20 Inledning. inger davidson 21

Transkript

1 18 19 Inledning den som närmar sig den ståtliga byggnaden i Humlegården för första gången i tron att det är ett vanligt bibliotek får snart anledning att tänka om. Inte ens det stora antalet trogna eller tillfälliga besökare som dagligen kommer till Kungliga biblioteket anar nog hur mycket arbete av olika slag som pågår i alla de utrymmen av huset som de själva inte kommer i kontakt med. Jag måste erkänna, att jag själv långt ifrån insåg hur omfattande verksamheten är när jag tillträdde som ordförande för kb:s styrelse på våren år Det fanns framför allt två skäl till att jag tackade ja till erbjudandet från regeringen att bli ordförande. Dels är jag positivt inställd till biblioteksverksamhet i allmänhet, dels kände jag mig hedrad över att få vara ordförande i styrelsen för en så ärevördig och högt ansedd myndighet. Det är inte alla förunnat. Det finns få institutioner i Sverige som omfattas med så stor värme av medborgarna som biblioteken. När en kommun tvingas skära i sina verksamheter och vill lägga ned ett huvudbibliotek eller en biblioteksfilial, möts det nästan alltid av högljudda pro- (19)

2 20 Inledning inger davidson 21 tester. Dessa leder ibland till att besluten ändras, men långt ifrån alltid. Jag tror inte att alla riktigt förstått vilken central roll fungerande, moderna bibliotek allt från skol- och folkbibliotek till forskningsbibliotek har i samhället. Inte minst om den målsättning om livslångt lärande som alla tycks omfatta ska kunna förverkligas. Därför behöver bibliotekens roll förtydligas, genom att deras betydelse för utbildning och forskning men också som kulturbärare lyfts fram på ett bättre sätt än idag. Det vill jag gärna medverka till. Ett nationalbibliotek är som sagt inget vanligt bibliotek. Det nationella ansvaret kräver samordning och täta kontakter med omvärlden inte bara i form av bibliotek utan också universitet och högskolor, förlag, tryckerier med mera. Arkiv, museer och bibliotek samarbetar också numera mer strukturerat inom det så kallade abm-samarbetet. Och självklart krävs samarbete med många myndigheter vars verksamhetsområden på något sätt tangerar kb:s. Det internationella samarbetet kräver också större insatser både inom och utom eu, vilket tar mycket av medarbetarnas tid i anspråk. Gunnar Sahlins uppdrag som ledamot i den internationella biblioteksfederationens, ifla, styrelse är långt ifrån det enda exemplet på internationella uppdrag. Många inom kb har deltagit och deltar i olika arbetsgrupper och kommittéer inom och utom eu och i det viktiga projektarbete för att stärka bibliotekens ställning som pågår i flera länder. Samtidigt ska kb uppfylla sitt huvuduppdrag att främja svensk forskning och att samla, beskriva, bevara och tillhandahålla allt svenskt tryck oavsett kategori både i tryckt och elektronisk form. Allt detta ska göras med högklassisk service och god tillgänglighet. Trots det omfattande uppdraget visar utvärderingar att omdömena om kb är mycket positiva. Personalen beskrivs som kunnig och tjänstvillig, och tillgängligheten i form av öppettider och databaser är mycket god. På vilket sätt kommer då styrelsens roll in i bilden? Myndighetsstyrelser kan vara av olika slag. I kb:s fall är det en styrelse med begränsat ansvar. Det innebär att den i första hand är rådgivande, samt att den prövar att verksamheten är effektiv och sköts i enlighet med syftet. Regeringen väljer en sådan styrelse när bredd och mångfald är önskvärd i en verksamhet och tanken är att styrelsen ska stödja myndighetschefen så att verksamheten leder till de mål som riksdag och regering satt upp. vara myndighetschefens rådgivare och referensorgan i principiellt viktiga och strategiska frågor genom att bidra med kunskaper, erfarenheter och allmänt gott omdöme. vara allmänhetens insyn- och kontrollorgan i myndigheten. vara myndighetens beslutsorgan i de ärendetyper som anges i verksförordningen och myndighetens instruktion. Att en styrelse inte får vara med och fatta de formella besluten kan verka märkligt för en del, men är det inte om man inser vilken roll styrelsen är tänkt att ha. En styrelse med begränsat ansvar kallas ibland lekmannastyrelse, och det beskriver ganska väl vad det handlar om. Att styrelsen utses av regeringen innebär inte att den därmed representerar regeringens politik. Både ordföranden och styrelseledamöterna i övrigt förväntas agera opolitiskt och självständigt och endast representera sig själva. Att jag som kristdemokrat utses av en socialdemokratisk regering utgör därför ingen motsättning, och det har aldrig uppstått några problem med det. Som styrelseordförande är min enda uppgift, att utifrån mina personliga kunskaper och erfaren-

3 22 Inledning inger davidson 23 heter, arbeta för att kb ska utvecklas på bästa sätt. Ett nog så maktpåliggande åtagande. Mina åsikter om till exempel forskningspolitiken har jag gott om möjligheter att framföra i andra fora. Under min ordförandetid har jag haft förmånen att samarbeta med två riksbibliotekarier, Tomas Lidman och Gunnar Sahlin. Även om de är väldigt olika både som personer och som myndighetschefer har de varit mycket lätta att samarbeta med. Det har bidragit till att jag utan problem funnit mig till rätta i min roll som ordförande, och att arbetet i styrelsen flutit på så friktionsfritt. Både Tomas Lidman och Gunnar Sahlin har haft tydliga visioner om hur de velat att kb ska utvecklas. Tomas Lidman arbetade målmedvetet för att öka tillgängligheten till kb:s samlingar och göra kb mer känt för allmänheten samt för att stärka bibliotekets nationella och internationella roll. Gunnar Sahlin tillträdde samtidigt som den stora översynen av hela kb:s verksamhet pågick. Sedan utredningen lagt fram sitt betänkande»kb ett nav i kunskapssamhället«, har Gunnar Sahlin initierat ett omfattande förändringsarbete, som involverar i stort sett alla medarbetare på ett eller annat sätt. Särskilt spännande är visionsarbetet Vision 2010, som ska leda fram till en helhetsbild av verksamheten med mål, verksamhetsplaner och internuppföljning, men som också innehåller en etisk diskussion inom myndigheten om styrande värderingar och om hur»kbkulturen«eller»kb-andan«ska fortsätta utvecklas i positiv riktning. I detta arbete, som jag bara nämnt en liten del av, har Gunnar Sahlin på ett mycket förtjänstfullt sätt dragit in styrelsen, som fått möjlighet att ge råd och komma med synpunkter. Som lekman känner man sig väldigt liten i förhållande till den enorma mängd samlad kunskap som medarbetarna i kb representerar. Det finns dessbättre inga krav på att ordföranden ska vara inläst på alla detaljer, men jag tycker ändå att jag lärt mig mycket under de här åren som jag inte visste när jag började. Några som i hög grad bidragit till det är de tre personer som denna festskrift tillägnas: biblioteksråden Gunilla Jonsson, chef för avdelningen Insamling och dokumentation, Barbro Thomas, chef för avdelningen Bevarande och tillhandahållande och Johan Mannerheim, chef för avdelningen för Specialsamlingar. De har deltagit i styrelsemötena och dels vid några tillfällen hållit föredragningar om sina respektive specialområden dels fungerat som experter när deras olika verksamhetsområden tagits upp i styrelsen. Jag vill gärna säga något om var och en av dem. Gunilla Jonsson gjorde jag för första gången bekantskap med vid ett seminarium som hölls med den nytillträdda styrelsen under våren Hennes genomgång av kb:s verksamhet, när det gäller insamling och dokumentation under rubriken Nationens minne, gav på ett personligt, pedagogiskt och klargörande sätt en insyn och överblick av arbetet som jag sedan haft stor nytta av. Jag minns att jag imponerades stort av hennes gedigna kunnande, som innehöll både historiska tillbakablickar och framåtblickande, när det gällde till exempel hanteringen av ny teknik i form av e-böcker. Förklaringen fick jag, när jag fick veta, att Gunilla varit hela sitt yrkesliv på kb och alltså hunnit skaffa sig en så djup kunskap som är möjlig inom sitt område. Som den respekterade expert hon är utnyttjas hon med all rätt flitigt som skribent, föredragshållare och undervisare både i nationella och internationella sammanhang. Kommittéuppdragen har varit många i och utanför Sverige. Som chef för avdelningen Insamling och dokumentation har hon utvecklat bland annat den

4 24 Inledning inger davidson 25 enhet som ansvarar för enhetlighet och kvalitet i libris-basen. Enheten har en samordnande roll i Sverige och deltar också i det internationella samarbetet. Det är svårt att se hur Gunillas plats ska kunna fyllas, när hon inom kort går i pension. Att hon lämnar kb behöver dessbättre inte betyda att hennes kunskaper inte kan utnyttjas även i fortsättningen. För personer med Gunillas kapacitet kommer det att finnas arbete nog att fylla minst en heltid. Skillnaden är att det nu blir helt på hennes egna villkor. Barbro Thomas är den enda av de tre som jag haft kontakt med, redan innan jag kom till kb. Barbro var anställd vid Statens kulturråd, under den tid jag var ordförande i riksdagens kulturutskott. Vi deltog båda aktivt i diskussionerna om bland annat bibliotekslagens och bokmomsens vara eller inte vara. Det förekom en del heta debatter, där Barbro mycket väl försvarade sina åsikter. Jag tycker att det är kännetecknande för Barbro att hon under alla år tydligt tagit ställning i bibliotekspolitiska frågor och inte dragit sig för att framföra och stå för sina åsikter. Barbro har varit verksam inom biblioteksområdet, sedan början av 1970-talet och är med sitt stora kunnande flitigt använd som föredragshållare, undervisare och mycket annat. Hon har varit ledamot och ordförande i ett stort antal styrelser och kommittéer såväl i nationella som internationella organisationer, i första hand som representant för folkbiblioteksområdet. Barbro kom till kb 2000 efter sexton år vi Statens kulturråd. Även under den tid vi samarbetat i styrelsen har jag uppskattat Barbros integritet och kunnighet. Efter den tragiska händelsen med internstölderna i kb har Barbro på ett mycket effektivt och grannlaga sätt skött utredningen om utökad säkerhet både inom kb och i biblioteksvärlden i stort. Barbro kommer att fortsätta att arbeta för kb ännu en tid, och jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med henne. Johan Mannerheim har en för biblioteksvärlden så ovanlig bakgrund som en fil. kand. i matematik och fysik. Visserligen innehöll den också teoretisk filosofi, men ändå. När man läser Johans cv, är det just bredden i hans kunskaper man slås av. Han har undervisat i bok-, biblioteks- och lärdomshistoria, byggt upp och varit chef för kb:s tidningssektion, som nått internationellt erkännande, varit chef för kb:s data och it-enhet för att bara nämna något. Under den tid jag haft förmånen att samarbeta med Johan har han varit biblioteksråd och chef för avdelningen Specialsamlingar. Där har han genomfört ytterligare en pionjärinsats genom att mycket aktivt driva frågan om arkivering av webbsidor. Den nya tekniken innebär ju att kb:s uppgift att samla in och bevara allt tryckt material har kommit att vidgas avsevärt. Trots vissa oklarheter, när det gäller lagstiftningen, en ny e-pliktlag väntas i linje med de förslag som e-pliktutredningen presenterade redan 1998, har Johan lett ett projekt som innebär att svenska webbsidor redan samlas in i stor omfattning. Det är en insats vars värde kommer att växa i omfattning framöver, när vidden av det hål i kulturarvet som annars skulle ha uppstått kommer att framstå i sin fulla dager. Med det stora förtroende Johan åtnjuter har han också fått ta ansvaret att vara kb:s kontaktperson med polisen, när det gäller utredningen av de nyligen inträffade internstölderna. Johan kommer att efterlämna ett stort tomrum i kb, som blir svårt att fylla när han snart går i pension. Jag är säker på att hans tjänster kommer att efterfrågas i stor omfattning även framöver.

5 26 Inledning 27 Rollen som nationalbibliotek innebär att kb erhåller pliktexemplar av alla svenska publikationer i tryckt form. Därigenom får kb en oerhörd betydelse för forskare av alla de slag. Dessa får, tillsammans med studenter och en bred allmänhet, inte bara tillgång till bibliotekets samlingar utan har också möjlighet att via libris lokalisera och låna den litteratur som finns i de svenska forskningsbiblioteken. Genom kb:s samordning och utveckling av Sveriges nätbibliotek blir tillgängligheten ännu bättre. Jag skulle särskilt vilja lyfta fram kb:s betydelse för den humanistiska forskningen. En väl fungerande, stark humanistisk forskning är en förutsättning för ett gott demokratiskt samhälle. Det är inom humaniora som de stora livsfrågorna avhandlas, frågor som oftast betyder mer för människors livsbetingelser än andra nog så viktiga forskningsområden. I den bästa av världar borde forskningsresultaten från humanistisk forskning ha långt större betydelse än i dag för de politiska beslut som fattas. Hur ofta tar vi oss tid att fråga hur ett beslut kommer att påverka människors villkor? Finns underlaget för en sådan diskussion överhuvudtaget? Den humanistiska forskningen skulle kunna spela en viktig roll genom att ge vägledning och förutsättningar för en mer djuplodande diskussion. Ett samtal om de mänskliga villkoren och hur de bästa förutsättningarna för ett gott liv skapas borde ständigt pågå i samhället. kb kan erbjuda gott om stoff för att ta fram underlag för en sådan diskussion. Att öka kunskapen om och tillgängligheten till detta för både akademiska forskare och barfota forskare är därför av högsta prioritet, inte bara för kb:s utan för hela samhällets utveckling. Kungliga biblioteket och de tre festföremålen är därför värda denna festskrift. Inger Davidson, styrelseordförande