Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
|
|
- Jakob Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet
2 REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Conny Svensson (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, Uppsala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även på diskett i något av ordbehandlingsprogrammen Word för Windows eller Word Perfect. Sista inlämningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är 1 juni 2005 och för recensioner 1 september Sedan årgång 2002 av Samlaren erhåller uppsatsförfattarna ett digitalt underlag för särtryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil, lagrad på en diskett. Abstracts har språkgranskats av Sharon Rider om inget annat anges. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfogande som bedömare av inkomna manuskript. Svenska Litteratursällskapet Pg: ISBN ISSN Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2004
3 Övriga recensioner 373 riantförteckningarnas användbarhet demonstreras i ett anförande av Lillemor Santesson om Leopolds ortografiska arbete, publicerat av Svenska Vitterhetssamfundet 2003.² Som exempel på hur kommentarerna belyser en enskild dikt väljer jag Leopolds översättning av Schillers An die Freude, Sång, til Glädjen (text: 1 s. 219 ff.; kommentar: 2 s. 136 ff.). Läsaren får här veta att det var Leopold som introducerade Schiller i den svenska översättningslitteraturen. Den vedertagna gränsen mellan klassicism och förromantik behöver nyanseras! Stålmarcks kommentar ger ett intressant stycke receptionshistoria. Leopolds översättning, först publicerad i Extra Posten 1793, tonsattes av Olof Åhlström som utgav den i Skaldestycken satte i Musik I, Noterna återges i faksimil; satsbeteckningen visar sig vara Grazioso. Som Stålmarck påpekar har Åhlström uppfattat dikten som en visa, långt ifrån Beethovens senare, grandiosa tonsättning. Stålmarck tar även upp Lorenzo Hammarskölds kommentarer till översättningen, mycket positiva så sent som 1808 men senare kritiska. Tack vare att Schillers text återges i sin helhet är det möjligt att i detalj granska Leopolds översättningsarbete. Man noterar t.ex. ett par formuleringar i nästsista strofen som saknar motsvarighet i originalet och förvandlar Schiller till försvarare av den etablerade moralen och samhällsordningen: helgd af Seder, Ingen träldom, ordning blott!!! (1 s. 221, rad 79, 86). Översättningen utgavs under brinnande revolution i Frankrike, och Leopold fördömde några månader tidigare i Extra Posten Danton och den allmänna oordningens framgång (1 s. 193 not). Svenska Vitterhetssamfundets Leopold-satsning fortsätter. En utgåva av dramatiken är under arbete, också den med Stålmarck som redaktör. Den skall följas av Leopolds prosaskrifter inom skilda områden. Som läsare önskar man att Vitterhetssamfundet även skall finna medel att upprätta personregister till den samlade utgåvan. Slutligen kan nämnas att Torkel Stålmarck förbereder en populärvetenskaplig bok om Leopold det är en publikation att se fram emot. Marie-Christine Skuncke ¹ Föredrag i Michaelisgillet, Uppsala, september ² Lillemor Santesson, Philosophe filosof philosoph. En ortografisk resa i Leopolds dikter, Svenska Vitterhetssamfundet, Stockholm Ett exempel (Santesson s. 8): orden danseuse i en Coulisse ( Theleme och Macare, 1795) ändras i Samlade skrifter till dansös i en kuliss, den stavning som gäller än idag. Brevkonst. Red. Paulina Helgeson & Anna Nordenstam. Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Stockholm/Stehag Brevskrivandet torde inte ha många utövare i dag, i en tid då det är telefonsamtal, korta e-postmeddelanden eller lapidariskt utformade SMS-hälsningar som gäller. Annat var det före de senaste decenniernas expansion av telemedia. Därom vittnar bland annat personarkiv och bibliotekens handskriftsavdelningar. Från framförallt 1800-talet och en stor del av 1900-talet, då det handskrivna brevet var ett vanligt sätt att kommunicera, finns ett omfattande material av brevsamlingar, ett material som dock väsentligt minskat ju mer vi närmat oss vårt århundrade. I antologin Brevkonst redigerad av Paulina Helgeson och Anna Nordenstam finner man intressanta nedslag i brevskrivningens historia. Boken är ett resultat av det symposium ägnat Brevet som fri form som hölls i Göteborg våren I tolv bidrag belyses brevet ur olika synvinklar. Det ges exempel på olika sorters brev från skilda tider, och brevgenren som forskningsområde diskuteras. Också litteratursociologiska och allmänkulturella aspekter tas upp, t.ex. det faktum att brevskrivning länge var förbehållet överklassen, eftersom det var dyrt att skicka brev. Vidare framhålls betydelsen av att postlinjer inrättades, något som skedde i Europa under 1600-talet. När vi i Sverige 1842 fick en allmän folkskola blev resultatet inte bara att läs- och skrivkunnigheten ökade. Också brevskrivandet tog fart. Perspektivet i antologin är huvudsakligen nordiskt och framförallt svenskt, bortsett från Hans Blomqvists bidrag som behandlar Franz Kafkas brevväxling med sina förläggare. Blomqvist vänder sig mot den uppfattning som förmedlats via Kafkas vän Max Brod, som förvaltade hans litterära kvarlåtenskap. Brod har hävdat att Kafka själv var ointresserad av att bli publicerad. Det som gavs ut under Kafkas livstid hade Brod med list och övertalning förmått honom att släppa ifrån sig. Att detta är en klar överdrift framgår övertygande av Blomqvists genomgång av Kafkas förlagskorrespondens. Bokens disposition är främst kronologisk, och de flesta bidrag handlar om brevskrivande författare, t.ex. Selma Lagerlöf och Tomas Tranströmer, eller särskilda brevväxlingar, såsom den mellan Sophie Adlersparre och Rosalie Olivecrona och den mellan litteraturprofessorn Johan Mortensen
4 374 Övriga recensioner och studentskan Anna Berg. Några undantag härifrån finns, såsom Stina Hanssons diskussion om brevskrivning och retorikundervisning i kapitlet Brevets väg från bunden till fri form samt Anders Larssons uppsats om brevet som arkiv- och handelsvara. Kerstin Dahlbäck, som tidigare bl.a. studerat August Strindberg som brevskrivare, tar upp det litterära vänbrevet, en genre som alltsedan antiken haft det lediga samtalet och det muntliga ordbytet om vardagliga händelser som modell. Dahlbäck exemplifierar sin diskussion av vänbrevet, som många gånger har en påtaglig metakaraktär, med hänvisningar till bl.a. brev av August Strindberg, Hjalmar Bergman och Edith Södergran. Hon knyter frikostigt an till internationell brevforskning och understryker vikten av att se författarbrevet inte bara som ett biografiskt dokument och en källa för verkets genesis utan också som en del av författarens oeuvre. Om dessa bidrag av mer övergripande karaktär fått utgöra en avdelning för sig och inte som nu blandats med övriga uppsatser, hade antologins disposition blivit tydligare och mer överskådlig. En kategori för sig utgör även Yvonne Lefflers artikel, som behandlar tidig svensk brevfiktion. Brevromanen som genre etablerades redan på 1600-talet, och på 1700-talet kom de första fiktiva brevberättelserna på svenska. Genom att studera tre brevromaner utgivna under perioden kan Leffler i sin välunderbyggda artikel visa hur genren utvecklades till en ny typ av individcentrerad litteratur. Hans Bergeströms Indianske bref (1770) bär tydlig prägel av upplysningstidens ideal. Romanen är delvis ett resereportage och en socialistisk programskrift. Den kan delvis också betraktas som vår första litterära utopi. En känslosamme brevskrivare möter vi i Per Adolf Granbergs år 1800 utgivna Enslighetsälskaren, en svensk uppföljare av Goethes roman om den unge Werthers lidanden. Christina Charlotta Bergers Hilda och Ebba, som anknyter till den engelska och franska traditionen, är den första svenska brevväxlingsromanen, där berättelsens kärleksintrig utformats i interaktion mellan olika brevskrivare. Leffler visar hur brevformens möjligheter och brevromanens konventioner utnyttjades på olika sätt av de tre studerade författarna. Mest avancerat och lekfullt av Berger. I en av 1700-talets många brevställare liknades det goda brevet vid ett smakfullt inrett rum och den ideala brevskrivaren vid en husmor med sinne för harmoniska arrangemang. Brevställaren i fråga, författad av tysken Christian Fürchtegott Gellert, och publicerad 1751 (på svenska 1781) utgör exempel på det förromantiskt och borgerligt influerade naturlighetsbegrepp som vid denna tid växte fram som en reaktion på den humanistiska brevteorin, präglad av arvet från renässansen och den klassiska retoriken. Stina Hansson tar upp denna utveckling i sin informationsrika uppsats, där hon visar att det framförallt var de kvinnliga brevskrivarna som befriade brevet ur det hon benämner brevretorikens fängelse. Detta berodde på att pojkarna i skolan långt fram på 1800-talet drillades i retoriskt präglade brevskrivningsövningar, medan flickorna övades i att utveckla en ledigare och spontan brevstil. Enligt den ovan nämnde Gellert skrev fruntimren naturligare, eftersom deras känslor var finare och lifligare än männens. Tilda Maria Forselius har bland annat utgått från Gellerts krav på det goda brevet i sin infallsrika analys av brevväxlingen mellan Julie Ekerman/Björckegren, borgmästarfru i Linköping under senare delen av 1700-talet, och överståthållaren och riksrådet Carl Sparre, en av Gustaf III:s närmaste medarbetare. Julie hade under den tid hon bodde i Stockholm varit älskarinna till den 42 år äldre Sparre, som fram till sin död blev hennes välgörare både ekonomiskt och socialt. Forselius visar i sin artikel hur borgmästarfrun i sina brev skriver fram en ny identitet i sin strävan att skapa sig en social position i Linköping. Julie Björckegren växlar ständigt subjektsposition och tilltal i sina brev ömsom är hon högtidlig, ömsom familjär. Därmed belyses i ett vidare samhällsperspektiv en omvandling från feodala, traditionella livsmönster till borgerliga, moderna. På ett privat, individuellt plan illustreras det ojämna maktförhållande som rådde mellan de två brevskrivarna. I den brevväxling som Carina Burman studerar, den mellan litteraturprofessorn Mortensen och hans studentska och blivande hustru, är rollerna ombytta jämfört med Björckegren och Sparre. Här är det Mortensen som i sin strävan att vinna Anna Berg måste kombinera olika roller, den som den spännande, världsvane äldre mannen och den som den ömme, omtänksamme älskaren som månar om den unga flickans oskuldsfullhet. Balansgången måste ha lyckats, ty Anna gav sitt ja. Carina Burman låter oss via brev och andra källor följa parets dramatiska öden från tiden som nygifta i Uppsala via Lund till London, där Mortensen 1921 blev Sydsvenska Dagbladets
5 Övriga recensioner 375 kulturkorrespondent. Paret omkom krigshösten 1940, då huset där de bodde i en Londonförort drabbades av de tyska bombningarna. Anna Nordenstam ägnar sig åt brevväxlingen mellan två pionjärkvinnor, Sophie Adlersparre och Rosalie Olivecrona, vilka 1859 tillsammans startade Nordens första kvinnotidskrift Tidskrift för hemmet. Den i det närmaste intakta brevsamling om cirka 600 brev som Nordenstam kunnat ta del av sträcker sig från 1857 fram till 1894 och har behandlats utförligare i hennes doktorsavhandling Begynnelser (2001). Nordenstam följer vissa teman i brevväxlingen och intresserar sig särskilt för frågan hur man kan skilja mellan privat och offentligt i Adlersparres och Rosalies brev. Hon för också intressanta genusteoretiska resonemang om svårigheten i att kunna koppla kvinnors verksamhet till olika sfärer. Sophie Adlersparre, som till en början var Selma Lagerlöfs litterära rådgivare och ekonomiska hjälpare, beskrev Selmas brevstil som ett knaggligt och ojämnt barnspråk. Att den karakteristiken inte är helt rättvis framgår av Ying Toijer Nilssons bidrag om Selma Lagerlöfs brev. Toijer Nilsson, som i separata volymer gett ut både Lagerlöfs brev till Sophie Elkan och till modern, visar hur breven, i och för sig inte särskilt överraskande kanske, ändrar karaktär beroende på mottagaren. Lagerlöf kunde vara glatt övermodig i tonen till seminariekamraterna och artigt ödmjuk när hon vände sig till Sophie Adlersparre. Men i breven till Elkan släppte hon alla förbehåll och lämnade reservationslöst ut sig. Breven till förläggarna Bonniers blev allteftersom hennes berömmelse växte allt bestämdare och säkrare i formuleringarna, medan de dotterliga breven till modern enligt Toijer Nilsson också kan läsas som ett viktigt korrektiv till de självbiografiska verken. Den norska litteraturprofessorn Jorunn Hareide presenterar en intressant analys av brevväxlingen mellan Ellen Key och den dansk-norska författarinnan Magdalene Thoresen. Det är endast Thoresens brev som finns bevarade från denna korrespondens, 52 brev fördelade över 25 år. Det formades snabbt en mor-dotterrelation mellan brevskrivarna, mycket beroende på den stora åldersskillnaden. Thoresen var 30 år äldre än Key och ville gärna se henne som sin arvtagerska. De flesta artiklarna handlar som framgått mest om brevväxling under och 1800-talen. Men några tar upp författare och skribenter verksamma under 1900-talet. En intressant och delvis ny inblick i den kända tidskriften Spektrums historia ger Paulina Helgeson i sitt bidrag om Josef Riwkin. Tidigare litteraturhistoriska redogörelser för Spektrum har framförallt lyft fram Karin Boyes, Erik Mestertons och Gunnar Ekelöfs insatser, medan Riwkins roll tonats ner. Helgeson går i polemik mot Margit Abenius, som i sin biografi över Karin Boye Drabbad av renhet (1950) framställt Riwkin på ett mycket negativt sätt och talat om hans fördärvliga inflytande på Karin Boye. Abenius menade vidare att Riwkin var den som främst var ansvarig för tidskriftens undergång. I ett långt brev som Riwkin skrev till sin syster 1951 och som citeras i sin helhet i boken ger Riwkin sin syn på händelserna kring tidskriften. Det är svårt att så här långt efteråt avgöra vem som har rätt och vem som har fel, och Helgeson gör inte heller några försök i den vägen utan nöjer sig med att låta en tidigare ej hörd röst få komma till tals. Torbjörn Schmidt tar brevväxlingen mellan Tomas Tranströmer och hans amerikanske översättare, poeten Robert Bly som utgångspunkt för en fördjupad inblick i Tranströmers poetiska skapande. Schmidt kan visa vilken vikt Tranströmer fäster vid språkliga nyanser, och han uppmärksammar dessutom flera intressanta förbindelser mellan Tranströmers brev och hans poesi, t.ex. förmågan att karakterisera personer genom att poängtera självmotsägande drag hos dem. Artikeln belyser även översättningsproblem generellt. Antologin om Brevkonst är som framgått ytterst mångsidig och infallsrik. Den presenterar en mängd intressant stoff och tar upp en hel del tidigare okänt material, samtidigt som den belyser ett forskningsfält i framväxt. Just med tanke på det senare påståendet menar jag att det hade varit önskvärt om bokens båda redaktörer skrivit en litet längre introduktion än det högst summariska förordet på en dryg sida som nu inleder volymen. Där nöjer de sig med att konstatera att brevet är en text med oändliga möjligheter och uppehåller sig vid olika material, t.ex. snören, lertavlor, pergament, som använts vid brevskrivning. Man saknar en samlad översikt och diskussion om brevets historia och brevet som forskningsfält. Sådan information kommer visserligen i någon mån i de olika bidragen, men då mer styckevis och delt. Det hade även varit givande med fler internationella utblickar, t.ex. några ord om litteraturhistoriens stora brevskrivare och deras roll som inspiratörer. Uppgifterna om svenska författare som brevskrivare t.ex. Strindberg med ca brev
6 376 Övriga recensioner hade då kunnat ses i ett större sammanhang och mot bakgrund av andra europeiska författare, t.ex. George Sand med hennes brevproduktion på närmare brev, eller Flaubert för vilken brevskrivandet inte bara var ett sätt att kommunicera utan även ett sätt att leva, att bryta den isolering författaren valt att leva i. Lena Kåreland Lars Gustafsson, Romanens väg till poesin. En linje i klassicistisk, romantisk och postromantisk romanteori (Acta universitatis Upsaliensis. Historia litterarum, 23), Uppsala Romanens väg till poesin? Vad nu då, vad menas? Så frågar sig säkert en del tilltänkta läsare inför titeln på Lars Gustafssons nya bok. En mer lättförstådd titel men en som missar en av de goda poänger Gustafsson gör skulle kunna ha varit Romanens väg till diktkonsten. Och om Gustafsson hade velat vara maximalt klar och inte brytt sig om att en titel bör vara kort och slagkraftig skulle boken också ha kunnat heta Romanens väg till att bli en del av det område som bestämdes av estetiken. Det handlar alltså, som det står redan på en av de allra första raderna i boken om hur romanen, länge omstridd i den litterära traditionen, så småningom vinner erkännande som diktkonst och till och med, som i romantisk poetik, ställs i poesibegreppets centrum. (s. 11) Att detta tog sin lilla tid framgår bland annat av en recension, skriven av J.E. Rydqvist 1834 om förhållandena i början av 1800-talet, som Gustafsson citerar och refererar (s. 190 f): Föreställningssätten om poesiens idé och bestämmelse woro i allmänhet wacklande och orediga, skriver Rydqvist, och hwad särskildt angick Romanen, såsom eget witterhetsslag, befanns den icke wara af wederbörande konst-philosopher upptagen i poetiken. Romanen var enligt Rydqvist icke nobiliterad af någon witter auctoritet utan var ett utskjutet barn, som i Allmänhetens tjenst måste söka sig både uppehälle och ära. Helt och hållet korrekt är inte denna beskrivning, kommenterar Gustafsson och detsamma visar också den intressanta, ingående och välgjorda undersökning som redovisas i boken. Det hela börjar med Aristoteles och ett stycke i hans Poetik (i kap. 1, i äldre tid med en annan lydelse) som enligt Gustafsson kunde uppfattats som att Aristoteles lät begreppet epos i en vid mening omfatta diktning på såväl prosa som vers. (s 37 f) Viktig för den fortsatta diskussionen blev också Aristoteles berömda jämförelse mellan diktaren och historieskrivaren (i kap. 9), där det sägs att diktaren skildrar sådant som skulle kunna hända, i motsats till historieskrivaren som skildrar det som faktiskt har hänt. (s 37) Själva den undersökning, som Gustafsson redovisar, gäller diskussionen om romanen under perioden från 1500-talet till 1850-talet. Den obestridliga tyngdpunkten ligger på den mest omvälvande tiden, 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Detta är inte bara romanens första blomstringstid, utan också tiden för en ovanligt livaktigt estetiskt-filosofiskt skrivande om romanen, dess status och dess förhållande till diktkonsten. Ännu i början av 1700-talet argumenterade man fortfarande på ungefär samma sätt om romanen som man gjort under och 1600-talen: det handlade då mest om huruvida romanen kunde inplaceras under någon av de traditionella genrerna i den klassicistiska poetiken eller om den, eftersom den var skriven på prosa, i stället hörde till retorikens område som en nära släkting till historieskrivningen fiktiv i stället för verklighetsbaserad historia. I detta sammanhang kom Aristoteles väl till pass för teoretiker som ville rädda över romanen till diktkonstens område och se den som epos på prosa. Längre fram under 1700-talet, när estetiken börjat växa fram som en ny disciplin, överordnad retoriken, och när begreppet konst började definieras på ett nytt sätt, fick också diskussionen om romanen nya inslag, även om de klassicistiska utgångspunkterna fortfarande ofta lyste igenom. Så hade, för att nu bara nämna två exempel ur Gustafssons omfattande argumentation (s. 69 ff), den tyska översättningen av Charles Batteux berömda Les beaux arts réduits en un même principe, som utkom 1751, av översättaren J.A. Schlegel kompletterats med några egna estetiska bidrag. I ett av dessa skriver han att romanen bör betraktas som diktkonst på prosa, som poesi i obunden form, men att den ändå inte är poesi i egentlig mening. Den förhåller sig till poesin på samma sätt som ett kopparstick eller en teckning till måleriet, hävdar Schlegel. I sitt resonemang lägger han dock större vikt vid att romanen kan sägs ha en poetisk stil än vid det faktum att den är skriven på prosa. Schlegel är därmed på väg mot ett mer psykologiskt definierat poesibegrepp. Svensken Anders Lidbeck
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 125 2004 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Kurshandledning
LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2014 Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Kurshandledning Seminarie- och analysuppgifter Läsanvisningar och diskussionsfrågor Lista på termer och begrepp Kursansvarig
Svenska 3, 100 p Kurskod: SVESVE03
Svenska 3, 100 p Kurskod: SVESVE03 Dina kunskaper och färdigheter prövas mot Skolverkets kunskapskrav för Svenska 3, se Skolverkets webbplats: www.skolverket.se Läs ämnets syfte, centrala innehåll och
Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik. Anna Vogel anna.vogel@su.se Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015
Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik Anna Vogel anna.vogel@su.se Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015 Frågor som ska besvaras Har Tranströmer mer konkreta beståndsdelar i sina dikter än andra
Datum Birgittaskolans vuxenutbildning
1 (1) Datum Birgittaskolans vuxenutbildning 2017-02-06 Svenska 2, 100 poäng Kurskod: SVESVE02 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Svenska kärleksbrev. Urval och introduktioner av Kaj Attorps. Lind & Co
Svenska kärleksbrev Urval och introduktioner av Kaj Attorps Lind & Co INNEHALL 11 Förord 13 Hugo Alfvén Till Alice Nordin, 30/_5 1898 Till Alice Nordin, 3/6 1898 Till Alice Nordin, odaterät, 1898 Ur Alice
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 128 2007 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen
Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen romantiken Ca 1770 till 1840 Psykologi och känslor Känslor i fokus!!! Kulturen dyrkas diktare hyllas! Mitt
ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Ämne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 2
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 2. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Conny Svensson (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Ingemar Algulin, Anders Cullhed, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten
Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840)
Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Fredrika Christina (Fanny) Linder var komminister J.A. Linders andra
KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Literature, 31-60, 30 credits Kurskod: LLVB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2010 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:
Översättning Lisa Sjösten
Översättning Lisa Sjösten Innehåll Författarens tack 7 Illustrationer 8 Introduktion 10 1. En teaterns man 13 2. Den epikureiska poeten 31 3. Engelsmannen 47 4. Vetenskapsmannen 67 5. Hovmannen 80 6. Genèvebon
Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning
S:t Mikaelsskolan Prövningsanvisningar Sv 2 VT 2016 Prövning i Svenska 2 Kurskod SVESVE02 Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning Bokanalys
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 125 2004 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se
Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*
Att vara Anna i världen om Anna Rydstedts liv och diktning En sammanfattning av symposiet av Torbjörn Lodén
Att vara Anna i världen om Anna Rydstedts liv och diktning En sammanfattning av symposiet av Torbjörn Lodén Symposiet om Anna Rydstedt blev precis så fint som jag hade hoppats. Föredragen belyste hennes
Material från
Svenska som andraspråk 3 Alla pedagogiska planeringar Muntligt arbete Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet gällande muntlig framställning anges för kursen svenska som andraspråk
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 129 2008 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
SVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Den litterära textens förändringar
Stefan Ekman, Mats Malm & Lisbeth Stenberg (red.) Den litterära textens förändringar Studier tillägnade Stina Hansson Brutus Östlings Bokförlag Symposion Stockholm/Stehag 2007 Innehåll Tabula gratulatoria
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Material från
Svenska 3 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav i ämnesplanen I det centrala innehållet för svenska 3 anges litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Förslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och ett prov.
Svenska 2, 100 poäng Kurskod: SVESVE02 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket.
Kursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform
Introduktionsvecka Kursens syfte är att ge en introduktion till ämnet litterär gestaltning och till utbildningen. Kursen ska också tydliggöra den studerandes ansvar under utbildningen, olika funktioner
Delkurs 4: 1900-talets litteratur (7,5 hp)
distanskurser med kurskoder och anmälningskoder (LVGBLS/LVGBF2/LVGAF1) (52240/52418/52226) Delkurs 4: 1900-talets litteratur (7,5 hp) Lärare: Maria M. Berglund, Helene Blomquist, Jonas Ingvarsson, Torsten
Lathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Kursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform
Introduktionsvecka Kursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform Kursens syfte är att ge en introduktion till ämnet litterär gestaltning och till utbildningen. Kursen
Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell
Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell Anne Charlotte Leffler var en av 1880-talets mest framgångsrika författare. Hennes pjäser drog stor publik och hennes böcker såldes
ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.
Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.
INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter
INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA Olika typer av texter Brev Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid datum, inledande hälsningsfras
Introduktionsvecka. Om kursen
Introduktionsvecka Kursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform Kursens syfte är att ge en introduktion till ämnet litterär gestaltning och till utbildningen. Kursen
PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson
svenska författare August Strindberg Selma Lagerlöf Gustaf Fröding Vilhelm Moberg Moa Martinsson Material: - Detta häfte med instuderingsfrågor och övrig information. - Boken Magasinet svenska författare.
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella
Katten i Ediths trädgård
Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat
Svenska som andraspråk poäng
Svenska som andraspråk 2 100 poäng KURSKOD: SVASVA02 Prövningsdelar Prövningen består av en skriftlig och en muntlig del och innehåller detta: SKRIFTLIG DEL Den skriftliga delen består av två delar, ett
Lärarhandledning till Spökhanden av Selma Lagerlöf. Carl-Johan Markstedt
Lärarhandledning till Spökhanden av Selma Lagerlöf Carl-Johan Markstedt www.novellix.se Carl-Johan Markstedt 2018 Introduktion l e dt r å da r. Skapa förförståelse och väck förväntningar på novellen genom
Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:
Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Läslogg om skönlitterär roman. Denna uppgift prövar: - skönlitterära verkningsmedel och litteraturvetenskapliga
Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11
Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 125 2004. Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 125 2004 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
SVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande
Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande 24.11-08 Kursen startar 17 november 2008 i sal F 331, Stockholms universitet (Se schema) Forskarskolekursen Flerspråkig utveckling,
Uppkallande av en plats efter författaren Emelie Flygare- Carlén Motion (2011:75) av Tomas Rudin och Maria Östberg Svanelind (båda S)
Utlåtande 2012:158 RIII (Dnr 312-2327/2011) Uppkallande av en plats efter författaren Emelie Flygare- Carlén Motion (2011:75) av Tomas Rudin och Maria Östberg Svanelind (båda S) Kommunstyrelsen föreslår
Noter och referenser - Oxfordsystemet
Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns
Svenska som andraspråk
Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,
Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.
SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och
Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn
Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs
KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR
KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen
LÄRARHANDLEDNING. Text: Jenny Edvardsson
LÄRARHANDLEDNING Text: Jenny Edvardsson 1 TILL DIG SOM ÄR LÄRARE Denna lärarhandledning är framtagen till Mariette Lindsteins bok Sekten på Dimön som är första delen i en trilogi (ViaTerra). De olika uppgifterna
Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Conny Svensson (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Ingemar Algulin, Anders Cullhed, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
I första delen prövas dina kunskaper enligt det centrala innehållet vad gäller:
Sida 1 av 5 Svenska som andraspråk 3, 100p SVASVA03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats
Karin Boye Sällskapet
Karin Boye Sällskapet M e d d e l a n d e n Kära Karin Boye vänner, Nr 1, 2002 Som ni ser har detta meddelande en lite annorlunda utformning. Orsaken är att vi dels önskar en enhetlig utformning av hela
Information om prövning i svenska 3, Kurskod: SVESVE03. Prövningen omfattar: Prövningen kommer att bestå av följande delar:
Information om prövning i svenska 3, Kurskod: SVESVE03 Prövningen omfattar: Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Komparativ analys läs och jämför en roman och en novell utifrån temat samvete.
Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.
Svenska åk 4-6 - Centralt innehåll Argumentera Muntliga presentationer och muntligt berättande Hjälpmedel: Stödord, bilder, digitala medier. Gester och kroppsspråk Tala, lyssna och samtala Berättande texter
Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld
Läsnyckel. Hästhuvudet. Återberättad av Mats Rehnman
Läsnyckel Hästhuvudet Återberättad av Mats Rehnman I vår strävan efter att bemästra ett språk helt och fullt glömmer vi ofta att glädje är den viktigaste ingrediensen för att lyckas tillägna sig ett språk.
Tala, skriva och samtala
Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal
VE%26courseCode%3DSVESVE01%26tos%3Dvuxgy&sv.url=12.b173ee dd0b8100d#anc hor_svesve01
Svenska 1, 100 poäng Kurskod: SVESVE01 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på Skolverkets webbplats:
Svenska. Ämnets syfte
Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin
Extra material till punkt 1
Punkt 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning.
Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 127 2006 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson
Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.
Vem får registrera poster i DiVA Alla forskare och anställda vid Karlstads universitet bör registrera sina vetenskapliga publikationer i DIVA. Även tidigare anställda, t.ex. professor emeritus, som arvoderas
Ruhe, Katti Anker Möller och framförallt. Christina Carlsson Wetterberg. ...bara ett öfverskott af lif... En biografi om Frida Stéenhoff Atlantis 2010
Christina Carlsson Wetterberg...bara ett öfverskott af lif... En biografi om Frida Stéenhoff Atlantis 2010 3 Frida Stéenhoff (1865-1945) var en synnerligen produktiv författarinna, debattör och polemiker.
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.
2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LAT110 Latin, grundkurs, 30 högskolepoäng Latin, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Centralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Tidslinje litteratur historia
Tidslinje litteratur historia av Simon Antiken 800 f.kr- 500 e.kr Tiden före Kristus kallas antiken. Antikens litteratur hade sitt centrum i Grekland. Grekland kom också på den moderna demokratin men man
PM P R O M E M O R I A
PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj
SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte
3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll
SVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor
Orgelbyggaren av Robert Åsbackas är en av de första återberättade finlandssvenska böckerna. Bosse Hellsten har återberättat romanen som kom ut år 2008. Orgelbyggaren handlar om Johannes Thomasson, en äldre
Svenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Engelska 7, ENGENG07, 100 p
Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna
Vad är en genre? Debattartikel. Novell. Namn: Typ av text: Skönlitteratur Berättande
WORKSHOP GENRER Vad är en genre? Namn: Novell Debattartikel PM Typ av text: Skönlitteratur Berättande Sakprosa Argumenterande Sakprosa Utredande Textens innehåll: Berättande/Återberättande Beskrivning
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats