånga etyn med tiden varvid 5 analyserade arbetsstandarder under juliaugusti användes i osäkerhetsberäkningarna. För,3-butadien användes samma arbetsstanderder som för etyn. Detektionsgränser, halter i arbetsstandarden och relativa standardavvikelser för redovisas i bilaga. Mätosäkerheten för enskilda VC har beräknats enligt Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement (GUM) och baseras på repeterbarheten vid analys av arbetsstandarden, osäkerheten av halterna i den certifierade standarden, osäkerheten i volymsbestämningen och i blankvariationen. säkerheten har sedan utökats med en säkerhetsfaktor. Kvalitetsarbetet har utförts i enlighet med IVL: s ackrediterade system. Detektionsgränser och mätosäkerheter redovisas i bilaga. Beskrivning av mätmetoden för VC och kvalitetsgenomgång finns redovisade i rapporten Analysis Method for zone Precursor Volatile rganic Compounds (Potter, 5).

12 IVL deltog under 7 i en internationell interkalibrering, EC Intercomparison of VC measurements between ational Reference Laboratories, där de flesta av de VC som mättes inom detta projekt ingick. Enligt den preliminära rapport som utkom under februari 8 visades IVLs mätmetod vara jämförbar med de från andra välrenommerade laboratorier i Europa. 4. Vind och temperatur Vindriktning och vindhastighet erhölls från två på plats uppsatta vindmätare av typ Windonic vid de stationer där VC mättes kontinuerligt. Temperaturen registrerades med hjälp av termoelement på två olika höjder ovan mark (3 och 9 meter). Mätdata loggades i Campell-logger och överfördes därefter automatiskt via modem till IVL varje dygn. 4.3 Mätningar av,3-butadien och BTEX; veckomedelvärden Vid provtagningen används diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer. Dessa bestod av ett rör innehållande en adsorbent, Tenax-TA för BTEX och Carbopack X för,3-butadien. Tekniken bygger på att man utnyttjar molekylernas termiska diffusion (värmerörelse). Mätmetoden, som är kommersiellt tillgänglig via Perkin Elmer, har för BTEX en onoggrannhet på maximalt ±5% uppmätt mot ett aktivt BTX-instrument. Vid lagring och transport var rören förslutna i båda ändarna och provtagningen startades genom att den ena förslutningen ersattes av en diffusionstillsats. Under provtagning hängde provtagarna lodrätt med öppningen nedåt. Provtagningen avslutades genom att röret förslöts på nytt. Analysen utfördes med en automatiserad termisk injektor kopplad till en högupplösande gaskromatograf med flamjonisationsdetektor (GC-FID). förslutning adsorbentrör diffusionstillsats Figur 5 Montage av VC provtagare

13 4.3. Mätosäkerhet för de veckobaserade BTEX-mätningarna Analys av de veckovisa BTEX-provtagarna har utförts enligt IVLs ackrediterade metod. Mätområde och mätosäkerhet vid 7 dygns provtagning redovisas i tabell 4. n-ktan, n-butylacetat och n-nonan ingick inte i de ackrediterade analyserna. Tabell 4. Grunddata för VC-analys baserad på 7 dygns provtagning Bensen µg/m 3 Toluen µg/m 3 n-ktan µg/m 3 Etylbensen µg/m 3 m+p- Xylen µg/m 3 o-xylen µg/m 3 n-onan µg/m 3 Mätområde, µg/m Mätosäkerhet, % Mätningar av och ; månadsmedelvärden Provtagningen utfördes med hjälp av s k diffusionsprovtagare där den gas man vill analysera absorberas på ett impregnerat filter. Tekniken bygger på att man utnyttjar molekylernas termiska diffusion (värmerörelse), vilket medför att ingen extern energi behöver tillföras. Mätmetoden, som framtagits av IVL, har en onoggrannhet på maximalt ±% för ett enskilt värde både för svaveldioxid ( ) och kvävedioxid ( ) uppmätt mot aktiva mätmetoder. Det impregnerade filtret placerades i botten av en cylinder som var öppen i ena änden. Koncentrationen av gasen i fråga är noll vid filtret och ökar linjärt med avståndet till cylinderns öppna ände. Molekylerna vill utjämna koncentrationsskillnaden och vandrar därför inåt. Masstransportens storlek beror av rörets tvärsnittsarea, diffusionssträckan, omgivningshalten (halten i den öppna änden) samt diffusionskoefficienten, vilken är specifik för varje gas. I figur 6 nedan visas en skiss på provtagaren. I fält monteras provtagaren vertikalt under ett regnskydd (spislock) som är fastsatt på en trästolpe cirka meter ovan mark. Provtagarna exponerades under en månad. Därefter lakades filtren varefter analysen utfördes med jonkromatografi ( ) respektive "FIA"-instrument (Flow Injection Analysis) ( ). lock impregnerat filter cylinder membran ihåligt lock Figur 6 chematisk bild av diffusionsprovtagare för ozon. Diametern är 5 mm och höjden mm.

14 5 Resultat och diskussion 5. Mätdatatillgänglighet 5.. VC, timmedelvärden Totalt under året utfördes 388 bestämningar av VC. Antalet mätningar av varje ämne på vardera mätplatsen finns redovisat i bilaga 3. Provtagningen av VC utfördes med en frekvens av 3 prover och en arbetsstandard per dygn på mätplatser, se 3... Då den ena mätstationen månadsvis flyttades mellan olika platser bortfaller cirka,5 dygn per flytt och dessutom gick det bort några timmar varje månad för analys av certifierad standardblandning. Med standarder och planerade mätuppehåll borträknade erhölls en tidstäckning på strax under 9 % av ett år. Vid den stationära mätplatsen,, utfördes 743 bestämningar under året vilket innebär en tidstäckningsgrad på 9 %. Under perioden -9 december 7 utfördes inga VC-mätningar p.g.a. instrumentfel och under resten av december utfördes inga mätningar av,3-butadien, propyn, t--penten, -penten eller c- penten till följd av samma problem. Under november orsakade en bugg i provtagningssystemet mätuppehåll under sammanlagt 7 timmar. Till detta kommer de tillfällen då lufttuberna tagit slut, sammantaget uppgår dessa tillfällen till nästan vecka. Resterande mätdatabortfall orsakades mestadels av att datorn på plats ramlat ur provtagnings-programmet eller hängt sig och sedan startats om vid inloggning och kontroll via modem från IVL. Vid den ambulerande mätstationen utfördes det under året 645 bestämningar av VC på timbas, vilket innebär en täckningsgrad på 86 %. Utöver de planerade avbrotten tillkom cirka 3 dygns mätdatabortfall pga längre strömavbrott under januari, juni och juli. Därutöver stannade labdatasystemet i datorn vid ett flertal tillfällen och avbröt därmed analyssekvensen. Detta inträffade på en fredag eller lördag vid tillfällen under året, vilket ledde till cirka 9 dygns mätdatabortfall eftersom mätningarna inte startats om förrän måndag när inloggning och kontroll utförts. Under -8 december utfördes av samma skäl inte heller några analyser. Fördelningen av antalet bestämningar mellan de olika mätplatserna var 5 vid Lyse kyrka, 37 i Kristineberg och 999 på Bohus-Malmön. 5.. Vind och temperatur Vind- och temperatumätningarna vid mätplatsen i var i drift under hela mätperioden medan vindmätningarna vid den ambulerande stationen var ur drift från juli-september. De saknade vindmätningarna ersattes med vinddata från VC, veckomedelvärden De veckovisa VC-mätningarna utökades med veckomätningar under januari 8 för att korrelera med de timbaserade mätningarna. Av de 58 VC-mätningarna förstördes ett BTEXprov, Lysekil vecka 45, under analysen och provtagarna, både för BTEX och,3-butadien, från kalhamn vecka 49 verkade inte ha blivit exponerade. För bensen ansågs två uppmätta halter orimliga och fem kunde inte bestämmas pga interferens med annat ämne. För bakgrundsstationen 3

15 vid Kristineberg finns BTEX-resultat för 57 av 58 mätveckor. Det saknade resultatet beror på att provtagaren inte var ordentligt försluten och därmed blev kontaminerad.,3-butadien kunde bestämmas för samtliga 58 mätveckor vid Kristineberg och, månadsmedelvärden Mätningarna av och utökades från till 3 månader för att anpassas efter mätperioden för de aktiva VC-mätningarna. För uteslöts en av de uppmätta halterna, från kalhamn januari 7, eftersom det ansås vara orimligt högt. Då årsmedelvärden beräknats har uppmätta halter från februari 7-januari 8 använts för samtliga mätplatser, vilket innebär att det uteslutna resultatet inte har påverkat den redovisade årsmedelhalten. -provtagaren från orr i augusti hade blivit vandaliserad och kunde inte användas. För förekom inget mätdatabortfall. 5. Timbaserade VC-mätningar 5.. medelhalter Medelvärden avseende halter i luft av enskilda VC beräknades för varje mätplats från aggregerade timmedelvärden. I användes data från ett års mätningar och vid Lyse kyrka, Kristineberg och Bohus-Malmön från de fyra månader, en från varje årstid, som mätningar utfördes på platsen. Beräknade medelvärden, tillsammans med median-, min-, maxvärden och antal mätningar, finns redovisade för varje mätplats i bilaga 3. Vid omräkning från ppb till µg/m 3 användes en temperatur på 5 C och ett lufttryck på 3 hp. För de VC som är eller misstänks vara cancerogena var medelhaltena för fyra månaders mätningar för Lyse kyrka, Kristineberg och Bohus-Malmön i samma nivå för de olika mätperioderna. Vid erhölls förhöjda årsmedelhalter av eten och propen jämfört med medelhalterna vid övriga mätplatser, se tabell 5. Bensen- och,3-butadienhalterna var i samma nivå vid som vid övriga platser där VC mättes på timbas. Under december 7 utfördes inga,3-butadienmätningar i varvid medelevärdet baserades på månaders mätningar. Tabell 5. Medelhalter av VC avseende 4 månaders mätningar på vardera platsen vid Kristineberg, Lyse kyrka och Bohus-Malmön samt årsmedelvärden för angivna i µg/m 3. Ämne 4 mån mätningar Kristineberg 4 mån mätningar Lyse Kyrka 4 mån mätningar Bohus-Malmön års mätningar Eten Propen..3..3,3-Butadien <.5 <.5 <.5 <.4 Bensen Medelhalterna för de VC som förekom i högsta halterna vid vardera mätplatsen, visas i tabell 6. De VC som förekom i högst halt vid Kristineberg, Lyse Kyrka och på Bohus-Malmön var etan, propan, iso-buten och n-butan. ckså i uppmättes de högsta årsmedelhalterna för etan och propan. Medelhalterna av iso-pentan, propen och n-pentan var i förhållande till andra VC högre i än vid övriga mätplatser. 4

16 Tabell 6. Medelhalter av VC avseende 4 månaders mätningar på vardera platsen vid Kristineberg, Lyse kyrka och Bohus- Malmön samt årsmedelvärden för angivna i µg/m 3. Ämne Kristineberg Lyse Kyrka Bohus-Malmön Etan Propan....7 iso-buten n-butan Eten iso-pentan Propen Tim- och månadsmedelvärden av VC Månadsvisa medel- och medianhalter beräknade från timmedelvärden och antal mätningar visas i bilaga 4. Vid omräkning från ppb till µg/m 3 användes en temperatur på 5 C och ett lufttryck på 3 hp. Vid beräkningarna ersattes värden under detektionsgräns med halva detektionsgränsen. Halter av bensen som månadsmedelvärden beräknade från timmedelvärden visas också i tabell 7. Förutom för Bohus-Malmön i december kunde inte vid någon av de tre platserna där VC mättes på timbas med den ambulerande stationen påvisas någon skillnad i bensenhalter vid jämförelse med den stationära mätplatsen i på månadsbas. Tabell 7. Månad Halter av bensen som månadsmedelvärden. Bensenhalt µg/m 3 Mätplats ambulerande station Bensenhalt vid ambulerande station µg/m 3 Januari.5 Lyse kyrka.53 Februari. Kristineberg.96 Mars.6 Bohus-Malmön.56 April.4 Lyse kyrka.38 Maj.3 Kristineberg.7 Juni.9 Bohus-Malmön.8 Juli.7 Lyse kyrka.8 Augusti.8 Kristineberg.8 eptember.9 Bohus-Malmön.7 ktober.9 Lyse kyrka.33 ovember.5 Kristineberg.49 December. Bohus-Malmön.63 Halter av eten, propen och,3-butadien som månadsvisa medelvärden visas i tabell 8. Månadsmedelhalterna av propen var högre i än vid den ambulerande stationen varje månad oavsett mätplats. För eten erhölls lägre medelhalter i än på övriga mätplatserunder januarimaj, men under senare månader rådde omvänt förhållande då etenhalterna i ökade. Ingen skillnad mellan mätplatserna observerades för,3-butadien. 5

17 Tabell 8. Månad Halter av eten, propen och,3-butadien som månadsvisa medelvärden. Mätplats ambulerande station Etenhalt (µg/m 3 ) Propenhalt (µg/m 3 ),3-Butadienhalt (µg/m 3 ) Ambulerande Ambulerande Ambulerande station station station Januari Lyse kyrka <.5 Februari Kristineberg <.5 Mars Bohus-Malmön <.4 <.5 April Lyse kyrka <.5 Maj Kristineberg <.9. <.5 Juni Bohus-Malmön <.5 Juli Lyse kyrka <.5 Augusti Kristineberg.7 < <.5 eptember Bohus-Malmön.79 < <.5 ktober Lyse kyrka <.5 ovember Kristineberg <.5 December Bohus-Malmön Månadsmedel av iso-pentan och n-pentan var högre i än i Lyse och på Bohus-Malmön under motsvarande mätmånader. Under de flesta månaderna var också iso-butan, n-butan, - och 3-metylpentan, etylbensen och xylener högre i. Med undantag av eten i februari och maj samt iso-buten i november var månadsmedelhalterna beräknade från timmedelvärden för samtliga VC i högre eller likvärdiga med dem på bakgrundsstationen vid Kristineberg under motsvarande mätperioder. Haltskillnaderna var mest markanta för propen, iso-butan, iso-pentan och n-pentan. VC-halterna brukar generellt sett vara högre under vinterhalvåret än under sommaren (Lindskog, Moldanova 994). Detta beror bl.a. på att omblandningsskiktet i luften är högre under sommaren vilket bidrar till en större utspädning. En annan orsak är att många VC bildas vid förbränning, exempelvis vid vedeldning som är mer frekvent vintertid. I figur 7, som visar uppmätta etan- och bensenhalter i avsatta mot tiden, kan man se exempel på denna säsongsvariation. Tidsserier för med enskilda VC avsatta mot tid finns som bilaga. Den årstidsvisa variationen med lägre halter under sommarmånaderna visar sig för samtliga mätplatser också i medianhalterna på månadsbas. Detta gäller bl a etan, propan, n-butan, n-hexan och bensen, för vilka andelen extremvärden i inte varit högre under vintern än under sommaren. 5 Max = Medel = Min = Max = Medel =.45 Min =. 6. etan, µg/m3 5 5 bensen, ug/m Figur 7. Uppmätta timmedelhalter av etan och bensen i avsatta mot tiden. Halterna angivna i µg/m 3. 6

18 Tidsserien för eten i, som visas i figur 8, avviker genom att de uppmätta halterna var tydligt högre under sommarmånaderna. Enligt mätningar som utfördes på en bakgrundsstation på västkusten, Rörvik, under 989/9 så var etenhalterna högre under vinterhalvåret (Lindskog, Moldanova 994). Månadsmedelhalterna av eten vid den mobila mätplatsen var betydligt lägre än i på Bohus-Malmön i juni, vid Lyse kyrka i juli och i Kristineberg under augusti. eten, µg/m Max = Medel =. Min = Figur 8. Uppmätta timmedelhalter av eten i avsatta mot tiden. Halterna angivna i µg/m 3. För isopren, som bl a avges från växtlighet, erhölls ett tydligt samband med växtsäsongen, se figur 9... Max = Medel =.3 Min =.5 isopren, µg/m Figur 9. Uppmätta timmedelhalter av isopren i avsatta mot tiden. Halterna angivna i µg/m VC-halter under Preemraffs stopp Under september 7 stängdes raffinaderiet ner för service och underhåll. Under den största delen av den tid raffinaderiet var ur drift genomfördes timvisa VC-mätningar i och på Bohus- Malmön. Tidsserier för VC uppmätta under september visas i bilaga. Tidsserierna börjar cirka en vecka innan raffinaderiet stängdes ner och visar för många VC uppmätta i förhöjda halter under 5-9 september då nerstängningen pågick. Efter dessa dagar sjönk haltnivåerna igen för att för många VC stabilisera sig på en nivå mer normal för mätplatsen. Exempel på VC vars halter följde detta mönster är etan, propan och propen som visas i figur. 7

19 Etan-, eten- & propanhalt (µg/m 3 ) Propenhalt (µg/m 3 ) etan eten propan propen Figur. Uppmätta timmedelhalter av VC i under september 7 avsatta mot tiden. Halterna angivna i µg/m 3. Då haltfördelningen under perioden var ojämn för de flesta uppmätta VC, hög under nerstängningen av raffinaderiet för att sedan avklinga, avvek i inte medelhalterna av VC i september från övriga mätmånader. I tidsserierna för VC uppmätta på Bohus-Malmön under september är halterna inte lika markant förhöjda under nedstängningen som i. annolikt beror beror skillnaderna mellan mätstationerna på de meterologiska förhållandena under perioden. ckså för Bohus-Malmön var medelhalterna av uppmätta VC under september som förväntat för årstiden. Månadsmedelhalterna av de flesta VC var något lägre på Bohus-Malmön än i under september. Veckobaserade mätningar av BTEX och,3-butadien utfördes under vecka 38-39, omkring -7 september, och resultaten avvek inte från övriga mätveckor. 5.4 Veckovisa mätningar av BTEX med diffusionsprovtagare Uppmätta halter från de veckobaserade mätningarna av BTEX visas i bilaga 3. Utifrån 8 veckomätningar av BTEX uppskattades medelhalter på årsbas för samtliga mätplatser. Halterna angivna i µg/m 3 redovisas i tabell 9. För Kristineberg användes 5 veckoprover, exponerade från januari 7 till 7 januari 8, vid medelvärdesberäkningarna. Bensenhalten varierade från.4 µg/m 3 i Gradient 3 och vid Kristineberg till.6 µg/m 3 på Bohus- Malmön. Vid, som är placerad närmast Preemraff och är den första platsen i gradienten, uppmättes en årsmedelhalt på.5 µg/m 3. Haltskillnaden mellan och bakgrundsstationen i Kristineberg låg inom ramen för mätosäkerheten. 8

20 Tabell 9. Medelhalter av BTEX, n-oktan, n-nonan, n-butylacetet och,3-butadien baserade på 8 veckovisa mätningar. Mätplats Bensen Toluen n- ktan Butylacetat Etylbensen m+p- Xylen o- Xylen n- onan,3- Butadien Bohus- Malmön.6.6 <. <...6. <. <. Lysekil.6.5 <. <....3 <. <. kalhamn.6.5 <. <...5. <. <. Häggvall.6.7 <. <...7. <. <. Gradient.6.5 <. <...4 <. <. <. Lyse Kyrka.6.5 <. <...5. <. <. Gåseberga.6.7 <. <...5. <. <. orr.5.5 <. <. <..4 <. <. <..5.6 <. <...5 <. <. <. Kristineberg.4.4 <. <. <..4 <. <. <. Gradient3.4.4 <. <. <..3 <. <. <. Medelhaltena av,3-butadien var vid samtliga mätplatser under detektionsgränsen på. µg/m 3. Medelhalterna av BTEX och,3-butadien beräknade från 8 veckomedelhalter på mätplatser var, med undantag av m+p-xylen, för samtliga VC lägst vid Kristineberg. I Lysekils tätort var toluen, etylbensen och xylenerna en faktor -4 gånger högre än vid bakgrundsstationen, medan det vid övriga mätplatser skilde maximalt en faktor två. Kvoten mellan toluen- och bensenhalt för mätplatsen i Lysekils tätort var.4, vilket är normalt för urban bakgrund med trafikinslag. I, Gåseberg och Häggvall var kvoten mellan toluen och bensen.-.3 och vid övriga mätplatser varierade kvoten mellan.8-. Bensenhalten var alltså högre än toluenhalten vid de flesta mätplatserna. I figur, där veckomedelvärden av bensen- respektive toluenhalter avsatts mot tiden för samtliga mätplatser, syns ett säsongsberoende. Framförallt för bensen var halterna lägre under sommaren än under vintern. Mätplatsen i Lysekils tätort utmärte sig genom att genomgående uppvisa högre toluenhalter än övriga platser. Halterna på de olika mätplatserna samvarierade till viss del. Under årets första tre månader uppvisade dock bensenhalterna i Häggvall inget samband med halterna på övriga mätplatser och vid Lyse kyrka vecka 7 och i Gradient vecka 46 var bensenhalterna förhöjda jämfört med övriga mätplatser. Då det under vinterhalvåret mättes under två veckor per månad och under sommarhalvåret en vecka per månad har medelhalterna viktats genom att sommarveckorna räknats gånger. Detta gjordes med tanke på att BTEX-halterna, och då speciellt bensen, brukar vara lägre under sommaren än under vintern. 9

21 Bensen 3. bensenhalt (µg/m3) Lysekil norr kalhamn Gradient Gradient 3 Häggvall Gåseberg Bohus-Malmön Lyse kyrka Kristineberg' Toluen 4. toluenhalt (µg/m3) Lysekil norr kalhamn Gradient Gradient 3 Häggvall Gåseberg Bohus-Malmön Lyse kyrka Kristineberg' Figur. Årstidsvariation av bensen- och toluenhalter. Halterna angivna i µg/m 3. I tabell visas årsmedelhalter för Kristineberg beräknade från 5 respektive 8 veckoprovtagningar under året. I beräkningarna utifrån 8 veckor har de mätveckor då veckoprovtagare också exponerats vid övriga mätplatser inom studien medelvärdesberäknats. De säsongsviktade årsmedelhalterna, baserade på samma 8 mätveckor, visas också i tabell. Medelhalterna av bensen, toluen och m+p-xylen stämde bättre överens med årsmedelhalterna baserade på mätningar varje vecka under året om de viktades med tanke på mätsäsong än om de inte viktades. Tabell. Årsmedelhalter av BTEX, n-oktan, n-nonan och n-butylacetet vid Kristineberg baserade på 5 respektive 8 veckovisa mätningar. Antal mätveckor Bensen Toluen n- ktan Butylacetat Etylbensen m+p- Xylen o- Xylen n- onan <.3 <. <.9.36 <. < <.3 <. <.9.4 <. <. 8, viktat för säsong.49.4 <.3 <. <.9.39 <. <.

22 5.4. Jämförelse mellan halter baserade på diffusiva veckomätningar och på timmedelvärden från kontinuerliga mätningar För mätplatserna Lyse kyrka, Bohus-Malmön och Kristineberg beräknades medelhalter utifrån timbaserade mätningar under fyra månader av året. För beräknades årsmedel utifrån månaders mätningar. Medelhalter baserade på timmedelvärden och veckomedelvärden samt säsongsviktade årsmedelvärden baserade på 8 veckomedel visas i tabell. För samtliga mätplatser stämde medelhalterna baserade på 8 veckoprovtagningar av bensen och toluen bättre överens med de timbaserade medelvärdena om de säsongsviktades. För bensen överensstämde de säsongsviktade medelhalterna väl med dem som baserades på timmedelvärden för och Kristineberg, medan de veckovisa provtagarna vid Lyse kyrka och på Bohus-Malmön för bensen skiljde cirka 6 % jämfört med de timbaserade medelhalterna. I Lyse och på Bohus-Malmön överensstämde inte mätperioderna mellan de fyra månaderna med timbaserade mätningar och de 8 veckoprovtagningarna, vilket kan vara en del av förklaringen till att de olika mätmetoderna visar sämre överensstämmelse än i. Tabell. Mätplats Medelhalter baserade på timmedelvärden respektive 8 veckovisa mätningar på varje plats. Medelhalt baserad på Bensen Toluen n- ktan Etylbensen m+p- Xylen o- Xylen n- onan veckoprover ej viktat < veckoprover viktat < <. <. timmedel Lyse Kyrka veckoprover ej viktat < <. Lyse Kyrka veckoprover viktat < <. Lyse Kyrka timmedel Bohus- Malmön veckoprover ej viktat < <. Bohus- Malmön veckoprover viktat < <. Bohus- Malmön timmedel <.4 Kristineberg veckoprover ej viktat <.3 <.9.4 <. <. Kristineberg veckoprover viktat.49.4 <.3 <.9.39 <. <. Kristineberg timmedel.5.45 < <.5 För toluen fanns god överensstämmelse mellan de säsongsviktade medelhalterna baserade på veckomätningar och på timmedelvärden för, Lyse kyrka och Kristineberg. På Bohus- Malmön var de veckobaserade medelhalterna högre än de timbaserade. För etylbensen och xylener var medelhalter baserade på veckoprovtagning genomgående högre än de baserade på timmedelhalter. n-ktan och n-nonan var mestadels under detektionsgräns varvid ingen jämförelse kunde göras.

23 Medelhalterna av,3-butadien var under detektionsgräns på samtliga mätplatser både beräknade från timbaserad provtagning och från veckomedelvärden. 5.5 Vindmätningar Under mätperioden januari 7-7 januari 8 var förhärskande vindriktning vid mätplatsen i västlig, men även nordliga vindar var vanligt förekommande. Tillfällen med högre vindhastigheter än 3 m/s förekom också mest frekvent vid västliga vindar. En vindros med samtliga vinddata från mätplatsen för hela mätperioden visas i figur. 7 : (7-- till 8--7) Antal m/s Värden V V V Totala antalet värden: Figur. Vindros för under mätperioden. Enheten är antalet tillfällen för olika vindhastighetsklasser. Vindrosor med samtliga uppmätta vindriktningar och vindhastigheter från vardera mätplatsen finns redovisade i bilaga 7 och månadsvisa vindrosor för i bilaga 8. Vindhastighet avsatt mot tiden visas i bilaga. Västliga vindar dominerade i under mars, april, maj, juli, augusti och september, medan nordliga vindar var de mest frekventa under juni, november och december. Under februari var den förhärskande vindriktningen nordostlig. För Lyse kyrka, Kristineberg och Bohus-Malmön visas årsvisa vindrosor baserade på vinddata från fyra månader på respektive plats i figur 3 samt i bilaga 7. Vid Lyse kyrka var västliga vindar de mest frekventa, men det var stor spridning i hela den västliga sektorn. De månadsvisa vindrosorna för Lyse kyrka, som visas i bilaga 8, visar att under januari dominerade nordvästliga vindar, i juli, med vinddata från, västliga och i oktober sydvästliga. Vindrosen för april hade ett liknande utseende som den årsvisa. Vid Kristineberg var nordostliga och sydvästliga vindar förhärskande om man ser till alla de fyra mätmånadera. Vindrosorna för enskilda mätmånader, vilka visas i bilaga 8, skiljer sig helt från varandra. Under februari var förhärskande vindriktning nordostlig, i maj sydvästlig och i augusti, då vinddata från användes, västlig. I november var sydvästliga vindar mest frekventa, men även nordliga och nordostliga vindar var vanligt förekommande. För mätplatsen på Bohus-Malmön fanns det ingen tydlig förhärskande vindriktning för de fyra mätmånaderna, men sydvästliga och västliga vindar var dock något mer frekventa än övriga. Vindrosor för enskilda mätmånader visas i bilaga 8. Under mars dominerade sydvästliga vindar och september, då vinddata från användes, dominerades av västliga vindar. Under juni var den förhärskande vindriktningen sydlig, även om nordliga vindar var nästan lika frekventa. Under

24 december var sydvästliga och ostliga vindar mest förekommande, tätt följda av sydliga och sydostliga vindar. Lyse kyrka Antal Värden m/s V V V Totala antalet värden: Kristineberg : (7--8 till 7--) Antal Värden m/s V V V Totala antalet värden: 45 5 Bohus-Malmön Antal Värden m/s V V V Totala antalet värden: 6 4 Figur 3. Vindrosor för 4 månaders mätningar vardera vid Lyse kyrka, Kristineberg och Bohus-Malmön. Enheten är antalet tillfällen inom olika vindhastighetsklasser. På mätplatsen i var det under mars, juni och december betydligt mer vanligt med västliga vindar än på Bohus-Malmön. Det förekommer mer västliga vindar vid, möjligen orsakat av lokala topografiska betingelser. amma iakttagelse kan göras vid jämförelser med Lyse kyrka under april och oktober samt för Kristineberg under maj och november. Mätbodens placering i visas i figur 4. Figur 4. Mätstationen i. Vid jämförelser av uppmätta vindhastigheter vid de olika mätplatserna hade under de flesta mätmånaderna en lägre andel med mer än 3 m/s än övriga mätplatser under motsvarande månader. 3

25 peciellt på Bohus-Malmön uppmättes en betydligt större andel timmedelvärden med höga vindhastigheter än i. 5.6 Månadsvisa mätningar av Årsmedelhalter av baserade på månadsvisa mätningar, från februari 7-januari 8, på varje plats redovisas i tabell. Även mätdata från bakgrundsstationen på Råö, på den svenska västkusten, har lagts in i tabellen. Tabell. Årsmedelhalter av för 7. Mätplats Årsmedelhalt µg/m 3 Mätplats Årsmedelhalt µg/m 3 Mätplats Årsmedelhalt µg/m kalhamn 4.6 Bohus-Malmön 3.8 Gradient 4.3 Gåseberga 3.8 Kristineberg 3.8 Gradient Häggvall 3.6 Lysekil 7. orr 4.3 Lyse kyrka 3.9 Råö 4.8 Årsmedelhalten av var högre i Lysekils tätort än på övriga mätplatser i studien, vilket sannolikt beror på påverkan från vägtrafik. Vid de övriga mätplatserna var halterna inom samma haltområde, µg/m 3, med de högsta halterna i och kalhamn. Halterna minskade något med avståndet i gradientens riktning från Preemraff Lysekil. Halterna av har varit ungefär desamma på platser med samma avstånd till Preemraff. På bakgrundsstationen i Kristineberg uppmättes inte märkbart lägre halter än på övriga mätplatser. Det var endast i Lysekil som årsmedelhalten var högre än på bakgrundsstationen på Råö. Av de månadsvisa -halterna, som redovisas i bilaga 4, framgår det att halterna på samtliga mätplatser varit lägre under sommarsäsongen än under vintern. I Lysekils tätort var dock detta mönster inte lika tydligt. De högsta månadsvisa halterna av uppmättes som förväntat i Lysekils tätort, det enda undantaget var september 7. Under Preemraffs storstopp i september var -halterna lägre än innan vid alla mätplatser utom kalhamn och bakgrundsstationen vid Kristineberg, där de var i samma haltnivå eller bara något lägre än tidigare. På Råö, som är placerat -5 km längre söderut, var -halterna under denna period inte märkbart lägre i september än under övriga månader. Även i Lysekils tätort var -halterna betydligt lägre än tidigare trots att det från de veckovisa mätningarna av BTEX inte erhölls lägre halter än förväntat för säsongen eller i jämförelse med övriga mätplatser, vilket kan vara en indikation på att vägtrafiken var i samma nivå som tidigare. 5.7 Månadsvisa mätningar av Årsmedelhalter av baserade på månadsvisa mätningar, från februari 7-januari 8, på varje plats redovisas i tabell 3. Även mätdata från bakgrundsstationen på Råö har lagts in i tabellen. 4

26 Tabell 3. Årsmedelhalter av för 7. Mätplats Årsmedelhalt µg/m 3 Mätplats Årsmedelhalt µg/m 3 Mätplats Årsmedelhalt µg/m 3.3 kalhamn.9 Bohus-Malmön.7 Gradient.9 Gåseberga.8 Kristineberg.6 Gradient 3.7 Häggvall.6 Lysekil.7 orr.3 Lyse kyrka.8 Råö.7 De högsta medelhalterna av uppmättes vid mätplatserna orr och vilket sannolikt beror på att det vid dessa mätplatser varit en större påverkan från fartygstrafiken än vid de övriga platserna. Halterna av minskade något med avståndet i gradientens riktning från fartygstrafiken och från Preemraff Lysekil. Halterna av vid de olika mätplatserna varierade mellan µg/m 3, med det lägsta årsmedelvärdet vid bakgrundsstationen i Kristineberg. De månadsvisa medelhalterna av redovisas i bilaga 4. Under alla månader utom september uppmättes de lägsta medelhalterna av vid bakgrundsstationen vid Kristineberg eller i Häggvall. Halterna på Råö var i samma nivå, eller något högre än, vid Kristineberg under alla mätmånader med undantag av januari 7. De högsta halterna, också här med undantag för september, uppmättes i eller orr. Under september, när raffinaderiet stängdes ner för service och underhåll, var halterna betydligt lägre än under årets övriga månader förutom vid Lyse kyrka och bakgrundsstationen i Kristineberg, där uppmätta -halter var i samma storleksordning som under övriga månader. Halterna på Råö och vid Kristineberg var i samma nivå under denna period. I Lysekils tätort, kalhamn och Häggvall var halterna halverade jämfört med övriga månader. Vid de mätplatser där månadsmedelhalterna av brukar vara högst, orr, och Bohus-Malmön, skiljde det en faktor 4-7 jämfört med medelhalterna under övriga månader. En bidragande orsak till att halterna vid dessa mätplatser påverkades mest kan vara att det, enligt uppgift från Preemraff Lysekil, var mer än en halvering av fartygstrafiken i området under denna tid. Vid övriga mätplatser var månadsmedelhalterna av en faktor -3 lägre under september än innan. För en jämförelse visas vindrosor från Gradient för augusti och september i figur 5. Under båda månaderna dominerade västliga vindar, ändå var -halten betydligt lägre under september,. µg/m 3, än i augusti då halten var. µg/m 3. Även under oktober var de uppmätta halterna något lägre än vanligt vid de mätplatser som annars brukar ha de högsta halterna. En förklaring kan vara att det dröjde in i oktober innan uppstart av raffinaderiet gjordes och att fartygstrafiken också under denna månad var mycket mer sparsam än annars. augusti 7 : (7-8-8 till 7-8-3) Antal Värden m/s V 5 V V 8 9 Totala antalet värden: 57 3 Figur 5. Vindrosor för augusti och september 7. september 7 : (7-8-3 till 7-9-9) Antal m/s Värden V 6 6 V V Totala antalet värden: