ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Transkript

1 Hultsfreds kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (14) Plats och tid Kommunhuset, Revelj kl ande Bengt Nilsson, s Eva Johansson-Rosso, kd Bodil Liedberg Jönsson, s Christian Andersson, kd Mattias Wärnsberg, s Sture Persson, m till kl Elisabeth Löfkvist, c Marianne Fageryd, v Gunilla Aronsson, c Birgitta Karlsson, s Gunilla Svensson, s, till kl Kjell Lundgren, s, tjg fr kl Arne Jonsson, s, tjg fr kl Övriga närvarande Jan Hellström Kjell Lundgren, s, ej tjg till kl Arne Jonsson, s, ej tjg till kl Karl-Göran Jonsson, s ej tjg ers Utses att justera Sture Persson Underskrifter Paragrafer Sekreterare. Yvonne Knutsson Ordförande. Bengt Nilsson Justerande. Sture Persson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Socialnämnden Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande Förvaringsplats av protokollet Underskrift Socialkontoret. Yvonne Knutsson

2 2 Sn 101 Information Verksamhetschef Bengt Andersson, Kalmar läns landsting, är inbjuden till socialnämndens sammanträde. Bengt Andersson informerar om verksamhetsförändringar inom primärvårdsområdet Vimmerby-Hultsfred- Högsby.

3 3 Sn 102 Dnr 2004/ Ekonomirapporter Controller Ola Gustafsson redovisar det ekonomiska utfallet och verksamhetsuppföljning för juni och juli Socialnämnden beslutar lägga informationen med kännedom till handlingarna..

4 4 Sn 103 Dnr 2004/ Delårsbokslut Controller Ola Gustafsson redogör för delårsbokslutet Socialnämnden beslutar lägga informationen till handlingarna.

5 5 Sn 104 Dnr 2004/ Förslag till minskning av ramavvikelser Socialnämnden har fått budgetberedningens uppdrag att minska nettoäskandet på avvikelselistan för år 2005 med 2,2 mkr. Nedan följer förslag på ramavvikelser som får strykas från listan för att nå det av budgetberedningen uppsatta målet samt vilka konsekvenser det får. 1. Inköp av 40 datorarbetsplatser samt kringutrustning, kommunikationslösning, applikationer och driftskostnader, tkr. Konsekvens Genom att förvaltningen inte genomför den planerade IT-satsningen att fördröjs den förväntade effektiviseringen ett år. 2. Medfinansiering av projektledare för familjecentral i samverkan med bl a landstinget, 50 tkr. Konsekvens Inga effekter annat än att arbetet med att inrätta en familjecentral tillsammans med landstinget kan bli fördröjt. 3. Projektanställning under ett år för att den dagliga verksamheten inom LSS ska öka i den ordinarie arbetsmarknaden, 150 tkr. Konsekvens Inga omedelbara konsekvenser. Verksamheten har drivits utan den inriktningen tidigare. 4. Hyra av lokaler i kommunens samtliga tätorter för aktiviteter och social gemenskap för äldre, 180 tkr. Konsekvens Förvaltningen kan inte garantera att det finns tillgängliga lokaler i samtliga tätorter. Genom att ovanstående förändringar inte genomförs minskar socialnämndens äskande med tkr.

6 6 Socialnämnden beslutar att anta socialchef Jan Hellströms yttrande. Expedieras: Budgetberedningen

7 7 Sn 105 Dnr 2004/ Yttrande Demensvård med kvalitet Som svar på motionen angående Kvalitet i demensvården vill socialnämnden resonera kring de planer och den strategi nämnden avser arbeta med under de närmaste åren. Andelen äldre personer med behov av boende i särskilda boendeformer minskar i Hultsfred liksom i övriga landet. Av dem som har behov av de särskilda boendeformerna ökar dock andelen med demensproblematik. Den medicinsktekniska utvecklingen tillsammans med allt ökade möjligheter till anpassning av den egna bostaden och tillgång till hjälpmedel skapar möjligheter för enskilda att bo kvar längre i sina ordinära hem. För personer med demens räcker inte alltid dessa stödinsatser för att man ska kunna fortsätta bo kvar i sitt hem. Demenssjukdomen kan göra det omöjligt att klara av den dagliga livsföringen och man kan behöva flytta till ett gruppboende med tillgång till personal dygnet runt. Samtidigt måste en sådan flyttning göras med mycket stor omsorg och respekt för den enskilde. Det är inte självklart att den enskilde upplever flyttningen som positiv eftersom den innebär stora omställningar i livsföringen. Man tvingas flytta från den invanda och välkänd till något nytt med nya rutiner nya människor osv. Ofta är det inte den enskilde som själv önskar flytta, oftare är det anhöriga eller vårdpersonal som initierar frågan om en flyttning. Vi får inte heller glömma att demenssjukdomar inte dyker upp över en natt utan föregås av en längre eller kortare tid av förändrat beteende. Det är mycket viktigt att vi erbjuder den enskilde ett stöd som tar hänsyn till demenssjukdomen, och de särskilda svårigheter den för med sig, så länge det bara är möjligt i det egna hemmet. Detta ställer stora krav på kompetens, förståelse och lyhördhet hos den personal som hjälper den dementa med personlig omvårdnad. Dessutom kan de närmast anhöriga behöva olika stödinsatser för att hantera den även för dem förändrade situationen. Det blir allt viktigare att nämnden håller sig uppdaterad med såväl forskning, utveckling, kompetens och vad de enskilda och deras anhöriga bäst behöver för att nämnden skall nå sina mål. I det följande dokumentet beskrivs en del av de aktiviteter och planer socialnämnden avser att bedriva för att erbjuda kommunens medborgare en demensvård med hög kvalitet. 1 Fråga anhöriga om vilket stöd och insatser som behövs men saknas. Frånsett den kunskap som finns kring demenssjukdomar och metoder att arbeta med sådana är den viktigaste kunskapen den som den enskilde och de närmast anhöriga har. För att kunna erbjuda stöd och hjälp med hög kvalitet måste den

8 8 enskilde och anhöriga komma till tals. Kvalitet är ett subjektivt begrepp som grundar sig på i vilken utsträckning kunden anser att tjänsten motsvarar förväntningarna. Det är därför mycket viktigt att känna till vilka förväntningar kunderna har och vilka förväntningar kommunen kan leva upp till. Socialnämnden kommer att i allt större utsträckning genomföra olika brukarundersökningar på olika sätt. 1.1 Anhörigträffar och Förtroenderåd Socialnämnden har regelbundna möten med anhöriga och förtroenderåden på de olika enheterna där synpunkter diskuteras och dokumenteras. Dessa träffar är mycket bra forum för att ta del av och diskutera förslag och idéer. 1.2 Enkäter Enkäter av olika slag är det traditionella sättet att fråga större grupper om olika synpunkter. Tyvärr innehåller enkäter flera svagheter. Det är svårt att få tillräckligt många svar och enkäterna ger bara svar på redan bestämda frågor. Alltför ofta blir enkäterna mer en form av kvitto på sådant som man reda känner till. Dessutom tar det förhållandevis lång tid att genomföra en enkätundersökning och kunna använda resultatet. Under 2005 finns ingen enkätundersökning planerad. 1.3 Fokusgrupper Fokusgrupper är en enklare, snabbare och mer resultatorienterade brukarundersökning där olika grupper intervjuas kring vissa specifika frågeställningar. Fokusgrupper används också för att ta fram enkätunderlag om man vill genomföra brukarundersökningar i större omfattning. Under hösten 2004 kommer nämnden utbilda personal i att kunna genomföra fokusgrupper med målet att minst två fokusgrupper kommer att genomföras under 2005 med orientering på demens. 1.4 Klagomålshantering Klagomålshantering eller insamling av synpunkter på ett strukturerat sätt är den billigaste, enklaste och snabbaste metoden att bedriva ett kundorienterat kvalitetsarbete. Verksamheter som anstränger sig att inte ta emot klagomål/synpunkter eller betraktar klagomål/synpunkter som något negativt har tappat sitt kund/brukarfokus. Socialnämnden uppmuntrar enskilda att lämna klagomål/synpunkter på verksamheten. Materialet samlas och bearbetas för att kunna utveckla verksamheterna utifrån kund/brukar-perspektivet. Under 2005 kommer socialnämnden att utveckla och systematisera klagomål/synpunkter ytterligare och begära redovisning av inkomna synpunkter varje kvartal.

9 9 2 Kvalitet Grundbegreppet i kvalitetsarbetet är att motsvara eller överträffa kundens förväntningar av tjänsten. För att kunna göra det förutsetts att kunden vet vad den kan förvänta sig av tjänsten. 2.1 Mål Socialnämnden har i sitt måldokument ansträngt sig med att förtydliga vilka mål som gäller för verksamheterna och därmed ge människor möjlighet att konkret få en uppfattning om vad man kan förvänta sig av insatserna. Arbetet med att formulera och tydliggöra verksamhetens mål är en ständigt pågående process som nämnden fortsätter med. 2.2 Rutiner För att kvalitetssäkra verksamheten, dvs. veta att vi gör rätt sak på rätt sätt, måste grundläggande rutiner finnas framtagna för olika verksamheter. Eftersom omvärld och metoder förändras måste även rutiner av olika slag ständigt prövas och uppdateras. Nämnden omprövar regelbundet rutiner i form av riktlinjer för olika delar av verksamheten. 2.3 Uppföljning Utan uppföljning är det omöjligt att veta om vi har en bra kvalitet i vår verksamhet. Att följa upp och mäta ger en styrka och underlättar förändringsarbete i organisationen. Det är därför mycket viktigt att följa upp rätt saker. Nämnden har i första hand traditionellt följt upp verksamheternas ekonomiska resultat men kommer från 2005 att göra regelbundna uppföljningar gentemot de fastställda målen. På den individuella nivån görs regelbundna uppföljningar enligt bestämmelserna i Socialtjänstlagen och Förvaltningslagen. 3 Kontinuerlig handledning Att erbjuda handledning till olika grupper av medarbetare är i många fall en utmärkt form av kompetensutveckling. I arbetet med dementa och deras särskilda problematik ställs stora krav på personalens förmåga att möta och uppfatta den enskildes situation. Dessutom pågår en metodutveckling på flera platser i landet för att stärka och bevara den enskildes förmågor även om de har en demenssjukdom. Dessa metoder behöver tillföras kontinuerligt i arbetslagen och handledning kan vara en sådan väg. Handledning kan i huvudsak bedrivas i två former. En intern handledning som sker kontinuerligt i arbetslagen med stöd av resurser som finns i organisationen. Alternativt bedrivs handledningen med externa handledare där frekvensen av handledningstillfällen blir glesare en där expertkunskap kan tillföras.

10 Intern Socialnämnden avser att stärka arbetet med de dementa genom att i första hand kontinuerligt arbeta med intern handledning i arbetslagen. Områdescheferna har ett naturligt uppdrag att fungera som handledare för sina medarbetare och kan även använda biståndshandläggare och sjuksköterskor som stöd i handläggningsprocessen. I förlängningen kan även undersköterskor med demenskompetens kunna fungera som handledare åt kolleger som möter dementa i deras egna boenden och till anhöriga. 3.2 Extern Socialnämnden kommer också att etablera kontakt med externa handledare som ex Landstingets demensteam, specialistläkare och eventuellt med andra externa handledare som kan bidra med stöd inom särskilda områden. Det är viktigt att använda extern handledning med stor urskiljning eftersom det ofta för med sig omfattande kostnader och antalet medarbetare som får tillgång till en sådan handledning är begränsad. 4 "Demens-specialister" På sikt behöver Hultsfreds kommun utveckla specialistfunktioner däribland för demens-insatser. All omvårdnad kommer att kräva en ständigt ökad kompetens och där vissa områden behöver specialiseras. För att klara en långsiktig hållbar verksamhet med hög kvalitet och effektivitet kommer socialnämnden att tillförsäkra sig om dessa specialistfunktioner i sin verksamhet. I vissa fall kan detta ske i samarbete med andra kommuner/landsting. Vissa svårigheter finns i anknytning till att specialisera enskilda medarbetare eller enskilda grupper av medarbetare. Dessa svårigheter är sammanlänkade med olika bestämmelser i Arbetslagstiftning och kollektivavtal. Socialnämnden behöver träffa överenskommelser med de fackliga organisationerna hur vi gemensamt kan tillgodose de olika behov som finns och hur vi kan hantera situationer där olika regelverk/överenskommelser går emot varandra. Kompetensfrågorna är lika angelägna för såväl arbetsgivaren som de fackliga organisationerna och det borde därför inte vara omöjligt att hitta samförståndslösningar. 4.1 Utbildningar För att börja processen att tillförsäkra organisationen den kompetens som erfordras håller socialnämnden på med upphandling av utbildningar för bland annat personal som arbetar med dementa. Ytterligare upphandlingar kommer att ske fortlöpande. Socialnämnden beslutar att anta socialchef Jan Hellströms förslag.

11 11 Sn 106 Dnr 2004/ Ansökan om föreningsbidrag från Hultsfred/Vimmerby Kvinnojour Kvinnojouren ansöker om ytterligare bidrag för att täcka hyra och övriga utgifter. Socialnämnden beslutar att bevilja Kvinnojouren ett bidrag på kronor. Föreningen måste vidare redovisa åtgärder hur den ska klara sin fortsatta ekonomiska verksamhet. I fortsättningen kommer inget tilläggsbidrag att beviljas. Socialnämnden ger socialchef Jan Hellström i uppdrag att avgöra vilket konto som bidraget ska belasta. Expedieras: Kvinnojouren Sn 107 Dnr 2004/68 055

12 12 Upphandling av hår- och fotvård för år Gällande hår- och fotvårdsavtal går ut vid årsskiftet 2004/2005 vid samtliga boendeenheter för äldre inom kommunen. Ett anbudsunderlag har därför tagits fram för en ny upphandling. (Se bilaga.) Beredning Au 147 Socialnämnden beslutar att genom annons i lokalpressen samt på Hultsfreds kommuns hemsida gå ut med en anbudsförfrågan enligt förslag (se bilaga) gällande upphandling av hår- och fotvård inom äldreomsorgen. Sn 108 Dnr 2004/51 700

13 13 från kommunstyrelsen angående justering av arbetsuppgifter och organisation gällande kommunens sysselsättnings- och arbetsmarknadsåtgärder Kommunstyrelsen beslutade att arbetet med och ansvaret för språkpraktiken överförs från kommunstyrelsen till socialnämnden från och med Socialnämnden övertar därmed tillhörande statsbidrag på kronor per år. Beredning Au 145 Socialnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna.

14 14 Sn 109 Dnr Ansökan från FMN om föreningsbidrag för år 2005 Föreningen FMN (Föräldrar mot narkotika) ansöker hos socialnämnden om ett föreningsbidrag på kr för att ha möjlighet att täcka Hultsfreds kommuns innevånare att få tillhöra FMN i Linköping. Socialnämnden beslutar att avvakta med beslut, då ansökan kommer att tas upp i samband med övriga ansökningar om föreningsbidrag för Expedieras: FMN Sn 110

15 15 Socialnämnden beslutar att ändra sammanträdesdatum till 28 oktober i stället för 27 oktober. Socialnämnden beslutar vidare att heldagen för socialnämndens ledamöter 25 november utgår och återkommer någon gång under år Sn 111

16 16 Anmälningsärenden Delegationslistor Äldreomsorgen augusti Protokoll från förtroenderåden Dagcentralen Violen Moliljan från annan myndighet Prognosbrev från Integrationsverket från Justitieombudsmannen. Delegationsbeslut IFO att inleda utredning att ej inleda utredning att avsluta utredning Förordnande som stödfamilj Förordnande som kontaktperson Bistånd i form av stödfamilj Bistånd i form av kontaktfamilj Bistånd i form av kontaktperson Stödkontakt med fält- och behandlingsgruppen Yttranden Placering på behandlingshem Övriga ärenden Uppföljningsrapport om barn fött i utlandet