RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING"

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 3 JÄMFÖRELSE AV KÄNNETECKEN Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 1

2 Innehåll 1 Inledning Översikt Allmänna principer Objektiv jämförelse Tre aspekter: visuella, fonetiska och begreppsmässiga Kännetecken som ska jämföras Möjliga utfall av jämförelsen Relevant område och omsättningskrets Identitet mellan kännetecken Begreppet identitet Gräns för fastställande av identitet Identitet mellan ordmärken Ordmärken och bildmärken Identitet mellan bildmärken Likhet mellan kännetecken Begreppet likhet Gräns för fastställande av likhet Försumbara element Jämförelse avseende visuell likhet Jämförelse av visuell likhet som innefattar ordmärken Ordmärke mot ordmärke Jämförelse mellan ett ordmärke och ett bildmärke med ordelement Jämförelse av visuell likhet som inte innefattar ordmärken Rent figurkännetecken jämfört med rent figurkännetecken Visuell jämförelse mellan två ordmärken/bildmärken Visuell jämförelse mellan ett ordkännetecken/figurkännetecken och ett figurkännetecken Särskilda scenarier vid jämförelse av figurkännetecken Visuell jämförelse av "färg per se "-märken Visuell jämförelse av 3D-märken Fonetisk jämförelse Praktiska kriterier Kännetecken och element i kännetecken som måste bedömas Identiska/likartade ljud i annan ordning Kännetecken som består av eller innehåller främmande eller påhittade ord Begreppsmässig jämförelse: praktiska kriterier Definition av semantiskt innehåll Ords semantiska innehåll Det semantiska innehållet i delar av ord Det semantiska innehållet i felstavade ord Det semantiska innehållet i namn och förnamn Det semantiska innehållet i figurkännetecken, symboler, former och färger Det semantiska innehållet i siffror och bokstäver Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 2

3 Det semantiska innehållet i geografiska namn Det semantiska innehållet i onomatopoetiska uttryck Så här görs en begreppsmässig jämförelse Båda märkena innehåller ett ord och/eller ett uttryck Två ord eller termer har samma innebörd men på olika språk Två ord refererar till samma semantiska term eller variationer därav Två figurtecken, symboler och/eller former representerar samma föremål eller idé När det finns ett ord som jämförs med ett figurkännetecken, en symbol, en form och/eller en färg som representerar ordets bakomliggande begrepp Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 3

4 1 Inledning 1.1 Översikt En förväxlingsrisk (inklusive en risk för associering) föreligger om det finns risk för att allmänheten kan tro att varorna eller tjänsterna kommer från samma företag eller, i förekommande fall, från företag med ekonomiska band. Huruvida förväxlingsrisk föreligger beror på en helhetsbedömning av flera sammanhängande faktorer, bland annat (i) varornas och tjänsternas likhet, (ii) kännetecknens likhet, (iii) motstående känneteckens särskiljande och dominerande element, (iv) det äldre märkets särskiljande förmåga och (v) omsättningskretsen. Första steget vid bedömning av förväxlingsrisken är att fastställa dessa fem faktorer. Det andra steget är att avgöra deras relevans. Detta kapitel behandlar jämförelse av kännetecken. Syftet med att jämföra kännetecken är att avgöra om dessa är identiska (avsnitt 2 i detta kapitel), liknar varandra (avsnitt 3 i detta kapitel) eller är olika. 1.2 Allmänna principer Objektiv jämförelse Jämförelsen av kännetecken är en så kallad objektiv jämförelse, där objektiv innebär att man tar hänsyn till alla kännetecknens element, oavsett om de är särskiljande eller dominerande. Därför håller den stegvisa metodik kontoret använder inledningsvis den objektiva bedömningen av likhet mellan kännetecknen åtskild från bedömningarna av särskiljbarheten hos deras beståndsdelar 1. Även om det visar sig finnas likhet mellan kännetecknen innebär detta inte nödvändigtvis att förväxlingsrisk föreligger. Den objektiva jämförelsen fastställer om det åtminstone finns omedelbar anledning att bedöma förväxlingsrisken genom att undersöka om det finns någon grad av likhet mellan kännetecknen. Hänsyns tas till graden av likhet 2 vid helhetsbedömningen då alla faktorer beaktas för fastställande av förväxlingsrisken. Om kännetecknen är klart olika avslutas prövningen av förväxlingsrisken vid denna punkt. Detta kontrasterar mot andra tillvägagångssätt som prövar särskiljbarheten hos varumärkets olika element samtidigt som man bedömer likheten mellan kännetecknen. Trots att skillnaden endast är metodologisk och inte påverkar slutresultatet av bedömningen av förväxlingsrisken, följer kontoret den först beskrivna metoden för den formella enhetlighetens skull. Samma metod tillämpas vid bedömning av huruvida kännetecknen är identiska. För det krävs att alla element sammanfaller objektivt, oavsett om de är särskiljande och/eller dominerande. 1 Riktlinjerna del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och förväxlingsrisk, kapitel 4, Särskiljningsförmåga och kapitel 5, Dominerande delar. Riktlinjerna del C, Invändning, avsnitt 2,. kapitel 8, Helhetsbedömning. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 4

5 1.2.2 Tre aspekter: visuella, fonetiska och begreppsmässiga Kännetecken jämförs alltid på tre nivåer: visuell likhet (avsnitt 3.4 i detta kapitel), fonetisk likhet (avsnitt 3.5. i detta kapitel) och begreppsmässig likhet (avsnitt 3.6 i detta kapitel). Det beror på att kännetecken kan uppfattas både med synen och hörseln (jämförelse avseende smak, doft eller beröring är av flera skäl mindre relevant eller omöjlig) och eftersom kännetecken kan anspela på en liknande bild eller ett liknande begrepp. Endast när jämförelse på någon av nivåerna är omöjlig (t.ex. fonetisk jämförelse om varumärket är ett rent bildmärke) utelämnas den aspekten Kännetecken som ska jämföras Vid bedömning av identitet eller likhet måste kännetecknen jämföras i den form de skyddas, dvs. i den form de är registrerade/ansökts om. Den faktiska eller möjliga användningen av de registrerade varumärkena i annan form är irrelevant vid jämförelse av kännetecken 3. Jämförelsen måste omfatta kännetecknen som helhet. Därmed är det fel att hoppa över jämförelse av element i kännetecknen bara för att de t.ex. är mindre än övriga element (förutsatt att de inte är försumbara enligt beskrivningen nedan) eller därför att de inte är särskiljande. Det är endast vid helhetsbedömningen som särskiljande eller dominerande element behöver tillmätas en avgörande betydelse (dom av den 12 juni 2007, C-334/05 P, Limoncello, punkterna 41, 42, dom av den 13 december 2011, T- 61/09, Schinken King, punkt 46) Möjliga utfall av jämförelsen Jämförelse av kännetecknen kan leda till ett av följande tre utfall: identitet, likhet eller olikhet. Resultatet är avgörande för vidare prövning av invändningen eftersom det har följande implikationer: om identitet fastställs mellan kännetecknen innebär det ett absolut skydd enligt artikel 8.1 a i varumärkesförordningen om även varorna och/eller tjänsterna är identiska. om likhet fastställs leder detta till att en prövning av förväxlingsrisken inleds i enlighet med artikel 8.1 b i varumärkesförordningen. om olikhet fastställs innebär det att förväxlingsrisk är utesluten. Det finns då inget behov av ytterligare prövning av villkoren i artikel 8.1 b i varumärkesförordningen. 3 När det gäller verkan av disclaimers, se Riktlinjerna del C, Invändning, avsnitt 2, kapitel 4, Särskiljningsförmåga. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 5

6 1.2.5 Relevant område och omsättningskrets Likheten måste bedömas för det område där det äldre varumärket är skyddat. Det relevanta området måste anges. Vidare har omsättningskretsen stor betydelse vid jämförelse av kännetecknen 4. Om det äldre varumärket är ett nationellt varumärke måste relevanta kriterier analyseras i förhållande till omsättningskretsen i medlemsstaten i fråga (eller medlemsstaterna i fråga när det gäller varumärken i Beneluxländerna). Uppfattningen av likhet kan skilja sig mellan olika medlemsstater på grund av skillnader i uttal och/eller innebörd/tolkning. Om det äldre varumärket är ett registrerat gemenskapsvarumärke måste analysen i princip omfatta hela EU. I situationer där förväxlingsrisk föreligger i minst en medlemsstat och när det är motiverat av processekonomiska skäl (såsom att undvika prövning av specifika uttal eller innebörder på flera språk) behöver kontorets analys inte utvidgas till hela EU utan kan i stället ha fokus på endast den del eller de delar där förväxlingsrisk föreligger. Gemenskapsvarumärkets enhetliga karaktär gör att det går att förlita sig på ett äldre gemenskapsvarumärke vid invändningsförfaranden mot alla ansökningar om registrering av ett gemenskapsvarumärke som skulle inverka menligt på det äldre varumärkets skydd. Detta även om det bara skulle vara i förhållande till uppfattningen hos konsumenter i en del av EU (dom av den 8 september 2008, C-514/06, Armacell, punkterna och efterföljande rättspraxis, bland annat dom av den 18 september 2011, T-460/11, BÜRGER, punkt 52 och den rättspraxis som citeras där). 2 Identitet mellan kännetecken 2.1 Begreppet identitet Om identitet fastställs mellan kännetecknen leder detta, såsom anges ovan, till att invändningen blir framgångsrik i enlighet med artikel 8.1 a i varumärkesförordningen om även varorna och tjänsterna är identiska. Om man ska förstå begreppet identitet och de krav som gäller för detta, måste man komma ihåg skillnaderna mellan artikel 8.1 a i varumärkesförordningen och skyddet i händelse av förväxlingsrisk i enlighet med artikel 8.1 b i varumärkesförordningen. Skyddet enligt artikel 8.1 a i varumärkesförordningen är absolut eftersom registrering av ett yngre identiskt kännetecken för identiska varor eller tjänster skulle äventyra det äldre varumärkets funktion som identifikationsmedel för kommersiellt ursprung. Om absolut identiska kännetecken eller varumärken registreras för identiska varor eller tjänster går det inte att föreställa sig omständigheter där all förväxlingsrisk skulle kunna uteslutas. Inga andra faktorer behöver beaktas, såsom allmänhetens grad av uppmärksamhet eller det äldre varumärkets särskiljbarhet. Å andra sidan skyddas det äldre varumärket enligt artikel 8.1 b i varumärkesförordningen mot förväxlingsrisk: även om varumärkena skiljer sig avseende vissa element kan deras likhet i kombination med ytterligare element som 4 Riktlinjerna del C, Invändning, avsnitt 2, kapitel 6, Omsättningskrets och grad av uppmärksamhet. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 6

7 måste bedömas globalt leda till antagandet att de relevanta produkterna kommer från samma företag eller företag med ekonomiska band. På grund av det absoluta skydd som artikel 8.1 a i varumärkesförordningen ger måste begreppet identitet mellan varumärken ges en restriktiv tolkning. Det absoluta skyddet i det fall en ansökan om ett gemenskapsvarumärke som är identiskt med ett [äldre] varumärke i förhållande till varor eller tjänster som är identiska med dem för vilka varumärket är registrerat [enligt artikel 8.1 a i varumärkesförordningen] kan inte utvidgas utöver de situationer för vilket det föreskrevs, särskilt inte till situationer som mer specifikt skyddas av [artikel 8.1 b i varumärkesförordningen (dom av den 20 mars 2003, C-291/00, LTJ Diffusion (Arthur et Félicie), punkterna i förhållande till motsvarande bestämmelser i varumärkesdirektivet). 2.2 Gräns för fastställande av identitet Enligt definitionen av identitet ska de båda kännetecknen sammanfalla i alla avseenden. Identitet mellan varumärkena föreligger därmed när ansökan om gemenskapsvarumärke utan ändring eller tillägg återger alla de element som utgör det äldre varumärket. Eftersom uppfattningen av identitet mellan kännetecknet och varumärket inte alltid följer av en direkt jämförelse av alla egenskaper hos de element som jämförs kan obetydliga skillnader mellan varumärkena förbigå en genomsnittlig konsument. Därför ska ansökan om gemenskapsvarumärke anses vara identisk med det äldre varumärket om det utan ändring eller tillägg återger alla element som utgör varumärket eller där det innehåller skillnader som är så obetydliga att de kan förbigå den genomsnittlige konsumenten (dom av den 20 mars 2003, C-291/00, LTJ Diffusion (Arthur et Félicie), punkterna 50-54). En obetydlig skillnad mellan två varumärken är en skillnad som en rimligt uppmärksam konsument inte upptäcker annat än vid grundlig granskning av varumärkena sida vid sida. Obetydlig är ingen objektiv term, och dess tolkning beror på graden av komplexitet hos de varumärken som jämförs. Obetydliga skillnader är de som, eftersom de berör element som är mycket små eller inte märks i ett sammansatt varumärke, inte går lätt att uppfatta för det mänskliga ögat när det berörda varumärket observeras. Detta med tanke på att den genomsnittlige konsumenten normalt inte analyserar ett varumärke utan uppfattar det som en helhet. Slutsatsen att ett element är "försumbart" bör åtföljas av ett adekvat resonemang om dess uteblivna inverkan på den allmänna uppfattningen av varumärket. Det följer av definitionen av identitet ovan att följande villkor måste uppfyllas för att varumärkena ska anses identiska i den mening som avses i artikel 8.1 a i varumärkesförordningen. fullständig identitet hos kännetecknen som helhet. Partiell identitet räcker inte enligt artikel 8.1 a i varumärkesförordningen. Däremot kan sammanfallande element i någon del av märket leda till att likhet mellan dem fastställs, vilket bör tas upp vid en prövning i förhållande till artikel 8.1 b i varumärkesförordningen. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 7

8 Vilket som helst ytterligare element räcker för slutsatsen att varumärkena inte är identiska. Det spelar ingen roll om det extra elementet är ett ord, en figurdetalj eller en kombination av båda dessa. Följaktligen kommer två ordmärken inte att betraktas som identiska om det ena ingår i det andra men åtföljs av fler tecken (se del 2.4) eller av ord oavsett särskiljbarhet eller eventuell beskrivande karaktär. Äldre kännetecken Omtvistade kännetecken och yttranden Ärende millenium MILLENIUM INSURANCE COMPANY LIMITED Det konstaterades att "kännetecknen i fråga uppenbart inte var identiska", även om "insurance company limited" var beskrivande på engelska för tillhörande tjänster. R 0696/ INDIVIDUAL R 0807/ identitet på alla jämförelsenivåer. Det måste föreligga identitet mellan kännetecknen på alla relevanta nivåer av jämförelsen mellan varumärkena, dvs. visuell likhet, fonetisk likhet och begreppsmässig likhet. Om varumärkena är identiska i vissa aspekter (visuell likhet, fonetisk likhet eller begreppsmässig likhet) men inte i andra är de inte identiska som helhet. I det senare fallet kan de vara likartade och därför måste förväxlingsrisken prövas. 2.3 Identitet mellan ordmärken Ordmärken är identiska om båda är strikta ordmärken och sammanfaller exakt i bokstavs- eller sifferföljden. Ordmärken är varumärken som utgörs av bokstäver, siffror och andra tecken (t.ex. som återges med det standardtypsnitt som används av respektive kontor. Detta innebär att de inte gör anspråk på något särskilt figurelement eller utseende. Om båda märkena är registrerade som ordmärken är det oväsentligt vilket typsnitt som faktiskt använts av respektive kontor i det officiella offentliggörandet (Bulletinen). Skillnader i användningen av versaler eller gemener är irrelevant, även om gemener och versaler alternerar. Följande ordmärken är identiska MOMO MoMo B BLUE MOON Blue Moon R 0835/ Global Campus GLOBAL CAMPUS R 0719/ Zeus ZEUS R 0760/ Jumbo JUMBO R 0353/ DOMINO Domino R 0523/ apetito APETITO T-129/09 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 8

9 I allmänhet bör man kontrollera om kännetecknet har registrerats som ordmärke. Det kan exempelvis vara missvisande att endast pröva den grafiska återgivningen av varumärket (t.ex. i Madridsystemet) eftersom ansökan kan vara för ett ordmärke, men beroende på den grafiska återgivningen av kännetecken som används i intygen, bulletinerna osv. kan varumärket innehålla figurelement, stiliserade element eller typsnitt. I dessa fall gäller ansökan framför den exakta återgivningen i intyg, bulletiner osv. Varumärken med icke-latinska tecken måste betraktas som ordmärken i de designerade jurisdiktioner där dessa tecken officiellt används (t.ex. kyrilliska tecken för ett gemenskapsvarumärke eller en internationell registrering som designerar Bulgarien eller EU), i enlighet med angivelsen av kategori nr i Wienklassificeringen av figurelement. B En skillnad på endast en bokstav räcker för att avgöra att identitet inte föreligger. Detsamma gäller ett blanksteg eller ett skiljetecken (t.ex. bindestreck eller punkt) eftersom närvaron av något av dessa kan förändra hur kännetecknet uppfattas (se det första exemplet nedan). Följande ordmärken är inte identiska: She, SHE S-HE T-391/06 TELIA teeli B NOVALLOY NOVALOY B HERBOFARM HERBO-FARMA R 1752/ Ordmärken och bildmärken Ett ordmärke och ett bildmärke är inte identiska även om de båda består av samma ord, annat än om skillnaderna kan förbigå omsättningskretsen. I de följande exemplen är kännetecknen tveklöst inte identiska: IHotel T-277/11 ELCO R 0803/ Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 9

10 eclear R 1807/ BIG BROTHER R 0932/ Däremot kan det vara svårare att komma fram till att varumärken inte är identiska om bildmärket är skrivet med ett vanligt typsnitt. I de följande exemplen konstaterades det ändå att varumärkena inte var identiska: THOMSON R 0252/ Klepper R 0964/ Identitet mellan bildmärken Två bildmärken är identiska om båda kännetecknen överensstämmer i alla sina figurelement (form, färger, kontrast, skuggning osv.). Om figurelementen skiljer sig räcker det givetvis inte med att samma ord används för att varumärkena ska betraktas som identiska. Följande varumärken är inte identiska: R 0558/ R 1440/ C Eftersom presentationen av bokstäverna "TEP" med kursivering skulle förbigå allmänheten betraktas varumärkena i det följande fallet som identiska: Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 10

11 B Likhet mellan kännetecken 3.1 Begreppet likhet Enligt rättspraxis är två varumärken likartade bland annat om det ur omsättningskretsens synvinkel förekommer åtminstone delvis likhet mellan dem med avseende på en eller flera relevanta aspekter (dom av den 23 oktober 2002, T-6/01, Matratzen, punkt 30 (C-03/03 P); dom av den 12 november 2008, T-281/07, BLUE, punkt 26). Helhetsbedömningen av förväxlingsrisken måste, när det gäller de omtvistade varumärkenas visuella likhet, fonetisk likhet och begreppsmässiga likhet, bygga på det helhetsintryck varumärkena ger, med hänsyn bland annat till deras särskiljande och dominerande beståndsdelar (dom av den 11 november 1997, C-251/95, SABEL, punkt. 23). 3.2 Gräns för fastställande av likhet Om likhet föreligger på någon av de tre nivåerna är kännetecknen likartade (dom av den 2 december 2009, T-434/07, Volvo, punkt 50-53). Huruvida kännetecknen är tillräckligt likartade för att förväxlingsrisk ska föreligga ska behandlas i en annan del av beslutet (helhetsbedömningen) och inte i det avsnitt som gäller jämförelse av kännetecknen. En logisk följd av en lågt satt gräns är att det inte automatiskt leder till slutsatsen att förväxlingsrisk föreligger, inklusive risk för associering, även om det konstateras att kännetecknen är likartade och varorna och tjänsterna är likartade eller identiska. Så som nämns ovan beror förväxlingsrisken, inklusive risken för associering, på många faktorer som först måste bedömas var för sig 5. Eftersom det inte alltid är lätt att dra gränsen mellan likhet och olikhet behandlas dessa begrepp tillsammans vid varje jämförelse: bedömning av visuell likhet, fonetisk likhet och begreppsmässig likhet. 3.3 Försumbara element Så som nämns i avsnitt ovan ska jämförelsen omfatta kännetecknen i sin helhet. När det gäller försumbara element får kontoret dock hoppa över jämförelsen av sådana element från början, efter att vederbörligen ha motiverat varför elementen anses försumbara (se dom av den 12 juni 2007, C-334/05 P, Limoncello, punkt 42). Detta är särskilt viktigt när det försumbara elementet är det element som är 5 Riktlinjerna del C, Invändning, avsnitt 2, kapitel 8, Helhetsbedömning. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 11

12 gemensamt för kännetecknen. Begreppet försumbara element bör ges en restriktiv tolkning, och vid tvekan bör beslutet omfatta kännetecknen som helhet. Kontoret anser att ett försumbart element är ett element som på grund av sin storlek och/eller sitt läge inte observeras vid första påseendet eller ingår i ett sammansatt kännetecken med många andra element (t.ex. dryckesetiketter och förpackningar) och att det därför är högst sannolikt att det förbigår omsättningskretsen. Exempel: T-162/08 Orden by missako är nästan oläsliga: storleken och stilen gör dem svåra att tolka. (GREEN BY MISSAKO) LUNA R 02347/ Elementet Rótulos Luna S.A. ansågs vara försumbart. R 0396/ MATHEUS MÜLLER Nämnden bedömde inte elementen 30 cl, 30 % vol., ANNO och 1857 varken fonetiskt eller begreppsmässigt. R 1328/ MAGNA Nämnden beskrev det omtvistade kännetecknet som helhet men försumbara element som 70 % inkluderades inte i jämförelsen på tre nivåer. T-472/08 Andra element än cachaça/pirassununga och 51, det senare skrivet med vitt inne i en cirkel som i sig delvis ligger inom ett brett band som löper från kännetecknets ena sida till den andra, är försumbara för det helhetsintryck som dessa varumärken ger (punkt 65). Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 12

13 3.4 Jämförelse avseende visuell likhet Jämförelse av visuell likhet som innefattar ordmärken När en jämförelse innefattar minst ett ordmärke är ordet som sådant skyddat, inte dess skrivna form. Enligt rättspraxis är ett ordmärke ett märke som uteslutande består av bokstäver, ord eller ordsammansättningar som skrivs med tryckbokstäver i ett standardtypsnitt, utan särskilda grafiska särdrag (dom av den 20 april 2005, T-211/03, Faber, punkt 33, och dom av den 13 februari 2007, T-353/04, Curon, punkt 74). Det skydd registrering av ett ordmärke erbjuder gäller det ord som anges i ansökan om registrering och inte de enskilda grafiska och stilistiska särdrag som varumärket kan ha (dom av den 22 maj 2008, T-254/06, RadioCom, punkt 43). Därför är det irrelevant huruvida ordmärket återges med gemener eller versaler. BABIDU babilu T-66/11 (punkt 57) BALLYMANOR BallyM R 0391/ Ordmärke mot ordmärke För ordmärken bygger jämförelsen avseende visuell likhet på en analys av antalet och sekvensen av bokstäver/tecken, placeringen av de sammanfallande bokstäverna/tecknen, antalet ord och kännetecknens struktur (t.ex. huruvida ordelementen är åtskilda eller förenade med bindestreck). Den genomsnittlige konsumenten uppfattar normalt ett varumärke som en helhet och går inte vidare och analyserar dess olika detaljer. Därför räcker det ofta inte med små skillnader i (antalet) bokstäver för att utesluta visuell likhet, särskilt om kännetecknen har en gemensam struktur. I följande fall bedömdes varumärkena vara visuellt likartade: CIRCULON CIRCON T-542/10 MEDINETTE MESILETTE T-342/10 FORTIS FORIS R 0049/ ARTEX ALREX T-154/03 BALLYMANOR BallyM R 0391/ MARILA MARILAN R 0799/ EPILEX E-PLEX T-161/10 CHALOU CHABOU T-323/10 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 13

14 Följande ordmärken är visuellt olika: ARCOL CAPOL C-193/09 P och T-402/07 HALLOUMI HELLIM T-534/ Jämförelse mellan ett ordmärke och ett bildmärke med ordelement När bildmärken med ordelement och ordmärken jämförs visuellt är det viktiga huruvida kännetecknen delar ett signifikant antal bokstäver i samma position och huruvida ordelementet i figurkännetecknet är kraftigt stiliserat. Likhet kan konstateras även om bokstäverna återges med olika typsnitt, med kursivering eller fetstil, med versaler eller gemener eller i färg. När samma bokstäver återges i samma sekvens måste i princip skillnaden i grad av stilisering vara stor för att visuell olikhet ska kunna konstateras. Följande varumärken ansågs vara visuellt likartade eftersom stiliseringen av ordelementen i bildmärkena inte skiljde sig åt påtagligt och ordelementen var både lättigenkännliga och läsliga: VITAFIT T-552/10 Hella T-522/10 vitafresh R 0399/ COTO DE IMAZ R 0409/ vendus sales & communication group R 0994/ OPENDOOR R1309/ VITESSE R 0636/ Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 14

15 EMERGEA T-172/04 I fall där orden i bildmärket är starkt stiliserade bör varumärkena dock betraktas som visuellt olika, som i följande exempel: NEFF R 1242/ NODUS R 1108/ Jämförelse av visuell likhet som inte innefattar ordmärken Om inget av de kännetecken som ska jämföras är ett ordmärke måste en åtskillnad göras mellan de rena figurelementen i varumärkena och ordelementen: Vid jämförelse av de motstående kännetecknen med avseende på deras rena figurelement betraktar kontoret bokstäverna som bilder: om de överensstämmer i ett, separat igenkännbart element eller har samma eller en likartad kontur är det troligt att någon visuell likhet kommer att konstateras. Vid jämförelse av kännetecknen med avseende på deras ordelement anser kontoret att kännetecknen är lika om de delar ett signifikant antal bokstäver i samma position och dessa inte är starkt stiliserade eller stiliserade på samma eller ett likartat sätt. Likhet kan konstateras trots att bokstäverna återges grafiskt med olika typsnitt, med kursivering eller fetstil, med versaler eller gemener eller i färg (dom av den 18 juni 2009, T-418/07, LiBRO, och dom av den 15 november 2011, T-434/10. ALPINE PRO SPORTSWEAR AND EQUIPMENT, överklagande C-42/12 P avslaget). Generellt finns det tre typer av jämförelse av visuell likhet: Rent figurkännetecken jämfört med rent figurkännetecken: kännetecknen är visuellt likartade om något av deras element överensstämmer. Figurkännetecken med ordelement jämfört med figurkännetecken med ordelement: kännetecknen är visuellt lika om deras figurelement överensstämmer och/eller om de har gemensamma ord och/eller bokstäver skrivna med samma/liknande typsnitt eller ett som inte är starkt stiliserat. Figurkännetecken med ordelement jämfört med rent figurkännetecken (eller omvänt): kännetecknen är visuellt likartade om något av deras figurelement överensstämmer. Dessa tre scenarier behandlas i detalj nedan, med vissa särskilda situationer beskrivna på slutet. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 15

16 Rent figurkännetecken jämfört med rent figurkännetecken Så som förklaras ovan kan kännetecknen vara visuellt lika om de överensstämmer eller har en likartad kontur. Följande rena figurkännetecken konstaterades vara visuellt likartade. T-379/08 B T-523/08 Följande rena figurkännetecken konstaterades vara visuellt olika. B R 1904/ (överklagande som ännu inte avgjorts, T-502/11) Visuell jämförelse mellan två ordmärken/bildmärken Så som redan nämnts gäller om båda kännetecknen innehåller ordelement att likhet kommer att konstateras om dessa element sammanfaller i en sekvens av bokstäver som inte är starkt stiliserad. Detta gäller även om bokstäverna återges grafiskt med olika, men fortfarande inte starkt stiliserade, typsnitt, oavsett om de återges med kursivering eller fetstil, med versaler eller gemener eller i färg (dom av den 18 juni Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 16

17 2009, T-418/07, LiBRO, och dom av den 15 november 2011, T-434/10. ALPINE PRO SPORTSWEAR AND EQUIPMENT, överklagande C-42/12 P ogillat). I följande exempel ansågs varumärkena vara visuellt likartade eftersom de har vissa ord eller sekvenser av bokstäver gemensamma och typsnittet inte ansågs vara starkt stiliserat: T-418/07 T-434/10 (överklagande ogillat) R 1148/2008 B T-460/09 T-204/09 R 1025/ I följande exempel ansågs varumärkena dock vara visuellt olika, trots att de har vissa ord och/eller bokstäver och/eller figurdetaljer gemensamma eftersom de gemensamma bokstäverna är starkt stiliserade och olika placerade och det finns ytterligare figurdetaljer: T-390/03 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 17

18 T-106/06 R 448/ R 0576/ (bekräftat genom T-593/10) R 0111/ Visuell jämförelse mellan ett ordkännetecken/figurkännetecken och ett figurkännetecken Ett sammanfallande figurelement som visuellt uppfattas som identiskt eller likartat kan leda till visuell likhet. Följande exempel är fall där visuella likheter föreligger på grund av överensstämmande figurelement. T-81/03, T-82/03 and T-103/03 och R 0144/ (två olika äldre kännetecken) Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 18

19 R 1022/ I följande exempel var figurelementen olika och kännetecknen ansågs vara visuellt olika: B Varumärkena ansågs vara visuellt olika Särskilda scenarier vid jämförelse av figurkännetecken Vid visuell jämförelse av figurkännetecken går det fortfarande att konstatera visuell likhet när figurelementen är olika (dvs. de överensstämmer inte och har inte samma eller likartad kontur) och ordelementen är olika. Likhet konstateras om den övergripande stiliseringen, strukturen och färgkombinationen gör kännetecknen visuellt lika som helhet. Följande exempel åskådliggör hur likartad struktur, stilisering och färgkombination kan göra kännetecken visuellt likartade: B Kännetecknen ansågs vara visuellt likartade Visuell jämförelse av "färg per se "-märken Vid jämförelse av rena färgvarumärken kommer visuell likhet att föreligga så länge varumärkena innehåller samma färger/färgkombinationer eller likartade nyanser. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 19

20 Exempel: B Angivelse av färg: Currygul (ockra) RAL HR/olivgrön RAL 1027-HR. Angivelse av färg: Gul, Pantone PMS 142, grön RAL 6001 Kännetecknen ansågs vara visuellt likartade i och med att de båda innehåller likartade nyanser av grönt och gult Visuell jämförelse av 3D-märken Vid jämförelse av tredimensionella och tvådimensionella kännetecken ska samma grundprinciper tillämpas som för 2D-märken. Tredimensionella kännetecken är relativt sällsynta, vilket normalt har särskild betydelse för kännetecknets visuella effekt, men denna måste ändå beaktas i förhållande till helhetsintrycket av kännetecknet. Däremot finns det en låg grad av visuell likhet mellan följande märken: R 0806/ T-24/08 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 20

21 Följande ordmärken är visuellt olika: R 0806/2009-4, para Fonetisk jämförelse Praktiska kriterier När invändningen bygger på äldre kännetecken som har skydd i olika EUmedlemsstater måste i princip hänsyn tas till alla omsättningsgruppens olika uttal av kännetecknen på dessa medlemsstaters officiella språk. Ingen hänsyn tas till dialekter. Så som redan nämnts gäller dock att om det äldre varumärket är ett registrerat gemenskapsvarumärke måste analysen i princip omfatta hela EU. I situationer där förväxlingsrisk föreligger i minst en medlemsstat och när det är motiverat av processekonomiska skäl (såsom att undvika prövning av specifika uttal eller innebörder på flera språk) behöver kontorets analys inte utvidgas till hela EU utan kan i stället ha fokus på endast den del eller de delar där förväxlingsrisk föreligger. Det fonetiska helhetsintrycket av ett kännetecken påverkas särskilt av stavelsernas antal och ordningsföljd. Den vanliga rytmen och intonationen för kännetecknen spelar stor roll för hur kännetecknen uppfattas fonetiskt. I Collins English Dictionary definieras det engelska ordet rhythm som the arrangement of words into a more or less regular sequence of stressed and unstressed or long and short syllables. Intonation definieras som the sound pattern of phrases and sentences produced by pitch variation in the voice. Därför är stavelserna och deras särskilda sekvens och betoning de viktigaste elementen för att fastställa det fonetiska intryck ett varumärke ger. Bedömningen av gemensamma stavelser är särskilt viktig vid fonetisk jämförelse av varumärken, eftersom det som avgör om varumärkenas fonetiska helhetsintryck är likartat huvudsakligen är dessa gemensamma stavelser och deras identiska eller likartade kombination. Följande är exempel på fonetiskt olika varumärken: Äldre kännetecken Omtvistat kännetecken Relevant territorium Ärende ARCOL CAPOL EU C-193/09 CLENOSAN ALEOSAN ES R 1669/ GULAS MARGULIÑAS ES R 1462/ Följande är exempel på fonetiskt likartade/identiska varumärken: Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 21

22 Äldre kännetecken Omtvistat kännetecken Relevant territorium Ärende FEMARA EU R 0722/ BX DE R 0166/ R 1071/ likartade i låg grad Varumärkena som består av en enda bokstav kan jämföras fonetiskt. Följande varumärken är fonetiskt identiska då de båda återger bokstaven A. Äldre varumärke Omtvistat kännetecken Ärende T-115/ Kännetecken och element i kännetecken som måste bedömas Ett bildmärke utan ordelement kan per definition inte uttalas. Som mest kan dess visuella eller begreppsmässiga innehåll beskrivas muntligt (dom av den 7 februari 2012, T-424/10, Device of a rectangle with elephants, punkt 46). Med andra ord är rena bildmärken (dvs. varumärken som inte innehåller något ordelement) inte föremål för fonetisk bedömning. Den innebörd som bilden anspelar på får bara bedömas visuellt och begreppsmässigt. Följande är exempel där ingen fonetisk jämförelse kunde göras eftersom varumärkena är rena bildmärken: R 0131/ R 0403/ Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 22

23 T-424/10 När ett av kännetecknen innehåller element som kan läsas och det andra endast innehåller figurelement som inte är föremål för fonetisk bedömning bör utfallet vidare bli att ingen fonetisk jämförelse kan göras. Exempel: (KUNGFU) R 0144/ När det gäller uttalet av figurelement som påminner om bokstäver bör det noteras att omsättningskretsen tenderar att läsa sådana figurelement endast om dessa är kopplade till eller utgör en del av ett ord som är känt för omsättningskretsen, såsom i de följande exemplen: OLI SONE B ROCK T-146/08 Slutligen gäller att ord, bokstäver och siffror alltid måste bedömas fonetiskt men att vissa symboler och förkortningar ger upphov till osäkerhet. Logogrammet & (et-tecken) läses och uttalas normalt. Därför bör det tas med i den fonetiska bedömningen. Men uttalet av en viss symbol kan skilja sig mellan olika berörda språk. DNG R 0160/ Et-tecknet & uttals på de flesta EU-språk och känns igen som motsvarande översättning av konjunktionen och. Detsamma gäller det typografiska som i princip uttalas. Men det är uppenbart att uttalet av en viss symbol kan skilja sig mellan olika berörda språk. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 23

24 VODAFONE AT HOME R kommer att uttals som "at" eller "arrobas" i Benelux (punkt 21). I fallet ovan kan det inte förnekas att en betydande andel av omsättningsgruppen särskilt engelskspråkiga skulle läsa symbolen som at och därmed uttala varumärket som at home. Därför måste hänsyn tas till denna möjlighet tillsammans med andra möjligheter, t.ex. a home eller bara home. På andra språk kan symbolen givetvis vara läsbar på olika sätt (t.ex. som arroba på spanska och portugisiska). Jämför dock detta med: R 0719/ (T-220/11 ogiltigförklarat, C-524/12 P kommer att uppfattas som bokstaven a av (åtminstone) den engelskspråkiga allmänheten (punkt 25). Även symbolerna för plus (+) och minus/bindestreck (-) kan beroende på omständigheterna uttalas av omsättningskretsen. Minussymbolen kan uttalas när den används i kombination med ett tal, t.ex. -1, men uttalas inte om den används som bindestreck (som i G-Star). I följande exempel skulle symbolen + i det omtvistade sökta gemenskapsvarumärket uttalas som plus. AirPlus International T-321/07 (C-216/10 P avslaget) T-400/06 Även valutasymboler (, $, osv.) kan uttalas när det relevanta varumärket uttalas högt. Som ett (fiktivt) exempel skulle kännetecknet 20 uttals som 20 pounds i Förenade kungariket. Därför är kännetecknen 20, 20 pounds och twenty pounds fonetiskt identiska. Ibland kan dock det sätt på vilket vissa symboler eller bokstäver används göra det orealistiskt att anta att de kommer att läsas och uttalas, t.ex. när en symbol i ett bildmärke upprepas för att skapa ett mönster eller är kraftigt förvrängd eller på annat sätt inte klart läsbar. Detta åskådliggörs med följande kontrasterande exempel: Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 24

25 Varumärke Förklaring T-593/10 I detta bildmärke kan bokstaven B läsas. Varumärket måste därför bedömas fonetiskt. T-593/10 I detta bildmärke är bokstaven B så förvrängd att det är svår att avgöra om det rör sig om bokstaven b eller om siffran 8. R 1779/ Det är mycket svårt att avgöra hur kännetecknet ska uttalas. Därför kan en jämförelse av fonetisk likhet ge högst varierande resultat, från identitet till olikhet. B I detta bildmärke kan bokstaven H läsas och måste därför bedömas fonetiskt. B I detta tecken gör mönstret det osannolikt att konsumenterna ska läsa ett H (eller snarare flera H). Varumärket kan inte bedömas fonetiskt. Huruvida en viss symbol/bokstav kan uttals eller inte beror sammanfattningsvis på typen av tecken i fråga, hur det återges och hur det kombineras med andra element i kännetecknet Identiska/likartade ljud i annan ordning Om de motstående varumärkena bildas av stavelser eller ord som är identiska eller mycket likartade men kommer i en annan ordning, så att om bara en av stavelserna skulle flyttas om skulle kännetecknen vara identiska eller högst likartade fonetiskt, skulle slutsatsen bli att kännetecknen är fonetiskt likartade. Exempel: SAT-COM COM S.A.T B Kids Vits VITS4KIDS T-484/08 (C-84/10 P avslaget) Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 25

26 T-67/ Kännetecken som består av eller innehåller främmande eller påhittade ord När ett tecken innehåller främmande ord bör det i princip antas att omsättningskretsen är obekant med hur modersmålstalare skulle uttala sitt eget språk. Därmed torde omsättningskretsen uttala ett främmande ord i enlighet med de fonetiska reglerna för sitt eget språk. Äldre kännetecken LIDL KAN-OPHTAL PAN-OPHTAL GLÄNSA Omtvistat kännetecken LIFEL BAÑOFTAL GLANZ Ärende R 0410/ De första två bokstäverna och den sista är desamma i båda varumärkena. Fonetisk likheten blir ännu större eftersom LIDL ofta uttalas som om det skrevs LIDEL. Av fonologiska orsaker är D och L nästan omöjliga att uttala på de flesta språk utan att man infogar en vokal mellan dem. Därför skulle varumärkena uttalas LIFEL och LIDEL på språk som spanska, italienska, tyska och franska. T-346/09 Det relevanta området är Tyskland. Domstolen konstaterade att fonetisk likhet förelåg. Den tyska konsumenten uttalar troligen bokstäverna N och Ñ på samma sätt. Vidare uttals bokstäverna P och B med båda läpparna, och ljuden kan förväxlas om de åtföljs av samma vokal. Det innebär att kännetecknen PAN-OPHTAL och BAÑOFTAL uppvisar stark fonetisk likhet. T-88/10 Tribunalen drog slutsatsen att omljud inte skulle förändra det fonetiska helhetsintrycket för talare av EN, FR och ES, eftersom språken i fråga inte har bokstaven ä (punkt 40). Detta gäller dock inte om omsättningskretsen är bekant med ett ord, t.ex. i de följande scenarierna: När det är ett fastställt faktum att ett främmande språk är känt av omsättningskretsen. Domstolen har t.ex. redan bekräftat att det finns en grundläggande förståelse av engelska hos allmänheten, åtminstone i de skandinaviska länderna, Nederländerna och Finland (dom av den 26 november 2008, T-435/07, NEW LOOK, punkt 23). När viss terminologi uppenbart är känd av omsättningskretsen för vissa klasser av varor och/eller tjänster. Fackmannen inom IT-området och forskare antas i allmänhet vara mer bekanta med användningen av den tekniska och grundläggande engelska vokabulären än den genomsnittlige konsumenten, oberoende av område (dom av den 27 november 2007, T-434/05, ACTIVY Media Gateway, punkterna 38 och 48 för IT-området (C-57/08 P, ogiltigförklarades) och dom av den 9 mars 2012, T-207/11, EyeSense, punkterna 21 och 22 för tyska fackmän inom det medicinska området). När mycket grundläggande ord förstås i alla medlemsstater, såsom de engelska orden baby, love, one, snack, surf, pizza osv. Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 26

27 Äldre varumärke Omtvistat kännetecken Ärende Babylove Baby Love R 0883/ Slutligen, när en av parterna lägger fram övertygande bevis för att ett sådant ord är känt av en betydande andel av omsättningskretsen. Om en betydande andel av omsättningskretsen uttalar det främmande ordet korrekt men en annan betydande andel tillämpar reglerna för sitt modersmål bör båda uttalen tas upp vid en bedömning av fonetisk likhet och ett resonemang kring detta föras. Exempel: WRITE RIGHT ZIRH (endast exempel) Engelska: hög grad av fonetisk likhet. Spanska: fonetisk olikhet. T-355/02 (överklagande C- 206/04 P ogillat.) Likartat i engelsktalande länder och Spanien. När det gäller påhittade ord eller fantasiord (ord som inte motsvarar något befintligt ord i EU) kan omsättningsgruppen uttala dem inte bara om de skulle ha ett uttal som följer uttalsreglerna för deras modersmål utan även så som de är skrivna. Äldre kännetecken BAMIX Omtvistat kännetecken KMIX Ärende T-444/10 Tribunalen noterade att ordelementet kmix inte motsvarar något befintligt ord i EU och att det kan uttalas av en del av omsättningskretsen som det är skrivet, som en enda stavelse. Det är dock också möjligt att det ansökta varumärket skulle uttalas som ett tvåstavigt ord, nämligen ka och mix. På vissa språk i EU (särskilt franska och tyska) uttalas bokstaven k som ka och uttalet km är inte vanligt (punkt 32). Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 27

28 3.6 Begreppsmässig jämförelse: praktiska kriterier Definition av semantiskt innehåll Två tecken är begreppsmässigt identiska eller likartade om de uppfattas som att deras semantiska innehåll är identiskt eller överensstämmer (dom av den 11 november 1997, C-251/95, Sabèl, punkt 24). Ett varumärkes semantiska innehåll är vad det betyder, vad det anspelar på eller, om det är en bild eller form, vad det representerar. I denna text används uttrycken semantiskt innehåll och begrepp utan åtskillnad. Om ett varumärke utgörs av olika element (t.ex. ett ord- och ett figurelement) måste begreppet definieras för varje element. Om varumärket består av ett meningsfullt uttryck (som utgörs av två eller fler ord) är det viktiga innebörden av uttrycket som helhet och inte av varje ord för sig. Varje begrepp behöver inte definieras: endast de begrepp som sannolikt är kända av omsättningskretsen, enligt definitionen för relevant område, har betydelse. Om det relevanta området exempelvis är Spanien är det faktum att ordet har en innebörd på polska normalt irrelevant. Som regel påverkas den begreppsmässiga jämförelsen inte av relevanta varor och tjänster. Om en term har många innebörder varav en har särskild signifikans för de relevanta varorna och tjänsterna kan den begreppsmässiga jämförelsen inriktas på den innebörden. I vilket fall är det viktigaste hur termen uppfattas av omsättningskretsen. En koppling mellan varorna och tjänsterna och vad kännetecknen betyder, anspelar på eller representerar får inte tvingas fram eller konstrueras på konstlad väg. Om de relevanta varorna exempelvis har att göra med belysning och kännetecknet är eller innehåller elementet LED, är light-emitting dioder [SV: ljusavgivande diod] en av de olika möjliga innebörderna av LED. Därför kan den begreppsmässiga jämförelsen inriktas på den innebörden Ords semantiska innehåll Om varumärket utgörs av eller innehåller ett ord är granskarens första steg att slå upp förklaringen till ordet i ordböcker och/eller uppslagsverk på det relevanta områdets språk. Om ordet finns i ordboken/uppslagsverket är den innebörd som anges där dess semantiska innehåll. Som startpunkt bör det noteras att omsättningskretsen i olika EU-medlemsstater bedöms tala huvudsakligen de språk som är dominerande i deras respektive områden (dom av den 23 oktober 2002, T-6/01, MATRATZEN, punkt 27). Dessa språk är normalt det relevanta områdets språk. Äldre varumärke Omtvistat kännetecken Ärende HALLOUMI HELLIM T-534/10 Hellim är den turkiska översättningen av halloumi (grekiska) (typ av ost). Det relevanta området var Cypern. Domstolen konstaterade att turkiska visserligen inte är ett av EU:s officiella språk men att det är ett av Republiken Cyperns officiella språk. Därför förstås och talas turkiska av en del av Cyperns befolkning (punkt 38). Domstolen fann därför att genomsnittskonsumenten i Cypern, där både grekiska och turkiska är officiella språk, förstår att orden HALLOUMI eller HELLIM båda hänför sig till samma speciella ost från Cypern. Följaktligen finns det en viss begreppsmässig likhet mellan dessa ord (punkt 41). Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 28

29 Domstolen har dock gjort det lika klart att denna regel bara gäller den primära språkliga förståelsen hos allmänheten i dessa områden. Detta är ingen oflexibel regel. Omsättningskretsen bör inte automatiskt anses ha det språk som är dominerande i den berörda medlemsstaten som modersmål, eller inte ha någon särskild kunskap i andra språk (beslut av den 3 juni 2009, C-394/08 P, ZIPCAR, punkt 51). I de följande scenarierna tas t.ex. hänsyn till andra språk än det dominerande. När ordet på ett annat språk ligger mycket nära motsvarande ord på det relevanta områdets officiella språk. Det engelska ordet bicycle [SV: cykel] förstås i Spanien eftersom det ligger mycket nära det motsvarande spanska ordet, bicicleta. När det är vanligt att ordet på ett främmande språk används i det relevanta området. Det är t.ex. vanligt att det spanska ordet bravo används som en berömmande term, i betydelsen bra gjort, på tyska. När det är känt att omsättningskretsen är bekant med ett främmande språk. Domstolen har t.ex. redan bekräftat att allmänheten, åtminstone i de skandinaviska länderna, Nederländerna och Finland, har en grundläggande förståelse av engelska (dom av den 26 november 2008, T-435/07, NEW LOOK, punkt 23). När det är känt att omsättningskretsen är bekant med ett visst språk för vissa klasser av varor och/eller tjänster. Engelska it-termer förstås t.ex. normalt av omsättningskretsen för it-varor, oavsett område. Mycket grundläggande ord, som förstås i alla medlemsstater därför att de har fått internationell användning, såsom love, one, snack, surf, pizza, baby m.fl. Slutligen, när en av parterna lägger fram övertygande belägg för att ett sådant ord är känt av en relevant andel av omsättningskretsen. Följande är exempel på begrepp bakom ord: Varumärke Område Begrepp Ärende Mirto ES [SV: myrten] på spanska beskriver det en buske som tillhör familjen Myrtaceae och är två till tre meter hög. T-427/07 Peer EN Lord T-30/09 Storm EN Bad weather T-30/09 - EU Termerna star snacks och star foods kommer att tolkas som att de hänför sig till kvalitetslivsmedel inte bara av engelsktalande utan även av större delen av omsättningskretsen. T-492/08 (Star foods I) T-333/11 (Star Foods II) STAR SNACKS - EU Det finns en viss grad av begreppsmässig likhet baserat på Mc och orden baby och kids som båda hänför sig till barn (punkt 42). T-466/09 Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 29

30 Så som visas i vissa av exemplen ovan är det inte alltid nödvändigt att ge en fullständig lexikal definition av ett ords innebörd. Det räcker med att använda en synonym, såsom Peer=Lord eller Storm=bad weather. När en del av allmänheten uppfattar begreppet medan en annan del antingen inte uppfattar det eller uppfattar en annan innebörd bör dessutom en distinktion göras i enlighet med det. När varumärket utgörs av ett meningsfullt uttryck är det uttryckets innebörd som helhet, så länge det tolkas som sådant, och inte de enskilda ordens innebörd som är relevant för den begreppsmässiga jämförelsen (men lägg märke till undantaget nedan när det gäller uttryck på främmande språk). Fiktivt exempel: KINGS DOMAIN jämfört med KING SIZE. Felaktig bedömning: KING betyder male sovereign, DOMAIN betyder a territory over which rule or control is excercised och SIZE betyder the physical dimensions, proportions, magnitude, or extent of an object. Varumärkena är begreppsmässigt likartade eftersom de har begreppet king gemensamt. Korrekt bedömning: KINGS DOMAIN betyder a territory under the control of a king, KING SIZE betyder larger or longer than the usual or standard size. Varumärkena är begreppsmässigt olika även om de har ordet KING gemensamt. Detta åskådliggörs med följande exempel, där varumärkena konstaterades vara begreppsmässigt olika. MOUNTAIN MOUNTAIN BIKER B GoldGips Goldband R 0975/ ALTA ALTA FIDELIDAD B Ovannämnda regel om meningsfulla uttryck har följande undantag: när kännetecken är på ett främmande språk kan det hända att en betydande andel av omsättningskretsen endast har begränsade kunskaper i det relevanta främmande språket och därför inte förstår skillnaden i innebörd mellan de båda uttrycken. I sådana fall kan det hända att innebörden av ett uttryck som sådant inte förstås utan endast innebörden av de enskilda elementen. Detta kan därför leda till att likhet konstateras om allmänheten endast förstår den gemensamma delen. I exemplet ovan, om det konstateras att (en del av) allmänheten förstår endast KING bör slutsatsen vara att kännetecknen är begreppsmässigt lika. Äldre varumärke Omtvistat kännetecken Ärende ICEBERG ICEBREAKER T-112/09 Tribunalen ansåg att icebreaker skulle förstås endast av den del av den italienska allmänheten som kunde engelska. Däremot är iceberg ett vanligt ord med en omedelbart uppenbar innebörd för omsättningskretsen. Det äldre varumärket ICEBERG har därför en uppenbar innebörd för den italienska allmänheten, medan det ansökta varumärket ICEBREAKER skulle sakna tydlig innebörd för den allmänheten. Tribunalen tog vidare upp att de motstående varumärkena hade prefixet ice gemensamt. Tribunalen Riktlinjer för granskning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 30

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 5 DOMINERANDE

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 1 ALLMÄNNA

Läs mer

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord SV SV Konvergens Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord A. GEMENSAM PRAXIS 1. Vilka myndigheter kommer att

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-114 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 22 april 2016 PARTER Klagande Jean Leon, S.L. Chateau Leon, 08775 Torrelavid, Barcelona, Spanien Ombud: Gunilla Hedenquist Zacco Sweden

Läs mer

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om gemensam praxis, version 2 CP4-skyddsomfång för svartvita varumärken

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om gemensam praxis, version 2 CP4-skyddsomfång för svartvita varumärken EN SV Konvergens Vanliga frågor (FAQ) om gemensam praxis, version 2 CP4-skyddsomfång för svartvita varumärken 1. Är den gemensamma praxisen annorlunda än den tidigare praxisen? Den gemensamma praxisen

Läs mer

Det utvidgade skyddet för kända varumärken. IMK-seminarium 15 april 2015

Det utvidgade skyddet för kända varumärken. IMK-seminarium 15 april 2015 Det utvidgade skyddet för kända varumärken IMK-seminarium 15 april 2015 Den rättsliga kontexten Hinder mot registrering pga. äldre rättigheter 2 kap. 8 VML (art. 8 EU-VMF): 1. Dubbel identitet 2. Förväxlingsrisk

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-044, 15-045 och 15-046 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 16 maj 2016 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud:

Läs mer

ANSÖKAN OM OGILTIGFÖRKLARING AV ETT GEMENSKAPSVARUMÄRKE

ANSÖKAN OM OGILTIGFÖRKLARING AV ETT GEMENSKAPSVARUMÄRKE Antal sidor (inklusive denna) KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (KHIM) ANSÖKAN OM OGILTIGFÖRKLARING Sökandes/ombudets referens (högst 20 tecken) Senast uppdaterad: 07/2013 Mod.011 Sökande

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 10-063 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 14 juni 2011 Klagande Vanda Pharmaceuticals Inc. 9620 Medical Center Drive, Suite 300, Rockville, MD 20850, USA Ombud: Tina Hård och

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-158 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 augusti 2015 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud: Christina Berggren

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 14-124--14-125 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 25 mars 2015 PARTER Klagande Bokus AB, 556493-0492 Box 2052, 103 12 Stockholm Ombud: Susanne Mellqvist och Joanna Eckeström

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2005 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2005 * MEDION DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2005 * I mål C-120/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Oberlandesgericht Düsseldorf (Tyskland),

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 3 december 2015 PARTER Klagande Repono Holding AB, 556344-5880 c/o SEB Suecia, ST H2, 106 40 Stockholm Ombud: Tomas Pleiner och Karim

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 13-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 februari 2014 PARTER Klagande Daimler AG Mercedesstrasse 137, DE-70327 Stuttgart, Tyskland Ombud: Niclas Dahlberg Awapatent AB,

Läs mer

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 020112 PROTOKOLL 2019-06-05 Föredragning i Stockholm Sid 1 (6) Aktbilaga 6 Mål nr PMÖÄ 11663-18 RÄTTEN Hovrättslagmannen Peter Strömberg, hovrättsrådet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING AVSNITT 2 FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 4 SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 8 HELHETSBEDÖMNING

Läs mer

Convergence 1. BAKGRUND

Convergence 1. BAKGRUND Officiellt meddelande om gemensam praxis för relativa registreringshinder risk för förväxling (inverkan av icke särskiljande/svaga beståndsdelar), den 2 oktober 2014 1. BAKGRUND Varumärkesmyndigheterna

Läs mer

RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Ihrfelt, Göran Söderström, referent, och Annika Malm samt tf. hovrättsassessorn Johan Holmquist

RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Ihrfelt, Göran Söderström, referent, och Annika Malm samt tf. hovrättsassessorn Johan Holmquist 1 SVEA HOVRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 9 2018-06-05 Mål nr PMÖÄ 10745-16 Föredragning i Rotel 020109 Stockholm RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Ihrfelt, Göran Söderström, referent, och Annika Malm samt tf. hovrättsassessorn

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 12-038 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 29 april 2013 PARTER Klagande Zumba Fitness, LLC 800 Silks Run, Suite 2310 Hallandale USA Ombud: Bergenstråhle & Lindvall Aktiebolag

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del A ALLMÄNNA REGLER

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del A ALLMÄNNA REGLER RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del A ALLMÄNNA REGLER AVSNITT 9 UTVIDGNING Riktlinjer för prövning vid kontoret,

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 12-156 och 12-157 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 27 november 2013 PARTER Klagande Zentralverband der Deutschen Elektro- und Informationstechnischen Handwerke Lilienthalallee

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 13-020 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 4 juni 2014 PARTER Klagande Tanoshimu AB, 556770-7749 Kullagatan 26, 215 67 Malmö Ombud: Sara Lindeskog Advokatbyrån Gulliksson AB

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 15-020 och 15-021 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 24 maj 2016 PARTER Klagande Société des Produits Nestlé S.A. Avenue Nestlé, 55, CH-1800 Vevey, Schweiz Ombud: Emil Albihn

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 14-156 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 PARTER Klagande NIKE Innovate C.V. One Bowerman Drive, Beaverton, OR 97005-6453, USA Ombud: Björn Gärde Björn Gärdes

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 09-170 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 29 april 2011 PARTER Klagande Gabrielle Studio, Inc 550 Seventh Avenue, NY 10018, New York, USA Ombud: BRANN AB Box 17192, 104 62 Stockholm

Läs mer

Convergence. Principer för den gemensamma praxisen Konvergensprogrammet. CP 4. Skyddsomfång för svartvita märken

Convergence. Principer för den gemensamma praxisen Konvergensprogrammet. CP 4. Skyddsomfång för svartvita märken EN SV Convergence Principer för den gemensamma praxisen Konvergensprogrammet CP 4. Skyddsomfång för svartvita märken Index 1. PROGRAMMETS BAKGRUND... 2 2. PROJEKTETS BAKGRUND... 2 3. MÅLET FÖR DETTA DOKUMENT...

Läs mer

En översyn av EU:s varumärkessystem

En översyn av EU:s varumärkessystem En översyn av EU:s varumärkessystem SFIR 20 september 2013 Josefin Park Liv Bernitz Kommissionens förslag Ändringar i förordningen om gemenskapsvarumärken, KOM(2013)161 slutlig Omarbetning av direktivet

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (4) Mål nr 13-079, 13-080 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 15 maj 2014 PARTER Klagande MQ Retail AB Box 11919, 404 39 Göteborg Ombud: Niklas Sjöblom och Karin Dahlqvist Mannheimer Swartling

Läs mer

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2004 *

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2004 * NEW LOOK MOT HARMONISERINGSBYRÅN - NAULOVER (NLSPORT, NLJEANS, NLACTIVE OCH NLCOLLECTION) FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2004 * I de förenade målen T-117/03-T-119/03 och T-171/03,

Läs mer

Convergence. Gemensamt meddelande om återgivningen av nya typer av varumärken

Convergence. Gemensamt meddelande om återgivningen av nya typer av varumärken Convergence Gemensamt meddelande om återgivningen av nya typer av varumärken 1 Gemensamt meddelande om återgivningen av nya typer av varumärken 1. Inledning Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 mars 2011 KLAGANDE Guccio Gucci S.p.A. Ombud: Advokat Christina Berggren och jur. kand. Tom Kronhöffer MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 14-149 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 Klagande Rekolek AB, 556944-3798 Sven Stures väg 3, 826 50 Söderhamn Ombud: Ronny Henning Advokatfirman Åberg & Co, Box

Läs mer

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 020110 PROTOKOLL 2018-09-06 2018-11-13 Föredragning i Stockholm Sid 1 (7) Aktbilaga 5 Mål nr PMÖÄ 11314-17 RÄTTEN Hovrättslagmannen Christine Lager,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2003 T 2982-01 KLAGANDE Mast-Jägermeister Aktiengesellschaft, 7-15 Jägermeisterstrasse, DE-38302 WOLFENBÜTTEL, Tyskland Ombud: advokaten

Läs mer

Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut i ärende PMÄ

Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut i ärende PMÄ 1 SVEA HOVRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 8 Patent- och 2018-03-12 och Mål nr PMÖÄ 5438-17 marknadsöverdomstolen 2018-04-25 Rotel 020110 Föredragning i Stockholm RÄTTEN Hovrättslagmannen Christine Lager, hovrättsråden

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 14-040 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 18 december 2014 PARTER Klagande Svensk Mjölk AB, 556069-5651 Box 210, 101 24 Stockholm Ombud: Petter Rindforth Fenix Legal KB, Stureplan

Läs mer

KÄNNETECKENSRÄTT ÄRENDEN PMÖD/PMD

KÄNNETECKENSRÄTT ÄRENDEN PMÖD/PMD KÄNNETECKENSRÄTT ÄRENDEN PMÖD/PMD ÅRETS TEMAN Förväxling beskrivande märken Ond tro Särskiljningsförmåga utstyrslar 2 Zacco 2017 FÖRVÄXLING BESKRIVANDE MÄRKEN PMÖÄ 9778-16 ROSLAGSÖL ROSLAGSÖL 3 Zacco 2017

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT EG. JACOBS föredraget den 29 oktober 1998 *

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT EG. JACOBS föredraget den 29 oktober 1998 * FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT EG. JACOBS föredraget den 29 oktober 1998 * 1. I detta mål har Landgericht München I bett domstolen att tolka begreppet "risk för förväxling" i artikel 5.1 b i

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 14-147 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 27 oktober 2015 PARTER Klagande Dochirnie pidpryiemstvo "Kondyterska korporatsiia "Roshen Elektrykiv vul., 26/9, Kiev 04176, Ukraina

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 6 OMSÄTTNINGSKRETS

Läs mer

RELATIVA REGISTRERINGSHINDER

RELATIVA REGISTRERINGSHINDER Officiellt meddelande om gemensam praxis för skyddsomfång för svartvita märken 15 april 2014 14 1. BAKGRUND Varumärkesmyndigheterna inom EU har genom sitt åtagande för fortsatt samarbete inom ramen för

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 14-075 14-076 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 8 april 2015 PARTER Klagande Geoffrey, LLC One Geoffrey Way, Wayne, New Jersey 07470, USA Ombud: Mattias Karlsson Awapatent AB, Box

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-087 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 oktober 2015 PARTER Klagande 1) Aegis Media Norge AS Pilestredet 8, 0180 N-Oslo, Norge 2) Dentsu Aegis Network A/S Overgaden Neden

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 13-063 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 25 oktober 2013 Klagande Appear TV AS P.O. Box 8, N-0216 Lilleaker, Norge Ombud: Malin Ekstrand och Sara Sparring, Bird & Bird Advokat

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 14-069 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 Klagande Feelgood Svenska Aktiebolag Box 5254, 102 46 Stockholm Ombud: Peder Oxhammar och Alexandra Persson Baker &

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 13-093-094 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 14 mars 2014 Klagande Stockholms Restauranger och Wärdshus AB, 556606-4290 Box 20094, 161 02 Bromma Ombud: Tom Kronhöffer von lode

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL A ALLMÄNNA REGLER AVSNITT 8

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL A ALLMÄNNA REGLER AVSNITT 8 RIKTLINJER FÖR GRANSKNING VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL A ALLMÄNNA REGLER AVSNITT 8 ÅTERSTÄLLANDE AV FÖRSUTTEN TID Riktlinjer för prövning vid kontoret,

Läs mer

Följande kriterier beaktas när det gäller att fastställa om ribban för särskiljningsförmåga uppnås tack vare figurkännetecknen i märket:

Följande kriterier beaktas när det gäller att fastställa om ribban för särskiljningsförmåga uppnås tack vare figurkännetecknen i märket: Officiellt meddelande om gemensam praxis gällande särskiljningsförmåga figurmärken som omfattar beskrivande/icke särskiljande ord 2 oktober 2015 1. BAKGRUND Immaterialrättsmyndigheterna inom EU-nätverket

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 05-356 Vm.reg. 360.732 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad 2008-06-13 efter överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut, se bilaga 1. Klagande: Apple Computer Inc (invändare) Ombud: Stefan

Läs mer

VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS. Magdalena Jerner

VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS. Magdalena Jerner VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS Magdalena Jerner 2 2014-01-17 Copyright ZaccoA/S SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA MÅL 13-081 Ursprunglig och förvärvad särskiljningsförmåga för beteckningen VÅRDGUIDEN för varor och

Läs mer

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (andra avdelningen) den 13 juli 2004 *

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (andra avdelningen) den 13 juli 2004 * DOM AV DEN 13.4.2004 MÅL T-115/03 FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (andra avdelningen) den 13 juli 2004 * I mål T-115/03, Samar SpA, Mottalciata (Italien), företrätt av advokaten A. Ruo, sökande, mot Byrån för

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 15-038 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 29 april 2016 PARTER Klagande McDonald's International Property Company, Ltd 2711 Centerville Road, Suite 400, Wilmington, DE 19808,

Läs mer

Konvergens Vanliga frågor och svar (FAQ) om den gemensamma praxisen CP5. Relativa registreringshinder risk för förväxling (inverkan av icke

Konvergens Vanliga frågor och svar (FAQ) om den gemensamma praxisen CP5. Relativa registreringshinder risk för förväxling (inverkan av icke EN SV Konvergens Vanliga frågor och svar (FAQ) om den gemensamma praxisen CP5. Relativa registreringshinder risk för förväxling (inverkan av icke särskiljande/svaga beståndsdelar) 1. 1. Skiljer sig den

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-01-28 229 ÄRENDENUMMER SÖKANDE ABB Asea Brown Boveri Ltd CH-8050 ZÛRICH Schweiz Ombud Rune P, Brann AB 801 33 GÄVLE MOTPART Harri L 725 91 VÄSTERÅS

Läs mer

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 6. Grafiska återgivningar av en design

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 6. Grafiska återgivningar av en design SE Konvergens Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 6. Grafiska återgivningar av en design A. ALLMÄNNA FRÅGOR 1. Vilka myndigheter kommer att genomföra den gemensamma praxisen? BG, BX, CY,

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT 1 (6) Mål nr 11-077 PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 29 februari 2012 Klagande Aktiebolaget Svensk Byggtjänst, 556033-9938 S:t Eriksgatan 117, 113 87 Stockholm Ombud: Bergenstråhle

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (12) PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 12-045, 12-046 meddelad i Stockholm den 21 februari 2014 PARTER Klagande 1) SEB Trygg Liv Holding AB 2) Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv 3) Gamla Livförsäkringsaktiebolaget

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 23 oktober 2003 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 23 oktober 2003 * DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 23 oktober 2003 * I mål C-408/01, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-140 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 augusti 2015 PARTER Klagande UBS Motpart Sailon Event AB, 556892-1174 Sankt Mickelsgatan 66, 129 38 Hägersten Ombud: Pontus Ewerlöf

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL B PRÖVNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL B PRÖVNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL B PRÖVNING AVSNITT 1 FÖRFARANDEN Riktlinjer för prövning vid kontoret,

Läs mer

Lag. om ändring av varumärkeslagen

Lag. om ändring av varumärkeslagen Lag om ändring av varumärkeslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i varumärkeslagen (7/1964) 57 2 mom., sådant det lyder i lag 1715/1995, ändras den finska språkdräkten i rubriken för 1 kap. samt

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-47

ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-47 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 26.10.2011 2011/0094(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-47 Förslag till betänkande Raffaele Baldassarre (PE472.334v02-00) Genomförande av ett fördjupat samarbete

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Beslut 2017-05-26 989 Ärendenummer Sökande Havs- och vattenmyndigheten (org.nr 202100-6420) Box 11930 404 39 Göteborg Innehavare Domain Brokers Sweden AB (556118-0687)

Läs mer

Anmärkningar till formuläret för överklagande

Anmärkningar till formuläret för överklagande KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (KHIM) Varumärken och mönster Anmärkningar till formuläret för överklagande 1. Allmänna kommentarer 1.1 Användning av formuläret Formuläret kan erhållas

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Beslut 2017-01-04 956 Ärendenummer Sökande Matvarupriser i Sverige AB (org.nr 556781-7340) Junkergatan 2B 126 53 Hägersten Innehavare Fredrik B. Saken Alternativt

Läs mer

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (fjärde avdelningen) den 12 januari 2006 *

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (fjärde avdelningen) den 12 januari 2006 * DEVINLEC MOT HARMONISERINGSBYRÅN TIME ART (QUANTUM) FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (fjärde avdelningen) den 12 januari 2006 * I mål T-147/03, Devinlec Développement innovation Leclerc SA, Toulouse (Frankrike),

Läs mer

Det utvidgade skyddet

Det utvidgade skyddet Det utvidgade skyddet Efter Outils Wolf ombudets perspektiv Advokat Karin Nordborg Ombudets perspektiv Ombudet = innehavaren Anseendeskyddet varför så viktigt? Outils Wolf /Intel några reflektioner Avslutande

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT 1 (4) Mål nr 11-148 PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT meddelad i Stockholm den 26 november 2012 Klagande Research In Motion Limited 295 Phillip Street, Waterloo, Ontario N2L 3W8, Kanada Ombud: Awapatent Aktiebolag

Läs mer

EU-domstolens varumärkespraxis 2018

EU-domstolens varumärkespraxis 2018 EU-domstolens varumärkespraxis 2018 SFIR Praxisdagen Richard Wessman Informationen i presentationen är allmänt hållen och varken kan eller ska ersätta juridisk rådgivning i det enskilda fallet. De allmänna

Läs mer

CP5: Relativa registreringshinder risk för förväxling (Inverkan av icke särskiljande/svaga beståndsdelar)

CP5: Relativa registreringshinder risk för förväxling (Inverkan av icke särskiljande/svaga beståndsdelar) CP5: Relativa registreringshinder risk för förväxling (Inverkan av icke särskiljande/svaga beståndsdelar) Harmonisera praxisen gällande icke särskiljande/svaga beståndsdelar av märken i syfte att bedöma

Läs mer

BESLUT fattat av första överklagandenämnden den 26 maj företrädd av Advokatbyrån Gulliksson AB, Studentgatan 1, Malmö

BESLUT fattat av första överklagandenämnden den 26 maj företrädd av Advokatbyrån Gulliksson AB, Studentgatan 1, Malmö KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Överklagandenämnden BESLUT fattat av första överklagandenämnden den 26 maj 2011 Ärende R 2424/2010-1 Everfresh AB Långebergavägen

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2012-12-20 626 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Mobillån Sverige AB (556692-7165) Box 3423 103 68 Stockholm Ombud: Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 101 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Vanuatu om undantag från

Läs mer

ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner

ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner 1 2016-01- @Copyright Zacco A/S ANTAL ÄRENDEN Högsta förvaltningsdomstolen 0 Patenbesvärsrätten 96 Förvaltningsrätten i Härnösand 0 Kammarrätten i Sundsvall

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (11) Mål nr 13-074 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 18 september 2014 PARTER Klagande KRAV ekonomisk förening (716422-5364) Box 1037, 751 40 Uppsala Ombud: Anne Gustavsson Aros Patent

Läs mer

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm. FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Föredraganden Christian Ekmer

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm. FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Föredraganden Christian Ekmer SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 020109 PROTOKOLL 2019-06-13 Föredragning i Stockholm Sid 1 (2) Aktbilaga 39 Mål nr PMÖÄ 3878-18 RÄTTEN Hovrättslagmannen Christine Lager, hovrättsråden

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-11-19 273 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Specsavers BV 1211 EC Hilversum Nederländerna OMBUD: Stefan B. och Dan K., Baker & McKenzie Advokatbyrå KB Box 5719

Läs mer

Allting börjar med Windsurfing Chiemsee

Allting börjar med Windsurfing Chiemsee Allting börjar med Windsurfing Chiemsee (C-108/97 och 109/97) SFIR-seminarium 21 mars 2019 Advokaterna Bodil Ehlers och Stefan Widmark 1 Exempel på relevanta regler i slutet av 1990-talet Internationellt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.2.2009 KOM(2009) 55 slutlig 2009/0020 (CNS) C7-0014/09 Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska

Läs mer

E U : S E K O L O G I S K A L O G O

E U : S E K O L O G I S K A L O G O EU:S EKOLOGISKA LOGO EU:S EKOLOGISKA LOGO INLEDNING Två välkända symboler utgör grunden för EU:s ekologiska logo: EU-flaggan officiell symbol för EU sedan 1986 och ett löv som i olika former symboliserar

Läs mer

Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm

Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm BESLUT 2003-07-24 Ärendenr. 5. Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm Ombud: Otto G Västerled 43 167 55 Bromma Tel. nr 08-564 368 45 Motpart ReseCentrum

Läs mer

DOMSTOLENS DOM den 22 juni 1999 *

DOMSTOLENS DOM den 22 juni 1999 * DOMSTOLENS DOM den 22 juni 1999 * I mål C-342/97, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), från Landgericht München I (Tyskland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

RÄTTEN Hovrättslagmännen Christine Lager och Per Carlson, hovrättsrådet Göran Söderström samt tf. hovrättsassessorn Erik Hellsten, referent

RÄTTEN Hovrättslagmännen Christine Lager och Per Carlson, hovrättsrådet Göran Söderström samt tf. hovrättsassessorn Erik Hellsten, referent 1 SVEA HOVRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 11 Patent- och 2017-11-14 Mål nr PMÖÄ 9778-16 marknadsöverdomstolen Föredragning i Rotel 0222 Stockholm RÄTTEN Hovrättslagmännen Christine Lager och Per Carlson, hovrättsrådet

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 11-114 -- 11-117 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 24 april 2012 Klagande Red Bull GmbH Am Brunnen 1, A-5330 Fuschl am See, Österrike Ombud: Advokatbyrån Gulliksson AB Box

Läs mer

Anmärkningar till formuläret för ansökan om omvandling

Anmärkningar till formuläret för ansökan om omvandling KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (KHIM) Varumärken och mönster Anmärkningar till formuläret för ansökan om omvandling Allmänna kommentarer Formuläret för ansökan om omvandling tillhandahålls

Läs mer

7115/15 KSM/cc 1 DGD 1

7115/15 KSM/cc 1 DGD 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) 7115/15 Interinstitutionellt ärende: 2015/0059 (NLE) VISA 91 COLAC 26 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Avtal mellan Europeiska unionen

Läs mer

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna: Officiellt meddelande om tillämpningen av IP Translator v1.2, 20 februari 2014 1 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Stockholm den 29 april 2013

Stockholm den 29 april 2013 R-2013/0534 Stockholm den 29 april 2013 Till Justitidepartementet Ju2010/3278/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 mars 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över EU-kommissionens förslag

Läs mer

Direktonline. GRAFISK MANUAL

Direktonline. GRAFISK MANUAL Visuell kommunikation Direktonline Direktonline. GRAFISK MANUAL KONTAKT Telefon: 031-301 33 20 E-post: info@direktonline.se ADRESS Erik Dahlbergsgatan 9 411 26 Göteborg ONLINE Webbplats: www.direktonline.se

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 14-101 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 PARTER Klagande Lantmännen ek för, 769605-2856 Box 30192, 104 25 Stockholm Ombud: Pär Leander von lode advokat ab, Box

Läs mer

Mål T-112/99. Métropole télévision (M6) m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission

Mål T-112/99. Métropole télévision (M6) m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission Mål T-112/99 Métropole télévision (M6) m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission "Talan om ogiltigförklaring Konkurrens Betal-TV Samriskföretag Artikel 85 i EG-fördraget (nu artikel 81 EG) Artikel

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-06-10 398 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Grundfos A/S 6850 Bjerringsbro Denmark Ombud: Groth & Co KB/Johan S 102 32 Stockholm MOTPART Jacek K Podkarpackie Poland

Läs mer

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips. BESLUT 2003-09-15 Ärendenr 13 Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma Motpart Christina O Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.se ---------

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 09-150 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 12 juli 2011 PARTER Klagande Google, Inc. 1600 Amphitheatre Parkway, 94043 Mountain View, USA Ombud: Petter Rindforth, Fenix Legal

Läs mer

IMK 2016 Känneteckens- och marknadsrätt

IMK 2016 Känneteckens- och marknadsrätt IMK 2016 Känneteckens- och marknadsrätt Juristchef Magnus Ahlgren, PRV Jur. kand. David Leffler, Synch Advokat Mattias Erdös, Frank Advokat Pontus Sörlin, Wesslau Söderqvist Advokat Christina Berggren,

Läs mer

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10 IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10 IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna: Allmänt meddelande om en gemensam praxis när det gäller de allmänna beteckningarna i Niceklassificeringens klassrubriker v1.2, 1 28 oktober 2015 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10

Läs mer