Sammanställning av remissvar angående Naturvårdsverkets förslag på föreskrifter (NFS 2013:XX) om typgodkännande av fångstredskap.

Transkript

1 1(57) Remissammanställning Sammanställning av remissvar angående Naturvårdsverkets förslag på föreskrifter (NFS 2013:XX) om typgodkännande av fångstredskap. Sändlista för remissen Remissen har skickats till följande myndigheter och organisationer. Deras svar sammanfattas i nedanstående tabell. Samtliga länsstyrelser Regelrådet Jordbruksverket Rikspolisstyrelsen Naturhistoriska riksmuseet Sametinget Skogsstyrelsen Statens fastighetsverk Statens veterinärmedicinska anstalt Sveriges kommuner och landsting Göteborgs universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet ArtDatabanken Centrum för biologisk mångfald Viltskadecenter Göteborgs stad Stockholms stad Kommerskollegium KemI Centrala djurförsöksetiska nämnden Uppsala djurförsöksetiska nämnd Sveriges ornitologiska förening Sveaskogs Förvaltning AB Lantbrukarnas riksförbund Svenska Naturskyddsföreningen Svenska Jägareförbundet Svenska Samernas Riksförbund Jägarnas Riksförbund Förbundet Sveriges småbrukare Skogsindustrierna Bergvik Skog AB Holmen skog AB Djurens rätt Djurskyddet Fåravelsförbundet Renägarförbundet

2 2(57) Rovdjurscentret de 5 stora Rovdjurscentrum i Orsa Svenska Djurparksföreningen Svenska Kennelklubben Svenska Rovdjursföreningen Sveriges Jordägareförbund Världsnaturfonden Anticimex Sveriges jordbruksarrendatorers förbund Lotin AB Svenska Djurskyddsföreningen Sveriges Yrkesjägareförening Nummer Remissinstans Framförda synpunkter Åtgärd Myndigheter 1 Regelrådet Avstår från att yttra sig i ärendet. Bedömer att förslaget medför endast begränsade effekter för företag. 2 Jordbruksverket 2 kap. 1, 5 p. Onödigt lidande är en svår definition och bör tas bort. Definitionen har tagits bort. 2 kap. 1 7 p. Vore bättre att använda definitionen som används i bilagan. 3 kap. 5 vem ska avgöra om de avvikelser som kan vara av betydelse för djurs lidande. Det innebär att det är enklare om alla förändringar innebär en ny typ. 4 kap. 1 7 p. Föreslår att sökanden ska ange vilket lidande djuret kan komma att utsättas för och hur det säkerställs att det inte utsätts för mer än det angivna. Då kan man undvika begreppet onödigt lidande. 4 kap p. Otydligt vad som avses med förhållanden. 4 kap p. det borde förtydligas att det är tester enligt bilagan som avses. 1 c, djurskyddslagen. Definitionen har tagits bort Naturvårdsverket gör bedömningen i och med att verket prövar redskapen. Definitionen av onödigt lidande har tagits bort. Svårt att hitta en bättre formulering. Otydligheter får tas om hand genom vägledning. Även andra tester än de nämnda i bilagan kan avses. T.ex. även utländska tester.

3 3(57) Djurskyddslagen gäller parallellt även om den inte nämns i föreskrifterna. 6 kap. 6 om syftet med paragrafen är att undvika få ansökningar kan formuleringen fångstredskap som bygger på följande metoder kan inte godkännas för fångst eller dödande av vilt vara tydligare. 8 kap. 9 är det tänkt att även fångstredskap som används inomhus för fångst av t.ex möss ska ha en elektronisk larmanordning. Oproportionerligt. Behovet kan finnas vid fångst av större vilt och om det fastställs att vittjning av fångstredskapet ska ske inom en viss tid att det djuret fångats. krav på larmanordning om vittjning ska ske ett visst antal gånger per dag, eller vid vissa tider är fördyrande, med en tveksam vinst djurskyddssynpunkt. 9 kap. Det bör förtydligas om det är tester enligt bilagan som avses eller om det även kan vara andra tester. Detta skulle kunna göras som en definition av begreppet test. 10 kap. 1 det vore önskvärt med en hänvisning till djurskyddslag. 10 kap. 2 vid djurförsök finns det ytterligare krav på utbildning i 6 kap. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:26) om försöksdjur. 12 kap. 1 1 p här borde det förtydligas att ett icke godkänt redskap får användas inom forskningen under förutsättning att användningen har godkänts från etisk synpunkt i enlighet med Formulering kvarstår. Kravet på larm tas bort. Vägledningsfråga. Vägledningsfråga Gäller parallellt. Vägledning. Paragrafen motsäger inte Jordbruksverket synsätt

4 4(57) 21 Djurskyddslagen. Med testverksamhet avses tester enligt bilagan eller annan testverksamhet. Bör förtydligas. 12 kap. 2 förtydliga begreppet laboratorietester. Dessa tester är djurförsök och det behövs tillstånd. Nuvarande skrivning ger intrycket att det inte krävs några tillstånd alls. 3 Rikspolisstyrelsen Polisen är inte tillsynsmyndighet. Detta ansvar faller på jaktillsynsmännen enligt 42 jaktlagen. Ökningen av antalet jaktbrott med anledning av att tidsbegränsade beslut bedöms som marginell 4 Naturhistoriska riksmuseet Har inga synpunkter. 5 Sametinget Har inga synpunkter 6 Skogsstyrelsen Frett torde vara ett tämligen okänt begrepp 7 Statens fastighetsverk Inget svar 8 Statens veterinärmedicinska anstalt Att icke-dödande fångstredskap (8:9) ska vara utrustade med elektronisk larmanordning framstår som något otydlig. 3:4 Ifrågasätter starkt nödvändigheten av tidsbegränsning. Onödig byråkrati. Tillräckligt att kunna återkalla enligt 11:1. 4:3 Små brister i konstruktionen bör kunna åtgärdas före testning utan att ny ansökan behövs. 6:2 Mening ett och mening måste harmoniseras. Ska + så långt som möjligt. 8:9 Rävsnaror kommer inte kunna tillåtas pga krav på elektroniskt larm. 8:9 Ifrågasätter nödvändigheten av larm. Om nödvändigt bör det begränsas till redskap som Paragrafen har tagits bort. Frett har tagits bort Kravet har tagits bort. Kravet har tagits bort. Mindre justeringar kan göras till dess att redskapet skickas för tester. Har justerats. Kravet har tagits bort. Kravet har tagits bort.

5 5(57) används utomhus, särskilt för större djur än smågnagare, grävling och mink samt där täta besök vid redskapen begränsar fångstbarheten. 9:4 fem redskap för mkt när det gäller stora icke-dödande fångstredskap. Leder till stora kostnader. Bilaga 1 6 p. Tidsgränser. Maxtid för alla djur bör vara 60 sek. Målsättningen bör vara 0 sek. Klass A borde vara 0 sek. Bilaga 2 Skadetabellen Förlust av klokapsel bör bytas mot skada på klo. Förlust av klokapsel bör läggas till måttliga skador med 20 poäng. Föreskrifter kan inte omhänderta allt. Måste finnas utrymme för oförutsedda händelser. 9 Sveriges kommuner och landsting Avstår att lämna synpunkter på denna remiss. 10 Göteborgs universitet Redskap klass B och C inte borde godkännas p.g.a. onödigt lidande. Vilt borde bytas mot djur genomgående. Laboratoriedjur. Test = djurförsök. Kräver etiska tillstånd. 6:1 Får man använda friska, levande djur som lockbete? Har ändrats till minst 3 exemplar. Tidsgränsen för klass C överensstämmer med AIHTS för att underlätta hanteringen av utländska redskap. A och B är hårdare krav än i avtalet. Har justerats. Lite oklart vad som avses. Kraven måste vara förutsebara och får inte ge utrymme för godtycke. Ingen åtgärd Jaktlagstiftning och NFS omfattar endast vilt. Annan lagstiftning reglerar det. Ja, men endast i fångstredskap som är godkända för detta. 7:1 Hur har listan tagits fram? Är Frett ett vilt djur? Varför finns inte mårdhund med? Hämtat från jaktförordningen bilaga 4 Frett har tagits bort. Mårdhund är för stor för dödande fångstredskap.

6 6(57) 8:9 Krav på elektroniskt larm. Dock inte specificerad räckvidd och på vilket sätt användaren ska få informationen. 10:3 Vid testerna ska 1. Minst en person 2. Minst en person med veterinärmedicinsk kompetens utvärdera djurens lidande och, vid test av dödande redskap, bedöma tid till medvetslöshet 3. En bedömning av djurens skador göras av minst en veterinär med kompetens i ämnesområdet patologi för det aktuella djurslaget Kan 2 och 3 vara samma person? Bilaga 1 tester av dödande redskap. Redskap som ska användas under vatten ska testas under vatten. Kravet har tagits bort. Paragrafen har justerats. Ingen åtgärd pga. risk för att alltför få lever upp till detta krav. Ja. Testerna ska så långt möjligt motsvara naturliga förhållanden enligt bilaga 1. Hur ska tiden för medvetslöshet mätas vid fälttester? Konsekvensutredningen Problem med barn som hamnat i redskapet. Barn kan inte läsa en instruktion. Värme utvecklas inte, den stiger. Vad menas med att vissa djur inte tål värme? Inte enkelt att se kön och ålder på många djurarter. 11 Stockholms universitet Inget svar 12 Uppsala universitet Avstår från att yttra sig i ärendet. 13 Sveriges Skrivningen gällande Lantbruksuniversitet fångstutrustning som testats i utlandet motsvarar standarder som finns i regelverket om förprövning Bedömning utifrån vad som framgår av filmen. Ska vara konstruerat så att det går att ta sig ut på ett enkelt sätt. Inget krav på instruktion. Mörkt. Har justerats.

7 7(57) av ny teknik för lantbrukets djur och följer EG-rätten. En beskrivning av fångstmetoden ska ingå i en etisk ansökan för bedömning av en djurförsöketisk nämnd vid de fall där utrustningen ska användas vid djurförsök/infångande av förvaltningsvilt. Definitionen har tagits bort. 2 kap. 1 5 p. olyckligt att onödigt lidande används på olika sätt och i olika betydelser. Paragrafen för den grundläggande principen för djurskyddet (prop. 1987/88:93). Djur ska behandlas väl och ska skyddas mot lidande. Djur ska inte bara skyddas mot lidande, utan också mot smärta. ångest och sjukdom. I begreppet lidande ingår psykiskt lidande dvs även ångest. Skrivningen av onödigt lidande avviker från beskrivningen ovan. onödigt lidande tolkas olika av olika myndigheter och tolkningen bör vara mer samstämmig. 7 p. Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009, om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Mätning av medvetslöshet och avsaknad av känsloförnimmelser hos djur är komplicerad. Ska ske med vetenskapliga metoder. Tolkningen av termisk komfort inte tillräcklig. Utökas utifrån djurets perspektiv och Jordbruksverkets föreskrifter. 3:4 Ställs krav på larmanordning för redan godkända redskap? 4:1 7 p. överväga definitionen för onödigt lidande enligt DL:s definition. (se ovan). Definitionen har tagits bort. Definitionen har tagits bort. Kravet har tagits bort. Definitionen har tagits bort. Ingen åtgärd

8 8(57) 6:1, Hänvisa till DL:s definition och tolkning av onödigt lidande. 6 punkt 1 6 byts ut mot DL:s definition. 7:1 Frett = tamform av iller. Behöver inte nämnas 2 ggr i samma lista. 7:2 SLU förmodar att NV menar att stockfällan inte omges av ett skyddshölje. Kan misstolkas och att stockfällan för mård inte omfattas av onödigt lidande begreppet när slaget träffar mården. Ingen åtgärd Frett har tagits bort. Ingen åtgärd 8:1 nämner inte begreppet onödigt lidande utan oacceptabla skador. Behöver definieras. Under avsnittet icke-dödande fångstredskap saknas lista på de arter som kan infångas. 8:6 Se SLU:s hänvisning till definitionen av termisk komfort. 9 kap. nämns inte att vid test av fällor ska en etisk ansökan lämnas in till den djurförsöksetiska nämnd inom vars verksamhetsområde huvuddelen av det planerade djurförsöket ska utföras. Godkänd ansökan innan test. 10:1 SLU anser att det är tillräckligt om tester utförs i enlighet med krav motsvarande OECD series on principles of good laboratory practice and compliance monitoring (No 1) och för fälttesterna OECD series on Principles of GLP and Compliance Monitoring (No 6). Har ändrats till onödigt lidande. Anses inte behövas. Definitonen av termisk komfort har tagits bort. Gäller parallellt med föreskrifterna. Vägledning.

9 9(57) SLU anser att om testorganet uppfyller en god och redovisad HACCP/kvalitetsäkring/GLP eller motsvarande, så behövs ingen utförlig redovisning av det praktiska och veterinära tillvägagångssättet. 12:1 1 p. SLU anser att de undantag från kravet på godkännande av fångstutrustning som anges bedöms rimliga. Beskrivning av fångstmetoden ska ingå i den etiska ansökan för bedömning. Forskning får inte vara anledningen till att ett specifikt fångstredskap undantas utvärdering. 12:2 3 tillägg till föreskrifterna: djurförsöksetisk prövning ska göras och godkännas i enlighet av det som ingår i 2 3 innan laboratorietester utförs. Bilaga 1 punkt 1 varför 12 djur i test? Har hänsyn till de 3 R:en tagits, där antalet djur i försök ska reduceras till ett minimum? 2 p. Utförande organet ska ha en detaljerad beskrivning i sin HACCP/kvalitetsäkring/GLP som sen ska/kan granskas av kontrollorganen. Behöver/bör inte en beskrivning i författningstext vara för detaljerad. Ex. tidtagning bör ske med stoppur. Kan finnas bättre redskap för tidtagning. 3 6 p. se kommentarer under punkt 2. Bilaga 2 3 p. Hur har poängsystemet utarbetats. Ev. vetenskapliga hänvisningar? Anses ska ingå i organets Vägledningsfråga 12 djur baseras på AIHTS/ ISO-standard. Hänsyn till 3R:n har tagits i och med att man kan avbryta tester eller underkänna utan tester i vissa fall. Stoppur har tagits bort. Poängsystemet baseras på AIHTS samt samarbete med SVA.

10 10(57) HACCP/kvalitetsäkring/GLP och där redovisas med vetenskaplig bakgrund. Bilaga 3, Viktigt att vetenskapliga och etiska ställningstaganden är underlag för godkännande av fällfångst. Punkt n, här ska skrivas: slagbygel och slagplatta. 14 ArtDatabanken Inget svar 15 Centrum för biologisk Inget svar mångfald 16 Viltskadecenter Inget svar 17 Göteborgs stad Avstår från att yttra sig i ärendet. 18 Stockholms stad Inget svar 19 Kommerskollegium NV:s föreslagna föreskrifter anmälningspliktiga enligt direktiv 98/34/EG. NV:s föreskrifter bör anmälas enligt WTO:s TBT-avtal. Anmäln.pl. enl. direktiv 2006/123/EG. K kan inte bedöma huruvida föreslagna föreskrifter går utöver de unionsakter som förbjuder jakt av vissa skyddade arter. Belyser att om föreskrifterna går utöver tillämpningsområdet för dessa rättsakter så måste förbudet i det avseendet motiveras med hänvisning till relevant skyddsgrund och proportionalitetsprincipen. K vill poängtera att NV måste beakta faktorerna i EUdomstolens mål C-390/99 Canal Satélite Digital samt motivera att varje enskild bestämmelse utgör det minst restriktiva alternativet som är tillgängligt för att skydda människors och djurs hälsa och liv. EU-domstolen i sin praxis varit restriktiv med att godta ekonomiska argument för att motivera en inskränkning av den Har justerats

11 11(57) grundläggande principen om fri rörlighet för varor. K uppmanar NV att förtydliga i sin konsekvensutredning varför en efterhandskontroll inte är möjlig och varför det inte går att skapa incitament för användare av fångstredskap att rapportera missförhållanden till NV, ex. kopplat till ett krav på anmälan av nya fångstredskap. Tydligare klargörande i konsekvensutredningen varför det föreslagna kravet att fångstredskap, som måste testas i fält, ska testas i miljöer som motsvarar de svenska förhållandena. Otydlighet i sammanhanget kan göra att bestämmelsen kan komma att vara indirekt diskriminerande mot producenter utanför Sverige för att de kan vara svårare för dem att uppfylla kraven. 3 kap Förutsebarhet. NV ska få förena beslut om typgodkännande med villkor. Ej klart vilken typ av villkor som avses. 12 kap. 1, 3 st. Föreskrivs undantag från kraven i bestämmelsen om det föreligger särskilda skäl. Kan uppfattas som otydligt. Behöver förtydligas. 9 kap. 8, NV kan medge undantag från kravet på tester om det är uppenbart obehövligt. Kan uppfattas som otydligt. Behöver förtydligas. Bilaga 1, behöver förtydligas vilka omständigheter som avgör varför vissa dödande fångstredskap inte är möjliga att testas i laboratorium, utan endast i fält. Motsvarande kan det Har förtydligats i konsekvensutredningen.

12 12(57) förtydligas i vilka fall det inte är möjligt att testa fångstredskap i fält. Ömsesidigt erkännande, K positiv till att en klausul om ömsesidigt erkännande införs. Är en förutsättning för en EUrättskonform föreskrift. Formuleringen i konsekvensutredningen kan dock ge sken av att testerna vid bedömningen utgår från en presumtion om att varan inte är godtagbar. K vill uppmärksamma på att det är väletablerat i EUdomstolens praxis att huvudregeln vid tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande är att en produkt som lagligen saluförts i annat EU/EES land också lagligen ska kunna saluföras och användas i övriga medlemsländer. Det faller på landet som avser stoppa en produkt att motivera varför detta är nödvändigt. Se vidare förordning 764/2008. Förslag: förtydliga denna del i konsekvensutredningen. 10 kap, i de föreslagna föreskrifterna finns krav på organ som utför testerna. I 9 kap. samt i bilaga 1 och 2 finns en lång rad krav på hur det testade organet ska utföra testerna. K konstaterar att kraven i fråga inte räknas upp i artikel 15 (2) i tjänstedirektivet och är således, enligt artikel 15 (7), inte anmälningspliktiga avseende etablering av tjänsteverksamhet. Enligt tjänstedirektivets ordalydelse tycks det emellertid inte vara tillåtet att ställa djurskyddskrav på tjänsteutövare som tillfälligt befinner sig i landet. Enligt artikel 16 är det bara tillåtet att åberopa de fyra skyddsgrunderna allmän ordning, allmän säkerhet, Ändring har skett i jaktförordningen vilket har medfört förändringar i förslaget.

13 13(57) 20 KemI Inget svar 21 Centrala djurförsöksetiska nämnden folkhälsa och miljöskydd, alltså inte djurskydd. Direktivets skäl 41 anger dessutom att djurskydd enligt EU-domstolens tolkning, kan omfattas av undantagsgrunden allmän ordning. K är dock tveksam till att alla krav vars syfte är djurskydd med automatik kan anses falla under skyddsgrunden allmän ordning. Det ska framgå tydligt att en testprocedur, som utförs att bedöma ett fångstredskap, djurskyddspåverkan och funktionalitet, är ett djurförsök (Djurskyddslagen 1c ). Det är också bra att det framgår av 1 kap. 2 att bestämmelsen syftar till att säkerställa bl.a. att djur inte utsätts för onödigt lidande. Det framgår inte varken i föreskriften eller i konsekvensutredningen vilka kriterier som gäller för godkännande av fällorna. I bilagorna finns tabeller över kriterier för att en fälla ska klassas i kategori A, B respektive C, men det framgår inte om klassningen innebär att fällan ska godkännas eller om det finns ytterligare kriterier som ska tas hänsyn till vid beslut om godkännande. Kriterier lågt klassade i kategori A. Ifrågasätts ur djurskyddsynpunkt om det är i linje med svensk djurskyddslagstiftning att godkänna sådana fällor. Saknas kriterier för att bedöma andra djurskyddsaspekter än fysiska skador. Hänsyn måste även tas till djurets beteende och stress. Djurskyddslagstiftningen gäller parallellt. Vägledningsfråga. Av bilagan följer att klass C = gräns för godkännande. Tiderna baseras bland annat på AIHTS och ISO-standard. Saknar basvärden för jämförelser. Svårt att mäta. Blödning i inre organ finns med vilket inkluderar magsår som är en

14 14(57) indikation på stress Avlivningsmetod ska ej anges i denna föreskrift. Rör många olika djurslag i olika sammanhang. Avlivningsmetoder som får användas avgörs ytterst av djurförsöksetiska nämnden. Ordet vilt bör bytas ut mot djur i stora delar av texten. Har justerats. Jaktlagstiftning gäller endast vilt. 2 kap. Onödigt lidande är ett centralt begrepp i djurskyddslagstiftningen. Omfattar mer än bara fysiskt lidande. Definitionen bör stå i samklang med djurskyddslagen. Definitionen har tagits bort. 4 kap. NV kan medge undantag från kraven i 1 st. om det föreligger särskilda skäl. Otydlighet kring vad som menas med 1 st. och vilka uppgifter som kan undantas. 6 kap. Användande av levande lockbete vid test av fångstredskap är inte förenligt med försöksdjurslagstiftningen. 7 kap. 1, Hur har denna lista tagits fram? Är frett ett vilt djur? Varför är mårdhund inte med? 2, Andra stycket omfattar inte stockfälla för mård. Otydlig syftning. Vari ligger stockfällans selektivitet? Ingen åtgärd Annan lagstiftning gäller parallellt med föreskrifterna. Baseras på jaktförordningen bilaga 4. Frett har tagits bort. Mårdhund är för stor för dödande redskap med tanke på säkerhet. Föreskrifterna regler inte selektiviteten hos redan godkända redskap. 8 kap. Föreskriva vilka djur som får fångas med icke dödande Ingen åtgärd

15 15(57) fångstredskap, på motsvarande sätt som listan i 7 kap. 10 kap. Specificerat att det är en veterinär med kompetens i patologi för det aktuella djurslaget som efterfrågas. Bilaga 1, 1. Allmänt om tester, tester av dödande fångstredskap. Bör läggas till att fällor som är avsedda att användas under vatten ska testas under vatten, eftersom både slagstyrka och hastighet påverkas av vattenmotstånd. Tester vid laboratorier ska tidsmässigt mätas med stoppur och ögon- och ögonlocksreflexer ska kontrolleras. Hur ska motsvarande tid mätas vid fälttest? Hur ska tid till smärtokänslighet mätas? 6. Tidsgränser, Gränserna för klass C är genomgående höga. Bilaga 2, tester av icke-dödande fångstredskap. Filmning bör ske under hela djurets tid i fällan för att möjliggöra bedömning av djurens beteende under hela den tid som djuren maximalt får vistas i fällan. 22 Uppsala djurförsöksetiska Inget svar nämnd Länsstyrelser 23 Länsstyrelsen i Stockholms Har inget att tillföra och avstår län därför att yttra sig. 24 Länsstyrelsen i Uppsala län Inget svar 25 Länsstyrelsen i Väljer att inte yttra sig över de Södermanlands län föreslagna föreskrifterna. 26 Länsstyrelsen i Har inget att erinra Östergötlands län 27 Länsstyrelsen i Jönköpings Risk att utvecklingen av vissa län fälltyper som inte har ett tydligt ekonomiskt incitament kan komma att hämmas. Nya fälltypers brist på selektivitet Ingen åtgärd, bedömt för få patologer för att ha krav på specialisering Testerna ska så långt som möjligt motsvara naturliga förhållanden. Filmning i brist på annat. Bygger på ISO standarder och AIHTS. 2 timmar är maxtid under tester för att ha djuret i redskapet enligt djurförsöksetisk nämnd. Ingen åtgärd

16 16(57) i konstruktion kan bli kostsam då flera omfattande tester måste genomföras vid utprövning. 28 Länsstyrelsen i Kronobergs län Riskerar att fördyras avsevärt vid utprövningen om inte undantag för egen testverksamhet i samband med produktutveckling. Det är viktigt att inte ekonomiska aspekter hindrar produktutveckling av selektivt fångande fällor och fällor som är lämpliga för invasiva arter. Fälltyper som är typgodkända i dagsläget fasas ut 31/ om inte ny ansökan om typgodkännande inlämnas. Om tillräckligt allmänintresse för fälltypen, kan NV initiera ett nytt godkännande på eget initiativ? Gällande förslaget att alla icke dödande fångstanläggningar ska förses med larmanordning. Om driftstörningar uppstår på larmet, vid tillit på dess funktion, kan arter få sitta onödigt länge i anordningen och utsättas för onödigt lidande. Förslag: larmanordning komplement till fysisk övervakning. Det framgår i 1 djurskyddslagen (1988:534) att djur som hålls i fångenskap omfattas av den. Det innebär att djur som hålls fångna i en fälla omfattas av djurskyddslagstiftningen. Djur som omfattas av verksamhet med test av fällor är försöksdjur. 19 a djurskyddslagen och 21 samma lag ställer krav på tillstånd för att få använda försöksdjur och godkännande från en regional djurförsöksetisk nämnd innan användningen påbörjas. 22a samma lag ställer krav på utbildning och kompetens för den Svårförenligt med hänsyn till djurskydd. Djurförsök kräver tillstånd. Kravet på larm har tagits bort. Vägledning

17 17(57) som fångar försöksdjur som är viltlevande. En hänvisning till djurskyddslagstiftningen, exempel i ovan nämnda bestämmelser bör göras i författningen. Dessa krav uppmärksammas på ett tidigt stadium för den som har planer på att utveckla fångstredskap. 3 kap. 4, Förlängning av typgodkännandet med ytterligare maximalt 10 år åt gången. 8 kap. 9, krav på elektronisk larmanordning för icke - dödande fångstredskap. Kravet innebär en mycket stor konsekvens, exempelvis för dem som använder musfällor inomhus, tunnelfällor för räv etc. Stora fördelar från djurskyddssynpunkt i vissa fall med larm. Däremot krav för alla icke - dödande fångstredskap går mot proportionalitetsprincipen. Bilaga 1, avsnitt 2 s. 9, angående avlivning. Lst ser inte varför en viss avlivningsmetod ska anges. Författningsförslaget anger att föreskrifterna beslutas med stöd av 11 jaktförordningen. Paragrafen torde inte ge bemyndiganden att föreskriva om avlivningsmetoder för djur i fångenskap. Samma stycke angående tidpunkt för avlivning. Bör förtydligas med: Djur som fastnar i redskapet och som uppenbart inte kommer att dö ska avlivas snarast, senast inom tidsgränserna enligt avsnitt 6. Avsnitt 3, 2 st. sista meningen. 2 kap. 1, 7 p. definierar medvetslöshet. Lst förstår inte hur en tillförlitlig bedömning av när Omhändertas genom vägledning. Tidsbegräsningen har tagits bort. Kravet har tagits bort. Har justerats. Ingen åtgärd Svårt att hitta bättre lösning utan att göra avkall på realistiska tester

18 18(57) medvetslöshet inträder ska kunna göras utifrån filmdokumentation. Avsnitt 5, 1 st. Saknar reglering för hur de djur som inte klarar tidsgränsen ska bedömas. Oacceptabelt om fällan godkänns för de fall där djur inte blir medvetslösa inom tidsramen, utan är vid medvetande lång tid. Avsnitt 6, tidsgränser, Långa tidsgränser, särskilt för klasserna B och C. 29 Länsstyrelsen i Kalmar län Har inga synpunkter på förslaget. 30 Länsstyrelsen i Gotlands län Inget svar 31 Länsstyrelsen i Blekinge län 1 djurskyddslagen (1988:534), djur som hålls i fångenskap omfattas av djurskyddslagen. Har bl.a. betydelse för vilka metoder som får användas för avlivning av fångade djur och hur lockdjur får hållas i fällan. Djur som omfattas av verksamhet med test av fällor är försöksdjur. (19 a djurskyddslagen och 21 a 22 a ). Hänvisning till bl.a. ovan nämnda bestämmelser i djurskyddslagstiftningen bör göras i författningen. Synpunkter på specifika bestämmelser. 3 kap. 4. Ändringsförslag: förlängning av typgodkännandet med ytterligare maximalt 10 år åt gången. 8 kap. 9, elektronisk larmanordning, inkluderar alla icke dödande fångstredskap då inskränkning saknas. Stora konsekvenser exempelvis för de som använder musfällor inomhus, tunnelfällor för räv etc. Generellt föreskrivet krav för alla icke dödande fångstredskap går mot proportionalitetsprincipen. Fångstredskapet bedöms, inte ett enskilt djur. Baserat på AIHTS och ISO-standard. Baserat på ISO-standard och AIHTS. Omhändertas genom vägledning. Omhändertas genom vägledning. Omhändertas genom vägledning. Tidsbegräsningen har tagits bort Kravet har tagits bort.

19 19(57) Bestämmelse om inställelsetid till fällan efter larm bör läggas till kravet. Bilaga 1, avsnitt 2 s. 9, angående avlivning. Lst ser inte varför en viss avlivningsmetod ska anges. Författningsförslaget anger att föreskrifterna beslutas med stöd av 11 jaktförordningen. Paragrafen torde inte ge bemyndiganden att föreskriva om avlivningsmetoder för djur i fångenskap. Samma stycke angående tidpunkt för avlivning. Bör förtydligas med: Djur som fastnar i redskapet och som uppenbart inte kommer att dö ska avlivas snarast, senast inom tidsgränserna enligt avsnitt 6. Avsnitt 3, 2 st. sista meningen. 2 kap. 1 7 p. definierar medvetslöshet. Lst förstår inte hur en tillförlitlig bedömning av när medvetslöshet inträder ska kunna göras utifrån filmdokumentation. Avsnitt 5 1 st. Saknar reglering för hur de djur som inte klarar tidsgränsen ska bedömas. Oacceptabelt om fällan godkänns för de fall där djur inte blir medvetslösa inom tidsramen, utan är vid medvetande lång tid. Avsnitt 6, tidsgränser, Långa tidsgränser, särskilt för klasserna B och C. 32 Länsstyrelsen i Skåne län 6 kap. 1 fällkonstruktören bör säkerställa redan vid tillverkning att välbefinnandet för djur som används som lockbete tas i beaktande. 6 kap. 2 vid fångst av kråkfågel Kommer att hanteras i Naturvårdsverkets föreskrifter för användning av fångstredskap. Har justerats. Ingen åtgärd Definitionen av medvetslöshet tas bort. Svårt att hitta bättre lösning utan att göra avkall på realistiska tester Baserat på ISO-standard och AIHTS. Selektiv konstruktion kan

20 20(57) förekommer frekvent felfångst av rovfågel. Kan i princip elimineras vid rätt bete. Möjligen kan tas i beaktande vid typgodkännande och därmed säkerställa selektiviteten på annat sätt än konstruktion. 33 Länsstyrelsen i Hallands län Har inte några synpunkter på förslaget. Bedömer att förslaget inte påverkar länsstyrelsens verksamhet kostnadsmässigt, praktiskt eller på något annat sätt. 34 Länsstyrelsen i Västra Har inget att erinra mot förslagen. Götalands län 34 Länsstyrelsen i Värmlands Inget svar län 35 Länsstyrelsen i Örebro län Ett lättillgängligt register på NV:s webplats över godkända fällor med noggranna beskrivningar och över de fällor vars typgodkännande återkallats. Ändringarna kan för jakttillsynsmännen innebära en förändring genom att de måste vara uppdaterade med vilka fällor som är typgodkända. Kan för Lst innebära en viss merkostnad vid ökad tillfrågan om gällande regler. 2 kap. 1, en bättre definition bör hittas för död: när hjärtat stannat permanent. 3 kap. 2, andra länders tester måste granskas noga om dessa ska godkännas för Sveriges del. 5 kap. 2, Rimligt att kostnaderna för tester av fällor ska betalas av den sökande och inte via skattemedel. 8 kap. 1, en definition av oacceptabla skador bör finnas med. 11 kap. Positiv till att typgodkännande kan komma att förbättras genom bete. Definitionen har tagits bort. Principen om ömsesidigt erkännande är en EUrättslig princip som måste beaktas. Har justerats.

21 21(57) 36 Länsstyrelsen i Västmanlands län återkallas. Önskvärt med noggrann uppföljning och utvärdering av fångstredskapen efter godkännande. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser, bra med tidsbegränsning men övergångstiden till år 2023 är för lång ur ett djurskyddsperspektiv. Konsekvensutredningen: 2:3 Det föreslagna systemet, gällande risk att exempelvis barn kan krypa in och fastna. Kan även gälla för den värmländska tunnelfällan för fällfångst på räv och lodjur. 3:8 Särskilt om icke-dödande fångstredskap. Utmaning att konstruera fällor för levandefångst för att lätt kunna avliva, urlasta och inspektera djuren. Samtidigt ska de inte skada sig på något. Ska även innehålla en nödutgång om människor fastnar och ska lätt kunna ta sig ut. I vissa fall upplevs det som svårt att uppfylla alla dessa krav. 3:13 Undantag, exempelvis invasiva arter. Det borde vara i allas intresse att typgodkännande för fångstredskap tas fram och att NV initierar tester. Tidsbegränsningen har tagits bort. Kraven gäller inte redan godkända redskap. Se övergångsbestämmelser., Ingen åtgärd 3:15 Övergångsbestämmelser, äldre fångstredskap till Tid borde vara kortare. Genom informationsflöde om ändringar i regelverket till de som finns i registren för jaktkortlösare och jakträttsinnehavare = nå de som använder fällor. 37 Länsstyrelsen i Dalarnas län Bra att föreskrifter uppdateras och moderniseras. Föreskrifter bidrar till att förenkla för berörda. Stort antal fällor med tillfredställande funktion, men det kan finnas fördelar med en översyn om några Tidbegränsningen har tagits bort och övergångsbestämmelsen justerats.

22 22(57) av de godkända fällorna inte uppfyller nämnda kriterier. Bra om register och ritningar på fällor uppdateras hos NV. Viss ökad arbetsmängd för den fältpersonal som har tillsyn i länet. Märkning med datum för typgodkännande underlättar tillsyn. Ev. ökad administration för skötseln av naturreservat då man i ännu högre omfattning måste känna till föreskrifter om fällor samt vilka fällor som inte får användas i och med tidsbegräsning. Påverkan på fällfångst av vilt, främst riktat mot mindre predatorer som mink, mård och grävling. Skulle kunna få effekt på fågelreproduktionen, speciellt för markhäckande fåglar. Kan även påverka mindre däggdjur då predation på dessa kan komma att öka. Nya föreskrifter: kan medföra en förbättrad kvalitet och funktion för vissa fällor vilket är bra. Förlängning av typgodkännande för fällor. Bör kunna ske automatiskt så länge inga motstående argument, nya rön, nya tester eller nya etiska eller djurskyddande skäl har framkommit. Väl beprövade fällor som uppfyller de kriterier som gäller bör därför kunna användas utan nya tester eller ny ansökan. Automatisk förlängning minskar det administrativa arbetet, det Register kommer att finnas. Enklare bild/ritning kommer att finnas tillgänglig. Tidsbegränsningen har tagits bort. Tidsbegränsningen har tagits bort. Tidsbegränsningen har tagits bort. Tidsbegränsningen har tagits bort.

23 23(57) minskar även risken att fällor vars konstruktör inte förlänger ett typgodkännande av olika anledningar, såsom ålder, tappat intresse eller frånfälle, inte längre får användas trots att de fyller föreskrifterna i övrigt. Belyser vikten av en noggrann konsekvensbeskrivning vad gäller kostnaden för testverksamheten. Höga kostnader kan vara försvårande. Minskad efterlevnad av föreskrifterna kan bli en oönskad effekt. Av djurskyddsskäl: stress, termisk komfort och risken att viltet vållas av skada är det viktigt att omfattande undersökningar görs på nya typer av fällor. Beprövade fällor med likartad princip och konstruktion kan testas något enklare än i de fall där det är fråga om helt nya typer av fällor. 3 kap. 2, Fällor testade i annat land än Sverige. Här bör man beakta klimat och väderförhållanden. Sökanden kommer att få stå för kostnaden. Tidsbegränsningen har dock tagits bort. Övergångsbestämmelsen som sa att äldre beslut om godkännande löper ut 2023 har tagits bort. Likabehandlingsprincipen gäller. Förbud mot dubbla kontroller, vad har kontrollerats. Finns reglerat om fälttester. Representativa förhållanden. 3 kap. 4 Förtydligas att nya tester inte krävs för godkännande, detta framgick tydligt i konsekvensbeskrivningen men inte självklart i föreskrifterna. 6 kap. 6, kvävning nämns som förbjuden metod vid fällfångst. Förtydliga varför ripsnarning är en godkänd fångstmetod. 8 kap. 9, elektroniskt larm på icke-dödande fällor. Lst frågar sig om det är genomförbart på dessa fällor. Finns kanske fällor som Finns reglering i 9 kap 1 i kombination 4 kap 1 12 och 3 kap 4 2 st. Kravet har tagits bort.

24 24(57) p.g.a. sin storlek inte kan ha larm, ex. musfällor. 38 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 39 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 9 kap. 5 och 6 kan med fördel slås ihop. 10 kap. 3, 1b p. Någon som har kunskap av att fånga de djur som fällan avser. Lst ser en praktisk svårighet vid vildsvinsfångst. Få har denna kunskap. Också svårt att testa nya fällor avsedda för invasiva vildarter. Bilaga 1. 5 p. Betona att det gäller fälttester. 6 p. Skillnad mellan hermelin och vessla jmf med iller och mink, varför skiljer det mellan dessa djurarter? Bilaga 2. 1 p. Inte tillåtet att provocera fram fångst. Räknas utfodring? 2 p. Avbrytande av tester. Ordet poäng bör förklaras för att läsaren ska förstå vad man menar. Formuleringen gällande definitionen av lidande ses över i samråd med Jordbruksverket. 3 kap. 4, Fällor som genomgått fullgoda tester, varit pålitliga i många år, både konstruktionsmässigt och praktiskt ska kunna ha ett tillsvidaregodkännande. 5 kap. 2, Avgift, kr. Hög kostnad för sökanden att betala hela summan själv. 7 kap. 1, Särskilt om dödande fångstredskap, ställer sig frågande varför bl.a. arterna ekorre och hermelin nämns i listan. Allmän jakttid på dessa arter har upphört sedan flera år. Paragrafen har justerats. Har justerats. Storleksskillnad Har justerats. Har justerats. Definitonen har tagits bort. Tidsbegränsningen har tagits bort. Finns med i Jaktförordningen bilaga 4

25 25(57) 40 Länsstyrelsen i Jämtlands län 8 kap. 9, Särskilt om icke dödande fångstredskap. I föreskrifterna tas inte optiska larmanordningar upp som ett alternativ, vittjningsskyldigheten bör kvarstå då larmanordningar kan drabbas av tekniska problem. Konsekvensutredning, 6 kap. 2, fångstredskap ska vara selektiva. Nämns inte i konsekvensutredningen vad detta kan innebära för vissa fällor eller vilka krav som ställs när det gäller graden av selektivitet. Ajourhållning av ett register som anger datum för när typgodkännandet löper ut blir en konsekvens och en stor insats för att nå ut med information till alla användare. Risk att användare gör sig skyldiga till jaktbrott om fångstanordningar används där tidsgränsen för typgodkännande löpt ut. Anser att det är staten som ska stå för kostnaden när äldre fångstkonstruktioner måste genomgå de nya föreslagna testerna för att få ett nytt typgodkännande. Positiv till generell tidsmässig begränsning av typgodkännande av fångenskap. Med möjlighet för NV att kunna återkalla beslut. Positivt till möjligheten att fångstredskap kan bli typgodkända utifrån likvärdiga tester utförda i annat land. Naturligt att den som ansöker om typgodkännande av fångstredskap även står för kostnader relaterade till ansökan. 12 kap. 1, positivt att NV kan Kravet på larm har tagits bort. Register kommer att finnas Tidsbegränsningen har dock tagits bort. Tidsbegränsningen och övergångsbestämmelsen om att äldre beslut upphör att gälla har tagits bort.

26 26(57) 41 Länsstyrelsen i Västerbottens län medge undantag från kraven om typgodkännande av fångstredskap i de fall som finns angivna. Utformat förslag = godkända fällor kan komma att minska och verktygen för viltförvärv bli färre och mindre effektiva. Kostnaderna för ansökningsavgift och test kring typgodkännande kommer troligen minska antalet ansökningar gällande godkännande av fällor. Godkända under en begränsad tidsperiod kan leda till minskad teknisk utveckling av fällor och ej lönsamt att utveckla samt sälja dem. Övergångsbestämmelserna kan också leda till minskad tillgänglighet av fällor. Färre godkända fällor = ev. direkta effekter på den viltförvaltning som bedrivs. Kan i stor utsträckning påverka Lst arbete. Speciellt vid skyddsjakt av olika slag. Ett minskat utbud kan leda till ökade ansökningar av skyddsjakt där effektivitetshöjande åtgärder efterfrågas. Många problem kan åtgärdas direkt av den skadedrabbande om godkända fällor finns tillgängliga. Inte orimligt att fällfångst och viltförvaltning i viss mån kan bekostas av skattemedel. Endast ansökningsavgiften bekostas av den sökande. Sker endast vid nyintroducering av fälla. Redan godkända fällor ska upprätthållas och testas av skattemedel. Föreskrivet att modifikationer av fällan inte får ske under pågående test. Bör kunna ersättas med: ett förtest och ett skarpt test. Särskilt om kostnaden betalades av sökande. Sökanden kommer att få stå för kostnaden. Tidsbegränsningen och övergångsbestämmelsen om att äldre beslut upphör att gälla har dock tagits bort. Sökanden kommer att få stå för kostnaden.

27 27(57) Fällor som dödar djuren i test = 12 st. som krav och levandefångstfällor 20 st. 20 st. kan innebära lång och kostsam testperiod beroende på om hur frekvent djuret är och om det är svårfångat. Förtydligas i skrifterna. Lika krav bör vara på bägge fälltyperna. Risk att förlita sig på elektroniska larmsystem och frångå kravet att kontrollera levandefångstfällor minst en gång per dygn. Bygger på ISO-standard och AIHTS. Kravet på larm har tagits bort. Krav på vittjning kvarstår 42 Länsstyrelsen i Norrbottens län Övriga 43 Sveriges ornitologiska förening Har inget att invända mot de föreslagna föreskrifterna. Ser det som positivt att öka transparensen samt förutsägbarheten vid dessa prövningar. Saknas i föreskrifterna hur de levande lockfåglarnas utrymme ska utformas och vilka redskap utrymmet ska innehålla. Kan tolkas som att lockfåglar inte ska tillåtas längre, men det är knappast troligt. Mycket positivt att den sökanden ska stå för kostnaden. Positivt att levandefångstfällor föreslås utrustas med elektronisk larmanordning som larmar vid fångst. Krav omedelbart omhändetagande vid larm. Se 8 kap kap. Märkligt att de fredade däggdjursarterna ekorre, hermelin och vessla nämns som tillåtna för dödande fällor. Handlar förmodligen om felfångster och kan inte byggas bort helt och hållet. Norsk kråkfälla (L12), Omfattas av djurskyddslagstiftningen, omhändertas inte i dessa förskrifter. Vägledning. Kravet på larm har tagits bort. Skyddsjakt tillåten, förekommer i jaktförordningen bilaga 4.

28 28(57) stegen/ingångshålen bör utformas så att rovfåglar inte kan ta sig in i den. Slagnät för hök (L17), bör inte längre tillåtas. 44 Sveaskogs Förvaltning AB Inget svar 45 Föreningen Sveriges Inget svar fäbodbrukare 46 Lantbrukarnas riksförbund Möjligheter att även i framtiden testa en fälla och få den godkänd, nuvarande förslag kan i princip omöjliggöra detta. Stor kostnad för små verksamheter, men kan betraktas som rimlig för att få sin fälla godkänd. Företagare som tagit fram en ny konstruktion av fälla och vill testa den har gjort det med åtanke att få den godkänd och sälja den. Alternativet att köpa en finns inte då. Troligtvis har inte konstruktören/uppfinnaren för avsikt att själv ägna sig åt fällfångst. Skrivningen gällande att bygga fångstredskap av redan godkänd typ. Tänk på att konstruktören/uppfinnaren av den redan godkända fällan kan ha sökt eller redan har patent/ mönsterskydd. Vissa krav ter sig för teoretiska. LRF anser det osannolikt att ett djur skulle frysa fast i en fälla av metall. Förslag till föreskrift och konsekvensutredning. Präglas av orealistiska krav som istället leder till avveckling av legal fångst. LRF anser att godkännande av fångstredskap inte ska tidsbegränsas. Utveckling av nya redskap sker i Sökanden kommer dock att få stå för kostnaden för tester. Hanteras genom annan lagstiftning. Tidsbegränsningen har tagits bort. Sökanden kommer att få

29 29(57) huvudsak på hobbynivå, av privatpersoner. Majoriteten av de idag godkända redskapen bygger bl.a. på gammal teknik/innovation som det idag inte finns någon känd upphovsman till. 6 kap. 5, fångstredskapet ska vara giftfritt. Föreslagen skrivning innebär att redskapet inte får innehålla något ämne som kan vara giftigt. Det utesluter t.ex. s.k. marinplywood och galvaniserat järn. Sistnämnda innehåller ofta zink som kan vara giftigt i höga koncentrationer. Omformulering av Svenska Inget svar Naturskyddsföreningen 48 Svenska Jägareförbundet De föreslagna föreskrifterna saknar något i bakgrundsbeskrivningen eller rapporterade missförhållanden som förklarar de långtgående regleringarna och skärpningar som det innebär. Mer förtroendegivande om det förklarades. Förändringen av föreskrifterna enligt förslag kan leda till minskad möjlighet till fällfångst, hållbart bruka och vårda den biologiska mångfalden, samt bevara en viktig del av vår kulturhistoria i enlighet med Konventionen om biologisk mångfald. Orimligt att typgodkännande och testverksamhet ska bekostas av den sökande. Ambitionsnivån på testverksamheten samt tester inom 10 års-intervall minskar antalet kommersiellt potentiella fällor. Teknisk och ekonomisk omöjlighet med elektronisk stå för kostanden för tester. Tidsbegränsning och övergångsbestämmelsen om att äldre beslut upphör att gälla har dock tagits bort. Paragrafen har tagits bort. Tidsbegränsningen har tagits bort. Kravet på larm har tagits bort.

30 30(57) övervakning av alla levandefångstfällor. Vissa av dem fungerar inte i vårt varierande och kärva klimat. Ur djurskyddssynpunkt behövs fortfarande fysisk kontroll av fångstredskap. I de fall då elektronisk övervakning ger vinster ur ett djurskyddsperspektiv bör detta testas särskilt och anges i aktuellt typgodkännande. Effektiv fällfångst en förutsättning för att förhindra spridning av invasiva arter i Sverige och i enlighet med Konventionen om biologisk mångfald. Kan annars bryta mot artikel 8 j i konventionen (bevarandet av traditionella metoder och traditionell kunskap för att hållbart bruka den biologiska mångfalden). Predatorkontroll, viktigt verktyg inom viltförvaltning och inom naturvården. Ex. för att kontrollera invasiva arter och för att motverka negativa effekter till följd av ökat predationstryck. Kombination jakt och fällfångst, för att kunna upprätthålla tillräcklig predatorkontroll. Predatorkontroll för en framgångsrik förvaltning av vissa hotade fågelarter, exempelvis sydlig kärrsnäppa och brushane. Tillhör bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv: medlemsländerna ska vidta åtgärder som är nödvändiga för att fågelpopulationerna ska kunna hållas på en nivå som uppfyller ekologiska, vetenskapliga och kulturella krav och samtidigt tar hänsyn till ekonomiska krav och till rekreationsbehov. Stammar av ejder och andra dykänder. Behandlas i konsekvensutredningen. Behandlas i konsekvensutredningen. Behandlas i konsekvensutredningen.

31 31(57) Framgångsrik kontroll av mink kan troligtvis krävas utöver andra åtgärder. Problem med ökning av invasiva arter, ex. begränsa mårdhundens utbredning. Även tvättbjörn nära Sveriges gränser och kan bedömas som ett hot. Behovet av fällfångst som ett komplement till jakt kan komma att öka, snarare än minska. Fällfångst är ett viktigt inslag i modern vilt- och naturförvaltning. Hög etik och effektivitet på utformning av fällor och regler för fällfångst. Samtidigt slås vakt om de traditionella inslagen i fällfångsten och de traditionella fångstanordningarna så långt som möjligt. Konsekvensutredningen: s. 7 Förse levandefångstfällor med utgångar riskerar att försvaga dessa fällor. S. 11, tidsbegränsning skapar merarbete för NV, polis och rättsväsende. S. 11, NV kan besluta om nytt typgodkännande utan nya tester. Problem med detta primärt då det fortfarande måste finnas någon som gör en formell ansökan om förnyelse och betalar för detta. Vidare oklart skrivet om under vilka förutsättningar godkännande kan göras utan förnyade tester. S. 12, Tio år nämns som en så pass lång tid. SJF uppfattar inte tio år som en lång tid. S. 14, Negativt att avgiften för typgodkännande höjs från 1000 : :-. Behandlas i konsekvensutredningen. Tidsbegränsningen har tagits bort. Tidsbegränsningen har tagits bort. Tidsbegränsningen har tagits bort.

32 32(57) S.14, I grunden felaktigt att det oftast är en kommersiell verksamhet att konstruera och sälja fångstredskap. S.15, Det är att gå för långt att säga att ett djur som fångas av misstag i en fälla utsätts för ett onödigt lidande. S.15, 3 jaktlagen bygger på grundprincipen att allt som inte är tillåtet är förbjudet. S.17, Holland är i dag det enda land i Europa där jakt med hund är kraftigt inskränkt. S.19, Anges att hondjur med diande ungar måste släppas ut. Detta utgår från att det är tillåtet att fånga sådana djur. Det är fel ex. kultingförande vildsvinssuggor är alltid fredade och får inte ens fångas. Krav på selektivitet inom arten vid fångst med fällor är viktig för att undvika detta problem. S.24, SJF anser att 10-årsregeln borde tas bort. De sista styckena på s. 24 faller då delvis bort. Om kravet kvarstår bör vedertagna fällor hanteras av NV så att de kan testas och godkännas utan kostnad baserat på tidigare goda resultat och avsaknade av problem. S.27, Anges här felaktigt att en icke typgodkänd fälla får säljas fritt. Olaglig vara får inte säljas enligt marknadsföringslagstiftningen. Har prövats gällande vildvinsfällor. MD 2009:40 ( e/filer/avgöranden/dom pdf ) Föreskrifterna, 2 kap. 1, 4 p. Har justerats. Tidsbegränsningen har tagits bort. Förtydligas. Domen behandlar falsk marknadsföring. Marknadsföring gick ut på att redskap var typgodkänt när så inte var fallet.

33 33(57) Selektivitet endast avseende arter. Gällande vildsvinen är selektiviteten högaktuell inom arten. Jakttider differentierade och suggor med smågrisar är alltid fredade. 3 kap. 3, ger ett mycket stort utrymme för personliga tolkningar av den enskilda handläggaren. 4 kap. 1, 2 p. Står ingenstans uttryckligen i föreskrifterna att vem som helst får bygga en fälla själv och använda den så länge den uppfyller kraven för ett typgodkännande. Bör uttryckligen anges. 4 kap. 1, 10 p. Begreppet förhållanden är oklart och bör definieras närmare. 5 kap. 2, Sökande har inget inflytande över när, var, eller hur testen ska genomföras. 7 kap. 2, måste finnas ett enkelt och obyråkratiskt sätt att lägga till arter på listan. 7 kap. 2, sista stycket hänvisar till stockfälla för mård. Förtydliga med hänvisning till typgodkännandenummer som nu saknas. Annars konstig hänvisning eftersom den aktuella fällan kanske inte är typgodkänd om 10 år längre. En annan juridisk/teknisk konstruktion måste användas för att uppnå syftet och punkten bör därför omformuleras. 8 kap. 7 samt bilaga 2, 7 st. använder uttrycket bifångst. Bör definieras i 2 kap. 1 så att man Föreskrifterna reglerar krav för typgodkännande, inte vem som får bygga fångstredskap. Vägledning. Redskapen ska testas i enlighet med tillverkarens instruktioner för användning. Förutsägbarhet kräver föreskrifter, invasiva arter kan hanteras genom undantag. Tidsbegränsningen har tagits bort. Har ändrats till felfångst. En definition av felfångst har lagts till.

34 34(57) förstår vad som avses. 8 kap. 9, Begreppet elektronisk larmanordning är inte närmare konkretiserat eller definierat. Bilaga 1, 1 p. Begreppet avtalad tid anges för tester av ett fångstredskap. Vad avses med denna hänvisning? 49 Svenska Samernas Inget svar Riksförbund 50 Jägarnas Riksförbund Det ligger i allmänhetens intresse att det finns ett brett spektra av typgodkända fällor för olika djurslag. Flera begränsningar i remissen som kraftigt kommer att försvåra/omöjliggöra användandet av fällor. 3 kap, 4, Gällande 10 år. Onödigt byråkratisk administration. Ett typgodkännande får i särskilda fall tidsbegränsas för en viss tid. 4 kap. 1, 10 p. Uppgift om i vilka förhållanden som fångstredskapet är avsett för. Uppgift ska enbart lämnas om redskapet är avsett att användas enbart under vissa förhållanden. 5 kap. 2, ansöka om typgodkännande = ska bekosta föreskrivna tester. JRF: det åligger allmänheten att bekosta testerna. 8 kap. 9 I stora delar i Sverige är mobiltäckning ännu kraftigt begränsad. För att säkerställa funktionen. Fällor utrustas med elektricitet för laddning av den elektroniska larmanordningen. Finns fällor som det inte går att applicera någon sådan teknik på, ex. rävsnara och sälfälla. Daglig Kravet på larm har tagits bort. Har justerats. Tidsbegränsningen har tagits bort. Har justerats. Sökanden kommer att få stå för kostnaden. Kravet på larm har tagits bort.

35 35(57) tillsyn i varierande omfattning är fullt tillräcklig. Testverksamheten som beskrivs i bilagorna. 12 respektive 20 djur av den tänkta arten ska fångas inom en bestämd tid. Dessutom ska fällan testas under de förhållanden som den är tänkt att användas och testet ska utföras under kontrollerande former samt filmas. Den mängden djur kräver en oerhört kompetent fångstman med mycket tid till sitt förfogande och enorma testmarker. Fällorna måste anpassas för att fungera med filmkameror, vilket innebär att det krävs elektricitet vid fällorna. Konsekvensutredningen. Många typer av fällor har fungerat under många år utan större anmärkningar. Dessa bör ges möjlighet till typgodkännande av gammal hävd. Inskrivet i NV:s föreskrifter, 9 kap. 8, detta undantag ska medges regelmässigt för de fällor som redan är typgodkända av NV. Sammanfattningsvis anser JRF: Tester och kontroll i den omfattning som NV nu föreskriver kommer dock att leda till kraftigt ökade kostnader och att fastighetsägare, jägare samt skyddsjägare får betydligt färre redskap för att skydda enskilda och allmänna intressen. 51 Jaktkritikerna 4 kap. Ansökan, särskilda skäl bör definieras eller åtminstone exemplifieras. 6 kap. 6, Allmänt om fångstredskap, Bör ändras till: användning av djur som levande lockbete. 4 p. Denna punkt borde innebära Tidsbegränsningen och övergångsbestämmelsen om att äldre beslut löper ut har tagits bort. Vägledning. Hämtat från Jaktförordningen bilaga 5.