ÅR S R E D OVI S N I N G

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2002

2 VMF QBERA VMF Qbera ek för är en av landets tre intressentägda tjänsteföretag med huvuduppgift att utföra opartisk virkesmätning. Medlemmar och ägare är köpare och säljare av virkesråvaror. VMF Qbera mäter årligen ca 40 miljoner m 3 fub virkesråvara för industri- och energiändamål, vilket motsvarar ca 45 % av landets totala virkesflöde. Mätningen är auktoriserad av Rådet för Virkesmätning och- redovisning (VMR). Genom en väl utbyggd kvalitetssäkring är VMF Qbera en garant för att virket mäts in mot rätt parter och som rätt sortiment. En mycket omfattande intern uppföljning säkerställer likformig tolkning av övergripande instruktioner och särskilda överenskommelser mellan enskilda parter. De stora mängder virke som föreningen dagligen mäter redovisas kontinuerligt till SDC, skogsnäringens IT-företag. VMF Qbera har som målsättning att vara skogsnäringens naturliga servicepartner i samtliga områden som ligger inom kompetensområdet. Genom erfarenheter i dagliga verksamheten samt tillgången till skogsnäringens gemensamma IT-system, finns stora möjligheter att ge kunderna information för uppföljning och analys av specifika virkesvolymer. Utifrån dessa förutsättningar utför VMF Qbera även externa utbildningsinsatser, exempelvis de kurser för skogsmaskinförare och andra med intresse för virkestillredning, som anordnas under namnet Guldkortet. VERKSAMHETSIDÉ. VMF Qbera är ett opartiskt tjänsteföretag som utför och utvecklar korrekt och rationell mätning av i huvudsak skogsindustriella råvaror utvecklar och marknadsför servicetjänster av hög kvalitet till gagn för medlemmarna Föreningsstämma äger rum på Stadshotellet i Hudiksvall den 15.e maj 2003 kl INNEHÅLL 1 Sammanfattning 2 VD:s kommentar 4 Förvaltningsberättelse 8 Kvalitetssäkring 9-12 Axplock ur verksamheten Heby modernaste mätplatsen Ny metod för mätning av importvirke Direktregistrering i VIOL från Lettland Nytt mätplatssystem under utredning 13 Resultaträkning Balansräkning 16 Kassaflödesanalys Noter 20 Vinstdisposition 21 Revisionsberättelse 22 Sammanställning av totala kostnader 23 Styrelse 24 Organisation 25 Medlemmar KONSULT: BgD-information GRAFISK DESIGN: Mellerstedts Reklam FOTO: Håkan Karlsson och Roger Andersson ( anställda vid VMF Qbera) TRYCK: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall, 2003

3 SAMMANFATTNING 2002 ÖKADE FLÖDEN OCH GOD RESULTATUTVECKLING MÄTNINGSVERKSAMHETEN Det volymflöde som inmätts genom VMF Qbera ökade under 2002 till 39,3 milj m 3 fub (f.å. 38,6). Ökningen i förhållande till fjolåret motsvarar 1,8 %. Tendensen mot ökad andel stockmätning av sågtimmer håller i sig. Andelen stockmätning ökade till 27,2% (22,1%). OMSÄTTNING OCH KOSTNADSMASSA Moderföreningens rörelseintäkter uppgick 2002 till ca 147,4 mkr (142,3 mkr) och rörelsekostnaden till ca. 146,2 mkr (142,5 mkr). RESULTAT VMF Qbera redovisar i moderföreningen ett resultat på tkr (1.010 tkr). PERSONAL Medelantal anställda i moderföreningen var under året 367 (365). Ökningen av antalet årsarbeten förklaras av den ökande andelen stockmätning som bl a inneburit att VMF Qbera tagit över sorteringspersonal vid sågverk där stockmätning tidigare endast utförts i begränsad omfattning. MÄTNINGSKOSTNADER Mätningskostnaden sjönk och uppgick i genomsnitt till 6,52 kr/m 3 fub (7,14) för stockmätning och 2,36 kr/m 3 fub (2,38) för övrig mätning. VMF Qbera har ett 30-tal kvinnliga virkesmätare, här Maria Östlund, Kvarnsveden. UTVECKLING Under året har VMF Qberas kvalitetssäkringsprojekt fullföljts och ackreditering har nu erhållits enligt standarden ISO En ny metod för mätning och redovisning av importerad massaved har tagits i bruk. Kvalitetssäkring och allmän uppgradering av verksamheten i Lettland pågår. Samverkansprojekt inom mätteknisk utveckling samt organisationsutveckling tillsammans med övriga VMF samt SDC/VMR löper planenligt. 1

4 VDs KOMMENTAR KVALITET OCH PRODUKTIVITET ÄR NYCKELORDEN Under året har flera viktiga utvecklingssteg tagits inom VMF Qberas verksamhet. Bl a har kvalitetssäkringsarbetet mot ackreditering enligt ISO fullföljts, ett nytt system för mätning av importerad massaved implementerats och produktivitetsanalyser på enskilda mätplatser genomförts. Flera konkreta resultat av samverkansarbetet mellan landets virkesmätningsföreningar och SDC kan noteras, exempelvis införandet av en gemensam IT-plattform som skapar stora möjligheter till effektivare kommunikation inom och mellan föreningarna. KVALITETSSÄKRING Under året har arbetet med att kvalitetssäkra VMF Qberas verksamhet utifrån standarden ISO fullföljts. Standarden, som i grunden är en laboratoriestandard, har starkt fokus på säkringen av de tekniska förutsättningarna att utföra mätningsarbetet på ett korrekt sätt. VMF Qbera har med detta erhållit ackreditering från Swedac och med detta även rätten att använda Swedacs symbol vid profilering av föreningen. Ett arbete pågår f n i syfte att erhålla ackreditering enligt samma standard för verksamheten i dotterbolaget VMF Latvia SIA i Lettland. IMPORTMÄTNING Den metod för mätning och redovisning av importerad massaved som utvecklats av VMF Qbera och SDC, har under året kommit i bruk på flera stora mätplatser. Systemet bygger bl a på ett särskilt stickprovsuttag för detektering av lagringsröta i båtlaster, den sk knippemetoden. Genom att redovisningen integrerats med VIOLs virkesinformationssystem har redovisningen av mätningarna kunnat ske betydligt snabbare än tidigare. Den införda metoden för importmätning används även vid avgångsmätning av massavedspartier vid hamn i Lettland. SDCs mätplatssystem tillämpas också vid dessa mätningar som därmed kan ingå i de s k landskollektiven varvid även i dessa fall mätresultaten blir tillgängliga i SDCs system omgående efter att mätning skett. 2 MÄTPLATSANALYSER Ett stort arbete har under det gångna året nedlagts i VMF Qberas projekt Mätplatsanalys. Projektet har inneburit att alla sågverk och travmätstationer i området gåtts igenom med avseende på de förbättringspotentialer som finns utifrån de unika förutsättningarna på varje mätplats. Projektet har bl a innefattat tekniska analyser av anläggningarna samt flödesanalyser, bl a med ledning av stopp-

5 tidsstudier och analyser av hanteringen runt omkring mätplatsen. VMF Qbera har därefter i dialog med uppdragsgivarna lagt fast förbättringsmål i respektive uppdrag. Analyserna har upplevts som givande för såväl VMF Qbera som uppdragsgivarna. En viktig utgångspunkt är att förbättringar inom såväl produktivitet som mätningskvalitet skall kunna avläsas då åtgärderna framgent följs upp. BEHOV AV NY TEKNIK OCH INSTRUKTION INOM SÅGTIMMERMÄTNINGEN Stockmätningen är oftast en integrerad del i timmersorteringen vid sågverken. Teknikutvecklingen har varit snabb vad gäller möjligheterna att öka genomflödena i sorteringsanläggningarna. En risk har bedömts finnas i att vederlagsmätningen blir en flaskhals i sorteringsflödet. Mot bl a denna bakgrund har inom det landsomfattande projektet Effektivare sågtimmermätning en rad tekniska möjligheter studerats i syfte att automatisera och effektivisera bedömningsmomenten vid bestämning av volym och kvalitet. Vissa framsteg har gjorts; exempelvis bedöms förutsättningarna för att automatiskt skatta en stocks barkvolym vara mycket goda och närma sig ett genombrott i marknaden. Utifrån de ökande kraven på produktivitet vid vederlagsmätningen samt de tekniska förutsättningarna för att automatisera vissa bedömningar som görs av virkesmätarna, har framkommit ett behov att se över instruktionerna för kvalitetsklassning av sågtimmer. Denna fråga är högt prioriterad inom Rådet för virkesmätning och- redovisning, (VMR). mätplatssystem innebär även intressanta möjligheter till ökad integrering mellan industrimätning och logistik. VIRKETS IDENTIFIKATION OCH SPÅRBARHET I takt med att olika system för kvalitetssäkring och miljöledning införts bland parterna på virkesmarknaden, har kraven höjts vad gäller att säkerställa virkets identitet och spårbarhet. Under 2002 har nya rutiner kring identifiering av virket införts. Tillämpningen av den nya inom VMF Qberas område generella instruktionen berör så väl avverkande företag som transportörer och virkesmätning. SKÖRDARMÄTNING UNDER UTVECKLING En intressant utveckling pågår kring utnyttjandet av skördarmätning för fastställande av vederlag mellan köpare och säljare i vissa köpformer. VMF Qbera medverkar i denna utveckling bl a genom att delta i ett utvecklingsprojekt inom området tillsammans med Sveaskog, Skogforsk, VMR samt SDC. FORTSATT SAMVERKANSARBETE Det samverkansarbete mellan virkesmätningsföreningarna och SDC som initierades genom MoR-utredningen 2001, har under året givit flera konkreta resultat. Bl a har en gemensam IT-plattform implementerats. Projekt pågår inom flera områden i riktning mot ökad samverkan, bl a har ett principbeslut tagits om införande av ett gemensamt lönesystem. NYTT MÄTPLATSSYSTEM FÖR EFFEKTIVARE MOTTAGNING AV VIRKESPARTIER Möjligheterna att effektivisera trav- och skäppmätningsmomenten vid framförallt massaindustrierna ligger främst i de framtida förutsättningarna för att beröringsfritt bestämma volym samt utvecklingen av IT-systemen kring mottagning och vederlagsmätning. Inom VMR pågår bl a projekt med inriktning att beröringsfritt bestämma travvolym med hjälp av laser. Vad gäller utveckling av IT-stöd för RTV-mätningar, (mätning genom räkning, travmätning eller vägning), pågår nu ett kravspecifikationsarbete i syfte att fånga upp framtidens krav på exempelvis snabbhet i dataöverföringen, möjlighet till direktregistrering av mätdata från mätbryggan samt registrering av transportörsuppgifter via fordonsdatorer. Ett sådant nytt mätplatssystem kan skapa stora möjligheter att utveckla mätningen, effektivisera dataöverföringen samt ge ökad flexibilitet vad gäller datainsamling i olika uppdrag. Ett modernt och väl fungerande Anders Rixon, VD 3

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Denna omfattar sidorna 4-7 och FÖRBÄTTRAD EFFEKTIVITET, ACKREDITERING AV VERKSAMHETEN SAMT POSITIVA RESULTAT AV SAMVERKAN VIRKESMÄTNING/REDOVISNING. MEDLEMMAR Vid 2002 års slut hade VMF Qbera 193 medlemmar (188), av vilka 147 (141) representerar köparintressen och 46 (47) säljarintressen. Under året har på köparsidan sju medlemmar tillkommit och en lämnat föreningen. På säljarsidan har en medlem lämnat VMF Qbera. RESULTAT Verksamheten inom moderföreningen uppvisade ett resultat från den operativa verksamheten på ca tkr (-236 tkr), vilket är tkr bättre än det resultatmål som uppsattes inför verksamhetsåret. Avvikelsen beror främst på att målen att sänka föreningens overheadkostnader överträffades vilket innebar att dessa kostnader kom att bli ca 2,1 mkr lägre än föregående år. Resultatet efter finansnetto och jämförelsestörande poster blev tkr (2.023 tkr). Moderföreningens egna kapital uppgick vid utgången av året till tkr (5.200 tkr). Till detta kommer obeskattade reserver på tkr (2.098 tkr). Koncernens resultat efter finansnetto blev tkr (2.382 tkr) och det egna kapitalet i koncernen uppgick vid utgången av året till tkr (7.178 tkr). INTÄKTER OCH KOSTNADSMASSA VMF Qberas rörelseintäkter ökade till 147,4 mkr (142,3 mkr). Intäktsökningen beror till 70 % på den prisökning om 2,5 % som genomfördes vid årets början och till övriga delar på en ökad fakturering av arbete som utförs på obekväm (dyrare) tid samt på ökad försäljning av servicetjänster vid sidan av ordinarie mätning. Kostnadsmassan ökade till 146,2 mkr (142,5 mkr). Kostnadsökningen ligger helt på de direkta arbetskraftskostnaderna för virkesmätarna medan övriga kostnadsposter minskat. Av den ökade direkta arbetskraftskostnaden beror hälften på lönejusteringar enligt avtal och den andra hälften på omfördelning av tid till större andel obekväm tid samt ökat antal årsverken. VOLYMER, EFFEKTIVITET OCH PRODUKTIVITET VMF Qbera har under året mätt in 39,3 milj.m 3 fub (38.6 milj.m 3 fub). Mätningen har i huvudsak skett vid drygt 100 fasta mätplatser. Den under 2002 inmätta volymen var sålunda 0,7 milj.m 3 fub, (motsvarande 1,8 procent), högre än föregående år. Andelen stockmätning ökade till 27,2 % (22,1%) medan andelen övrig mätning sålunda minskade till 72,8 % (77,9 %). Produktiviteten per mantimme ökade i förhållande till föregående år med 11,2 % vid stockmätning och vid övrig mätning med 4,2 %. Effektiviteten, dvs mätningskostnaden per m 3 fub, förbättrades med ca 8,7 % för stockmätning och för övrig mätning med 0,8 %. Huvudorsaker till de påtagligt förbättrade nyckel- TREÅRSÖVERSIKT MODERFÖRENINGENS RESULTAT OCH STÄLLNING 150 PRODUKTIVITET M 3 fub/mättimme VMF Qberas rörelsekostnad, mkr -142,9-142,5-146,2 Utdebiterade kostnader, mkr 136,9 142,3 147,4 Rörelseresultat i ordinarie verksamhet, mkr -6,0-0,2 1,1 Strukturkostnader vid fusion, mkr -3,2 - - Återbäringsmedel SPP, mkr 11,1 1,1 - Rörelseresultat, mkr 1,9 0,9 1,1 Inmätt volym, milj.m 3 fub 39,9 38,6 39,3 Antal årsarbeten Stockmätning Övrig mätning All mätning MÄTNINGSKOSTNAD Kr/m 3 fub Stockmätning Övrig mätning All mätning

7 Utbildning av Guldkortsinformatörer i Gammelkroppa. talen vad gäller stockmätning är dels att andelen stockmätning av sågtimmer ökat och att denna ökning främst skett vid stockmätstationer med hög kapacitet, dels en effekt av de vardagsrationaliseringar som genomförts vid enskilda mätplatsanalyser. ORGANISATION Antalet årsverken i moderbolaget ökade under året från 365 st till 367 st. Inom koncernen ökade antalet från 378 st till 381 st. Orsak till att antalet årsverken ökat i moderbolaget är övergången till stockmätning vid flera större sågverk, en effekt som dock motverkats av rationaliseringar på andra håll varför nettopersonalökningen stannade vid två årsverken. Arbetet med att effektivisera verksamheten genom att decentralisera arbetsuppgifter ut i organisationen har fortgått. Exempelvis har redovisningen av importerad massaved flyttats ut från huvudkontoret i Falun till berörda mätplatser, vilket möjliggjorts av förändrade sätt att mäta samt systemutveckling hos SDC. Antalet årsverken bland tjänstemän i moderbolaget minskade till 33 (34). Antalet tjänstemän har därmed minskat med 16 årsverken, (motsvarande 33 procent), sedan året före fusionen mellan VMF Mellan och WIF. VERKSAMHETSUTVECKLING Under 2002 har flera utvecklingsprojekt fullföljts. I samverkan med SDC och massavedsköparna har FÖRDELNING AV VOLYMER ÅR 2002 PER MÄTMETOD OCH SORTIMENT, km 3 fub Timmer- Massa- och Cellulosaflis Spån,bark, Totalt Mätmetod sortiment fiberved bränsle Stockmätning metod (därav stickprov) (88.8) (74.0) (162.8) TBF-mätning metod Trav- och skäppmätning metod (därav stickprov) (24.8) (24.8) Bedömning metod Vägning metod (därav stickprov) (0.7) (0.7) Räkning metod 8 Totalt *) varav bemyndigad mätning *) Av totalvolymen är 121 km 3 fub redovisad genom Skogdata i Oslo, övriga volymer genom SDC 5

8 utvecklats en ny modell för mätning, registrering och redovisning av importerad massaved. Modellen har tagits i bruk under 2002 och har skapat goda förutsättningar för en effektivisering av såväl mätning som redovisning av dessa kvantiteter. Även för massavedsvolymer som mäts genom VMF Qberas dotterbolag i Baltikum vid lastning i hamn, är denna modell tillämplig. Arbetet med att kvalitetssäkra VMF Qbera genom ackreditering enligt ISO fullföljdes under VMF Qberas kvalitetssystem finns utlagt på hemsidan och är därmed tillgängligt för medlemmarna via Internet. Inom projektet Mätplatsanalys har förbättringspotentialerna i alla uppdrag belysts i syfte att förbättra produktiviteten och att säkerställa kvalitén i mätningen. Många goda exempel finns där analyserna givit påtagliga resultat vad gäller kvalitet, effektivitet och produktivitet. Arbetet med Guldkortsutbildningar, dvs. utbildningar riktade mot avverkningslag i syfte att bl a ge ökad kunskap kring sortimentsbestämmelser och annat som kan skapa mervärden i skogsbruket har fortlöpt och ett ökande Helena Halonen, mätare i Skutskär och hennes kollegor har genom den gemensamma IT-plattformen ständig tillgång till uppdaterad information liksom till E-post. MÄTNINGSPERSONALENS BELÄGGNINGSGRAD Totalt avlönad tid, tim Fakturerad tid, timmar varav mätning övrigt arbete separata uppdrag Beläggningsgrad, % 95,7 96,3 94,4 Mätning av övriga anst., tim *) *) inkl legoarbete av Trätåg SJUKFRÅNVARO I TIMMAR MÄTNINGSPERSONALENS ÖVERTID ANTAL ANSTÄLLDA OCH ÅRSARBETEN Antal anställda Betald övertid, tim % av ordinarie tid 2,99 2,98 Årsarbeten Virkesmätare varav kvinnor Övriga varav kvinnor Totalt varav kvinnor MÄN KVINNOR ALLA 1-59 dagar 60- dagar Summa % 1-59 dagar 60- dagar Summa % 1-59 dagar 60- dagar Summa % < 29 ÅR ÅR ÅR SUMMA MÄN KVINNOR ALLA 1-59 dagar 60- dagar Summa % 1-59 dagar 60- dagar Summa % 1-59 dagar 60- dagar Summa % < 29 ÅR ÅR ÅR SUMMA

9 intresse bland VMF Qberas medlemmar kan konstateras. Tidigare framtagna kompetensutvecklingsplaner för personalen har nu omsatts i praktiskt genomförande av utbildningar med inriktning på främst IT samt fördjupning i virkesmätning och VMF Qberas kvalitetssystem. Inom ramen för det gemensamma utvecklingsarbete som sker genom Rådet för virkesmätning och- redovisning, (VMR), deltar VMF Qbera bl a i utvecklingsprojekt kring skördarmätning, travvolymbestämning genom laser, SS-mätning av sågtimmer samt utveckling av teknik, metoder och instruktioner för stockmätning av sågtimmer. SAMVERKAN VMF SDC VMR Enligt de intentioner som virkesmarknadens parter presenterade i MoRutredningen 2001, har landets tre VMF samt SDC/VMR fastlagt handlingsplaner för organisatorisk samverkan och utvecklingssamverkan. Flera konkreta resultat har uppnåtts vad gäller samverkansprojekten, bl a har en gemensam IT-plattform upprättats och flera gemensamma projekt pågår kring hur denna plattform bäst skall nyttjas för att stödja vidare samverkan; bl a pågår ett arbete kring en ev. upphandling av ett gemensamt lönesystem. Vidare har föreningarna harmoniserat sina bokslutsår och stadgar samt principer för interndebitering mellan föreningarna fastlagts. Frågan om gemensamt ägande av verksamheterna i Baltikum har penetrerats i respektive styrelse; hittills dock utan resultat. BALTIKUM Verksamheten i Baltikum har fortsatt att växa och såväl verksamheten i Estland som i Lettland genererar överskott enligt ställda krav. Den sammanlagda omsättningen i VMF Estonia och VMF Latvia uppgick år 2002 till tkr (2.589 tkr). Verksamheternas nettoöverskott efter skatt blev 203 tkr (298 tkr) och vinstmarginalen 7,4% (11,5 %). Resultatförsämringen mot föregående år förklaras helt av de kostnader som löpande påförts verksamheten under 2002 vad gäller projektkostnader av engångskaraktär kring kvalitetssäkring, utbildning och tekniska förbättringar. Antalet anställda i Baltikum ökade till 14 (13) personer. Se också artikel på sidan 11. KONTROLLMÄTNING Under året har ordinarie kontrollmätning utförts enligt VMR-rådets normer med resultat som redovisats för föreningens styrelse och som separat sammanfattas i nyckeltalsform på sidan 8. Utöver ordinarie funktions- och kompetenskontroll har av part begärd kontroll genomförts vid 9 tillfällen. Samtliga har avsett massaved. VMF Latvia, VMF Qberas dotterbolag i Lettland, arbetar med mobila mätstationer som körs mellan ett 15-tals hamnar. Med SDCs mätplatsutrustning överförs data direkt till VIOL, viket innebär betydande tidsvinster i redovisningen. Utbildning av Guldkortsinformatörer i Gammelkroppa. 7

10 KVALITETSSÄKRING Under 2002 har stora insatser gjorts för att ytterligare förstärka kvalitetsarbetet inom VMF Qbera. Kvalitetssäkringsprojektet har slutförts. Vi har implementerat ett kvalitetssystem som uppfyller kraven enligt SS-EN ISO/ IEC Denna standard betonar bland annat tekniska krav på mätmetoder och den utrustning som används vid mätning, tillsyn och kalibrering. Ett annat viktigt område är krav på personalens kompetens och kompetensutveckling. I januari 2003 beslöt SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) att meddela oss ackreditering inom området virkesmätning. Vår kvalitetsfunktion har arbetat med kvalitetssäkring i vid bemärkelse, inkluderande utbildning och instruktion, analyser av mätningskvaliteten, kalibrering av mätredskap och mätutrustning mm. Under året har ett antal interna revisioner genomförts enligt en fastställd revisionsplan. Kontrollmätningsverksamheten sammanfattas i tabellform nedan. Genom kontrollmätningen kan vi fortlöpande ha en god bild av kvaliteten i mätningsarbetet och har möjlighet att justera eventuella avvikelser. Jämfört med föregående år har en större andel av mätplatserna uppfyllt de av styrelsen fastställda riktmålen för mätningskvalitet och den genomsnittliga värdekvoten för sågtimmersortiment har förbättrats något. Sedan januari 2003 är VMF Qbera ackrediterade inom området virkesmätning. AVVIKELSER MELLAN ORDINARIE MÄTNING OCH KONTROLLMÄTNING (O/K) Stockvis kontroll Antal mätplatser i olika intervall Negativ avvikelse (%) Positiv avvikelse i ordinarie mätning jämfört med kontrollmätning (%) 2,0-2,9 1,0-1,9 0,1-0,9 0,0 0,1-0,9 1,0-1,9 2,0-2,9 3,0-3,9 4,0-4,9 5,0- TOTALT SÅGTIMMER, BRUTTOVOLYM SÅGTIMMER, VÄRDE MASSAVED, BRUTTOVOLYM MASSAVED, VÄRDE FUNKTIONSKONTROLLENS OMFATTNING ANTAL METOD FACIT ANTAL MÄTPL. K-OBJEKT PARTIVIS KONTROLL Travmätning (TBF) 8 Sågbara sortiment Stockmätning Fiberskiveved Stockmätning 18 Skäppmätning 3 Sågspån etc. Skäppmätning 10 STOCKVIS KONTROLL Stockmätning (S) 60 Sågtimmersortiment Stockmätning Massavedssortiment Stockmätning SÅLLNING 13 Cellulosaflis 132 SÅLLNING AV CELLULOSAFLIS Fraktion Bark Röta TOTALT Ordinarie mätning, % 0,26 0,16 5,67 86,06 7,26 0,58 0, Kontroll, % 0,26 0,18 5,58 86,22 7,17 0,60 0, OMRÄKNINGSTAL VID STICKPROVSMÄTNING AV MASSAVED Kollektivtyp Antal travar Bruttovolym Nettovolym Omräkningstal Medelfel per koll. Omräkningstal Medelfel per koll. 8 Maskinell avverkning ,991 0,65 0,977 0,75 Motormanuell avverkning 263 0,990 0,80 0,976 0,94

11 AXPLOCK FRÅN VERKSAMHETEN Mätstationen vid sågverket i Heby, en investering på 20 milj. kr. som skapat en rationell och bra arbetsmiljö. Mätstationen i Heby väcker stort intresse och studiebesöken är många. Här är det Ida Olsson, mätare i Gruvön, som guidas av Roger Olsson, mätare i Heby. HEBY VMF QBERAS MODERNASTE MÄTPLATS VMF Qberas modernaste mätplats? Vid Mellanskogs sågverk i Heby, öster om Sala svävar man inte på målet. Mätstationen är en mönsteranläggning, säger Anders Persson, MO-chef Gävle, och mätarna Roger Olsson och Ingemar Andersson bekräftar gärna. Sågen i Heby tillhör de större sågverken med en försågning av ca m 3, allt gran. Virkesflödet uppgår till ca 2,6 milj stock, vilket kan omräknas till timmerbilar per dag. Omkring 10 % av virkesfångsten är import från Ryssland via Hargshamn och som också mäts i Heby. Den tidigare mätstationen betecknas av en mätarna så här: En liten kåk som skakade när timret kom upp på banan. Men det var inte bara mätstationens skick som låg bakom investeringen i en ny station. Viktiga faktorer var också att uppnå kvalitetsfördelar och att öka kapaciteten trots en nedgång till två skift. Tidigare mätte man i tre skift i Heby och ett i Långshyttan på ca 10 mils avstånd. MÅNGA DELMÅL Förutom kapacitetsökningen hade vi flera delmål med investeringen, säger Arvo Kajava, chef för råvaruhanteringen. Några av målen var: förenklad logistik förbättrat sågutbyte kundorderstyrd sortering maximerad fackhantering Den nya mätstationen togs i drift i december 1998 efter en investering på ca 20 milj. kr. exkl. vissa markarbeten. MÄTARNAS ENGAGEMANG VIKTIGT Arvo Kajava är mycket tillfredsställd med utfallet av investeringen och han understryker att mätarnas engagemang i projektet haft stor betydelse. Dom har till stor del påverkat utformningen av sin arbetsmiljö genom att tidigt delta i arbetsgruppen för projektet och deltog också, liksom traktorförarna, i de studieresor, bl.a till Finland, som föregick den slutliga utformningen av stationen. Mätarna Roger Olsson och Ingemar Andersson bekräftar också det goda samarbetet och tycker att de fått gehör för det flesta av sina synpunkter. Visst kan det finnas ett och annat som man så här i efterhand kanske skulle ha gjort annorlunda exempelvis en ljuddämpande avskärmning till kontorsdelen, men i stort fungerar allt som vi tänkt oss, säger Roger Olsson. Han pekar dock på ett problem och det är stationens lokalisering mot solen mest hela dagen. Man kan ju inte vända banan från sågverket, men den höj- och sänkbara stolen är dock till stor hjälp för att undvika bländningen, säger Roger Olsson. LÅNGT BEDÖMNINGSBORD Något som sticker ut vid mätstationen i Heby är det osedvanligt långa bedömningsbordet med åtta stockar istället för vanligen fyra. Det längre bordet ger en bättre överblick, menar mätarna. Bedömningsbordets längd rönte dock en diskussion vid projektering och den gällde bemanningen. Det fanns således röster för att det skulle behövas två mätare och man förberedde också för detta, men erfarenheterna hittills visar att en mätare fyller behovet för de ca 1000 stock i timmen som är stationens kapacitet. VIDEOKAMERAN VÄRDEFULL Ett hjälpmedel som mätarna talade sig varm för vid projekteringen är den videokamera som kompletterar den sedvanliga spegeln vid stockens bortre ände. Ibland räcker spegeln inte till för att kunna göra en bedömning, läsa vältlappen m m och det händer därför ofta att man slänger en blick i TV-monitorn, är en replik. Upplägget vid mätstationen i Heby intresserar många och studiebesöken är talrika för att inte minst få bekräftat från alla berörda mätare att Heby-stationen är en bra arbetsplats med en en effektiv utformning. 9

12 Med ca m 3 fub är importvirket det dominerande inslaget vid travmätningen i Norrsundet. Den inhemska volymen uppgår till ca m 3 fub. NY METOD FÖR MÄTNING AV IMPORTVIRKE SÄKRAR KVALITET 10 Vid mätplatserna i Norrsundet och Skutskär tillämpas sedan 2002 en utvecklad mätmetod med tonvikt på kvalitetsfrågor och då främst förekomsten av lagringsröta. Importen vid de två hamnarna uppgår till ca 1,6 milj. m 3 fub med ungefär lika fördelning. För importen till Gruvön sker motsvarande mätning i exporthamnarna i Lettland. Under flera års tid har lagringsröta varit det stora problemet vid mätning av importerad massaved. Detta och mycket annat diskuterades vid ett importseminarium i Falun i december Det framkom vid seminariet önskemål från massavedsköparna om att utveckla en rationell metod för mätning av båtlaster med importerad massaved, man ville ha kostnadseffektiv mätning (få stickprov) snabb redovisning via VIOL god information om enskilda båtlasters kvalitet, där lagringsröta är viktigaste faktorn en enhetlig mätmetod för egna volymer, byten och externa köp (stickprovsmetod) god mätningskvalitet möjlighet att förena värdebestämning med processtyrning Utveckling/anpassning av SDC s VIOL- och mätplatssystem pågick sedan under 2001 och början av Som första mätplats inom VMF Qbera togs den nya metoden i bruk vid Stora Enso Norrsundet i april Metoden innebär stickprovsmätning (TBFS) enligt svensk modell med framåtriktad omräkning, med särskild redovisning av lagringsrötevrak. Vrakandelen p g a lagringsröta skall inrapporteras som delsortiment i en speciell rutin. Lagringsröteandelen är unik för varje leverans och påverkar ej nettoomräkningstalet. Mätningsbestäm- melserna för metoden är i princip lika som de inhemska för stickprovsområdet med undantag av att en generell tolerans för lagringsröta i barr- och lövmassaved intill 10 % av stocks ändyta tillämpas. De nya importkollektiven är gemensamma för säljare i resp Baltikumland (Estland, Lettland och Litauen). Kollektiven är upplagda per sortiment och Baltikumland samt omfattar samtliga mottagare av massaved inom VMF Qbera. Även för säljare från Ryssland finns motsvarande kollektiv upplagda. En elementär skillnad gentemot de inhemska massavedskollektiven är som nämnts ovan att vrak p g a lagringsröta skall behandlas som delsortiment i en särskild rutin. Virkesmätarna skall vid TBF-mätningen, som vrakvolym enbart redovisa vrak av annan anledning än lagringsröta. Andelen vrak p g a lagringsröta inrapporteras till VIOL i en speciell rutin. Denna fraktionsrapportering är också en slutlig kvittens på att båtlasten inmätts. Importmätningen redovisas på en ny mätbeskedstyp med engelsk text som tagits fram för metoden, varvid lagringsröteandelen redovisas som en särskild fraktion Storage decayed. Mätbeskeden produceras dygnsvis. Under den för lagringsröta kritiska årstiden (augusti t o m november) genomförs för bestämningen av vrakvolymprocent p g a lagringsröta systematiskt stickprovsurval för alla båtlaster. Under övrig del av året genomförs urval enbart på lagringsskadade leveranser (hela eller delar av leveransen). Urval för bestämning av lagringsröta sker genom att ta ut små prov stratifierade över hela leveransen, totalt ca en trave per leverans. Provstockarna sågas sedan 15 cm från ändyta och bedöms till vrak eller sortiment.

13 DIREKTREGISTRERING I VIOL FRÅN MÄTNINGARNA I LETTLAND Utvecklingen vad gäller verksamheten i Lettland är positiv. Sedan några månader tillbaka har flera projekt initierats i Lettland för dotterbolaget VMF Latvia. Projekten omfattar kvalitetssäkring, virkesredovisning (SDC- system/utrustning), nya importmetoden, kontrollmätning och utbildning (mätning/ virkesredovisning), teknisk utrustning på mätplatser (mätbryggor, belysning, plats för stockmätning av stickprov m m) samt bildandet av ett lettiskt VMR. VMF Lativa i Lettland har sedan länge mätt in massaved för import till svenska mottagare. Mätningen görs i olika hamnar och gäller för affärsledet mellan köparna som är olika svenska massabruk och deras råvaruorganisationers dotterföretag eller andra underleverantörer i Baltikum. Virket kommer i normalfallet från olika virkesterminaler och mäts innan det lastas på båt. I vissa fall kan virket även komma direkt från skogsupplag. Tills helt nyligen har allt virke redovisats enligt en metod, Measurement report, där mätningarna sammanställdes i ett enkelt exelprogram direkt på plats. Uppgifterna sändes sedan till HK i Falun för inregistrering i VIOL. Detta medförde naturligtvis en fördröjning av redovisning och utrapportering. Därför startades ett projekt under 2002 med syfte att möjliggöra registrering av mätdata i Baltikum på ett liknade sätt som mätdata registreras vid svenska mätplatser. OMFATTNING OCH SYFTE Till att börja med så skall VIOL- registreringen endast omfatta virkestransaktioner i affärsledet mellan svenska köpare av massaved och deras underleverantörer i Baltikum. Mätningen och redovisningen syftar dock inte till att reglera vederlag för tidigare affärsled. Denna mätning har normalt gjorts genom partsmätning vid virkesterminalerna. Eftersom det mesta virket importeras via hamnar i Lettland eller i hamnar i Estland respektive Litauen som ligger nära den lettiska gränsen så kommer all VIOL-redovisning tills vidare att ske genom vårt lettiska dotterföretag, VMF Latvia. Om virkesflödet från Estland skulle öka markant så är det naturligtvis möjligt att även införa samma redovisning för vårt estniska dotterföretag, VMF Estonia. MÄTMETOD Eftersom en ny metod att mäta och redovisa lagringsröta per leverans/båt tagits fram så var det naturligt att starta upp med mätning och redovisning enligt denna metod. Men naturligtvis finns det inget som hindrar att andra mät- eller redovisningsmetoder nyttjas. Från början har mätningen gjorts i ett eget lövmassakollektiv. Därigenom har man kunnat kontrollera att VMF Latvia har konstruerat en mobil mätbrygga utrustad med bärbar mätplatsdator. mätning och redovisning fungerat enligt alla krav. Men med tiden är ambitionen att inordna även denna mätning i de stora landskollektiv, som upprättas för importerad massaved från de Baltiska länderna, och som används vid mottagningsmätning vid flera mätplatser i Sverige. UTRUSTNING VMF Latvia har tillgång till tre bärbara datorer där SDCs vanliga Dataflexsystem finns installerat. Det är dock modifierat så att vissa texter i menyer och liknande är översatta till engelska. Vidare har man två stycken av SDCs handdatorer för stickprovsmätningen Eftersom det rör sig om ett stort antal möjliga mätplatser, ca: 15 hamnar, så används en mobil mätbrygga som går att koppla till och dras av en vanlig personbil. Bryggan är utrustad med en speciell låda för den bärbara mätplatsdator som används vid registreringen. I denna låda som är försedd med värme finns plats för så väl PC som skrivare. Endast det extra tangentbordet finns utanför. Mätaren ser vad som registreras på bildskärmen inne i lådan genom ett särkilt plexiglaslock. Den mobila mätbryggan har konstruerats av VMF Latvia i samarbete med en mekanisk verkstad i Riga. För närvarande har VMF Latvia tillgång till en mobil brygga men ytterligare en kommer att levereras under april UTVECKLINGEN FRAMÅT Hitintills har mätning och registrering i VIOL varit koncentrerad till Riga-området och endast för mätningar till en svensk mottagare. Under våren 2003 kommer möjlighet att finnas för mätning i övriga hamnar samt för flera uppdragsgivares räkning. Rottneros har beslutat att övergå till denna mät- och redovisningsmetod för sin importerade massaved till de fyra bruken i Sverige. 11

14 NYTT MÄTPLATSSYSTEM UNDER UTREDNING VMF och SDC arbetar intensivt med en utredning om ett nytt mätplatssystem som beräknas bli beslutat under hösten Just nu pågår ett intensivt arbete i syfte att ta fram en kravspecifikation på ett nytt mätplatssystem för sk. RTV-mätning, dvs all mätning utom stockmätning. Ett nytt system förväntas i väsentlig grad förbättra leveranstider för mätdata samt möjligheterna att effektivisera logistik och virkesmätning. Dagens mätplatssystem produktionssattes i början på 1990-talet och utvecklades till ett system för norra och ett för södra Sverige eftersom samordning mellan de båda landsändarna var svår att uppnå. Systemet förbättrades kontinuerligt och tillfördes nya funktioner, men förändringskrav på större användarvänlighet och flexibilitet var svårare att införa beroende på begränsningar i den numera föråldrade teknik som registreringsprogrammet baseras på. Virkesmätningsföreningarna och SDC genomförde gemensamt en analys av verksamheten på mätplatserna och formulerade 1998 en kravspecifikation på ett nytt mätplatssystem. Flera av de krav som då framfördes har effektuerats genom löpande förvaltningsinsatser i befintligt mätplatssystem, eftersom framtagande av ett helt nytt system bedömdes för svårt att genomföra samtidigt som förnyelsen av VIOLs centrala system pågick. De förbättringar som genomförts kan kort beskrivas som en förnyelse av den tekniska plattformen och en stegvis integration med VMFs administrativa system. SNABBARE OCH SÄKRARE KOMMUNIKATION Mer konkret innebär detta bl a möjlighet till snabbare och säkrare kommunikation med en mer centraliserad service från SDC. Vidare har mätplatserna nu åtkomst till VMFs intranät (exkl mätinstruktioner), VIOL-klienter (t ex rättning/korrigering) och E-post. Vidare har även försök genomförts med Onlineregistrering (transaktionsvis insändning och kontroll av mätdata) och registrering av travmätning i handdatorer (registrering direkt vid mätbryggan). Den ursprungliga kravspecifikationen har efter hand kompletterats utifrån erfarenheter från dessa försök och enkätundersökningar bland berörda företag. DIREKTUPPDATERADE SYSTEM Företagen vill ha ett direktuppdaterande system med snabb insändning av mätdata och för att höja kvaliteten på indata efterfrågas flera och bättre kontroller vid källan. Vidare har företagen bl a behov av funktioner för snabb återföring av mätningsrapporter (information om ev. avvikelser i leveransen), samt för möjligheter att få tilläggsuppgifter registrerade i samband med mätningen. SDCs målsättning är att konstruera ett gemensamt system för alla mätplatser i syfte att erhålla en kostnadseffektiv drift och förvaltning. Dessutom ska ett nytt system kunna integreras med VIOLs övriga systemdelar och vara möjligt att vidareutveckla för att svara mot framtida förändringskrav beträffande mätmetoder och logistiklösningar. FÖRPROJEKT Just nu pågår ett förprojekt i syfte att ta fram ett förslag till ett nytt mätplatssystem för alla mätmetoder utom stockmätning. Förslaget ska enligt planerna tillställas SDCs styrelse för investeringsbeslut hösten Parallellt med nyutvecklingen kommer även ett särskilt förvaltningsprojekt att drivas där möjliga och mest brådskande funktioner införs i befintligt mätplatssystem.

15 RESULTATRÄKNING Koncern Koncern Moderförening Moderförening Belopp i tkr Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 2, Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 4, Jämförelsestörande poster Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Förändring av överavskrivning Förändring av periodiseringsfond Resultat före skatt Uppskjuten skatt Aktuell skatt Årets resultat

16 ANVÄNDARRAPPORT BALANSRÄKNING Koncern Koncern Moderförening Moderförening Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och maskiner Finansiella anläggningstillgångar Fordringar hos koncernföretag 212 Andelar i koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag 282 Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

17 BALANSRÄKNING Koncern Koncern Moderförening Moderförening Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 13 Bundet eget kapital Insatser Bundna reserver/reservfond Fritt eget kapital Fria reserver Årets resultat Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan 14 6 Periodiseringsfonder Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt Långfristiga skulder Övriga skulder Kortfristiga skulder Leverantörskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga 15

18 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tkr Koncern Koncern Moderförening Moderförening Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Avyttring av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel -27 Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Betalda räntor Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Avskrivningar av tillgångar Kursdifferenser Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar Räntefordran Ränteskuld Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten.

19 NOTER Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen, Bokföringsnämnden och Föreningen Auktoriserade Revisorers rekommendationer och uttalanden. VÄRDERINGSPRINCIPER M M Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivningstider tillämpas i koncern och moderförening: Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 5-8 år Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas i de enskilda företagen som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Leasing leastagare I moderföreningen redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Kortfristiga placeringar I kortfristiga placeringar värderas i enlighet med årsredovisningslagen till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. KONCERNREDOVISNING Koncernredovisningen har upprättas i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation. Koncernredovisningen omfattar de företag i vilka moderföreningen direkt eller genom dotterföretag innehar mer än 50% av röstetalet, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande enligt ÅRL 1:4. NOT 1 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER Medelantalet anställda varav varav 2002 män 2001 män Moderföreningen Sverige ,5% % Totalt i moderföreningen ,5% % Dotterföretag VMF Estonia 5 60% 5 60% VMF Latvia 9 89% 8 88% Totalt i dotterföretag 14 79% 13 77% Koncernen totalt % % Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och Sociala Löner och Sociala ersättningar kostnader ersättningar kostnader Moderföreningen (varav pensionskostnad) 1) (4 959) 1) (4 815) Dotterföretag (varav pensionskostnad) ( ) ( ) Koncernen totalt (varav pensionskostnad) 1) (4 959) 1) (4 815) 1) Av moderföreningens och koncernens pensionskostnader avser 164 tkr (154 tkr) gruppen styrelse och VD. Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda Styrelse Övriga Styrelse Övriga och VD anställda och VD anställda Moderföreningen Sverige Moderföreningen totalt Dotterföretag utomlands Estland Lettland Dotterföretag totalt Koncernen totalt KONCERNUPPGIFTER Av moderföreningens totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 0% (0%) av inköpen och 0,19% (0,04%) av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som föreningen tillhör. 17

20 NOTER NOT 2 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER Till Ola Forsberg, KPMG, har ersättning för revisionsuppdrag utgått med 99 tkr (97 tkr) och för andra uppdrag 44 tkr (38 tkr). Ersättning till lekmannarevisorerna uppgår till 1 tkr (1 tkr), som ersättning för revision. NOT 3 LEASINGAVGIFTER AVSEENDE OPERATIONELL LEASING Koncernen och Moderföreningen Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Betalda leasingavgifter Avgifterna avser främst leasing av Hem-PC Framtida leasingavgifter uppgår till tkr. NOT 4 AVSKRIVNINGAR AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Koncern Koncern Moderfören. Moderfören Inventarier, verktyg och maskiner NOT 7 BOKSLUTSDISPOSITIONER Moderfören. Moderfören Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Inventarier, verktyg och installationer Periodiseringsfond, årets avsättning Periodiseringsfond, årets återföring NOT 8 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER Koncern Koncern Moderfören. Moderfören Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Kursdifferenser NOT 5 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Koncernen och Moderföreningen Jämförelsestörande poster - (1 166 tkr) består av återbäringsmedel från SPP. Medlen har diskonterats till 6% räntesats och med en beräknad återbetalningstid på 8 år (8 år). Beräknad ränta för 2002 hänförlig till dessa medel ingår i ränteintäkter och liknande poster med 279 tkr (not 6). I balansräkningen redovisas 743 tkr (940 tkr) som kortfristig fordran på SPP bland övriga kortfristiga fordringar och tkr (3 796 tkr) redovisas som långfristig fordran under rubriken andra långfristiga fordringar. NOT 6 ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER-/KOSTNADER OCH LIKNANDE POSTER Samtliga ränteintäkter och kostnader avser externa finansiella poster. Av ränteintäkterna 2002 utgör 279 tkr beräknad ränta avseende återbäringsmedel SPP. Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Kursdifferenser Planenligt restvärde vid årets slut NOT 9 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Bokfört värde vid årets slut SPEC AV MODERFÖRENINGENS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Andel Bokfört Dotterföretag / Org nr / Säte i % 1) värde VMF Estonia OÛ, , Võrumaa, Estland VMF Latvia SIA, , Talsi, Lettland ) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier

21 NOTER NOT 10 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Koncern Koncern Moderfören. Moderfören Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Tillkommande tillgångar Bokfört värde vid årets slut Koncern Moderföreningen Specifikation av Marknads- Bokfört Marknads- Bokfört värdepapper värde värde värde värde Aktieindexobligation NOT 11 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupen intäkt mätning Koncern Koncern Moderfören. Moderfören utförd i december Övriga poster NOT 12 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Koncern Moderföreningen Specifikation Marknads- Bokfört Marknads- Bokfört värde värde värde värde JP Bank JP Bank NOT 13 EGET KAPITAL Insatser Reserv- Fritt eget Moderföreningen fond kapital Vid årets början Disposition enl. stämmobeslut Avsättning till reservfond Nya medlemmar 1 Årets resultat Vid årets slut Insatser Bundna Fritt eget Koncern reserver kapital Vid årets början Nya medlemmar 1 Avsättning till reservfond Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Omräkningsdifferens Årets resultat Vid årets slut NOT 14 OBESKATTADE RESERVER Moderföreningen Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Maskiner och inventarier 6 Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Av obeskattade reserver utgör 769 tkr (587 tkr) uppskjuten skatt. Den uppskjutna skatten ingår ej i moderföreningens balansräkning men däremot i koncernens. NOT 15 ÖVRIGA SKULDER, LÅNG- OCH KORTFRISTIGA Koncern Koncern Moderfören. Moderfören Skulder som förfaller senare än fem år fr balansdag NOT 16 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Koncern Koncern Moderfören. Moderfören Personalrelaterade skulder Övriga poster