DEN SVENSKA JÄRNVÄGEN

Transkript

1 DEN SVENSKA JÄRNVÄGEN sven Bårström Pelle granbom Boken Den svenska järnvägen är framtagen av Sven Bårström och Pelle Granbom på uppdrag av Trafikverket speglar det svenska järnvägssystemets funktionssätt ur - tekniskt - ekonomiskt - legalt - administrativt och - marknadsmässigt perspektiv Målgrupp Generalister inom Trafikverket (och i andra organisationer) med ansvar för järnvägsfrågor Andra beslutsfattare som önskar en översiktlig kunskap om hur järnvägen eller delar av den är avsedd att fungera Specialister inom järnvägsverksamheter med intresse av att placera sin specialitet i ett större sammanhang Lärare och studerande i järnvägsutbildningar Andra med intresse för järnvägen som transportsystem Avsikten är att boken ska... ge en grundkunskap om järnvägen när den fungerar som den ska beskriva olika system och verksamheter inom järnvägen och peka på samband och beroenden mellan dessa förklara naturlagarnas inflytande på järnvägstransportsystemet och de principiella tekniska lösningarna ge en bakgrund till vad järnvägen kan prestera ge en historisk bakgrund till dagens svenska järnväg Budskap Järnvägen är ett transportsystem som kan ge stora samhällsekonomiska fördelar beträffande prestanda, kapacitet, energieffektivitet (miljömässighet), trafiksäkerhet och transporteffektivitet Järnvägen är ett transportsystem med starka beroenden mellan olika verksamheter och tekniska system Järnvägen är inte en väg utan en maskin, om än utdragen i landskapet Att driva järnvägsverksamhet kräver gedigen kunskap Att utveckla järnvägsverksamhet kräver kunskap och forskning för ny kunskap Både ytlighet och djup Boken är ytlig i den meningen, att den har ett brett perspektiv (vidvinkelsyn) på hela järnvägssystemet och därigenom oftast begränsar sig till principiella resonemang Boken är djup i den meningen, att den ganska detaljerat förklarar en del principiella tekniska lösningar som hanterar naturlagarnas inverkan Boken kan läsas som en uppslagsbok som ger impulser till djupare studier i andra verk Avsikten är inte att boken ska... vara en debattbok polemisera om tillkortakommanden värdera regelverk, arbetsformer och organisation ge patentlösningar sätta järnvägstransporter och vägtransporter i motsatsförhållanden till varandra (även om vi visar på skillnader) beskriva järnvägens historia

2 1. Järnvägen och dess aktörer 1.1 Allmänt 1.2 Trafikeringen 1.3 De fasta anläggningarna 1.4 Tillsyn Ur kapitel 2.2 Samspel 2. Grundläggande egenskaper 2.1 Önskvärda egenskaper hos en farbana för hjulburna förflyttningar 2.2 Samspelet mellan järnvägsfordon och järnvägsspår 2.3 Adhesion 2.4 Gångmotstånd 2.5 Dragkraft och acceleration 2.6 Bromsning 2.7 Energiförbrukning 2.8 Laster och hastigheter 2.9 Elenergi till tågen 2.10 Principer i trafiksäkerhetstänkandet 2.11 Transportkapacitet 2.12 Miljöeffekter av järnvägstrafik och järnvägsanläggningar Lasten från hjulet fördelas på flera sliprar Hjulkrafternas fortplantning via räl, sliprar, ballast, underballast ner till underliggande mark. På rakspår leder girmomentet till att hjulparet hela tiden svänger mellan de två rälerna i vad som kallas sinusgång.

3 3. Anläggningar för järnvägstrafik; kapacitet och samspel 3.1 Anläggningar för olika ändamål 3.2 Tågfärder 3.3 Tågmöten, förbigångar, vändning mm 3.4 Tågbildning 3.5 Resandes på- och avstigning 3.6 Lastning och lossning av gods 3.7 Service och tillsyn av fordon 3.8 Tungt fordonsunderhåll 3.9 Uppställning av fordon 3.10 Baser för banunderhållet Ur kapitel 3.10 Baser för banunderhållet. 4. Järnvägsanläggningarnas teknik 4.1 Banans linjeföring och geometri 4.2 Banans beståndsdelar, definitioner 4.3 Undergrund 4.4 Banunderbyggnad 4.5 Banöverbyggnad 4.6 Elkraftförsörjning 4.7 Kontaktledningar 4.8 Säkerhets- och trafikstyrningssystem 4.9 Telekommunikationssystem 4. Elkraftförsörjningsanläggningarna Omformarstation Stamnätet 6. Signalsystemen 5. Kontaktledningen 7. Telekommunikationsanläggningarna 3. Banöverbyggnaden 2. Banunderbyggnaden 1. Undergrunden Ur kapitel 4.2 Banans beståndsdelar.

4 5. Järnvägsfordon 5.1 Fordonskategorier 5.2 Ett spårfordons beståndsdelar 5.3 Ellokens och elmotorvagnarnas traktionsutrustningar 5.4 Diesellokens och dieselmotorvagnarnas traktionsutrustningar 5.5 Några loktyper på Sveriges järnvägsnät 5.6 Motorvagnar på det svenska järnvägsnätet 5.7 Personvagnar 5.8 Godsvagnar 6. Järnvägstrafiken 6.1 Tåg får inte vara för nära varandra 6.2 Reglering av trafiken 6.3 Kapacitet 6.4 Prioriteringsprinciper 6.5 Punktlighet 6.6 Persontrafiken 6.7 Godstrafiken Tidtabeller Exempel: I järnvägstrafik finns två typer av tidtabeller Tidtabeller för resenärer Sträckan mellan station A och station B är 70,2 km. Tågets gångtid mellan stationerna är 43 min. Hastigheten (som i detta förenklade exempel förutsätts vara jämn över hela sträckan) är då lika med linjens lutning km/min = = 98 km/tim. Grafiska tidtabeller som visar inplanerade tåg (tåglägen) på på en bana. En grafisk tidtabell uttrycks med ett linjediagram, där sträckan är angiven på den vertikala axeln och tiden på den horisontella. Tåg 947 lämnar Södertälje syd 16.06, gör uppehåll i Nykvarn 1 min., gör uppehåll 1 min. och möter tåg 946 i Läggesta, gör uppehåll i Strängnäs 1 min. och ankommer Eskilstuna Ur kapitel 6.2 Reglering

5 Malmbanan Haparandabanan Stambanan genom Övre Norrland Inlandsbanan Botniabanan Ådalsbanan Mittbanan 7. Infrastrukturförvaltning 7.1 Järnvägsinfrastrukturen 7.2 Europeiska perspektivet 7.3 Infrastrukturförvaltarens roll 7.4 Upplåtelse av kapacitet för tågtrafik och banarbeten 7.5 Infrastrukturavgifter 7.6 Det svenska järnvägsnätet 7.7 Vidmakthållande av infrastrukturen Norra stambanan Ostkustbanan Bergslagsbanan Värmlandsbanan Norge/Vänerbanan Älvsborgsbanan Dalabanan Godsstråket genom Bergslagen Arlandabanan Mälarbanan Nynäsbanan Svealandsbanan Sala-Eskilstuna-Oxelösund Västra stambanan Södra stambanan Jönköpingsbanan Västkustbanan Godsstråket genom Skåne Kust till kust-banan Skånebanan Öresundsbanan 8. Svensk lagstiftning av betydelse för järnvägen 8.1 Järnvägsverksamhet 8.2 Byggande av järnväg 9. Den europeiska järnvägen 9.1 EU och järnvägssystemet 9.2 Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) 9.3 Järnvägen i några europeiska länder 9.4 Internationella järnvägsorganisationer 10. Historik och utveckling 10.1 Ursprunget talets svenska järnvägspolitik 10.3 Nybyggnadsskedet ( ) 10.4 Utlandsförbindelserna ( ) 10.5 Elektrifieringen ( ) 10.6 Förstatligandet av privatbanorna ( ) 10.7 Dubbelspårsbyggena ( ) 10.8 Koncentration och effektivisering ( ) 10.9 Renässansen (1980- ) Reformationen (1988- ) Transportutveckling och trafikering Järnvägsindustrin